Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2009

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2009"

Transkript

1 Rapport Benchmarking norra Bohuslän 29

2 Rapport Benchmarking i norra Bohuslän år 29 Innehållsförteckning Inledning... 2 Befolkning... 3 Finansiella profiler... 5 Finansiell ställning Skola och barnomsorg Omsorgsverksamhet Bygglovshantering Fastighetsförvaltning Va-verksamhet IT Personal Forskning Jämförelseprojektet Upphandling & inköp Övrigt Samarbete

3 Inledning På senare år har allt fler av de svenska kommunerna arbetat med jämförelser med andra kommuner för att utveckla sin verksamhet. Utgångspunkt är att det finns kommuner som fungerar bättre än andra och att deras sätt att bedriva verksamheten på, bör spridas till övriga kommuner. Kommuner som ägnar sig åt att jämföra sig med andra brukar ofta benämna denna aktivitet benchmarking. Det finns flera tänkbara syften med benchmarking: att få information om hur kommunen ligger till i jämförelse med andra, att finna besparingspotential, att finna möjligheter till effektiviseringar och att redovisa för medborgarna hur verksamheten fungerar, vilket skulle kunna stärka demokratin. Studier har visat att en hög andel av Sveriges kommuner arbetar med benchmarking, men att de förhoppningar som kommunerna har med tekniken inte har realiseras fullt ut. Då främst på grund av hinder i form av tidsbrist och oro för att nyckeltalen ska användas på fel sätt. Benchmarking i Norra Bohuslän Arbetet med att systematiskt göra jämförelser mellan kommunerna i norra Bohuslän där kommunerna Munkedal, Sotenäs, Tanum, Strömstad och Lysekil ingår, påbörjades år 2 genom ett benchmarkingprojekt. Syftet med benchmarkingprojektet är: att arbeta fram kvalitetssäkrade jämförelsetal inom olika verksamheter. att ge uppslag till kvalitetsförbättringar och förnyelse av kommunernas verksamhet. att finna förklaringsfaktorer till varför spännvidden är så stor mellan kommunerna avseende: skatteuttag, ekonomisk ställning samt kostnader för olika verksamheter. att implementera en arbetsmetodik inom benchmarkingområdet att lära av varandra. att finna ingångar till ytterligare samarbete inom olika verksamheter. Organisation Benchmarkingarbetet omfattar följande områden: Finansiella jämförelser Barnomsorg och grundskola Äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, handikappomsorg VA-verksamhet Fastighetsförvaltning IT-verksamhet Personal En styrgrupp har inrättats där ekonomicheferna från respektive kommun ingår. Styrgruppens uppgift är att samordna projektet och arbetsgruppernas arbete. Styrgruppen rapporterar till kommunstyrelsen. För varje delområde finns verksamhetsgrupper som arbetar med jämförelser inom sina respektive områden. Dessa grupper kan bestå av förvaltningschefer, ekonomer, personalhandläggare och andra verksamhetsföreträdare. Kommunbeskrivningar Kommunerna Munkedal, Sotenäs, Tanum, Strömstad och Lysekil i Norra Bohuslän är en naturlig region för olika typer av samarbete. Kommunerna är ganska lika både i struktur och i invånarantal. Trots den geografiska närheten, den likartade strukturen och likartade invånarantalet så är den ekonomiska situationen mycket olika i kommunerna. Spännvidden mellan högsta och lägsta skatteuttag är stor och skillnaderna i verksamheternas kostnader är omfattande. Lysekil Lysekils kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av kommunerna Stångenäs, Skaftö och Lysekil. Kommunen har invånare och täcker en yta på 21 kvadratkilometer. Brofjorden och Gullmarsfjorden ger kommunen ett för Sverige unikt fjordlandskap. En tredjedel av de sysselsatta i kommunen är sysselsatta i industriföretag. Preemraff är det dominerande företaget. Den traditionellt starka fiskenäringen är på tillbakagång på samma sätt som flera andra av de bohuslänska kommunerna. Efter att under många år styrts av en socialdemokratisk majoritet skedde ett maktskifte i Lysekil i valet 26 då en borgerlig majoritet ledda av folkpartiet tog över styret. Lysekil omstrukturerar för närvarande sin verksamhet för att renodla organisationsstrukturen med huvudinriktning att driva vård, omsorg, utbildning och kultur/fritidsverksamhet samt myndighetsutövning i förvaltningsform samt teknisk service i bolag. Från och med år 28 överfördes kommunens tekniska verksamheter för VA, gator, vägar, parker och fritidsanläggningar till det om/nybildande energibolaget LEVA i Lysekil AB i en gemensam organisation tillsammans med energibolagets elfjärrvärme och vindkraftsverksamhet. Fr o m 29 drivs verksamheten i handelshamnen i bolagsform. Huvudsyftet och målsättningen med bolagiseringen av verksamheterna är att uppnå en effektivare styrning och ledning av verksamheterna samt att uppnå besparingar genom synergieffekter i administrationen samt genom samplanering vid drift-, underhålls- och nyanläggningsarbeten. Munkedal Munkedals kommun bildades 1974 genom en sammanslagning av de tidigare kommunerna Munkedal, Svarteborg och Sörbygden. Landarealen är 635 km2, vilket ger Munkedal en tredjeplats i storlek i landskapet efter Tanum och Uddevalla. Bebyggelsen är ganska jämt fördelad mellan tätorter och landsbygd. Av kommunens invånare bor cirka 5 9 personer i någon av tätorterna Munkedal, Dingle, Hällevadsholm och Hedekas. Centralort är Munkedal. Kommunen har under de senaste fyra åren haft en oförändrad befolkningsstorlek och har därmed brutit den vikande befolkningsutvecklingen. I Munkedal finns cirka 9 företag, varav de flesta är enmansföretag eller småföretag med en till fem anställda. Det största förtaget i kommunen är pappersbruket Artic Paper AB. Munkedal styrs sedan valet 26 av en borgerlig majoritet, där centerpartiet är det största partiet. 2

4 Sotenäs Sotenäs är den till ytan minsta av kommunerna i norra Bohuslän. Kungshamn är centralort i kommunen. Kommunens invånarantal har minskat något under de senaste åren och uppgår nu till invånare. Befolkningsstrukturen kännetecknas av att andelen personer 65 år och äldre är mycket hög. I Sotenäs finns 1 2 arbetstillfällen varav de flesta finns inom tillverkningsindustrin. Fiskenäringen har traditionellt en stark ställning i Sotenäs. Abba Seafood är det enskilt största företaget. Sotenäs styrs sedan valet 26 av en borgerlig majoritet, där moderaterna är det största partiet. Strömstad Strömstad kommun domineras av tätorten Strömstad som fick stadsrättigheter redan på 167-talet. År 1967 bildades nuvarande Strömstads kommun av Strömstads stad, Vette kommun och Tjärnö kommun. Kommun har invånare och sträcker sig över 482 kvadratkilometer. De största tätorterna är Strömstad och Skee. Nästan hälften av kommunens invånare bor i centralorten. Kommunen har en storslagen fjord- och skärgårdsnatur med Kosteröarna i väster. Inåt landet bildar dalbottnar bördiga lerslätter. Från mitten av 198-talet har invånarantalet ökat med i genomsnitt 1 personer per år. Näringslivet domineras av små och medelstora företag främst inom handel och besöksnäring. Närheten till Norge är en viktig anledning till kommunens expansion de senaste åren. Strömstads styrs efter det senaste valet av en koalition bestående av socialdemokrater och det lokala Strömstadspartiet. Tanum Tanums kommun bildades 1971 genom en sammanslagning av Tanums, Kville och Bullarens kommuner. Kommunen har invånare och spänner över en yta på 99 kvadratkilometer. Den största orten är Grebbestad med drygt 1 7 invånare. Centralorten Tanumshede har cirka 1 65 invånare. Andra större orter är Fjällbacka och Hamburgsund. Kommunen sträcker sig från Munkedals kommun i söder till Strömstads kommun i norr, utmed havet i väster och jordbruksbygd och fjäll i öster. Jord- och skogsbruk samt fiske har historiskt varit viktiga näringsgrenar men dessa har minskat i betydelse de senaste åren. Dagens näringsliv utmärks av ett stort antal småföretag. Handel och turism har expanderat kraftigt de senaste åren. Stora arbetsgivare är Tanums Fönster och Tetra Pac Inventing. Tanums kommun har sedan sammanslagningen 1971 styrts av en borgerlig majoritet. Befolkning Kommunerna i norra Bohuslän är ungefär lika stora och därmed i många avseende lätta att jämföra med varandra. Lysekil är störst av kommunerna med sina dryga 14 5 invånare medan Sotenäs är minst med drygt 9 1 invånare. Strömstad och i viss mån Tanum har haft en positiv befolkningsutveckling de senaste åren medan övriga kommuner har haft en vikande befolkningsutveckling. Samtliga kommuner har en befolkningsstruktur med relativt hög andel äldre vilket medför ett negativt födelsenetto Undantaget Strömstad minskade befolkningen i kommunerna.. Regionen norra Bohuslän har tappat cirka 8 invånare den senaste tioårsperioden. Befolkningsutveckling Lysekil Lysekil som är den största kommunen i norra Bohuslän har invånare. Lysekil befolkning har minskat med cirka 3 personer den senaste tioårsperioden. Under 29 minskade invånarantalet med 12 personer Beroende på befolkningsstukturen har kommunen haft ett negativt födelsenetto under 2-talet. Även flyttnettot som varit tidigare varit positivt minskade under 29. Befolkningsutveckling Munkedal Munkedal har tappat nära 3 invånare sedan 2 och hade vid det senaste årsskiftet invånare, vilket är lika många invånare som 26. Befolkningen minskade dessförinnan varje enskilt år under åren De två senaste åren har befolkningen varit i princip oförändrad. Befolkningsminskningen under den senaste tioårsperioden beror främst på ett negativt födelsenetto som inte kunnat kompenseras med ett positivt flyttnetto Befolkningsutveckling Sotenäs Sotenäs som är den minsta av de fem kommunerna i norra Bohuslän har invånare. Kommunens befolkning har sedan 2 minskat drygt 5 personer. Minskningen beror främst på att kommunen med en befolkningsstruktur med en stor andel äldre har

5 ett negativt födelsenetto. Däremot har Sotenäs i likhet med de andra kustkommunerna i norra Bohuslän en förhållandevis hög inflyttning. Befolkningsutveckling Strömstad Strömstad som har haft den mest positiva befolkningsutvecklingen av kommunerna i norra Bohuslän hade vid senaste årsskiftet invånare, en ökning med 83 personer sedan 28. Sedan 2 har kommunens befolkning ökat med nära 6 personer. Ökningen beror på en stor inflyttning under den senaste tioårsperioden. Strömstad har också de senaste åren haft något högre födelsetal än övriga kommuner i norra Bohuslän Befolkningsutveckling Tanum Tanums befolkning minskade med 18 personer under 29 och uppgick den 31 december 29 till personer. Efter att ha legat på i stort oförändrad nivå under 199-talet har befolkningen ökat med nära 15 personer sedan år 2. Ökningen beror på ett inflyttningsöverskott. Födelsenettot har varit negativt varje år sedan Kommunen har en relativt hög in- och utflyttning i relation till befolkningsmängden

6 Finansiella profiler Efter några år med resultatförbättringar försvagades resultatnivån i många kommuner under 27. De flesta kommuner redovisar dock fortfarande tillräckligt starka resultat för att upprätta en god ekonomisk hushållning. Ett problem är att kommunernas långsiktiga handlingsberedskap, soliditeten försvagas. Sedan 25 har soliditeten minskat med nio procentenheter. De fem nordbohusländska kommunerna hade i bokslut 27 sammantaget en ekonomisk ställning som är något bättre än genomsnittet för kommunerna i Västra Götaland. Sotenäs och Strömstad har en något starkare ställning än genomsnittet medan Munkedal, Lysekil och Tanums ekonomiska ställning är genomsnittlig för regionen. Strömstad och Tanum har genom starka bokslut 28 stärkt sin ställning ytterligare. Resultat En grundläggande förutsättning för en god ekonomi på lång sikt är att de löpande intäkterna överstiger de löpande kostnaderna. Ett sätt att mäta balansen mellan kommunens löpande kostnader och intäkter är att studera resultat före extraordinära poster. De senaste åren har alla kommunerna i norra Bohuslän haft resultat som är bättre än genomsnittet i regionen. Starkast resultat i norra Bohuslän har Tanum haft medan Sotenäs haft de svagaste resultaten. Investeringar När den löpande driften har finansierats bör det återstå tillräckligt stor andel av skatteintäkterna för att större delen av investeringarna skall kunna finansieras med egna medel. Detta benämns skattefinansieringsgrad av investeringarna. En skattefinansieringsgrad på 1 procent innebär att kommunen fullt ut kan skattefinansiera samtliga investeringar som är genomförda under året. Sker detta, kommer kommunen att stärka sitt finansiella handlingsutrymme. Kartan visar de olika kommunernas ekonomiska ställning. Mörkblå färg är kommuner med starkare ekonomisk ställning än genomsnitt. Röd färg är kommuner med svagare ekonomisk ställning än genomsnitt. Ljusblå färg är kommuner med en genomsnittlig ekonomisk ställning. Starka resultat de senaste åren kombinerat med måttliga investeringsvolymer har inneburit att Tanum fullt ut kunnat skattefinansiera sina investeringar. Munkedal, Lysekil och Strömstad har haft en omfattande investeringsvolym de senaste åren vilket medfört att man trots goda resultat inte klarat att egenfinansiera investeringsverksamheten. Sammantaget har kommunerna i norra Bohuslän klarat att egenfinansiera investeringsverksamheten i genomsnittlig grad jämfört med övriga kommuner Västra Götaland. Soliditet Soliditeten är ett mått på kommunens långsiktiga finansiella handlingsutrymme. Den visar hur stor del av kommunens tillgångar som har finansierats med skatteintäkter. Ju högre soliditet, desto mindre skuldsättning har kommunen. I denna rapport används soliditet inklusive samtliga pensionsförpliktelser. Kommunerna i Västra Götalands genomsnittliga soliditet försämrades med nio procentenheter, från elva till två procent från 24 till 27. En förklaring till detta var att kommunernas pensionsförpliktelser skrevs upp kraftigt under 27. Soliditeten varierade kraftigt mellan kommunerna både inom Västra Götalandsregionen och norra Bohuslän. Strömstad och Sotenäs har en bättre soliditet än länsgenomsnittet. Sotenäs har den tredje bästa soliditet i länet. Munkedal och Lysekil som har negativ soliditet har också en soliditet som är väsentligt sämre än länsgenomsnittet. Tanum har en för regionen genomsnittlig soliditet. 5

7 Lysekil Lysekil har tillsammans med Munkedal den svagaste ekonomin av kommunerna i norra Bohuslän. Vid jämförelse av såväl den långsiktiga ekonomiska kapaciteten som av kontrollperspektivet är dessa sämre än i grannkommunerna. Lysekil har såväl dels en hög skattesatts och dels kraftig negativ soliditet. Efter de senaste årens bolagiseringar har de finansiella nettotillgångarna ökat genom koncerninterna försäljningar av anläggningstillgångar. Dessa har dotterbolagen finansierat med koncerninterna lån/reverser. Resultatet för 29 var sämre än för övriga kommuner i norra Bohuslän vilket tillsammans med hög investeringsvolym gör att Lysekil inte klarat att egenfinansiera investeringsverksamheten i lika hög grad som grannkommunerna. Lysekils kommun 27 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET Skattesats Soliditet RISK Fin. nettotillgångar Lysekils svagaste punkter är dels den dåliga soliditeten och dels den höga skattesatsen. Lysekil tillhör de kommuner som har lägst soliditet samt bland de högsta skattesatserna i västra Götaland. Kommunen skulle behöva goda ekonomiska resultat under många år för att bygga upp en långsiktig ekonomisk styrka. Den låga soliditeten och höga skattesatsen gör Lysekil ekonomiskt sårbar. Efter att svagt resultat 28 förbättrades detta något 29 bl a tack vare reavinster. Omräknat per invånare redovisade Munkedal och Lysekils de lägsta resultaten för år 29. Kraftinsatser måste till för att inte kommunen i likhet med flertalet år under nittiotalet och inledande åren på tvåtusentalet skall hamna i en ond spiral med negativa resultat. Under 29 redovisar kommunen de relativt sämsta utfallen av samtliga kontrollfaktorer, skattefinansiering av investeringar, genomsnittligt resultat senaste tre åren, resultat före extraordinära poster samt budgetföljsamhet. Jämförelsen visar på att styrningen samt uppföljning och kontroll av ekonomin är sämre än för grannkommunerna i norra Bohuslän. Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP Lysekils kommun 28 Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster LÅNG SIKT, KAPACITET 5 Skattesats Soliditet RISK Fin. nettotillgångar Kommunen måste ta krafttag för att förbättra styrning och kontroll. Kostnaderna måste minskas för att resultatet skall kunna stärkas om kommunen på sikt skall ha en möjlighet att konsolidera ekonomin. Budgetföljsamhet KORT SIKT, BEREDSKAP Kassalikvidtet Lysekils kommun 29 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. 5 4 Skattesats Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 6

8 Munkedal Munkedal noterar vissa försämringar i den finansiella profilen för 29. Det genomsnittliga resultatet under perioden är fortfarande positivt men inte lika stort som i de jämförande kommunerna. Kommunens ekonomiska ställning fortsatt svag relativt de övriga kommunerna i norra Bohuslän. För att förbättra den långsiktiga kapaciteten och minska den risk som profilens högra sida visar krävs ytterligare ett antal år med positiva resultat för Munkedals kommun. Munkedals beredskap för negativa resultat är fortfarande god, och ligger på en genomsnittlig nivå med de övriga kommunerna i jämförelsen framförallt när det gäller resultat och budgetföljsamhet.. Munkedal redovisade 28 bättre värden än snittet i norra Bohuslän för hela vänster sida i profilen med mått som skattefinansiering av investeringar, resultat på kort och lång sikt och budgetföljsamhet. Detta är ett måste när risk och långsiktig kapacitet är så svag för Munkedal del. För 29 har kommunen tappat i jämförelse med de övriga kommunerna och den tidigare starka vänstersidan har försvagats på flera områden. En relativt låg investeringstakt de senaste åren har resulterat i en hög skattefinansieringsgrad av investeringarna. Detta innebär att kommunen inte behövt låna till investeringar och inte ökat sina långfristiga skulder. Trots god skattefinansieringsgrad har de finansiella nettotillgångarna inte förbättrats i jämförelse med övriga kommuner. Den finansiella profilen för Munkedals kommun hamnar innanför den rödstreckade linjen i alla avseenden utom skattefinansieringen av investeringar och på linjen avseende resultatet och budgetföljsamheten. Det betyder att kommunen hamnar på sämre än medel i stort sett alla finansiella nyckeltal jämfört med grannkommunerna. Munkedals kommun 27 Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster Budgetföljsamhet LÅNG SIKT, KAPACITET KORT SIKT, BEREDSKAP Munkedals kommun 28 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster Skattefin. av inv. Budgetföljsamhet LÅNG SIKT, KAPACITET KORT SIKT, BEREDSKAP Skattesats Soliditet RISK Kassalikvidtet Fin. nettotillgångar Skattesats Kassalikvidtet Soliditet RISK Fin. nettotillgångar Munkedals kommun 29 LÅNG SIKT, KAPACITET Skattefin. av inv. 5 4 Skattesats Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 7

9 Sotenäs Sotenäs har en ekonomisk situation som i grunden skiljer sig åt från övriga kommuner i norra Bohuslän. Kommunen har kommungruppens lägsta skattesats och starkaste soliditet vilket innebär god långsiktig ekonomisk beredskap. Kommunens position i förhållande till de övriga kommunerna i gruppen har dock försämrats under 29. Det enda nyckeltal som förbättrats är genomsnittligt resultat under tre år vilket främst beror på att kommunen 27 hade ett relativt övriga kommuner bra resultat. Det förbättrade nyckeltalet för genomsnittligt resultat under tre år innebär att kontrollperspektivet förbättrats något. Den finansiella kontrollen ligger dock lägre än genomsnittet vilket beror på att årets resultat, trots inkomster från fastighetsförsäljning, inte matchar den höga investeringsvolymen. Den höga investeringsvolymen innebär att kassalikviditeten har försämrats kraftigt under 29 vilket i sin tur medför att den kortsiktiga betalningsberedskapen påverkats negativt och sett över treårsperioden är det detta perspektiv som förändrats mest. Även den långsiktiga kapaciteten påverkas av de stora investeringarna. Den egentliga nämndsverksamheten visar för 29 en negativ budgetavvikelse vilket till största delen är hänförligt till omsorgsnämndens verksamheter. Tack vare överskott inom gemensam verksamhet (pensions- och personalomkostnader), exploateringsverksamhet och övrig fastighetsförsäljning uppnås en positiv budgetavvikelse på sista raden i resultaträkningen. Sotenäs kommun 27 KONTROLL Skattefin. av inv. Genoms. Resultat - 3 år Res. för extraord. poster Budgetföljsamhet LÅNG SIKT, KAPACITET KORT SIKT, BEREDSKAP Sotenäs kommun 28 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Skattefin. av inv Skattesats LÅNG SIKT, KAPACITET Soliditet RISK Kassalikvidtet Fin. nettotillgångar Skattesats Soliditet RISK Skall Sotenäs återta sin starka position i kommunjämförelsen krävs att resultatet före extraordinära poster förstärks och att investeringarna egenfinansieras. Res. för extraord. poster Budgetföljsamhet Kassalikvidtet Fin. nettotillgångar KORT SIKT, BEREDSKAP Sotenäs kommun 29 LÅNG SIKT, KAPACITET Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Skattefin. av inv Skattesats Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 8

10 Strömstad Strömstad har en jämförelsevis stark ekonomi och goda ekonomiska förutsättningar med kontinuerlig befolkningstillväxt och god arbetsmarknad. Färjetrafiken mellan Strömstad och Sandefjord i Norge ger intäkter som motsvarar mer än en krona i utdebitering, men kommunens turismprofil innebär också stora merkostnader, framförallt inom det som i statistiksammanhang benämns infrastruktur och skydd. Den ekonomiska medvetenheten är hög och en viktig målsättning är att trygga goda resultat. Anpassningsförmågan till en varierande intäktsutveckling är god, liksom budgetföljsamheten, vilket lett till resultat på över tre procent av skatter och bidrag under en sjuårsperiod. Enda året med negativ budgetavvikelse var 27, vilket framgår av den svaga finansiella profilen det året. Åren 28 och 29 var resultaten högst i kommungruppen. Tack vare de goda resultaten uppvisar Strömstad för andra året i rad den starkaste finansiella profilen i kommungruppen. Snittvärdet har dessutom förbättrats från 3,75 till 4,13 och avståndet till Tanum som är god tvåa är oförändrat,5. Samtliga perspektiv har stärkts, en effekt av att två nyckeltal har förbättrats, nämligen kassalikviditet och genomsnittligt resultat för 3 år. Dessa ligger på varsin sida och påverkar således två perspektiv vardera. Kassalikviditeten är ovanligt hög till följd av flera orsaker, varav en är en fortsatt fördröjning inom investeringsverksamheten. Detta har medfört att planerad upplåning skjutits på framtiden. Kommunen saknar lån, vilket är den främsta orsaken till den goda soliditeten. Vad gäller soliditetsmåttet bör nämnas att detta påverkas av att fastighetsbeståndet i Strömstad ägs och har finansierats av ett helägt kommunalt bolag, men även justerat för detta har kommunen en soliditet som är bättre än genomsnittet för kommungruppen. För den långsiktiga ekonomiska kapaciteten har ett enstaka års resultat mindre betydelse. Strömstad har visserligen en stark relativ position, men för att bibehålla den krävs att investeringstakten anpassas till egenfinansieringsförmågan som följer på de årliga resultaten. I en tillväxtkommun som Strömstad kan det vara nödvändigt att tillfälligt lånefinansiera vissa investeringar, men den långsiktiga strategin för alla kommuner bör vara att skapa en balans mellan driftskostnadsutveckling och investeringsverksamhet så att merparten av investeringarna kan finansieras löpande med egna medel. Strömstads kommun 27 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster Skattefin. av inv. Budgetföljsamhet LÅNG SIKT, KAPACITET KORT SIKT, BEREDSKAP Strömstads kommun 28 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster Skattefin. av inv. Budgetföljsamhet LÅNG SIKT, KAPACITET KORT SIKT, BEREDSKAP Strömstads kommun 29 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Skattefin. av inv. Skattesats LÅNG SIKT, KAPACITET Soliditet Kassalikvidtet RISK Fin. nettotillgångar Skattesats Kassalikvidtet Skattesats Soliditet RISK Fin. nettotillgångar Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 9

11 Tanum Tanums kommun har tillsammans med Strömstad den starkaste ekonomiska ställningen av kommunerna i norra Bohuslän. Tanums styrka ligger framförallt i god kontroll och en god långsiktigt kapacitet. Kommunens kortsiktiga kapacitet och utsatthet för risk är genomsnittlig för kommungruppen. Det är de starka resultat som Tanum redovisat de senaste åren som gjort att kommunen stärkt sin ekonomiska ställning relativt övriga kommuner i norra Bohuslän. Tanum har tillsammans med Strömstad haft de starkaste resultaten den senaste treårsperioden. Det starka resultatet har också medfört att kommunen kunnat egenfinansiera investeringarna i högre gran än vad övriga kommuner kunnat göra. Liksom i övriga kommuner beror 29 års resultat framförallt på låga kostnadsökningar och en god budgetföljsamhet. Tanum har den lägsta kostnadsnivån av kommunerna i norra Bohuslän. För att förstärka den långsiktiga kapaciteten och minska kommunens risk spelar enstaka år mindre roll utan det kräver många år med bra resultat och egenfinansiering av investeringarna. Under 199-talet gjorde kommunen stora investeringar vilket påverkade kommunens soliditet. negativt. Under perioden 2-27 låg investeringarna på en lägre nivå vilket medförde en förstärkning av soliditeten och möjlighet att amortera på låneskulden. Under 28 och 29 ligger kommunens investeringsvolym återigen på en hög nivå. Även om den höga investeringsvolymen under 28 och 29 påverkar Tanums långsiktiga ekonomiska situation har den ändå stärkts relativt övriga kommuner.. Skattesats och soliditet är genomsnittliga för kommungruppen medan de finansiella nettotillgångarna är lägre än genomsnittet för kommunerna i norra Bohuslän. Tanum har hållit skattesatsen oförändrad sedan 24. Det är stora skillnader i soliditetsnivå mellan kommunerna i norra Bohuslän. Sotenäs och även Strömstad har en stark soliditet medan Lysekil och Munkedal har negativ soliditet. Tanum har för kommungruppen en genomsnittlig soliditet. Det är av vikt för Tanum att även de kommande åren behålla goda resultat och kunna fortsätta att egenfinansiera investeringarna för att på så sätt förstärka soliditeten och öka de finansiella nettotillgångarna. Sammantaget har Tanum ett för norra Bohuslän något starkare ekonomisk situation än den genomsnittliga där starka resultat de senaste åren gjort att kommunens lång- och kortsiktiga beredskap är god. En bra budgetföljsamhet ger också starka värden för kontroll, däremot utgör kommunens svaga värden för finansiella nettotillgångar en viss risk. Tanums kommun 27 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster Skattefin. av inv. Budgetföljsamhet LÅNG SIKT, KAPACITET KORT SIKT, BEREDSKAP Tanums kommun 28 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Res. för extraord. poster Skattefin. av inv. Budgetföljsamhet LÅNG SIKT, KAPACITET KORT SIKT, BEREDSKAP Tanums kommun 29 Genoms. Resultat - 3 år KONTROLL Skattefin. av inv. LÅNG SIKT, KAPACITET Skattesats Soliditet Kassalikvidtet Skattesats RISK Fin. nettotillgångar Kassalikvidtet Skattesats Soliditet RISK Fin. nettotillgångar Soliditet RISK Res. för extraord. poster Fin. nettotillgångar Budgetföljsamhet Kassalikvidtet KORT SIKT, BEREDSKAP 1

12 97,3 1, 98,7 95,8 96,3 97,3 96,5 99,6 97,6 98,9 97,1 96,9 95,2 96,5 96, 1,9 1,3 11,5 1,8 5,6 7,5 14,5 3,6 9,8 8,1 17, 17,3 16,8 12,1 16,3 mkr Finansiell ställning Utdebitering Alla kommunerna i norra Bohuslän har en hög utdebitering om man jämför med genomsnittet i länet och riket. Munkedal och Lysekil tillhör de kommuner i landet som har högst utdebitering. Tanum, Sotenäs och Strömstad har höjt utdebitering den senaste femårsperioden. Alla kommunerna höll utdebiteringen oförändrad under 28. Utdebitering 29, kr Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 22,49 22,76 21,74 21,99 21,99 Resultat Alla fem kommunerna har redovisat positiva resultat de senaste åren. Samtliga kommuner redovisar dessutom ett bättre resultat 29 än 28. Sammantaget över den senaste treårsperioden har Strömstad och Tanum det sammantaget bästa resultatet. Kommungruppens resultat ligger över genomsnittet för kommunerna i västra Götaland Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Kostnadsutveckling För att långsiktigt nå och bibehålla en ekonomisk balans krävs att man har kontroll över kostnadsutvecklingen och att inte kostnaderna ökar snabbare än intäkterna. I Lysekil och Munkedal ökade nettokostnaden med vardera 1,6 procentenheter medan Tanum och Strömstads ökning låg på,8 respektive,7 procentenheter. Sotenäs har som enda kommun minskat sina nettokostnader med 2,1 procentenheter. Diagrammet visar respektive kommuns nettokostnader i förhållande till skatteintäkter och statsbidrag. Generellt anges att nettokostnadsandelen bör uppgår till högst 98 procent. Ju svagare ekonomisk ställning respektive kommun har desto lägre nettokostnadsandel bör en kommun ha Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Soliditet Kommunernas långsiktiga finansiella styrka, soliditeten, skiljer sig väsentligt åt mellan kommunerna. För att ge en rättvisande bild av kommunernas ekonomiska ställning har även inräknats kommunernas pensionsåtagande. Munkedal och Lysekil har negativ soliditet, och därmed ett negativt eget kapital, medan Strömstad och Sotenäs tillhör de kommuner i västra Götaland som har högst soliditet. Munkedal och Tanum har stärkt sin soliditet under 29 medan övriga kommuner redovisar en försämring trots positiva resultat. Denna utveckling förklaras av ökningar av pensionsåtagandena , -31,3-32,6-18,3-2,6-18,6 3, 28,7 28,6 21,5 24,1 23,3 6,5 7,5 5,2 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Verksamhet I rapporten redovisas och analyseras olika nyckeltal för verksamheterna barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, handikappomsorg, äldreomsorg, individ- och familjeomsorg, fastighetsförvaltning och va- verksamhet. Dessutom redovisas nyckeltal som är relaterade till kommunernas personal. Som komplement till de nyckeltal som visar jämförelser mellan de fem nordbohuslänska kommunerna redovisas även strukturkostnadsindex för ett antal verksamheter. Strukturkostnadsindex Strukturkostnadsindex är en indikator på om kommunen har högre eller lägre kostnader än vad som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Kommunens kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella skillnader som gör att behovet av kommunala verksamheter, eller kostnaderna för dessa, är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella skillnader utgörs av faktorer som kommunerna själva inte i nämnvärd grad kan påverka som t ex: Åldersstruktur Invånarnas sociala bakgrund Den geografiska strukturen Avvikelse mot riksgenomsnittet kan förklaras av att kommunen bedriver verksamheterna på en annan ambitions- eller effektivitetsnivå än riksgenomsnittet Avvikelsen kan också bero på strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. I denna rapport redovisas strukturkostnadsindex som indikator på respektive kommuns kostnadsnivå för verksamheterna, barnomsorg, grundskola, gymnasieskola, äldreomsorg samt individoch familjeomsorg. 11

13 Skola och barnomsorg Inledning Sedan mitten av 199-talet finns ett etablerat nätverk där ekonomerna inom barn- och utbildningsförvaltningarna i Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanums kommuner möts för att diskutera gemensamma frågor. När kommunstyrelsen i respektive kommun fattade beslutet att arbeta med projektet Benchmarking i norra Bohuslän blev detta en naturlig fortsättning på det arbete som sedan tidigare hade påbörjats. De årliga rapporter som tagits har diskuterats i verksamheten och en särskild referensgrupp har inrättats för att ytterliga diskutera rapporterna utifrån ett verksamhetsperspektiv. Referensgruppen består av rektorer från respektive kommun som diskuterar orsaken till varför olikheterna är som den är mellan de olika kommunerna samt vad man kan lära av de goda exemplen. Kommuner i samverkan Barn- och utbildningsgruppen har utökat sitt arbete genom ett fastare samarbete mellan kommunerna. Utöver de fem ursprungskommunerna har även Dals-Ed, Färgelanda och Orust anslutits till gruppen. Samarbete utgår ifrån benchmarkingarbetet och har vidgats till att även omfatta kvalitetsfrågor och nätverksträffar. Samtidigt deltar kommunerna i projekt och samverkansgrupperingar i andra konstellationer. Detta sker till exempel genom: Kommunförbundet Fyrbodal Gymnasieförbundet Fyrbodal Skolverkets nätverk Förvaltningschefsnätverk Benchmarkingarbete inom ekonomi Olika projekt, t ex Genväg och Entreprenörskap i skolan Kompetensutvecklingsdagar Intentionen med samverkan är att ge ökad kunskap och driva utveckling inom framför allt följande områden: Kvalitetsutvecklingsfrågor kollegial utvärdering, kvalitetsredovisning Kompetensutveckling Betyg och bedömning kvalitetssäkring Benchmarking nyckeltal, enkäter, analys Nätverk på lednings- och verksamhetsnivå En förutsättning för denna samverkan är att vissa moment i de åtta kommunernas årskalendrar synkroniseras. Detta gäller till exempel tid för gemensam kompetensutveckling och nätverksarbete, där måndag i vecka 44 skall avsättas, samt tidpunkter för inmatning av data i benchmarkingarbetet. Oktoberdagarna är ett nav i samverkan, med utvärdering, planering och kompetensutveckling. Utifrån målsättningen i de övergripande statliga måldokument som gäller, kopplat till de redovisningar som kommunerna skall lämna in till bland annat Skolverket, det vill säga betygsstatistik, nationella prov med mera, menar förvaltningschefsgruppen att det fortsatta arbetet skall kompletteras med följande inriktning: Ekonomgruppen och skall ta fram förslag på nyckeltal som kan mäta måluppfyllelse avseende betyg och resultat på nationella prov i förhållande till använda resurser. Resurser kan som nämnts ovan bestå av lokaler, personal, arbetstid/arbetstidens förläggning och pengar. 12 Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt dessa resurser kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys av uppnådda resultat på förvaltningsnivån. Ekonomgruppen skall ta fram mätdatum för det underlag som ligger till grund för nyckeltalen. Perioden som avses och som skall ligga till grund för nyckeltalen är budgetår. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, det vill säga hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur elevernas upplever/bedömer undervisningen. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Elevernas frånvaro bör mätas. Presentation av arbetsgrupperna Fyra operativa individuella arbetsgrupper arbetar nu inom barn- och utbildning: Förvaltningschefsgrupp Ekonomigrupp Analysgrupp Kvalitetsutvärderingsgrupp KU8 Förvaltningschefsgruppen består av förvaltningschefer för barn- och utbildningsförvaltningarna. Förvaltningscheferna har det övergripande ansvaret för projektet. Mål, resultat och uppnående. Ekonomgruppen har fått i uppdrag att ta fram mätbara nyckeltal inom områden ekonomi och kvalitet. Nyckeltalen skall spegla hur en skola har använt de ekonomiska resurserna kopplat till de behov som föreligger för att nå en god måluppfyllelse och skapa en grund för en analys dels för den egna skolan, dels för en övergripande analys för förvaltningsnivån avseende uppnådda resultat. Analysgruppen skall om möjligt ta fram nyckeltal på de mjuka värdena, dvs hur skall skolan/förvaltningen fånga upp hur eleverna upplever/bedömer undervisningen. Underlaget skall ligga till grund för en analys om huruvida elever som är nöjda med undervisningen och/eller sin situation i skolan, når målen i högre grad. Genom Kvalitetsutvärderingsgruppen sker samverkan mellan kommunerna för ökad kvalitetsutveckling i verksamheten. Ett av målen är att genom kollegial utvärdering/lärande besök skapa ett tydligt och konkret verktyg för förbättringsarbete för förskolan/skolan/arbetslaget/läraren.

14 Ekonomi och analys Beskrivning av nyckeltalen I samverkan med analysgrupp tar ekonomigruppen fram nyckeltal inom följande områden: Kostnader Produktivitet Kvalitet Nyckeltalen redovisas inom barnomsorg och grundskola. Avgränsningar sker mellan olika verksamheter avseende antalet nyckeltal inom ovanstående kategori. Kostnader Gruppen har försökt begränsa antalet ekonomiska nyckeltal till ett fåtal per verksamhetsområde. Kvalitetssäkring av nyckeltalen har varit en viktig uppgift och mycket tid har därför lagts på detta för att ge en korrekt jämförelse mellan kommunerna Nyckeltalen gäller för verksamheterna barnomsorg och grundskola och har tagits fram avseende: Personaltäthet samt kostnad för personaltäthet Kostnad per producerad timme, vistelsetid och placeringstid Bruttokostnad totalt för verksamheten varav lokal- och undervisning har särredovisats Produktivitet Produktivitetsmåtten redovisar hur de medel som verksamheten disponerar används. Volymmått i olika konstellationer är ett sätt att mäta produktiviteten inom verksamheten. Förutom volymmått såsom antal elever i grundskolan och antal barn i barnomsorgsverksamheterna används ett produktivitetsmått som är begränsat till tidsanvändningen. Måttet beskriver den tid som elev/barnen befinner sig i verksamheten samt den tid som personalen lägger i elev-/barngrupp. Kvalitet Skolverket presenterar varje år resultatmått i sin databas för nyckeltal. Ur databasen har följande nyckeltal valts: Övergångsfrekvens till gymnasieskolan inklusive individuella programmet. Övergångsfrekvens till gymnasieskolan exklusive individuella programmet. Elever, andel som efter första året på gymnasiet bytt studieväg. Elever, andel som ej uppnått målen i ett, flera eller alla ämnen. Elever, andel som ej uppnått målen i ett ämne. Elever, andel behöriga till gymnasieskolan. Antal elever som fullföljde utbildningen inom 4 år, nybörjare totalt. Lärare (heltidstjänst), andel med tillsvidareanställning. Lärare, (heltidstjänst.), andel med pedagogisk utbildning. Invånare, andel lågutbildade. Nyckeltalen sammanställs och presenteras analysgruppen som redogör för relationen mellan insatta medel och redovisat resultat. Nyckeltalen tas fram under hösten och kommer därför inte att presenteras, förutom några få nyckeltal, ytterligare i redovisningen nedan. Barnomsorg I presentationen nedan redovisas nyckeltalen för de fem kommunerna Strömstad, Tanum, Munkedal, Sotenäs och Lysekil. Nyckeltalen avser verksamhetsåret 29.. Personaltäthet Personaltäthet per 1 heltidsbarn Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskolan 17,5 19,3 21,8 19,2 18,3 Skolbarnsomsorg 6,9 4,7 6, - 6,2 Familjedaghem 28,9 23,3 18,9 22,6 18,8 Personaltäthet per 1 barn Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskolan 17,4 17,1 19,5 19,2 17,7 Skolbarnsomsorg 5,7 5,7 5,7 6,9 6,4 Familjedaghem 25,9 2,8 16,8 21,8 15,8 Kostnad per placeringstimme (kr) Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskola 192,7 215,5 249,8 211,4 211,7 Skolbarnsomsorg 157,7 112,4 15,5-147,2 Familjedaghem 28,2 226,9 22,8 223,9 25,4 Produktivitet Genomsnittlig placeringstid Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Förskolan 3, 26,6 26,9 31,8 29, Skolbarnsomsorg 12,4 18,2 14,3-15,6 Familjedaghem 26,9 26,8 26,7 29, 21,8 Kommungruppen redovisar i stort sätt en likvärdig resursfördelning till de olika barnomsorgsverksamheterna. Inom förskolan motsvarar denna resurs ca 3 tjänster på 17 barn. Antalet placeringstimmar per barn i genomsnitt varierar mycket mellan kommunerna och förklarar därför de stora skillnaderna i kostnad per vistelsetimme som redovisas nedan. Den genomsnittliga placeringstiden inom förskolan varierar mellan 31,8 i Strömstad och 26,6 timmar per barn i Munkedal. Orsaken till att Strömstad har en förhållandevis hög placeringstid per barn jämfört med övriga kommuner är sannolikt strukturen på näringslivet där många arbetar inom handeln och har långa arbetsdagar. Strömstads kommun har under året tagit in fler barn i befintlig förskoleverksamhet, vilket även avspeglar sig i att kostnaden per vistelsetimme har blivit lägre. Sotenäs kommun redovisar en hög kostnad inom förskolan med 249,8 kronor per timme. Sotenäs kommun har en hög personaltäthet och förhållandevis låg placeringstid jämfört med övriga i kommungruppen. I Munkedal har den genomsnittliga vistelsetiden ökat inom förskolan, från 25,6 timmar 27 till 26,6 timmar 29. Ökningen av vistelsetiden beror till stor del på en ökad efterfråga på barnomsorg och att föräldrarna efterfrågar mer tid. Inom fritidshemmen redovisar Lysekil den högsta kostnaden med 157,7 kronor per timme och Munkedal den lägsta med 112,4 kronor. Lysekils kommun har under många år haft samlad skoldag vilket ger en låg genomsnittlig placeringstid per barn. Skillnaden i placeringstid är därför, även inom denna verksamhet, stor med 18,2 timme i Munkedal respektive 12,4 timme i Lysekil. 13

15 Strömstads kommun har under året tagit in fler barn i befintlig förskoleverksamhet än 27 (37 st), vilket också avspeglar sig i kostnaderna per vistelsetimme som har blivit lägre. Strukturkostnadsindex barnomsorg Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 22 17,1% 95,8% 84,1% 126,6% 16,4% ,5% 11,7% 95,7% 121,8% 121,% ,5% 118,2% 93,7% 116,6% 128,4% 25 18,4% 117,2% 96,2% 115,1% 115,4% 26 98,4% 122,7% 96,9% 132,% 115,7% 27 96,8% 119,4% 92,9% 129,8% 113,3% 28 1,% 121,4% 89,5% 129,5% 13,7% Munkedal, Strömstad och Tanum har högre kostnader för barnomsorg än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Munkedals strukturkostnad har ökat kraftigt från 22 till 28. Sotenäs har lägre strukturkostnad än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur och har även sänkt nivån under 28. Lysekil har sänkt sina barnomsorgskostnader relativt övriga kommuner de senaste åren och ligger exakt på beräknad strukturkostnadsnivå. Sotenäs har den lägsta kostnaden för barnomsorg av kommunerna utifrån sin kommunstruktur. Grundskola och förskoleklass Personaltäthet Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Lärarpersonal/1 elever 7,6 7,9 8,8 8,3 8,7 Lärarpersonal inkl elevassistenter 8,6 9,1 9,3 8,9 9,3 Kostnader per elev/kronor Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Bruttokostnad/elev Varav undervisning Varav lokaler Varav övriga kostnader Undervisningsresursen är den enskilt största kostnadsposten inom grundskolan och vi ser att antalet tjänster varierar mycket mellan kommunerna. Sotenäs och Tanum kommun redovisar en lärartäthet inklusive elevassistenter på 9,3 tjänster per 1 elever och Lysekil redovisar motsvarande 8,6. Skillnaden är mycket stor. Lysekil gjorde en stor neddragning av personaltätheten mellan åren 26 och 27. Munkedal och Lysekil är de kommuner som redovisar störst andel elevassistenter. Strömstad kommun redovisar tillsammans med Tanum en hög kostnad per elev och detta förklaras av Strömstads höga lokalkostnader. Strömstads kommun har många små grundskolor samtidigt som kommunen hyr lokalerna av ett kommunalägt bolag där hyrorna är höga. Munkedal redovisar tillsammans med Lysekil låga lokalkostnader. En del av förklaringen till Lysekils låga lokalkostnader är att kostnaderna för en del av gymnastiksalarna inte ligger under grundskolans ansvarsområde samt att man har minskat städfrekvens, lokalytor och vaktmästeri. Kommunen har endast en skola för årskurs 7-9 där cirka 6 barn har sin skolgång. Dessutom samutnyttjas aula, skolmåltidslokal och bibliotek med gymnasiet. Munkedal har låga lokalkostnader, vilket delvis beror på att man försöker samordna olika verksamheter i skolans lokaler. Sotenäs har en relativt hög lärartäthet och andelen lärare/elevassistenter per 1 elever uppgår till 9,3. Från att ha legat högt i undervisningskostnad under åren minskade lärartätheten ytterligare under 29 för Sotenäs kommun. Kostnaden för lokaler ligger kvar på samma höga nivå som tidigare år då kommunen jämförelsevis har nya skolor med hög lokalstandard. Lysekils kommun redovisar lägst kostnaderna under verksamhetsåret 29. Alla Lysekils elever i åk 7-9 är samlade på en skola vilket medför goda möjligheter till samordningsvinster. Lysekil har heller inga friskolor och endast hälften av kommunens grundskoleelever behöver transport med buss till skolan. Under 26 stängde Lysekil en av sina mindre landsbygdsskolor vilket resulterat i effektivare personalutnyttjande. Antalet rektorer har reducerats som en följd av ledningsöversynen 28. Under 29 har skolan dragit ned på antalet tjänster under normal resurstilldelning för att klara budgeten. Även andra kringtjänster som vaktmästare och administrativa tjänster har det dragits ned på. En skola har flyttat till mindre lokalytor medan de interna hyreskostnaderna har ökat med drygt 1 procent mot föregående år på grund av ny hyressättning. Tanums kommun redovisar tillsammans med Strömstad en hög bruttokostnad under verksamhetsåret 29. Tanums kommun har många grundskolor med hög lokalstandard, vilket påverkar kostnaderna. Kommunens struktur gör att bland annat kostnader för skolskjutsar är höga. Undervisningsresursen uppgår till 9,3 tjänster per 1 elever och det finns en friskola inom kommunen. Produktivitet Grundskolan år 7-9 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Undervisning/lärartjänst 17,6 17,3 18,1 17,6 16,8 Undervisningstid/elev 23,1 23,4 22,3 24,2 22,9 Kostnad per timme/kronor Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Kostnad/personaltimme 774, 784, 745, 747, 834, Kostnad/elevtimme 49,6 45,4 48,2 45,9 52,4 För femte året har vi tagit fram produktivitetsmått relaterat till undervisningstiden och avgränsat till årskursen 7-9. Skillnader i antal utlagda undervisningstimmar noteras. Tanum redovisar det lägsta antalet timmar med 16,8 och Sotenäs det högsta antalet timmar med 18,1. Sotenäs har de lägsta genomsnittliga lönerna vilket tillsammans med den höga undervisningstiden förklarar en låg kostnad per personaltimme. Tanum redovisar som ett resultat av den låga undervisningstiden en hög kostnad per personaltimme. Det kan noteras att samtliga kommuner i jämförelsegruppen förutom Lysekil minskar undervisningstiden. Kostnaden per elevtimme är högst hos Tanum med 52,4 kronor. Antalet timmar per elev i genomsnitt är lägst i Tanum vilket förklarar den höga kostnaden. 14

16 Strukturkostnadsindex grundskola Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 22 82,% 12,3% 112,9% 16,% 97,5% 23 89,9% 12,% 113,3% 19,6% 97,3% 24 99,7% 15,5% 111,2% 11,7% 99,8% 25 96,8% 14,9% 19,% 111,% 18,3% 26 97,8% 19,3% 14,% 113,6% 19,1% 27 94,9% 16,3% 12,% 114,8% 17,2% 28 97,2% 17,7% 16,4% 12,4% 113,9% Lysekil har lägre kostnader för grundskola än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Övriga kommuner har högre strukturkostnad än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Tanums strukturkostnad har ökat från 97,5 procent 22 till 113,9 procent 28. Sotenäs har sänka sin kostnadsnivå relativt andra kommuner t o m 27 men ökat nivån år 28. Kvalitet Som tidigare beskrivit redovisar Skolverket resultatmåtten för grundskolan under hösten. Måttet andelen grundskoleelever som är gymnasiebehöriga är uppdaterad för 29 och redovisas i ovanstående sammanställning under rubriken sammanställda nyckeltal för 29 och kvalitetsnyckeltal : För att vara behörig till gymnasiet krävs betyget Godkänt i ämnena svenska, engelska och matematik. Tabellen nedan visar hur stor del av eleverna som har gymnasiebehörighet. Under 29 har andelen behöriga till gymnasiet sjunkit på riksnivå. Samtliga kommuner i jämförelsegruppen ligger nu över riksnivån. Tanums kommun och Strömstad kommun redovisar den högsta ökningen och Tanum redovisar ett resultat på hela 98,8 procent vilket är bäst i Sverige. Sotenäs har tidigare utmärkt sig genom hög behörighet men redovisar under de senare åren lägre värden. För 29 redovisar Sotenäs det lägsta värdet i gruppen med 88,9 procent. Det återstår att se om årets resultat är tillfälligt eller om det finns en sjunkande tendens. Analysgruppen Enkät år 7-9 Under arbetets gång inom benchmarkingsamarbetet har organisationer och få fram mer bakomliggande orsaker till att våra resultat ser ut som de gör. Därför beslutades att hösten 26 genomföra en enkät med frågeställningar kring trygghet, trivsel, arbetsro, arbetsmiljö och liknande områden. Under v 4, 29, genomfördes därför åter en enkät i årskurs 9 inom ramen för benchmarkingarbetet. Det är fjärde året som enkäten används. Denna gång något utbyggd. Den har byggt på påståenden som de svarande kunnat ta ställning till från Instämmer inte alls (1) till Instämmer helt (1). 1 är således lägsta möjliga medelvärde medan 1 är det högsta. Eftersom enkäten genomförs i årskurs 9 är det inte samma elevgrupp som följs. Det är därför vanskligt att jämföra resultaten. Gruppen som helhet redovisar goda resultat i enkäten. Sotenäs visar de högsta värdena på alla tre frågorna som redovisas här medan Tanums kommun tillsammans med Strömstad och Lysekil har det lägsta värdet på var sin av frågorna. Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg, jag upplever att jag blir rättvist behandlad i skolan och eleverna upplever att de trivs på skolan. När det gäller skolmaten är skillnaderna större. I Tanum har andelen elever som äter lunch i skolan minskat ytterligare under 29. En projektanställd Kostinspiratör med finansiering av Hälso- och sjukvårdsnämnden arbetat bland annat med elevers och föräldrars attityder till mat. Strömstad redovisar det lägsta värdet med 5,99 under 29. Elever i årskurs 9 - Jag trivs i skolan 8,8 8,6 8,4 8,2 8, 7,8 7,6 7,4 7,2 7, 6,8 6,6 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Eftersom enkäten genomförs i årskurs 9 är det olika elevgrupper som svarar på enkäten olika år. Det är därför svårt att jämföra resultaten. Alla kommuner redovisar goda resultat i enkäten. Tanums kommun redovisar det lägsta värdet för de två frågorna som redovisas ovan. Eleverna vet i stor utsträckning vad som krävs för ett visst betyg och eleverna trivs på skolan. När det gäller skolmaten är skillnaderna större. I Tanum har andelen elever som äter lunch i skolan minskat något. Under 29 kommer en projektanställd som Kostinspiratör att arbeta bland annat med elevers och föräldrars attityder till mat. Eleverna i Sotenäs ligger över medelvärdet och vet vad som krävs för att uppnå ett visst betyg. Eleverna trivs bra i skolan och de flesta eleverna upplever skolan som trygg. framkommit en önskan att tränga djupare i jämförelsen av våra 15

17 Strukturkostnadsindex gymnasieskola Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 22 11,5% 91,1% 14,9% 161,2% 13,3% 23 98,6% 1,5% 112,1% 165,4% 16,6% 24 19,6% 15,8% 16,2% 149,7% 14,2% 25 89,1% 16,4% 15,4% 121,% 11,2% 26 94,2% 11,9% 14,2% 122,9% 19,4% 27 97,4% 12,7% 17,% 126,1% 17,% 28 97,8% 15,3% 13,5% 124,6% 17,5% Med undantag för Lysekil har kommunerna i norra Bohuslän högre kostnader för gymnasieskola än vad som är motiverat utifrån kommunernas struktur. Sotenäs och Strömstad har minskat sina kostnader, Lysekil och Tanum har i stort oförändrade kostnader medan Munkedal ökat sina strukturkostnader under 28. Kollegial utvärdering Kollegial utvärdering, KU8, innebär att pedagoger från en kommun besöker kollegor i en grannkommun för att spegla, uppmuntra och utmana pedagogerna i deras utvecklingsarbete. KU8 har ett verksamhetsperspektiv och utgår ifrån pedagogernas egna frågeställningar och behov. Arbetet leds av två samordnare som utbildar och stödjer observatörerna att planera och genomföra de lärande besöken och återkoppling. En grundläggande utbildning erbjuds de rekryterade observatörerna t ex i lärande samtal, observationsmetoder och lösningsfokuserat förhållningssätt. Målsättningen är att ha åtta observatörer per kommun. Uppdraget som observatör innebär att på ett positivt och framsynt sätt observera, stödja och uppmuntra, men också utmana berörda kollegor utifrån det uppdrag som arbetslaget lämnat. Det finns även ett övergripande uppdra som innebär att alltid belysa hur läroplanens värdegrund kommer till uttryck i förhållningssätt och samspel mellan alla som finns i verksamheten. Uppdraget som observatör omfattar 1-15 dagar per läsår, utbildning inkluderad. Observatörerna arbetar i team utsedda för respektive uppdrag i annan kommun. Utbytet med kollegor med kollegor ger en belysning av den egna verksamheten och möjlighet till vidareutveckling vilket ökar förutsättningarna för måluppfyllelse och kvalitet. Det lösningsfokuserade förhållningssättet bidrar till att besöken upplevs positivt. Observatörerna får en kvalificerad kompetensutveckling vilket bidrar till de egna arbetsplatsernas utveckling. Informationsspridningen om KU8 ute i kommunerna har framförallt skett via observatörerna och de kommunala KU8 ansvariga. Detta har blivit tydligt då både rekryteringen av nya observatörer och nya uppdragsansökningar ofta har haft någon anknytning till de tidigare observatörernas skolor eller skolor där den kommunale KU8 -ansvarige arbetar. De ringar på vattnet som hittills synts har varit kring de iblandade. För att få en bredare och snabbare spridning planeras informationsåtgärder inför nästa läsår. Bl a ska KU8-broschyren läggas med handlingarna på oktoberdagarna. De verksamma observatörerna ska också göra en kort presentation i sina respektive grupper under V8- dagen. Under läsåret 28/29 har arbetats med följande projekt/uppdrag Dals-Ed, Hagaskolan 4-6: Observera stadiegemensamma aktiviteter på skolan Sotenäs, Smögens skola: Klarar vi att tillgodose alla barns behov i en åldersblandad skola? Strömstad, Skee förskola: Hur introducerar vi ny personal i verksamheten? Tanum, Lurs skola: Hur kan vi nå måluppfyllelse i matematiska samtal i ålderblandade grupper? Färgelanda: Inget uppdrag Lysekil, Stångenäs skola 1-3: Lilla gruppen, hur bemöter vi eleverna? Munkedal, Kungsmarksskolan, år 7: Att följa en klass Orust, Henån skola 7-9: Titta på arbetslagens organisation Kompetensutveckling och utvärdering I utvärderingen framkom att samtliga var nöjda med den kompetensutveckling KU8 har erbjudit. Många har uttryckt att alla delarna behövdes och att pusselbitarna föll på plats när de skulle genomföra det lärande besöket. Många har också poängterat hur stor betydelse själva uppdraget i sig varit för det egna lärandet. Alla samtal i observatörsgrupperna och planeringsarbetet har varit lärorika liksom de kollegabesök observatörerna gjorde hos varandra. Många understryker att det varit en hög kvalitet på innehållet i utbildningen. Önskemål om fortsatt kompetensutveckling gäller i huvudsak samtalsmetodik och observationsteknik. De flesta har sett uppdraget i sig som den viktigaste kompetensutvecklingen och några har uttryckt att de behöver träna sig på att reflektera över sin egen insats. Arbetslagen som haft lärande besök har också skrivit utvärderingar. Sammanfattningsvis kan sägas att det var övervägande positiva synpunkter som kom fram och arbetslagen har uttryck att de lärt sig mycket på besöket. Här är några citat: Mycket positivt att någon ser vad vi gör, Positivt att få bekräftelse, Sakliga återkopplingar, Vi kände att vi växte av positiva omdömen, Roligt att diskutera lektionsupplägg, Öppna och strukturerade samtal, De fick oss att tänka på varför vi gör som vi gör, Vi lärde oss att vi behöver tala mer med varandra, Besöket har belyst frågor som vi annars inte pratar om, Kändes bra att bli granskad och ifrågasatt av någon opartisk person, Vi fick personlig utmaning och ej enbart bekräftelse, Hade önskat mer konstruktiv kritik, Det har stärkt min lärarroll, De besökande störde inte barnen, eleverna kände sig betydelsefulla. Några arbetslag tyckte det var för få utmaningar. Det fortsatta arbetet Arbetet i samtliga pågående arbetsgrupper kommer att fortsätta samt utvecklas successivt. Fokus kommer att vara på att förklara varför en kommun redovisar låga kostnader med höga kvalitetsmått. Vad görs inom denna kommun och vad kan övriga kommuner lära sig av kommunens organisation, resursanvändning och sätt att nyttja de resurser som organisation har fått tilldelade. Ekonomigruppen har målsättningen att under 21 fortsätta arbetet med att implementera ett gemensamt resursfördelningssystem inom förskola, fritidshem och grundskola samt att ta fram ett förslag till gemensamt kontoplanssystem. För redovisningen skiljer sig något mellan kommunerna då några kommuner väljer att redovisa delverksamheterna under verksamhetskoden medan övriga kommuner redovisar detta genom olika typer av aktivitetskoder. Ekonomigruppen kommer därför att ta fram ett förslag till gemensamma riktlinjer och har för avsikt att genomföra denna likformighet i redovisningen från och med januari

18 Omsorgsverksamhet Bakgrund Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum arbetar sedan flera år tillbaka med att utveckla verksamheten genom benchmarking. Från och med år 23 deltar Orust kommun och från och med år 27 också Tjörns kommun i samarbetet. Jämförelser syftar till att stimulera till utveckling och förbättring av verksamheten. Genom att jämföra kommuner med varandra kan man upptäcka möjligheter att använda resurser på ett mera effektivt sätt. Det ger ökad kunskap om samband och kostnadsstrukturer. Dessutom ger samarbetet ett lärande av varandra. Tanken är att genom jämförelser att analysera de faktorer som kan orsaka skillnader. Det har visat sig att ingen enskild faktor förklarar kostnadsnivån. Målsättningen är att forma ett verktyg som kan användas för att göra jämförelser och analyser. Det är viktigt att man hittar en metod som inte är alltför komplicerad. Den måste vara överskådlig och lätt att förstå. Jämförelser bör ske både över tid i den egna kommunen och mellan kommuner. Tanken är att jämförelser ska integreras som ett utvecklingsverktyg för verksamheten. Det är när man upprepar en uppföljning som frågor dyker upp och en process startar. Det är viktigt att man använder sig av enhetliga definitioner. Det är först när studien genomförs under ett antal år som man får ett bra underlag för att diskutera den framtida inriktningen av verksamheten. Genom upprepning av jämförelsen är det möjligt att utvärdera hur vidtagna förändringar av verksamheten slår igenom. Befolkning Invånare Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust -W år W år w w w w 7,3% 6,5% 8,7% 6,3% 7,3% 6,1% 85-w 3,5% 3,2% 4,4% 3,1% 3,5% 3,% Kommentar: Andelen invånare som är 8 år eller äldre är högre än riksgenomsnittet för alla kommunerna i jämförelsen. Orust har lägst andel 8 år eller äldre medan Sotenäs har högst andel. Förhållandet är samma för åldersgruppen 85 år eller äldre. Jämfört med för fem år sedan har andelen 8 år och äldre ökat något i alla kommunerna förutom i Strömstad, där andelen har minskat något. Samma ökning har skett i Västra Götalandsregionen och riket i stort. I de flesta av nyckeltalen används invånarantalet för att göra en jämförelse mellan kommunerna. Nyckeltal för vård och omsorg totalt I denna sammanställning finns siffermaterial som arbetats fram av ekonomer i respektive kommun. Det fortsatta arbetet inriktas nu på att kombinera detta material med ett analysmaterial från omsorgsförvaltningarnas olika verksamheter. Analysmaterialet inriktas på att ge förklaringar till skillnader mellan kommunerna med koppling till kvalitetsaspekter. Arbetet under 29 Ekonomigruppens arbete under 29 har främst ägnats åt kommunernas utredningar om LOV lagen om valfrihetssystem. Strömstads kommun har inte deltagit i det arbetet, då kommunen har valt att inte göra en utredning om LOV. Viss tid har också ägnats åt att öka jämförbarheten i det ekonomiska siffermaterial som tas fram till Räkenskapssammandraget. Framtida arbete Inför 21 har förvaltningscheferna inom social omsorg tagit över styrgruppsansvaret från ekonomicheferna. Förvaltningscheferna kommer under 21 bestämma den fortsatta inriktningen för benchmarkingarbetet inom social omsorg. Under 21 kommer ekonomigruppen att fortsätta arbetet med LOV, då de flesta kommunerna i jämförelsenätverket har valt att införa LOV under 21. Gruppen kommer också att fortsätta arbetet med att öka jämförbarheten i det ekonomiska siffermaterialet till Räkenskapssammandraget. 17

19 Nyckeltal för äldreomsorg Nettokostnad äldre- och handikappomsorg per invånare 8-w år Kommentar: Nyckeltalet visar den totala nettokostnaden för äldre- och handikappomsorg. Här ingår bokförda kostnader för äldre- och handikappomsorg; SoL och HSL. Kostnaden divideras med antal invånare 8 år eller äldre. Munkedal har den högsta nettokostnaden och Orust och Sotenäs den lägsta för 29. Samtliga kommuner förutom Orust ökar nettokostnaden per invånare 8 år eller äldre jämfört med 28. Lysekil Kostnaderna för äldreomsorgen i Lysekil har ökat något under år 29. Under året har det funnits lediga platser inom särskilt boende vilket lett till inkomstbortfall med bibehållna kostnader. Skärgårdshemmet har byggts om i olika etapper vilket medfört extraordinära kostnader för verksamheten avseende flytt. Delar av verksamheten har hållits stängd under ombyggnationen vilket bidragit till att alla platser inom särskilt boende inte kunnat beläggas. Munkedal Under 29 har nettokostnaden inom äldreomsorgen legat still. Orsakerna är bland annat åtgärder som genomförts under året som neddragning av tätheten på särskilda boenden, minskning av stort ärende inom hemvården, vakanshållning i möjligaste mån på enheterna, inköpsstopp i slutet av året, restriktivitet gällande övertid och mertid, hyreshöjningar och höjning av avgifter under 29. Kostnader för utskrivningsklara patienter från sjukvården ökade under sista månaderna av år 29. Även överbeläggningar på grund av kö till särskilt boende och hög vårdtyngd har varit ett bekymmer under 29. Enligt jämförelseprojektet har Munkedal låga kostnader för hemvården men höga inom särskilda boenden. En orsak till höga kostnader inom boendena kan vara att man har många små enheter. Totalt fem särskilda boenden finns i Munkedals kommun, två av enheterna har 14 respektive 17 särskilda boendeplatser. Sotenäs Antalet personer i åldersgruppen 8 år och äldre är konstant mellan åren 28 och 29. Under 29 har nettokostnaderna ökat marginellt jämfört med 28. De särskilda boendena har uppvisat överskott mot budget. Vi har en låg kostnad för utskrivningsklara patienter samt bostadsanpassningsbidrag trots detta finns ingen kö till särskilt boende. Stort fokus har legat på ledning och styrning. Vi har under 29 infört LEAN. Strömstad Antalet personer i åldersgruppen 8 år och äldre är konstant mellan åren 28 och 29. Vissa organisatoriska förändringar har gjorts under året vilket påverkar jämförelsen mellan åren. Kostverksamheten överfördes under år 28 till Barn- och utbildningsförvaltningen. Färdtjänstverksamheten ligger från år 29 under Vård och Omsorg men fanns tidigare under Central extern service. Organisatoriska förändringar som bidrar till ett flexibelt arbetssätt i verksamheten gör det allt svårare att göra jämförelser mellan åren. Fördelningen av verksamhet mellan Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen som Strömstad är ensam om bland jämförande kommuner bidrar till att jämförelser med kommentarer till kostnadsutvecklingen blir svårare att göra. Antalet ärenden inom hemvård, hemsjukvård, trygghetslarm och matdistribution ökar. Antalet särskilda boendeplatser har varit konstant mellan år Beläggningen av korttidsplatser har ökat under senare delen av 29 och detta ses som en följd av nedläggningen av avdelning 2 på sjukhuset i Strömstad. Beläggningen var 88 % år 29 att jämföras med 79 % år 28. Antalet dygn för betalningsansvar för utskrivningsklara uppgick under år 29 till 22 dygn, vilket är lågt. Tanum Tanums nettokostnad för äldreomsorg har ökat med cirka fyra procent jämfört med 28. Ökningen förklaras, förutom av löneökningar, av att en ny boendeenhet har öppnat samt av ökade kostnader avseende bostadsanpassning, hjälpmedel och kost. Volymen inom hemtjänsten har, vad gäller antalet timmar och besök, ökat jämfört med de senaste åren. En effektivisering av hemtjänsten har krävts för att klara volymökningen. Nyttjandegraden för de särskilda boendeplatserna har varit 99 procent och beläggningsnivån på korttidsboendena har varit 95 respektive 19 procent för somatik- respektive demensplatserna. Antalet dygn med betalningsansvar för utskrivningsklara var under dygn, vilket kan jämföras med 62 dygn 28 och 9 dygn 27. I samband med öppnandet av en ny boendeenhet har betalningsansvarsdygnen minskat. Omsorgsnämnden har under året beslutat om kostnadssänkande åtgärder i form av halvering av fritidsverksamhet, stängning av dagrehabilitering, förändring av dagverksamhet för personer med demens samt minskad administration. Orust Under 29 har ökningen av antalet äldre med vårdbehov fortsatt, dock inte i samma takt som under 27 och 28. Inom hemtjänsten har antalet beviljade biståndstimmar ökat med drygt 8 timmar eller 7,6 procent. Trots denna ökning har kostnaderna kunnat minskas genom ett målmedvetet effektiviseringsarbete bland annat i form av en mer flexibel bemanning och utvecklade rutiner i verksamheterna. Strukturkostnadsindex äldreomsorg Strukturkostnadsindex är en indikator på om kommunen har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Kommunens kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella skillnader som gör att behovet av kommunala verksamheter, eller kostnaderna för dessa, är högre eller lägre än riksgenomsnittet. 18

20 Strukturella skillnader utgörs av faktorer som kommunerna själva inte i nämnvärd grad kan påverka, till exempel: Åldersstruktur Invånarnas sociala bakgrund Den geografiska strukturen Avvikelse mot riksgenomsnittet kan förklaras av ambitionsnivå eller andra strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust 24 87,3% 111,4% 18,7% 97,4% 113,4% 99,8% 25 85,% 112,1% 16,% 95,5% 11,8% 93,9% 26 94,6% 113,2% 114,9% 11,9% 119,% 93,5% 27 98,6% 118,% 113,% 18,8% 18,% 92,5% 28 99,4% 12,6% 114,6% 11,7% 16,5% 111,7% Nyckeltal för LSS, LASS och psykiatri Nettokostnad LSS, LASS och psykiatri per invånare -64 år Nettokostnad LSS LASS+ Psyk/inv -64 år utökning skett inom daglig verksamhet samt ökade behov nattetid på en av enhetens gruppbostäder. Sotenäs Sotenäs har fortsatt höga kostnader för LSS/LASS och de har ökat under 29. Den största ökningen finns för köpta platser/avlastningsplatser cirka 4 mkr. Stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar har ökat, både vad gäller behovet av boende och behovet av boendestöd. Strömstad Strömstad har hög andel insatser inom LSS per invånare -64 år. Även dessa insatser är fördelade mellan Omsorgsförvaltningen och Barn- och utbildningsförvaltningen. Antalet personer med kommunal personlig assistans har minskat. Andelen med privat personlig assistans har ökat. Tanum Behoven inom handikappomsorgen fortsätter att öka. Verksamheten personlig assistans har ökat under 29, då nya ärenden tillkom under hösten. Omsorgsnämnden beslutade till följd av det ekonomiska läget att senarelägga öppnandet av nya gruppboendeplatser till 21. Under året har dock ett nytt, mindre gruppboende startats och den dagliga verksamheten har utökats. Stödet till personer med psykiska funktionsnedsättningar har ökat, både vad gäller behovet av boende och behovet av boendestöd. Orust Nettokostnadsökningen beror bland annat på att LASS-enheten under stor del av året har haft ledningspersonal via bemanningsföretag vilket har medfört högre kostnader som inte finansieras av LASS-beloppet. Även kostnaderna för köp av bostäder med särskild service för barn/unga har ökat genom nya beslut under verksamhetsåret. Nyckeltal för individ- och familjeomsorg Nettokostnad individ- och familjeomsorg per invånare -w år Nyckeltalet visar den totala nettokostnaden för LSS, LASS och psykiatri. Kostnaden divideras med antal invånare -64 år. För 29 har Lysekil den högsta nettokostnaden per invånare -64 år och Tanum har den lägsta. I samtliga kommuner har nettokostnaden för LSS, LASS och psykiatri ökat de senaste åren. Lysekil Bruttokostnaden för LSS/LASS och psykiatri i Lysekil har minskat marginellt sedan förra året. Nettokostnaden har däremot ökat beroende på lägre inkomster. Den största nettokostnadsförändringen finns inom övriga insatser LSS. LASSverksamheten uppvisar ett stort underskott beroende på att finansieringen från försäkringskassan inte är tillräcklig. Underskottet har ökat under 29 då försäkringskassan ändrat sina regler för avräkning i enskilda ärenden. Under året har socialnämnden i Lysekil öppnat ett nytt gruppboende på Föreningsgatan 22. Munkedal Delar som kan påverka skillnaderna mellan kommunerna kan vara enskilda individer som ger stora utslag på kostnaderna, samt befolkningsutvecklingen. Ökningen av nettokostnaden beror till stor del på att LASS-verksamheten överstiger den del som finansieras av LASS-beloppet. I samtliga ärenden där sovande jour ingår får inte kommunen full ekonomisk kompensation av försäkringskassan i form av LASS-ersättning. Kommunen får därför merkostnad för personal enligt gällande löneavtal. Under året har Nettokostnad Ifo/inv -w Kommentar Nyckeltalet visar den totala nettokostnaden för individ- och familjeomsorg. Kostnaden divideras med antal invånare -w år. Orust har minskat sina kostnader för individ- och familjeomsorg, medan samtliga övriga kommuner har en ökande kostnadsutveckling. Orsaker som påverkar skillnader mellan kommunerna kan vara kostnader för institutionsplaceringar, försörjningsstöd och förebyggande verksamhet samt utvecklingen av invånarantalet. 19

21 Lysekil Individ- och familjeomsorgens kostnader i Lysekil har ökat marginellt sedan förra året trots en kraftig ökning av försörjningsstödet. Arbetet med hemmaplanslösningar har gett resultat i form av minskade kostnader för institutionsplaceringar av barn/ungdomar och missbrukare. Vidare har de administrativa kostnaderna sjunkit något till följd av att tjänster vakanshållits under delar av året. Munkedal Under 29 har försörjningsstödet ökat med 27 procent vilket naturligtvis är orsakat av lågkonjunkturen. När det gäller barn- och ungdomsvården så har antalet anmälningar ökat med 49 procent. Kostnaden för institutionsvård för barn/ungdom har ökat jämfört med föregående år med 7 procent medan kostnaden för placeringar av vuxna har minskat med 76 procent. En missbruksenhet har startats upp i januari 28 i förebyggande syfte att minska institutionsplaceringarna för vuxna. En genomlysning av IFO:s verksamhet har skett under 29 tillsammans med Lysekils kommun. Sotenäs Sotenäs ligger fortfarande förhållandevis lågt i kostnader. Det ekonomiska biståndet har ökat med 7 procent jämfört med 28. Trots det utmärker sig Sotenäs som en kommun med mycket låga kostnader avseende det ekonomiska biståndet. Kostnaderna för institutionsvård vuxna, barn samt familjehem barn har ökat med cirka 1,5 mkr. Strömstad Ökningen beror på att Institutionskostnaderna har ökat inom både LVM och LVU (tvångsmässiga placeringar). Tanum För 29 har nettokostnaden ökat med cirka 13 procent. Ökningen beror framförallt på högre kostnader för institutionsplaceringar av barn/ungdomar och vuxna. Nettokostnaden för försörjningsstöd har ökat i jämförelse med 28. Ungdomar upp till 25 år dominerade under den första delen av 29, men under hösten minskade den gruppen. Orust Trots ökade kostnader avseende försörjningsstödet visar redovisningen på en lägre nettokostnad inom IFO. Detta beror till stor del på att det långsiktiga arbetet med inrättade hemmaplanslösningar, familje- och ungdomsbehandling samt avtalet om MST (Multi Systemisk Terapi; gemensamt avtal med Vänersborgs, Lidköpings och Melleruds kommuner) fortsätter att ge positiva ekonomiska effekter. Placeringskostnaderna under 29 är drygt 3 procent lägre i förhållande till 28. Försörjningsstöd per invånare -w år Nettokostnad Ifo/inv -w Lysekil Kostnaden för försörjningsstöd har ökat med 24,3 procent under 29. Ökningen började redan under det sista kvartalet 28. Under andra halvåret 29 planade ökningen ut och försörjningsstödet låg då på en betydligt högre nivå än tidigare. Antalet ärenden har inte ökat i samma takt som det utbetalda beloppet vilket betyder att den genomsnittliga kostnaden per ärende är högre än tidigare. Orsaken till ökningen bedöms vara den rådande lågkonjunkturen i kombination med ändrade regler för sjukpenning, sjuk- /aktivitetsersättning och a-kassa. Munkedal Försörjningsstödet har ökat med 27 procent mellan åren 28-29, vilket naturligtvis är orsakat av lågkonjunkturen. Sotenäs Sotenäs är en kommun med mycket låga kostnader avseende det ekonomiska biståndet trots en 7-procentig ökning. Strömstad Försörjningsstödet har ökat (cirka 1 procent mellan år 28-29) men är fortfarande lågt till följd av god samverkan, bra arbetsmetoder samt en god arbetsmarknad. Det är förhållandevis få hushåll som fått försörjningsstöd. Antalet hushåll är konstant mellan år 28 och år 29 men bidrag per hushåll har ökat något. Tanum Nettokostnaden för försörjningsstöd under 29 var den högsta sedan 21 samtidigt som antalet hushåll som fick försörjningsstöd var det lägsta under hela decenniet. Orsaken bedöms vara att arbetslösheten har stigit i kombination med att ersättningen från andra system har blivit lägre. Den genomsnittliga tid som en person uppbär försörjningsstöd har ökat de senaste tre åren. vilket naturligtvis är orsakat av lågkonjunkturen. Orust Kostnaderna för försörjningsstödet ökade från 28 till 29 med drygt 3 procent, vilket härrör sig dels till de förändringar som är gjorda i välfärdssystemen och dels till den globala konjunkturnedgången. Strukturkostnadsindex individ- och familjeomsorg Strukturkostnadsindex är en indikator på om kommunen har högre eller lägre kostnader än de som motiveras av den egna strukturen enligt det statliga utjämningssystemet. Kommunens kostnader per invånare varierar bland annat beroende på strukturella skillnader som gör att behovet av kommunala verksamheter, eller kostnaderna för dessa, är högre eller lägre än riksgenomsnittet. Strukturella skillnader utgörs av faktorer som kommunerna själva inte i nämnvärd grad kan påverka, till exempel: Åldersstruktur Invånarnas sociala bakgrund Den geografiska strukturen Avvikelse mot riksgenomsnittet kan förklaras av ambitionsnivå eller andra strukturella faktorer som inte beaktas i utjämningen. 2

22 Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust ,% 74,5% 96,4% 88,6% 99,9% 29,1% ,5% 77,6% 15,% 71,7% 14,9% 223,3% ,% 128,4% 94,% 79,8% 129,7% 245,3% ,4% 118,5% 12,5% 92,7% 12,% 287,5% ,9% 116,5% 17,% 17,8% 126,3% 163,9% Öppna jämförelser inom hemtjänst och särskilt boende I öppna jämförelser, som genomförs av Sveriges Kommuner och Landsting, jämförs bland annat kvaliteten inom äldreomsorgen och särskilt boende. I nedanstående jämförs utfallet för respektive kommun med riksgenomsnittet vilket kompletteras med en kortfattad kommentar om respektive kommun. Ordinärt boende - hemtjänst Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust Riket Vad gäller hemtjänsten som helhet har kommunerna i Sverige fått mellan 61 och 89 poäng med ett riksgenomsnitt på 73 poäng. Genomsnittet för kommunerna i benchmarkinggruppen är 76 poäng. Lysekil Resultatet visar att Lysekil ligger under riksgenomsnittet och under genomsnittet i norra Bohuslän. Bidragande orsaker till resultatet är brukarnas omdöme om social samvaro och aktiviteter från hemtjänsten samt brukarnas omdöme om information från hemtjänsten där Lysekil ligger lågt. På området brukarnas omdöme om maten får Lysekil ett gott betyg. Sett till standardkostnaden ligger Lysekil bra till. Munkedal Munkedals hemvård får 76 poäng, svarsfrekvensen var 65 procent. Högst betyg var det i bemötande, hjälpens utförande, städning/tvätt/dusch och vårdinsatser. Vårdtagarna ger bra betyg till maten. Lägst betyg får social samvaro. Orust Omdömet om hemtjänsten i Orusts kommun ligger över genomsnittet för kommunerna i benchmarkinggruppen. Det kan dock konstateras att omdömet avseende social samvaro och aktiviteter ligger på en relativt låg nivå. Övriga faktorer i mätningen ligger däremot på acceptabla nivåer. Sotenäs Sotenäs ligger något under riksgenomsnittet i öppna jämförelser trots att kostnaderna för hemtjänsten är hög. Det visar att sambandet mellan resurstilldelning och kvalitet inte verkar vara linjärt. Strömstad Strömstads resultat ligger strax över riksgenomsnittet på alla frågeområdena rörande ordinärt boende. Det har gjorts en medveten satsning på samvaro och social gemenskap med hjälp av stimulansmedel. Detta har bidragit till det positiva resultatet. riksgenomsnittet. Vad gäller personalkontinuiteten får Tanum ett lägre betyg. Särskilt boende Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Orust Riket I bedömningen av särskilt boende som helhet har kommunerna i Sverige har fått mellan 56 och 88 poäng med ett riksgenomsnitt på 7 poäng. Genomsnittet för kommunerna i benchmarkinggruppen är 72 poäng. Lysekil Lysekil ligger under både riksgenomsnittet och genomsnittet för norra Bohuslän. Områden som påverkar resultatet negativt är brukarmedverkan i individuell plan, brukarnas omdöme om maten samt brukarnas omdöme om social samvaro och aktiviteter. På området kommunens information, ligger Lysekil strax över riksgenomsnittet. Munkedal Munkedal har 73 poäng. Svarsfrekvensen var 72 procent. Högt betyg i trygghet, bemötande, vårdinsatser och boendemiljö. Det ges bra omdöme även till hjälpens omfattning, städning/tvätt/dusch och hjälpens utförande. Social samvaro och mat får lägst poäng. Orust Även inom särskilt boende ligger Orust över genomsnittet inom benchmarkinggruppen. Trots något lägre omdöme avseende maten och social samvaro/aktiviteter ligger det ändå över riksgenomsnittet. Sotenäs Sotenäs ligger något under riksgenomsnittet i öppna jämförelser trots att kostnaderna för särskilt boende är höga. Det visar att sambandet mellan resurstilldelning och kvalitet inte verkar vara linjärt. Strömstad Strömstad hamnade på fjärde plats i landet. Även här har stimulansmedel haft en bidragande roll. Maten har fått högt omdöme. En dietist har varit anställd och bland annat utarbetat en nutritionsplan för särskilt boende. Arbetet med information och dokumentation har avspeglats i det positiva resultatet när det gäller information. Tanum Gällande bedömningen inom särskilt boende som helhet har Tanums kommun fått 71 poäng. I jämförelse med norra Bohuslän ligger Tanum något under genomsnittet, men något över riksgenomsnittet. De områden som Tanum får högt betyg inom är brukarmedverkan och social samvaro/ aktiviteter. Det område där Tanum får lägre omdöme är brukarinformation. Omdömet vad gäller maten i särskilt boende ligger på samma nivå som riksgenomsnittet. Tanum Tanums hemtjänst får 81 poäng, vilket är det högsta betyget i norra Bohuslän. Inom områdena social samvaro/ aktiviteter, brukarinformation samt matdistribution ligger Tanum över 21

23 Bygglovshantering Under 29 påbörjades arbete med jämförelse av kommunernas bygglovshantering. Genom jämförelse av handläggningstider, ärendehantering, taxesättning mm syftar arbetet till att få ökade kunskaper om arbetsätt och metoder vid bygglovshanteringen. Syftet är att få inspiration och idéer för att kunna utveckla och effektivisera verksamheten. I ett längre perspektiv söks och kommer att prövas möjligheten till utökat samarbete. Exempel på detta är samordning av IT-system och program, blanketter samt övriga administrativa funktioner och hjälpmedel. Det är också av stort intresse att jämföra taxesättningen och därigenom pröva om det går att hitta gemensamma nämnare för att i större utsträckning kunna samordna dessa. Tanum Lysek Munk Ström Soten Överklagade beslut(ärenden) per Antal inkomna överklaganden 79 5 Antal överklagade ärenden (28) 11 Antal avslag av överklagade ärenden 28 5 Genomsnittlig handläggningstid i arbetsdagar(ärende komplett* - beslut) uppg saknas I nedanstående redovisning framgår uppgifter för inkommande och avgjorda ärenden, överklagade beslut samt genomsnittlig handläggningstid. Av redovisningen framgår att Tanum har flest såväl inkommande som beslutade ärenden medan Munkedal har minst antal ärenden. Överklagningar av bygglov är vanligt förekommande i kustkommunerna och innebär dels en ökad arbetsbelastning dels att Bygglovssökande får vänta längre på bygglov. Av redovisningen framgår att det är relativt många överklagande i samtliga kommuner med undantag för Munkedal som inte är en lika utpräglad kustkommun. Inkommande ärenden 29 Tanum Lysek Munk Ström Soten Bygglov Bygganmälan Förhandsbesked Tillsynsärenden Brandfarlig vara Brandväsendet Totalt inkommande ärenden Avgjorda ärenden 29 MBN bygglov beviljade MBN - bygglov avslag MBN pos förhandsbesked MBN - neg förhandsbesked MBN - strandskydd beviljat MBN - strandskydd avslag 1 - MBN övrigt MBN - återremitterade ärenden 11 3 Delegationsbeslut bygglov Delegationsbeslut avskrivna ärenden Delegationsbeslut kontrollplaner Delegationsbeslut övrigt Totalt antal behandlade ärenden Beslutade ärenden - MBN (ej övrigt eller återremitterade ärenden) Beslutade ärenden - Delegation

24 Fastighetsförvaltning Detta benchmarking arbete berör de kommunägda fastigheter som används inom barnomsorg, skola samt omsorgsverksamhet. Inledning Fastighetsområdet är intressant ur ett benchmarking perspektiv för det inrymmer stora kostnader både när det gäller investeringar som genererar kapitalkostnader och löpande drift. Genom att få fram jämförbara nyckeltal kan kommunerna jämföra sig själv och mot de andra deltagande kommunerna både i nuläge och över tid samt genom att diskutera med och lära av andra utveckla sin egen verksamhet. Våren 21 sattes arbetet igång med benchmarking inom fastighetsområdet. Deltagande kommuner var Tanum, Munkedal, Lysekil och Sotenäs. Strömstad har deltagit i arbetet från och med 22. De redovisade siffrorna för Strömstad är den hyra per kvm som kommunen betalar till det kommunala fastighetsbolaget som äger lokalerna. Till arbetsgruppen finns en referensgrupp kopplad, som består av de deltagande kommunernas fastighetschefer eller motsvarande. 29 års arbete Under 29 har fastighetsgruppen av olika skäl måst prioritera andra arbetsuppgifter före benchmarkingarbetet varför någon kommunövergripande redovisning av nyckeltal och analyser av dessa inte hunnits med inför sammanställningen av årets benchmarkingrapport. I årets rapport redovisas därför 28 års nyckeltal för omsorgsfastigheter samt val av uppvärmningskällor för att belysa vilka olika nyckeltal som används. Redovisningen indikerar att det är främst kapitalkostnaderna som förklarar skillnaden i kostnader kommunerna emellan. Avseende övriga kostnader ligger Lysekils kostnader något högre medan Sotenäs har något lägre kostnader än Munkedal respektive Sotenäs som ligger i mittenskiktet. Omsorgsfastigheter, totalt kr/kvm Kr/kvm Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Omsorgsfastigheter, förbrukningskostnader kr/kvm Kr/kvm Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -* -* -* -* -* Tanum *)Uppgift saknas I detta nyckeltal ingår kostnader för el, fjärrvärme, fast bränsle, olja samt vatten och avlopp. Värmekälla Samtliga kommuner arbetar aktivt med miljö- och energifrågor. Det är därför av intresse att jämföra och redovisa förändringen av uppvärmningskällor över tid. Uppvärmningskälla 1% 8% 6% 4% 2% % Lysekil 27 Lysekil 28 Munkedal 27 Munkedal 28 Sotenäs 27 Sotenäs 28 Strömstad 27 Strömstad 28 El, direktverkande El, värmepump Olja Fjärrvärme Fast bränsle Tanum 27 Tanum 28 Alla kommunerna arbetar aktivt för att minska oljeberoendet. Lysekil, Munkedal och Tanum har en förhållandevis stor andel av uppvärmningen genom fjärrvärme. Detta tillsammans med att Tanum under senare år byggt flera större bergvärmeanläggningar gör att Tanums oljeberoende minskat kraftigt. Strömstad har i högre grad än övriga kommuner satsat på värmepumpar. Sotenäs har tagit en fastbränsleanläggning i bruk vilket minskat kommunens användning av olja för uppvärmning. Omsorgsfastigheter, totalt exkl kapitalkostnad kr/kvm Kr/kvm Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad -* -* -* -* -* Tanum *)Uppgift saknas 23

25 Va-verksamhet Arbetet med att jämföra VA-verksamheter påbörjades 22. En arbetsgrupp, bestående av en ekonom från varje kommun, samlar in och ställer samman uppgifter. Arbetsgruppen samarbetar med en referensgrupp bestående av kommunernas VA-chefer. Syftet med jämförelserna är i första hand att se om kommunerna kan lära av varandra men även att kunna finna förklaringsfaktorer till de stora skillnader som finns i avgiftsuttag med mera. Gemensamt för samtliga kommuner i benchmarkinggruppen är att VA-taxan ligger över genomsnittet i landet. Orsaker till detta är bland annat olika geografiska och geologiska förutsättningar samt ojämn belastning över året. Riksdagen har antagit en ny lag om allmänna vattentjänster som gäller från 1 januari 27. Lagstiftningen ställer bland annat krav på att VA-verksamheten särredovisas från annan verksamhet. Huvudsyftet är att säkerställa att avgiftsuttaget inte blir för högt över tiden. Föregående år togs en ny modell fram med delvis nya nyckeltal. Årets arbete har bestått i att uppdatera nyckeltalen med aktuella värden. Nyckeltal Nyckeltalen är delvis valda med tanke på att kunna göra jämförelser även på riksnivå. Jämförelsetal på riksnivå bygger på statistik från Svenskt Vatten och avser kommuner med ett invånarantal mellan 1 och 25. Tanken är att nyckeltalen skall belysa verksamheten ur olika perspektiv, som produktion, miljö, ekonomi samt kvalitet och störning. Produktion Tillskottsvatten, m 3 /km avloppsledning och dygn Lysekil 37,95 22,11 33,56 Munkedal 12,45 22,58 14,79 Sotenäs 24,3 26,61 23,53 Strömstad 12,48 14,58 8,92 Tanum 15,17 18,79 15,84 Riket 22,49 24,95 Med tillskottsvatten avses hur mycket den renade volymen överstiger den sålda volymen. Denna mängd har sedan ställts i relation till antalet km avloppsledning. Ett lågt värde indikerar ett bra avloppsledningsnät men värdena påverkas mycket av nederbördsmängden under året. Samtliga kommuner visar lägre värden 29 än 28 sannolikt beroende på lägre nederbördsmängder. I Sotenäs består ledningsnätet på många håll av kombinerade spillvatten- och dagvattenledningar vilket bidrar till ett högt värde. Utläckage dricksvatten, m 3 / km vattenledning och dygn Lysekil 9,7 11,12 6,4 Munkedal 2,71 1,93 2,16 Sotenäs 6,18 7,37 9,9 Strömstad 8,9 7,98 4,87 Tanum 1,19 2,5 2,98 Riket 4,37 5,86 Med utläckage dricksvatten avses hur mycket den producerade volymen överstiger den sålda volymen. Denna mängd har sedan ställts i relation till antalet kilometer dricksvattenledning Ett lågt värde indikerar ett bra ledningsnät för dricksvatten med lite utläckage. Miljö Elförbrukning kwh / m 3 producerad volym dricksvatten Lysekil,83,51,55 Munkedal,44,48,43 Sotenäs,61,59,54 Strömstad,37,51,23 Tanum,59,7,7 Riket,72,68 Nyckeltalet visar elförbrukningen för vattenverk och tryckstegring i förhållande till volym. Samtliga kommuner hävdar sig väl i jämförelse med riksgenomsnittet. Elförbrukning kwh/m3 renad volym avloppsvatten Lysekil,68,54,6 Munkedal 1,33,86,99 Sotenäs,51,51,54 Strömstad 1,6,95,83 Tanum,86,85,98 Riket,66,61 Nyckeltalet visar den elförbrukningen för avloppsreningsverk i förhållande till renad volym. Munkedal, Strömstad och Tanum har fler små reningsverk än Lysekil och Sotenäs vilket påverkar dessa kommuners nyckeltal negativt. Kemikaliekostnad kr/ m 3 renad volym avloppsvatten Lysekil,17,34,18 Munkedal,55,28,4 Sotenäs,44,34,52 Strömstad,58,31,27 Tanum,27,38,62 Riket,34,34 Nyckeltalet visar kostnaden för tillsatser av kemikalier vid rening i förhållande till volym. Anledning till att mäta kostnad i stället för faktisk mängd beror på att kemikalierna levereras i olika form vilket försvårar jämförelser baserad på förbrukad kvantitet. 24

26 KWh/kvm Ekonomi Driftskostnader, exkl. kapitalkostnader kr/m3 såld volym Lysekil 28,43 32,6 29,6 Munkedal 25,23 26,3 27,96 Sotenäs 23,67 25,18 22,2 Strömstad 23,43 25,71 24,87 Tanum 29,2 35,91 32,9 Riket 19,85 21,19 Nyckeltalet visar totala driftskostnader exklusive kapitalkostnader i förhållande till såld volym. Samtliga kommuner ligger över jämförelsetalet för riket Årsavgift normalvilla, kr/år Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Riket Årsavgifter för en villa med 15 m3 årsförbrukning av vatten. Samtliga kommuner ligger betydligt över riksgenomsnittet och Munkedal, Sotenäs och Tanum befinner sig bland de 3 kommuner som har landets högsta VA-taxa. Alla kommuner utom Strömstad har dock förbättrat sin position från 27. Kvalitet och störning Antal läckor per km dricksvattenledning Lysekil -*,7,7 Munkedal,13,5,6 Sotenäs,1,6,4 Strömstad,4,8,4 Tanum,4,4,7 Riket *)Uppgift saknas,7,7 Med undantag av enstaka år visar samtliga kommuner bra värden i förhållande till riket. Antal stopp per km avloppsledning Lysekil -*,3,1 Munkedal -*,2,2 Sotenäs,13,8,7 Strömstad -*,3,4 Tanum -*,13,12 Riket,11,11 *)Uppgift saknas Nyckeltalet framtaget under 28 varför det saknas värden för alla kommuner utom Sotenäs för år

27 tkr IT IT-enheterna i kommunerna Strömstad, Tanum och Munkedal har sedan början av 2-talet arbetat med benchmarking inom sitt ansvarsområde. Successivt har definitioner för och metoder för att inhämta relevant information förfinats. Nyckeltalsjämförelserna utgör inte den exakta sanningen men värdena fungerar väl för att göra jämförelser kommunerna emellan samt för att illustrera trender. Jämförelser med utsidan Nils Knutsson, marknadschef hos Tieto, har vid flera tillfällen och under en längre tidsperiod gjort sammanställningar över nyckeltal för kommunal IT-verksamhet. En sammanställning av nyckeltal inom kommunal IT för 28 har presenterats. Där kommunerna i norra Bohuslän har ett motsvarande nyckeltal presenteras Nisse Knutssons nyckeltal som Riks A8. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har gjort ett antal ansatser till nationell bench marking-modell för kommunernas ITverksamhet. Försöken har hittills inte varit helt framgångsrika. Enligt senaste information från SKL skall man jobba vidare med frågan när SKL:s IT-omorganisation är klar (Kommunal Ekonomi 29:2). Nyckeltal för kostnader Nyckeltal, tkr Munkedal Strömstad Tanum IT-kostnad tkr/invånare 1,1 1,1 1,1 1,2,9,9 Även sett i ett längre tidsperspektiv håller sig IT-kostnaden per kommuninnevånare kring 1 kr, detta trots inflation och kraftigt utökad användning av IT inom kommunerna. Förklaringen är det kraftiga prisfallet på IT-utrustning. Nivån stämmer överens med vad som uppmäts i den rikstäckande undersökningen IT-kostnad/PC Munkedal Strömstad Tanum Stora skillnader i antalet PC:ar i respektive kommun får kraftigt genomslag i detta nyckeltal. Munkedal har färre datorer inom skolan. Minskningen för Tanums del beror huvudsakligen på kraftigt ökat antal datorer, bl a lärardatorer. Nyckeltal datortäthet Nyckeltal Munkedal Strömstad Tanum IT-användare adm.nätet / Nätkopplad PC adm.nät 2,2 2 2, 2,2 2,5 2,2 Antal gr-elever / PC 7, 6,6 4,1 4,2 3, 2 Antal gy-elever / PC 3,4 5,5 1,9 1,6 1,3 1,5 26 Det är inga avgörande skillnader mellan datortätheten de tre kommunernas administrativa verksamhet, Munkedal har något fler datorer per användare. Den stora skillnaden är i skolornas datortäthet. Skolorna i Strömstad och Tanum disponerar betydligt fler datorer per användare än de i Munkedal. Sedan flera år är ipraktiken alla anställda i de tre kommunerna användare i IT-systemen. Nyckeltal teknikertäthet Nyckeltal Munkedal Strömstad Tanum Antal PC / IT-tekniker (adm + skola) Flest PC per tekniker har Strömstad med 183 PC/tekniker, Munkedal som 116 st ligger på riksgenomsnittet Resultat av IT-Q Under hösten 29 deltog alla tre kommunerna i IT-Q. Resultaten i delfrågorna skiljer sig åt mellan kommunerna. Användarnas åsikter om IT-verksamheten har analyserats och verksamheten anpassas utifrån svaren. I diagrammet redovisas svaret från den från den avslutande sammanfattande frågan till användarna: IT-kvalitet i vår organisation sammanfattas bäst med omdömet... Mycket dålig kvalitet Ganska dålig kvalitet Godtagbar/acceptabel kvalitet Ganska god kvalitet Mycket god kvalitet Överlag anser flertalet användarna att IT-verksamheten är godtagbar till mycket god. Ganska få och färre än riksgenomsnittet anser att IT-kvaliten är dålig. 1% Tanum (261) Munkedal (153) Strömstad (2) Riket (1 144) 9% 8% 7% 6% 5% 4% 3% 2% 1% % Mycket dålig Ganska dålig God-tagbar Ganska god Mycket god

28 48,5% 45,3% 5,2% 41,3% 63,4% 19,5% 29,4% 32,4% 36,5% 22,7% 22,1% 35,2% 13,3% 13,9% 26,3% Personal Personalcheferna har sedan länge haft ett nätverk där man regelbundet träffats för att diskutera gemensamma frågor. År 22 startade personalchefsgruppen upp sin del av det gemensamma benchmarkingprojektet, med huvudsaklig inriktning på två frågor, nämligen att - utveckla personalboksluten i kommunerna och i det jobbet ta fram gemensamma nyckeltal för väsentliga personalförhållanden som underlättar jämförelser mellan kommunerna - analysera kommunernas personalkostnader varvid bland annat kostnader för sjukfrånvaro, personalrörlighet och kompetensutveckling analyseras särskilt. Den första punkten har utvecklats enligt ursprungsplanen men den andra har man inte lyckats med fullt ut, främst på grund av att benchmarkingarbetet har varit vilande under några år. Från år 29 har arbetet återigen aktualiserats och det finns nu en aktiv arbetsgrupp bestående av personalsekreterare från samtliga kommuner. Uppdraget är att fortsätta arbetet med nyckeltalsjämförelser och analyser. Kommuner är personalintensiva och personalkostnaden svarar för mer än 5 procent av de totala kostnaderna i en kommun. Nyckeltalen nedan visar antal anställda, personalstruktur samt sjukfrånvaro i de fem kommunerna. De flesta nyckeltal redovisas i absoluta tal, någon justering för kommunstorlek eller andra strukturella skillnader har inte gjorts. Andel tillsvidareanställda av totalt anställda 95% 9% 85% 8% 75% 7% Andelen tillsvidareanställda ökar trendmässigt i Lysekil, Munkedal samt i Strömstad. Ökningen är marginell. Sotenäs och Tanum uppvisar samma siffror som föregående år. Munkedal har trots ökningen fortfarande lägst andel tillsvidareanställda jämfört med övriga kommuner Antal månadsanställda per 1 invånare Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Samtliga kommuner har minskat antalet anställda per 1 invånare om än marginellt. I synnerhet Lysekil som har minskat sitt tal mest men ligger fortfarande högst i kommungruppen trots bolagisering under år 28. 1% Sysselsättningsgrad hos kvinnor Diagrammet visar totalt antal anställda (månadsanställda, tillsvidareoch visstidsanställda), samt antal tillsvidareanställda. Samtliga kommuner minskar totalt antal anställda. Störst minskning uppvisar Lysekil och Strömstad vad gäller tillsvidareanställda. Även Sotenäs och Munkedal uppvisar en minskning om än inte lika stor. Dessa siffror är en ögonblicksbild per den 1 november 29 och det får anses att inte vara en absolut sanning. 27 8% 6% 4% 2% % Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Deltid -74 Deltid Heltid Diagrammet visar hur kvinnors tjänstgöringsgrad fördelar sig i kommunerna (avser samtliga kvinnor). Att kunna erbjuda önskad tjänstgöringsgrad är en angelägen jämställdhetsfråga eftersom det främst är inom kvinnodominerade yrkesområden som ofrivilligt deltidsarbete förekommer. Inom kommunal verksamhet återfinns deltidsarbetslösheten främst inom vård- och omsorgssektorn. Att öka andelen heltidstjänster, eller den genomsnittliga tjänstgöringsgraden, leder till minskat bidragsberoende, bättre pensionsförmåner och ökade möjligheter till att vara självförsörjande. Strömstad och Sotenäs har högst andel heltidsanställda kvinnor. I Strömstad har andelen ökat sedan år 27 framför allt till följd av

29 1,3% 2,41% 2,77% 2,25% 1,98% 4,1% 2,9% 2,83% 1,85% 1,93% införandet av den s.k. "Strömstadsmodellen", vilket innebär att man inom omsorgen får välja sysselsättningsgrad två gånger per år. Trots detta så har andelen minskat med ca 4 procentenheter. Ett av skälen till att införa denna modell var att möta konkurrensen på arbetsmarknaden när det gäller omvårdnadspersonal. Åtgärden syftar också till att säkra vikariebehovet. Munkedal och Sotenäs har ökat sin andel heltidsanställda kvinnor med ca 3 procentenheter vardera. Tanum och Munkedal ligger sämst till då det gäller heltidsanställda kvinnor Åldersfördelning i procent w Liksom trenden i hela riket så sjunker sjukfrånvaron i alla fem kommunerna. I Strömstad, Lysekil och Tanum har sjukfrånvaron minskat med en fjärdedel eller mer sedan år 26. En förklaring till att sjukfrånvaron sjunkit rent generellt under de senaste åren är ett större fokus på hälsobefrämjande insatser för att höja hälsotalen. En annan bidragande orsak är Försäkringskassans striktare förhållningssätt gentemot långtidssjukskrivna. Ett fortsatt arbete med att sänka korttidsfrånvaron måste ske. Nu gäller det att fokusera på korttidssjukfrånvaron så att vi även där kan uppvisa ökande hälsotal. Framtid BM-gruppens arbete har varierat under åren som gått. En ambition kommer att bli att vi arbetar mer strategiskt med samverkan runt projektet med mer struktur och regelbundenhet i arbetet. Vi måste också fundera på om vi skall utöka antalet relevanta nyckeltal i framtiden och lägga större vikt vid själva analysen av nyckeltalen. Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Åldersstrukturen ser ungefär likadan ut i samtliga kommuner. Omkring hälften av de anställda är fyllda 5 år, det vill säga har max femton år kvar till pension. Ungefär en tredjedel av dem har max fem år kvar till pension. Inför framtiden handlar det om att i möjligaste mån rekrytera unga personer vilket innebär att det ligger ett stort ansvar på kommunerna att bli mer attraktiva som arbetsgivare. Andelen yngre är jämfört med år 28 i stort sett oförändrad i samtliga kommuner. 6% Total sjukfrånvaro 5% 4% 3% Långtid Korttid 2% 1% % Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum Sjukfrånvaron sjönk i samtliga kommuner under år 29. Samtliga kommuner konstaterar att andelen längre sjukskrivningar fortsätter att minska vilket torde var den i huvudsak bidragande orsaken till den minskande totala sjukfrånvaron. Lysekil har högst andel långtidssjukfrånvaro men Sotenäs har nu högst total sjukfrånvaro Kommunerna jobbar mycket aktivt med hälsobefrämjande arbete för att minska sjukfrånvaron. Total sjukfrånvaro i procent, utveckling över tid 1, 9, 8, 7, 6, 5, 4, 3, Lysekil Munkedal Sotenäs Strömstad Tanum 28

30 Forskning Organisationskultur för framgångsrika kommuner De kommuner som deltar i projektet är samtliga medlemmar i Kommunforskning i Väst (KFI). KFI har genomfört ett antal studier av kommuner och landsting som bland annat syftat till att finna förklaringsfaktorer till de studerade kommunernas ekonomiska situation. KFI har under åren genomfört en studie av kommunerna i Norra Bohuslän. Studien har varit ett viktigt komplement till det pågående benchmarkingprojektet och har gett ytterligare kunskap om förklaringsfaktorer till den ekonomiska situationen i de olika kommunerna och kan därmed ge underlag för lärande, kvalitetsförbättringar samt kostnadsminskningar. Studien har redovisats i en särskild rapport Organisationskultur för framgångsrika kommuner - en studie av Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum. Att arbeta med benchmarking. Erfarenheter från ett Benchmarkingnätverk i Norra Bohuslän Bakgrund Kommunforskning i Västsverige har genomfört en forskarstudie där benchmarking i norra Bohuslän analyserats. I det nätverk som studeras här ingår fem kommuner Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum som har arbetat med att jämföra sig med varandra sedan 199-talet. Runt år 2 fick arbetet med jämförelserna ytterligare skjuts av att kommunfullmäktige i de fem kommunerna fattade ett formellt beslut om att de fem kommunerna skulle bedriva ett gemensamt benchmarkingprojekt. Studie Fallstudien består av tre delstudier: enkätstudie, dokumentstudie och intervjustudie. Enkätundersökningen som riktades till ekonomer, förvaltningschefer och verksamhetschefer syftade till att samla in en mångfald av åsikter om effekter av och problem förknippade med benchmarkingarbetet. Enkätundersökningen genomfördes i samband med att ekonomerna i benchmarkingnätverket träffades i augusti 25 och i maj 27. Vid det andra tillfället deltog även förvaltningschefer och verksamhetschefer. Vid båda mötena deltog merparten av ekonomerna och förvaltningscheferna men flera verksamhetschefer saknades Slutsatser & analyser Rapporten analyserar vilka önskade och oönskade effekter ett benchmarkingnätverk skapar. En bedömning av ett benchmarkingarbete såsom det i Norra Bohuslän måste baseras på en sammanvägning av fördelar och nackdelar. Till fördelarna hör väntade och oväntade positiva effekter och till nackdelarna hör kostnaderna för arbetet och negativa sidoeffekter. En sådan sammanvägning kan givetvis aldrig bli exakt utan baseras just på bedömningar. Dessutom kan både fördelar och nackdelar variera beroende på vilket utgångsläge den enskilda kommunen har. I sammanhanget är det viktigt att komma ihåg att effekterna inte kan kopplas samman med benchmarking generellt, utan med den 29 speciella översättning av modellen som har gjorts i nätverket i Norra Bohuslän, där fokus har legat på designelementen kostnadsoch aktivitetsnyckeltal. Benchmarkingarbetet har tveklöst i flera avseenden varit gynnsamt för de medverkande kommunerna. Det vittnar inte minst de generellt sett nöjda politikerna och förvaltningscheferna om. Den dominerande effekten är ökade kunskaper, inte minst om hur verksamheten fungerar i andra kommuner, vilket innebär att förvaltningsledningens beslutsunderlag har förbättrats. Andra effekter som framhålls, men i mindre utsträckning, är att sparmöjligheter har identifierats, att verksamhetens kvalitet har förbättrats och att resursfördelningen har justerats. Därutöver finns det indikationer på att vissa kostnads- och personaltäthetsskillnader har minskat mellan kommunerna men det är svårt att veta om dessa beror på benchmarkingarbetet eller någonting annat och dessutom tycks vissa skillnader även ha ökat mellan kommunerna. En oväntad sidoeffekt av benchmarkingarbetet är den nytta som nätverket i sig skapat. Framför allt ekonomer men även förvaltningschefer och verksamhetschefer från de fem kommunerna har fått träffas och vid sidan av det officiella arbetet med nyckeltalen utbyta erfarenheter och hjälpa varandra med vardagliga problem i yrkesutövandet. Utbytet i dessa grupper skulle kunna betraktas som en informell form av processjämförelser som inte explicit fångats i de genomförda datainsamlingarna. Utbytet kan sannolikt också vara anledningen till att ekonomerna anser att arbetet är roligt, vilket i sig är en positiv sidoeffekt som inte bör underskattas. Ytterligare en effekt är att de förvaltningar som kommer väl ut i jämförelserna emellanåt tycks använda dem som en intern form av marknadsföring. Det har utan tvekan gått åt en hel del tid att arbeta med benchmarkingen, framför allt för ekonomerna men även för förvaltningschefer och verksamhetschefer. Ekonomerna lägger tid på att välja och kvalitetssäkra nyckeltal samt att sammanställa rapporterna. Sannolikt är det inte lika mycket arbete numera som det var i början eftersom vissa nyckeltal är återkommande. Vissa förändringar genomförs dock varje år, vilket indikerar att det läggs en del tid på utveckling. Få övriga aktörer förefaller på allvar vara tyngda av arbetet. Det som eventuellt skapar en belastning eller i alla fall uppfattas så är när kommunledningen ber förvaltningschefer och verksamhetschefer förklara vad skillnaderna beror på. Kanske är det en större negativ effekt att ekonomerna upplever att deras ansträngningar inte leder till den användning och det resultat som de menar är befogat. Det tycks ha skapat en frustration hos ekonomerna och kan eventuellt vara en förklaring till att nära var femte ekonom faktisk betecknar arbetet som meningslöst. Frustrationen förefaller emellertid ha mildrats av att de själva insett att de inte ensamma kan vara drivande i projektet och att övriga aktörer tycks vara i stånd att arbeta mer med materialet. Det finns vissa signaler om att de kommuner som har lägre kostnader strävar efter att bli lika de med högre kostnader och inte tvärt om, det vill säga att den högre kostnadsnivån blir norm. Låga kostnader eller låg personaltäthet framhålls i budgeteringssammanhang som argument för ökade anslag. Det kan ske inom förvaltningar mellan verksamhetschefer och förvaltningsledning och mellan förvaltning och kommunledning.

31 Dessa signaler är emellertid långt ifrån entydiga eftersom det även finns exempel dock inte lika många på det omvända. Kommunledningen använder jämförelserna som argument för att förvaltningarna bör sänka kostnaderna och förvaltningsledningen använder dem som underlag för att göra besparingar inom sina verksamhetsområden. Kommande forskningsansträngningar bör inriktas på att bringa större klarhet i på vilket sätt benchmarking påverkar de genomsnittliga kostnaderna i nätverket. Det finns åtminstone två viktiga lärdomar att göra baserat på den genomförda studien. En är att benchmarking svårligen ger eftersökta effekter om det införs som ett ekonomprojekt. Att ekonomerna arbetar isolerat kan möjligen underlätta implementeringsarbetet, det vill säga val av nyckeltal och sammanställning av rapporter men det ökar risken för att jämförelsematerialet inte kommer till användning. Ekonomerna bör ta ett steg tillbaka och förvaltningschefer och verksamhetschefer ett steg framåt. Den genomförda fallstudien tyder på att det kan skapa en ökad användning av materialet. Kanske kan även politikerna i högre grad bli användare om de involveras i arbetet. Den andra är att resultatnyckeltal (eller kvalitetsindikatorer) måste hanteras varsamt. Å ena sidan är de efterfrågade av de flesta och skapar stort intresse om de går att ta fram. Å andra sidan kan de initiera frånstötningsprocesser, det vill säga generera omfattande kritik mot jämförelserna och medföra att hela benchmarkingarbetet tappar legitimitet. 3

32 Jämförelseprojektet Kommunerna i norra Bohuslän deltar i det nationella Jämförelseprojektet som administreras av Sveriges kommuner och Landsting på Finansdepartementets uppdrag. Tillsammans med Dals-Ed, Färgelanda, Orust och Tjörns kommuner utgör man nätverket Bohuslän vilket har som syfte att ta fram effektiva arbetsmodeller där jämförelser i olika nätverk leder till praktiska förbättringar i verksamheterna. Inriktningen är att försöka finna sambandet mellan kostnader och kvalitet. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel, och kunna jämföra vad som görs i andra kommuner. Goda exempel ska lyftas fram och vara en inspirationskälla för andra kommuner. Totalt deltar mer än 2 kommuner i olika nätverk i jämförelseprojektet. Nätverket Bohuslän har under 28 och 29 färdigställt fyra rapporter. Under 28 presenterades rapporterna inom områdena särskilt boende inom äldreomsorgen samt hemtjänsten. Under 29 presenterades rapporter för grundskola samt förskola. Under första halvåret av 21 har arbetet startat med det femte delprojektet, individ och familjeomsorg. Denna rapport kommer att presenteras under juni 21. Nedan presenteras en sammanfattning av rapporterna för jämförelseområdena grundskola och förskola. Beskrivning av kommunerna Dals-Eds kommun har en befolkning på invånare. Dals-Ed är en glesbygdskommun med en tätort, Ed. Samtliga förskoleenheter ligger i tätorten. Antal förskoleenheter uppgår till fyra. En enhet har tre avdelningar medan övriga har två. Antalet barn i åldersgruppen 1-5 år minskar. Antal födda barn antas ligga på ca 4-45 de närmaste åren. Antal skolenheter uppgår till två. Antal elever hösten 28 var totalt 449 varav 48 gick årskurs sex och 55 gick årskurs nio. Färgelanda kommun har en befolkning på invånare. Antal förskoleenheter uppgår till sju och det finns två familjedaghemsgrupper. Kommunen består till stor del av landsbygd med ett flertal små samhällen. Färgelanda är centralort och har tre förskoleenheter och en familjedaghemsgrupp. I norra delen av kommunen finns en förskoleenhet och en familjedaghemsgrupp i Högsäter samt en förskoleavdelning i Järbo. I södra kommundelen har Ödeborg och Stigen en förskoleenhet var. Kommunens invånarantal har sjunkit under ett flertal år och barnkullarnas storlek har halverats. Nu ökar dock antalet förskolebarn. Totalt har kommunen 372 barn under sex år, vilket innebär ett snitt på 62 barn per årskull. Antal skolenheter uppgår till sex. Antal elever hösten 28 var totalt 733 varav 76 gick årskurs sex och 123 gick årskurs nio. Lysekil kommun har en befolkning på invånare. Antal förskoleenheter uppgår till elva. Tre med fyra avdelningar, tre med tre, tre med två och två en avdelningsförskolor varav en är inkluderad i en skola. I kommunen finns också tio familjedaghem och två föräldrakooperativa förskolor. Verksamheterna är spridda i kommunen. Under hösten 29 fanns totalt 963 inskrivna barn i förskola/familjedaghem, 39 i familjedaghem och 924 i förskola. Antalet födda barn per år har legat kring 13 barn och prognosen framåt förväntas bli liknande. Antal skolenheter uppgår till nio. 31 Antal elever hösten 28 var totalt varav 161 gick årskurs sex och 212 gick årskurs nio. Munkedal kommun har en befolkning på invånare. Antalet födda barn i kommunen har legat ganska konstant de senaste 1 åren (ca 1 barn per år). I dagsläget ser inte prognosen ut att ändra sig nämnvärt. Antalet förskoleenheter i kommunen uppgår till tio kommunala och en enskild. Av dessa enheter ligger åtta (inkl. den enskilda) i centralorten Munkedal eller på Stale som ligger i nära anknytning. Förskolorna varierar storleksmässigt från en till tre avdelningar. I kommunens ytterområden Dingle, Hällevadsholm och Hedekas finns en treavdelningsförskola i respektive område. Ytterligare en till två avdelningar planeras. Som alternativ till förskola erbjuder Munkedals kommun även barnomsorg hos dagbarnvårdare. Antal skolenheter uppgår till sju. Antal elever hösten 28 var totalt 1 64 varav 111 gick årskurs sex och 163 gick årskurs nio. Orust kommun omfattar ön Orust och ett antal mindre öar. Kommunen har en befolkning på invånare. Henån är det största samhället och fungerar som kommunens centralort. Trenden har under flera år varit ett minskat barnantal, men 29 har födelsetalet ökat. Antalet förskoleenheter uppgår till åtta kommunala förskolor med sammanlagt 3 avdelningar och tre fristående förskolor med sammanlagt fem avdelningar. Till följd av att orterna är små och befolkningen spridd över hela kommunen är också förskolorna det. Förskoleverksamhet finns i Ellös, Henån, Myckleby, Slussen, Svanesund, Svanvik, Tvet och Varekil. Antal skolenheter uppgår till sex. Antal elever hösten 28 var totalt varav 164 gick årskurs sex och 211 gick årskurs nio. Sotenäs kommun och är till ytan den minsta av kommunerna i norra Bohuslän. Kungshamn är centralort i kommunen och övriga kustsamhällen är Smögen, Hunnebostrand och Bovallstrand. På varje ort finns en förskola. Antal avdelningar per förskola varierar mellan två och sex avdelningar. Antalet födda barn har legat runt 7 de senaste åtta åren. Prognosen framåt kan tyda på en minskning i antal födda. Antal skolenheter uppgår till fem. Antal elever hösten 28 var totalt 834 varav 12 gick årskurs sex och 18 gick årskurs nio. Strömstad kommun har en befolkning på invånare. Antalet förskoleenheter uppgår till 14 varav två är kooperativa förskolor är i enskild regi. Kommunens centralort är Strömstad, där halva kommunens befolkning bor. Förskolorna finns i centralorten men också i de flesta av kommunens ytterområden. Antalet födda barn per år är stabilt kring 12 barn men prognosen är att behovet av barnomsorg förväntas öka något i takt med tillväxt i medborgarantalet. Antal skolenheter uppgår till nio. Antal elever hösten 28 var totalt 1 66 varav 123 gick årskurs sex och 135 gick årskurs nio. Tanum kommun Tanum har en befolkning på invånare. Antal förskoleenheter uppgår till 16 varav fyra är kooperativa förskolor i egen regi. Centralort är Tanumshede som tillsammans med Grebbestad, Fjällbacka och Hamburgsund utgör de större samhällena. Kommunen är stor till ytan (störst i Bohuslän) och förskoleenheterna är spridda över samhällena i hela kommunen. 13 av enheterna är enavdelningsförskolor. En relativt stor andel har sin barnomsorg i familjedaghem. Befolkningsutvecklingen är svagt positiv beroende på inflyttningsnetto. Barnkullarna ligger sedan flera år kring drygt 1 per år. Antal skolenheter uppgår till åtta. Antal elever hösten 28 var totalt varav 127 gick årskurs sex och 165 gick årskurs nio. Tjörn kommun har en befolkning på invånare. Förskoleverksamheten, liksom grundskolan, är uppdelad i fem olika

33 distrikt, Rönnäng, Skärhamn, Kållekärr/Långekärr, Höviksnäs och Myggenäs. Förskolorna i distrikten har varierande antal avdelningar, från en till fem, sammanlagt handlar det om 32 avdelningar. Utöver dessa förskolor, finns det en enskild förskola i kommunen. I Skärhamns, Kållekärr/Långekärrs och Höviksnäs distrikt finns det sammanlagt 23 familjedaghem. Då födelsetalet är på väg upp igen och kommunen planerar 2-3 större bostadsområden, behöver man planera för ett utökat behov av barnomsorgsplatser. Antal skolenheter uppgår till nio. Antal elever hösten 28 var totalt varav 158 gick årskurs sex och 226 gick årskurs nio. Grundskola Rapporten presenterar jämförande resultat inom tio områden: en allmän beskrivning av kommunerna, grundskolans resultat och effektivitet, resultat nationella prov årskurs 5 och 9, nutidsorientering, elevernas nöjdhet, mobbning, elevtid, informationsgranskning och tillgänglighet. När det gäller resultaten i grundskolan har sex resultatmått undersökts för att ge en samlad bild. Tjörn och Sotenäs har de bästa resultaten. Kostnaden per elev varierar och fem av kommunerna har högre kostnad än riksgenomsnittet. Ställer man kommunernas kostnad i förhållande till resultat får Lysekil och Sotenäs bäst värde. I den här undersökningen redovisas inget samband där högre kostnader leder till bättre resultat. Nätverket har jämfört resultaten på nationella prov i årskurs 5 och 9 där Tjörn har de bästa resultaten för årskurs 5 och Lysekil, Orust och Tanum för årskurs 9. Resultaten på Dagens Nyheters nutidsorientering är ganska lika mellan kommunerna där Sotenäs elever har högst antal rätt. Även nöjdheten hos eleverna i årskurs 6 har undersökts där eleverna i Strömstad och Tjörn är nöjdare än övriga kommuners elever. Den fråga som generellt får lågt betyg i samtliga kommuner är arbetsron på lektionerna. Förekomsten av mobbning och trakasserier varierar mellan kommunerna. Generellt är det högre förekomst under skoltid än på fritiden och flickor upplever sig mer utsatta än pojkar. Färgelanda utgör ett gott exempel med genomgående lägst andel elever som känner sig utsatta. Hur mycket av lärarnas arbetstid sker i direkt möte med eleverna? För de kommuner som genomförde undersökningen är resultaten mycket lika i årskurs 1-6 men skiljer i årskurs 7-9. Resultaten står sig väl i jämförelse med andra kommuners resultat och Sotenäs har högst andel elevtid. Vilken information kan medborgaren få på kommunens webbsida? Granskningen visar att i samtliga kommuner får man svar på över hälften av frågorna men att resultaten skiljer sig. Tanum är ett gott exempel där man får svar på 94 procent av frågorna. Får man svar från kommunen via telefon eller e-post? Kommunernas tillgänglighet har undersökts av ett externt företag. Telefontillgängligheten är god i samtliga kommuner medan svarstiderna på e-post varierar. Sotenäs visar det bästa resultatet genom att besvara samtliga frågor inom ett dygn. Förskola De strukturella förutsättningarna för att bedriva förskoleverksamhet skiljer sig på flera områden mellan kommunerna i nätverket. Dals- Ed, Färgelanda och Sotenäs saknar förskoleverksamhet i enskild regi medan 22 procent av barnen i Tanum går i enskild förskola. Samtliga kommuner utom Tjörn har en lägre personaltäthet än riksgenomsnittet. Kostnaden per placeringstimme samvarierar med personaltäthet och andel med högskoleutbildning. Tjörns har högst kostnad medan Färgelanda har lägst. Skillnaden är stor med en differens på 97 kronor. Vilken information kan medborgaren få på kommunens webbsida? Resultaten skiljer sig mellan kommunerna. Tre av kommunerna ligger över medelvärdet för landets kommuner och Orust utmärker sig där man får svar på 75 procent av frågorna. Får föräldrarna förskoleplats när och där de önskar? I jämförelsen har Dals-Ed, Färgelanda, Lysekil, Sotenäs och Tanum erbjudit samtliga sökande en barnomsorgsplats på önskat datum eller inom en fyramånadersperiod. Tjörn erbjuder högst andel föräldrar sitt förstahandsval av förskola. Avseende barnomsorgens öppettider, omfattning, inriktning och stöd visar Orust bäst resultat I syfte att jämföra förskolans öppettider, barnens och föräldrarnas möjlighet till inflytande samt dokumentation har nätverket försökt fånga kvaliteten i ett index för barnomsorgen. Här finns både likheter och skillnader. Det skiljer mellan kommunerna i vilken utsträckning förskolorna är stängda vid planering och under sommaren liksom i inhämtning av föräldrarnas synpunkter. Inhämtning av barnens synpunkter och dokumentation får överlag goda resultat. Färgelanda utgör här ett gott exempel där 92 procent av indikatorerna uppfylls. Projektgruppen har jämfört förskolans resurser att bedriva verksamhet genom att undersöka hur stor andel av barnen som faktiskt är närvarande jämfört med den planerade närvaron. Resultatet skiljer mellan 81 till 9 procents närvaro. Hur mycket av personalens arbetstid sker i direkt möte med barn och föräldrar? Resultaten skiljer inte mycket mellan kommunerna. Förskolepersonalen i Dals-Ed har högst andel direkt brukartid med 88 procent. Föräldrarnas och barnens nöjdhet med barnomsorgen har undersökts genom enkät. Kommunerna får generellt bra betyg på det som är viktigast för föräldrarna. Den sammanfattande nöjdheten varierar mellan 74 och 87 av 1 möjliga. Generellt är barnen mer nöjda än föräldrarna. Både föräldrar och barn är mest nöjda i Dals-Ed. I den här undersökningen finns ingen samvariation mellan nöjdhet och jämförda kvalitetsindikatorer. Syftet med rapporten är att ur ett brukar- och medborgarperspektiv ge underlag och tips för att förbättra kvaliteten i de deltagande kommunernas verksamheter. I samband med detta ska man kunna bedöma kvaliteten på arbetet i den egna kommunen i förhållande till insatta medel. Hur effektiv är den egna kommunen jämfört med nätverket i sin helhet? Nätverket har därför i de inledande undersökningarna kartlagt och kommenterat respektive kommuns placering i förhållande till nätverkets genomsnitt. För att undersöka hur effektiv den egna kommunen är har nätverket valt att begränsa kvalitetsbegreppet till att endast avse föräldrarnas nöjdhet med respektive kommuns förskola. Kostnaden avser den kostnad kommunen har för pedagogisk personal per schemalagd vistelsetimme. Dessa två nyckeltal sammanställs i en fyrfältstabell för att enkelt kunna se en relation mellan kostnad och upplevd nöjdhet hos brukarna - Effektivitet. Det är viktigt att observera att tabellen är framtagen genom att använda nätverkets genomsnittliga resultat som centrum för tabellen. Jämförelsen skall därför begränsas till nätverkets nio kommuner. 32

34 Dals-Ed Färgelanda Lysekil Munkedal Orust Sotenäs Strömstad Tanum Tjörn Nätverket Låg nöjdhet till hög kostnad Hög nöjdhet till hög kostnad Strömstad, Munkedal, Orust och Lysekil redovisar resultat som är relativt nära nätverksnittet. Dock är nöjdheten i Strömstad något lägre än för de övriga kommunerna. Låg nöjdhet till låg kostnad Hög nöjdhet till låg kostnad Ett naturligt samband borde vara att en låg kostnad resulterar i låg nöjdhet bland brukarna. En hög kostnad ger förutsättningar för en hög nöjdhet. Om en verksamhet har hög nöjdhet till låg kostnad kan man säga att verksamheten är effektiv i sitt sätt att använda de resurser man har samtidigt som man är ineffektiv om kostnaderna är höga och föräldrarnas nöjdhet är låg. Som ett komplement till ovanstående effektivitetsavgränsning har spindeldiagram för samtliga undersökningsområden och för respektive kommun tagits fram för att se kommunens värden i relation till nätverkets genomsnittliga värde. Samtliga spindeldiagram redovisas i bilaga. Nedan redovisas en sammanställning av nöjd föräldraindex samt kostnad för pedagogisk personal per placerad timma. Effektivitet Kostnad i relation till nöjdhet Nöjd Förälderindex 87 % 79 % 8 % 8 % 81 % 76 % 78 % 84 % 74 % 8 % Kostnad per placerad timme Tre kommuner (Tjörn, Sotenäs och delvis Strömstad) placeras i det röda fältet, vilket kan tolkas som att medborgare och brukare i dessa kommuner får mindre än vad man betalar för. Endast Orust hamnar i det gröna fältet vilket skulle innebära att man som brukare i denna kommun får mer än vad man betalar för. Orust kan därför beskrivas som en kommun som bedriver en effektiv förskoleverksamhet och att Tjörn, Sotenäs och Strömstad som motsats bedriver en ineffektiv förskoleverksamhet. Det kan noteras att Tjörn är den kommun som har högst andel förskollärare med pedagogisk utbildning (79 procent) samtidigt som Färgelanda redovisar nätverkets lägsta andel (38 procent). Hur effektiv är förskolan i den egna kommunen jämfört med nätverket i sin helhet? Nätverket har i ovanstående jämförelse jämfört kommunernas relation mellan kostnad och föräldrarnas nöjdhet med förskolan. I den här jämförelsen finner man ingen samvariation mellan kostnad och nöjdhet. EKONOMIFUNKTION Kommunforskning i Västsverige (KFI) har under senare genomfört ett flertal benchmarkingstudier där kommunerna i norra Bohuslän deltagit. Jämförelser har gjorts både beträffande kommuner som helhet och av olika delar av kärnverksamheten, men också och kanske framförallt av kommuners finansiella situation. Under gjordes en studie där kommunernas ekonomifunktion jämfördes. Det primära syftet med det initierade projektet är att generera kunskap som kan ligga till grund för ett utvecklande av ekonomifunktionen i primärkommuner. Genom att få sin verksamhet relaterad till andra kommuners ekonomifunktioner kan grunden för ett utvecklingsarbete läggas. Tjörns kommun redovisar nätverkets högsta kostnad och samtidigt är andelen nöjda föräldrar lägst inom nätverket. Färgelanda redovisar nätverkets lägsta kostnad men samtidigt en nöjdhet som ligger nära genomsnittet i nätverket. Dals-Ed redovisar mest nöjda föräldrar samtidigt som kostnaden ungefärligen motsvarar genomsnittet i nätverket. Dessa tre kommuner markeras som ytterligheter i jämförelsen Sotenäs kommun redovisar i likhet med Tjörn hög kostnad och låg nöjdhet. Tanums kommun redovisar tillsammans med Dals-Ed en genomsnittlig kostnad och hög nöjdhet bland föräldrarna. 33 Nio kommuner deltog i projektet, Hjo, Kungälv, Lysekil, Mariestad, Mark, Munkedal, Sotenäs, Strömstad och Tanum. Jämförelserna gjordes både i syfte att mäta vilka resurser kommunerna satsade på ekonomifunktionerna men också att fånga resultatet av ekonomifunktionernas arbete. Vid jämförelse av vilka resurser relaterat i kronor per kommuninvånare på ekonomifunktionen i förhållande till antal kommuninvånare kostar Kungälv, Tanum samt Mariestad minst med 288, 32 respektive 35 kronor per kommuninvånare. Hjo och Strömstad som ligger högst med 438 respektive 436 kronor per invånare. Det innebär att exempelvis en kommuninvånare i Hjo får betala 15 kronor mer än en Kungälvsbo, vilket alltså är 5 procent mer. Vid jämförelse av ekonomifunktionens nettokostnader relateras till kommunens nettokostnader framgår att Kungälv och Mariestad hamnar på en låg nivå, vilket indikerar att storleken förmodligen har en viss betydelse. Tanum som är en av de mindre kommunerna i jämförelsegruppen hamnar på tredje plats vad gäller låg andel. Samtidigt hamnar Mark som är den näst största kommunen sett till antalet invånare på delad tredjeplats gällande hög andel. Vår uttolkning är därför att kommunstorlek är en av de variabler som förklarar ekonomifunktionens kostnader men att det också finns andra förklaringar som exempelvis aktivt styrning och strategiska val.

BARN OCH UTBILDNING FÖR KOMMUNERNA DALS-ED, FÄRGELANDA, LYSEKIL, MUNKEDAL, ORUST, SOTENÄS, STRÖMSTAD OCH TANUM RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006

BARN OCH UTBILDNING FÖR KOMMUNERNA DALS-ED, FÄRGELANDA, LYSEKIL, MUNKEDAL, ORUST, SOTENÄS, STRÖMSTAD OCH TANUM RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 BARN OCH UTBILDNING FÖR KOMMUNERNA INOM SAMVERKANSOMRÅDET V8 DALS-ED, FÄRGELANDA, LYSEKIL, MUNKEDAL, ORUST, SOTENÄS, STRÖMSTAD OCH TANUM RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2006 Barn- och utbildning Inledning

Läs mer

Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2008

Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2008 Rapport Benchmarking norra Bohuslän 28 ÅRSREDOVISNING Årsredovisning 28 s kommun Årsredovisning 27 s kommun i korthet Resultat Resultat enligt balanskrav Balansomslutning Investeringar Pensionsskuld Soliditet

Läs mer

Befolkning... 3 Finansiella profiler... 5 Finansiell ställning... 11 Skola och barnomsorg... 12 Omsorgsverksamhet... 17 Fastighetsförvaltning...

Befolkning... 3 Finansiella profiler... 5 Finansiell ställning... 11 Skola och barnomsorg... 12 Omsorgsverksamhet... 17 Fastighetsförvaltning... Befolkning... 3 Finansiella profiler... 5 Finansiell ställning... 11 Skola och barnomsorg... 12 Omsorgsverksamhet... 17 Fastighetsförvaltning... 22 Va-verksamhet... 26 IT... 28 Personal... 3 Forskning...

Läs mer

Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2007

Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2007 Rapport Benchmarking norra Bohuslän 7 Mnkr Resultat efter skatt Summa tillgångar s kommun 8, 678,6 s Energi AB,8 6,8 sbostäder AB,7 9,6 Havets Hus i AB,, RAMBO AB, 66,7 Årsredovisning 7 ÅRSREDOVISNING

Läs mer

Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2006

Rapport Benchmarking. norra Bohuslän 2006 Rapport Benchmarking norra Bohuslän 6 Årsredovisning 6 Balansomslutning 6,7 mkr Investeringar 6,1 mkr Resultat, mkr Antal anställda 1 118 Invånarantal 1 Utdebitering 1,99 kr Innehållsförteckning Inledning...

Läs mer

Gammal brandbil vid Hembygdsgården Kaserna Foto: JanOlof Karlsson. Årsredovisning 2014. Munkedals kommun

Gammal brandbil vid Hembygdsgården Kaserna Foto: JanOlof Karlsson. Årsredovisning 2014. Munkedals kommun Benchmarking norra Bohuslän 0 Årsredovisning Gammal brandbil vid Hembygdsgården Kaserna Foto: JanOlof Karlsson Årsredovisning 0 Munkedals kommun Pulkaåkning på Lilla Holmevatten Kynnefjäll Foto: Kjell

Läs mer

RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2012

RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2012 BARN OCH UTBILDNING FÖR KOMMUNERNA INOM SAMVERKANSOMRÅDET V8 DALS-ED, FÄRGELANDA, LYSEKIL, MUNKEDAL, ORUST, SOTENÄS, STRÖMSTAD OCH TANUM 2013-04-26 RAPPORT FÖR VERKSAMHETSÅRET 2012 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Finansiell analys. Svenska utmaningar

Finansiell analys. Svenska utmaningar Finansiell analys KVALITETSMÄSSAN DEN 3 5 NOVEMBER 2015 SVENSKA MÄSSAN I GÖTEBORG EUROPAS STÖRSTA KONFERENS OCH FACKMÄSSA OM VERKSAMHETS- OCH SAMHÄLLSUTVECKLING Svenska utmaningar Den finansiella profilen

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006

Finansiell profil Melleruds kommun 2004 2006 Finansiell profil Melleruds kommun 00 006 Innehåll Inledning syftet med denna rapport Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 00 006 Så tolkar du den finansiella profilen!

Läs mer

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008

Finansiell profil Uddevalla kommun 2006 2008 Finansiell profil Uddevalla kommun 006 008 Innehåll Inledning syftet med denna rapport............. Finansiell utveckling och ställning hos kommunerna i Västra Götalands län 006 008................ styrkor

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006

Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Bilaga 1 Jämförelse av kostnadsläge, (liknande strukturkommuner, all verksamhet) tkr per invånare 2006 Kommun Folkmängd Därav andel, % Utdebitering Procentuell skillnad mellan redovisad kostnad och strukturkostnad

Läs mer

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd

Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1. Utbildningsnämnd Underlag för diskussion - Budget 2016 samt Plan 2017-2018 nämnd - version 1 Utbildningsnämnd 1 Resultatbudget Resultatbudget Utfall 2014 Budget 2015 Intäkter 89,0 68,6 Personalkostnader -224,7-216,0 Övriga

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067

PM 2010-04-22 Rev 2010-05-11. DANDERYDS KOMMUN Barn och - utbildningsnämnden Lena Wallin och Monica Olsson BUN 2010/0067 -04-22 Rev -05-11 1(15) BUN /0067 Resultat av föräldra- och elevenkät genomförd i februari Bakgrund och syfte Enkätundersökningen är ett led i det kvalitetsarbete som pågår i kommunen genom olika former

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010

Finansiell profil. Salems kommun 2008 2010 Finansiell profil Salems kommun 008 00 Innehåll Inledning syftet med denna rapport... Finansiell analys av Södertörnskommunerna 008 00... Så tolkar du den finansiella profilen!... 0 Förklaringar av de

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013

www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 www.pwc.se Är mer pengar lösningen på allt? En utblick för insikt kring skolor, ekonomi och resultat Linköping 12 september 2013 Kort presentation av Magnus och Johan Magnus Höijer har en 14-årig bakgrund

Läs mer

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2006

Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 2006 Sammanställning av Benchmarking Social omsorg Norra Bohuslän 1 Innehållsförteckning 1. Inledning/bakgrund...3 2. Invånarjämförelse...4 3. Övergripande nyckeltal...4 3.1 Nyckeltal inom äldreomsorgen...6

Läs mer

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien.

Matte i πteå 2012-2015. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten. SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. 2012-2015 Matte i πteå Matematiklyftet Nationell fortbildning av alla som undervisar i matematik SKL:s mattesatsning Förbättra elevernas resultat i PISA studien. Kommunala insatser utifrån behov i verksamheten.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden.

3. Budget 2016-2019 för Nordanstigs kommun. 4. Politiska inriktningar och ambitioner för Nordanstigs kommun. 6. Information och övriga ärenden. NORDANSTIGS KOMMUN Kommunstyrelsens ledningsutskott KALLELSE Till ledamöter Ersättare och övriga får kallelsen för kännedom. Utskottens presidier och företrädare för de partier som inte har en ledamotplats

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun?

Vilka resultat presterar Vetlanda kommun? 2014-02-10 Vilka presterar Vetlanda kommun? En kommunjämförelse av kvalitets- och effektivitetsaspekter ur ett medborgar- och ledningsperspektiv. Hur effektivt används kommunens skattemedel? Vilka leder

Läs mer

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13

Matte i πteå. Piteå kommun 2015-02-13 2015 Matte i πteå Piteå kommun 2015-02-13 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i matematik har försämrats under senare år. Försämringen märks i att andelen elever som uppnår det lägsta betyget ökar och

Läs mer

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18

BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. torsdag, 2010 mars 18 BOKSLUT 2009 BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Organisation Resultat Måluppfyllelse Kompetensutveckling God ekonomisk hushållning Likvärdighet IUP med skriftliga omdömen Nätverk Inspektioner Go BOKSLUT

Läs mer

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal

Sida 1 av 21. Södertörns nyckeltal Sida 1 av 21 Södertörns nyckeltal Verksamhetslokaler 212 Sida 2 av 21 Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund 4 3 Nulägesbeskrivning 4 4 Resultat 5 4.1 Fastighetsförvaltning 6 4.2 Lokalanvändning

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen

Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Rapport 2014:10 Regionutvecklingssekretariatet Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen Tillväxt och utveckling i Göteborgsregionen ingår i en serie rapporter som beskriver förutsättningar för tillväxt

Läs mer

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI

Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014. Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI Kvalitetsredovisning läsåret 2013-2014 Kopparhyttan - grundläggande och gymnasial vuxenutbildning samt SFI 1 Innehåll Inledning...3 Enhetens systematiska kvalitetsarbete...3 Styrdokument...3 Skollag och

Läs mer

Sammanfattning av kommunens ekonomi

Sammanfattning av kommunens ekonomi Sammanfattning av kommunens ekonomi 2 Sunne KOMMUN zhur mycket kostar kommunens verksamheter? zuppfyllde kommunen sina kvalitetsmål? zvad är på gång i kommunen? zhar Sunne en bra ekonomi? Det här är en

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016

Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Styrdokument för Gnosjö kommun 2016 Vision och inriktningsmål Budgetprocess Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 140. Inledning... 3 Begreppsförklaring... 3 Vision, inriktningsmål verksamhetsidé och

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Riktlinjer för god ekonomisk Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Innehållsförteckning Riktlinjer för god ekonomisk hushållning... 3 Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Självfinansieringsnivå för nya investeringar 5 Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET

Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET Budget 2014 samt plan för ekonomin åren 2015-2016 FÖR- OCH GRUNDSKOLEVERKSAMHET VERKSAMHETERNA Externbudget Tkr Utfall 2012 Prognos 2013 Budget 2014 Plan 2015 Plan 2016 Intäkter 46 058 47 634 45 384 45

Läs mer

Koncernen Munkedals kommun

Koncernen Munkedals kommun Koncernen Munkedals kommun Kommunala bolag Förutom kommunen omfattas koncernen av följande bolag: Munkedals Bostäder AB Bolaget ägs till 100 procent av Munkedals kommun. Bolaget skall äga, förvalta och

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE

ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE Revisionskontoret ÖVERSIKTLIG FINANSIELL ANALYS AV REGION SKÅNE samt förenklad jämförelse med Västra Götalandsregionen och Stockholms läns landsting Granskningsrapport nr 43/2008 NP Magnusson, Fredrik

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden

Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Revisionsrapport Granskning av budgetförutsättningarna för Service- och tekniknämnden Katrineholms kommun 31 mars 2009 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Bakgrund och syfte...3 2 Metod...3 3 Sammanfattande

Läs mer

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31

FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 FLERÅRSPLAN 2016-2018 2015-03-31 Preliminära beräkningar inför budgetdialogen 2015 FLERÅRSPLAN OCH BUDGET 2016-2018 EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Sammanfattning Här beskrivs de ekonomiska förutsättningar

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Kommunalt grundskoleindex 2010

Kommunalt grundskoleindex 2010 Kommunalt grundskoleindex 2010 s kommunala grundskoleindex är ett kvalitetsindex som utgår från ett föräldraperspektiv. Fyra kvalitetsområden beräknas, viktas och läggs samman till ett sammanlagt kvalitetsindex

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Beslut för grundskola och fritidshem

Beslut för grundskola och fritidshem Skolinspektionen 2013-04-25 Stockholms kommun Rektorn vid Sofia skola Beslut för grundskola och fritidshem efter tillsyn av Sofia skola i Stockholms kommun Skolinspektionen, Box 23069, 104 35 Stockholm,

Läs mer

Rektors styrning och ledning

Rektors styrning och ledning Revisionsrapport Rektors styrning och ledning Vingåkers kommun Marie Lindblad Jukka Törrö Rektors styrning och ledning Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning 1 2. Inledning 3

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Uddevalla är centrum

Uddevalla är centrum Uddevalla Fyrbodal Uddevallas historia 1998 firade Uddevalla 500 år som stad. Det har varit 500 dramatiska år. En ansenlig ålder för en stad som både bitit i nederlagets äpple och smakat framgångens sötma,

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun

Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Rapport 2015 Enkätundersökning inom förskola och skola. I samarbete med Järfälla kommun, Lidingö Stad, Sigtuna kommun och Upplands-Bro kommun Stockholm 2015-04-30 Beställare: Järfälla kommun, Lidingö Stad,

Läs mer

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK

UTVECKLINGSPLAN FÖR MATEMATIK UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN FOU-ENHETEN BILAGA DNR 12-007/10005 SID 1 (6) 2013-02-26 För att säkerställa ett strategiskt, långsiktigt och hållbart utvecklingsarbete som bidrar till en

Läs mer

Översyn av chefsorganisation

Översyn av chefsorganisation PM 1 (5) Datum Diarienr/Dplankod 2011/295 Centrala förvaltningen Staben Åsa Nylander, Controller 0224 361 75 (även mobil) asa.nylander@heby.se Kommunstyrelsen Översyn av chefsorganisation Förslag till

Läs mer

Företagsamheten 2014 Hallands län

Företagsamheten 2014 Hallands län Företagsamheten 2014 s län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka s län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning s län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga... 5 Kvinnors företagsamhet...

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

Sveriges bästa skolkommun 2014

Sveriges bästa skolkommun 2014 2014-08-29 Lars Ullén Utredare Yrke och villkor Bakgrunds-PM Sveriges bästa skolkommun 2014 Att satsa på skolan är en oöverträffat god investering för framtiden. Genom att utse Sveriges bästa skolkommun

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun

Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun Jan Olofsson 2011-04-04 Barn- och familjenämnden Konsekvensbeskrivning vid etablering av fristående skolor i Eslövs kommun I Eslövs kommun finns f n endast en fristående skola. Eslövs Montessori driver

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan

Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Revisionsrapport Kvalitetsuppföljning och -utveckling, grundskolan Hallsbergs kommun Marie Lindblad Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och revisionell bedömning... 1 2. Inledning...2 2.1. Bakgrund...2

Läs mer

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~

STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ STRATEGISK PLAN ~ 2015 2018 ~ FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR GOD LIVSKVALITET Vår främsta uppgift är att skapa förutsättningar för god livskvalitet. Detta gör vi genom att bygga välfärden på en solidarisk och jämlik

Läs mer

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014

Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Delutvärdering Matte i Πteå Moa Nilsson Juli 2014 Projektet Matte i Πteå Syfte Syftet med det treåriga projektet Matte i Πteå är att utveckla och förbättra undervisningen i matematik för att öka alla elevers

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Jämförelse av Lokalkostnader 2007

Jämförelse av Lokalkostnader 2007 l Jämförelse av Lokalkostnader 27 28-8-18 POSTADRESS Ekonomikontoret BESÖKSADRESS TELEFON 8-535 32 8 TELEFAX E-POST bo.garneij@huddinge.se 2(28) Innehållsförteckning Sida 1 Sammanfattning 3 2 Bakgrund

Läs mer

Rapport från Analysgruppen

Rapport från Analysgruppen Rapport från Analysgruppen Budgetberedningen 150421 www.varnamo.se/budget2016bbvår M Deltagare i Analysgruppen Ekonomi Monica Karlsson KLK Peter Karlsson BUN, slutat OMS, föräldrarledig Kvalitet-/utveckling

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409.

Du anmäler ditt deltagande till dialogmöte den 16 april på denna länk. Anmäl dig senast 20120409. Information i mail Medborgarbudget I Europa och i Sverige har det de senaste åren utvecklats en metod som kallas medborgarbudget. Nu vill Piteå kommun göra ett försök där ni som Piteåpanel får delge era

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

Hur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil

Hur mycket kostar äldres fallskador i Lysekil Lysekil invånare i Lysekil för respektive Fallskadorna i Lysekil kostar varje år: Regionens kostnad 4,9 milj. kr Kommunens kostnad 5,0 milj. kr Individens kostnad 0,2 milj. kr Total kostnad 10,1 milj.

Läs mer

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka

Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka www.pwc.com/se Några övergripande nyckeltal socialtjänst Nacka 2014-12-08 Uppdraget har fått uppdraget av Stadsdirektören i Nacka kommun att analysera socialtjänstens verksamhetskostnader med anledning

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden

Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Utvecklingsplan 2016-2018 Kommunens styrmodell och mål för mandatperioden Förslag 2015-02-25 Inledning Dokumentet innehåller dels en beskrivning av kommunens reviderade styrmodell och dels förslag till

Läs mer

ÅRSREDOVISNING TANUMS KOMMUN 2010

ÅRSREDOVISNING TANUMS KOMMUN 2010 ÅRSREDOVISNING TANUMS KOMMUN 2010 Här har inlandsisen skapat ett varierat landskap som genom årtusenden format oss som bor här. Skogarna, klipporna och havet ger livskraft och fungerar som inspiration

Läs mer

Vision och mål för Åstorps kommun

Vision och mål för Åstorps kommun Vision och mål för Åstorps kommun Kommunens vision, fokusområden och mål med perspektiv på år 2020 Beslutat av Kommunfullmäktige 2012-10-29 Dnr 2012/171 Postadress: 265 80 Åstorp Gatuadress: Storgatan

Läs mer

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun

Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning ekonomi i Oxelösunds kommun Utbildning för förtroendevalda 2 februari 2015 Vem är Magnus Pettersson? Ekonomichef sedan februari 2009 Innan Oxelösund arbetade jag i Gnesta Kommun på samma position

Läs mer

Företagsamheten 2014 Västmanlands län

Företagsamheten 2014 Västmanlands län Företagsamheten 2014 Västmanlands län Medlemsföretaget Carolines kök, Nacka Västmanlands län 2 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Sammanfattning Västmanlands län... 4 3. Företagsamheten... 5 Företagsamma unga...

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version)

Fakta om Friskolor. - mars 2014. (Preliminär version) Fakta om Friskolor - mars 2014 (Preliminär version) Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Vilka

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Fakta om friskolor Maj 2014

Fakta om friskolor Maj 2014 Fakta om friskolor Maj 2014 Hur ser friskolesektorn ut egentligen? Som förbund för Sveriges fristående förskolor och skolor får vi ofta frågor om hur vår bransch ser ut. Hur ser det ut med antalet elever

Läs mer

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30. Beslutande

Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30. Beslutande DALS-EDS KOMMUN Fokusnämnden Sammanträdesprotokoll 2010-03-03 Plats och tid Kommunkontoret, kl 08.30 12.30 Beslutande Britta Carlén (c), ordförande Kerstin Johansson (c) Larsinge Fahlén (s) Tomas Fahlén

Läs mer

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag

Kommunstyrelsen beslutar föreslå kommunfullmäktige besluta Enligt arbetsutskottets förslag STRÖMSTADS KOMMUN Ärenden Sida 24 (38) Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum 2013-10-24 KS/2013 0159 KS 116 Årsredovisning med verksamhetsberättelse för Samordningsförbundet Norra Bohuslän Kommunstyrelsen

Läs mer