Bilaga 1 Nulägesbeskrivning av kommunen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga 1 Nulägesbeskrivning av kommunen"

Transkript

1 Bilagor

2 Innehåll Bilaga 1 - Beskrivning av kommunen 3 Bilaga 2 - Beskrivning av avfallshanteringen 7 Bilaga 3 - Uppföljning av föregående avfallsplan 26 Bilaga 4 A - Avfallsanläggningar 31 Bilaga 4 B - Sortergårdar, utredning 2009 följer som ett självständigt dokument efter s. 37 Bilaga 5 - Nedlagda deponier 38 Bilaga 6 - Miljökonsekvensbeskrivning 45 Bilaga 7 - Lagstiftning och miljömål 50 Bilaga 8 - Synpunkter vid samråd och utställning följer som ett självständigt dokument efter s. 55 Bilaga 9 - Sammanställning till Länsstyrelsen 56

3 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning av kommunen 1. Folkmängd och boende Jönköpings kommun hade 1 januari 2011 ca invånare. Befolkning har vuxit med drygt invånare från millennieskiftet, och under de senare åren har den ökat med mer än invånare per år. Befolkningen i Jönköpings kommun bedöms öka till invånare år Invånare (Antal) FOLKMÄNGD EFTER ÅLDERSKLASSER w Ålder (År) Figur 2. Folkmängd efter åldersklasser år Flest invånare, 60 procent, är i förvärvsarbetande ålder mellan år. Källa: Stadsbyggnadskontoret. Påverkan på avfallshanteringen Andelen äldre inom kommunen antas öka. Hänsyn bör tas till detta vid utformning och planering av insamlingssystemet. Tillgänglighet och närhet blir viktigt att utveckla. Invånare FOLKMÄNGDSFÖRÄNDRING Figur 1. Befolkningstillväxten i Jönköping kommun från 2000 till Källa: SCB 1.1 Befolkningsstruktur Folkmängden i Jönköping utgörs till största delen av invånare i förvärvsarbetande ålder, dvs. mellan 19 och 64 år. Denna grupp utgör ca 60 procent av totala invånarantalet Arbetsmarknaden i Jönköping är starkare än i andra jämförbara områden och en återhämtning efter nedgången märks. Inflyttningen av studerande är stor då kommunen är en högskoleort. Inflyttningen påverkas även av antalet bostäder som byggs, och det är f.n. brist på lägenheter i kommunen. Personer i icke förvärvsarbetande åldrar, mellan 0 och 18 år respektive äldre än 65 år, utgör ca 40 procent av invånarantalet. Det bedöms att antalet barn som föds kan öka, att många går i pension de kommande åren och att livslängden ökar, vilket påverkar befolkningens fördelning. Vid utformning av information och kommunikation bör hänsyn tas till invånare som är födda utrikes. 1.2 Bostadsområden Av kommunens totala invånare bodde cirka 64 procent inom de stora tätorterna Huskvarna och Jönköping, som tillsammans har invånare. De mindre tätorterna Norrahammar Bankeryd, Tenhult, Taberg-Månsarp, Gränna och Barnarp har tillsammans cirka invånare år 2010, vilket utgör 28 procent av totala invånarantalet. Cirka 8 procent av befolkningen bor i små tätorter eller glesbygd Bebyggelse Det är framförallt Huskvarna och Jönköping som har en stor andel lägenhetsboende i mer koncentrerad bebyggelse. Den fortsatta utbyggnadsstrategin innehåller både förtätning inom befintlig bebyggelse och satsning på nya områden, se Vision 2.0 nedan. Eftersom kommunen delvis består av gammal bebyggelse med trånga gatunät m.m. innebär det att det på flera ställen är problematiskt att hämta avfall i vissa områden, eftersom de insamlingsfordon som hämtar flera fraktioner avfall är stora. Exempelvis har delar av Gränna förutsättningar som innebär svårigheter att ta sig fram på ett säkert sätt vid avfallsinsamling. Flera fritidshusområden detaljplaneras nu för att omvandlas till permanenta bostadsområden, men tomterna är ofta små vilket kan innebära utmaningar för hantering och hämtning av avfall. 1 Källa: Stadskontoret 3

4 1.4 Boendeformer Antal hushåll inom kommunen uppgick 2010 till knappt stycken. I genomsnitt består hushållen av 2,1 personer. I Jönköpings kommun fördelas hushållen på ca 58 procent i flerbostadshus och 42 procent i en- eller tvåfamiljshus, Tabell 1. Boende form Antal Hushåll Totalt Hushåll i en- eller tvåfamiljshus Hushåll i flerbostadshus Fritidshus Tabell 1. Totalt antal hushåll, samt fördelning av hushåll per boendeform, Källa: Jönköpings kommun.. Påverkan på avfallshanteringen En stor andel av hushållen finns inom flerfamiljsbostäder. Detta bör beaktas vid utformning av information om avfallshanteringen. Fastighetsägarna är länken till information till boende i flerbostadshus, och det är viktigt att ha god kommunikation med dessa. 1.5 Förväntad utveckling Vision 2.0 är kommunens framtida utbyggnadsstrategi för att klara den förväntade befolkningsökningen, som beräknas nå invånare runt mitten av detta sekel. För att klara behovet av ca nya bostäder och tillhörande markområden för olika typer av verksamheter, har en strategi tagit form om att i första hand bygga genom att förtäta och omvandla bebyggelsen inom stadens gränser. Tre alternativa områden utreds för framtida förtätning av staden; 1) Ny stadsdel på Korteboområdet 2) Ny stadsdel på A6-området 3) Nytt på flera håll i den centrala tätortens utkanter, till exempel kring Munksjöns södra strand. För att klara av behoven i framtiden räknar man med en expansion även utanför dagens tätortsgräns. Även inom övriga kommundelar 2 planeras ny bebyggelse. Påverkan på avfallshanteringen Avfallshanteringen kan komma att påverkas i samband med en förtätning av staden. Stor täthet kan innebära svårigheter för sopbilar att ta sig 4 fram i stadskärnan. Alternativa avfallssystem bör analyseras och utvärderas. Samarbetet inom olika planfrågor måste utvecklas så att avfallsstrukturen finns med redan i ett tidigt skede. Vid nyexploateringar måste beaktas att det finns tillräckliga markutrymmen för FTI stationer. 2. Markanvändning Kommunens omgivningar präglas till stor del av sjön Vättern och dess geologiska gravsänka. Sluttningarna mot Vättern domineras av lövskogar med stora inslag av ädla lövträd och är av stort intresse ur naturvårdssynpunkt. Vättern är viktig för kommunens vattenförsörjning. De östra delarna av kommunen domineras av tunna moränlager och blottlagda hällmarker. Stora delar av kommunens åkerareal är belägen här. De västra delarna av kommunen domineras av granitberggrund med mäktiga isälvslagringar. Här finns barrskogar och mossmarker varav flera är avsatta som naturreservat. Markanvändningen domineras av skogsbruk. Vy över Huskvarna. Påverkan på avfallshanteringen Återförsel av näringsinnehållet i slam från avloppsrening och i rötat hushållsavfall till jordbruksmark är en förutsättning för ett fungerande kretslopp i avfallskedjan. Biobränsle i form av grot (grenar och toppar) från skogsbruket kan eventuellt utgöra råvara till framtida biogasproduktion eller till biobränsle. 2 Källa:

5 3. Näringsliv och industrier 3.1 Näringsliv Jönköping är ett ledande transport- och kommunikationscentrum, en betydande handels- och utbildningsstad och genom Elmia en internationellt känd mässoch konferensort. Jönköping är också residensstad och administrativt centrum i regionen. Här finns ett flertal statliga verk och rättsvårdande myndigheter bl.a. Länsstyrelsen, Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och Domstolsverket. Kommunen präglas också av en intensiv satsning på högskolan vilken är inriktad på handel, kommunikation, teknik och hälsa. Arbetsmarknaden i Jönköping är starkare än i andra jämförbara områden. 3.2 Företagsstruktur De små och medelstora företagen är många, eftersom entreprenörskapet är utpräglat i kommunen och regionen. Det finns omkring företag i Jönköping varav ca är aktiebolag. Det finns ca arbetsställen enligt SCB (varje företag kan ha flera arbetsställen). Sysselsättningen inom kommunen är störst inom handel och kommunikationer (22 %), följt av vård och omsorg (18 %), tillverkning och utvinning (15 %) och finansiell verksamhet samt media och företagstjänster (13 %). De största arbetsgivarna inom kommunen är; kommunen, landsting, Husqvarna AB, Högskolan, IKEA, Jordbruksverket, SAAB-koncernen, Posten och TeliaSonera. Här finns även större industrier så som Fläkt Woods AB, Arla Foods, KABE och VSM Group AB. Inom byggverksamhet finns ca 750 företag. Det finns ett stort antal småföretag inom jordbruk och skogsbruk. I bilaga 2, avsnitt 4.2 finns ytterligare uppgifter om företagsstruktur. Påverkan på avfallshanteringen Det saknas tillförlitlig statistik om vilka mängder av verksamhetsavfall som olika företag och branscher genererar. Det bedöms att ju fler anställda företag har, desto mer hushållsavfall och därmed jämförligt avfall produceras av företag i kommunen. Relativt stora mängder avfall från småföretag, framför allt inom byggsektorn, lämnas på sortergårdarna och ingår i de insamlade mängderna hushållsavfall. Vid Torsviks avfallsförbränning tas även betydande mängder brännbart avfall emot från företag inom och utom kommunen. 4. Infrastruktur 4.1 Strategi för energi och avfall Ett beslut om En strategi avseende energi och avfall i Jönköpings kommun togs i kommunfullmäktige , 147. Strategin innebär att hushållsavfallet i kommunen källsorteras och brännbar fraktion går till förbränning med energiproduktion, medan organiskt matavfall rötas och ger biogas samt biogödsel. Infrastrukturen för detta har byggts ut etappvis. Sedan ca 5 år finns hela infrastrukturen med förbränningsanläggning för avfall och anläggningar för biogasframställning, vilket möjliggör en långgående energiåtervinning. Här redovisas framför allt de delar av infrastrukturen som berör avfallshanteringen Avfallsförbränning och fjärrvärme Ett beslut om En strategi avseende energi och avfall i Jönköpings kommun togs i kommunfullmäktige , 147. Strategin innebär att hushållsavfallet i kommunen källsorteras och brännbar fraktion går till förbränning med energiproduktion, medan organiskt matavfall rötas och ger biogas samt biogödsel. Infrastrukturen för detta har byggts ut etappvis. Sedan ca 5 år finns hela infrastrukturen med förbränningsanläggning för avfall och anläggningar för biogasframställning, vilket möjliggör en långgående energiåtervinning. Här redovisas framför allt de delar av infrastrukturen som berör avfallshanteringen Biogas Biogas produceras genom rötning av avloppsslam och matavfall vid Jönköping Energi Biogas AB:s anläggning Simsholmen. Biogasens bränslemängd 2010 motsvarade nästan 1,5 miljoner liter bensin som används såväl av kommunens arbetsfordon som för biogasbussar i stadstrafik. Tekniska kontoret gör fortsatta investeringar för att öka produktionen ytterligare. Jönköping Energi Biogas AB producerar biogas/ fordonsgas, medan Fordonsgas Sverige AB står för utbyggnad av antal tankställen i regionen. I dagsläget finns två publika tankställen inom kommunen. Kapaciteten har förbättrats under 2010 och innebär att kommunen nu är självförsörjande på biogas. Ett nytt transportavtal för kollektivtrafik gäller från sommaren 2011, där kommunen tillhandahåller fordonsgas till en ny leverantör. Det bedöms innebära att ett tillskott med fordonsgas måste inköpas från extern distributör. 5

6 4.1.3 VA-nätet Vid avloppsvattenrening bildas ett näringsrikt slam. Vid rötning av slammet produceras biogas som utgör en del av den producerade biogasen i kommunen och används som drivmedel för fordon i kommunen. Frågan har tagits upp i flera kommuner om att tilllåta privatpersoner att ansluta köksavfallskvarnar till det kommunala ledningsnätet och låta matavfallet ledas till de kommunala reningsverken. Det uppfattas som ett för konsumenten smidigare sätt att avlämna matavfallet än det system som Jönköpings kommun infört för insamling av utsorterat avfall. I Jönköping kommun togs beslut av tekniska nämnden att privatpersoner inte tillåts att installera avfallskvarnar. Det finns flera motiv. Jönköping kommun har satsat på ett separat insamlingssystem för matavfall där detta rötas separat från slammet från reningsverken för att matavfallsslammet ska kunna spridas som biogödsel och utgöra en pålitlig produkt. I det fall att matavfall mals ner och ansluts till det kommunala ledningsnätet kan produktionen av biogas komma att minska, på grund av att alla avloppsreningsverk inte producerar gas, eller inte avses uppgraderas till produktion av fordonsgas. Avloppsledningsnätet är inte heller alltid dimensionerat så att ökade mängder organiskt material kan tillföras utan att negativa effekter uppstår på ledningsnätet. Alla reningsverken är inte heller dimensionerade för en ökad belastning av organiskt material, vilket kan ge sämre reningsresultat eller kräva ökade investeringar i reningsutrustning Transporter av avfall De tre stora anläggningarna för avfall med avfallsförbränning vid KVV, Torsvik, rötningsanläggning vid Simholmen och sorterings- och deponeringsanläggning vid Hult (Miljöhantering i Jönköping) ligger nära där huvuddelen av befolkningen bor, och nära knutpunkter för vägnätet. Sortergårdar för avfall finns i de större tätorterna. Transporterna av avfall blir därför rimliga. 4.2 Väg- och järnvägsnät Vägnätet genom kommunen är väl utbyggt med E4 som huvudåder. Riksväg 40 till Göteborg, riksväg 26 mot Halmstad, riksväg 40 mot Nässjö, riksväg 30 mot Växjö och riksväg 47 mot Falköping respektive Trollhättan är andra viktiga vägförbindelser. Jönköpings 6 läge innebär att genomfartstrafiken är relativt stor, vilket gör att behovet av biogas är stort även i samband med transitkunder. Persontrafik med tåg är tillgodosedd med förbindelser till de tre storstadsområdena; Stockholm, Göteborg och Malmö. I riktning söderut finns även järnvägstrafik mot Värnamo och Vaggeryd. Till denna bana finns beslut om utbyggnad av ett stickspår intill Torsviks industriområde och i närheten av Torsviks förbränningsanläggning mot Tenhult. Utvecklingen ger möjligheten till att kunna erbjuda ekonomiskt och miljömässigt fördelaktiga transportlösningar genom att kombinera väg- och järnvägstransporter. I ett längre perspektiv planeras även infrastruktursatsningar med höghastighetsbanan, den s.k. Götalandsbanan, som möjliggör snabba tågförbindelser mellan Stockholm och Göteborg. Påverkan på avfallshanteringen Infrastrukturen har en stor påverkan på avfallshanteringen och bör beaktas. Den äldre bebyggelsen, som ofta präglas av trånga gatunätverk, lämpar sig sämre för dagens avfallsfordon. Underjordbehållare för gemensam uppsamling av avfall i områden med trånga gatunät kan vara ett lämpligt insamlingssystem. Systemet med avfallskvarnar som är anslutna till VA-nätet är troligtvis inte lämplig med nuvarande status på VA nätet i kommunen. Mindre mängd matavfall skulle kunna komma att rötas och uppgraderas till biogasbränsle om avfallskvarnar kopplas till ledningsnätet. Det innebär även en mindre mängd certifierad biogödsel som är kvalitetssäkrat gödselmedel från rötat matavfall. Utveckling av tankställen med biogas och biogasframställning är starkt beroende av råvara, det vill goda möjligheter till att tillhandahålla kommunens avfallsbehandlingsanläggningar som en regional resurs.

7 Bilaga 2 Beskrivning av dagens avfallshantering Innehåll 1. Översiktlig beskrivning av avfallshanteringen 2. Ansvar för avfall 3. Hushållsavfall 3.1 Hushållsavfall - kommunalt ansvar Insamling och behandling Kärlavfall Matavfall Grovavfall Farligt avfall Fett och matolja samt fettavskiljarslam Slam från enskilda avloppsanläggningar Latrin Avfall från allmänna sopkorgar i gaturummet 3.2 Hushållsavfall producenternas ansvar Förpackningar och returpapper Elavfall Batterier Däck Läkemedel Bilar 4. Annat avfall än hushållsavfall 4.1 Avfall från kommunala verksamheter 4.2 Avfall från verksamheter och industrier

8 1. Översiktlig beskrivning av avfallshanteringen Avfallsverksamheten har till uppgift att effektivt och med god service till kommuninvånare, samt med största möjliga hänsyn till miljö, uppfylla kommunens ansvar för att hämta och omhänderta hushållsavfall och därmed jämförligt avfall. Tekniska nämnden beslutar om avfallshanteringens inriktning och omfattning och föreslår budget för avfallshanteringen, tekniska nämnden ger också förslag till renhållningstaxa, som sedan fastställs av kommunfullmäktige. Tekniska kontoret är verkställande förvaltning och Avfallsverksamheten hör till avdelningen VAF, Vatten, Avlopp och Avfall. Inom VAF finns tre verksamheter, Vatten & Avlopp, Avfall och återvinning samt Miljöhantering i Jönköping, ( Nya Hultanläggningen). Avfalls- och återvinningsverksamheten svarar för insamling och sortering av hushållsavfall samt ser till att avfallet återvinns eller bortskaffas. Avfallsverksamheten bedrivs med egna personella och materiella resurser, men även med inhyrda entreprenörer. Avfalls- och latrinhämtning sker i egen regi, medan tömning av slam från privata avloppsanläggningar utförs på entreprenad. Avfallsverksamheten driver även nio stycken sortergårdar, dit hushållen kan komma och lämna sorterat grovavfall samt farligt avfall till miljöstationer som finns placerade på åtta av de nio sortergårdarna. Behandling av hushållsavfallet sker till största delen genom kommunala bolag, JEAB (Jönköping Energi AB) och JEBIO (Jönköping Energi Biogas). Sorteringen vid källan är en mycket viktig del av avfallshanteringen, för att avfallet skall kunna tas om hand på bästa sätt. Källsortering i matavfall och brännbart har sedan 2008 införts successivt i kommunen. Villaägare har fått välja om de vill källsortera, och matavfall och det brännbara läggs i olika slags påsar i samma kärl. För flerfamiljshus är det fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningar bestämmer om källsortering ska ske. Hur den skall vara utformad bestäms i samråd med avfallsverksamheten. En bärande princip är att farligt avfall, elavfall, förpackningar och grovavfall mm skall sorteras för sig för att på bästa sätt kunna ta till vara de resurser avfall är och för att inte sprida föroreningar i miljön. Det finns 3 olika abonnemang för hushåll, och de är utformade för att stödja god sortering, god service samt hög insamlingsgrad av avfall som kan nyttiggöras. Abonnemang Sortera matavfall är billigast för kunden, och Restavfall är dyrast. Kommunen sköter hämtningen av avfall och latrin i egen regi. Ca 45 personer arbetar med insamling via sopbilar och på sortergårdarna. På de nio bemannade sortergårdarna i olika delar av kommunen kan hushållen lämna sorterat grovavfall, farligt avfall, elavfall, trädgårdsavfall, träavfall, tryckimpregnerat trä, brännbart restavfall, sten och betong, papper och well samt deponirest. Dessutom lämnas förpackningar av olika slag och kläder. Grovavfall kan mot avgift hämtas av Avfallsverksamheten om man inte själv kan ta sig till en sortergård. Avfallsverksamheten ansvarar för att hushållsavfallet hämtas och tas om hand. För hushållens producentansvarsavfall, dvs. förpackningar och returpapper, finns dessutom ett 30-tal återvinningsstationer, som töms av producenternas entreprenörer. På återvinningsstationerna finns även behållare för hushållens batterier och textilavfall. 8

9 I Jönköpings kommun finns följande viktiga anläggningar för hantering och behandling av avfall: Torsviks förbränningsanläggning. Torsviks förbehandlingsanläggning för matavfall. Simsholmens rötningsanläggning för rötning av matavfall med utvinning av biogas och biomull. Miljösäker deponering sker från januari 2011 vid nya Hult-deponin, Miljöhantering i Jönköping. Här sker även mellanlagring av utsorterat avfall från sortergårdarna. Sortergårdar finns i Bankeryd, Jönköping, Huskvarna, Torsvik, Gränna, Kaxholmen, Bottnaryd, Visingsö och vid Hults avfallsanläggning. Hushållens farliga avfall kan lämnas till miljöstationer som finns vid sortergårdarna. Anläggningarna beskrivs i bilaga 4. Avfallshanteringen är en mycket viktig del av kommunens energiförsörjning. 2. Ansvar för avfall Inom kommunen uppstår tre olika slags avfall; hushållsavfall som är kommunalt ansvar, hushållsavfall som omfattas av producentansvar och annat avfall än hushållsavfall. Beroende på vilket slags avfall det är påverkas ansvaret för insamling och bortskaffande. För definitioner av avfall, se renhållningsföreskrifterna i del III. 3. Hushållsavfall 3.1 Hushållsavfall - komunalt ansvar Insamling och behandling Avfallsmängder År 2010 samlades totalt in drygt ton hushållsavfall inom kommunen 1 (tabell 1). Den totala mängden hushållsavfall har ökat årligen mellan , men 2008 skedde en avmattning och mängderna har därefter legat tämligen stabilt. En avplaning av avfallsmängderna kunde även ses nationellt mellan 2007 och 2008, vilket kan förklaras som en följd av lågkonjunktur. Sambandet mellan konjunktur, konsumtion och avfallsmängder är tydligt, då minskad konsumtion leder till minskade avfallsmängder. Figur 1. Insamlad mängd hushållsavfall (exkl. slam, latrin och fettavfall) år Total mängd hushållsavfall som genererades per person inom kommunen under 2010 uppgick till 543 kg/ invånare och för 2009 var siffran 554 kg/invånare (Tabell 1). Detta är något högre än vid jämförelse totalt i riket, som år 2009 visade 480 kg per invånare. Tabell 1. Total mängd hushållsavfall i ton respektive utslaget per kommuninnevånare (exklusive slam, latrin och fettavfall). År Mängd (ton) Per/person (kg/invånare) Typ och mängd hushållsavfall som samlas in inom kommunen Hushållsavfall som samlas in inom kommunen redovisas i grupper enligt tabell 2 nedan. Under 2010 representerade kärlavfall samt grovavfall de två största insamlade grupperna av hushållsavfall med runt ton respektive ton insamlat avfall. Grovavfallet samlas till störst delen in via kommunens sortergårdar, dit hushållen själv lämnar sitt avfall, medan kärlavfallet till största delen samlas in med hjälp av baklastande sopbilar. Insamling av grovavfall till kommunens sortergårdar, står för den snabbaste ökningen av hushållsavfall, medan konventionell hämtning av kärlavfall minskat något sedan 2004 (Figur 2). En förklaring till den minskade insamlingsmängden av och kärlavfall är att mer avfall sorteras ut från den konventionella soppåsen, detta för att kunna tas om hand på ett bättre sätt till exempel genom materialåtervinning. 1 Hushållsavfall exklusive insamlad mängd slam latrin och fettavfall. 9

10 Tabell 2. Typ och mängd hushållsavfall som samlats in i kommunen under 2010 Avfallsslag Mängd Andel (%) Kärlavfall Matavfall Grovavfall Slam Latrin 18 0 Farligt avfall Batterier 142 0,2 Förpackningar ,1 Tidningar ,3 Elavfall ,1 Totalt Behandlad mängd hushållsavfall Av insamlad mängd hushållsavfall inom kommunen 2010, går störst andel till förbränning (ca 53 %). Den näst största behandlingsformen för hushållsavfallet är materialåtervinning (knappt 30 %). Endast två procent av avfallet går i dagsläget till deponi. Trenden för behandlingsform för hushållsavfallet har tydligt gått från att domineras av deponi till att idag till övervägande del förbrännas och materialåtervinnas, figur 4. Liknande siffror gäller i hela riket, där 48 procent av hushållsavfallet förbrändes Nationellt gick 35 procent till materialåtervinning, vilket är något bättre än i Jönköping. Figur 2. Insamlat hushållsavfall i kommunen Trenden för åren visar att hushållsavfall som samlas in via kärl med sopbil minskar något, medan mängden grovavfall som lämnas av hushållen till sortergårdarna istället ökar. Tabell 3. Mängd hushållsavfall i kommunen 2010, fördelat på olika behandlingsformer. Behandling Mängd (ton) Andel (%) Materialåtervinning Energiåtervinning förbränning 3 Energiåtervinningmatavfall rötning Biologisk behandling kompostering 4 Deponering Farligt avfall Behandling av hushållsavfall % 1% 3% Deponering Förbränning med energiutvinning Materialåtervinning 29% 53% Biologisk behandling Farligt avfall Figur 3. Visar fördelningen i fraktioner av det hushållsavfall som uppstår i kommunen. Figur 4. Behandlat hushållsavfall inom kommunen 2010, störst andel går till förbränning med energiutvinning I materialåtervinning ingår förpackningar, el-avfall samt sten och betong sedan 2007 (tidigare deponi). 3 Total mängd avfall som går till förbränning. 4 I biologisk behandling ingår inte slam- latrin- och fettavfall. 5 Ingår deponirest från sortergårdarna. 6 I farligt avfall ingår kemikalier, färg-, tryckimpregnerat, batterier, bilbatterier och oljeavfall.

11 nerbil respektive kranbil. Insamling i djupbehållare förväntas dock öka i framtiden, medan insamling i containrar förväntas att fasas ut allt mer och ersätts av kärlsorteringssystem med olika avfallskärl. Mängder År 2010 samlades drygt ton hushållsavfall in via kärl, Tabell 4. Figur 5. Visar trenden för hur hushållsavfallet har behandlats mellan 2000 till 2010 i Jönköpings kommun. Det bör noteras att statistiken för olika avfallsslag delvis har förändrats genom åren vilket påverkar jämförelser mellan olika år. Det gäller bl.a. indelningen av vilka fraktioner som ingår i farligt avfall. Det finns även olikheter i redovisning av insamling av avfall respektive behandling av avfall som inte gör värdena helt jämförbara Kärlavfall Definition Det avfall som hämtas i kärl inkluderar inte avfall som går till materialåtervinning, grovavfall eller farlig avfall. Med kärlavfall menas även det avfall som hämtas i djupbehållare eller container. Inom kommunen kan olika abonnemang för hämtning av kärlavfall väljas. Det finns tre typer av abonnemang: 1. Sortera matavfall Tunna med två fack, ett för matavfall och ett för brännbart avfall. 2. Hemkompostering Tunna med ett fack, enbart brännbart avfall hämtas. 3. Restavfall Tunna med ett fack för blandat avfall. Dessutom pågår försök med hämtning hos ca tusen hushåll med hämtning av två fyrfackstunnor med komplett sortering, dvs. sammanlagt 8 avfallsfraktioner. Idag erbjuds alla hushåll möjligheten att sortera ut matavfall. Insamlingssystem Största delen av insamlingen av kärlavfallet sker med baklastande 1- eller 2 facks sopbilar, som betjänas av två personer. För insamlingen används vanligen plastkärl av varierande volm, mellan liter. För villahushåll som källsorterar matavfall och brännbart avfall, används ett tvådelat 370 liters kärl. Hämtning sker vanligen varannan vecka för villahushåll och fritidsbostäder och varje vecka för flerfamiljsbostäder och verksamheter. Avfall som läggs i container eller i djupbehållare utgör i dagsläget endast några procent av totalt insamlade mängder kärlavfall och hämtningen sker med hjälp av contai- Tabell 4. Total insamlad mängd kärlavfall (ton) samt insamlad mängd per person (kg/inv.) År Mängd (ton) Per/person (kg/invånare) Behandling Kärlavfallet transporteras till Kraftvärmeverket Torsvik där det tas om hand genom förbränning och producerar el samt värme. Av avfallet som förbränns blir ca 28 % kvar som bottenaska (slagg) eller flygaska. Ur bottenaskan återvinns metaller och återstoden, ett grusliknande material, planeras from 2011 användas som utjämningslager på den äldre deponin på avfallsanläggningen på Hult. Flygaskan, som är en annan rest från förbränning av avfallet, innehåller höga halter av bland annat metaller och är ett förorenat avfall. Detta avfall skickas till deponi i Norge 7. För behandling av matavfallet se rubrik nedan om matavfall. Innehåll av kärlavfallet Plockanalyser 8 av hushållens kärlavfall visar, att soppåsen från hushåll där matavfall inte sorteras ut, innehåller 45 procent matavfall, drygt 30 procent förpackningar och tidningar (det vill säga producentansvarsavfall) och 23 procent brännbart avfall (Figur 6). Analysen pekar på att det finns en stor potential för att sortera ut både mat- och förpackningsavfall från hushållens soppåsar. För de abonnenter som har abonnemanget Utsortering av matavfall visar innehållet i den brännbara soppåsen att utsorteringen av matavfall fungerar bra medan däremot förpackningar inte sorteras ut i den omfattning som är möjlig. 7 ( ). 8 Plockanalys innebär manuell sortering av avfall för att analysera hur flödet och till exempel sammansättningen av avfallet ser ut. 11

12 Figur 6. Visar sammansättning av hushållets kärlavfall hos de med abonnemanget restavfall, vilket betyder att de inte sorterar ut matavfall. (Källa: Plockanalys, ) Figur 7. Visar sammansättning av hushållets kärlavfall bland det brännbara avfallet hos de med abonnemang att sortera ut matavfallet. (Källa: plockanalyser, ; ) Identifierade utmaningar Fordonspark och insamlingssystem har ändrats, vilket gör att utrymmen för exempelvis uppställning och underhåll av fordon bedöms vara i underkant. Planer på att införa utökad källsortering bland villahushåll (FNI, fastighetsnära insamling) medför ytterligare nya kärl för insamling samt nya fordon. Vidare förutses en ändrad logistik kring hämtning. Det innebär att det finns ytterligare behov av att utreda uppställningsplatser för en framtida fordonspark Matavfall Definition Insamlad mängd matavfall från hushåll utgörs av utsorterat matavfall och omfattar inte det matavfall som hushåll själv hemkomposterar. I angivet belopp på matavfall ingår även matavfall från verksamheter det vill säga restauranger, butiker och storkök. Insamlingssystem Hushållens utsorterade matavfall läggs i 9 liters papperspåsar. Till restauranger och storkök används istället 45 liters papperspåsar av våtstarkt material. 12 Papperspåsarna för matavfallet läggs i plastkärl, som hämtas av baklastande sopbil. Ett fåtal restauranger/ storkök har sluten avfallskvarn, där matavfallet mals ner i en kvarn och förvaras i en sluten tank, för att sedan hämtas med en slambil för tömning. Utöver insamling av matavfall kan hushållen även välja att själv hemkompostera matavfallet. Under år 2009 fanns drygt 800 st abonnemang, där kund har anmält att de själva vill kompostera matavfallet. Enligt en dagsaktuell siffra från februari 2011 har antalet ökat till knappt hushåll. Beräknad mängd matavfall som hemkomposteras görs med ett schablonvärde 9 och beräknades år 2009 till 145 ton. Mängder Projektet med att införa separat utsortering av matavfall inom kommunen påbörjades 2008 och är helt introducerat under första kvartalet Införandet av insamling av matavfall har riktat sig till tre olika kundgrupper; villahushåll, flerfamiljsbostäder och verksamheter. Projektet inordnas under 2011 i den ordinarie organisationen. År 2010 insamlades ton från hushåll. Den potentiella mängden matavfall vid ett fullt utbyggt system där även verksamheter ingår beräknas uppgå till cirka ton 10. Behandling Matavfallet körs till Torsviks förbehandlingsanläggning där det hygieniseras och förvandlas till en flytande slurry för att sedan kunna behandlas i rötningsprocessen. Rötning av matavfallet samt uppgradering av gasen utförs på Simsholmens reningsverk innan slutprodukten biogas erhålls. Efter att avfallet har rötats uppstår restprodukten biogödsel, vilket innehåller olika näringsämnen. Detta återförs som gödning till jordbruksmark. Totalt rötades under 2010 ca ton varav ton kom från restauranger och liknande verksamheter. Rötning av matavfall till produktion av biogas och biogödsel är ett resurseffektivt behandlingssätt av matavfallet. Identifierade utmaningar Eventuell utvidgning av källsorteringen för villahushåll, till att omfatta även förpackningar, förväntas innebära stora förändringar både logistiskt och för fordonsparken samt vid insamling. Villägare kan få problem med att placera kärlen på grund av utrymmesbrist. Arbetsmiljön för de som hämtar och transporterar avfall från verksamheter måste uppmärksammas, då 9 Scablonvärde från avfall sverige: Anmälda hemkomposterare i en- och tvåfamiljshus * 0,18 (180 kg) (Avfall Web, ). 10 Siffran kan inte verifieras.

13 kärl med enbart matavfall kan bli tunga. Papperspåsar som används vid matavfallsinsamlingen har ibland visat sig gå sönder, frysa fast vintertid och skapa förutsättning för kläckning av fluglarver Grovavfall Definition Med grovavfall menas det hushållsavfall som är för tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte lämpar sig för insamling i kärl. Fraktioner som ingår i grovavfall år 2010 är: Cyklar, metaller Avfall som uppstår efter mindre renovering/ombyggnad i hemmen Wellpapp, kartonger Möbler Trädgårdsavfall Wellpapp Skrot Träavfall Mängder Mängden grovavfall som inkom från hushåll under år 2010, var ton, Tabell 5. Grovavfallet är ett avfallsslag vars mängder ökat kraftigt sedan år Tabell 5. Insamlad mängd grovavfall mellan åren År Mängd (ton) Per/person (kg/invånare) Hushållets grovavfall samlas främst in via någon av kommunens nio sortergårdar, dit besökare själv transporterar sitt avfall. Sortergårdarna beskrivs närmare i bilaga 4b; Sortergårdarna, Nulägesanalys samt framtida utecklingsbehov, Insamling via fastighetsnära tjänst förekommer också mot en självkostnadsavgift. Insamling av grovavfall med fastighetsnära hämtning utgjorde knappt två procent av totalt insamlat grovavfall, Behandling Grovavfallet material- eller energiåtervinns till största delen. Av grovavfallet går 94 % till material- (inklusive biologisk behandling) eller energiåtervinning och resterande 6 % till deponi. Sten och betong återanvänds som konstruktionsmaterial vid anläggningsarbete medan brännbart grovavfall, träavfall samt större grenar från trädgårdsavfallet förbränns och blir till el och värme. Övriga delar av trädgårdsavfallet komposteras och blir jord. Trädgårdsavfall som komposterades var ton eller ca 18 %. Metallskrotet återvinns till ny metallråvara och fibern i wellpappen kan återvinnas flera gånger om och användas i ny wellpapp. Det avfall som i dagsläget inte kan återanvändas, återvinnas eller förbrännas inom kommunen går till deponi och utgörs till exempel av speglar, isolering och olika typer av glas. Identifierade utmaningar Då företag lämnar grovavfall är det svårt att kontrollera att de betalade mängderna inte överskrids. Grovavfall läggs i utrymmen som inte är avsedda för mellanlagring, såsom källarutrymmen. Uppdelning i fler fraktioner skulle innebära ett renare material samt underlätta behandlingen. Detta görs dock inte pga. platsbrist på sortergårdarna. Stöldrisk av vissa begärliga avfallsslag. Saker som är användbara slängs i stället för att återanvändas då utrymme saknas på sortergårdarna för denna hantering. 13

14 3.1.5 Farligt avfall Definition Farligt avfall är avfall med egenskaper som gör att det t.ex. är giftigt, brandfarligt, hälsoskadligt eller har andra egenskaper som klassificeras som farligt. Vad som är farligt avfall kan utläsas av bilaga 3 till avfallsförordningen, SFS 2001:1063. Farligt avfall ska hanteras separat och får inte blandas med annat avfall. Hushållens farliga avfall utgörs av kemikalier, batterier, tryckimpregnerat trä, lampor och annat elavfall. Farligt avfall som är kommunalt hushållsavfall, kemikalier, tryckimpregnerat virke och asbest, redovisas för här och i övriga fall under respektive kapitel för producentansvarsavfall, batterier och elavfall. Relativt vikten utgör tryckimpregnerat avfall den största fraktionen inom segmentet farligt avfall och utgjorde under år 2010, 63 procent av totalmängden. Detta gör att variationer i insamlingsgraden inom tryckimpregnerat virke tydligast påverkar totalmängderna och de övriga fraktionerna har mängdmässigt legat relativt stilla de senaste åren. Färgavfall är den fraktion farligt avfall som ökat mest över tid (2010 jämfört med 2005). Ökningen inom denna fraktion beror troligtvis på att kommunen utökade sitt ansvar genom att även inkludera vattenbaserad färg till farligt avfall från och med 2007 (tidigare samlades det in som brännbart avfall). Mängder Insamlad mängd farligt avfall under 2010 uppgick till 862 ton, tabell 6. Totalmängden insamlat farligt avfall minskade jämfört med Jämfört med genomsnittet i riket samlar invånarna i Jönköping kommun in betydligt mer farligt avfall i kilo per person. Snittet för riket år 2009 var 4,7 kg per person11 medan den inom kommunen uppgick till 9,1 kg per person. Figur 9. Insamlad mängd farligt avfall över tid, åren , redovisat som total mängd och fördelat på tryckimpregnerat virke respektive övrigt farligt avfall. Tabell 6. Insamlad mängd farligt avfall mellan åren År Mängd (ton) Per/person (kg/invånare) , , , , , , ,4 Insamlingssystem Insamling av farligt avfall sker främst genom inlämning till någon av kommunens åtta miljöstationer som är placerade på sortergårdarna. Farligt avfall samlas även in via insamling med kommunens miljöbil som kör vissa fasta rundturer alternativt hämtar fastighetsnära. Farligt avfall som inkommer via sortergårdarna sorteras och transporteras av kommunen till en anläggning för mellanlagring av farligt avfall på Simsholmens reningsverk. Oljeavfallet transporteras direkt till Skandinaviska oljecentralen. Behandling Farligt avfall behandlas på olika sätt beroende på vilka ämnen som ingår i det farliga avfallet. Kemikalier, färgavfall, tryckimpregnerat virke och andra material med svårnedbrytbara ämnen som till exempel bekämpningsmedel förbränns på anläggningar med speciella ugnar med hög 14

15 temperatur och som har tillstånd för att ta hand om farligt avfall. De ämnen som inte förstörs vid hög värme behandlas på annat sätt med avsikt att de blir så kemiskt och fysiskt stabila som möjligt för att minimera mängden farliga ämnen som läcker ut vid deponering. Oljeavfallet används som bränsle med energiutvinning Fett och matolja samt fettavskiljarslam Mängder Under år 2009 visar statistik från insamlad mängd fett, matolja samt fettavskiljarslam att knappt ton omhändertogs. Denna siffra är något lägre än den som redovisades under 2004 då cirka ton fett samlades in totalt. Dock råder stora osäkerheter i båda de redovisade siffrorna, eftersom insamlingen av fetter till stor del sker vid sidan av den kommunala renhållningen. Insyn i hämtning och abonnemang saknas därför från avfallsverksamhetens sida. Totalt insamlades drygt 900 ton fett och matolja under 2009, varav kommunens entreprenör samlade in ca 200 ton och resterande mängder samlades in av Sita och JRAB. (Uppgift för 2010 saknas). Hämtningssystem Hämtning av fettavfall12 kan antingen ske genom slamsugning av kärl där fettavfall uppsamlats eller genom tömning av installerad fettavskiljare. För uppsamling av fett i kärl, tillhandahåller avfalls- återvinningsverksamheten 50 liters kärl. Hämtning sker dels via anlitade entreprenörer, men uppskattningsvis hämtas större delen av privata aktörer som JRAB och SITA. Behandling Det fettavfall som redovisas här körs till Torsviks förbehandlingsanläggning för matavfall och därefter rötas det för framställning av biogas vid Simsholmens reningsverk. Identifierade utmaningar Fettavfall från restauranger och dylikt, är ett organiskt avfall som kan användas i samband med rötning av annat matavfall och till framställning av biogas. Då insyn saknas om hanteringen kring fettavfallet är det svårt att i detalj veta hur avfallet tas tillvara efter insamling. Det är även osäkert hur mycket fettavfall som potentiellt sett skulle kunna vara tillgängligt för rötning och biogasframställning, vilket ur resurssynpunkt är det mer fördelaktiga behandlingsalternativet Slam från enskilda avloppsanläggningar Mängder Under år 2009 fanns ca anläggningar med enskilda avlopp registrerade som kunder inom kommunen. Insamlad mängd slam från enskilda anläggningar uppgick till drygt ton under år 2010 (Tabell 7). Detta värde motsvarar ungefär samma storlek som för de senaste tre åren. Anledningen till att siffran är något lägre under år 2009 i tabell 7 nedan, är en ändrad beräkningsmetod där antagen vikt per hämtning ändrats från 3 till 2,5 ton. Tabell 7. Antal hämtningar samt insamlad mängd slam från enskilda avloppsanläggningar under År Ton Antal hämtningar * Hämtningssystem Slam från enskilda avloppsanläggningar kan hämtas från sluten tank eller från brunn. År 2009 var cirka 14 % av anläggningarna slutna tankar, medan övriga utgjordes av brunnar. Hämtning av slammet sker genom slamsugning och utförs av kommunen anlitad entreprenör, som under 2009 och 2010 var Tekniska kontorets Mark och Park service. Tömning av slammet utförs i varje anläggning minst en gång per år eller enligt miljönämndens beslut. 12 Med fettavfall menas här fettavfall som faller under hushållsavfall, det vill säga uppstår i samband med restaurangverksamhet och kan räknas som hushållsliknande avfall. 15

16 Behandling Slammet transporteras till Simsholmens reningsverk. Avfallet genomgår rötning och därefter återanvänds det till åkermark eller som anläggningsjord. En del lantbrukare har dispens för eget omhändertagande av avloppsslam. Identifierade utmaningar Stora mängder vatten transporteras. Reningen blir bättre om vattenskiktet pumpas tillbaka till brunnen Latrin Mängder Insamlad mängd latrin uppgick år 2010 till cirka 159 ton, vilket är fördelat på 164 stycken abonnemang, till övervägande delen fritidsboenden. Den minskning av latrinmängder som kan ses beror till stor del på en styrande taxa som införts för detta abonnemang. Hämtningen kan betraktas som ineffektiv och medför arbetsmiljöproblem vid hämtning. Insamlingssystem Latrin samlas i plastkärl med lock som ställs ut vid fastighetsgräns på hämtningsdagen. Möjlighet finns att få hämtat inne i toalettbyggnad mot särskild taxa. Avfalls- och återvinningsverksamheten hämtar kärlen, därefter körs de till upphandlad entreprenör, för slamsugning. Slammet transporteras till Simsholmens reningsverk och latrinkärlen bränns vid kraftvärmeverket. Behandling På Simsholmens reningsverk rötas slammet och därefter återförs det till jordbruksmark. Identifierade utmaningar Latrin är ett avfall som i huvudsak uppstår sommartid i fritidsstugeområden, vilket gör att transport för hämtning sker utspritt över olika geografiska områden. Detta medför att det är svårt att få effektivitet i hämtningen. Hämtningen innebär ett arbetsmiljöproblem med tunga lyft av kärl. Mest effektivt och mindre resurskrävande bedöms vara om fastighetsägare har möjlighet att kompostera latrinet själv Avfall från allmänna sopkorgar i gaturummet 16 Definition Avfallet räknas till hushållsavfall. Insamlingssystem Personal från kommunens avdelning Gata Park tömmer papperskorgar i gaturummet, alternativt plockar upp skräp med gripklo. Detta körs till uppsamlingsplatser för containrar, två stycken i Torpa och en i Huskvarna, där avfallet mellanlagras. Avfallsverksamheten tömmer sedan containrarna och transporterar avfallet till behandlingsanläggning. Mängder Översiktlig statistik visar att de mängder som uppkommer från sopkorgar i gaturummet utgör drygt 90 ton per år13. Behandling I dagsläget behandlas allt avfall genom förbränning på Torsviks kraftvärmeverk. Identifierade utmaningar Kommunen bör vara föregångare med att källsortera avfallet från det allmänna rummet. Mängden förpackningar från snabbmat ökar. I vissa områden inom kommunen går avfallet från sopkorgar genom sortergårdsverksamheten, vilket gör att det avfallet inte särredovisas utan ingår i sortergårdens statistik för brännbart grovavfall. 3.2 Hushållsavfall producenternas ansvar För avfall som utgörs av förpackningar, returpapper, elektriska och elektroniska produkter, batterier, bilar, däck och läkemedel ansvarar de som producerat varorna. För elektriska och elektroniska produkter, finns dock ett samarbetsavtal mellan elproducenternas servicebolag (Elkretsen) och kommunerna om ett delat ansvar vilket innebär att kommunerna ansvarar för insamlingen medan producenterna ansvarar för behandlingen14. Elektriskt och elektroniskt avfall samlas främst in via kommunens sortergårdar, men kompletterande system finns. För batterier finns också ett liknande avtal mellan kommunen 13 Beräknat efter 3 stycken containerabonnemang á 10m 3, tömning en gång per vecka (30m3*52veckor =1560 m3/år). Uppskattad volymvikt för brännbart hushållsavfall i kärl är: 60 kg/m3 (RVF rapport Volymvikter för avfall, 2000). Detta ger: 0.006*1560=93,6 ton.

17 och Elkretsen samt BlyBatteriRetur. Batterier samlas främst in via sortergårdarna och på olika återvinningsstationer. Förpackningar och returpapper samlas in dels via producenternas återvinningsstationer och dels genom fastighetsnära insamling. Den fastighetsnära insamlingen är främst representerad inom flerfamiljsfastigheter och bekostas då av fastighetsägaren själv. Insamling av däck sker via återlämning till däckfirmor medan bilar lämnas till skrotfirmor. Insamling av läkemedel sker via inlämning till apotek. Producentansvaret innebär att producenterna ansvarar för att samla in och ta hand om uttjänta produkter. Detta är reglerat i olika förordningar om producentansvaret, för de olika produktgrupper som omfattas. Tanken med producentansvaret är att motivera producenterna att ta fram produkter som är mer resurssnåla och lättare att återvinna samt inte innehåller farliga ämnen. För att administrera insamlingen och omhändertagandet av de uttjänta produkterna kan enskilda företag välja att själv organisera insamlingen eller så kan företagen inom samma branscher gå i hop i olika materialbolag och tillsammans administrera insamlingsansvaret. De produktgrupper som Sverige har lagstiftat producentansvar i dagsläget utgörs av: För insamling av förpackningar och tidningar i Jönköping har FTIAB, uppställt knappt 30 stycken återvinningsstationer (år 2010) inom kommunen, dit hushållen själv kan komma och lämna sina förpackningar. Förpackningsoch tidningsinsamlingen ansvarar för drift och skötsel av dessa stationer. Tömningen av behållarna sköts av olika entreprenörer som anlitas av FTI. Materialet körs till uppsamlingsplatser, där större mängder samlas in, för vidare transport till materialbolagens sorterings- eller återvinningsanläggningar. Många större fastighetsägare har infört källsortering av förpackningar och tidningar inom sina fastigheter, som service till sina boenden. Fastighetsägaren betalar då själv för systemet och för hämtningen av förpackningarna och tidningarna. Olika privata entreprenörer hämtar materialet och lämnar det till materialbolagens insamlingsställen. Producenternas insamling och omhändertagande ska svara mot de nationella målsättningar som utformats för varje förpackningsslag, enligt nedan: Följande tabell illustrerar målnivåerna för respektive förpackningsslag enligt regeringens målsättningar från och med 1 januari Förpackningar Däck Returpapper Bilar Elektriska och elektroniska produkter (inklusive glöd lampor och viss belysningsarmatur) Batterier Läkemedel Förpackningar och returpapper Definition Avfall som består av returpapper samt förpackningar av glas, metall, plast och papper ingår i producentansvaret. Insamlingssystem När det gäller producentansvaret för förpackningar och returpapper har producenterna för respektive förpackningsmaterial bildat ett gemensamt insamlingssystem, och bolag, Förpacknings- och tidningsinsamlingen (FTIAB). 14 Svensk avfallshantering, (2009), Avfall Sverige. 17

18 Tabell 8. Målnivåer. Förpackningsslag Metallförpackningar, men ej dryckesförpackningar Förpackningar av papp, papper, kartong och wellpapp Förpackningar av plast, men inte PET flaskor för dryck Återvinning i viktprocent from 1 januari % materialutnyttjande 65 procent materialutnyttjande 70 %, men lägst 30 % materialutnyttjande Resultat, riket ,9 % materialutnyttjande 74,2 % materialutnyttjande 27 % materialutnyttjande, 3,8 % energiutnyttjande, total återvinning 30,8 % Tabell 9. Visar insamlade mängder förpackningar och tidningar år i Jönköpings kommun. Förpackningar Tot. mängd Per/ (ton) person (kg) Tidningar Tot. Per/ mängd person (ton) (kg) , , , , , , , , , , , , , ,2 Förpackningar av glas 70 % materialutnyttjande 90 % materialutnyttjande Tidningar 75 % materialutnyttjande 91 % materialutnyttjades Mängder Totalt insamlade mängder förpackningar och tidningar i Jönköping kommun 2010 uppgick till ca ton, vilket motsvarar 81 kg/person, vilket var en ökning med fyra procent jämfört med föregående år, tabell 10. Det är främst tidningar som varierar i insamlingsgrad mellan åren (figur 10), medan insamlingen av förpackningar successivt har ökat årligen från 2004 till 2010, med undantag för år En osäkerhet i inrapporterad statistik från FTI finns dock, då insamlingen sker över gränserna mellan olika kommuner och mängderna därefter räknas ut som ett genomsnitt. Figur 10. Insamlad mängd (kg/inv.) förpackningar och tidningar, totalt samt fördelat på förpackningar respektive tidningar inom kommun mellan åren Behandling Återvinnings- och materialutnyttjandegraden är hög för de förpackningar och tidningar som samlas in till FTIAB:s insamlingssystem. Plastförpackningar sorteras efter olika kvaliteter, varefter de tvättas, mals ner och formas till pellets som kan användas som ny råvara vid tillverkning av nya plastprodukter. Mjuka plastförpackningar samlas sedan år 2009 även in till FTIAB:s insamlingssystem (tidigare slängdes de i den vanliga soppåsen) och kan återvinnas i produktionen av nya bärkassar eller kabelskydd. För pappersförpackningar kan fibrerna i pappret återanvändas upp till sju gånger och användas vid framställning av ny kartong. Därefter är fibrerna utslitna och går till förbränning. För metallförpackningar smälts stålet ner och 15 Resultat från FTIAB (www.ftiab.se, ( )). 18

19 används till exempel i järnvägsräls eller armeringsjärn. Aluminium smälts också ner och används som ny råvara till exempel i motordelar eller till nya förpackningar. Glas används till nytt glas eller till byggnadsisolering.tidningar återanvänds till pappersmassa och till nya tidningar 16. Identifierade utmaningar Antalet återvinningsstationer har minskat från att ha varit dryga 50 talet (2002) till ca 30 stycken år Avfall som är producentansvarsavfall sorteras inte ut till FTI:s insamling för materialåtervinning utan läggs istället i soptunnan som brännbart avfall. Antalet Återvinningsstationer kan komma att minska om FNI införs i kommunen. Hämtningssystem Kommunen samarbetar med producentbolaget Elkretsen AB om insamling av elavfall. Detta innebär att kommunen ansvarar för insamling av elavfall från hushållen, medan producenterna tar det fortsatta ansvaret för avfallet därefter, det vill säga vidare transport och behandling. Insamling av elavfall sker till största delen genom att kunder lämnar avfallet till någon av kommunens sortergårdar. Det förekommer även fastighetsnära hämtning efter beställning samt ett par fasta turer per år på landsbygden. För glödlampor och mindre elavfall har kommunen våren 2010 utvecklat det publika insamlingssystemet med miljöskåpet Samlaren som är placerad i sju olika butiker. Mängder Insamlade elavfall har ökat markant fån år 2004, Tabell 10. Elektronik är den fraktion av elavfall som ökat mest under perioden, basår 2004 (Figur 11). Insamling av lampor och lysrör har varit relativt konstant under perioden. Jämfört med övriga riket samlades det in något mindre elavfall per person under 2009, 14,9 kg/person i Jönköping mot 15,4 kg i genomsnitt för riket. Jönköpings kommun har 40 st återvinningsstationer. Där lämnas förpackningar och tidningar från hushållen Elavfall Definition Producentansvaret för elektriskt och elektroniskt elavfall infördes Det mesta elavfallet omfattas i dag av producentansvar. Det som ingår i elektriskt och elektroniskt avfall utgörs av: Tabell 10. Insamlad mängd elektriska och elektroniska produkter År Mängd (ton) Per/person (kg/invånare) , , , , , , ,6 Stora vitvaror Kyl och frys Ljuskällor och armaturer Diverse elektronik 16 Källa:

20 Diverse elektronik är en stor fraktion med många olika typer av produkter. Farliga ämnen sorteras ut och resten återvinns. Vissa plaster och glas kan materialåtervinnas, andra går till energiutvinning eller deponering. Trä och tyg förbränns och ger en energiutvinning. Metaller smälts ner och återvinns. Figur 11. Insamling av elavfall perioden i Jönköpings kommun. Behandling Elavfallet transporteras via El-Kretsens entreprenörer till olika anläggningar för sortering och demontering. Produkterna plockas isär i olika fraktioner; plast, metall, farligt avfall m.m. Därefter skickas delarna vidare till slutlig behandling eller till olika återvinningsanläggningar. Identifierade utmaningar Elektronikvaror är en kraftigt ökande fraktion som är utrymmeskrävande på sortergårdarna. De är också stöldbegärliga under perioder när metallskrot står högt i värde. Elprodukter kan innehålla farliga ämnen, exempelvis kan äldre kyl och frysar innehålla freon, medan lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver. Det första steget i omhändertagandet av elavfall är därför att demontera och separera ut farliga ämnen, så att de kan tas om hand på ett så säkert sätt. Farligt avfall som inte kan återvinnas skickas till olika specialanläggningar, för destruktion eller annan förvaring till exempel deponering. När de farliga ämnena har separerats ut sorteras övrigt material i produkterna ut, till exempel, olika metaller, glas, plaster, textilier och trä. Metaller och en del plaster och glas materialåtervinns, medan det som inte lämpar sig för materialåtervinning går till återvinning av energi, t.ex. går träprodukter till energiåtervinning. Vitvaror, exempelvis disk- och tvättmaskiner, demonteras för att separera ut farliga ämnen ex PCB i kondensatorer. Äldre kylar och frysar kan innehålla freon, som är farligt avfall. Det sorteras ut i en sluten process. Freonet bränns i hög temperatur i specialanläggning medan resterande fraktioner återvinns. I Samlaren kan lämnas batterier, ljuskällor och småelektronik. Samlaren finns i sju butiker i och runt om Jönköping. Lysrör och lågenergilampor innehåller kvicksilver som separeras i sluten anläggning, där kvicksilvret tas i förvar. Övrigt material, glas och metaller återvinns Resultat från FTIAB (www.ftiab.se, ( )).

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun

Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun Bilaga 1 Nula gesbeskrivning av avfallshanteringen i Knivsta kommun 1 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun.

Läs mer

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020

Lokalt tillägg för Lerums kommun till avfallsplan A2020 [Klicka här och skriv datum] Samhällsbyggnad Innehåll 1 Inledning 5 2 Nuvarande avfallshantering 6 2.1 Kommunen...6 2.2 System för kommunens avfallshantering...6 2.2.1 Renova...6 2.2.2 Insamlingsentreprenörer...7

Läs mer

Bilaga 7. Begreppsförklaringar

Bilaga 7. Begreppsförklaringar Bilaga 7 sförklaringar Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 sförklaring och definitioner Avfall Avfall Web Avfallshantering Avfallshierarki Avfallsminimering Avfallsplan Avslutade deponier

Läs mer

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan

Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen. Bilaga till Avfallsplan Bilaga 5. Uppgifter till länsstyrelsen Bilaga till Avfallsplan 2016-2019 2 1 Administrativa uppgifter Kommun Norrtälje kommun År 2016-2019 Datum när planen antogs Ansvarig nämnd 2016-XX-XX, statistik som

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning REMISS 100928 Avfallsplan 2011-2015 för Staffantorps kommun 2010- Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder, insamling

Läs mer

REMISSUTGÅVA. Nulägesbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen

REMISSUTGÅVA. Nulägesbeskrivning A2020. Avfallsplan. för Göteborgsregionen REMISSUTGÅVA Nulägesbeskrivning A2020 Avfallsplan för Göteborgsregionen Göteborgsregionens kommunalförbund januari 2010 Innehåll HUSHÅLLSAVFALL 3 Sammanfattning hushållsavfall 3 Göteborgsregionen 4 Renova

Läs mer

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden

SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL Renhållaren = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden BILAGA 2 SORTERINGSANVISNINGAR OCH HÄMTNINGSINTERVALL = Sigtuna kommun, Stadsbyggnadskontoret, Renhållningen MHN = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Avfallsslag: Hämtning/avlämning: Intervall: Anmälan/ansökan/

Läs mer

Du som hanterar livsmedel

Du som hanterar livsmedel Miljö- och hälsoskydd Du som hanterar livsmedel så här gör du med ditt avfall Vid all form av livsmedelshantering uppstår sopor, det vill säga avfall. För att påverkan på miljön ska bli så liten som möjligt

Läs mer

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning

Underlag till Länsstyrelsens sammanställning Bilaga 7 Underlag till Länsstyrelsens sammanställning 1(5) 1 Administrativa uppgifter Kommuner: Nyköping och Oxelösund År: 2010 Datum när planen antogs: 2012-XX-XX (Nyköping) och 2012-XX-XX (Oxelösund)

Läs mer

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen

Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Bilaga 7 Sammanställning till länsstyrelsen Sammanställning till länsstyrelsen 1 (12) Innehåll 1 Administrativa uppgifter... 3 2 Kommunens befolkning och struktur... 4 3 Avfall som kommunen ansvarar för...

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsplan. Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsplan Bilaga 4 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Karlskoga kommun Bilaga 5 Nulägesbeskrivning av kommunen och avfallsflödena Folkmängd och boendeform i Karlskoga

Läs mer

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun

Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Uppdaterad senast 2013-05-16 Avfallsstatistik Oskarshamns kommun Översikt 2009-2012 och fördelning avfallsmängder 2012 Redovisad statistik baseras på statistik från insamling av hushållsavfall från återvinningsstationer,

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen? Hushåll När du sorterar ditt avfall gör du en insats för bättre miljö och mindre resursförbrukning. Här har vi samlat de vanligaste avfallsslagen och beskrivit vad som händer efter

Läs mer

Uppgifter till Länsstyrelsen

Uppgifter till Länsstyrelsen Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 5 1 Avfallsplan Orust kommun 2017-2021 Administrativa uppgifter Kommun Orust kommun År 2017-2021 Datum när planen antogs Ansvarig

Läs mer

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall.

Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Människan i centrum Avfallshanteringen ska utgå från människans behov och vara anpassad både till den som lämnar och den som hämtar avfall. Det innebär att insamlingen ska vara enkel, lätt att förstå och

Läs mer

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011

för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Renhållningsordning för Sunne, Torsby, Hagfors och Munkfors kommuner Från och med 2011 Antagen av kommunfullmäktige i Sunne, 2010-12-20, 19 Antagen av kommunfullmäktige i Torsby, 2010-12-21, 157 Antagen

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning UTKAST 100608

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning UTKAST 100608 Bilaga 3 Nulägesbeskrivning UTKAST 100608 Avfallsplan 2011-2015 för Vellinge kommun 2010-XX-XX 1 (9) Innehållsförteckning 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2 Avfallsmängder,

Läs mer

Bilaga 1 Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner

Bilaga 1 Avfallsplan år Säffle och Åmåls kommuner Nulägesbeskrivning Kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall uppkommer främst i de enskilda hushållen men även i verksamheternas utrymmen t.ex. i matsalar samt vid städning av lokalerna. Kärl- och säckavfall

Läs mer

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor

Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027. Bilagor Avfallsplan för Filipstads kommun 2010-2027 Bilagor 1 Nuvarande avfallssituation I vår kommun ansvarar kommunstyrelsens teknikutskott för avfallshanteringen. Tillsynen av verksamheten enligt Miljöbalken

Läs mer

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun

Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Renhållningsföreskrifter för Lysekils kommun Antagna av kommunfullmäktige 2008-11-13 Gäller fr o m 2009-01-01 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller miljöbalken

Läs mer

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s

VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s VAD FINNS I SOPPÅSEN? SÖRAB:s PLOCKANALYS 2016 En metod för att utvärdera den gemensamma avfallsplanen för Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna.

Läs mer

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR?

FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? FASTIGHETSNÄRA HÄMTNING AV FÖRPACKNINGSAVFALL OCH RETURPAPPER ETT KOMMUNALT ANSVAR? Björn Nordlund, utredare Villaägarnas Riksförbund 1. SAMMANFATTNING 3 2. KOMMUNER SOM HAR ETT UTBYGGT SYSTEM FÖR FASTIGHETSNÄRA

Läs mer

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan

Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan Lätt att göra rätt! så tar vi hand om ditt avfall! En kortversion av Strängnäs kommuns avfallsplan 2 / Avfallsplan Vem ansvar för vad? Kommunens ansvar Det är kommunen som ansvarar för att samla in och

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Sala kommun 2016 Avfallstaxa Sala kommun Antagen av Sala kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra tjänster samt

Läs mer

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa

Småhus och fritidshus. Avfallstaxa Småhus och fritidshus Avfallstaxa Enköpings kommun 2016 Avfallstaxa Enköpings kommun Antagen av Enköpings kommunfullmäktige. Allmänt I den här Avfallstaxan hittar du kostnad för avfallsabonnemang, extra

Läs mer

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun

Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun Förkortad version av Avfallsplan för Robertsfors kommun 2006-02-23 Avfallsplanering Avfallsfrågor är viktiga element i arbetet mot en hållbar utveckling. Avfall uppstår som ett resultat av de olika mänskliga

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Laxå januari 2013 Bilaga 1 Nulägesbeskrivning INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Fakta om Laxå kommun -----------------------------------------------------------------2 1.1. Invånarantal 2 1.2. Ålderfördelning 2

Läs mer

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund

Utvärdering av enkät. Östra Värmland. Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Vårt datum 2008-10-23 Vår referens Mari Gustafsson och Charlotta Skoglund Utvärdering av enkät Östra Värmland Grontmij AB Besöksadress Mejerivägen 1 E-post mari.gustafsson@grontmij.se Box 47303 Org nr

Läs mer

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM

ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM ÅTERVINNiNg SATT I SYSTEM Det har hänt mycket på avfallsfronten. Till mitten av 1800-talet slängde människor sina sopor lite varstans utan att någon protesterade. Kanske klagades det på stanken, men annars

Läs mer

Information om avfallshantering

Information om avfallshantering Information om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör har gemensamma föreskrifter om avfallshantering tagits fram i samarbete med Merab (Mellanskånes Renhållningsaktiebolag). Föreskrifterna

Läs mer

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision

Avfallsplan för Degerfors kommun. Vår gemensamma vision Avfallsplan för Degerfors kommun Regionallt avfallssamarbete i östra Värmland mellan Degerfors Kommun, Karlskoga Kommun, Kristinehamns Kommun, Mariestads kommun, Filipstads kommun, Storfors Kommun och

Läs mer

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar.

Genom att sortera ditt avfall kan du minska dina kostnader och samtidigt medverka till en bättre miljö genom att återvinningen ökar. INFORMATION OM VERKSAMHETSAVFALL Innehållsförteckning Avfallshantering vid företag... 3 Avfall och avfallskod... 3 Verksamhetsavfall och hushållsavfall... 4 Verksamhetsutövaren... 4 Verksamhetsavfall...

Läs mer

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande

1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA 2015, med ikraftträdande 2014-09-08_rev 2014-09-17 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE TN 2014/209-459 KFKS 2014/387-459 Tekniska nämnden Avfallstaxa 2015 Förslag till beslut 1. Tekniska nämnden föreslår kommunfullmäktige att anta AVFALLSTAXA

Läs mer

Musik, sport och matsmarta tips

Musik, sport och matsmarta tips Företag Musik, sport och matsmarta tips 64 Företag Avfall, en fråga som berör alla 65 Organisation och ansvar Organisation och ansvar Avfallsfrågor berör alla i samhället. Många aktörer arbetar med avfallsfrågor

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-05 utkast efter seminarium 4 UTKAST STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen

Läs mer

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN

2. MILJÖKONSEKVENSER AV MÅL I AVFALLSPLANEN Bilaga till avfallsplaneförslag 2009-09-07 Miljökonsekvensbeskrivning Avfallsplan för Skellefteå kommun BAKGRUND Enligt bestämmelser i miljöbalken (1998:808), kap 6 samt föreskrifter från Naturvårdsverket

Läs mer

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun

Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Renhållningstaxa för Älvsbyns kommun Älvsbyns Energi AB, Älvsbyns kommun RENHÅLLNINGSTAXA FÖR ÄLVSBYNS KOMMUN Avgifter enligt denna taxa skall betalas till Älvsbyns Energi AB. Denna renhållningstaxa gäller

Läs mer

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB

Miljö och Vatten i Örnsköldsvik AB OM MIVA Miva () ett kommunalt bolag Bildades 2009, tidigare Tekniska kontoret Domsjö Vatten AB är ett helägt dotterbolag till Miva Miva omsätter cirka 200 miljoner kronor och har drygt 100 medarbetare

Läs mer

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning

Bilaga 1 Nulägesbeskrivning Bilaga 1 Nulägesbeskrivning INNEHÅLLSFÖRTECKNING Fakta om... 3 1.1 Invånarantal... 3 1.2 Ålderfördelning... 3 1.3 Hushåll... 3 1.4 Boendefördelning... 4 1.5 Näringsliv... 4 2 Avfallsmängder i... 5 2.1.1

Läs mer

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle

Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Bilaga 1, Samrådsredogörelse Presentationsmaterial Plan för avfallshantering i ett hållbart samhälle Nu gör vi en gemensam avfallsplan för SÖRAB kommunerna Ett nytt angreppssätt som är kraftfullt och berör

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Sid 1(10) Innehåll 1-8 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 3 Definitioner 3 Kommunens ansvar för renhållning, information

Läs mer

Avfall i verksamheter

Avfall i verksamheter Avfall i verksamheter Reglerna på avfallsområdet är många och inte alltid lätta att tyda. Trots det har du som verksamhetsutövare en skyldighet att känna till hur ditt avfall ska hanteras. Det finns flera

Läs mer

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07

Renhållningsföreskrifter. Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Renhållningsföreskrifter Antagen av kommunfullmäktige 2011-11-07 Innehåll Inledning 4 Ansvar och skyldigheter 4 Hushållsavfall 5 Hämtning 7 Undantag från föreskrifter 7 Bilaga 1 9 Bilaga 2 11 INLEDNING

Läs mer

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl.

Matavfall. Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling. Charlotta Ringdahl. Matavfall Erfarenheter från insamlingssystem och förbehandlingsanläggningens krav på kommunernas insamling 18 april 20131 Charlotta Ringdahl Agenda 1.NATIONELLT MÅL 2.HUR BIDRAR VI TILL ATT UPPNÅ MÅLET?

Läs mer

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan

Plockanalys 2012. Renhållningsordning Bilaga 3. Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Renhållningsordning Bilaga 3 Plockanalys 2012 Resultat och diskussion av plockanalyser som genomfördes hösten 2012 som underlag till avfallsplan Emma Krantz, Hässleholm Miljö AB November 2012 Plockanalys

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör

Föreskrifter om avfallshantering för kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Föreskrifter om avfallshantering För kommunerna Eslöv, Hörby och Höör Antagen av kommunfullmäktige i Eslöv 2008-12-15 Antagen av kommunfullmäktige i Hörby 2008-11-17 Antagen av kommunfullmäktige i Höör

Läs mer

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009)

1 (2) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Indatarapport - Mariestad - Insamling (2009) Insamlade mängder I1 : Kärl- och, inkl matavfall I2 : Grovavfall från ÅVC och separat insamlade mängder grovavfall I6 : Förpackningar och tidningar som samlas

Läs mer

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020

Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Kommunal avfallsplan Hälsingland 2014-05-16 SAMMANFATTNING STRATEGIER, MÅL OCH ÅTGÄRDER TILL 2020 Målområdena följer avfallstrappan och avfallets flödesprocess. Då avfallshanteringen till stor del styrs

Läs mer

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Plockanalys av hushållsavfall i Tyresö kommun Hur vi använder oss av naturens resurser nu och i framtiden är

Läs mer

Förslag till. Avfallsplan

Förslag till. Avfallsplan Förslag till Avfallsplan Avfallsplan Knivsta kommun 1 Inledning Avfall är kopplat till vad och hur mycket som konsumeras. Med en ökad konsumtion i samhället kan man förvänta sig att även mängden avfall

Läs mer

1. Administrativa uppgifter

1. Administrativa uppgifter Avfallsplan för Karlshamns, Olofströms och Sölvesborgs kommuner Bilaga 6, Underlag till Länsstyrelsens sammanställning När avfallsplanen har antagits ska den beslutande myndigheten eller kommunen i ett

Läs mer

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN

RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2013-11-21 Dokumentansvarig Fastställd Version 0 Dokumentnamn RENHÅLLNINGSFÖRESKRIFTER FÖR LEKEBERGS KOMMUN 1 (10) Innehåll Inledande

Läs mer

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun

Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun KARLSTADS KOMMUNS FÖRFATTNINGSSAMLING 1 (9) Beslutad av: Kommunfullmäktige Beslutsdatum: 2014-10-16 Ersätter: 2005-02-17 Gäller fr o m: 2014-11-01 Renhållningsföreskrifter i Karlstads kommun Renhållningsföreskrifterna

Läs mer

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11

Innehållsförteckning. Bilaga: 1 10 Definitioner 10 Bilaga: 2 11 Förteckning över återvinningsstationer 11 Renhållningsordning Innehållsförteckning Inledande bestämmelser 3 Ansvar för renhållningen 3 Skyldighet att lämna avfall 4 Grovavfall och kasserade kylskåp och frysar 4 Hushållens farliga avfall och avfall

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31

RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1(6) RENHÅLLNINGSTAXA OCH TAXEFÖRESKRIFTER 2010 FÖR LYSEKILS KOMMUN Gäller fr. o m 2010-01-01 t o m 2010-12-31 1 TILLÄMPNING Kommunstyrelsen har verksamhetsansvar för hanteringen av hushållsavfall i kommunen,

Läs mer

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen

Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen Bilaga 9 Aktuella uppgifter till Länsstyrelsen 2 (20) 3 (20) Innehåll 1. SÖRAB-REGIONEN... 5 1.1. Administrativa uppgifter... 5 1.2. SÖRAB-regionens befolkning och struktur... 5 1.3. Avfall som SÖRAB-regionen

Läs mer

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

SOLLEFTEÅ KOMMUN. RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering Antagen av kommunfullmäktige 15 december, 2008 150. Reviderad av kommunfullmäktige 21 december, 2009. Gäller fr.o.m. 1 januari 2010.

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Avfallsplan 2012-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Innehållsförteckning Avfallsplan 2011-2015 för Lomma kommun 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2

Läs mer

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning

Bilaga 3. Nulägesbeskrivning Bilaga 3 Nulägesbeskrivning Avfallsplan 2011-2015 för Lomma kommun 2010-12-01 Innehållsförteckning Avfallsplan 2011-2015 för Lomma kommun 1 Geografiskt läge, befolkningsutveckling och näringsliv... 3 2

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks

Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks Föreskrifter om avfallshantering för Örnsköldsviks kommun (del av Renhållningsordning för Örnsköldsviks kommun) Antagna av kommunfullmäktige 2010-04-26, 64 Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter

Läs mer

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014

Rapport: Sida 1(9) Plockanalys av Sopor till förbränning 2014 Rapport: Sida 1(9) 1. Sammanfattning låter göra regelbundna analyser av innehållet i östersundsbornas soppåsar; s.k. plockanalyser, för att följa upp hur bra vi i Östersund, är på att sopsortera. I oktober

Läs mer

Förslag till Tillämpningsanvisningar till avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun

Förslag till Tillämpningsanvisningar till avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Styrdokument, föreskrifter 2015-03-02 Dnr KSTFU/2015:33 Förslag till Tillämpningsanvisningar till avfallsföreskrifter i renhållningsordning för Upplands Väsby kommun Nivå: Antagen: Kommungemensam Kommunstyrelsen

Läs mer

Flerfackssortering i Norrköping

Flerfackssortering i Norrköping Flerfackssortering i Norrköping Nu blir det enkelt att sortera Under hösten 2014 är bostadsområdena Ljunga, Svärtinge, Rist, Östra Husby, Fyrby, Sörby och Lindö utsedda till att prova ett nytt system för

Läs mer

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel

Nu kör vi igång. Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Nu kör vi igång Ditt matavfall blir biogas och biogödsel Visste du att Biogas är ett miljöanpassat fordonsbränsle och ger inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären vid förbränning. släpper ut betydligt

Läs mer

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan

Bilaga 2. Uppföljning av nuvarande avfallsplan Bilaga 2 av nuvarande avfallsplan Vindelns kommuns nu gällande avfallsplan är från 1993, antagen i fullmäktige 1993-11- 15 är ålderstigen och målen som då var uppsatta är uppfyllda. Beskrivning om målen

Läs mer

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering

RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering SOLLEFTEÅ KOMMUN RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering 1 RENHÅLLNINGSORDNING Föreskrifter om avfallshantering för Sollefteå kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens

Läs mer

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering

Renhållningsavgift. Grundavgift och hämtningsavgift. Miljöstyrande avgifter för sophantering Renhållningsavgift för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2013 Renhållningsavgiften varierar beroende på hur ofta du har sophämtning, vilken storlek på kärlet du har, om du bor i villa

Läs mer

Vart tar avfallet vägen?

Vart tar avfallet vägen? Vart tar avfallet vägen?? Här anges de vanligaste avfallsslagen, hur de ska sorteras och vad som händer efter att du har sorterat ut de olika avfallsslagen. Avfall markerat med en röd ruta är farligt avfall.

Läs mer

Effektivt resursutnyttjande

Effektivt resursutnyttjande Nu sorterar vi mer! Avfallsplan för dig som bor och arbetar i kommunerna Danderyd, Järfälla, Lidingö, Sollentuna, Solna, Sundbyberg, Täby, Upplands Väsby och Vallentuna i samarbete med SÖRAB. Effektivt

Läs mer

Ditt matavfall i ett kretslopp

Ditt matavfall i ett kretslopp Ditt matavfall i ett kretslopp APRIL 2007 Matrester blir till näring och energi! Visste du att dina gamla matrester kan omvandlas till växtnäring och gas? Varje människa ger upphov till en ansenlig mängd

Läs mer

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål

Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål Laxå november 2012 Bilaga 4 Lagstiftning och miljömål INNEHÅLLSFÖRTECKNING Lagstiftning ---------------------------------------------------------------------------------------2 EU -----------------------------------------------------------------------------------------------

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige den 2012-06-20, 83

Antagen av kommunfullmäktige den 2012-06-20, 83 RENHÅLLNINGS- ORDNING Avfallshämtning på Nygatan i Vänersborg (bild från kommunens hemsida) Antagen av kommunfullmäktige den 2012-06-20, 83 Sammanfattning Avfallsplanen Föregående avfallsplan togs fram

Läs mer

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan 2010-2017 Nuläges beskrivning Kommunens struktur. Kristinehamns kommun ligger vid nordöstra delen av Vänern, med en flera mil lång strandlinje, och omfattar även skärgårdsområden.

Läs mer

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun

Antagen: 2015-XX-XX. Avfallsföreskrifter. för Karlskoga kommun. Karlskoga kommun Antagen: 2015-XX-XX Avfallsföreskrifter för Innehåll Samråd vid framtagandet av avfallsplanen... 2 Inledande bestämmelser... 2 Tillämpliga föreskrifter... 2 Definitioner... 2 Ansvar för renhållning, information

Läs mer

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun

Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun 1 Föreskrifter om avfallshantering i Söderhamns kommun Inledande bestämmelser Tillämpliga föreskrifter 1 För kommunens avfallshantering gäller: Miljöbalken (1998:808) och avfallsförordningen (2001:1063),

Läs mer

Förslag till. Bollebygds kommuns avfallsplan 2015-2020. Styrdokument: Kommunal avfallsplan. Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x

Förslag till. Bollebygds kommuns avfallsplan 2015-2020. Styrdokument: Kommunal avfallsplan. Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x Styrdokument: Kommunal avfallsplan Fastställd: Kommunfullmäktige år-månad-dag x Gäller för: samtliga nämnder Dokumentansvarig: Teknisk chef Reviderad:- Dnr : SBN2015/312 Förslag till Bollebygds kommuns

Läs mer

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen

Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Laxå januari 2013 Bilaga 5 Miljöbedömning av avfallsplanen Icke-teknisk sammanfattning När en plan upprättas, där genomförande kan antas medföra betydande miljöpåverkan, ska en miljöbedömning genomföras

Läs mer

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03

Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Plockanalys av hushållens brännbara kärlavfall 2013 2014-04-03 Sammanfattning Den 3-4 september 2013 har brännbart avfall från hushåll samlats in för att genomföra en plockanalys av innehållet. Uttagna

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 Reviderad 2014 En

Läs mer

Organiskt avfall hämtas enligt abonnemang. Organiskt avfall kan också komposteras i godkänd varmkompost efter anmälan till Miljökontoret.

Organiskt avfall hämtas enligt abonnemang. Organiskt avfall kan också komposteras i godkänd varmkompost efter anmälan till Miljökontoret. BILAGA 1: SORTERINGSBILAGA TILL RENHÅLLNINGSORDNING. Lagstiftningsändringar, myndighetsbeslut eller administrativa ändringar (t ex ändrade telefon nr, adressuppgifter mm) införs i denna sorteringsbilaga

Läs mer

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020

Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 REFILL 1,5 l MJÖLK STOR- PACK MIN KASSE TIDNING Second Hand ÅTERANVÄNDA MINIMERA DEPONERA ÅTERVINNA ENERGI ÅTERVINNA MATERIAL Så tar vi hand om ditt avfall i framtiden Avfallsplan 2020 En strävan efter

Läs mer

Uppföljningsrapport 2010

Uppföljningsrapport 2010 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun 2011-06-14 Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors,

Läs mer

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning)

DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) DEFINITIONER OCH ORDFÖRKLARINGAR (i bokstavsordning) Avfall Med avfall avses varje föremål, ämne eller substans som ingår i en avfallskategori och som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig

Läs mer

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning

Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning Avfallsutredningen och svenskarnas syn på tidningsåtervinning PappersKretsen FÖRORD Sverige har ett av världens bäst fungerande system för återvinning av tidningar och andra trycksaker. 91 procent av alla

Läs mer

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö

Utökad källsortering vid. Campus Valla 2005-09-07. Miljö. Miljö Utökad källsortering vid Campus Valla 2005-09-07 Campus Valla - tre sorteringssteg 1. Källsorteringsstationer i verksamheten Upphandlade av institutionerna 3. Källsorteringsrum i kulvert Färdigställda

Läs mer

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15

Renhållningsordning för Trollhättans kommun. antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 för Trollhättans kommun antagen av kommunfullmäktige 2003-12-15 Omslagsbild: Strandgatan i Trollhättan. Foto: Sören Lindqvist Dokumentbeteckning 3(14) Syfte Enligt miljöbalkens 15 kapitel om avfall och

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter

Ny kommunal avfallstaxa. för flerfamiljshus och verksamheter Ny kommunal avfallstaxa för flerfamiljshus och verksamheter 1 Varsågod Ny avfallstaxa gäller från 1 april 2012. Här kommer information till dig som fastighetsägare om den nya avfallstaxan som gäller för

Läs mer

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012

Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Avfallsplan för Upplands-Bro kommun 2007 2012 Det lilla barnets fundering är något som angår oss alla. Hur vi tar hand om vårt avfall är en avgörande fråga när det gäller vår miljö. Upplands-Bro kommun

Läs mer

Min sopbok. Batterier

Min sopbok. Batterier Batterier Batterier finns i många prylar idag. Men vet du att en del av dem är farliga för miljön? De innehåller kvicksilver, kadmium eller bly som är miljöfarliga ämnen. Min sopbok Hur gör jag med mina

Läs mer

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015

AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 AVFALLSPLAN Hudiksvalls kommun 2011-2015 Kommunal avfallsplan med mål och åtgärdsprogram Kommunfullmäktige 86, 2011-05-02 1 Inledning Avfallsplanen är en kommunal plan för den framtida avfallshanteringen.

Läs mer

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på

Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på En del av Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI) Vi hjälper dig att ta producentansvaret för förpackningar Det tjänar både du och miljön på Vi i Sverige återvinner ca 816 000 ton förpackningar varje

Läs mer

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008

Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Vad innehåller tyresöbornas avfall? sammanfattning av en plockanalys av hushållsavfall, 2008 Plockanalys av hushållsavfall i Tyresö kommun Hur vi använder oss av naturens resurser nu och i framtiden är

Läs mer

Renhållningstaxa. Gäller fr o m Antagen av Kf , 4 Antagen av Kf , 73

Renhållningstaxa. Gäller fr o m Antagen av Kf , 4 Antagen av Kf , 73 Renhållningstaxa Gäller fr o m 2017-01-01 Antagen av Kf 2016-02-26, 4 Antagen av Kf 2016-11-30, 73 RAGUNDA KOMMUNS RENHÅLLNINGSTAXA Samtliga taxor gäller från och med 2017-01-01 och tills vidare. Taxan

Läs mer

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010

Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 Anvisning om sortering och paketering av avfall ANTAGEN I AVFALLSNÄMNDEN DEN XX XXXXXXX 2010 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 SORTERING AV AVFALL... 5 2 FARLIGT AVFALL... 5 2.1 Impregnerat trä... 6 2.2 Asbest...

Läs mer

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI

Fastighetsnära insamling. - det nya sopsorteringssystemet! FNI Fastighetsnära insamling - det nya sopsorteringssystemet! Nu ghe komm ts er till d nära in s itt o mrå amling de. Fast i tt tt Lä t at FNI ä ar g ör ad Ök r se l e vic iljö t rik M ig a tv Fastighetsnära

Läs mer

Renhållningstaxa för Gislaveds kommun 2013

Renhållningstaxa för Gislaveds kommun 2013 Renhållningstaxa för Gislaveds kommun 2013 Antagen av kommunfullmäktige 2013-04-25, 56 Gäller fr o m 2013-06-01 GILTIGHETSOMRÅDE Taxan avser de avgifter som enligt gällande lagstiftning kan utgå för hantering

Läs mer

Bilaga 3 Organisation och ansvar

Bilaga 3 Organisation och ansvar Bilaga 3 Organisation och ansvar Innehåll 1 Organisation och ansvarsfördelning inom avfallshanteringen... 3 2 Den kommunala organisationen i vår region... 4 2.1 Kommunalförbundet... 4 2.2 Kommunerna Gävle,

Läs mer