Yttrande över delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Yttrande över delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen"

Transkript

1 Stockholms läns landsting 1 (3) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE LS Landstingsstyrelsen* j */ * 00 7 Yttrande över delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) Föredragande landstingsråd: Torbjörn Rosdahl Ärendebeskrivning Socialdepartementet har berett landstinget möjlighet att yttra sig över delbetänkandet På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen. Förslag till beslut Landstingsrådsberedningen föreslår landstingsstyrelsen besluta att som yttrande till Socialdepartementet överlämna landstingsdirektörens tjänsteutlåtande. Landstingsrådsberedningens motivering Grunden för Lagen om offentlig upphandling (LOU) är att offentliga verksamheter ska vara tvingade att utnyttja den konkurrens som finns på marknaden, den inhemska eller den europeiska, beroende på vilken beloppsgräns som uppnås, när den offentliga verksamheten ska köpa varor och tjänster. Det är i grunden positivt och ett sätt för skattebetalarna att försäkra sig om att skattepengarna används på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Utredningen har den goda affären som utgångspunkt och uppdraget att genomlysa regelverket för att föreslå förenklingar och förbättringar. Stockholms läns landsting välkomnar den ansatsen. Både upphandlande myndigheter och leverantörer tjänar på enkla och ändamålsenliga regler. Det finns flera områden där det finns tydliga behov av att förändra upphandlingslagstiftningen och dess tillämpning. Överprövningarna i domstol är ett stort problem, både resurs- och tidsmässigt. Stockholms läns landsting anser att det är angeläget att erforderliga

2 Stockholms läns landsting 2(3) SKRIVELSE LS åtgärder vidtas snarast. Överprövningarna av den nyligen genomförda HPV-vaccinupphandlingen är ett aktuellt fall som visar på problematiken. Under 2010 avslutade SLL 40 större upphandlingar, dessa genererade 42 överprövningar. I en upphandling pågick 7 parallella överprövningsprocesser samtidigt. Den tidsutdräkt som detta medför för verksamheterna är omöjlig att planera för, då det inte är ovanligt att en överprövning i två instanser tar över åtta månader. Det är dessutom olämpligt och ibland oskäligt att kräva att leverantörerna ska vara bundna vid sina anbud uppemot två år. Ett förslag är att inrätta en specialdomstol för att säkerställa att domstolen har tillräcklig kompetens för att handha dessa mål. Koncentration av kammarrättsmålen till en eller möjligtvis maximalt två kammarrätter är en angelägen fråga att utreda för att minska riskerna för svårtolkad kammarrättspraxis och förhoppningsvis korta handläggningstiderna. Stockholms läns landsting anser att det ska vara uttryckligen tillåtet att göra en direktupphandling i de fall ett överprövningsärende tar lång tid och det rör sig om i första hand upphandling av eller till en obligatorisk verksamhet såsom skolskjuts, vaccin eller mat till ett äldreboende. En upphandlande myndighet ska inte behöva välja vilken lag den ska bryta mot i en sådan situation. Direktupphandling i sådant fall måste också omfatta den tid det tar att göra en ny upphandling om det skulle bli resultatet av överprövningen. Gränsvärdet för direktupphandlingar måste höjas rejält. Eventuellt kan detta kombineras med någon form av krav på att tillfråga minst tre leverantörer för att säkerställa konkurrens. Dessutom måste det vara möjligt att göra direktupphandling under pågående överprövningsprocess när det gäller obligatoriska uppgifter. Ramavtalsregleringen bör ändras för att möjliggöra större valfrihet och flexibilitet för beställaren. Stockholms läns landsting anser att det är positivt med utökat utrymme för förhandling och dialog mellan leverantörer och upphandlande myndigheter. Förbättrad uppföljning och utvärdering är viktigt. Formerna för detta bör utvecklas, men uppföljning och utvärdering av kontrakt bör vara en fråga för varje upphandlande myndighet och inget som bör detaljregleras i upphandlingslagstiftningen.

3 Stockholms läns landsting 3(3) SKRIVELSE LS I utredningen förs en del intressanta resonemang om svårigheterna att ställa kvalitetskrav och kvalitet i förhållande till pris. Det bör betonas att även vid lägstaprisupphandlingar kan kvalitetskraven vara högt ställda som obligatoriska krav som måste vara uppfyllda för att anbudet som har lägst pris ska kunna antas. Det är inget motsatsförhållande mellan kvalitetsupphandling och lägstaprisupphandling. Vägledningar och förtydliganden som utredningen förslår inom en rad områden är bra och underlättar förhoppningsvis tillämpningen av regelverket. En förbättrad upphandlingsstatistik har många fördelar, det får dock inte innebära att det blir alltför betungande för de upphandlande myndigheterna. Stockholms läns landsting vill uppmana utredaren att även se över möjligheterna att utveckla lagen om valfrihetssystem, LOV, att omfatta fler tjänster än som idag handikapp- och äldreomsorg samt hälso- och sjukvårdstjänster. LOV är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till brukaren/invånaren. Exempel på områden som med fördel, utifrån Stockholms läns landstings perspektiv, skulle kunna omfattas av LOV är färdtjänst och tolktjänster. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 21 december Sammanfattning av delbetänkandet (SOU 2011:73).

4 Stockholms läns landsting 1 (9) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och upphandling Handläggare: Karin Peedu TJÄNSTEUTLÅTANDE Landstingsstyrelsen LS Ankom Stockholms läns landsting 2011» Dnr^JJIN(Séé Remiss av delbetänkandet På jakt efter den goda affären -analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) Ärendebeskrivning Socialdepartementet har berett Stockholms läns landsting (SLL) tillfälle att lämna synpunkter på ovan rubricerat delbetänkande. Delbetänkandet anger utredningens vägval inför det fortsatta arbetet och utredningen återkommer med förslag i slutbetänkandet. Beslutsunderlag Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 21 december 2011 Sammanfattning av delbetänkandet På jakt efter den goda affären -analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta att som remissyttrande till Socialdepartementet överlämna detta tjänsteutlåtande. Förvaltningens förslag och motivering Sammanfattning Förvaltningen anser att prioriteringen av den goda affären som utgångspunkt är positivt. Förvaltningen instämmer i att utredningen i sitt fortsatta arbete ska driva linjen med en förenkling av upphandlingsregelverket. Både upphandlande myndigheter och leverantörer tjänar på enkla och ändamålsenliga regler. Överprövningarna i domstol är ett stort problem, både resurs- och tidsmässigt. Förvaltningen anser att det är angeläget att erforderliga åtgärder vidtas snarast.

5 Stockholms läns landsting 2(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Gränsvärdet för direktupphandlingar måste höjas rejält. Eventuellt kan detta kombineras med någon form av krav på att tillfråga minst tre leverantörer för att säkerställa konkurrens. Dessutom måste det vara möjligt att göra direktupphandling under pågående överprövningsprocess när det gäller obligatoriska uppgifter. Ramavtalsregleringen bör ändras för att möjliggöra större valfrihet och flexibilitet för beställaren. Förvaltningen anser att det är positivt med utökat utrymme för förhandling och dialog mellan leverantörer och upphandlande myndigheter. Förbättrad uppföljning och utvärdering är viktigt. Förvaltningen tillstyrker utredningens förslag att överväga en reglering av krav på uppföljning av avtal. Uppföljning och utvärdering av kontrakt är en fråga för varje upphandlande myndighet och inget som bör detaljregleras i upphandlingslagstiftningen men behovet av en generell bestämmelse om skyldigheten bör övervägas i det kommande utredningsarbetet. Vägledningar och förtydliganden som utredningen förslår inom en rad områden är bra och underlättar förhoppningsvis tillämpningen av regelverket. En förbättrad upphandlingsstatistik har många fördelar, det får dock inte innebära att det blir alltför betungande för de upphandlande myndigheterna. Allmänna synpunkter Förvaltningen uppskattar den breda och öppna dialog som utredningen fört under arbetsprocessen. Förvaltningen ser positivt på att ändringar av främst 15 kap LOU utreds vidare och förhoppningsvis leder till omfattande förenklingar. Prövning av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol Det stora antalet överprövningar i domstol är problematiskt ur flera perspektiv. Överprövningarna av den nyligen genomförda HPVvaccinupphandlingen är ett aktuellt fall som visar på problematiken. Under 2010 avslutade SLL 40 större upphandlingar, dessa genererade 42 överprövningar. I en upphandling pågick 7 parallella överprövningsprocesser samtidigt. Den tidsutdräkt som detta medför för verksamheterna är omöjlig att planera för, då det inte är ovanligt att en överprövning i två instanser tar

6 Stockholms läns landsting 3(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS över åtta månader. Det är dessutom olämpligt och ibland oskäligt att kräva att leverantörerna ska vara bundna vid sina anbud uppemot två år. Ett förslag är att inrätta en specialdomstol för att säkerställa att domstolen har tillräcklig kompetens för att handha dessa mål. Koncentration av kammarrättsmålen till en eller möjligtvis maximalt två kammarrätter är en angelägen fråga att utreda för att minska riskerna för svårtolkad kammarrättspraxis och förhoppningsvis korta handläggningstiderna. Förvaltningen anser att det ska vara uttryckligen tillåtet att göra en direktupphandling i de fall ett överprövningsärende tar lång tid och det rör sig om i första hand upphandling av eller till en obligatorisk verksamhet såsom skolskjuts, vaccin eller mat till ett äldreboende. En upphandlande myndighet ska inte behöva välja vilken lag den ska bryta mot i en sådan situation. Direktupphandling i sådant fall måste också omfatta den tid det tar att göra en ny upphandling om det skulle bli resultatet av överprövningen. Beloppsgränserna för direktupphandling Gränserna för direktupphandling är för lågt satta i nuvarande bestämmelser. Nuvarande regler är ekonomiskt oförsvarbara med tanke på transaktionskostnaderna för så små upphandlingar. Den av utredningen anlitade professorn vid Lunds universitet Jerker Holms analys av transaktionskostnaderna vid offentlig upphandling styrker detta. Han menar att direktupphandlingsgränsen är för låg och förespråkar en höjning. Slutsatserna i hans analys är att om det allmänna i snitt får 2,5 procent lägre pris genom att använda upphandlingsreglerna uppgår gränsen för när det är effektivt att använda förfarandereglerna i 15 kap. LOU till drygt kr. Är prissänkningen en procent uppgår det kritiska värdet till 2,1 miljoner kr. Detta talar för en väsentlig höjning av gränsen. Vilket belopp som är lämplig kräver närmare utredning och jämförelse med andra medlemsländer. Ett rimlig nivå torde dock vara någonstans över kr. En differentiering av gränsen för olika kontraktsförmål måste utredas vidare. En höjning är särskilt angelägen när det rör sig om byggentreprenader eller upphandling av intellektuella tjänster såsom arkitekttjänster. Tröskelvärdet för byggentreprenader i upphandlingsdirektivet är flera gånger högre i upphandlingsdirektiven och det finns inget som hindrar att direktupphandlingsgränsen skulle kunna konstrueras på samma sätt. En högre direktupphandlingsgräns skulle medföra att upphandlande myndigheter kan lägga mer resurser på de stora upphandlingarna där det san-

7 Stockholms läns landsting 4(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS nolikt fmns mer utrymme för de upphandlande myndigheterna att göra goda affärer. En högre direktupphandlingsgräns innebär inte att det skulle vara fritt fram att handla hur som helst under gränsen. Redan nu fmns det riktlinjer hos upphandlande myndigheter om hur anskaffning under direkt upphandlingsgränserna ska ske, vilken även skulle vara fallet om gränserna höjdes. Förvaltningen anser dock att utredningen bör överväga att utreda frågan om att förena rejält höjda direktupphandlingsgränser med någon form av krav i lagstiftningen på att den upphandlande myndigheten bör tillfråga minst tre leverantörer för att säkerställa konkurrens. Detta skulle enkelt kunna dokumenteras genom att diarieföra offerterna alternativt ange namnen på de tillfrågade leverantörerna. Detta skulle bidra till ett enhetligt nationellt förfarande som är i enlighet med de grundläggande principerna, utan alltför stor administrativ börda för leverantörerna eller de upphandlande myndigheterna. En höjning av direktupphandlingsgränserna skulle även vara gynnsamt för små företag som många gånger tycker att det är för krångligt att vara med i en upphandling över direktupphandlingsgränsen. När de administrativa reglerna för att lämna anbud dras ner till ett minimum, innebär det också att en rejäl sänkning av tröskeln för småföretag att överhuvudtaget kunna delta i ett upphandlingsförfarande. Ramavtal Nuvarande reglering av ramavtal i LOU är ett stort problem. Kravet på rangordning av leverantörer, som inte har någon motsvarighet i upphandlingsdirektiven, passar inte för en hel del varor och tjänster som måste upphandlas. Utredningen har själv kommit till insikt om att så är fallet vid vissa sociala tjänster. Så är även fallet för många hälso- och sjukvårdstjänster samt tandvårdstjänster där vård och behandling ska ske i samverkan med patienter. Även för varor inom sjukvården är det många gånger inte möjligt att rangordna leverantörerna, här är det kanske inte den enskilde patienten som väljer utan här är det behandlande läkare som avgör vilken hjärtklaff eller läkemedel som är bäst lämpade för varje patients individuella förutsättningar. När det gäller tex. hjälpmedel är det kanske patienten som har önskemål om en viss produkt. Alla dessa situationer rör individuella behov, ibland bedömda av behandlande läkare, och att tilldela ett kontrakt med rangordning i dessa upphandlingar speglar inte den faktiska behovsbilden.

8 Stockholms läns landsting 5(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS Utredningen uttrycker önskemål om att kunna utöka möjligheten till valfrihetssystem även för A-tjänster och varor. Förvaltningen delar uppfattningen att det skulle vara bra. Exakt hur detta skulle gå till är inte klart beskrivet i utredningen och torde kräva ändringar i upphandlingsdirektiven. I väntan på en sådan eventuell revidering vore det en bra början om de svenska reglerna för ramavtal ändrades så att vi får samma möjligheter som övriga EU att ha friare avropsordningar. För B-tjänster och upphandlingar under tröskelvärdena tar lagstiftaren lämpligen bort ramavtalsregleringen helt i nuvarande form och inför samma modell som i försörjningslagen (LUF) som ger en helt annan frihet för de upphandlande myndigheterna att själv utforma ramavtal. Så som regleringen är idag är det strängare ramavtalsregler för upphandling under tröskelvärdena i LOU än vad det är för ramavtalsupphandlingar över tröskelvärdena i LUF, vilket är märkligt. För små företag är nuvarande system dåligt. Rangordningsproblematiken har i många fall gjort att man drar sig för att ha ramavtal med flera leverantörer och i stället kanske man föredrar att ingå ramavtal med en enda leverantör. Detta medför att små och medelstora företag inte har någon möjlighet att leverera till en större upphandlande myndighet, då de inte har kapacitet och resurser att leverera den upphandlande myndighetens totala behov. Ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna Förvaltningen delar utredningens uppfattning att ökade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna vore önskvärt. Det öppna förfarandet, som är normalförfarande vid upphandling över tröskelvärdena, är onödigt formalistiskt. Vid upphandling av medicinteknisk utrustning, ITsystem och intellektuella tjänster behövs ofta förhandlat förfarande och det är positivt att detta är framfört av regeringen till EU-kommissionen inför revideringen av direktiven. Ökade möjligheter till förhandling och dialog innebär sannolikt att det blir lättare för mindre företag att lämna anbud, eftersom man då kan få en möjlighet att närmare beskriva sitt anbud muntligt. En ökad möjlighet till förhandling och kontakt mellan parterna lär också underlätta innovativ upphandling, vilket är önskvärt. Gröna innovationer och hållbara lösningar Förvaltningen delar utredningens bedömning att det behövs en vägledning som på ett tydligt sätt beskriver motiv och fördelar med att ställa funktionsoch prestandakrav samt hur sådana upphandlingar ska genomföras. Reg-

9 Stockholms läns landsting 6(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS lerna som tillåter informationsutbyte mellan parterna, bl.a. bestämmelserna i konkurrenspräglad dialog och förhandlad upphandling kan också behöva förtydligas. Utökad sekretess En fråga som ännu inte lyfts in i utredningen, men torde vara relevant bl.a. ur ett innovationsfrämjande perspektiv är frågan om utökad anbudssekretess och/eller en vidare skrivning för kommersiell sekretess. Det är en vanligt återkommande synpunkt från leverantörer som bl.a. utvecklar medicinteknik att de på grund av offentlighetsprincipen i Sverige inte offererar innovativa produkter/lösningar som ännu inte är introducerade på marknaden men kommer att introduceras under avtalsperioden. Detta p.g.a. risken att dessa produkter/lösningar i ett för tidigt skede kan begäras ut av leverantörens konkurrenter. Detta får till följd att upphandlande myndigheter i ett avtal för en längre tidsperiod enbart får äldre produkter och inte kan ta del av utvecklingen inom det specifika området under avtalsperioden. Det är inte heller ovanligt att upphandlande myndigheter måste upphandla lösningar/produkter som kommer att tas i bruk först många år senare, som t.ex medicinteknisk utrustning till ett nytt sjukhus. Efter tilldelningsbeslutet kan enbart de uppgifter i anbudet som avser kommersiell sekretess enligt 31 kap 16 1 st offentlighets och sekretesslagen (2009:400) skyddas från utlämnade. Praxis från kammarrätterna är restriktiv och oförutsägbar avseende vilka uppgifter som kan skyddas, vilket skapar osäkerhet och därmed försiktighet hos leverantörerna. Förvaltningen ser gärna att utredningen analyserar och överväger ett förslag till ändring i ovan nämnd lag med innebörden att nya produkter/lösningar som ännu inte finns på marknaden ges ett starkare skydd. Utredningen bör särskilt beakta skyddet från tilldelningsbeslutet, tills produkten tas i bruk, som i vissa fall kan vara flera år. Detta för att undanröja ett praktiskt hinder för innovationer i upphandlingar. Därutöver torde inte nuvarande reglering i offentlighets- och sekretesslagen avseende anbudssekretess ge erforderligt skydd till inkomna svar i en så kallad " Request for information" (RFI), inkomma idéer och synpunkter under konkurrenspräglad dialog eller en extern remiss som föregår annonsering av upphandlingen. Då dessa uppgifter inkommer innan ett anbud inkommit och bestämmelsen om anbudssekretess enbart skyddar "uppgift som rör anbud eller som rör motsvarande erbjudande". Möjligtvis skulle en något vidlyftig tolkning av transparensprincipen och begreppet "arbetsmaterial" ge visst stöd för en upphandlare att neka utlämnade av RFI svar med

10 Stockholms läns landsting 7(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS hänvisning till att det rör arbetsmaterial och att alla kommer få ta del av materialet samtidigt då förfrågningsunderlaget annonseras. Detta resonemang har dock inget uttryckligt lagstöd. Det torde inte heller göra att leverantörerna känner sig trygga med att lämna in innovativa lösningar. Förvaltningen ser därför det som angeläget att utredningen analyserar frågan och lämnar erforderliga förslag till ändringar, då detta är ett reellt hinder för nya idéer och innovationer i upphandling. Uppföljning och utvärdering av kontrakt Uppföljning och utvärdering av kontakt är en mycket viktig del i upphandlingsprocessen och en nödvändighet för att säkerställa att beställaren får det man betalar för och till avtalad kvalitet. Förvaltningen tillstyrker utredarens förslag att överväga en reglering av krav på uppföljning av avtal. Uppföljning och utvärdering av kontrakt är dock mångt och mycket en fråga för varje upphandlande myndighet och inget som bör detaljregleras i upphandlingslagstiftningen. I utredningen förs en del intressanta resonemang om svårigheterna att ställa kvalitetskrav och kvalitet i förhållande till pris. Det bör betonas att även vid lägstaprisupphandlingar kan kvalitetskraven vara högt ställda som obligatoriska krav som måste vara uppfyllda för att anbudet som har lägst pris ska kunna antas. Det är inget motsatsförhållande mellan kvalitetsupphandling och lägstaprisupphandling. Övriga synpunkter Uppföljning av sociala och etiska krav Förvaltningen vill uppmärksamma utredningen på en ytterligare dimension av att ställa sociala och etiska krav vid upphandling. Förvaltningen ser att det vore önskvärt om utredningen undersöker de möjligheterna som finns i LOU för den upphandlande myndigheten att långsiktigt arbeta med en leverantör för att komma till rätta med undermålig eller bristande nivå avseende etiska och sociala frågor i tidigare leverantörsled. De sedvanlig avtalsrättsliga påföljderna som vite och slutligen hävning vid kontraktbrott synes mindre ändamålsenligt, då en hävning inte får till stånd en förbättring av de etiska villkoren. Samtidigt är det osäkert huruvida LOU ger utrymme för avvändande av andra typer av sanktioner än dessa vid bristande uppfyllelse av krav eller kontraktsvillkor. Uteslutning av leverantörer Förvaltningen delar utredningens uppfattning att nuvarande regler om uteslutning av oseriösa leverantörer är svåra att tillämpa och att de behövs

11 Stockholms läns landsting 8(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS förtydligas. Utredningens förslag om en vägledning från EU-kommissionen är positivt. Reserverade kontrakt Förvaltningen tillstyrker förslaget att upphandlingsdirektivens bestämmelser om reserverade kontrakt till skyddade verkstäder eller program för skyddade anställningar införs. Krav på villkor i nivå med svenska kollektivavtal samt krav på arbetsmiljö och ILO:s kärnkonventioner Förvaltningen delar utredningens bedömning att det behövs en analys av vad EU-domstolens praxis innebär för möjligheterna att i upphandlingar ställa miljökrav och sociala krav som går längre än EU-rättsliga minimiregler och harmoniserad lagstiftning, tex. rörande djurskydd eller miljökrav. Förvaltningen ser även positivt på upphandlingsstödjande åtgärder på detta område, detta måste dock ske utifrån mottagarens behov om det ska leda till någon praktisk nytta. Dynamiska inköpssystem Förvaltningen tillstyrker förslaget att införa en ny upphandlingsform - dynamiska inköpssystem i LOU och LUF. Detta skulle gagna både företag och upphandlande myndigheter. Professur i offentlig upphandling Det är positivt att utredningen överväger föreslå att det ska inrättas en professur i offentlig upphandling och att man anser att en ny grundutbildning på högskolenivå är önskvärt. Det är viktigt att såväl upphandlare som beställare har rätt kompetens. Enkäten I delbetänkandet hänvisas det till den stora enkät som gjorts bland dem som arbetar med offentlig upphandling och flera ställningstaganden baseras på denna, den låga svarsfrekvensen till trots. Dessvärre gjorde utformningen av enkäten att den inte var möjligt att besvara på ett korrekt sätt. Upphandling kontra bidragsgivning Gränsdragningen mellan upphandling och bidragsgivning är svår i praktiken. Förvaltningen välkomnar därför att utredningen har för avsikt att försöka klarlägga vad som skiljer dessa åt.

12 Stockholms läns landsting 9(9) TJÄNSTEUTLÅTANDE LS En förbättrad nationell upphandlingsstatistik Det är viktigt att uppgifterna kan samlas in utan att det innebär ett avsevärt merarbete för de upphandlande myndigheterna. Det är svårt utifrån beskrivningen av de olika modellerna att dra en säker slutsats av vad de olika modellerna innebär för arbetsinsats av den upphandlande myndigheten. Detta behöver analyseras noggrant i slutbetänkandet innan det går att ta slutlig ställning till de olika modellerna. Vidare torde bruket av elektroniska upphandlingsstöd påverka på vilket sätt uppgifter kan rapporteras till en nationell enhet. Vid val av modell för insamlande bör därför en marknadsundersökning göras av hur befintliga upphandlingsstödssystem kan leverera statistik. Ekonomiska konsekvenser av beslutet I den mån utredningens förlag i delbetänkandet medför ekonomiska konsekvenser, har dessa kommenterats ovan. Miljökonsekvenser av beslutet I enlighet med landstingets miljöpolitiska program har hänsyn till miljön beaktats och bedömningen är att det inte är relevant med en miljökonsekvensbeskrivning i detta ärende. Landstingsdirektör Anne Rundquist Chefsjurist

13 LS \Ul-\M På jakt efter den goda affären -analys och erfarenheter av den ojfentliga upphandlingen Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 Stockholm 2011 STATENS OFFENTLIGA UTREDNINGAR SOU 2011:73

14 Sammanfattning Upphandlingsutredningens huvudsakliga uppdrag är att utvärdera upphandlingsregelverket ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt se över systemet för insamling av upphandlingsstatistik och vilka uppgifter som ska samlas in. Översynen görs parallellt med en motsvarande översyn inom EU. Utredningen har som uppgift att nära följa EU:s översyn och att tydliggöra viktiga svenska erfarenheter av regelverket, inklusive ge förslag till förändringar. Det närmare syftet med utredningens uppdrag är att utreda om dagens regelverk i tillräcklig utsträckning möjliggör för upphandlande myndigheter och enheter att göra goda affärer genom att tillvarata konkurrensen på marknaden och samtidigt använda sin köpkraft till att förbättra miljön, ta sociala och etiska hänsyn samt verka för ökade affärsmöjligheter för små och medelstora företag. Syftet med statistikuppdraget är att föreslå metoder för regelbunden insamling samt utreda och föreslå vilka uppgifter som är nödvändiga för att den nationella upphandlingsstatistiken ska kunna användas för att utvärdera och följa upp via upphandlingen förd politik och bedöma effekterna av framtida reformer på området. Den översyn som genomförs på EU-nivå har bland annat omfattat en konsultation i form av en grönbok. Upphandlingsutredningen har bidragit med underlag till regeringens svar på grönboken. Delbetänkandet är omvärlds- och problembeskrivande och anger utredningens vägval inför det fortsatta arbetet. Utredningen återkommer med förslag i slutbetänkandet. Detta innebär också att konsekvensanalyser och finansieringsfrågor återstår. Utredningen behandlar inte förändringar av andra direktiv än de som rör det klassiska direktivet eller försörjningsdirektivet. ll

15 Sammanfattning SOU 2011:73 Kritik mot upphandlingsreglerna Utredningsarbetet genomförs i en situation där upphandlingsregelverket och dess tillämpning är föremål för växande kritik. Synpunkter som framförs går exempelvis ut på att regelverket är krångligt, stelbent och brister i tydlighet. Många myndigheter anses vidare inte uppmärksamma upphandlingen på ett sätt som motsvarar dess betydelse. Det kan bero på resursbrist eller att frågan inte prioriteras. De många kontakter utredningen haft under arbetets gång har gett en rik och mångfacetterad bild av den offentliga upphandlingen och förutsättningarna att göra goda affärer. Flera förslag har också väckts som syftar till förenklingar och förbättringar. Det har också framförts att offentlig sektor saknar helhetssyn på anskaffningen av varor och tjänster. Det kortsiktiga perspektivet beror bland annat på det s.k. stuprörstänkandet som förvaltningsstrukturen och budgetsystemet bidrar till. Synsättet leder inte sällan till att produkter med ett billigt inköpspris väljs trots att kostnaden blir högre på längre sikt och att produkten kan vara sämre ur ett miljöperspektiv. Utgångspunkter för utredningens arbete Utredningen konstaterar att upphandlingsdirektiven har som primärt mål att främja den gräns överskridande handeln. Upphandlingsdirektiven spelar således en viktig roll när det gäller att stärka den inre marknaden. De upphandlande myndigheterna och enheterna lägger visserligen vikt vid den förbättrade konkurrens som gränsöverskridande handel medför men deras primära syfte med upphandlingen är enligt utredningens erfarenhet att göra goda affärer. Utredningen anser, mot bakgrund av den dialog som förts med intressenterna på området, att den huvudsakliga utgångspunkten för översynen av upphandlingsregelverket därför bör vara den goda affären. Med den goda affären avses att tillgodose verksamheternas behov, inklusive kvalitativa aspekter, till lägsta möjliga totalkostnad. Den goda affären inkluderar också ett medborgarperspektiv, eftersom merparten av det som upphandlas på ett eller annat sätt, syftar till att möjliggöra god service till medborgarna. 12

16 SOU 2011:73 Sammanfattning Utredningen anser att översynen ska bidra till att förenkla den offentliga upphandlingen. Tydligare och enklare regler samt en smidigare tillämpning förväntas öka effektiviteten i upphandlingen. Därmed stimuleras också den gränsöverskridande handeln. En viktig utgångspunkt är att särskilt beakta de mindre företagens och upphandlande myndigheternas förutsättningar. En bild av den offentliga upphandlingen För hela året 2010 annonserades drygt upphandlingar. Ungefär en fjärdedel var upphandlingar över EU:s tröskelvärden medan resten avsåg upphandlingar där under. De annonserade upphandlingarnas totala värde kan inte säkerställas på samma sätt. På basis av tidigare analyser, anser utredningen att den mest rimliga uppskattningen är att det totala värdet för samtliga upphandlingspliktiga varor och tjänster årligen uppgår till mellan 480 och 580 miljarder kronor. Det motsvarar mellan 15,5 och 18,5 procent av BNP. Sammanlagt överprövades drygt fem procent av de upphandlingar som annonserades under Av dessa rörde ca 40 procent upphandlingar över tröskelvärdena. Det förenklade respektive det öppna förfarandet är de mest förekommande upphandlingsformerna. Övriga förfaranden står endast för ett fåtal procent. En tredjedel av antalet upphandlingar beräknas ske i form av ramavtalsupphandlingar. Ramavtalen uppskattas utgöra totalt 40 procent av det totala värdet som upphandlas. Antalet anbud uppgår i snitt till ca 5,5 per upphandling. Knappt 19 procent av de anbud, som företag med färre än tio anställda (mikroföretag) lägger, är vinnande anbud. Andelen för övriga företagskategorier varierar mellan 32 och 35 procent. I sammanhanget är små företag sådana som har mellan 10 och 49 anställda. De medelstora företagen har 50 till 249 anställda. Övriga företag betecknas som stora. Drygt 40 procent av samtliga anbud lämnas av mikroföretag. Detta leder till att denna grupp står för ca 30 procent av det totala antalet vinnande anbud vilket är jämförbart med de små företagens andel. Medelstora företag vinner ca en femtedel av alla upphandlingar och de stora företagen står enligt undersökningen för en lika stor andel. 13

17 Sammanfattning SOU 2011:73 Effektivitetsvinster och transaktionskostnader Enligt en analys som utredningen låtit utföra konstateras att det inte föreligger några större skillnader i den tid som det tar att upphandla olika sorters varor och tjänster. Det är således inga uppenbara skillnader mellan att upphandla exempelvis städ- och konsulttjänster. Skillnaderna är däremot stora mellan olika upphandlingsförfaranden. Direktupphandling, utan krav på formell anbuds givning, kräver minst tid att genomföra, medan det öppna förfarandet är mest tidskrävande. Den totala transaktionskostnaden för upphandlande myndigheter och enheter, som lyder under LOU eller LUF, uppskattas till ungefär 1,1 miljard per år, vilket motsvarar kostnaden för drygt heltidsårsarbeten. Undersökningar som EU-kommissionen låtit utföra uppskattar att det öppna förfarandet leder till en prissänkning motsvarande 3,8 procent av kontraktets slutliga värde. Den slutsats man kan dra är att upphandlingsregelverket visserligen medför betydande transaktionskostnader men att dessa bör ses som en god investering för att erhålla billigare och bättre varor och tjänster. Slutsatsen ska inte tolkas som att den offentliga upphandlingen inte kan effektiviseras. En bred dialog med intressenterna Utredningens arbete har bedrivits under stor öppenhet. Utredningen har arrangerat ett flertal seminarier för intressenter på olika platser i Sverige. Flera hundra personer har deltagit, framförallt upphandlare, företagsrepresentanter och förtroendevalda. Särskilda temainriktade seminarier har också genomförts om statistik, miljöoch sociala hänsyn samt livsmedelsupphandlingar. Vidare har utredningen arrangerat ett seminarium på temat tränsformativa lösningar med inriktning på funktionsupphandling. Ett trettiotal dialogmöten med olika intressentgrupper har också genomförts. Utredningen har också en expertgrupp och två referensgrupper som har bidragit till arbetet. I februari 2011 lanserade utredningen en hemsida där olika intressenter bjuds in till diskussion och dialog. För utredningen har alla dessa kontaktytor varit av stor betydelse och utgjort ett viktigt underlag till delbetänkandet. 14

18 SOU 2011:73 Sammanfattning Prioriterade frågor i utredningsarbetet Utredningen har med stöd av det utåtriktade arbetet och egna analyser prioriterat följande frågeställningar/problemområden. Det har framförts att upphandlingar av vissa varor och tjänster är särskilt problematiska. Utredningen har därför valt att särskilt beskriva erfarenheter och synpunkter gällande livsmedels-, konsultoch byggentreprenadupphandlingar. Prövning av upphandlingsmål i allmän förvaltningsdomstol Det ökade antalet överprövningar och de skärpta rättsmedlen har tydligt påverkat den offentliga upphandlingen. De problem som utkristalliserats är framför allt kopplade till domstolarnas handläggningstider och en oförutsebar kammarrättspraxis. Denna utveckling har enligt intressenterna medfört att upphandlande myndigheter försöker undvika överprövningar vilket sker på bekostnad av den goda affären. Utredningen har för avsikt att närmare analysera åtgärder som kan bidra till att antalet överprövningar minskar, att förvaltningsdomstolarnas handläggningstider förkortas och en mer förutsebar kammarrättspraxis. Utredningen har i samband med regeringens grönbokssvar särskilt tagit upp ett problem som myndigheter möter i samband med överprövningar. Utredningen har framfört att det bör införas bestämmelser som innebär att de upphandlande myndigheterna kan fullgöra sina obligatoriska uppgifter under pågående domstolsprövning och under den tid som därefter krävs för att genomföra en ordinarie upphandling. Undantags förfarandet förhandlad upphandling utan föregående annonsering, dvs. direktupphandling, föreslås vara tillämpligt i nämnda situationer. Beloppsgränserna för direktupphandling; Beloppsgränsen för direktupphandling har enligt många intressenter lett till strukturella förändringar av den offentliga upphandlingen. Små myndigheter som upphandlar mycket sällan och tidigare inte ansett sig behöva upphandla enligt regelverket, har t.ex. i och med den införda gränsen behövt skaffa kunskap om regelverket och fått ökade kostnader. Flera intressenter menar att deras kostnader som rör upphandling har stigit sedan gränsen 15

19 Sammanfattning SOU 2011:73 införts. Intressenter som representerar små företag har framfört att de missgynnas av den införda beloppsgränsen. Andra företagsrepresentanter anser dock att gränserna ska vara kvar eller sänkas. Utredningen överväger att föreslå att beloppsgränserna för direktupphandling höjs. Det skulle kunna innebära ett förslag, med flera olika beloppsgränser, beroende på föremålet för upphandlingen. Okade möjligheter till förhandling och dialog mellan parterna Utredningen gör bedömningen att ökade möjligheter till förhandling inom den klassiska sektorn på ett verksamt sätt skulle kunna bidra till att den goda affären och, inte minst möjligheterna till innovativa lösningar, hamnar i fokus för den offentliga upphandlingen. Det förhandlade förfarandet med föregående annonsering bör få ske på samma villkor i klassisk sektor som i försörjningssektorerna. Utredningen anser vidare att det är angeläget att uppmuntra till ökad dialog mellan parterna. EUkommissionen bör enligt utredningen komma med vägledning på området. Användningen av elektronisk upphandling Elektroniska upphandlings system har stor betydelse för den offentliga upphandlingens utveckling. Utökad användning av elektroniska lösningar är t.ex. något som enligt utredningens bedömning kan ha positiva effekter på små och medelstora företags intresse och möjligheter att delta i offentliga upphandlingar. Det kan i sin tur inverka positivt på konkurrensen. Upphandlingsutredningen har för avsikt att i samråd med bl.a. Kammarkollegiet ytterligare utreda behovet, möjligheterna och problemen med att utveckla sådana elektroniska system. Förbättra ramavtalen Det har påtalats från många håll att reglerna om ramavtal har lett till strukturella förändringar av vissa marknader. Framför allt avses då de stora samordnade ramavtalen. Ramavtalen styr mot större leverantörer vilket försämrar konkurrensen enligt många intres- 16

20 SOU 2011:73 Sammanfattning senters mening. Det finns även risk för att ramavtalen inte leder till goda affärer eftersom det ofta krävs att de olika beställarna kompromissar med sina önskemål. Samordnade ramavtal anses samtidigt ha ett stort värde för mindre upphandlande myndigheter med begränsade resurser. Utredningen menar att kravet på att minst tre leverantörer ska antas till ett ramavtal kan medföra onödiga transaktionskostnader för både upphandlande myndigheter och företag. Utredningen anser därför att det klassiska direktivet bör ändras på så sätt att ramavtal får tecknas med valfritt antal leverantörer. Det finns anledning att närmare utreda behovet av och möjligheterna att införa förtydliganden eller undantag från ramavtalsbestämmelsernas krav vid avrop av vissa särskilda sociala tjänster. Utredningen överväger vidare att föreslå att förfarandet dynamiska inköpssystem införs i LOU. Enligt utredningens bedömning skulle införandet av sådana system kunna underlätta upphandlande myndigheters hantering av avrop. Utredningen överväger även förslag som syftar till att öka parternas avtalstrohet. En förbättrad inköpsstatistik och elektroniska beställningssystem är i sammanhanget viktiga åtgärder. Behov av förbättrad priskontroll Utredningen konstaterar att det bl.a. i livsmedels- och byggupphandlingar förekommer stora prisfluktuationer under avtalstiden. Utredningens uppfattning är att det därför kan finnas behov av särskild vägledning om kontraktsutformning och förbättrad uppföljning. Utvärderingsmodeller och viktningskrav Användningen av så kallade relativa utvärderingsmodeller kan leda till godtycklig kontraktstilldelning och därmed till samhällsekonomiskt ineffektiva utfall. Trots det används sådana modeller i stor utsträckning. Utredningen anser att det behövs vägledning om vilka utvärderingsmodeller som är lämpliga att använda i olika situationer. Upphandlingsutredningen uppmärksammar också de problem som uppstår när viktning i procent används vid utvärderingen. 17

Innehåll. Sammanfattning 11

Innehåll. Sammanfattning 11 Innehåll Sammanfattning 11 1 Uppdraget 25 1.1 Utredningens uppdrag 25 1.2 Betänkandets syfte 26 1.3 Betänkandets avgränsning 27 1.4 Metod för prioritering av frågor 27 1.5 Utredningens utåtriktade arbete

Läs mer

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28

GWA ARTIKELSERIE. Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 GWA ARTIKELSERIE Titel: Offentlig upphandling quo vadis? Rättsområde: Författare: Offentlig upphandling Emma Johannesson & Sara Karlsson Datum: 2012-08-28 Dåliga upphandlingar, brister i äldreomsorgen,

Läs mer

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Upphandlingscentrum Helen Widin 2013-05-24 LiÖ 2013-369 1 (4) Socialdepartementet Remissvar: Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Landstinget i Östergötland (LiÖ) har

Läs mer

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV LK Landstingsstyrelsen

Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV LK Landstingsstyrelsen MISSIV 1(1) 2012-01-03 LK11-0700 Landstingsstyrelsen På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen (SOU 2011:73) Landstinget i Jönköpings län har av Socialdepartementet

Läs mer

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014

Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 1 Upphandling Samverkansrådet 10 februari 2014 Stefan Gudasic T.f. enhetschef SLL Upphandling SLL Upphandling Avdelningschef Tf Karin Peedu Upphandling vårdens varor och tjänster Jan Matsson 6,5 upphandlare

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) FÖRSLAG TILL YTTRANDE Vårt dnr: Bilaga 2014-12-12 JU Förbundsjurist Eva Sveman Adress En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Sammanfattning SKL tillstyrker att koncessioner regleras i en särskild

Läs mer

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73

Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen SOU 2011:73 YTTRANDE 2012-01-27 Dnr 4.1.1-2011/01618-2 För kännedom UD-FIM UD-IH Socialdepartementet Remiss av upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären - analys och erfarenheter av den

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar

Avsnitt 4.3 beloppsgränser, dokumentationsplikt och riktlinjer vid direktupphandlingar REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2013-06-11 AdmD-268-2013 Ert datum Ert diarienr 2013-03-13 S2013/1826/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Upphandlingsutredningens slutbetänkande Goda affärer en

Läs mer

På jakt efter den goda affären

På jakt efter den goda affären På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 Stockholm 2011 SOU 2011:73 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling

Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Socialdepartementet Enheten för upphandlingsfrågor 103 33 Stockholm Stockholm Dnr 2014-01-27 S2013/9124/RU Remissvar Förslag om ändrade regler om direktupphandling Företagarna har givits möjlighet att

Läs mer

Upphandlingsutredningen - analyser och förslag

Upphandlingsutredningen - analyser och förslag Upphandlingsutredningen - analyser och förslag Konferens: Upphandlingsteknik& investeringsbeslut den 12/9 2013 av Magnus Arnek, Sekreterare i utredningen Fil dr i nationalekonomi Kort om utredningen Uppdrag

Läs mer

På jakt efter den goda affären

På jakt efter den goda affären På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter av den offentliga upphandlingen Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 Stockholm 2011 SOU 2011:73 SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst.

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2011-06-07 110 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Dokumentation av direktupphandlingar

Dokumentation av direktupphandlingar Dokumentation av direktupphandlingar Den 1 juli 2014 höjs direktupphandlingsgränsen. Samtidigt införs en utökad dokumentationsplikt som innebär att upphandlande myndigheter och enheter ska dokumentera

Läs mer

Stockholms läns landsting 1(2)

Stockholms läns landsting 1(2) Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-10-21 LS 2015-1088 Landstingsstyrelsen Yttrande över delbetänkandet Upphandling och villkor enligt kollektivavtal (SOU 2015:78) Föredragande

Läs mer

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) 2012-01-17 Sida 1 Visions synpunkter på På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Vision har beretts möjlighet att till TCO lämna synpunkter på Delbetänkande av upphandlingsutredningen (SOU 2011:73).

Läs mer

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman

Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner. Eva Sveman Nya EU-direktiv om upphandling och koncessioner Eva Sveman Nya upphandlingsdirektiv Direktiv om upphandling inom den klassiska sektorn Direktiv om upphandling inom försörjningssektorn Direktiv om upphandling

Läs mer

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY

STOCKHOLMS STADS UPPHANDLINGSPOLICY Kommunfullmäktige Beslutsdatum 2007-03-26 Reviderad 2014-02-17 Sida 1 (6) Dokumentets mottagare, förvaltning och uppföljning Detta dokument vänder sig till dem som fattar beslut i inköps- och upphandlingsfrågor

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

Yttrande över slutbetänkandet En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen Ki) SKRIVELSE 2014-11-26 LS 1410-1129 Landstingsstyrelsen Yttrande över slutbetänkandet En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Föredragande

Läs mer

Beställ på rätt sätt. Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg

Beställ på rätt sätt. Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg Beställ på rätt sätt Ing-Marie Trygg & Charlotta Martinsson Annelie Gärdmark & Göran Brunberg 19 december 2011 Delbetänkande av Upphandlingsutredningen 2010 På jakt efter den goda affären analys och erfarenheter

Läs mer

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter

Upphandlingspolicy. för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter Upphandlingspolicy för Borlänge, Falun, Gagnef, Ludvika och Säter. Upphandlingspolicyn gäller för kommunerna och innehåller riktlinjer

Läs mer

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69)

En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) PM 2015:1 RI (001-1364/2014) En lag om upphandling av koncessioner (SOU 2014:69) Remiss från Socialdepartementet Remisstid den 15 januari 2015 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar

Läs mer

Drömmen om förenkling

Drömmen om förenkling Drömmen om förenkling Under 20 år, sedan 1994 har många drömt om ett enklare regelverk för den offentliga upphandlingen. Den 1 juli 2014, är dagen D för högre gränsvärden inom upphandlingsformen direktupphandling

Läs mer

Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73

Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm, 24 januari, 2012 Remissvar avseende delbetänkande av upphandlingsutredningen På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Stockholms Handelskammare har givits

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Karlstad den 9 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51)

Yttrande över Socialdepartementets remiss om nya regler om upphandling (Ds 2014:25 respektive SOU 2014:51) Regelrådet är ett av regeringen utsett oberoende organ vars huvuduppgifter är att: 1. Ta ställning till om nya eller ändrade regler är utformade så att de uppnår regelgivarens syfte på ett enkelt sätt

Läs mer

2011-03-30 LS 1102-0286

2011-03-30 LS 1102-0286 Stockholms läns landsting Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 1(2) 2011-03-30 LS 1102-0286 LANDSTINGSSTYRELSEN Dnr. Landstingsstyrelsen 11-04-12 040 Yttrande över departementspromemorian Ökad konkurrens

Läs mer

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen.

Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Allmänt Statens, kommuners och myndigheters inköp regleras i ett särskilt regelverk, den offentliga upphandlingen. Marknaden för offentlig upphandling är den största marknaden för handel med varor och

Läs mer

Gråa hår av offentlig upphandling?

Gråa hår av offentlig upphandling? Gråa hår av offentlig upphandling? Filipstad den 1 oktober 2015 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Regler för offentliga inköp finns sedan lång tid tillbaka. Genom EUmedlemskapet är vi bundna av

Läs mer

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun

Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Upphandlings- och inköpsreglemente för Malung-Sälens kommun Antagen av kommunfullmäktige 2013-10-28 93 Gäller från och med 2013-11-26 Reviderad 2014-11-03 av upphandlingsenheten Innehåll Syfte...3 Regler...3

Läs mer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer

Inledning. Upphandlingsrättsliga principer Inledning Offentlig upphandling är en process för inköp av varor, tjänster och entreprenader som görs av offentlig sektor och som regleras av Lagen om offentlig upphandling (LOU). Syftet med reglerna är

Läs mer

Remissvar gällande Upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73

Remissvar gällande Upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Remissvar gällande Upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären, SOU 2011:73 Detta remissvar är från Partnerskapet för utveckling av sociala företag, PUST, och Sociala arbetskooperativens

Läs mer

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna

Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling och små företag Upplands Bro 16 sept 2013 Ulrica Dyrke, Företagarna Offentlig upphandling är betydande - och det är de små företagen också Offentlig sektors inköp sker via offentlig

Läs mer

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar

Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Krav på riktlinjer vid direktupphandlingar Direktupphandling får användas om kontraktets värde uppgår till: Lagen (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) Högst 505 800 kronor, dvs. högst 28 procent

Läs mer

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun

_ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun _ ~ ~~~`~ T, y 1\atrineholms kommun KOMMUNSTYRELSEN Kommunstyrelsens 2012-01-31 1 (5) Vår handläggare Utredningssekr Marie Sandström Koski Ert datum Er beteckning Socialdepartementet Yttrande över delbetänkandet

Läs mer

1 4 *03-04 0 00 1 3 *

1 4 *03-04 0 00 1 3 * Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1312-1605 Landstingsstyrelsen LANDSTINGSSTYRELSEN 1 4 *03-04 0 00 1 3 * Yttrande över delbetänkandet Pensionärers och förtroendevaldas

Läs mer

Promemorian Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30)

Promemorian Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) 1 (7) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Juridik och Upphandling Handläggare: Paul Collins Landstingsstyrelsen Promemorian Nya rättsmedel m.m. på upphandlingsområdet (Ds 2009:30) Ärendet Finansdepartementet

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer för upphandling och inköp Dnr ks 09/127 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av kommunstyrelsen 2010-02-02, 14 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet (SOU 2006:28) Nya upphandlingsregler 2

Yttrande över slutbetänkandet (SOU 2006:28) Nya upphandlingsregler 2 Landstingsstyrelsens förvaltning Koncernledningens stab Juridik TJÄNSTEUTLÅTANDE 2006-06-28 Handläggare: Carina Sandin Yttrande över slutbetänkandet (SOU 2006:28) Nya upphandlingsregler 2 Ärendet I slutbetänkandet

Läs mer

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013

Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 KKV1000, v1.3, 2011-12-15 2013-03-18 1 (5) Konkurrensverkets generaldirektör Dan Sjöblom vid möte med generaldirektörer den 14 mars 2013 1. Upphandling i samband med intern och extern representation För

Läs mer

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Datum Dnr Ert datum Er referens 2013-06-14 15-2013-0283 2013-03-13 S2013/1826/RU Yttrande över slutbetänkandet Goda affärer en strategi för hållbar offentlig upphandling

Läs mer

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun

Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Riktlinjer för upphandling i Hallstahammars kommun Inledning: Kommunen är totalt sett en mycket stor köpare av varor och tjänster. Denna upphandlingspolicy syftar till att kommunens medel används effektivt

Läs mer

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU)

På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Stockholm 27 januari 2012 På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) (S2011/10312/RU) Far har visserligen inte inbjudits att lämna synpunkter

Läs mer

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38)

SKRIVELSE 2011-12-07. Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler (Ds 2011:38) Stockholms läns landsting Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2011-12-07 i (i) LS 1111-1540 Landstingsstyrelsen r tandstwgsstyrelsen 1M2-20 * 011 Yttrande över remissen En EU-rättslig anpassning av regelverket

Läs mer

Bilagor till SOU 2013:12

Bilagor till SOU 2013:12 Bilagor till SOU 2013:12 1. Kommittédirektiv 2010:86 2. Tilläggsdirektiv 2012:17 2 a) Tilläggsdirektiv 2012:17 3. Deltagare i Upphandlingsutredningens 2010 referensgrupper 4. Sammanfattning av Upphandlingsutredningens

Läs mer

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun

Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Policy för inköp och upphandling inom Värmdö kommun Värmdö kommuns inköps- och upphandlingspolicy gäller för alla typer av inköp och upphandlingar som görs inom kommunen eller kommunens bolag. 1 Syfte

Läs mer

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.

Politikerutbildning 29 mars 2011. Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad. Politikerutbildning 29 mars 2011 Peter Lindgren Upphandlingschef Kristianstads kommun Peter.lindgren@kristianstad.se Tnr 044-135188 Offentlig upphandling, vad är det? Åtgärder som en upphandlande myndighet

Läs mer

S 2011/1259/RU 2011-04-20

S 2011/1259/RU 2011-04-20 S 2011/1259/RU 2011-04-20 Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt Svar på Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare

Läs mer

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet?

Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Offentlig upphandling - en affärsmöjlighet? Ellen Hausel Heldahl Malmö 161028 Upphandlingsprojektet inom SN m.fl. Vi vill påverka tjänstemän och politiker som ansvarar för upphandlingsfrågor Gör upphandlingsfunktionen

Läs mer

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning

Direktupphandling. Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18. Sammanfattning Finansutskottets betänkande 2013/14:FiU18 Direktupphandling Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2013/14:133 Direktupphandling. I propositionen lämnas förslag till ändringar

Läs mer

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp

Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för upphandling och inköp Mariestad Antaget av Kommunstyrelsen Mariestad 2015-09-14 Datum: 2015-08-28 Dnr: Sida: 2 (13) Tillämpningsanvisningar till Riktlinjer för

Läs mer

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12)

Den goda affären. - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Den goda affären - en strateg i för hållbar offentlig upphandling (SOU 2013:12) Utvärdera offentlig upphandling ur ett ekonomiskt och samhällspolitiskt perspektiv samt föreslå förbättringsåtgärder Förbättra

Läs mer

Statens inköpscentral

Statens inköpscentral Sid 1 Introduktionsseminarium - Avrop från de statliga ramavtalen Sebastian Svartz och Karl Ekman Jurister, Enheten för ramavtalsförvaltning, Statens inköpscentral 2016-11-18 Agenda 09.30 Statens inköpscentrals

Läs mer

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12

Yttrande angående upphandlingsutredningens slutbetänkande, SOU 2013:12 EM1004 W-4.0, 2010-11-22 BESLUT 1 (8) Datum Avdelningen för verksamhetsutveckling och stöd Charlotte Lejon 016-544 20 93 charlotte.lejon@energimyndigheten.se Ert datum Ert dnr 2013-03-13 S2013/1826/RU

Läs mer

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet

Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet Så får du som användare de produkter/tjänster du behöver vid upphandling av VA-verksamhet VARIMs snabbguide till upphandlingsprocessen och hur du som användare ställer krav vid upphandling av VA-verksamhet.

Läs mer

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8)

VÄGLEDNING 2014-06-26 2 (8) KKV2002, v1.2, 2011-02-05 VÄGLEDNING 2014-06-27 1 (8) 1 Riktlinjer för användning av hållbarhetskriterier vid offentlig upphandling Konkurrensverket ger i detta dokument en rättslig och praktisk bakgrund

Läs mer

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga,

Datum 2014-06-11. att anta förändring och komplettering av Riktlinjer för upphandling i enlighet med bilaga, KS 7 18 JUNI 2014 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Frenander Charlotta Malmberg Jan Sandmark Mats Datum 2014-06-11 Diarienummer KSN-2014-0660 Kommunstyrelsen Revidering av riktlinjer för upphandling

Läs mer

Riktlinjer för upphandling och inköp

Riktlinjer för upphandling och inköp Riktlinjer upphandling och inköp Dnr Ks 11/159 Riktlinjer för upphandling och inköp Ånge kommunkoncern Antagen av Kommunstyrelsen 2015-10-06, 149 841 81 Ånge kommun tel 0690-250 100 e-post ange@ange.se

Läs mer

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på?

Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Offentlig upphandling hur gör man och vad bör man tänka på? Jönköping den 10 december 2014 Birgitta Laurent 1 Offentlig upphandling Offentlig sektor köper varor, tjänster och byggentreprenader för 500-600

Läs mer

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling

Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Upphandlingsfunktionen 2009-01-13 Lag (2007:1091) om offentlig upphandling Trädde ikraft 2008-01-01 Disposition: Kap 1-14 Över tröskelvärdena (varor och tjänster: > 200 000 Euro) Kap 15 Under tröskelvärdena

Läs mer

Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling

Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling PM 2014:107 RI (Dnr 125-845/2014) Revidering av stadsgemensamma riktlinjer för direktupphandling Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. 1. Revidering av stadsgemensamma riktlinjer

Läs mer

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73

Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 Ert datum Er beteckning, referens Registrator Socialdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över delbetänkande, På jakt efter den goda affären SOU 2011:73 ALLMÄNNA SYNPUNKTER Famna har av regeringen inbjudits

Läs mer

Revidering riktlinjer för direktupphandling

Revidering riktlinjer för direktupphandling Kommunledningsförvaltningen Monica Boo,0550-88 161 monica.boo@kristinehamn.se Tjänsteskrivelse 2016-02-01 Ks/2014:139 1(1) Revidering riktlinjer för direktupphandling Förslag till beslut Kommunstyrelsen

Läs mer

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling

Stockholm stads riktlinjer för direktupphandling Kommunstyrelsen Riktlinjer Sida 1 (5) Riktlinjerna gäller från och med den 1 juli 2014. Inledning Kommunfullmäktige beslutade den 26 mars 2007 att i stadens regler för ekonomisk förvaltning införa ett

Läs mer

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13)

TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) TSG 2011-106 S2011/1259/RU REMISS 1(13) Socialdepartementet Remiss "Europeiska kommissionens grönbok om en modernisering av EU:s politik för offentlig upphandling med sikte på en effektivare europeisk

Läs mer

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING

POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING POLICY FÖR INKÖP OCH UPPHANDLING Antagen av kommunfullmäktige 2011-04-14 32 Senast reviderad av kommunfullmäktige 2016-06-02 61 Dnr: KA 2016/302 Ekonomiavdelningen Jörgen Karlsson, Ekonomichef ALLMÄNT

Läs mer

Policy för inköp och upphandling

Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Policy för inköp och upphandling Dnr KS 2014-555 Typ av dokument: Policy Handläggare: Upphandlare, Elin Johansson Antagen av: Kommunfullmäktige Revisionshistorik: Ersätter

Läs mer

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket

Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling Niklas Tideklev, Konkurrensverket Utmaningar och möjligheter med innovationsvänlig upphandling 2015-01-22 Niklas Tideklev, Konkurrensverket Syftet med offentlig upphandling Säkerställa fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital

Läs mer

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö

Miljökrav och sociala krav. Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Miljökrav och sociala krav Advokat Nicklas Hansson 17 februari 2016 i Malmö Offentlig upphandling som verktyg Offentlig upphandling har en framträdande roll och ska vara ett av de marknadsbaserade instrumenten

Läs mer

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare

Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd och kollektivavtal i avtal med privata utförare HSN 2008-11-18 p 13 1 (3) Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning TJÄNSTEUTLÅTANDE 2008-10-xx HSN 0802-0240 Handläggare: Peter Ölund Besvarande av skrivelse från Brigitta Sevefjord (v) om meddelarskydd

Läs mer

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m.

Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. 1 (4) Datum 2011-03-21 Identitet TN 1103-056 Trafiknämnden Yttrande över motion 2010:11 om krav på kollektivavtal vid upphandlingar och leverantörsavtal m.m. Bakgrund Landstingsstyrelsens förvaltning har

Läs mer

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING

VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING FÖRFATTNINGSSAMLING Nr KS 14 b 1 (5) VÄGLEDANDE RÅD OCH BESTÄMMELSER FÖR UPPHANDLING Fastställd av kommunstyrelsen 2013-05-07, 101 Sammanfattning Vägledande råd och bestämmelser är ett komplement till

Läs mer

Seminarium om offentlig upphandling LOU

Seminarium om offentlig upphandling LOU Seminarium om offentlig upphandling LOU 20160919 9 400 invånare 500 km 2 Kommunalskatt 21,94+11,48=33,42 X företag varav Y är lantbruk Balansomslutning 530 MSEK Antal årsarbeten 740 personer 99 % av alla

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling UPPH2012-0066 Fastställda av Landstingsstyrelsen 2013-05-27 Gäller fr.o.m. 2013-07-01 Tidigare riktlinjer upphör därmed att gälla. Landstingets ledningskontor Upphandlingsenheten

Läs mer

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22

Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Policy och riktlinjer för upphandling Antagen av kommunfullmäktige 2005-mm-dd Ersätter upphandlingspolicy antagen 2003-09-22 Upphandlingspolicy Vallentuna 2005.doc 1/6 Policy Vallentuna kommuns och kommunala

Läs mer

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77

Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 KKV1007, v1.2, 2011-02-06 YTTRANDE 2012-04-24 Dnr 71/2012 1 (7) Socialdepartementet 103 33 Stockholm Hjälpmedel ökad delaktighet och valfrihet SOU 2011:77 Betänkande av Utredningen om fritt val av hjälpmedel

Läs mer

Inköps- och upphandlingspolicy

Inköps- och upphandlingspolicy STRÖMSTADS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN Inköps- och upphandlingspolicy Antaget av Kommunfullmäktige 2008-10-30, 111 Sidan 1 av 3 Inköps- och upphandlingspolicy för kommunerna Lysekil, Munkedal, Sotenäs, Strömstad

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42)

Yttrande över betänkandet Bättre behörighetskontroll (SOU 2012:42) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2012-10-03 LS 1207-0973 LANDSTINGSSTYRELSEN 1 2-10- 1 6 00 009 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Bättre behörighetskontroll

Läs mer

Yttrande över Upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73)

Yttrande över Upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Socialdepartementet Enheten för upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Referens/dnr: S2011/10312/RU Yttrande över Upphandlingsutredningens delbetänkande På jakt efter den goda affären (SOU 2011:73) Återvinningsindustrierna

Läs mer

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet

Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Finansdepartementet Enheten för Upphandlingsrätt 103 33 Stockholm Regelförenkling för upphandlingar som inte ingår i upphandlingsdirektivet Vid möte på Finansdepartementet, Enheten för upphandlingsrätt,

Läs mer

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box Birger Jarls Torg Stockholm

Postadress Besöksadress Telefon Telefax Box Birger Jarls Torg Stockholm REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Diarienr 2014-09-29 AdmD-357-2014 Ert datum Ert diarienr 2014-07-03 S2014/5303/RU Socialdepartementet 103 33 Stockholm Departementspromemorian och Genomförandeutredningens delbetänkande

Läs mer

Teknik och säkerhetsupphandlingar

Teknik och säkerhetsupphandlingar Presentation OffSÄK:s höstkonferens 2011 Anna Ulfsdotter Forssell /Partner /Advokat Stockholm den 2 Agenda Inledning vad, varför, vem och när? Principerna för offentlig upphandling Kort genomgång av de

Läs mer

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma

Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Offentlig Upphandling Ny lagstiftning! Foyen Advokatfirma Lagstiftningsarbetet Ministerrådet antog den 11/2 2014 tre direktiv (2014:23 koncessioner, 2014:24 LOU och 2014:25 LUF ) för offentlig upphandling

Läs mer

Nya upphandlingsregler 2016. Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015

Nya upphandlingsregler 2016. Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 Nya upphandlingsregler 2016 Henrik Grönberg Upphandlingsmyndighetens konferens 16 oktober 2015 I denna presentation behandlar vi Lagstiftningsarbetet. Annonsering, förfaranden och förhandling. Uppdelning

Läs mer

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10)

Upphandlingspolicy. MA Upphandlingsenheten. Upphandlingspolicy 1(10) Upphandlingspolicy MA Upphandlingsenheten Upphandlingspolicy 1(10) Innehållsförteckning Upphandlingspolicy... 3 Upphandlingsrutiner... 3 Inledning... 3 Grunderna för offentlig upphandling... 3 Omfattning...

Läs mer

Offentlig upphandling - affärer för miljoner -

Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Offentlig upphandling - affärer för miljoner - Åsa Johansson Årlig omsättning Sverige ca 500 miljarder SEK Flen ca 330 miljoner SEK Syfte! Att konkurrensutsätta inköp så att skattemedel används på bästa

Läs mer

Stockholms läns landsting 1 (2) Yttrande över betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Landstingsstyrelsen

Stockholms läns landsting 1 (2) Yttrande över betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Landstingsstyrelsen Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2015-05-20 LS 2015-0611 Landstingsstyrelsen Yttrande över betänkandet Överprövning av upphandlingsmål m.m. (SOU 2015:12) Föredragande

Läs mer

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang

Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang Social upphandling: nya affärsmöjligheter för leverantörer med engagemang Kaisa Adlercreutz, Advokat/Partner Johan Lidén, Advokat Amir Daneshpip, Jurist 5 november 2015 Bakgrund och problembeskrivning

Läs mer

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29)

Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård (Ds 2016:29) Stockholms läns landsting 1 (2) Landstingsradsberedningen SKRIVELSE 2016-11-09 LS 2016-1015 Landstingsstyrelsen Yttrande över Privata sjukvårdsförsäkringar inom offentligt finansierad hälso- och sjukvård

Läs mer

Nya regler om upphandling

Nya regler om upphandling 1(7) Svarsdatum 2014-10-01 Socialdepartementet Sofia Råsmar 0725273120 sofia.rasmar@tco.se Nya regler om upphandling Delbetänkande av genomförandeutredningen, SOU 2014:51, och Ds 2014:25 (Utredningen).

Läs mer

Riktlinjer för upphandling

Riktlinjer för upphandling Riktlinjer för upphandling KS 2011-156 Antagna av kommunfullmäktige den 22 november 2011 166. Riktlinjer för upphandling gäller kommunens samtliga nämnder och verksamheter och kommunens bolag. Riktlinjerna

Läs mer

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter.

SVENSKA _ KRAFTNÄT. Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51 (S2014/5303/RU) Affärsverket svenska kraftnät lämnar följande synpunkter. SVENSKA _ KRAFTNÄT Generaldirektören Socialdepartementet s.registrator@regeringskansliet.se s.ru@regeringskansliet.se 2014-09-19 2014/1420 REMISSVAR Nya regler om upphandling - Ds 2014:25 resp. SOU 2014:51

Läs mer

Stockholms fäns landsting 1(2)

Stockholms fäns landsting 1(2) Stockholms fäns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2015-10-14 LS 2015-0736 Landstingsstyrelsen Motion 2015:11 av Birgitta Sevefjord m.fl. (V) om meddelarfrihet Föredragande landstingsråd:

Läs mer

Upphandlingspolicy. Antagen av kommunfullmäktige

Upphandlingspolicy. Antagen av kommunfullmäktige Upphandlingspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2011-10-03 2011-08-17 1 (5) Innehåll SAMMANFATTNING...2 1. INLEDNING OCH SYFTE...2 2. INTERN HANDLÄGGNING...2 3. SAMORDNING...3 4. MILJÖHÄNSYN...3 5. ETISKA

Läs mer

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun

INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun INKÖPS- OCH UPPHANDLINGSPOLICY för Säffle kommun Antagen av kommunfullmäktige 24 september 2012, 151 2 Innehållsförteckning Inledning... 3 1. Förhållningssätt... 3 2. Samordnad upphandling... 4 3. Standardisering...

Läs mer

Möjligheterna i LUF Varför vänta på nya lagstiftningen? Redan idag finns många möjligheter i LUF!

Möjligheterna i LUF Varför vänta på nya lagstiftningen? Redan idag finns många möjligheter i LUF! Möjligheterna i LUF Varför vänta på nya lagstiftningen? Redan idag finns många möjligheter i LUF! Kristian Pedersen, Advokat, Partner Erik Olsson, Advokat, Partner Agenda > Inledning > Upphandling återförsäljning

Läs mer

8. Upphandlade avtal och leverantörer ska följas upp.

8. Upphandlade avtal och leverantörer ska följas upp. Policy för upphandling och inköp 1. All anskaffning av varor, tjänster och entreprenader ska baseras på en helhetssyn där Stadens gemensamma bästa har företräde framför enskild verksamhets intresse. 2.

Läs mer

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice

ClueE: det juridiska perspektivet. David Langlet Joshua Prentice ClueE: det juridiska perspektivet David Langlet Joshua Prentice Studerade områden Det främjande regelverket hur påverkar det kommunerna? Offentlig upphandling främjare eller hämmare? Kravet på affärsmässigt

Läs mer

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15

EU-KOMMISSIONENS GRÖNBOK ANGÅENDE OFFENTLIG UPPHANDLING, KOM (2011) 15 Dokument Sida YTTRANDE 1 (7) Datum Dnr Referens: Samhällspoltik och analys/ingemar Hamskär 2011-03-14 11-0008 Direkttel: 08-782 92 11 E-post: ingemar.hamskar@tco.se Socialdepartementet 103 33 STOCKHOLM

Läs mer