Seminarium Kompetensförstärkning i Malmfälten

Transkript

1 Seminarium Kompetensförstärkning i Malmfälten Fredrika Persson, Freja konsulter Tillväxt i Malmfälten projektet

2 Sammanfattning Projekt Tillväxt i Malmfälten har genomfört en förstudie kring Kompetensförstärkning i Malmfälten, i syfte att kompetensförstärka Malmfältens SME företag. Förstudien finns tillgänglig på Syftet var att ta till vara kompetensen hos välutbildade akademiker som av någon anledning halkat efter i yrkeslivet och ge dessa en snabbintroduktion i gruvindustrins och dess entreprenörers situation. Förstudien visar på behov, tänkt innehåll och genomförande. Utbildningen föreslås i förstudien bekostas genom Länsarbetsnämnden LAN och deltagande företags egna insatser. Modellen är tidigare genomförd kring järnvägsteknik i Luleå med mycket gott resultat. Vid ett seminarium kring frågan konstaterades att utbildningen är angelägen ur samhällsperspektiv men att för få SME företag bundit sig för utbildningsplatser för att LAN skall ha möjlighet att starta/beställa utbildningen. LAN ställde dock utsikter till att kunna vara beställare och finansiera projektet om företagen faktiskt kommunicerar behovet. Ett förnyat kontakt arbete hos basindustrin och SME företagen i Malmfälten måste alltså genomföras som nästa steg av någon intresserad och motiverad aktör om detta skall kunna förverkligas. Vid seminariet presenterades också: En kartläggning genomförd av Lapplands kommunalförbund och de utbildningar som är tillgängliga via dem; Trainee programmet som Luleå Tekniska Universitet driver och LAN presenterade nuläget på arbetskraftstillgång och hur man möter företagens behov av spetsutbildad personal. I förberedelsen till seminariet engagerades representanter från LAN och LKF för en dialog om en utbildningssatsning för att snabbt kunna möta företagens behov. Seminariet gav en viktig dialog om verksamhetsutveckling inom industrin i Malmfälten. Tydligt framgick av diskussionerna, vilket också beskrivits i TiM förstudie Kompetensförstärkning i Malmfälten, att behovet av personalutveckling och rekrytering av nya eller kompletterande kompetenser är stort i Malmfälten nu. Men att det också finns ett motstånd och i vissa fall en rädsla för att utvecklas och rekrytera. Ett av de större hindren för utveckling beskrivs också vara den arbetsbelastning företagen har idag, samtidigt som det är just i medvind dessa satsningar för långsiktig tillväxt behöver göras.

3 Innehållsförteckning 1 Tillväxt i Malmfälten Bakgrund Seminariets mål och syfte Seminariets genomförande TiM Förstudie Kompetensförstärkning i Malmfälten I förstudien föreslås en utbildningsinsats Finansiering av föreslagen utbildning Länsarbetsnämnden Tillgänglig arbetskraft och arbetskraftsbrist LAN köper utbildningar Lapplands kommunalförbund LKF Förstudie Traineeprogrammet Föreslagen utbildningssatsning Syftet med vidareutbildning Vem gör vad? Själva utbildningen Finansiering av utbildningssatsningen Mervärden för företagen Slutsatser från seminariet Konkreta behov Om föreslagna utbildningsinsatser Seminariets mål uppfylldes inte TiM slutsatser... 10

4 1 Tillväxt i Malmfälten Tillväxt i Malmfälten (TiM) är ett strategiskt tillväxtskapande projekt som genom att stimulera samverkan mellan basindustrin och Små och medelstora företag (SME-företag, Small and Medium sized Enterprise) samt regional samverkan inom Malmfälten verkar för en långsiktig tillväxt och utveckling av befintliga såväl som nya företag. Syftet med projektet är också att stödja SME-företag och basindustrin att hitta konkreta produkter/tjänster som kan utvecklas eller säljas mot en större marknad 1.1 Bakgrund TiM upphandlade under våren 2006 en förstudie kring Kompetensförstärkning i Malmfälten, efter att i många kontakter med SME-företagen i Malmfälten uppfattat behov av eller önskemål om personal med högre utbildning. Konsulten som genomförde förstudien skulle genom intervjuer med Malmfältsföretagen kartlägga det aktuella behovet av högre utbildad personal, konsulten skulle vidare kartlägga tillgången på lämpliga personer att rekrytera och andra satsningar/projekt som berör samma personer eller frågeställningar. Om utbildning bedömdes behövas för dessa som avses rekryteras skulle konsulterna föreslå lämplig utbildningsinsats för att möta behovet. I förstudien skulle också presenteras förslag på lämpliga genomförandeorganisationer för föreslagen utbildningsinsats med finansieringslösningar. Den av TiM upphandlade förstudien levererades i samma tid som Lapplands kommunalförbund (LKF) genomförde en kartläggning om behovet av personal med högre utbildning i Malmfälten samt Pajala och Jokkmokk. Det som främst skiljer dessa förstudier åt är TiM: nu aktuellt behov och LKF: mer långsiktigt behov. Inom Länsarbetsnämndens (LAN) verksamheter möter man kontinuerligt arbetslösa, många med högre utbildning, LAN och arbetsförmedlingarna (AF) strävar efter att möta arbetsgivarnas behov av personal delvis genom spetsutbildningar. Vid Luleå Tekniska Universitet finns en verksamhet för nyutexaminerade, Trainee programmet som ger företag i hela länet ett bra ekonomiskt stöd för att ta in och ha nytta av nyutbildade personer med fullständig examen. 1.2 Seminariets mål och syfte Syftet med seminariet var att återföra till företagen och aktörerna LAN, Af, LKF förstudiens resultat, samt att skapa ett tillfälligt forum för företagen i Malmfälten att träffa Länsarbetsnämnden (LAN)/Arbetsförmedlingarna (AF), Lapplands kommunalförbund (LKF) och Luleå Tekniska Universitet Trainee programmets (LTUT) företrädare. Genom detta seminarium gavs företagen ökad kännedom om de utbildnings- och rekryteringsstödjande insatser som finns tillgängliga. Inför seminariet hade TiM i dialog med LAN och LKF utifrån den i förstudien föreslagen utbildning, sammanställt ett utbildningsförslag för att möta företagens behov av utbildningsinsats vid rekrytering av individer med högre utbildning. Målet med seminariet var således att av företagen få bekräftat att behovet av att rekrytera personal med högre utbildning är så som framgår av genomförda förstudier, och då ge LAN de konkreta uppgifter som behövs för att gå till upphandling. 1.3 Seminariets genomförande Seminariet om Kompetensförstärkning i Malmfälten hölls på Dundret, 2 juni, Representanter från 22 SME företag inbjöds liksom representanter från LKAB och Boliden samt ovan nämnda organisationer. Vid seminariet deltog representanter från LAN/Af, LKF, Boliden, LTU T samt ett fåtal representanter för SME i Malmfälten.

5 2 TiM Förstudie Kompetensförstärkning i Malmfälten Den upphandlade förstudien presenterades i korthet 1 av TiM. I förstudien konstateras att många av företagen i Malmfälten har behov av att rekrytera. Förstudien kommunicerar vikten av att rekrytera för utveckling just nu. Från ett SME företag är man särskilt tydlig med att det är viktigt att företag som växer snabbt får alla organisations delar att utvecklas i samma takt, så att inte exempelvis kvalitetsfrågorna blir lidande. I förstudien konstateras att fler högutbildade i företagen ökar tillväxten på lång sikt, för fortsatt tillväxt behöver företagen arbeta med marknadsutveckling och för att nå ut på en vidare marknad är produktutveckling av största vikt.. I förstudien har följande kompetens behov framkommit: Projektledning och projekthantering Kvalitet Miljö Företagsekonomi Affärskunskap och Entreprenadjuridik Marknadsföring och försäljning Underhåll Företagen behöver resurser så att de kan hantera fler projekt, göra förstudier, kalkylera och konstruera. I samband med pensionsavgångar inom basindustrin och övriga näringslivet inom de närmsta åren kommer behovet av kvalificerade resurser förstärkas ytterligare. Vid intervjuerna med företagen har föreslagen utbildning diskuterats och det konstateras att det finns ett betydande intresse av att anställa högutbildade om de har rätt inriktning och grundkunskaper. I Norrbotten finns idag relativt många arbetslösa med god grundutbildning, men endast få har rätt inriktning och finns tillgängliga i Malmfälten. Förstudien redovisar att det finns så många arbetslösa högutbildade tillgängliga att en utbildningsinsats som den föreslagna kan attrahera personer som tillför sin kompetens och är villiga att bo kvar i eller flytta till någon av Malmfältskommunerna för att jobba i företagen här. 2.1 I förstudien föreslås en utbildningsinsats I förstudien presenteras ett förslag på en utbildningssatsning som syftar till att konvertera grundutbildade in i den industri och verksamhet som dominerar Malmfälten. Idén är att i utbildningsinsatsen ge individer med bra grundutbildning en ökad insikt om tillväxtföretagen i Malmfälten och gruvbranschen. Målet ska vara att individerna efter utbildningsinsatsen snabbt ska kunna gå in i olika ledande roller eller generella befattningar. Utbildningen föreslås omfatta 28 veckor och vara uppbyggd av olika block med teori och praktik. Dels allmän gruvpraktik då eleverna får en ökad kännedom om gruvnäringen och dels företagsförlagd praktik med skarpa projektarbeten. Utfallet från elevernas projektarbete ägs av företagen där praktiken är förlagd och på så sätt får företagen en direkt behållning av arbetet med eleven. Konsulten betonar i förstudien att det är viktigt att utbildningen bedrivs i både Gällivare/Malmberget och Kiruna. Vidare betonas också vikten av att de företag som tar emot praktikanter bereds möjlighet att vara med vid urvalet av praktikanter. I förstudien har ett tydligt behov kartlagts, företagen som intervjuats för förstudien har i de flesta fall varit mycket intresserade av att en dylik utbildningssatsning genomförs. 1 Förstudien finns tillgänglig på

6 2.2 Finansiering av föreslagen utbildning I förstudien presenteras två möjliga finansieringsalternativ. 1: att LAN/Af ska finansiera och upphandla utbildningen samt stå för deltagarnas aktivitetsstöd och kostnader för resor/boende för dem som inte bor i Malmfälten. 2: utbildningen kan drivas som ett Växtkraft projekt, ett sådant projekt kan vara EU-finansierat till 65% av den totala projektkostnaden. I förstudien nämns vissa hinder för en kombination av dessa lösningar, varvid det konstateras att de deltagande företagen därför måste stå för resterande finansiering. Endast en juridisk person kan stå för ansökan till Länsstyrelsen. 3 Länsarbetsnämnden Lars Roth, Länsarbetsnämnden, presenterade den statistik de jobbar efter och berättade om de utbildningssatsningar som kontinuerligt genomförs för att bemöta företagens behov av att anställa människor med spetskompetens. Dessa utbildningsinsatser omfattar CNC-, VVS-, Svets/ITU-, Maskin-/Yrkes-/Lastbilsförare och byggutbildning, på dessa redan upphandlade utbildningar justeras antalet elever vid behov, utbildningarna genomförs på flera orter i länet. 3.1 Tillgänglig arbetskraft och arbetskraftsbrist Inom LAN talar man om obalans, denna omfattar människor som är öppet arbetslösa och de som ingår i olika åtgärder men ändå är tillgängliga för arbetsmarknaden. I Malmfälten omfattar obalansen drygt 8 % av den arbetsföra befolkningen mellan år. LAN bekräftar den bild av tillgängliga högutbildade arbetslösa som TiM förstudie visar och nämner utöver de som inräknas i obalansen finns fler högutbildade arbetssökande (de som söker annat arbete än de redan har) såväl inom länet som i resten av landet. Inom Norrbotten finns (april 2006) 857 arbetslösa personer med mer än 2 års högskolestudier, varav ca 700 är utbildade inom data, företagsekonomi, teknik och teknisk industri. Detta motsvarar de högutbildade som förstudien visar rekryteringsbehov av. Inom industrisektorn ser man en ökande arbetskraftsefterfrågan och viss arbetskraftsbrist, inom bygg & anläggning är den ökande efterfrågan större och det är framförallt brist på personer med yrkeserfarenhet. För arbetskraft gällande uppdrag och övriga privata tjänster ökar också efterfrågan och sysselsättningen, även här visar LAN att det råder arbetskraftsbrist. När det gäller arbetskraft med högre utbildning som förstudien omfattat ser LAN tydligt att personer med högre utbildning också flyttar till förmån för ett bra jobb i högre omfattning än personer med lägre utbildning. 3.2 LAN köper utbildningar LAN förmedlar med stor tydlighet att deras mål och syfte är att det ska finnas tillgänglig arbetskraft, om arbetsgivare visar ett tydligt behov så köper de upp den utbildning som behövs för att den arbetssökande ska matcha arbetsgivarens behov. När LAN upphandlar en utbildningssatsning innebär det dock en begränsning i utbildningsinnehållet gällande kurser på högskolenivå och satsningen ska leda till anställning i minst sex månader. Om beslut att upphandla fattas omfattar upphandlingen hela utbildningssatsningen, ett visst antal platser, ytterligare platser på utbildningen kan köpas av andra aktörer av samma leverantör förutsatt att den upphandlade utbildningens kvalitet inte försämras. Om underlaget för upphandling är klart i juni får man räkna med tre månaders upphandlingstid och därefter tid för rekrytering av deltagare och igångsättande, en utbildningssatsning är därför tidigast igång fem-sex månader senare. Utbildningen omfattar lämpligen 20 deltagare och upphandling görs med option till fler kursomgångar. Intagningen av deltagare till utbildningen gör LAN helst i nära samarbete med de mottagande företagen, för att säkra det positiva utfallet anställning, och mervärdet som utbildningen avser skapa.

7 4 Lapplands kommunalförbund Lapplands kommunalförbund omfattar Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala kommuner, och har ett lärcentra i vardera kommun. Vid dessa lärcentra utbildas årligen ca 800 människor inom enstaka kurser eller något av de 18 programmen. LKF samverkar med såväl Luleå Tekniska Universitet och Umeå Universitet. I samverkan med dessa och andra universitet kan LKF erbjuda även andra befintliga kurser på distans med gruppträffarna inom regionen. På så sätt tillför LKF såväl hela utbildningspaket och fortbildning i form av enstaka kurser eller mindre utbildningsblock, kostnadsfri utbildning. 4.1 LKF Förstudie LKF har genomfört en studie med anledning av tillväxt inom basindustrin samt stora väntade pensionsavgångar. Behovet av högre utbildad personal är på lång sikt stort både med tanke på pensionsavgångar men också då tjänster som tidigare tillsatts med gymnasieutbildade nu allt oftare tillsätts med högre utbildad personal. De har sett ett tydligt behov av personal med poängs utbildning främst inom maskin/process, underhåll, bergteknik, energi och metallurgi. Verksamma i LKF kommuner bör därför med tanke på rekryteringsläget satsa på nyrekrytering och vidareutbildning av redan anställd personal med medvetenhet om läget. En slutsats av förstudien är att utbildning inom regionen kommer att vara mycket viktigt för att det ska finnas kvalificerad arbetskraft med anknytning till regionen, som vill leva och arbeta här. Att utbildningen ges inom regionen är viktigt för att att många som flyttar för att studera på annan ort inte kommer tillbaka, och vid brist på exempelvis Mellaningenjörer uppstår troligen rekryteringssårigheter för företag utanför utbildningsorterna. LKF föreslår en utbildningssatsning som både grundutbildar och kan fortbilda redan anställd personal. Dessa utbildningar föreslås gå på kvarts- eller halv fart för att ge tid för praktik eller för att möta behovet av vidareutbildning av redan anställd personal. Tidigare har funnits önskemål om att utveckla följande utbildningar: underhållsteknik och processteknik. Kurser i befintliga programutbildningar görs tillgängliga att läsa för redan yrkesverksamma, oftast på halvfart. Befintliga utbildningar idag inom teknisk/naturvetenskaplig sektor är Bergsingenjör samt Produktionstekniker. På planeringsstadiet finns Högskoleingenjör med inriktning mot maskin och underhåll. Utöver detta arbetar LKF med fristående kurser och kurspaket inom till exempel arbetsledning. 5 Traineeprogrammet Vid Luleå Tekniska Universitet bedrivs ett projekt som kallas Traineeprogrammet. Syftet med programmet är att bereda nyutexaminerade studenter en anställning i mindre eller medelstora företag 2, med marknadsmässig lön varvat med teori vid universitetet. Företaget får 60 % 3 av lönekostnaden för en lön upp till kr/mån betald under 6 månader. Programmet omfattar 20 trainees per år som har en ingenjörs- eller civilingenjörsexamen, kandidat eller magisterexamen inom ekonomi, system-, beteende- och statsvetenskap eller liknande, examensbeviset får inte vara äldre än 1 år. Syftet med Traineeprogrammet är att höja kompetensnivån i små och medelstora företag i regionen. Kombinationen av traineens teoretiska kompetens och företagsledningens entreprenöranda stimulerar till tillväxt i företagen. Företagen kan själva föreslå trainee som motsvarar deras kompetensbehov. Företaget har möjlighet att söka trainee vid upprepade 2 Definition av företag och all annan information finns på 3 Gäller företag i Norrbottens inland.

8 tillfällen. Företag som har ett uttalat kompetensbehov och avser att erbjuda traineen fortsatt anställning efter programmets genomförande kommer att prioriteras vid tillsättningen av trainees. Programmet finns kvar till sommaren Föreslagen utbildningssatsning TiM i samarbete med LKF och LAN utifrån föreliggande förstudier (TiM, LKF) lade vid seminariet fram ett konkret förslag till utbildningssatsning. Förslaget är utformat som en rekryteringsstödjande åtgärd för att kunna vara företagen behjälpliga oavsett den inriktning de rekryterade ska ha. Dock bör noteras att denna utbildningssatsning i föreliggande form endast kan omfatta öppet arbetssökande individer. Andra lösningar kan diskuteras (se ovan 3.2). 6.1 Syftet med vidareutbildning - Erbjuda tillväxtföretagen (SME-företag) i Malmfälten rätt kompetens som snabbt kan gå in i ledande/självständiga roller eller generella befattningar inom t.ex. projektledning, marknadsutveckling, kvalitet, miljö etc. - Öka frekvensen av personal med högre utbildning i Malmfälten för ökad tillväxt på längre sikt. - Rekryteringsstöd i den bemärkelsen att företagen får stöd i urval, handledning och inskolning av de rekryterade. - Målet är att skapa långsiktiga arbetstillfällen i Malmfälten, för företagens långsiktigt gynnsamma utveckling, inom ramen för tillväxtföretagens verksamheter. Genom arbetet inom TiM, i förstudien TiM upphandlat och utifrån LKF inventering har det framkommit att företagen såväl nu som i framtiden har ökande behov av att rekrytera högre utbildad personal. Det viktigaste med att rekrytera nu är att få den positiva utvecklingen att bibehållas över tiden, samtidigt som det nu är svårt för många företag att ta tag i rekryteringsprocessen på grund av tidsbrist. Inte alla företag har sett behovet av att ta in nya kompetenser av högre utbildad personal och därför inte själva prioriterat det. Men det framgår tydligt att marknaden förändras, stora kunder så som LKAB och Boliden förväntar sig funktionsleveranser med mer långtgående ansvar för leverantörerna, för att premiera leverantörens utveckling och effektivisering av funktionerna. För detta kontinuerliga utvecklingsarbete, kvalitets- och miljösäkrande ansvaret och för utvecklingen med marknadens förändringar och utveckling mot en marknad även utanför den lokala är 6.2 Vem gör vad? 1. Företagen - Om behov finns av föreslagen utbildningssatsning måste behovet kommuniceras till LAN, detta finns möjlighet att samordna genom TiM. För att vara mottagande företag i detta sammanhang krävs att företaget är beredd till ett års engagemang, utbildningstiden är sex månader och denna skall enligt intention 4 följas av sex månaders vanlig provanställning. 4 Enligt intention innebär att företaget måste ha för avsikt att fullfölja sitt engagemang i enlighet med vad man kommer överens om. Den ofta uppkomna frågan om: ifall personkemin inte stämmer, eller om det inte funkar hanteras dels genom företagens medverkan i urvalet men dels också inom de normala villkoren för provanställning, i detta fall har företaget ett helt år att lära känna individen.

9 2. LAN - Upphandlar utbildningen, utifrån en upphandlingsförfrågan, förfarandet är styrt av LOU (Lagen om offentlig upphandling) tar upphandlingen minst 3 månader. Utbildningen levereras av en Utbildningssamordnare (US). 3. AF - Rekryterar lämpliga arbetssökande till urvalsgrupp. - Under de första sex månaderna står AF för rekryternas dagersättning, samt tillkommande kostnader för resor etc. 4. Företagen och US - Tillsammans bedöms företagets behov och matchningen av rekryt görs, den första kvalificerade, konkreta praktikuppgiften förbereds. Resultatet av rekrytens arbete under utbildningstiden ägs av företaget. - Tillsammans med rekryten upprättas en ettårig kompetensutvecklingsplan omfattande 4v inledande introduktion, gemensamma utbildningsdagar vid olika tillfällen under de första 6 månaderna. Specifika utbildningsinsatser som rekryten behöver för sin tjänst i företaget läggs till från andra utbildningsanordnare exempelvis Lapplands kommunalförbund och Universiteten. Under året beräknas den rekryterade lägga 25 % av totalarbetstiden på kompetensutveckling i den linje som företaget fastställt i kompetensutvecklingsplanen - Företaget utser en handledare i företaget för rekryten, handledaren ges av US en handledarutbildning på 2 dagar. Handledarutbildningen arrangeras för samtliga medverkande företag och bidrar därför till utökade kontaktnät även för befintlig personal. US bereder under året kontinuerligt stöd för handledarna. 5. Företagen - Företaget bereder plats och tillhandahåller den utrustning som rekryten behöver under den del av utbildningstiden som rekryten praktiserar på företaget. - Företagen är värd för utbildningsdagar/studiebesök med stöd av US för utökande av kontaktnät och lokal marknadsförståelse. 6. US - Samordnar och arrangerar utbildningen som ovan nämnts. Kurser inom universitet, vuxenutbildning och andra som finns tillgängliga nyttjas för kompetensutveckling. - I utbildningen arrangeras även föreläsningar och studiebesök inom basindustri och andra relevanta företag/organisationer. - Kan samordna och koordinera ytterligare utbildningssatsningar som för rekryterna köps in gemensamt av företagen. Dessa utbildningsinsatser kan även annan personal hos företagen ta del av. US tillför också kompetens kring olika finansieringsmöjligheter för kompetensutveckling i företag. 6.3 Själva utbildningen Eleverna går en fyra veckors orienteringsutbildning för att ge eleverna insikt i de verksamheter de ska utbildas in i och marknaden företagen verkar inom. Utbildningen bygger främst på väl upplagda informativa studiebesök/lektions dagar på de mottagande företagen och inom basindustrin. De teoretiska utbildningspassen omfattar projektledning, företags ekonomi, kvalitetsledningssystem, arbetsmiljöledning, marknadsföring/försäljning, entreprenörskap och affärskunskap/affärsjuridik.

10 Därefter arbetar eleverna under 5 månader på företaget med kvalificerade praktikuppgifter. Uppgifternas resultat ska vara till direkt nytta för företaget. Under praktiktiden genomgår eleven ytterligare kompetenshöjande insatser i enlighet med kompetensutvecklingsplanen, vissa dagar arrangeras av US. Elevernas utveckling i företaget och företagets mervärde av satsningen följs av US löpande. Handledarna ges stöd och återkoppling under hela året. När utbildningen är genomförd har du i ditt företag fått Tillgång till en välutbildad person vilken är intränad i ditt företags och gruvindustribranschens behov och villkor Ökad kreativitet och kompetens Ökad kreativitet och kompetens Genomföra ett för företaget viktigt projekt Tillgång till nya nätverk, personer hos andra SME företag i Malmfälten och basindustrin LKAB och Boliden 6.4 Finansiering av utbildningssatsningen I detta förslag finansierar LAN upphandlad utbildning för de arbetssökande samt deras dagersättning under utbildningstiden (6 månader). Företagen själva bekostar handledarutbildningen och handledarstödet, efter fem månaders praktik påbörjar eleven sin provanställning vid företaget som bekostas på traditionellt vis. Precis som vid andra rekryteringar uppstår kostnader för den utrustning och det utrymme som den rekryterade behöver, detta står företaget själv för. 6.5 Mervärden för företagen Stöd i behovsinventering och urvalsprocessen vid rekrytering Detta gör stor skillnad vid rekrytering av personal utifrån (länet/landet) Förstklassig handledarutbildning för utvald personal Utökat och förankrat nät av kontakter både genom handledaren och den rekryterade Ny kompetens i företaget som bidrar till utveckling och långsiktig lönsamhet

11 7 Slutsatser från seminariet De deltagande företagen förmedlar insikten om att det behövs utveckling av företagen för en långsiktigt gynnsam utveckling och att det är de personella resurserna som främjar utvecklingen. De viktigaste kompetenserna som behövs för att utveckla småföretagen är inom planering och systematiskt utvecklingsarbete, affärsmässighet kring avtalsskrivning och marknad. Även inom LKAB behövs ökad affärsmässighet på de lägre nivåerna, genom att anpassa upphandlingarna så att utveckling hos leverantörerna premieras kan de forma den lokala marknaden. Möjligen kan detta stärkas upp med en utbildning internt, för att höja beställarkompetensen Företagens representanter talade om att det också finns motstånd mot utveckling, bland annat i form av ägare som känner sig hotade om de anställer personal med högre kompetens. Även anställda kan känna sig hotade om högutbildade anställs för kvalificerade uppgifter och utveckling. Ibland sätter även fackföreningarna upp hinder mot utveckling. Ett annat hinder av mer praktisk art är att just nu har företagsledningarna för mycket i händerna för att kunna tänka på och agera för det som är viktigt om något år. De nya avtalsformerna med funktionsansvar, dokumentations- och utvecklingskrav är ännu möjliga att undvika för dem som inte orkar eller vill utvecklas, detta påverkas direkt av de stora kundernas sätt att upphandla. Medvetenheten kring miljö och kvalitets uppföljning börjar vakna i företagen, efter påverkan av myndigheter och kunder, det pågår en mognadsprocess. Det är dock viktigt att utvecklingen omfattar alla områden i företagen, både för stora och mindre företag. För att åstadkomma det måste beslutet om utveckling genomsyra hela företaget. För att utveckla företagens marknad påpekas också vikten av att fokusera på verksamheter som är mindre avståndspåverkade för att kunna nå kunder utanför Malmfälten. Marknads och produktutveckling är viktiga områden att satsa mer på om man vill klara sig kvar här. 7.1 Konkreta behov Det behövs utbildning av redan anställda, av dem man rekryterar och för återväxten människor att rekrytera konstaterar företagens representanter. Befattningar: - Underhållsplanerare - Kalkylerare - Beredare - Arbetsledare - Kvalitets eller miljöansvariga Kompetenser: - Ledarskap - Datavana - Uppföljning underhållssystem - Affärsmässighet Avtalsbevakning, upphandling, inköp - Ledningssystem Arbetsmiljöledning, Systematisk utveckling - Social kompetens Alla måste vara självgående och kommunikativa

12 7.2 Om föreslagna utbildningsinsatser Allt kan inte lösas genom nyrekryteringar, hela företagen behöver utvecklas. En utbildning som ger företagsledning/ägare, fackrepresentanter och andra medarbetare lyft inom relevanta områden skulle ge mer. Men redan att föra denna diskussion bidrar till att fler ser nya möjligheter, en utbildningssatsning som den som föreslås i kapitel 6 bidrar också till kontaktnät på ett positivt sätt som kan utökas mer. Det bästa är att ha utbildningsdagarna utspritt över tiden än att samla det för mycket. Elevrekrytering och utbildningstidens placering på året är viktigt att överväga noga, med tanke på att många arbetar under sommaren som annars kunde vara lämpliga, likaså kan frågan om när de blir färdiga avgöra vad som händer efter genomförd utbildning. Viktiga poänger i det som föreslagits: Samverkan mellan utbildaren och företagen Utbildningsanordnare som kan agera processledare Kompetensprofil och individuella handlingsplaner för varje deltagare Behovsanpassade utbildningsspår Projektarbetet är den röda tråden i utbildningen, ett projekt av betydelse för företaget Tydlig avtalsskrivning mellan företaget och LAN/utbildaren Visionen för en utbildningssatsning som utkom ur seminariet är att den ska vara en unik pedagogisk modell som knyter ihop denna utbildning och gör den träffsäker utan att belasta verksamheterna i företagen orimligt. Mervärdet av utbildningen är både projektarbetet som eleverna genomför, då de samtidigt inarbetas i de rekryterande företagen, och kontakterna de knyter i branschen/lokala näringslivet. För att skapa önskade mervärden är mentorer, nätverk, företagspresentationer (besöken eleverna gör i olika verksamheter) viktigt. Motsvarande mervärden såg inte seminariedeltagarna i de liknande anordnade utbildningarna. Tyngdpunkten vid upphandling/anordnande av en utbildningsinsats ska ligga på leverantörens/utbildarens modell för att vara processledare och att skapa nätverk i de lokala industriföretagen. Det noterades också med stor tydlighet att: Om en utbildningsinsats helt finansieras av LAN kan endast arbetslösa komma med, om en ingenjör i brist på lämplig tjänst tagit ett annat tillfälligt arbete kan han/hon inte komma i fråga för utbildningen. Med en befintlig utbildning kan företag köpa platser 5 för andra de rekryterar (även om de lämnar en annan anställning). 7.3 Seminariets mål uppfylldes inte Få företag deltog och de som var representerade kunde inte i nog stor omfattning bekräfta det behov av arbetskraft som företagen och nämnda förstudier förmedlade. En rekryteringsstödjande insats så som TiM, LKF och LAN skissat hade kunnat gå direkt till upphandling om behovet av insatsen bekräftats av företagen. Upphandling är således inte aktuell idag 6. 5 Se avsnitt Har ert företag behov av insats liknande förslagen i denna sammanställning se vidare bilaga 1

13 7.4 TiM slutsatser Många företag har idag inte tid eller ork att gå från tanke till handling, för att de har mer än fullt upp med den dagliga verksamheten just nu. För att rekrytera önskar företagen helst att de fick nyckelfärdiga personer som är självgående och bidrar till vinsten direkt. Tid för rekryteringsarbete, handledning av nyanställda och utbildning inom företagen är inte högst prioriterat när orderingången är hög. När orderingången är lägre finns inte alla gånger ekonomin till satsningar på utveckling, utbildning eller nyrekrytering. Incitamenten för företagen att idag satsa på detta för vaga, det finns inte nog starka skäl att lyfta blicken från de överfulla händerna. De personer som bäst skulle matcha företagen i Malmfälten i fråga om kompetens har inte alltid insikten om gruvnäringen och den industri vi har i Malmfälten. Deras vilja att bosätta sig här om de kommer utifrån är också osäker till de funnit fotfäste på orten. Problem att finna bostad kan också uppstå vid rekrytering utifrån. En satsning som stöttar såväl företagen som rekryterar som de rekryterade skulle vara gynnsamt i processen, detta skulle sannolikt gynna näringslivsutvecklingen i Malmfälten även på sikt. Referenser: Traineeprogrammet TiM förstudie Kompetensförstärkning LKF Förstudie, kontakter