Verksamhetsberättelse 2011

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamhetsberättelse 2011"

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2011 TSN Torshälla stads nämnd beslut 11

2 Innehållsförteckning Inledning... 3 SAMMANFATTNING... 4 Viktiga händelser Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling Goda livsvillkor, hållbar utveckling God utbildningsnivå och arbete åt alla, hållbar utveckling En god miljö, hållbar utveckling Hållbar tillväxt, hållbar utveckling Effektiva och tydliga tjänster, effektiv organisation Attraktiv arbetsgivare, effektiv organisation Ekonomi i balans, effektiv organisation TSN, Verksamhetsberättelse (45)

3 Inledning Eskilstuna kommunkoncern har ett styrsystem med en vision för hur Eskilstuna ska vara som geografisk ort Styrsystemet skapar förutsättning för en långsiktig och stabil styrning över mandatperioderna för att nå det tillstånd som beskrivs i visionen Eskilstuna - den stolta fristaden. Vägen till visionen går via fyraåriga strategiska inriktningar med strategiska mål som visar vad majoriteten vill åstadkomma för invånarna, brukarna och kunderna under mandatperioden. Den strategiska inriktningen bryts ner i årsplaner och verksamhetsplaner för respektive nämnd och bolag, som visar vilka prioriteringar och åtaganden som görs respektive år för att nå de strategiska målen för mandatperioden och utfallet av åtaganden. Årsplanerna och verksamhetsplanerna följs upp löpande under året i två delårsrapporter och slutligen i verksamhetsberättelser för nämnder och bolag samt i kommunkoncernens årsredovisning, där det sker en bedömning av måluppfyllelsen för de strategiska målen. Verksamhetsberättelsen avser perioden jan-december Färgsymboler för åtagande Definitioner Indikatorer: Ska hjälpa till att bedöma om det strategiska målet är nått eller på väg att nås. Nyckeltal: Visar utvecklingen av den löpande verksamheten under året. Styrtal: Är en nivåsättning av indikatorn eller nyckeltalet som hjälper oss bedöma den nivå vi vill uppnå (börläge). Trend: Trendvärde används bland nyckeltal, tex sjukfrånvaro. Det är ett rullande 12 månaders medeltal av utfallsvärdena. TSN, Verksamhetsberättelse (45)

4 SAMMANFATTNING Arbetet med att utveckla Torshälla som ort har tagit ett stort kliv under året. En projektledare anställdes för att hålla samman arbetet. Projektet drivs utifrån de rekommendationer som finns i kommunstyrelsens analys av Torshälla, vilka flera också överensstämmer med de strategiska målen för Eskilstuna kommun. Många positiva åtgärder har genomförts: ett förslag på vackrare infarter, ett nytt marknadsråd med företagare som ska samverka för att skapa ett attraktivt och aktivt centrum och ett lokalt trygghetsråd Trygga Torshälla som ska arbeta för ökad upplevd trygghet på orten. En viktig framgångsfaktor i arbetet med att utveckla Torshälla är delaktighet. Alla som bor, lever och verkar på orten ska känna sig berörda, stolta och välkomna att bidra till att utveckla orten positivt. Fler personer än tidigare har deltagit på de aktiviteter och evenemang som genomförts av nämndens verksamheter som; matlagningskurser för minoritetsgrupper och projektet hälsofrämjande arbete med bland annat gemensamma aktiviteter för unga och äldre på Bonsai, stavgång, café och gymnastik för äldre. Flera befintliga mötesplatser har utvecklats under året: Medborgarkontoret utökade sin service, Ebelingmuseet anordnade workshops. Biblioteket höll bokcirkel. På Spångagården och Snäckberget finns numera möjlighet för pensionärer som bor hemma, att komma och äta lunch tillsammans med andra pensionärer. Att skapa aktiviteter för att mötas i grupper av människor skapar trygghet, sociala kontakter och ökad livsglädje. Under året startade också en efterlängtad dagverksamhet för demensvården. Nämndens verksamheter har skapat fler möjligheter till delaktighet för invånarna. Vid rekrytering av en ny kock anordnades en kockduell och såväl medarbetare som medborgare ingick i juryn. Och när en ny ungdoms- och familjevägledare skulle anställas deltog ungdomar i en anställningsgrupp. Tjänsten har inneburit att fler barn, ungdomar och familjer har kunnat erbjudas stöd tidigt och andelen unga som om sökt hjälp inom socialtjänsten har minskat under hösten Vuxenverksamheterna rapporterar att allt fler äldre har ett större behov av omsorg. Det finns ett behov att öka korttidsplatser och växelvårdsplatser samt platser för personer med demenssjukdom. Skolorna visar fortfarande stora skillnader i betygsresultaten mellan pojkar och flickor. Skolorna ger däremot bra stöd till elever med annat modersmål än svenska. Positivt är att andelen elever med betyg i 16 ämnen är större än i fjol och behörigheten till gymnasiet har ökat men meritvärdet når ännu inte önskad nivå. Omfattande individuella insatser har lett till den ökade måluppfyllelsen. Arbetet för att fler elever ska nå högre betyg fortsätter. Förskolan har under året haft ett stort fokus på att utveckla arbetet med likabehandling. Genom bland annat trygghetsvandringar tillsammans med barnen har man utvecklat arbetet mot diskriminering och kränkningar. Förskolans personal upplever att lekarna utomhus är mer könsneutrala än inomhus. Därför har delar av personalgruppen utbildats och arbetat med att skapa könsneutrala rum även inomhus. Denna kunskap behöver spridas till all personal. Utvecklingen av lekmaterialet inomhus har inneburit att barnen allt mindre fastnar i könsstereotypa lekar. Utevistelsen är ett verktyg för ökad jämställdhet. Som arbetsgivare får nämnden bland kommunens högsta resultat i medarbetarenkäten. Utvecklingsområden för nämndens verksamheter berör områdena arbetsrelaterad utmattning och arbetstakt. Den totala sjukfrånvaron har TSN, Verksamhetsberättelse (45)

5 fortsatt att minska. Däremot har korttidsfrånvaron ökat, för både kvinnor och män, medan långtidsfrånvaron minskat markant. Nämnden redovisar ett positivt resultat för året med 1,4 mnkr. Samtliga verksamhetsområden förutom individ- och familjeomsorgen samt ekonomiskt bistånd redovisar ett plusresultat. De nämnda minusposterna beror på ökade kostnader för externa placeringar och ekonomiskt bistånd. Under 2011 har nämnden haft 39 åtaganden i sin verksamhetsplan och måluppfyllelsen fördelar enligt följande; 28 st åtaganden 9 st åtaganden 2 st åtaganden TSN, Verksamhetsberättelse (45)

6 Viktiga händelser Sommaren 2010 beslutade riksdagen om en ny skollag som började gälla från halvårskiftet Reviderad läroplan för förskolan och ny läroplan för grundskolan med bland annat nya kursplaner och ny betygsskala började gälla samtidigt. Det beslutades även om ny lärarutbildning. Den 1 juli 2011 utvidgades den så kallade Lex Sarah-lagen till att omfatta hela socialtjänstområdet. Det innebär att alla som arbetar har en rapportskyldighet då man upptäcker missförhållanden, risk för missförhållanden och kvalitetsbrister som kan leda till men för brukare. Styrgruppen för närvård i Sörmland har gett i uppdrag till landstingen och länets nio kommunen att arbeta med e-hälsa. E-hälsa är ett arbete som initierats av Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för ökat patientsäkerhetsarbete, bättre underlag för beslutsfattare och en ökad delaktighet för brukare. Det innefattar bland annat arbete med den nationella patientöversikten, NPÖ, vilket innebär att alla vårdgivare ska få tillgång till varandras information i form av journaler, under förutsättning att individen har lämnat sitt godkännande. Under 2011 har all legitimerad personal fått utbildning och förutsättningar genom SIHTs kort (en form av e-legitimation) för att kunna få tillgång till information för att säkerställa en god vård i kommunens regi. Arbetet har påbörjats under 2011 men har tyvärr på grund av tekniska svårigheter avstannat och anslutning under 2011 har därmed inte genomförts som planerat. Nämnden har under 2011 nystartat arbetet med ortsutveckling genom en hög grad av samverkan med ortens olika aktörer så som bland annat näringsidkare och föreningar. Outkumpu lade under 2011 stora varsel om uppsägningar för sin verksamhet i Torshälla. Företaget Carpenter har däremot inlett ett arbete med att expandera sin verksamhet i Torshälla. Företaget avser att investera ca 300 mnkr och bedömningen är att cirka 20 nya arbetstillfällen kan skapas de kommande åren. TSN, Verksamhetsberättelse (45)

7 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling Torshälla stads nämnd vill ha en ökad dialog med invånarna. Under 2011 har flera nya forum skapats och tillgängligheten för medborgare till nämndens verksamheter har ökat. Torshälla stads nämnd har regelbundet medborgardialoger med allmänheten på Medborgarkontoret. När medborgare enklare och snabbare får kontakt och stöd av nämndens tjänstemän och politiker, ökar sannolikt även den upplevda känslan av trygghet och delaktighet. Även den aktiva delaktigheten i de aktiviteter som verksamheterna erbjudit har ökat, och upplevelsen är att såväl befintliga som nya målgrupper deltagit. Exempel på sådana aktiviteter är workshops på Ebelingmuseet, matlagningskurser för minoritetsgrupper och gemensamma aktiviteter för ungdomar och äldre på Bonsai. Som ett led i att skapa större reellt inflytande och öka kvalitén har nya metoder/arbetssätt utvecklats. Bland annat har ungdomar deltagit i en anställningsgrupp vid rekrytering av en ungdoms- och familjevägledare. Vid rekrytering av ny kock arrangerades en kockduell med aktuella sökanden och juryn bestod av såväl medarbetare som medborgare i olika åldrar i Torshälla. Användningen av sociala medier och IT-stöd för utvecklad dialog kommer även fortsatt att finnas med i nämndens strategier. Att skapa delaktighet och engagemang bland medborgare är ett långsiktigt arbete. Att ta tillvara och analysera orsaker och verkan av ovanstående direkt märkbara effekter kommer att behöva utvecklas för att skapa än mer mervärde för fler. Delar av detta kommer att ingå i pågående projektet för ortsutveckling. 1.1 Invånare tar aktivt ansvar. Torshälla stads nämnd ska under 2011 skapa två nya forum för ökad dialog med invånarna. Nått åtagande nivå Tiden som personal från nämndens verksamheter möter medborgare på Medborgarkontoret för att svara på frågor, har ökat. Inom vuxenverksamheten har handläggare bjudit in till informationsträffar för att på så sätt möta medborgarnas frågor kring biståndsbedömning för hemtjänst och vård- och omsorgsboende. Även handläggare för försörjningsstöd finns mer tillgängliga för invånarna under återkommande tider på Medborgarkontoret för ökad dialog. Bedömningen är att dessa forum bidrar till att skapa ökad dialog för ökad trygghet för de medborgare som har behov av hjälp och stöd. Ebelingmuséet har i utökad omfattning använt veckoannonsen för att sprida information om verksamheten. Det har även erbjudits workshops till såväl skolungdomar som andra besökare. Besökare har uttryckt en önskan om fler workshops. För att tillgodose detta önskemål har under hösten 2011 en lokal iordningställts i samarbete med ungdomar från Ung fritid. Det har varit en aktivitet under höstlovet där ungdomar erbjöds att delta mot viss ersättning. Syftet med att skapa en ateljé på Ebelingmuséet är att utveckla den utåtriktade verksamheten. Personalen på museet upplever att de därigenom kan nå nya besöksgrupper. Bedömningen är att ovanstående aktiviteter bidrar till en ökad kvalitet på befintliga mötesplatser och därigenom en förbättrad dialog med invånarna. TSN, Verksamhetsberättelse (45)

8 Två lokaler, på Snäckberget och på Spångagården, har iordningställts för att kunna erbjuda en mötesplats där lunch kan intas av pensionerade kommuninvånare. Mötesplatser är ett oerhört viktigt sätt att låta äldre möta andra äldre för att skapa trygghet i närmiljön, servera en näringsriktig mat och skapa ökade kontaktnät. Kostverksamheten har även genomfört matlagningskurser för minoritetsgrupper. Intresset för att delta har varit stort. Kurserna har resulterat i att grupperna synliggjorts och deras kunskap om kostrelaterade sjukdomar och hur dessa kan motverkas har ökat. På sikt torde detta leda till en ökad folkhälsa i dessa grupper. Att skapa olika slags aktiviteter för att mötas i grupper av människor skapar trygghet, sociala kontakter och ökad livsglädje. Skolan och allt fler avdelningar inom förskolan använder webben för informationsspridning, främst till föräldrar och det upplevs av personalen att allt fler föräldrar aktivt tar del av informationen den vägen. Inom förskolan upplever man att nya föräldrar, när de ska ansöka om förskoleplats, i väldigt stor utsträckning använder webben i sin informationssökning. För få datorer och den bristfälliga nätuppkopplingen skapar stora hinder och arbetet med webben tar mer tid är vad som borde vara nödvändigt. Ung fritids mötesplats Bonsai har startat en Facebooksida för sin information och kommunikation med ungdomar. Det innebär att Bonsai har skapat bättre kanaler för att nå ut med information till ungdomarna om vilka aktiviteter som erbjuds. Bedömningen är att kommunikationen via Facebook når fler ungdomar och förhoppningen är att vi på så vis kan nå fler ungdomar som vill delta i verksamheten på Bonsai för en meningsfull fritidssysselsättning. Ett flertal aktiviteter har arrangerats för ungdomar utanför Bonsais lokaler, främst under loven, såsom utflykter, grillning, kubbspel, innebandyturnering, tipspromenad, bad med mera. Det har funnits intresse för deltagande i samtliga arrangerade aktiviteter. Genom dessa arrangemang har personal och ungdomar sett nya sidor av varandra i en avslappnad stämning och därmed lärt känna varandra bättre. De har också skapat en ökad "vi-känsla" och trygghet. Genom att arrangera olika aktiviteter, med fördel utanför Bonsais lokaler, når Ung fritid en större målgrupp. För att skapa en bättre dialog och stärka ungdomars delaktighet har Ung fritid fortsatt att arbeta med Ungdomstinget. Fem ungdomar har varit aktiva under våren och deltagit i planering och genomförande av evenemang. Tre ungdomar deltog i en anställningsgrupp vid rekrytering av ungdoms- och familjevägledaren. En representant för ungdomstinget deltog i rekrytering av ny kock till kostenheten. För att fånga ungdomarnas perspektiv i ortsutvecklingsarbetet inbjöds ungdomar att delta i en egen fokusgrupp. Ungdomars deltagande har stor betydelse för om de evenemang som arrangeras ska hamna rätt, och uppskattas av andra ungdomar. Till exempel vid val av aktiviteter och val av artister. Även vid rekryteringarna gjorde deras deltagande att andra frågeställningar och perspektiv blev synliggjorda. Ytterligare en dagverksamhet för personer med demenssjukdom har startat under Verksamheten har varit efterlängtad. Ett antal anhöriga har fått egen tid hemma och brukaren har fått en meningsfull dag. Lokalen delas med förskolans nattverksamhet, dag och nattpersonalen har ett bra samarbete. Projektet hälsofrämjande arbete har haft mycket positiv effekt för brukarna och de boende i Torshälla. Mötesplatserna har uppfyllt det sociala behovet och medverkat till ett aktivare liv för besökarna. Högsta besöksantalet har det varit på Bonsai två TSN, Verksamhetsberättelse (45)

9 förmiddagar i veckan. Ytterligare exempel är Säbys träffpunkt och stavgångsloppet, där 57 pensionärer deltog. Ytterligare en aktivitet på Snäckbergets mötesplats har startat, ett café en dag i veckan, som varit välbesökt. Temainriktade möten och frågestunder har arrangerats och visat sig vara uppskattade och efterfrågade bland de boende på Snäckberget. Träffarna innebär ett ökat intresse, aktivitet och delaktighet bland de boende. Träffarna ger även mer information till medarbetarna om vad de boende efterfrågar. Hemvården har utökat personaltiden på en av sina mötesplatser och kan på så vis nå fler pensionärer och pensionärer med olika intresseinriktningar och kan på så sätt nå ut till en större målgrupp. Flera nya mötesplatser har startat och det har varit ett mycket stort intresse från de besökande pensionärerna. Danskvällen på Gipperts var mycket populär med ca 100 besökare. Olika former för informerande och motiverande kontakter genomförs av arbetsmarknads- och familjeenhetens boendesamordnare. Arbetets syfte är att genom dialog uppmuntra till förändring av livssituationer. Boendesamordnarna arbetar utåtriktat och uppsökande. Bedömningen är att detta arbete bidrar till att människor med missbruks- eller annan social problematik får kunskap och motivation till förändringar. Bedömningen är att en ökad dialog har uppnåtts. 1.2 Invånarna är stolta över Eskilstuna Kommunens vision och visionens värdeord har kommunicerats vid flera samverkansprojekt under året. Arbete med att skapa en ökad delaktighet har skett i flera nya moment under året. Bland annat har ungdomstinget varit delaktigt i rekryteringar av ungdoms- och familjevägledare och kockar. I kockrekryteringen var även pensionerade invånare delaktiga. UET, ung entreprenör Torshälla, planeras och genomförs i visionens andra. Alla anställda använder en framtagen signatur med kommunens vision i sina mejlkonversationer. I ortsutvecklingsprojektet har arbetet under året skett i visionens anda. Flera nya grupper har skapats för ökad delaktighet. Bland annat har alla föreningar bjudits in till samtal om ortsutvecklingsarbetet och bidragit till både investering av gjorda insatser samt identifiering av kommande insatser. Torshälla stads nämnd ska under 2011 genomföra minst tre insatser för att utveckla Torshälla enligt rekommendationerna i ortsanalysen. Nått åtagande nivå Ett flertal aktiviteter har genomförts under året inom rekommendationerna för ortsutvecklingsarbetet. Nedan presenteras dessa under respektive rekommendation. Försköning/identitet Försköning av Torshällas Infarter Eskilstunavägen. Ett förslag för försköning av infarten har tagits fram av Stadsbyggnadkontoret. Förslaget har presenterats för fastighetsägarna i Fastighetsägargruppen, som består av Torshällas sex största fastighetsägare. Gruppen vill gärna vara delaktiga i försköningsarbetet och ska under 2012 inleda ett arbete för att se över sina fastigheter längs vägen. Även företag längs Eskilstunavägen har bjudits in till en informationsträff för att berätta om planerna samt bjuda in företagen att både tycka till om förslaget och fundera på hur de själva kan bidra. Syftet med försköningsarbetet är att ge ett positivt första intryck när man TSN, Verksamhetsberättelse (45)

10 kommer in till Torshälla. I förslaget har man fångat upp några av Torshällas identitetsbärare: kulturen, vattnet och naturen. Under hösten har även provbelysning av vägbana, vatten och träd gjorts för att ge ytterligare dimension till försköningsarbetet. En ny Torshälla runt med moderniserad layout och ny evenemangskalender lanseras 28 december. Arbetet med att fortsätta att utveckla det redaktionella innehållet planeras under Torshälla runt är en viktig kanal för information om bland annat ortsutvecklingsarbetet. Grön skolgård på Edvardslundsskolan är ett delprojekt för att skapa en trevligare utemiljö med mer gröna växter för skoleleverna. Upprustning av läktare samt ny konstgräsplan på Torshargs idrottsplats har genomförts med syftet att erbjuda goda förutstättningar för en aktiv fritid. Ny belysning och förbättring av elljusspår vid Bjällersta har genomförts under året. Trygghet Ett lokalt trygghetsråd, Trygga Torshälla, har startats som en lokal grupp under Trygga Eskilstuna. Till rådet har samtliga aktörer inom kommunala verksamheter, föreningar, fastighetsägare etcetera som arbetar med trygghetsskapande arbete eller som är engagerade i trygghetsskapande frågor bjudits in. Syftet med rådet är att samordna och utveckla trygghetsarbetet i nära samarbete med samtliga aktörer. Belysning och slyröjning på gång- och cykelvägar samt byggnation av ny gång- och cykelväg mellan Slussen och Torsharg är exempel på trygghetsskapande åtgärder som genomförts. Många ungdomar promenerar till och från Torsharg och har nu fått en tryggare utemiljö. Ny gång- och cykelväg har även byggts längs Eskilstunavägen vid nyetablerade Netto. Tryggare gång- och cykelvägar skapar förutsättningar för att fler ska välja att gå eller cykla istället för att välja bil, vilket ger positiva miljöeffekter. Trafiksäkerhetsåtgärder har även gjorts i korsningar, vid överfarter, på busshållplatser etcetera för att skapa en tryggare trafikmiljö. En tryggare lekplats har byggts vid Krusgården genom att byta ut lekutrustning. Ny lekutrustning ska placeras ut på fler lekplatser under vintern 2011/2012. Mötesplatser över generationsgränser finns på Bonsai, där ungdomar och pensionärer möts för att spela spel eller andra aktiviteter. Aktiviteterna skapar närmare relation mellan yngre och äldre vilket är trygghetsskapande. Nattvandringar har genomförts i samband med skollov och stora helger för att skapa tryggare miljöer, stödja ungdomar och stävja oroligheter. Bättre kollektivtrafik En ny turlista för kollektivtrafiken lanserades 11 december. I den finns bland annat fler direktbussar mellan Torshälla-Eskilstuna centrum för att underlätta för pendlare att bo i Torshälla och arbeta på annan ort. Turtätheten mellan Torshälla och Eskilstuna centrum har ökats och en ny busslinje trafikerar nu sträckan Torshälla - Tuna Park - Mesta. Utökad kollektivtrafik ger fler möjlighet att välja buss istället för egen bil, vilket ger positiva miljöeffekter. TSN, Verksamhetsberättelse (45)

11 Fördjupad översiktsplan Arbetet med att ta fram en fördjupad översiktsplan för Torshälla pågår. Syftet är att ta fram en långsiktig plan för Torshällas utveckling och skapa förutsättningar för exploatering, företagsetableringar, bostadsbyggnationer, service, grönområden, skola med mera. Bygg vackra bostäder/dialog med fastighetsägare Kontakter har tagits med fastighetsägare som har fastigheter, som har utvecklingspotential, till exempel industrifastigheten Holmen där en arkitektstuderande arbetat fram ett förslag för ombyggnad till hotellverksamhet. Ellfolk Bygg planerar nytt bostadsområde med en- och flerfamiljshus på Granbacken. Deltaljeplanearbetet pågår för området. En fastighetsägargrupp har skapats bestående av sex av Torshällas största fastighetsägare. Syftet med gruppen är att arbeta med gemensamma frågor. Gruppen bistår i arbetet med att stärka Torshälla som ort. Genom ett ökat intresse för Torshälla kan fastighetspriserna öka och intresset för att köpa och hyra bostäder därmed också öka. Torshälla Fastighets AB planerar byggnation av hyresfastigheter på Holmen. Arbetet beräknas starta Riksbostäder avser även bygga bostadsrätter på samma område. Centrumutveckling Ett marknadsråd har skapats bestående av representanter från butiker, restauranger, Torshälla Fastighets AB samt andra företag i syfte att arbeta med marknadsföring och aktiviteter för att öka attraktionskraften, locka fler besökare till Torshälla och därmed öka handeln. Gruppen har ca sex träffar per år och både projektledaren för ortsutveckling samt näringslivsutvecklare från Eskilstuna näringslivsenhet deltar för att stötta och hitta samarbetsmöjligheter med andra aktörer. Att skapa fler aktiviteter som lockar besökare och skapar ett aktivt Torshälla centrum efterfrågas av samtliga intressentgrupper. Kalendariet på eskilstuna.se samt i Torshälla runt är tänkt att både informera Torshällabor och andra om aktiviteter i Torshälla, men också skapa förutsättningar för olika intressenter att kunna samarbeta med varandra kring arrangemang eller aktiviteter i syfte att skapa värde för både besökare, företag, föreningar och boende i Torshälla. Ett projekt, finansierat av EU-medel, har startats i samarbete med Sörmlands matklustret för att undersöka möjligheterna för ett koncept för marknader med lokalproducerad mat i Torshälla. Utveckla turismen En arbetsgrupp bestående av representanter från förvaltningen, Torshälla konstförening och Eskilstuna Konstmuseum har arbetat under hösten med att ta fram ett förslag på en skulpturpark i Torshälla, som en del av stadens 700-årsfirande. Ett arbete har påbörjats för att ta fram en gemensam evenemangskalender för samtliga Torshällas aktiviteter. Evemengangskalendern finns på eskilstuna.se. Syftet är att locka fler besökare till orten genom att bättre marknadsföra aktiviteterna och samtidigt skapa förutsättningar för samordning och samarbete mellan olika aktörer i Torshälla. Evenemangskalenderns arrangemang publiceras även in i Torshälla runt. Utveckla vattenvägarna Två nya naturreservat har skapats: Ekbacken, vid Kofältet samt Skäret, i Mälarbaden. Naturen, vattenvägarna och närheten till Mälaren är en värdefull resurs och en viktig del av Torshällas identitet. Genom naturreservaten skapar vi TSN, Verksamhetsberättelse (45)

12 möjligheter för fler att upptäcka och komma ut i naturen och kan samtidigt stärka stadens identitet. Arbetet med att skapa ett å-stråk, en promenad och cykelväg hela vägen från Skogstorp till Mälaren, via Torshälla har påbörjats under året och ska färdigställas under 2012/2013. Stimulera småföretagande Eskilstuna Kommun Näringsliv har utsett en dedikerad resurs till Torshälla för att stimulera företagande, etableringar och tillväxt i syfte att få fler jobb till Torshälla. En seminarieserie för kompetensutveckling för småföretagare har genomförts under hösten 2011 i syfte att erbjuda kunskap och inspiration som hjälper företagen att utvecklas och växa. Arbetet med ortsutvecklingen har under 2011 tagit ett stort kliv men det är i många delar arbeten som just initierats varför det är för tidigt att dra slutsatser om effekter. För att säkerställa att vi har en god grund för prioritering och värdering av utvecklingsförslag har mycket arbete lagts på att skapa en gemensam målbild för ortsutvecklingsarbetet. 700-års jubiléet är satt som ett delmål, även om det inte är slutmålet för utvecklingsarbetet. Utvecklingsarbetet skall bli ett naturligt inslag och fortsätta efter projekttidens slut. En förstudie har genomförts för att dels göra en kartläggning av uppstartade och pågående aktiviteter och dels fånga upp utvecklingsförslag från samtliga intressentgrupper. Förstudien resulterade i ett dokument med ca 400 poster med förslag och tankar för hur staden kan utvecklas. Listan har prioriterades och sammanfattats till en aktivitetsplan som ska beslutades av projektets styrgrupp i slutet av året. TSN, Verksamhetsberättelse (45)

13 2. Goda livsvillkor, hållbar utveckling Förändringar som sker i omvärlden kan ha direkt eller indirekt påverkan på den enskildes livsvillkor, utan att det egentligen behöver ha skett några direkta förändringar för den enskilde. För nämndens verksamheter är utmaningen att möta och hantera den enskildes subjektiva upplevelser, utan att verksamheterna har egen rådighet över påverkansfaktorerna. Torshälla stads nämnd har under året fokuserat på att utveckla resurser och metoder för de målgrupper som är störst behov av stöd. De flesta medborgare har stor möjlighet och kan i hög grad påverka sina egna individuella livsvillkor. Många grupper och individer behöver stöd i detta. Sociala beredningen rekommenderade att de resurser som ges till barn och unga ska samordnas för bästa nytta, och kvalitetssäkras för att önskad effekt av insatser ska uppnås. Nämndens satsning på en ungdoms- och familjevägledare har underlättat detta arbete. Fler barn, unga och deras familjer har fått stöd och hjälp och insatserna kan ske tidigare. Nämndens goda folkhälsoarbete under 2011 visar bland annat hur kulturens del i det hälsofrämjande arbetet bidrar till goda livsvillkor. Skolbiblioteken visar en positiv trend i antalet utlånade böcker under 2011, detta samtidigt som lånesiffrorna i landet sjunker. Folkhälsoarbetet kring äldres möjlighet till en trygg och säker vardag har fortsatt under 2011 med goda resultat. Mötesplatser över generationsgränser med pensionärer och ungdomar är ett exempel på insatser som skapar goda livsvillkor för Torshällas invånare. Utvecklingen av vården av personer med multisjukdomsbild och den palliativa vården, är viktiga verktyg för att skapa goda livsvillkor med minskade risker för komplikationer och ohälsa bland äldre sjuka. Vuxenverksamheterna rapporterar att allt fler äldre har att större behov av omsorg. Korttids- och växelvårdsplatser och platser för personer med demenssjukdom behöver utökas. Man ser även att pågående projekt med att tillgodose medarbetares önskade tjänstgöringsgrad kan komma att påverka kvalitén negativt gentemot brukare, eftersom det blir svårt att säkra en kontinuitet. Bedömningen är att utvecklingen inom målområdet är god, med ett undantag; Skolorna visar fortfarande stora skillnader i betygsresultaten mellan pojkar och flickor, även om skillnaderna mellan könen är det omvända i jämförelse med föregående år. Skolorna lyckas däremot kompensera och ge adekvat stöd till elever med annat modersmål än svenska, en målgrupp som visar mycket goda resultat. Gökstensskolan rapporterar även ett större fokus på ordning och reda, vilket gett en positiv utveckling med färre mobbingärenden. 2.1 Ett tryggt och säkert Eskilstuna Ansvaret för säkerhetsarbetet i nämndens verksamheter ligger på enhetschefen. De delar av säkerhetsarbetet som rör fastigheter och systematiskt brandskyddsarbete sker i samverkan med Torshälla Fastighets AB (TFAST). På alla förskolor sker barnsäkerhetsronder årligen i samverkan TFAST. Riskanalysarbete sker regelbundet genom rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet, miljöledningssystemet, skyddsronder på arbetsplatserna, barnsäkerhetsronder och barnsäkerhetsombud på förskolorna samt i det systematiska brandskyddsarbetet. Samverkan med övriga nämnder och förvaltningar sker för att kartlägga och analysera potentiella risker. Skadeförebyggande arbete sker på enhetsnivå. Alla enheter har säkerhetsombud som bistår i det arbetet. Säkerhetsombuden har gemensamma träffar flera gånger för att TSN, Verksamhetsberättelse (45)

14 hantera gemensamma frågor samt för information och kompetensutveckling. Brandskyddsutbildningar för all personal fortgår enligt kommunens rutiner. Nämnden hade följande rapporterade skadeutfall inom verksamheterna under 2011; Brand: Inga rapporterade brandtillbud Inbrott/stöld: Två inrapporterade stölder i Prevnet. Glasskada: En inrapporterad glasskada i Prevnet. Vattenskada: Inga rapporterade vattenskador. Fordonsskada: Inga rapporterade fordonsskador. Maskinskador: Inga rapporterade maskinskador. Ansvarsskador: Inga rapporterade ansvarsskador. Övrig skadegörelse: Två inrapporterade fall av övrig skadegörelse enligt Prevnet. Övrigt: Enligt Prevnet har det under 2011 rapporterats 33 barnolycksfall, fyra elevolycksfall och två övriga incidenter. Torshälla stads nämnd ska i samverkan med andra nämnder genomföra två insatser i linje med den sociala beredningens rekommendationer i det främjande och förebyggande ungdomsarbetet. Nått åtagande nivå Sedan 15 augusti 2011 har en ny tjänst, ungdoms- och familjevägledare, inrättats i Torshälla stads nämnd. Tjänsten inrättades för att möta samtliga rekommendationerna från den sociala beredningen gällande barn och ungdomar samt deras familjer. Funktionen arbetar utan myndighetsutövning och utgör en brygga mellan barnet/ungdomen/familjen och andra aktörer runt omkring som till exempel förskola, skola, socialtjänst och fritidsverksamhet. Resultatet under 2011 är att samverkan och nätverkande kring barn och unga i Torshälla har ökat. Ett större antal barn/ungdomar/familjer har kunnat erbjudas stöd. Funktionen har synliggjort "gråzonen" mellan skolans och socialtjänstens ansvar och möjligheter att stötta barn och unga. Andelen unga som om sökt hjälp inom socialtjänsten har minskat under hösten Under året har rutiner för återrapportering till TSN av uppföljningen för unga år tagits fram. Det kommunala uppföljningsansvaret regleras i reglementet för arbetsmarknads- och familjenämnden. Samtliga fritidsledare inom Ung Fritid har utbildats om uppdraget enligt socialtjänstlagen att anmäla oro till socialtjänsten om man ser att ungdomar far illa. Nattvandringar har genomförts vid 10 tillfällen under året (kritiska nätter) i samarbete med föreningar. Föreningarna som medverkat under 2011 är Gökstens Bollklubb, Torshälla Nyby IS, Torshälla finska förening, Vänsterpartiet och Alsalam SK. Rapporterna från kvällarna visar att det är mycket lugnt i Torshälla bland ungdomarna. Nattvandrarna har haft svårt att hitta ungdomar under kvällarna. Samarbetet med Eskilstuna startade i år och har varit mycket givande. Ung fritid har haft kontakt med kommunpoliserna som också medverkade vid en utbildningskväll för nattvandrare. Vidare skapades en marknadsföringsaffisch åt Eskilstuna som användes i ljusskåp under vecka 50 och 51. Affischen fotograferades av medlemmar i Ung fritids fotogrupp och blev mycket uppskattad. Nattvandringens syfte är att öka upplevelsen av trygghet hos ungdomar och boende i Torshälla. TSN, Verksamhetsberättelse (45)

Vision 2030 Burlövs kommun

Vision 2030 Burlövs kommun Vision 2030 Burlövs kommun Den kreativa mötesplatsen för boende, näringsliv, utveckling och kultur. Målorden för Burlövs kommun är: Trygg & nära, Grön & skön, Liv & rörelse Alla som bor och vistas i Burlövs

Läs mer

Tjörn Möjligheternas ö

Tjörn Möjligheternas ö Redovisning av kvalitetsarbetet för perioden augusti 2014 juni 2015 Förskola Myggenäs Förskola Barn- och utbildningsförvaltningen Linda Markus 150708 Tjörn Möjligheternas ö Innehåll 1 Enhetens namn 4

Läs mer

Tillsammans skapar vi vår framtid

Tillsammans skapar vi vår framtid Mål för Köpings kommun 2013-2019 Här presenteras de mål som Köpings kommunfullmäktige fastställt för perioden 2013-2019. De senaste mandatperioderna har kommunfullmäktige i politisk enighet beslutat om

Läs mer

Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013. Grundskoleområde 2

Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013. Grundskoleområde 2 Bufs Lokal verksamhetsplan 2012/2013 Grundskoleområde 2 Sammanfattning Grundskoleområdets vision: "Hos oss får du mötas, glädjas och lyckas" ligger som grund för vårt arbete att utveckla verksamheten och

Läs mer

Årsredovisning Skolområde VÄST 2014

Årsredovisning Skolområde VÄST 2014 1 Årsredovisning Skolområde VÄST 2014 2 Årsberättelse 2014 SKOLOMRÅDE VÄST Beskriv kortfattat vilken typ av verksamhet och service ni har till kommuninnevånarna Skolområde VÄST bedriver verksamhet i Rumskulla.

Läs mer

Folkhälsa i Bollnäs kommun

Folkhälsa i Bollnäs kommun KOMMUNSTYRELSEKONTORET Handläggare Karin Bjellman 2014-02-24 Dnr 13-0121 Folkhälsa i Bollnäs kommun 2014 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE 2014 02 24 Utdelningsadress Besöksadress Webb Telefon E-post Bankgiro

Läs mer

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/

Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Förskolan/Fritids Myrstacken Kvalitet och måluppfyllelse läsåret 2011/ Innehåll: Inledning Beskrivning av verksamheten och utfall av insatser Slutord. Dokumenttyp Redovisning Dokumentägare Förkolans namn

Läs mer

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås

Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås. - Framtid Vallås Utvecklingsprogram för stadsdelen Vallås - Framtid Vallås Utvecklingsprogrammet beskriver den gemensamma framtidsbilden och viljeinriktningen för Vallås. Programmet har tagits fram i dialog med invånare,

Läs mer

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun

Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Kommunstyrelsen 2012-05-18 1 (5) Kommunledningskontoret Ekonomi och kvalitet KSKF/2012:182 Anders Rehnman 016-710 14 67 Kommunstyrelsen Delårsrapport 1 år 2012 för Eskilstuna kommun Förslag till beslut

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14

Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Datum 140909 1 (5) Kvalitetsanalys för Boo Gårds förskola läsåret 2013/14 Varje förskola har enligt skollagen ansvar för att systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla utbildningen.

Läs mer

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium

Framtidsbild 2018. 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium 2014-06-17 KS14.618 Kommunfullmäktiges presidium Innehåll 1 Inledning 4 2 Framtidsbilder för klimat och miljö 5 3 Framtidsbilder för infrastruktur och boende 6 4 Framtidsbilder för näringsliv och turism

Läs mer

Utva rdering Torget Du besta mmer!

Utva rdering Torget Du besta mmer! 2013-12-17 Utva rdering Torget Du besta mmer! Sammanfattning Upplands Väsby kommun deltar tillsammans med tre andra kommuner i ett projekt om medborgarbudget som drivs av Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot diskriminering och kränkande behandling Barnens förskola 2016-2017 Innehållsförteckning 1 Vision 2 Bakgrund och syfte 3 Likabehandling 4 Diskrimineringslagen 5 Kommunikation

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2015 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Lokal verksamhetsplan BUF

Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF Lokal verksamhetsplan BUF 2010 (Grundskoleområde 2) Hållsta skola Kursiverad text från BoU-förvaltningen, övrigt från GSO2 1. Delaktiga och engagerade invånare, hållbar utveckling

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Smedjans förskola Upprättad 2015-01-01 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011

Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 Kvalitetsredovisning Förskolan Slottet läsåret 2010 2011 1 Inledning Förskolan Slottet har med sina fyra avdelningar ännu mer än tidigare blivit ett hus istället för fyra olika avdelningar. Vi jobbar målmedvetet

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Verksamhetsrapport 2016

Verksamhetsrapport 2016 Rademachergatan Datum 1 (8) 2016-12-14 Verksamhetsrapport 2016 Rademachergatan Innehållsförteckning 2 (8) Sammanfattning... 3 Inledning... 4 Hållbar utveckling... 5 Utveckla lärande, omsorg, normer och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Örtagården 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Örtagården 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015

Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 ÖREBRO KOMMUN Arbetsplan för Tegnérskolans fritidshem 2014/2015 Tegnérskolan Förvaltningen förskola och skola orebro.se Box 31550, 701 35 Örebro Ullavigatan 27 tegnerskolan@orebro.se Servicecenter 019-21

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT

Avstämning: Kontinuerligt på reflektioner och arbetslagsledarträffar, APT Barn- och utbildningsnämnden Datum 1 (8) Barn- och utbildningsförvaltningen Förskoleområde Kompassen LVP 2015/2016 FSO Kompassen 1.Förvaltningens åtagande Barn och vårdnadshavare upplever att de är trygga

Läs mer

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning

Marieberg förskola. Andel med pedagogisk högskoleutbildning Kvalitetsredovisningens syfte är att vara ett led i den kontinuerliga uppföljningen och utvärderingen på varje förskola. Den skall ge information om verksamheten och dess måluppfyllelse samt vilka åtgärder

Läs mer

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132

Folkhälsostrategi 2012-2015. Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Folkhälsostrategi 2012-2015 Antagen: 2012-09-24 Kommunfullmäktige 132 Inledning En god folkhälsa är av central betydelse för tillväxt, utveckling och välfärd. Genom att förbättra och öka jämlikheten i

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016/2017 Förskolan Villekulla Avdelning Norrgården Norrgårdens vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11

Arbetsplan. för. Östra Fäladens förskola. Läsår 10/11 Arbetsplan för Östra Fäladens förskola Läsår 10/11 Förskolan har ett pedagogiskt uppdrag och är en del av skolväsendet. Läroplanen för förskolan, Lpfö 98, är ett styrdokument som ligger till grund för

Läs mer

Styrkort för Sätuna förskolor, 2011

Styrkort för Sätuna förskolor, 2011 SIG300, v2.0, 2010-02-26 1 (7) Anki Lysén 085 912 64 71, 070 608 78 09 anki.lysen@sigtuna.se 2011-04-27 Styrkort för Sätuna förskolor, 2011 Perspektivmålen i styrkortet beslutades i kommunfullmäktige 2010-11-25.

Läs mer

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM Handläggare: Jacky Cohen TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 2009-907-400 1 (7) 2009-11-30 BILAGA 2. MÅL - INDIKATORER - ARBETSSÄTT - AKTIVITETER... 2 1. NÄMNDMÅL:... 2 A. NORMER OCH VÄRDEN...

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E)

Kvalitetsredovisning. Pedagogisk omsorg. Uppgifter om enheten. Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Familjedaghemmet Hummelmora (E) Kvalitetsredovisning Pedagogisk omsorg Uppgifter om enheten Uppgift Verksamhetens namn och inriktning Namn på rektor/förskolechef

Läs mer

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete

Strategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

Arbetsplan Mira Fritids

Arbetsplan Mira Fritids Arbetsplan Mira Fritids nyaelementar.stockholm.se Titel Arbetsplan Mira Fritids Senast reviderad: 2013-11-07 Utgivare: Mira Fritids, Nya Elementar Kontaktperson: Dan Ögren E-post: dan.ogren@stockholm.se

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden Förskolechefens ställningstagande Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Visborgsstaden 2014-2015 Förskolechefens ställningstagande På förskolorna på Lyckåkers förskoleområde ska det finnas möjligheter och tillfällen

Läs mer

Rapport Team Samagera

Rapport Team Samagera Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.

Läs mer

LUP för Motala kommun 2015 till 2018

LUP för Motala kommun 2015 till 2018 LUP för Motala kommun 2015 till 2018 Sammanfattning Det lokala utvecklingsprogrammet (LUP) beskriver den politik som styr verksamheten i Motala kommun under mandatperioden. Programmet bygger på majoritetens

Läs mer

Målarbete för mandatperioden

Målarbete för mandatperioden Målarbete för mandatperioden 2015-2018 Vårt uppdrag vårt ansvar Barn- och familjenämndens uppdrag är att fullgöra kommunens skyldigheter vad gäller förskola, fritidshem, grundskola, särskola och socialtjänst

Läs mer

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815

Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Kommentarer till kvalitetshjulet 130815 Augusti juni Kartläggning av barngruppen Under året skolas nya barn in och vi får en ny barn- och föräldragrupp. Kartläggningen sker genom inskolningssamtal, föräldrasamtal,

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Lunden, Kotten och Junibackens förskolor Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 6 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde

Verksamhetsplan för Bryggarens hemtjänstområde Verksamhetsplan2009-2011 för Bryggarens hemtjänstområde Reviderad 20110104 Till grund för enhetens verksamhet är Förvaltningen för omsorg och hälsas verksamhetsplan 2009-2011 Vision Vi är till för att

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Vimarskolan grundsärskolan Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV...

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Njutångers förskola Upprättad 2013-12-17 Ett systematiskt likabehandlingsarbete är ett målinriktat arbete för att främja lika rättigheter och

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Äldreplan för Härjedalens kommun. år

Äldreplan för Härjedalens kommun. år Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Fastställd av kommunfullmäktige 2010-11-24 Dnr 709-189-10 Sn 2 (7) Äldreplan för Härjedalens kommun år 2011-2018 Syfte och användning Enligt 3 kap 1 i socialtjänstlagen

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014.

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 1 (juli-sept), läsåret 2013-2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete för förskolan Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för förskolan Rosen läsåret 14/15 Om kvalitetsarbetet Verksamheter inom skolväsendet ska systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och utveckla verksamheten.

Läs mer

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn

tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn tre år tre projekt för god uppväxt i nynäshamn Foto: Scandinav bildbyrå Alla barn och ungdomar är värda bra uppväxtvillkor. Därför genomförde Nynäshamns kommun tre stora satsningar 2012 2015. Projekten

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LINDAN 1 FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LINDAN 1 FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling.

LIKABEHANDLINGSPLAN LILLÅNS FÖRSKOLA. ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling LILLÅNS FÖRSKOLA Läsåret 2016/2017 ORSA Verksamhetsområde LÄRANDE Vår vision Alla barn och vuxna i Orsas förskolor ska känna sig välkomna,

Läs mer

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN

LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN Sida 1 av 6 LÄNSGEMENSAM FOLKHÄLSOPOLICY JÄMTLANDS LÄN 2011 2015 Förslag till Folkhälsopolicy av Beredningen för Folkhälsa, livsmiljö och kultur, Jämtlands läns landsting Antagen av Regionförbundets styrelse

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016

Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Barn- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan 2016 Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 STYRKORT... 3 INLEDNING... 4 EKONOMI I BALANS... 5 UTVECKLINGSBEHOV... 5 TJÄNSTER AV HÖG KVALITET...

Läs mer

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Gläntans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola a för planen Förskolechef

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Mätbandet 2012 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Mätbandet 2012 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Kvalitetsrapport 2014-2015

Kvalitetsrapport 2014-2015 Datum 2014-06-30 10 Antal sidor Kvalitetsrapport 2014-2015 Kvistbergsskolan Marcus och Anna 0564-477 00 direkt 070-642 16 65 mobil marcus.lech@torsby.se Innehållsförteckning 1. Fokusområde vad har vi uppnått

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsåret 2013-2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Vision Mössebergs förskolas vision är Den hoppfulla förskolan som ger barn framtidstro. Grunden för detta är goda kunskaper, självkänsla,

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015

Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utvecklingsområde för Björkets Förskola 2014/2015 Utveckling och lärande Nulägesanalys Måluppfyllelsen har enligt resultat från helhetsanalysen varit god. Dock har vi valt att behålla samma mål från Lpfö

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2010 - förskola

Kvalitetsredovisning 2010 - förskola 1(6) Kvalitetsredovisning 2010 - förskola Enhetens namn Tranbär förskola Enhetschef Anna Hamilton 1. Förutsättningar för verksamheten: 15.10 Antal eller andel Antal barn 1-2 år 12 Antal barn 3-5 år 26

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Vad är pedagogisk omsorg?

Vad är pedagogisk omsorg? Vad är pedagogisk omsorg? Annan pedagogisk verksamhet eller pedagogisk omsorg? Samlingsbegrepp Föräldrar väljer Ska stimulera barns utveckling och lärande Främja allsidiga kontakter och social gemenskap

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Västanvinden 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Västanvinden 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Förskolan Sjöstjärnan

Förskolan Sjöstjärnan K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Förskolan Sjöstjärnan Förskolan med fokus på sång och musik En verksamhetsidé har tagits fram för förskoleverksamheten i Älvsjö - Förskolebarnens framtidstro vår

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola

Kvalitetsrapport för. Rinnebäcks förskola Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola 2012-2013 Sid. Innehållsförteckning 2 1. Kvalitetsrapport för Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 2. Grundfakta om Rinnebäcks förskola läsåret 2012/2013 3 3.

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2016-2017 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Björkbacken Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Personalpolitiskt program. Motala kommun

Personalpolitiskt program. Motala kommun Personalpolitiskt program Motala kommun Beslutsinstans: Kommunfullmäktige Diarienummer: 12/KS0167 Datum: 2013-10-21 Paragraf: KF 90 Reviderande instans: Datum: Gäller från: 2013-10-21 Diarienummer: Paragraf:

Läs mer

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll

Riktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt

Läs mer

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012

Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Arbetsplan för Bryngelstorpskolans förskoleklass läsåret 2011/2012 Bryngelstorpskolans förskoleklass Förskoleklassen har sina två hemvist på Norrgården och Sörgården i Bullerbyn. Bullerbyn ligger längst

Läs mer

Verksamhetsberättelse Trygga Torshälla 2013

Verksamhetsberättelse Trygga Torshälla 2013 Torshälla stads nämnd Datum 1 (6) Torshälla stad ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 00 Verksamhetsberättelse Trygga Torshälla 2013 Inledning I oktober 2011 bildades Trygga Torshälla,

Läs mer

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft

Fem mål för framtiden Köping rikare på fantasi, laganda och drivkraft Fantasi Laganda Drivkraft Mål 2006-2012 Fem mål för framtiden I det här dokumentet anges de mål som ska vara vägledande för den kommande utvecklingen av Köpings kommun. För att vi ska stå starkare i framtiden behöver vi tydliga

Läs mer

Lokal arbetsplan 14/15

Lokal arbetsplan 14/15 Lokal arbetsplan 14/15 En beskrivning av vår verksamhet. Regnbågens förskola Avdelning:...Blå Presentation av Blå Regnbågen Regnbågens förskola bedrivs i fräscha öppna lokaler som ligger i anslutning till

Läs mer

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten

Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Eskilstuna kommuns mål för ökad jämställdhet perioden 2011-2015 Lättläst version av På spaning efter jämställdheten Inledning Här kan du läsa hur Eskilstuna kommun ska göra sina verksamheter mer jämställda

Läs mer

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan

Eget modersmålsstöd av flerspråkig pedagog i förskolan BIN 2oa-ös^M Uppsala "KOMMUN KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Handläggare Datum Boel Vallgårda 2012-05- 03 Diarienummer BUN-2012-0589 Barn- och ungdomsnämnden Eget modersmålsstöd av flerspråkig

Läs mer

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål

Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Socialnämndens inriktningsmål/effektmål Höörs Kommuns Socialtjänst Vision Vi är den naturliga kunskapsparten inom samhällsplaneringen. Vi säkerställer en god kvalitet genom en aktiv medborgardialog och

Läs mer

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016

Kvalitetsrapport - Björnbergets förskola. Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Kvalitetsrapport - Susanne Nyberg, förskolechef Juni 2016 Innehåll Innehåll... 2 1. Systematiskt kvalitetsarbete... 3 1.1. Syfte och mål... 3 1.2. Ett kvalitetsarbete som leder mot målen... 3... 4 2. Sammanfattning

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA?

INLEDNING NATIONELLA OCH REGIONALA FOLKHÄLSOMÅL VAD ÄR FOLKHÄLSA? HÖGANÄS KOMMUNS FOLKHÄLSOPROGRAM 2015-2018 Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2015-xx-xx För revidering ansvarar: Kultur- och fritidsutskottet För eventuell uppföljning och tidplan ansvarar: Kultur-

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN

BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN- OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN BARN OCH UTBILDNINGSVERKSAMHETEN En god hälsa och en kreativ lärmiljö är viktiga förutsättningar, för att få en positiv och harmonisk utveckling hos både barn, elever

Läs mer

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium

Verksamhetsplan 2014 Vimmerby gymnasium Vimmerby gymnasium Skolan har en kompetent och engagerad personal som arbetar i lag med gemensamt fokus på elevernas studier. Målet är att eleven tillsammans med skolans lärare och övrig personal skall

Läs mer

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef

Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef: Göran Krok, förskolechef År för rapport: 2014 Organisationsenhet: Ormbacka förskola (E) Kvalitetsredovisning Förskola Verksamhetens namn och inriktning: Ormbacka förskola. Förskoleverksamhet barn 1-5 år Namn på rektor/förskolechef:

Läs mer