Valfrihet i hemtjänst enligt LOV

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Valfrihet i hemtjänst enligt LOV"

Transkript

1 Valfrihet i hemtjänst enligt LOV Slutrapport Etapp I Datum Versionsnummer 3

2 Valfrihet i hemtjänst enligt LOV Finspångs kommun Finspång Telefon Fax E-post: Webbplats: Författare: Helena Wikström, projektledare Helena Wastesson, delprojektledare/projektsekreterare

3 Innehåll Sammanfattning 1 2. Inledning Bakgrund Uppdrag och syfte Metod 5 3. Vad är och vad innebär LOV? Förfrågningsunderlag och krav för godkännande Kommunens ansvar Ersättning Kvalitet och uppföljning Information och ickevalsalternativ Tilläggstjänster Vad LOV inte är Erfarenheter av kundvalssystem Generella erfarenheter Information Kvalitet Omfattning och avgränsning Ersättningssystem (-nivåer) Brukarperspektiv Geografisk spridning/samverkan Framtida utveckling Näringsliv Analyser och slutsatser Framtidsperspektiv Information och val Uppföljning, kostnader och utförd tid Samverkan Verksamhetssystem Kvalitet Ekonomi Avgifter/maxtaxan Resursfördelningsmodell Beslutsstödssystem Möjligheter och risker Projektets rekommendationer Förberedelser inför ett införande av LOV Rekommendationer Kommunfullmäktige har att ta ställning till 37 I

4 Sammanfattning Uppdraget och det huvudsakliga syftet med utredningen har varit att undersöka förutsättningarna för att under 2010 påbörja införandet av valfrihetssystem vid Finspångs kommun inom hemtjänst och äldreomsorgens dagverksamhet. Ett kundvalssystem innebär att makten att välja vem som utför vården och servicetjänsterna flyttas till brukaren istället för den kommunala organisationen som tillhandahåller tjänsterna idag. En ny lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) gäller från Projektet är uppdelat i två etapper där den första delen beskriver nuläget och förutsättningarna för valfrihetssystem allmänt och i Finspångs kommun. Efter ett politiskt ställningstagande om ett eventuellt införande av valfrihetssystem enligt LOV fortsätter eventuellt etapp två som riktas in på förberedelser och genomförande. Förutsättningarna inom LOV skiljer sig mot LOU (Lagen om upphandling) genom att samtliga utförare som uppfyller kommunens krav kan ansluta sig genom att bli certifierade leverantörer. I ett valfrihetssystem till skillnad från LOU är utförarna inte garanterade någon kundvolym förrän utföraren blivit vald av brukarna. En ytterligare skillnad mellan regelverkan är att ett valfrihetssystem enligt LOV inte är bindande under en viss tidsperiod utan ansökan och tillträde som utförare kan ske kontinuerligt. Tanken med valfrihetssystem enligt LOV är ett mer flexibelt system anpassat efter individens behov och önskningar. Annonsering av valfrihetssystem inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvård ska tillkännages i en nationell databas som hanteras av Kammarkollegiet tillsammans med kravspecifikation och förfrågningsunderlag. Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får den hjälp och det stöd som de behöver (SoL 2001:453). Kommunen får dock sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter, förutom de som innefattar myndighetsutövning. Om ett valfrihetssystem införs har kommunen fortfarande huvudansvaret för verksamheten och beslutar om verksamhetens mål, inriktning, uppföljning, utvärderingar och avgifter etc. Kommunen har skyldighet att kontrollera och följa upp samt garantera brukarnas insyn och information även om verksamheten utförs av extern leverantör. Ersättningen till samtliga utförare ska vara konkurrensneutral och är en förutsättning för att valfrihetssystemet ska fungera funktionellt. Konkurrens avses ske inom kvalitetsområdet mellan utförarna Kommunen ansvarar för att samla in information och delge denna inför val av utförare. Externa utförare har möjligheter att profilera sina tjänster på olika sätt samt att erbjuda s.k. tilläggstjänster som ligger utanför det offentliga åtagandet. De tidigare erfarenheter som finns av kundvalssystem i Sveriges kommuner är baserade på ramen för LOU eftersom LOV endast funnits sedan årsskiftet 2008/2009. Kundvalssystem i sig har funnits sedan början 1990-talet inom äldreomsorgen i några kommuner. År 2007 hade drygt ett trettiotal kommuner i landet någon form av kundvalssystem i äldreomsorgen. 1

5 Flertalet studier och undersökningar har genomförts av utredningar av regeringsuppdrag, Sveriges Kommuner och Landsting, Socialstyrelsen, olika universitet och andra intressenter i samhället t ex Svenskt Näringsliv. Inför betänkandet av Frittvalutredningen genomfördes studier av kommuner som tillämpar kundvalssystem. Gemensamt för de flesta kommuner är att det varit politisk enighet om att införa fritt val. Ekonomiska motiv har inte varit styrande för införandet. Motivet har varit konkurrensprövning, att utveckla verksamheten, öka valfriheten och inflytandet samt förskjuta makten till brukaren. Ytterligare ett skäl har varit att stimulera utvecklingen av företagandet. Kommuner som infört valfrihetssystem är generellt sett positiva till att egenregin utsätts för konkurrens. Det man har sett är en ökad planeringsmedvetenhet inom den kommunala hemtjänsten och att valfrihetssystem sätter press på egenregin att se över verksamhetens kvalitet, kostnader och effektivitet samt en strävan mot att vara ett attraktivt alternativ för brukarna. För många kommuner har valfrihetssystemet inneburit att man kunnat genomföra kostnadsbesparingar. Detta till följd av att konkurrensen med privata utförare har tvingat egenregin att se över den egna verksamheten och genomföra effektiviseringar. Samtliga kund eller brukarundersökningar som projektet tagit del av visar att kunderna är nöjda med möjligheten att välja även om man inte gjort aktivt val själv. Undersökningarna visar också att de nya tillkommande brukarna nyttjar valfriheten i större utsträckning än befintliga brukare. Socialstyrelsen betonar att själva bytet inte är ett mål i sig i ett valfrihetssystem, utan möjligheten att kunna byta till en annan utförare. I rapporten pekas på vikten av att i små kommuner som Finspång, med vidsträckt geografisk yta och långa resor speciellt till norra kommungränsen. Är det viktigt att utveckla samarbetet med grannkommuner för att logistikproblem inte ska göra uppdrag för utförare ointressanta. Utförare rekommenderas få tillstånd att ha geografiska begränsningar och kapacitetstak för sina åtaganden i syfte att enligt politiska intentioner skapa förutsättningar för småföretag på orten att etablera sig. Som i alla stora förändringar finns både möjligheter och risker. Projektet kan sammanfattningsvis inte se några hinder för att valfrihetssystem enligt LOV införs i hemtjänsten (inkluderat både service och omvårdnadstjänster dagtid) i Finspångs kommun. Projektet rekommenderar dock att hemtjänstens jour, nattverksamhet, hemservice och dagverksamhet behålls i kommunens regi av bl.a. stordriftsfördelar. Däremot finns en del förändrings och förberedelse arbete för Finspångs kommun att genomföra innan ett eventuellt införande av LOV. De beskrivna förändringarna är nödvändiga för verksamheten oavsett införandet av valfrihetssystem. I syfte att ge tid för förberedelsearbetet rekommenderar projektet ett införande av LOV tidigast årsskiftet

6 2. Inledning Vi slutar inte att vara unika för att vi blir äldre. Det är viktigt att det finns möjligheter att påverka insatser och planering av äldreomsorgen. Äldre och deras anhöriga har alltför ofta små möjligheter att vara delaktiga i och påverka planeringen i äldreomsorgen. Utan inflytande riskerar de personliga behoven komma i skymundan. Människor som får äldreomsorg är ofta beroende av den resten av livet. Därför är delaktighet särskilt betydelsefullt för livskvaliteten. Det är särskilt viktigt att personer som har svårt att företräda sig själva får stöd, så att de kan uttrycka sina önskemål och sin vilja. Detta understryks inte minst av Socialstyrelsen Bakgrund Kundval innebär att medborgare ges möjlighet att välja utförare av individuellt riktade insatser och har inom vård- och omsorgsområdet förekommit i Sverige sedan 1990-talet. Under senare år har upphandling av tjänster hos privata utförare blivit allt vanligare och har då skett inom ramen för lagen om offentlig upphandling (LOU). I sammanhanget nämns ofta Nacka kommun som var tidigt ute med att införa kundvalssystem inom hemtjänsten redan Företeelsen att kommuner upphandlar hela eller delar av verksamheter har således blivit allt vanligare, vilket skapat nya förutsättningar, krav och möjligheter för hur kommunerna ska organisera verksamheterna. Ett led i utvecklingen för att tydliggöra rättsläget och underlätta för kommuner och landsting att införa kundvalssystem var att regeringen den 15 mars 2007 tillsatte en utredning. Utredningens uppdrag var att klargöra förutsättningarna med att ge äldre och personer med funktionsnedsättning ökad valfrihet inom vård, omsorg och service. Syftet med uppdraget handlade således om att undersöka premisserna för att ge vårdtagare utökade möjligheter att välja utförare av vård- och socialtjänstinsatser samt vad ett valfrihetssystem bl.a. skulle innebära för inflytandet hos medborgarna. Ett annat syfte var att skapa ett system som skulle underlätta införandet av valfrihetssystem i de kommuner som ville konkurrenspröva sin verksamhet samt stimulera till nyföretagande. Ökat antal utförare och förbättrade möjligheter för kvinnliga och små företagare, ökad attraktivitet att arbeta inom vård- och omsorg samt underlätta för eventuella arbetstagare som önskar driva företag är andra ambitioner regeringen avsåg med utredningen. Utredningen mynnade ut i ett betänkande LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15) 2 som låg till grund för propositionen som offentliggjordes i september Pro- 1 Öppna jämförelser inom vården och omsorgen om äldre, Verksamhetens kvalitet, Socialstyrelsen (2008) 2 LOV att välja Lag om valfrihetssystem (SOU 2008:15), betänkande av frittvalsutredningen (2008) 3

7 positionen antogs och riksdagen fattade beslut om en ny lag, Lag om valfrihetssystem (SFS 2008:962) 3, lagen trädde i kraft För att underlätta för kommuner att övergå till ett valfrihetssystem avsatte regeringen sammanlagt 280 miljoner kronor i bidrag i syfte att stimulera och påskynda valfrihetssystemet. Socialstyrelsen fick i uppdrag att fördela dessa medel under 2008 till primärkommuner som hade för avsikt att utreda alternativt genomföra valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorg. 4 Den tidigare socialnämnden i Finspångs kommun beslutade att ansöka om stimulansmedel i syfte att förbereda och utveckla valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst och dagverksamhet. Finspångs kommun ansökte om medel och beviljades totalt 2 miljoner kronor. Ca tvåhundra kommuner har ansökt om och fått beviljade medel för att förbereda eller utveckla ett valfrihetssystem enligt LOV. Ca 60 procent av de kommuner som sökt stimulansbidrag har i förstahand tänkt införa LOV inom hemtjänsten och flera kommuner planerar att samarbeta med grannkommuner kring LOV. Vid årsskiftet 2008/2009 övergick Finspångs kommun till en tidigare beslutad ny organisation och en ny politisk sammansättning som majoritet. Processer i förändringsarbetet orsakade fördröjningar av igångsättandet av LOV projektet. En projektplan utarbetades och beslutades i Ledningsgruppen (KLG) den 1 april En styrgrupp för projektet utsågs bestående av kommundirektör, sektorschef för vård och omsorg samt tidigare avdelningschef för äldreomsorgen. Enligt projektplanen skulle projektgruppen bestå av projektledare, delprojektledare/projektsekreterare, ekonom, biståndshandläggare enhetschef från hemtjänsten och äldreomsorgsassistent. Referensgruppen bestod av enhetschef från äldreomsorgen, biståndshandläggare, MAS:en och en representant från KPR. Bemanning av referensgrupp var klar i mitten på april. Kommunstyrelsen informerades om projektet den 4 maj 2009 och kommunfullmäktige den 27 maj. I mitten på maj var bemanningen av projektgruppen överenskommen med sektorsledning. I mitten av juni utsågs en politisk styrgrupp i syfte att ange den politiska inriktningen av uppdraget. Slutrapporten har författats av projektledaren och delprojektledaren. 2.2 Uppdrag och syfte Uppdraget och det huvudsakliga syftet med utredningen är att undersöka förutsättningarna för att under 2010 påbörja införandet av valfrihetssystem inom Finspångs kommuns hemtjänst det vill säga biståndsbeslutad personlig omvårdnad och service för att underlätta för den enskilde att bo hemma samt dagverksamheten d.v.s. individuellt beslutad verksamhet under dagtid som syftar till att underlätta för den enskilde att bo hemma. 3 Lag om valfrihetssystem (SFS 2008:962) 4 Stimulansbidrag LOV Socialstyrelsen, delrapport (dec 2008) 4

8 Projektet är indelat i två etapper där den första etappen beskriver nuläget och förutsättningarna för valfrihetssystem allmänt och i Finspångs kommun. Etapp I sammanställs i ett underlag för politiskt ställningstagande om ett eventuellt valfrihetssystem i Finspångs kommun. Socialstyrelsen delges beslutet senast Efter politiskt ställningstagande om valfrihetssystem enligt LOV fortsätter projektet eventuellt Etapp II, beroende av politiska beslut. Etapp II riktas in på föreberedelser för genomförandet av valfrihetssystem enligt LOV. Förankringsprocess av politiker i de politiska leden och diskussioner inom partierna har pågått parallellt med arbetet i Etapp I. Den politiska styrgruppen har fört diskussioner bland annat i syfte att fastställa inriktningen och eventuella avgränsningar av utredningen. Efter en allmän bakgrund, uppdrag, syfte samt metod ges en översiktlig redogörelse av den nya lagen om valfrihetssystem och vad lagen innebär. Därefter behandlas erfarenheter från tidigare kundvalssystem, framtida utveckling inom området, förutsättningar för utförare, analyser och slutsatser om vad ett införande av LOV kan innebära. Rapporten avslutas med projektets rekommendationer. Slutrapporten är uppdelad i två delar dels denna slutrapport, Valfrihet i hemtjänsten enligt LOV Etapp I. Samt en bilaga, Nulägesbeskrivning av hemtjänst och dagverksamhet som beskriver nuläget i äldreomsorgens hemtjänst och dagverksamhet i Finspångs kommun. I bilagan framgår bl.a. beskrivning av verksamheten, organisation, styrning, personal och olika former av statistik. 2.3 Metod Finspångs kommun har under projekttiden medverkat i ett nätverk bestående av kommuner i Mellansverige. Samtliga kommuner utreder genomförandet av LOV och befinner sig i olika skeden i processen. Vissa kommuner har redan beslutat att införa LOV (t ex Habo kommun) Syftet med nätverket är utbyte av information och erfarenheter mellan kommunerna avseende LOV. Greger Bengtsson från Sveriges Kommuner och Landsting är samordnande i nätverket. Greger kommer från Nacka kommun och har under ett 10-tal år utvecklat och verkat i valfrihetssystem och har värdefulla erfarenheter att bidra med. Exempel på kommuner som deltar i nätverket är Aneby, Ydre, Vadstena, Motala, Mjölby, Eksjö, Vetlanda, Tranås, Mönsterås, Kalmar, Kinda, Katrineholm, Västervik, Tranås, Vingåker, Ödeshög, Mullsjö, Vimmerby, Oskarshamn och Habo. Studiebesök har genomförts i bl.a. Örebro kommun, Linköpings kommun och Trosa kommun. Projektet har tagit del av andra kommuners erfarenheter av valfrihetssystem via erfarenhetsutbyte (muntligt och via telefon) och via seminarier där flertalet kommuner och utförare medverkat. En informa- 5

9 tionsdag genomfördes för politiker och ledande tjänstemän den 12 augusti 2009 där Trosa kommun, Greger Bengtsson (SKL) och ALMI Företagspartner AB medverkade. Samverkan i projektet finns med Vingåkers och Katrineholms kommuner för eventuell kommande samverkan över kommungränserna. Samverkan och nätverksbyggande finns också bl.a. med näringslivsavdelningen, projektet Kvinspirera, Nyföretagarcentrum och ALMI Företagspartner AB inför ett eventuellt genomförande av LOV. Informations tillfällen har genomförts med beredningen för social omsorg, Kommunala Pensionärsrådet (KPR) vid två tillfällen, Kommunala Handikapprådet (KHR), Socialdemokratiska kvinnoföreningen, PRO Hällestad Grytgöl, Hörselskadesförening i Finspång (HRF). Ytterligare inbjudningar från föreningar avseende information om LOV är inbokade fr.o.m. november t.o.m. januari. Rapporter och olika typer av informations dokument inom området har studerats och analyserats. Statistik har tagits fram och sammanställts både ny och redan befintlig sådan. Övergripande dokument så som strategiska planer, styrkort, policys och inriktning för översiktsplanen har studerats men också samtliga tillgängliga policys, riktlinjer och rutiner direkt kopplade till hemtjänst och dagverksamhet inom äldreomsorgen har genomlysts. All tillgängligt informationsmaterial på intranät, webb och skriftlig i pappersform har skannats av och analyserats. Samtal har förts och information har inhämtats hos verksamhetskunniga på olika nivåer och i olika roller inom området. Förutsättningar att få ut statistik från verksamhetssystemet Procapita har analyserats och jämförelser har genomförts med skolans struktur i systemet i syfte att se möjligheterna till eventuell utveckling av struktur och system. 3. Vad är och vad innebär LOV? Lagen om valfrihetssystem (LOV) trädde i kraft den 1 januari 2009 och innebär att vårdtagare ges möjlighet att välja utförare av service- och/eller omvårdnadstjänster. Syftet med systemet är att överlämna rätten att välja utförare till den enskilde, men också för att främja företagande på den privata marknaden samt öka konkurrensen på området för att höja kvaliteten i de insatser som erbjuds. I de kommuner där kundvalssystemet har genomförts har detta många gånger inneburit att kommuner sparat pengar. Men det främsta motivet i de kommuner som infört eller diskuterat systemet är inte besparingarna, utan snarare förväntningar om förbättrad kvalitet genom att den enskilde individen får större valfrihet. 5 Lagen om valfrihetssystem tillkom eftersom många kommuner upplevde att lagen om offentlig upphandling inte alltid passar vid konkurrensutsättning inom äldre- och handikappomsorgen. LOU är inte utformad för brukarens 5 Valfrihet och kundvalssystem i kommunal verksamhet underlag för lokala bedömningar, SKL (2001) 6

10 individuella val eller för att underlätta för mindre företag att vara leverantör till offentlig sektor. 6 Möjligheten för mindre företag att kunna delta i LOU - upphandlingar begränsas bland annat av administrativ tidsåtgång och bristande upphandlingskunskap. Tidigare valde flertalet kommuner att auktorisera lämpliga företag vilket inte fanns tillräckligt juridiskt stöd för. Sedan den 1 januari 2009 kan kommuner därför välja att tillämpa LOV istället för LOU vid konkurrensutsättning inom äldre- och handikappomsorgen. Ett valfrihetssystem enligt LOV innebär att samtliga utförare som uppfyller kommunens krav kan ansluta sig, vilket betyder att upphandling enligt LOU inte behöver genomföras. I ett valfrihetssystem, till skillnad från en LOU - upphandling, är utförarna inte garanterade någon kundvolym och därmed inte någon ekonomisk motprestation från kommunen förrän utföraren blivit vald av någon brukare. En ytterligare skillnad mellan regelverken är att ett valfrihetssystem enligt LOV inte är bindande under en viss bestämd tidsperiod, utan ansökan till och inträde i ett valfrihetssystem kan ske kontinuerligt. 7 Detta medför att antalet utförare inte kan begränsas i ett valfrihetssystem enligt LOV som vid upphandling enligt LOU. Tanken med valfrihetssystem inom äldre- och handikappomsorgen är att systemet ska bli mer flexibelt och anpassat efter individens behov och önskningar. I LOV kan de privata utförarna erbjuda så kallade tilläggstjänster, dvs. tjänster som kan köpas vid sidan av ordinarie utbud. När utförare konkurrerar om kvalitén och inte om pris (vilket är fallet med lagen om offentlig upphandling LOU), förväntas kvalitén i tjänsterna öka liksom tillgängligheten och variationen samt att det skapar en större mångfald bland företagen. Den stora skillnaden mellan ett system som är uppbyggt på valfrihet och en ren förvaltningsorganisation, med eller utan konkurrens, är att individens önskemål i större omfattning än tidigare blir själva utgångspunkten för verksamheten. 3.1 Förfrågningsunderlag och krav för godkännande LOV är tänkt att fungera som ett frivilligt alternativ till lagen om offentlig upphandling (LOU) för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva sin verksamhet. LOV skiljer sig bland annat genom annonseringsbestämmelserna. Annonsering av valfrihetssystem inom socialtjänsten och inom hälso- och sjukvård ska tillkännages i en nationell databas som hanteras av Kammarkollegiet, tillsammans med kravspecifikation och förfrågningsunderlag. 8 LOV är inte bindande under en viss tidsbestämd period där 6 Avknoppning inom vård och omsorg upphandlingsrättsliga aspekter, Konkurrensverket (2008) 7 Avknoppning inom vård och omsorg upphandlingsrättsliga aspekter, Konkurrensverket (2008) 8 Se Kammarkollegiets webbplats för valfrihetssystem: 7

11 upphandlingen blir sluten till nästa upphandlingstillfälle (till skillnad från LOU). LOV finns alltid tillgänglig och öppen för anbud så att nya utförare ständigt kan etableras. Uppfyller företaget kriterierna blir man automatiskt antagen via s.k. certifiering eller auktorisation. De utförare som blir certifierade kommer slutligen vara de som står som alternativa utförare för brukarna att välja mellan. Både ideella organisationer och privata företag kan ansöka om att bli godkända utförare En viktig del i den politiska processen, vid införande av ett valfrihetssystem, är att bestämma vilka krav som ska ställas på utförarna. Kommunen bestämmer vilka krav utförarna ska uppfylla för att bli godkända att leverera tjänster i valfrihetssystemet och vilka krav som ska gälla under hela avtalstiden. Kraven ska anges i förfrågningsunderlaget. Gemensamt för alla oavsett kommun är att alla leverantörer måste uppfylla de krav som uppställs i svensk lagstiftning, skattelagstiftning och arbetsrättslagstiftning. Med svensk lagstiftning avses här även myndigheters föreskrifter. 9 En viktig del i den politiska processen vid införandet av LOV är att bestämma vilka krav som ska ställas på utförarna. Förutom det grundläggande kravet att verksamheten ska bedrivas i enlighet med gällande rätt som ställs i svensk lagstiftning 10, lägsta kravnivå, finns en rad andra krav som kommunen kan ställa förutsatt att kraven uppfyller de EG-rättsliga principerna. 11 Kraven ska stå i proportion till den verksamhet som leverantören ska bedriva samt i förhållande till vad man vill uppnå. Alla utförare ska behandlas lika och ges så lika förutsättningar som möjligt. En konsekvens är att egenregiverksamheten i princip inte får behandlas annorlunda än externa utförare. Krav som kommunen kan ställa på utförarna kan exempelvis gälla kompetens och kvalitetsvillkor, ansvarsförsäkring, uppföljning och kvalitetskontroll, ekonomisk kapacitet, samarbete mellan utföraren och kommunen, FoU-samverkan, katastrof- och krisberedskap, samt skyldighet att ta uppdrag m.m. Kravlistan kan se olika ut beroende på vilken tjänst som ska köpas och vilket mål kommunen har. Effekterna av de krav som ställs måste analyseras för att uttalade mål med valfrihetssystemet ska kunna uppnås. Utformningen av förfrågningsunderlaget är viktigt eftersom den påverkar hur många utförare som ansöker om att få bedriva verksamhet. Ju högre krav som ställs 9 Fritt val i vård och omsorg, Konkurrensverket (2008) 10 Proposition 2008/09:29 11 Proportionalitetsprincipen, icke diskriminering, likabehandling, öppenhet och ömsesidigt erkännande. 8

12 desto färre utförare kommer sannolikt vara intresserade av ett avtal med kommunen. 12 I förfrågningsunderlaget ska det finnas en uppdragsskrivning, kravspecifikation, kontaktuppgifter, uppgifter om avtalstider, icke valsalternativ, avtalsvillkor, regler för uppföljning och kontroll, ansökningsblanketter etc. Det ska även framgå hur ett hävande vid avtalsbrott sker, möjligheterna för utföraren att häva avtalet om denne t.ex. inte lyckas attrahera tillräckligt många brukare, gällande villkor samt hur uppdraget ska fullföljas under kontraktstiden. I förfrågningsunderlaget bör myndigheten även ange villkor för omval, det vill säga hur lång uppsägningstiden är samt villkor för att ta emot omväljande brukare. Den ekonomiska ersättning som utföraren får för utförd tjänst ska vara fastslagen i förväg och ska framgå i underlaget. Att ta fram ett förfrågningsunderlag är ett omfattande arbete, vissa delar är reglerade utifrån lagen, men många frågor är kommunspecifika och beroende av hur verksamheten ser ut och vilka de politiska målen med LOV är. De krav som ställs på utförarna skall vara proportionerliga och relevanta i förhållande till målen. Kommunernas nätverk för utredning/utveckling av valfrihetssystem enligt LOV är ett bra forum att utveckla förfrågningsunderlag i. SKL stödjer kommunernas arbete med att ta fram kvalitativa genomarbetade förfrågningsunderlag. 3.2 Kommunens ansvar Insatser för bland annat äldre och personer med funktionsnedsättning är kommunernas ansvar och regleras i Socialtjänstlagen (SoL 2001:453). Kommunen har det yttersta ansvaret för att de som vistas i kommunen får det stöd och den hjälp som de behöver. Kommunen får dock sluta avtal med annan om att utföra kommunens uppgifter, förutom när det gäller uppgifter som innefattar myndighetsutövning. 13 När en kommun sluter avtal med annan innebär det inte någon förändring med avseende på kommunens ansvar för de tjänster som regleras i SoL. Verksamheten förblir ett kommunalt ansvar, oavsett om kommunens egenregiverksamhet eller externa utförare tillhandahåller insatserna. Om ett valfrihetssystem införs har kommunen fortfarande huvudansvaret för verksamheten och beslutar om verksamhetens mål, inriktning, uppföljning, utvärderingar och avgifter etc. Kommunen har skyldighet att kontrollera och följa upp samt garantera brukarnas insyn och information om verksamhet som utförs av extern leverantör. 14 Det yttersta ansvaret kan inte överlåtas på annan. Vilket innebär att kommunen måste ha 12 Lov att välja Lag om valfrihetssystem, SOU 2008: kap. 2 och 5 enl. SoL 14 3 kap. i kommunallagen (1991:900) 9

13 beredskap att kunna ta vid om något oförutsett inträffar; exempelvis om en utförare av någon anledning tvingas att upphöra med sin verksamhet Ersättning Ersättningen ska vara konkurrensneutral och är en förutsättning för att valfrihetssystemet ska verka funktionellt. Därför ska den ersättning som kommunen lämnar till utföraren baseras på egenregiverksamhetens kostnader för produktionen så att konkurrensneutralitet uppnås. En förväntad konsekvens av att alla utförare har rätt till samma ersättning (pris/vårdtimme) är att utförarna kommer att konkurrera om kvalitet och inte om pris, som ju oftast är fallet med LOU. Kvalitén tros vidare stimuleras av vårdtagarna genom att de har makten att välja utförare. De utförare som håller hög kvalitet väljs och de som inte har det väljs bort. Tanken är att systemet kommer att fungera självsanerande genom att brukarna väljer med fötterna. De leverantörer som håller hög standard väljs av brukarna och övriga sållas bort och kommer då antingen att behöva hitta olika sätt att höja kvalitén och specialisera sig eller så faller dessa utförare bort. 3.4 Kvalitet och uppföljning Kvalitetsuppföljning av hemtjänsten är lika viktigt oavsett om kommunen inför ett valfrihetssystem eller inte. Enligt SoL ska verksamhetens kvalitet systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. Kommunen ska därför följa upp de tjänster som utförs av såväl externa utförare som kommunens egenregi. Eftersom antalet utförare troligtvis ökar vid införande av ett valfrihetssystem ökar också behovet av att ha rutiner för uppföljning och kvalitetskontroll. Olika intressenter har olika värderingar och mål för sina respektive verksamheter. Den politiska och administrativa ledningen i kommuner och landsting kan tänkas ha effektivitet, jämlikhet och tillgänglighet som viktiga aspekter med stor betydelse som kvalitetsindikatorer. Brukarna och patienterna betonar i större utsträckning vikten av indikatorer som mäter brukarcentrerad vård så som t ex bemötande, kompetent personal, och delaktighet i beslut. Det finns redan idag vissa formella regler som reglerar kommunens ansvar för kvalitetsuppföljningen. Främst återfinns bestämmelserna om kvalitet i tredje kapitlet 3 socialtjänstlagen (2001:453). Där står att läsa: Insatser inom socialtjänsten skall vara av god kvalitet. För utförande av socialnämndens uppgifter skall det finnas personal med lämplig utbildning och erfarenhet. Kvaliteten i verksamheten skall systematiskt och fortlöpande utvecklas och säkras. 15 Lov att välja Lag om valfrihetssystem, SOU 2008:15 10

14 I samma lag i trettonde kapitlet 1 konstateras att Socialstyrelsen har till uppgift att utfärda så kallade allmänna råd och föreskrifter vad gäller tilllämpningen av lagen. I föreskriften Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM, och LSS (SOFS 2006:11) slås fast att i varje kommun ska inrättas ett ledningssystem för det systematiska kvalitetsarbetet för att bl.a. säkerställa att kommunen inför uppföljningsbara mål enl. SoL, att enskilda grupper och personal ges möjlighet att vara med och utveckla och säkra kvaliteten samt att kvalitetsarbetet dokumenteras och följs upp. Föreskriften innehåller nio punkter varav följande fem tydligast berör kommunens kvalitetsarbete och har uttalade skall - krav : Det skall finnas rutiner: för handläggning och dokumentation av ärenden, bland annat beslutad insats. Dessutom ska det följas upp hur en beslutad insats genomförts. för hur fel och brister i verksamheten identifieras, dokumenteras, analyseras och hur åtgärder följs upp. för att samla in och använda synpunkter och klagomål från enskilda och från myndigheter och organisationer. Dessa ska bland annat användas för att förebygga fel och brister och för att utveckla verksamheten. för att kontrollera att det finns den bemanning som behövs och att personalen har tillräcklig kompetens. metoder för uppföljning och utvärdering av verksamhetens planering, genomförande, resultat och utveckling. Socialstyrelsen har genom den nya föreskriften stramat upp målformuleringen i bemärkelsen att det ska finnas uppföljningsbara mål. Men överlåter till den enskilda kommunen att formulera de mer precisa mål utifrån de allmänna målen såsom de uttrycks i socialtjänstlagens portalparagraf. Via kommunernas nätverk i det fortsatta arbetet med valfrihetssystem enligt LOV stödjer SKL kommunerna i arbetet med att ta fram uppföljningsbara kvalitetsmål för äldreomsorgen 3.5 Information och icke-valsalternativ Det är alltid vistelsekommunen som ansvarar för verksamheten även om någon annan utför insatsen. Upphandlande kommun ansvarar för kontroll och uppföljning och har även inom LOV det yttersta ansvaret för vårdtagarna. Kommunen ansvarar också för att samla in information och delge brukarna denna inför val av utförare. För att den enskilde ska kunna göra ett aktivt val krävs information om valfrihetssystemet och jämförbar information om vilka utförare som finns att välja mellan. Kommunen ansvarar för att underlätta 11

15 och förklara för den enskilde vad valmöjligheten innebär och vilka godkända utförare som finns. Informationen ska vara saklig, relevant, jämförbar, lättförståelig och lättillgänglig. Vidare ska informationen ges skriftligt och finnas tillgänglig i såväl pappersform som kommunens hemsida samt ges muntligt av biståndshandläggaren i samband med biståndsbeslutet. Den upphandlande kommunen ska se till att det finns icke-valsalternativ. Det är upp till brukaren att välja om denne vill, vill man inte så måste man inte välja. Formerna för icke-valet ska vara bestämt i förväg och ha samma kvalitetskrav som övriga valalternativ. 3.6 Tilläggstjänster Externa utförare har möjligheter att profilera sina tjänster på olika sätt t ex genom att erbjuda särskilda språkkunskaper. I valfrihetssystem enl. LOV har de externa utförarna möjlighet att erbjuda så kallade tilläggstjänster som ligger utanför det offentliga åtagandet. En tilläggstjänst kan antingen vara en tjänst som redan ingår i biståndsbeslutet som den enskilde vill utöka på något sätt, till exempel hur ofta tjänsten utförs, eller en tjänst som inte ingår i biståndsbeslutet t ex fönstertvätt och storstädning. Tilläggstjänster baseras på en överenskommelse mellan den enskilde och utföraren och betalas av den enskilde direkt till utföraren. Kommunens egenregiverksamhet har inte möjlighet att erbjuda tilläggstjänster. 3.7 Vad LOV inte är Valfrihetssystemet är i första hand ett sätt att öka brukarens inflytande i den egna vården. Men för många kommuner har systemet också inneburit att man kunnat genomföra kostnadsbesparingar. Detta har inte med valfrihetssystemet att göra i sig utan är en effekt av det faktum att i den konkurrenssituation som uppstått har kommunerna tvingats se över egenregiverksamheten och genomföra effektiviseringar. Det finns exempel på kommuner där detta har bidragit till att företag har svårt att få ekonomin att fungera p.g.a. för låga ersättningar. Därför är det viktigt för kommunerna att klargöra syftet med ett valfrihetssystem men också att beräkningen per vård timma, alltså ersättningsnivån för utförarna, hamnar på en realistisk nivå i paritet med de kvalitetskrav och mål som finns för verksamheten 4. Erfarenheter av kundvalssystem 4.1 Generella erfarenheter Många kommuner har i sitt arbete med förändrings- och utvecklingsarbetet riktat in sig mot ökat inslag av konkurrens med alternativa driftsformer och ökat brukarinflytande. 16 Det är viktigt att komma ihåg när man läser utredningar inom kundvalssystem att de erfarenheter som kommuner skaffat sig 16 Framtidens näringsliv, Nya fakta & statistik, Almega och Nutek (2007) 12

16 före har inrättat systemen utifrån de förutsättningar och begränsningar som finns inom ramen för LOU. Erfarenheterna från valfrihet enligt LOV är begränsade eftersom kommuner med tidigare kundvalssystem anpassar dessa till LOV från och med årsskiftet. Förutsättningarna i LOU är inte samma som i valfrihetssystem enligt LOV, vilket tidigare beskrivits i rapporten. Kundvalssystem infördes redan början av 1990-talet inom äldreomsorgen i några kommuner i Sverige. År 2007 hade drygt ett trettiotal kommuner i landet någon form av kundvalssystem i äldreomsorgen, lika många kommuner hade planer på att införa valfrihetssystem. 17 Vanligast förekommande är valfrihet för insatser i hemtjänst. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomförde enkätundersökning om förekomsten av valmöjligheter inom äldreomsorgen i kommunerna. Totalt 290 kommuner svarade på enkäten, ca 200 kommuner av dem utreder valfrihetssystem enligt LOV. Av de kommuner som utreder LOV visade enkäten att ca 38 % av kommunerna har för avsikt att införa valfrihetssystem avseende servicetjänster inom hemtjänsten. I ca 33 % av kommunerna planeras valfrihetssystem införas inom hemtjänsten totalt inkl. omvårdnadsinsatser och i ca 8 % av kommunerna även inom särskilda boenden. i ca 21 % av dessa kommuner kan brukarna redan välja mellan olika privata utförare. 18 Dessa kommuner anpassar sina kundvalssystem till LOV. Kommuner som tillämpar någon form av kundvalssystem har infört dessa på olika sätt. Vissa kommuner har inledningsvis infört val på enstaka insatser som t ex städ, tvätt och inköp (t ex Höganäs). Vanligare är dock att dela upp hemtjänst inom områden service och omvårdnad/omsorg. En del kommuner väljer att införa valfrihet för endast serviceinsatserna (t ex Örebro, Tyresö). Medan andra börjar med serviceinsatserna och inför sedan kundvalssystem för omvårdnadsinsatserna (t ex Staffanstorp). Ytterligare en variant som vissa kommuner väljer är att lägga ut samtliga hemtjänstinsatser från start i valfrihetssystem (t ex Nacka, Trosa, Gotland). I mindre kommuner med begränsade volymer och större geografisk spridning av verksamheten kan det bli problematiskt att begränsa valfrihetssystemet till endast servicetjänster. Kundunderlaget kan bli för litet. Omvårdnaden behöver i högre grad ske inom vissa tidsrymder, morgon, lunch och kväll, medan flertalet av servicetjänsterna är mer flexibla både avseende dag och tidpunkt. Inför betänkandet av Frittvalutredningen 19 genomfördes studier av kommuner som tillämpar kundvalssystem. Gemensamt för de flesta kommuner är 17 Valfrihet skapar nya värden i välfärden En kartläggning av kundvalssystem i Sverige, Almega (2008) 18 Inventering av valfrihet i äldreomsorg, SKL (2008, 2009) 19 LOV att välja Lag om valfrihetssystem, SOU 2008:15 13

17 att det varit politisk enighet om att införa fritt val. Ekonomiska motiv har inte varit styrande för införandet. Motivet har varit konkurrensprövning, att utveckla verksamheten, öka valfriheten och inflytandet samt förskjuta makten till brukaren. Ytterligare ett skäl har varit att stimulera utvecklingen av företagande. Kommuner som infört valfrihetssystem är generellt sett positiva till att egenregin utsätts för konkurrens. Det man har sett är en ökad planeringsmedvetenhet inom den kommunala hemtjänsten och att valfrihetssystem sätter press på egenregin att se över verksamhetens kvalitet, kostnader och effektivitet samt en strävan mot att vara ett attraktivt alternativ för brukarna. För många kommuner har valfrihetssystemet inneburit att man kunnat genomföra kostnadsbesparingar. Detta till följd av att konkurrensen med privata utförare har tvingat egenregin att se över den egna verksamheten och genomföra effektiviseringar. I en studie på uppdrag av Konkurrensverket (Edebalk & Svensson 2006) baserad på intervjuer och dokumentation i två kommuner med kundvalssystem i hemtjänsten, Solna och Nacka, togs frågeställningar upp om hur utförarna agerar i situationer med kvalitetskonkurrens och på vilket sätt kundvalssystemens struktur och konstruktion påverkar förutsättningarna för kvalitetskonkurrens. Av resultaten framkommer bland annat att utförarna i begränsad omfattning använder sig av riktad marknadsföring till kommuninvånarna. Personalen har istället lyfts fram som en viktig komponent i marknadsföringen, dels i mötet med brukaren, dels att genom logotyper på arbetskläder och bilar, synliggöra utföraren i brukarens närområde. Stor vikt har lagts vid att matcha rätt personal med rätt brukare eftersom brukarnas upplevelse av relationen med vårdpersonalen och personalens bemötande anses vara viktiga för hur brukarna uppfattar kvaliteten i den hemtjänst de får. Utförarna har arbetat med att förbättra tillgängligheten för både brukare och biståndshandläggare. Kompetensen inom utförarna har förstärkts genom att utförarna profilerar sig med olika specialkompetenser i omvårdnad, t ex för brukare med vissa typer av sjukdomar. Även den språkliga kompetensen hos personalen har stärkts. När konkurrensen hårdnar kommer det att bli viktigare för utförarna att erbjuda brukarna det lilla extra alltså utöver det som beslutats i biståndsbedömningen. 20 I SKL:s studie Att utveckla valfrihet har fem kommuner med kundvalssystem studerats. 21 I de kommuner som infört valfrihet inom några få områden, har effekten på organisationen blivit liten. Den politiska organisationen har inte ändrats alls. Ansvaret för genomförande och utvärdering har lagts på facknämnderna. Även på tjänstemannasidan har de organisatoriska kon- 20 Kundval i hemtjänsten Erfarenheter av information och uppföljning (2009) 21 Att utveckla valfriheten En studie av styrning och organisation i fem kommuner med valfrihetssystem, SKL (2008). Kommunerna är Danderyd, Nacka, Umeå, Upplands Väsby och Varberg. 14

18 sekvenserna blivit små. Det som hänt är att man på förvaltningarna har blivit tvungna att i större eller mindre utsträckning skilja på administrationen för egenregin och den för de fristående utförarna. Det uppstår visst merarbete inom administrationen både rent allmänt och när det gäller fakturering, avstämning etc. Uppföljningsverksamheten, både ekonomiskt och kvalitetsmässigt har också behövt utvecklas, men organisatoriskt har det snarast handlat om omflyttning av personal inom förvaltningen. 4.2 Information Det är av vikt att ta fram informationsmaterial kring själva valfrihetssystemet riktat till både personal och brukare. För personal handlar det dessutom om att informera om eventuella effekter en konkurrensutsättning kan medföra för deras arbete, samt att informera om vilka möjligheter det kan innebära för personal som vill starta eget. För brukare behövs även information om hur valet går till, vilka insatser som omfattas och vilka utförare som det går att välja mellan. Det är kommunens ansvar att stå för den grundläggande informationen så att det säkerställs att den är saklig, relevant, jämförbar och lätt att förstå. Information om utförare kan bland annat omfatta vilka tjänster utföraren tillhandahåller, utbildningsnivå hos personal, språkkunskaper samt antal anställda. I ett valfrihetssystem kommer biståndshandläggaren sannolikt få en mer central roll än tidigare. Det är biståndshandläggaren som oftast har de första kontakterna med den blivande brukaren och är den som beviljar hemtjänst utifrån den enskilde individens behov. I ett valfrihetssystem är det oftast biståndshandläggarens roll att informera och stödja brukaren inför valet av utförare. Detta skall ske på ett konkurrensneutralt sätt, det vill säga att inte ge den kommunala utföraren några för- eller nackdelar, direkt eller indirekt. Därför är det viktigt att på ett eller annat sätt skilja mellan dem som sköter valfrihetssystemet och beviljar den enskilde brukaren insatser, från dem som producerar tjänsterna/insatsen. För att brukarna ska kunna välja bland de av kommunen godkända utförarna behövs jämförbar information. Informationen ska som tidigare nämnts finnas tillgänglig på kommunens hemsida vilket har visats helt eller delvis saknas på flertalet av de kommuner som har valfrihet inom egenregi. 22 Självklart är att information finns åtkomlig för brukare och deras anhöriga på kommunens hemsida men biståndshandläggarens roll som vägledare och informatör om brukarens rätt till valfrihet är också viktig. Biståndshandläggaren visar på vilka alternativ som finns, både externa utförare men även den kommunala egenregin, samt hur valet går till. Enligt en undersökning i val av hemtjänst utförd av socialstyrelsen ägde själva valet av utförare oftast rum i samband med biståndsbedömarens hembesök eller besök på sjukhu- 22 Får kommunernas invånare veta vad de vill veta, 2006, Svenskt Näringsliv (2007) 15

19 set. 23 Undersökningen visade att en tredjedel uppgav att de inte hade gjort något val eller kommer ihåg att de gjort ett val. Några få, som var förhindrade på grund av sitt hälsotillstånd att själva göra ett val, fick hjälp av anhöriga. Det är enligt regeringens mening viktigt att brukaren får all hjälp och allt stöd som han eller hon behöver, vilket innebär att kommunen har huvudansvaret för att kontakt etableras mellan den valda utföraren och brukaren. För att ett valfrihetssystem ska fungera är det viktigt att brukaren utvärderar sitt val och väljer eller byter leverantör i enlighet med sina önskemål. I kommunens skyldighet att tillhandahålla information ingår därför även att ge information om vad som gäller vid omval och hur det går till. Det kan vara information om uppsägningstider och var brukaren ska vända sig för att göra ett omval. Kommunen har även möjlighet att inom arbetet med informationsspridning återkommande påminna om brukarens möjlighet till omval. 4.3 Kvalitet Kvalitetsindikatorer används för att mäta och följa upp kvaliteten i vården och omsorgen. Framför allt för förbättring av verksamheterna men också för att synliggöra för de olika intressenterna, brukare, personal och huvudmän. Litteraturen delar in indikatorerna vanligtvis i tre typer av mått (Donabedian 1988): - Strukturkvalitet (förutsättningarna t ex personaltäthet, utrustning, lokaler) - Processkvalitet (det faktiska utförandet t ex bemötande, omhändertagande medicinering) - Resultatkvalitet (faktiska uppnådda resultat t ex brukarnas hälsa, upplevelsen av vården och omsorgen) Resultatmåtten anses som den bästa indikatorn men är förenat med stora svårigheter att använda sig av. Strukturella och processuella dimensioner tillsammans med resultatmått kan ge en allsidig och nyanserad bild av kvaliteten inom äldreomsorgen. Viktigt är att kvalitetsmåtten har egenskaper så att de är praktiskt användbara och tillförlitliga för dem som ska använda dessa. Socialstyrelsen samlar in en hel del underlag från kommunerna för uppföljning av verksamheterna inom bland annat äldreomsorgen. I Socialstyrelsens Öppna jämförelser och Äldreguiden behandlas kvalitetsfaktorer så som brukarens delaktighet, personaltäthet, kompetens, information, kontinuitet, sysselsättningsgrader, personalomsättning, timanställda, ledning och antal anställda per chef. Jämförelser görs mellan olika kommuner som medborgaren kan ta del av. Ytterligare Nationella kvalitetsindikatorer presenteras av Socialstyrelsen inom vården och omsorgen av äldre. Arbetet är en del av regeringsuppdraget som handlar om att utveckla ett nationellt system för öppna jämförelser. De områden som behandlas är: Undernäring identifiera och förebygga 23 Att välja hemtjänst, Socialstyrelsen (2004) 16

20 Fall identifiera och förebygga Trycksår identifiera och förebygga Vård och omsorg i livets slutskede Läkemedelsgenomgångar Läkemedel förskrivna och uthämtade från apotek Indikatorerna är ett komplement till de uppgifter som presenteras i äldreguiden. Kunskap om hur man kan identifiera att en person riskerar att falla, utveckla undernäring eller trycksår är en av förutsättningarna för att tidigt uppmärksamma risker och problem och att förhindra onödigt lidande samt att därmed bidra till en bättre livskvalité. De flesta personer avlider utanför sjukhus. Vård i livets slutskede förekommer ofta i vården och omsorgen om äldre. Varje person som befinner sig i livets slutskede har rätt till en god palliativ (lindrande) vård. Läkemedelshantering från förskrivning till det att personen tar sina läkemedel engagerar ofta så gott som all inblandad personal. Läkemedelsgenomgångar syftar till att bland annat bidra till att rätt läkemedel ges till rätt person i rätt tid och dos och på rätt sätt. Indikatorerna för läkemedelsanvändningen uppmärksammar särskilt att många olika läkemedel (polyfarmaci) till en och samma person innebär en stor riks för biverkningar och att läkemedel reagerar på ett sätt med varandra så att effekten inte blir den avsedda (läkemedelsinteraktioner). De rekommenderade indikatorerna avser att bidra till en vård och omsorg av god kvalitet. Socialstyrelsen planerar en särskild uppgiftsinsamling av resultat av mätningar av indikatorerna under Eventuellt identifieras ytterligare områden som kan vara värdefulla att mäta. Kommunen har ett eget ansvar att ta fram kvalitetskriterier och följa upp de tjänster som utförs inom ramen för socialtjänstlagen. Flera utförare ökar än mer kraven på uppföljning och utvärdering av verksamheten ur kvalitetssynpunkt. Vilket i sin tur skapar behov av utvecklade styr- och utvärderingsinstrument. Kvalitetskontroller kan ske på olika sätt, t ex genom brukarundersökningar, regelbundna verksamhetsuppföljningar samt genom anmälda eller oanmälda inspektioner. Kommunen kan också ställa krav på att utförarna själva ska genomföra kvalitetsuppföljningar. Det kan likaså ställas krav på att utförarna ska redovisa klagomål som de fått till kommunen, samt att dessa ska offentliggöras. De vanligaste metoderna för uppföljning av kvaliteten i kommunerna med kundvalssystem är: 24 Brukarundersökningar genom enkät till brukare eller anhörig 93 % Uppföljning av biståndsbeslut 89 % Klagomålshantering 85 % Avvikelse granskning 85 % 24 Information från Sveriges kommuner och Landsting (2009) 17

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV

VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV VALFRIHETSSYSTEM INOM HEMTJÄNST LOV Sidan 2 av 11 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 UTREDNING - VALFRIHETSSYSTEM INOM ÄLDREOMSORGEN.. 3 1.1.1 Språkbruk... 3 1.2 LOV - Lagen om Valfrihetssystem... 3 1.2.1 Stimulansbidrag...

Läs mer

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen

2010-02-23 SIDAN 1. Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen SIDAN 1 Kundval-/ valfrihetssystem - upphandling och uppföljning inom äldreomsorgen Kundval- /valfrihetssystem Hemtjänst 1 januari 2002 Ledsagning och avlösning 1 januari 2002 Vård- och omsorgsboende 1

Läs mer

Valfrihet med politiska våndor

Valfrihet med politiska våndor Valfrihet med politiska våndor Lagen om valfrihetssystem LOV Stefan Elg Allego AB www.allego.se De gemenskapsrättsliga principerna EGdirektiven Beslut 1 Beskriva vad Beskriva hur Beskriva när AVTAL Beslut

Läs mer

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg

Valfrihetssystem. Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg Valfrihetssystem Nya möjligheter för dig som är eller vill bli företagare inom service, vård eller omsorg 1. Vad är valfrihetssystem Lag om valfrihetssystem (LOV) ger kommuner och landsting möjlighet att

Läs mer

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst

Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst KKV1047, v1.0, 2015-02-03 BESLUT 2015-08-26 Dnr 53/2015 1 (5) Nordanstigs kommun Kommunstyrelseförvaltningen Box 820 70 Bergsjö Nordanstigs kommun Valfrihetssystem för hemtjänst Konkurrensverkets beslut

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Kvalitet inom äldreomsorgen

Kvalitet inom äldreomsorgen Revisionsrapport* Kvalitet inom äldreomsorgen Mora kommun Februari 2009 Inger Kullberg Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning och bakgrund...4 2.1 Revisionsfråga...5 2.2 Revisionsmetod...5

Läs mer

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30

- att kunna välja utförare av hemtjänst. Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Medborgarmöte - att kunna välja utförare av hemtjänst Kommunhuset, Naverlönnsalen, tisdagen den 29 september 2009, klockan 19.00 20.30 Närvarande Värdar (vårdutskottet) Per Mattsson (M), ordförande i vårdutskottet

Läs mer

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER

ALTERNATIVA DRIFTSFORMER PROGRAM FÖR ALTERNATIVA DRIFTSFORMER (KONKURRENSPROGRAM) Utkast INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 Bakgrund 3 Nulägesbeskrivning 3 Mål och syfte 4 Omfattning 4 Befintlig / ny verksamhet 4 Interna bud 4 Principer

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten

Eget val inom hemtjänsten BRUKARE Eget val inom hemtjänsten Hur du som brukare väljer utförare inom hemtjänsten 1 VALET ÄR DITT! Från och med hösten 2011 inför Falköpings kommun eget val av utförare inom hemtjänsten enligt Lagen

Läs mer

PROJEKTPLAN 2009-05-05

PROJEKTPLAN 2009-05-05 PROJEKTPLAN 2009-05-05 Projekt: Utredning och införande av valfrihetssystem i hemtjänsten enligt LOV samt slutrapport och uppföljning i juni 2011. Uppdragsgivare: Socialchefen i Mellerud. Bakgrund: I september

Läs mer

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun

Kvalitetsuppföljning. Hemvården i Svalövs kommun Kvalitetsuppföljning - Hemvården i Svalövs kommun Lagen om valfrihetssystem 2013-01-14 1 Innehållsförteckning 1 BAKGRUND 2 2 SYFTE 2 3 METOD 2 4 MÅLGRUPP 3 5 RESULTAT 3 5.1 Styrkor 3 5.1.1 Systematiskt

Läs mer

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK

Ink : 2008-04- 2 1. Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN REGERINGEN 2008-04-10 S2008/3609/ST. Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM VLK Regeringsbeslut 111:38 REGERINGEN Socialdeparteme OCIALSTYRELSEN VLK Ink : 2008-04- 2 1 2008-04-10 S2008/3609/ST Socialstyrelsen 106 30 STOCKHOLM (delvis) Doss Hand. Dnr Uppdrag att fördela stimulansbidrag

Läs mer

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2)

LOV-utredningen. ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen ( Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten, SOU 2014:2) LOV-utredningen Utredningen tillsattes i september 2012, betänkande i januari 2014 Särskild utredare Greger Bengtsson Experter

Läs mer

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON-2012-324 Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande 2013-09-23 Susanne Göransson, 054-540 55 13 Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna

Läs mer

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun.

Stöd och lärande. Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Stöd och lärande Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom Stöd och Lärande Tomelilla Kommun. Innehåll Inledning... 3 Syfte... 3 Kvalitetsindikatorer... 3 Lagrum... 3 Berörda... 3 Utveckling...

Läs mer

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning

Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning 2014-05-08 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE SÄN 2013/96 Social- och äldrenämnden Översyn av kundvalet inom hemtjänst, ledsagning och avlösning Förslag till beslut Social- och äldrenämnden föreslår kommunfullmäktige

Läs mer

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden.

Uppföljningsplan. Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Uppföljningsplan Plan för uppföljning av utförd verksamhet inom social- och äldreomsorgsnämndernas ansvarsområden. Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Inledning... 3 1.1 Uppdragsbeskrivning/avtal...

Läs mer

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14

Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun. 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 Ledningssystem inom Äldre- och handikappomsorg Vellinge kommun 2010-04-19 Reviderat 2011-04-14 1 Inledning Socialstyrelsen gav 2006 ut föreskrifter om ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SOL,

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Riktlinje för ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete xx Fastställd Socialnämnden 2014-05-07 Reviderad - Produktion Socialförvaltningen

Läs mer

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg

Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14. Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Kunskap och verktyg för kvalitet i upphandling av äldreomsorg 2013-14 Elisabeth Åkrantz och Anne Isberg Utbildning varför? Regeringsuppdrag. Stärka upphandlingskompetensen. Öka samarbetet inom och mellan

Läs mer

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen

Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson Antaget av vård- och omsorgsnämnden 2012-10-25, 122 Kvalitetsledningssystem inom vård- och omsorgsförvaltningen STYRDOKUMENT 2 (9) Innehållsförteckning Bakgrund...

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun

Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun STENUNGSUNDS KOMMUN Plan för konkurrensutsättning och alternativa driftsformer i Stenungsunds kommun Typ av dokument Plan Dokumentägare Näringslivsansvarig Beslutat av Kommunfullmäktige Giltighetstid Tills

Läs mer

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten

Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Tjänsteskrivelse 1 (3) 2014-05-22 SN 2014.0093 Handläggare: Patrik Jonsson, 22.socialkansliet Socialnämnden Yttrande över motion angående lagen om valfrihetssystem inom hemtjänsten Sammanfattning En motion

Läs mer

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012

KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 1 Vård och omsorg 2011-04-12 Beställarenheten Dnr VON 95/11 KONTAKTPERSON LSS, SoL INTERN KRAVSPECIFIKATION Antagen av Vård- och omsorgsnämnden den 26 maj ( 63) Gäller from 1 januari 2012 Utförare = Driftansvarig,

Läs mer

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen

Tjänsteutlåtande 2010-08-17. DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth. Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen DANDERYDS KOMMUN Socialkontoret Handläggare: Millie Lindroth Tjänsteutlåtande 2010-08-17 1(5) Socialnämnden 2010-08-23 SN 2010/0068 Svar på motion angående värdighetsgaranti i äldreomsorgen Förslag till

Läs mer

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy

Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy Sidan 1 av 6 Antagen av kommunfullmäktige 2008-10-27, 151, att gälla från och med det kommunfullmäktiges beslut vunnit laga kraft. Landskrona kommuns konkurrensutsättningspolicy 1. Definition 2. Mål och

Läs mer

Tillgänglighetsplan 2013-2015

Tillgänglighetsplan 2013-2015 Tillgänglighetsplan 2013-2015 Antagen av Kommunfullmäktige 2013-04-29, KF 36 1 Bakgrund Det är av stor vikt att tillgänglighetsfrågor beaktas i all kommunal planering. Ledamöter i Kommunala Handikapprådet

Läs mer

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten

Kvalitetsledningssystem. Socialtjänsten Kvalitetsledningssystem i Socialtjänsten 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Systematiskt kvalitetsarbete 1.1 Inledning 1.1.1 Varför ett ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten 1.1.2 Vad ingår i ledningssystem

Läs mer

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV

KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV 1(8) KRAVSPECIFIKATION UPPHANDLING AV Sysselsättning till personer med psykiska funktionshinder 2(8) Innehållsförteckning Sid nr 1 UPPDRAGSBESKRIVNING 3 1.1 Målgrupp 3 1.2 Syfte 3 1.3 Mål för sysselsättningen

Läs mer

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser

Stenungsunds kommun. Förfrågningsunderlag. Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser Stenungsunds kommun Förfrågningsunderlag Valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänst, serviceinsatser INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 1.1. Allmänt om kommunen 3 1.2. Allmänt om LOV 3 2. OMFATTNING 3 2.1.

Läs mer

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete

Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete s revisorer Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Översiktlig granskning ledningssystem för systematisk kvalitetsarbete Revisionen har via KPMG genomfört en granskning

Läs mer

Sammanfattning 2014:1

Sammanfattning 2014:1 Sammanfattning Äldreomsorg är en viktig välfärdstjänst som tar betydande ekonomiska resurser i anspråk. I dag går var femte kommunal skattekrona till vård och omsorg om äldre. En tydlig trend är att allt

Läs mer

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun

Policy för konkurrensutsättning. Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet. i Falköpings kommun Policy för konkurrensutsättning av kommunal verksamhet i Falköpings kommun Innehållsförteckning Bakgrund 3 Tillvägagångssätt vid konkurrensutsättning 3 Vad som kan konkurrensutsättas 3 Arbetsordning för

Läs mer

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab

Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab KKV1015, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 333/2014 1 (5) Västra Götalandsregionen Regionens Hus 462 80 Vänersborg Västra Götalandsregionen Vårdval Rehab Konkurrensverkets beslut Västra Götalandsregionen

Läs mer

DEL I. Förfrågningsunderlag. LEKRÄTT - Valfrihetssystemet enligt LOV. För leverans av hemtjänst i kommunerna Leksand och Rättvik

DEL I. Förfrågningsunderlag. LEKRÄTT - Valfrihetssystemet enligt LOV. För leverans av hemtjänst i kommunerna Leksand och Rättvik I nbjudan & administrativa föresk rif ter För leverans av hemtjänst i kommunerna Leksand och Rättvik DEL I Förfrågningsunderlag VÅRD & OMSORG - SOCIALFÖRVALTNINGEN Leksands kommun Rättviks kommun - Valfrihetssystemet

Läs mer

Fritt val i vård och omsorg

Fritt val i vård och omsorg Fritt val i vård och omsorg Om du vill ha informationen i ett alternativt format, exempelvis i punktskrift, kontakta Konkurrensverket via e-post konkurrensverket@kkv.se eller via telefon 08-700 16 00.

Läs mer

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun.

Enligt SKL:s öppna jämförelser 2013 beviljas varje brukare i snitt 20 timmar hemtjänst per månad i Gagnefs kommun. 0 Gagnefs kommun basfakta Befolkning: 10 023 personer (2013) Yta: 760 kvadratkilometer Andel över 65 år med hemtjänst var år 2006 7,2 %, år 2011 11,6 % och år 2013 var siffran 7,6 %. Idag är 164 personer

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370

Projektdirektiv. Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun. Dnr: Son 2014/370 Projektdirektiv Införande av ÄBIC i äldreomsorgen i Järfälla kommun Dnr: Son 2014/370 Socialförvaltningen Besöksadress: Vibblabyvägen 3 Postadress: 177 80 JÄRFÄLLA Jenny Wilhelmsson, Telefon växel: 08-580

Läs mer

Administrativa rutiner för biståndshandläggare och utförare Från beslut till verkställighet. Rutinen gäller när externa utförare är aktuella.

Administrativa rutiner för biståndshandläggare och utförare Från beslut till verkställighet. Rutinen gäller när externa utförare är aktuella. 2011-12-07 Administrativa rutiner för biståndshandläggare och utförare Från beslut till verkställighet. Rutinen gäller när externa utförare är aktuella. Insats Åtgärd kommentarer 1. Val av utförare. När

Läs mer

Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst

Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst UTREDNING 1 (29) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Jan Nilsson, utredare Dnr VON/2009:15-710 Utredning angående införande av ett valfrihetssystem inom äldreomsorgens hemtjänst hemtjänst Innehållsförteckning

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Socialstyrelsens författningssamling. Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS SOSFS 2006:11 (S) och allmänna råd Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras verkets

Läs mer

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV

Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Förfrågningsunderlag Utförande av HEMTJÄNST enligt lagen om valfrihetssystem LOV Bilagor: a) Avtal m avtalsbilagor 1-4 b) Blankett Ansökan om tillstånd att utföra servicetjänster c) Blankett Intyg d) Blankett

Läs mer

Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012

Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012 UPPFÖLJNING 1 (9) Vår handläggare Jan Nilsson, utredare Uppföljning av utförare inom hemtjänsten åren 2011-2012 UPPFÖLJNING 2 (9) Bakgrund Kommunen införde ett valfrihetssystem för brukare i hemtjänsten

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning

Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning Stöd till chefer vid implementering av lokal uppföljning inom missbruksoch beroendevården Socialstyrelsens tillsyn av missbruksvården och öppna jämförelser visar att uppföljning av verksamheternas resultat

Läs mer

Granskning av hemtjänst/lov 2014

Granskning av hemtjänst/lov 2014 Granskning av hemtjänst/lov 2014 Sammanställd av Margareta Sjögren, kvalitetsuppföljare/utredare Kvalitets- och utvecklingsenheten 2014-08-28 Bakgrund Lagen om valfrihetssystem (LOV) reglerar vad som ska

Läs mer

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats?

Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Genomförandeplaner ett verktyg för att följa upp och utvärdera brukarnas upplevelser av en insats? Av: Åsa Wallqvist, Jack Axelsson, Kjell Fransson och Lotta Larsson Innehåll: Vad ska en genomförandeplan

Läs mer

Riktlinjer för social dokumentation

Riktlinjer för social dokumentation Riktlinjer för social dokumentation Februari 2011 1 Juni 2011 Inledning Omvårdnadsförvaltningens Riktlinjer för social dokumentation reglerar hur genomförandet av beviljade insatser till äldre personer

Läs mer

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar

Ks 352 Dnr 2014.0294.759. Kommunstyrelsen beslutar Ks 352 Dnr 2014.0294.759 Uppföljning av granskning kring kvalitet inom socialtjänsten Kommunstyrelsen beslutar 1. Att till kommunrevisorerna överlämna ovanstående svar avseende granskning kring kvalitet

Läs mer

SOSFS 2011:9 ersätter

SOSFS 2011:9 ersätter SOSFS 2011:9 trädde i kraft den 1 januari 2012 tillämpliga inom hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst och verksamhet enligt LSS oavsett om det är i privat eller offentlig regi vid myndighetsutövning

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Socialförvaltningen Foto: Karolina Edgren Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten i Lomma kommun i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Utgångspunkter, principer och ansvar

Läs mer

Information om hjälp i hemmet och valfrihet

Information om hjälp i hemmet och valfrihet Information om hjälp i hemmet och valfrihet Version 9.0 20150203 Vård- och omsorg Information om hemtjänst Vad är hemtjänst? Hemtjänst är ett samlat begrepp för olika former av stöd, service och omvårdnad

Läs mer

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst

Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Eget val inom hemtjänsten Information till dig som vill välja utförare av hemtjänst Vem har möjlighet att välja utförare? Du som är beviljad hemtjänst omfattas av det egna valet av utförare. Vad innebär

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström

Eget val hemtjänsten. i Karlskrona. Information utgiven i september 2009. Fotograf Matz Arnström Eget val hemtjänsten Information utgiven i september 2009 Fotograf Matz Arnström i Karlskrona INNEHÅLLSFÖRTECKNING Eget val i hemtjänsten Sid 3-5 Vad ingår i de olika alternativen? Sid 6 Valbara hemtjänstalternativ

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland

Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland Likvärdiga villkor för utförare inom vårdvalssystem i Landstinget i Värmland LK/140453 Upprättad av Vårdvalsenhet och Ekonomistab Landstinget i Värmland 1 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...

Läs mer

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem

Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem Avtal För bedrivande av hemtjänst enligt Lagen om valfrihetssystem 1 Parter Mellan nedanstående parter, kommunen och leverantören har följande avtal träffats. Kommunen: Stenungsunds kommun Strandvägen

Läs mer

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning

Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Insatser för äldre och funktionshindrade konkurrensens konsekvenser för kvalitet, kostnader och fördelning Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Insatser för äldre och för funktionshindrade

Läs mer

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS

Införande av kundval daglig verksamhet, LSS SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN 2014-05-22 SN-2014/2246.183 1 (5) HANDLÄGGARE Maria Jonsson 08-535 378 47 maria.jonsson@huddinge.se Socialnämnden Införande av kundval daglig verksamhet, LSS Förslag

Läs mer

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun

Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun Policy för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun 2 Inledning I denna policy anges riktlinjer för konkurrensprövning av verksamheter inom Säffle kommun. Policyn ska vara ett stöd för nämnder,

Läs mer

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel

Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Bilaga till regeringsbeslut 2007-08-16 nr 3 Socialdepartementet Riktlinjer till genomförandet av satsningen fritt val av hjälpmedel Inledning Regeringen vill i en försöksverksamhet pröva ett system som

Läs mer

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden Ledningssystem för kvalitet inom socialtjänsten i Härjedalens kommun Ledningssystem Ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Socialnämnden

Läs mer

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson

Kvalitetssäkring. Annika Asplind och Lena Svensson Kvalitetssäkring Annika Asplind och Lena Svensson 3 Vad innebär valfrihetssystem? Brukare, elever, patienter väljer utförare Ersättningen kopplat till valet LOV LOU- bidrag Kommunen/landstinget beslutar

Läs mer

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER

ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND VÄRDIGHETSGARANTIER ÄLDREOMSORGENS NATIONELLA VÄRDEGRUND 1 januari 2011 infördes äldreomsorgens nationella värdegrund i Socialtjänstlagen (SoL). Socialtjänstens omsorg

Läs mer

Dialog Insatser av god kvalitet

Dialog Insatser av god kvalitet Dialog Insatser av god kvalitet Av 3 kap. 3 i socialtjänstlagen framgår att insatser inom socialtjänsten ska vara av god kvalitet. För utförande av uppgifter inom socialtjänsten ska det finnas personal

Läs mer

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9)

Information om Socialstyrelsens nya föreskrifter och allmänna råd om ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete (SOSFS 2011:9) Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS

Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt 9 9 LSS sida 1 (9) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Nytidas gruppbostäder på Furuvägen, Kärreberg och Laxvägen enligt

Läs mer

Daglig verksamhet i Linköping Eget val

Daglig verksamhet i Linköping Eget val Daglig verksamhet i Linköping Eget val Dagsläget i Linköping och utredningsuppdraget Frågor att ta ställning till vid införande av valfrihetssystem. Krav på leverantör och krav på tjänst Ersättningssystem

Läs mer

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen

Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Revisionsrapport Myndighetsutövning samt dokumentation inom äldreomsorgen Härryda kommun Juni 2009 Lars Näsström Innehållsförteckning Sammanfattning...1 1 Inledning...2 1.1 Bakgrund...2 1.2 Tidigare granskningsarbete...3

Läs mer

Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen

Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen Konkurrens på lika villkor? Erfarenheter av LOV inom äldreomsorgen Oktober 2011 Innehåll 1 Sammanfattning... 4 2 LOV i äldreomsorgen en bakgrund... 5 3 Beräkningen av ersättningsnivåerna... 9 4 Underskott

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS

Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS 2008-07-04 Socialnämnd Eva Martinsson Andersson Planeringsledare Ledningssystem för kvalitet i verksamhet enligt SoL, LVU, LVM och LSS Bakgrund År 2006 utkom socialstyrelsens föreskrifter och allmänna

Läs mer

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29

Kvalitetspolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-10-29 Kvalitetspolicy för Köpings kommun Kvalitetspolicyn ingår i kommunens styrmodell inom ramen för kommunfullmäktiges policy för verksamhets- och ekonomistyrning.

Läs mer

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten

Nationella bedömningskriterier. ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. socialtjänsten Nationella bedömningskriterier för tillsyn av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete inom socialtjänsten från den 1 januari 2012 Innehåll Inledning... 3 Bakgrund... 3 Projektorganisation... 3

Läs mer

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013

Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org. Famnas kvalitetsrapport 2013 Box 16355 103 26 Stockholm www.famna.org Famnas kvalitetsrapport 2013 Famnas kvalitetsrapport 2013 Om Famna Famna startade 2004 genom att åtta idéburna organisationer tog ett gemensamt initiativ till att

Läs mer

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen. sida 1 (11) Kvalitets- och utredningsavdelningen Socialförvaltningen Kristina Privér Kvalitetscontroller Resultat från kvalitetsuppföljning i Attendos verksamheter på Baldersvägen, Utmarksvägen och Vesslevägen.

Läs mer

Program. för vård och omsorg

Program. för vård och omsorg STYRDOKUMENT 1(5) Program för vård och omsorg Område 2Hälsa och Omsorg Fastställd KF 2013-02-25 10 Program Program för Vård och Omsorg Plan Riktlinje Tjänsteföreskrift Giltighetstid Reviderad Diarienummer

Läs mer

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen

Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen 1(5) Införande av lag (2008:962) om valfrihetssystem (LOV) inom särskilt boende inom äldreomsorgen Ärendet Mot bakgrund av socialnämndens förslag till beslut om införande av lag om valfrihetssystem (LOV)

Läs mer

Resumé - upprinnelsen

Resumé - upprinnelsen Aktuellt nationellt - Äldre Socialstyrelsens förslag till föreskrifter och allmänna råd om ansvaret för personer med demenssjukdom och bemanningen i särskilda boenden - Vanvård och upprättelse - Missbruk

Läs mer

Socialtjänsten, Umeå kommun. Umeå. Gerd Ivert. www.umea.se

Socialtjänsten, Umeå kommun. Umeå. Gerd Ivert. www.umea.se Umeå 1 Lite fakta om Umeå Invånare: 112 732, varav 13,6% är 65 år och äldre Medelålder: 38 år Yta: 2 317 kvm Norrlands knutpunkt Staden som växer Kunskapsstaden Friluftsstaden Kulturstaden 2 Utförare av

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl.

Revisionsrapport. Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Mjölby kommun. Håkan Lindahl. Revisionsrapport Granskning av omsorgs- och socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Mjölby kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod

Läs mer

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014

Öppna jämförelser i socialtjänsten. Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Öppna jämförelser i socialtjänsten Handlingsplan för ekonomiskt bistånd 2010 2014 Innehåll Bakgrund 3 Syfte och mål 3 Avgränsningar 3 Målgrupper 3 Nuläge 4 Tillgång till data 4 Indikatorer och mått 4 Insamling,

Läs mer

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg

Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg Kvalitetsberättelse för område Vård och omsorg År 2012 2013-02-25 Maria Ottosson Lundström Dnr: 2013-80 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Övergripande mål och strategier... 4 Organisatoriskt ansvar... 4 Struktur

Läs mer

Insyn och kontroll hos externa utförare

Insyn och kontroll hos externa utförare Insyn och kontroll hos externa utförare Härryda kommun December 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning SAMMANFATTNING 1 INLEDNING 2 UPPDRAG 2 GENOMFÖRANDE 2 KOMMUNENS FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet

Rapport 2004:19 Hjälp i hemmet Rapport 24:19 Hjälp i hemmet Vissa bistånds- och serviceinsatser inom äldre- och handikappsomsorgen i Västra Götalands län Inledning I förarbetena till den nya socialtjänstlagen (21:43), som trädde i kraft

Läs mer

Projektspecifikation

Projektspecifikation Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2011-03-02 Projektspecifikation Projekt: Läkemedel projektnummer 2265 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Eva Almén-Åström Datum: 100209 Godkänd

Läs mer

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder

Förslag till yttrande över motion om garanterat äldreboende efter viss ålder Vård- och omsorgsnämndens handling nr 27/2014 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) Vår handläggare Johanna Wennerth, utvecklingsledare Ert datum Er beteckning Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över motion

Läs mer

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde

Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Riktlinje med rutiner Utgåva nr 1 sida 1 av 5 Dokumentets namn Gränsdragning av Sjukvård och Egenvård samt Biståndsbeslut och samordning av det praktiska stödet till den enskilde Utfärdare/handläggare

Läs mer

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen

Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Riktlinjer för social dokumentation Funktionshinderområdet och äldreomsorgen Ansvarig/upprättad av Kvalitetsenheten Christina Almqvist Beslut fattat av Upprättad 2012-10-18 Reviderad Socialnämnden och

Läs mer

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2)

Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) REMISSVAR ERT ER BETECKNING 2014-02-10 S2014/420/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm Framtidens valfrihetssystem inom socialtjänsten (SOU 2014:2) Statskontoret avstyrker utredningens

Läs mer

Rev. 2008-01-07. Kvalitetssystem för socialtjänsten i Nacka

Rev. 2008-01-07. Kvalitetssystem för socialtjänsten i Nacka Rev. 2008-01-07 Kvalitetssystem för socialtjänsten i Nacka Kvalitetsplan 2007 2008 Innehåll KVALITETSPLAN... 1 VARFÖR EN KVALITETSPLAN?... 1 VAD INGÅR I KVALITETSPLANEN?... 1 SYFTE OCH MÅL MED KVALITETSARBETET...

Läs mer

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen

Revideras senast: Revideras av socialförvaltningens kvalitetsgrupp Dokumentansvarig förvaltning: Socialförvaltningen Diarienummer: Samverkan Rutin Kundval i hemtjänsten Gäller från: 2012-11-01 Gäller för: Beställare och utförare utav hemtjänst Fastställd av: Socialförvaltningens ledningsgrupp Utarbetad av: Socialförvaltningens

Läs mer

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun

Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll. Motala kommun Revisionsrapport Granskning av socialnämndens styrning, uppföljning och kontroll Motala kommun Håkan Lindahl Juni 2012 Innehållsförteckning 1. Revisionell bedömning 1 2. Bakgrund 1 3. Metod 2 4. Granskningsresultat

Läs mer

KVALITETSUTVECKLING INOM

KVALITETSUTVECKLING INOM KVALITETSUTVECKLING INOM SOCIALTJÄNSTEN OCH INFÖRANDET AV SAS SOCIALT ANSVARIG SAMORDNARE REGIONFÖRBUNDET I ÖREBRO DEN 17 OKTOBER 2013 1 Magisteruppsats i Socialt arbete, 2013 Författare: Anneli Harnegård

Läs mer