Kvalitetsredovisning. GRUMS KOMMUN Lå

Transkript

1 Kvalitetsredovisning GRUMS KOMMUN Lå -7 Skolförvaltningen april 7

2 Innehåll Grums kommun Skol- och barnomsorgsorganisationen Utvecklings- och framgångsfaktorer Kvalitetsredovisningen BRUK Kvalitetsarbetet Utvärderingsplan år - skolan, år - förskolan Årsplan för kvalitetsredovisning Grums BRUK:smodell 7 Analysprocessen 7 Medarbetarmodellen 8 SAMO-grupper 8 Plan för skola och förskola Kvalitetsutveckling Mål för skol- och barnverksamheten Kvalitetsbegreppet BRUK:s bedömningskriterier Åtgärder och handlingsstrategi Skolområde Jättesten Skolområde Södra 8 Skolområde SSN Skolområde Åsfjärden IT Normer och värden Skola och hem Elevers inflytande Skolan och omvärlden Kompetensutveckling Läsårstudie Baskunskaper åk 9

3 Grums kommun Grums är ett modernt framåtsträvande samhälle, med rötter i förhistorisk tid, beläget vid Vänerns nordvästra strand. Kommunikationerna via landsväg, järnväg och IT är väl utbyggda. Från den närbelägna länsflygplatsen är det aldrig långt ut i världen linjetrafik till Stockholm, Malmö och Köpenhamn kompletteras med chartertrafik till ett flertal platser. Näringslivet är under ständig utveckling. Nytt industrihus planeras för att tillgodose nya företags efterfrågan på ändamålsenliga lokaler. Näringslivet präglas idag till stor del av skogs- och verkstadsindustri men också av tjänsteföretag. I Grums finns en spirande nyföretagaranda vilket märks på det växande antalet småföretag. Grums erbjuder en kommunal service där kvalitet är ett honnörsord. Barnomsorg garanteras inom fyra månader från anmält behov. Dag- och fritidshem finns på ett flertal ställen. Skolor med F- stadium finns i alla kommundelar. Åk -9-skola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning är placerade i Grums centralort. Omsorgen om äldre, handikappade m fl står också i fokus. I Grums kan man välja att bo i egen villa, bostads- eller hyresrätt. Oavsett vilken boendeform som föredras är det aldrig långt till service eller fritidsaktiviteter. Den som väljer att bosätta sig i Grums får ta del av den lilla kommunens fördelar med allt vad det innebär av närhet, trygghet och harmoni, samtidigt som närheten till Karlstad innebär en möjlighet att nyttja den större stadens fördelar. Grums kommun kännetecknas av ett rikt föreningsliv där i stort sett varje smakriktning kan få sitt lystmäte tillgodosett. Musiken har under lång tid varit central för varje Grumsbo, liksom traditioner inom både ishockey och bandy. I förbindelse med Vänern utbreder sig ett omfattande sjösystem i kommunen vilket tillsammans med gästhamnar, campingplats, cykel- och vandringsleder samt tillgången på skog och mark, borgar för ett friluftsliv med storslagna naturupplevelser

4 Skol- och barnomsorgsorganisationen Grums kommun har fyra resultatenheter, områden, där tre omfattar grundskola och förskola och ett omfattar gymnasieskola/komvux. I organisationen finns 7 förskolor, fritidshem, 7 skolenheter och gymnasieskola/ Komvux fördelad på tre enheter. Särskolan består av grundsärskola och gymnasiesärskola Utvecklings- och framgångsfaktorer Inom skolförvaltningen har ett stort utvecklingsarbete genomförts med nya former för dialog, arbetslag som ledningsfunktion, nya kursplaner och nya organisationsformer. Utbildning inom specialpedagogik har blivit frukt och tillfört organisationen ökad kunskap. Nytt ekonomisystem är infört i skolförvaltningen, där analyser och handlingsplaner kommer att underlätta budgetarbetet inom förvaltningen. Underlag för skolutvecklingen i Grums kommun - har tagits fram av ledningsgruppen för att skapa bra beslutsunderlag för Barn och utbildningsnämnden, då beslut om framtida förändringar skall tas. Ny organisation med en -9 skola genomförd år. Denna omorganisation har gjort att skolförvaltningen kunnat kraftsamla mera riktat mot olika delar inom grundskolan. Kommunen kommer nu på ett bättre sätt möta framtida förändringar. Inom ledningsorganisationen har utbildning genomförts, rektorsutbildning och utbildning i budgetarbete. Detta är ett led i att ekonomistyrningen inom organisationen ska bli effektivare. Ledstjärnan är att verksamhet och budge ska gå hand i hand. Ett stort planeringsarbete har genomförts som syftar till att använda lokalerna bättre och effektivare och att underhåll och reinvesteringar blir kostnadseffektiva. Arbetet med att genomföra individuella arbetsplaner startades upp under hösten och slutfördes under hösten.. Kvalitetsredovisningen BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass och familjedaghem. BRUK används på följande prioriterade områden. Kvalitetsutveckling Styrning och ledning Normer och värden Skolplanens funktion Skola och hem Elevers ansvar och inflytande Elever med behov av särskilt stöd Skolan och omvärlden IT Kompetensutveckling Verksamhetsmål Baskunskaper åk 9 Resultat på program Arbetsmiljö Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjlig göra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg. Detta är det femte året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Årets kvalitetsredovisning inriktar sig främst på funktionen av normer och värden, kompetensutveckling, elev- och föräldramedverkan, verksamhetsmål, mål och måluppfyllelse, de nationella målen och kvalitetsutveckling samt elever med behov av särskilt stöd.

5 Utvärderingsplan fär kvalitetsredovisningen år - Planen. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över år ( år för förskolan). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande som möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål och baskunskaper. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas en gång under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. I år har alla verktyg/redovisningsdokument som behövs kunnat laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Förskolan har under året utrustats med personaldatorer. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolor kan utöka utvärderingen vid behov genom att det fullständiga dokumentet finns tillgängligt varje år. Under hösten reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år -, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Under läsår -7 har dokumentet testats och reviderats Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år. Februari år 7 Mars år 7 April år 7 Maj år 7 Juni år 7 Augusti 7 Oktober 7 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för ledningsgrupp Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för Skol och utbildningsnämnd Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för skolområdena Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för kommunfullmäktige

6 Årsplan för kvalitetsredovisning F År Alla arbetslag: Kommunorganisation Styrning och ledning (Nivå ) Fysisk arbetsmiljö Särskilda stödinsatser Pedagogisk verksamhet Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med F, (- år) Föräldraenkät F (Riktad till utvald grupp inom enheten) År -7 Alla arbetslag: Styrning och ledning (Nivå ) Arbetsplanens funktion, Personalsamverkan och planering Särskilda stödinsatser Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling + Arbetslag med F, (- år) Föräldraenkät F (Riktad till utvald grupp inom enheten) Utvärderingsplanen omarbetades under hösten och blev tvåårig. Syftet med detta var att bättre anpassa planen till verksamheten inom kommunen. Omarbetningen har gjorts med alla inblandade i förskoleorganisationen. Ett nytt redovisningsdokument har tagits fram för år (-). Indikatorerna har fördelats om för att passa den nya utvärderingsplanen. År lå -7 År Årsplan för kvalitetsredovisning LMHG År -7 År Alla arbetslag: Kommunorganisation Styrning och ledning Fysisk arbetsmiljö Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G Alla arbetslag: Lokala arbetsplanens funktion Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G : Alla arbetslag: Styrning och ledning Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G

7 Grums Bruksmodell som utvecklingsmodell. Apr Mar Kvalitetsredovisning arbetslag Utvärdering arbetslag Kvalitetsredovisning KOMMUN APT APT APT Målformulering Arbetsplan Åtgärder Utveckling Nya mål Aug APT APT Analystillfällen APT APT APT APT APT APT Analystillfällen APT Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den anlysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) MÅL Styrdokument VARIANS Processen korrigeras Ny arbetsplan STRATEGI Skolplan Lokal arbetsplan ANALYS APT-träffar Arbetslagsmöten GENOMFÖRANDE Undervisningspedagogik EFFEKT Förändringseffekt UTVÄRDERING Kvalitetsredovisning BRUK 7

8 Medarbetarmodellen I Grums BRUKsmodell används medarbetarmodellen, dvs en organisationsmodell för att visa på vad andra i organisationen arbetar med, vilket utvecklingsarbete som bedrivs mm. Detta görs genom den modell som skapats för detta. En fara i en stor organisation är att det är svårt att ha ett översiktligt perspektiv och en utbildningsriktning, där alla medarbetare kan samverka. Detta är vårt sätt att överbrygga detta hinder. Genom medarbetarmodellen skapar man en större helhet - mellan arbetslag, enheter och skolområden Samordning Information Samarbete Helhetsperspektiv För att kunna medverka i denna process, samt möjliggöra för alla i organisationen att ha ett övergripande synsätt, har en SAMO-organisation införts i processen för att stödja detta arbete (Se nedan). SAMO-gruppen Varje SAMO-grupp består av en arbetslagssamordnare från varje arbetslag inom skolområdet samt områdesledning. I detta forum bedrivs återkoppling, information och samordning samt styrning av utvecklingsprocessen och verksamhetsprocessen. Information och kunskap om organisationen bärs av rektorerna till ledningsgruppen (förvaltningsledning och rektorer) för behandling där. Övriga skolledare bildar en referensgrupp för processen. På detta sätt förs information, kunskap, inriktning mm fram och åter i organisationen på ett strukturerat och återkommande sätt. Allt i syfte att samverka, leda och styra organisationen till en helhet, helt i fas med styrdokumenten, skolplanen och skolvisionen.

9 Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden tim/dygn Var man än befinner sig på de högre nivåerna kan man när som helst gå tillbaka till grundmaterialet för att få fakta. Kvalitets redovisning Översiktsnivån Sammanställningsnivån Skolverket SIRIS Kommunnivå Förvaltningsnivå Områdesnivå Detaljnivån Arbetslagsnivå Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk,, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutbildning som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets indikatorverktyg BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK: smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Skolledarutbildning En annan viktig bakomliggande faktor är den utbildning som skolledarna fått inom modellen, den har fortsatt även detta läsår, bland annat med IT-kommunikation för skolledare. Stödskrifter Ett annat del i modellen har varit de stödskrifter som skapats för att underhålla processen bla, APT-processen, analysverktyg, interaktiva grupprocesser, anvisningar mm.

10 Plan för förskola och skola - 7 Antagen av kommunfullmäktige -9- och reviderad --. Allmänt gäller de nationella styrdokumentens krav och inriktning för verksamheten inom skola och förskola. Vår skola skall kännetecknas av: att alla människors lika värde präglar skolans arbete att alla känner trygghet i skolan och visar respekt för varandra att kommuninvånarna anser att verksamheten inom skolan håller hög kvalitet Normer och värden Alla i skolan skall ha en djup förståelse för samhällets normer och värden och handla därefter Skolan skall vara ett föredöme i samhället FN:s barnkonvention skall ligga till grund för skolans arbete. Skolan skall ge barn/elever ett rikt språk och motverka användandet av kränkande ord eller hand lingar. En kontinuerlig dialog skall föras med alla barn/elever och vårdnadshavare runt normer och värden och grunderna för dessa. I den lokala arbetsplanen skall det förebyggande arbetet och motverkan mobbning, våld och rasism beskrivas. I den lokala arbetsplanen skall det förebyggande arbetet och motverkan av användningen av droger beskrivas. Skolan skall ge barn/elever och vårdnadshavare kunskap om FN:s barnkonvention. Kunskaper och resultat Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen skall öka under planperioden Undervisningen skall vara anpassad till den enskilde elevens behov. Arbetssättet skall utveckla barns/elevers självförtroende och förmåga till samarbete och självständigt tänkande. Alla barn/elever skall känna att deras arbete är värdefullt och att de är uppskattade. Resurser skall styras till de tidiga skolåren. Idéer och arbetsmetoder skall ta tillvara och uppmärksamma barns/elevers nyfikenhet och kreativit et. De diagnostiska och nationella proven skall genomföras. Resultaten av proven och de åtgärder som sätts in skall följas upp. Åtgärder skall sättas in i ett tidigt skede. I den lokala arbetsplanen skall beskrivas hur elever som inte når delmålen skall få stöd och hjälp. En flexibel organisation skall ge elever möjlighet att byta grupp eller skolår efter kunskaps- och mognadsnivå.

11 Elevers och vårdnadshavares inflytande Barn/elever skall ha inflytande på verksamhet och undervisning. Vårdnadshavare skall ha inflytande på verksamheten. Arbetssätt och arbetsformer skall ge eleverna möjlighet att påverka, ta ansvar och vara delaktiga. All information om skolans verksamhet skall vara enkel och lättfattlig. I den lokala arbetsplanen skall arbetet för utökat elev- och vårdnadshavareinflytande beskrivas. Elever skall finnas med i olika konferenser och råd Skolan skall ta ansvar för att elevråden fungerar. Vårdnadshavare skall få information om skolans verksamhet så att de kan vara delaktiga och påverka. De skall hållas informerade om arbetssätt och arbetsmetoder och syftet med dessa. Arbetet med lokala styrelser skall uppmuntras. Skolan och omvärlden Barn/elever skall kunna koppla sina kunskaper till verkligheten. Skolan skall vara en del i samhället. Internationell samverkan skall utvecklas för att ge barn/elever erfarenhet av och kunskap om olika kulturer. Barn/elever skall få kunskap som behövs för att kunna arbeta i ett ekologiskt hållbart samhälle. Undervisningen skall vara verklighetsanpassad Samarbetskanaler skall utvecklas mellan kommunens förvaltningar/avdelningar utifrån barns/ elevers behov. Skolan skall aktivt söka samarbete med närsamhället. Skolan skall aktivt arbeta med internationella frågor. I den lokala arbetsplanen skall arbetet för ekologisk hållbarhet beskrivas. Verksamhetens lokaler skall vara öppna för alla som samarverkar med skolan på dess värdegrund. Arbetsmiljö Alla i verksamheten skall trivas, må bra och känna arbetsglädje. Lokalerna skall vara trivsamma och ändamålsenliga samt anpassade för ett flexibelt arbetssätt. Utomhusmiljöer skall vara stimulerande. Rektorsområdets organisation skall göras tydlig för alla i verksamheten. Friskvårdsarbete skall vara ett viktigt inslag i verksamheten. Måltider skall göras positiv och ge tid för avkoppling. Inomhusmiljön skall utvecklas i samarbete med lokalvården. Skolan skall verka för att barns/elevers olika intressen tillgodoses vad utomhusmiljön Kvalitetsbegreppet I Grums kommuns kvalitetsredovisning används Skolverkets kriterier för kvalitet. Kvalitet inom skola och förskola är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål. Svarar mot nationella krav och riktlinjer. Uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella, skolplan, lokala arbetsplan mm. Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man får.

12 BRUK:s bedömningskriterier I alla tabeller och diagram (ej personal, elev eller föräldraenkätsammanställningar) används BRUK:s sexstegsskala. Skalsteg: = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan/förskolan = Inledande diskussioner har inletts = Personalen har enats om hur man ska arbeta = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns = Skolan/förskolan kännetecknas till stor del av detta = Denna egenskap kännetecknar skolan/förskolan Styrning och ledning Under detta läsår har alla skolledare fortsatt sin skolledarutbildning för att kunna verka utfrån en stärkt roll, bland annat i kommunikation/information med IT-tekniken. En del i den fortsatta utbildningen har behandlat organisationsutveckling och förändringsarbete. Inom det fortbildningsarbete som har bedrivits inom skolförvaltningen har skolledarnas del inriktats på arbetsinnehåll, ledarskap, i dialog och förändringsarbete. En fråga som fortfarande har hög prioritet är hur man skall skapa utrymme för att möjliggöra att skolledare kan ta större del i den pedagogiska processen ute i verksamheten. Detta tillgodoses nu till viss del i Grumsmodellen. Den introducerade medarbetarmodellen, där arbetslagen får en stärkt ställning inom verksamheten har drivits vidare. Under föregånde år har denna organistion implementerats. Med detta perspektivbyte, till medarbetarmodellen, har vi vunnit flera fördelar. Bland annat att den operativa ledningsfunktionen flyttas ner till verksamheten genom arbetet i SAMO-grupperna. En annan del i förändringsprocessen är att en verksamhetsplan utarbetats som låter verksamhet och ekonomi gå hand i hand. Detta ökar medvetenheten om ekonomiska ramar och hur dessa bäst används i den dagliga verksamheten. Detta ska bli följden av denna plan. Till detta knyts ett delegerat budgetansvar ut till arbetslagen som en viktig del. År har den nya budgetplanen fogats till organisationen. Den har blivit en följd av det förnyelsearbete som bedrivits detta läsår. Analysarbetet har drivits kontinuerligt inom Grums BRUK:smodell. Under har budget och verksamhet harmoniserats. SAMO-organisation (Samordningsorganisationen som pedagogisk dialogfunktion.) Traditionellt sätt Grums BRUK:smodell Ledning Samordningsgrupp SAMO Valda kontaktpersoner och ledning Arbetslaget

13 Löpande kvalitetssamtal skall drivas vidare i ledninggruppen som ett led i att ge näring åt bättre utvecklade samtalsmodeller i analysarbetet. Fotsatta samtal förs i skolutvecklingsgrupp, skolledargrupp och SAMO-grupper under året. Ledarskapsutbildningen sker fortlöpande för att möta framtida utmaningar. Förankring och utbildning i den nya budgetprocessen skall fortlöpa enligt plan. Utbildning i digital informationsteknik skall fortsätta under ht 7. BRUK:s bedömningskriterier I alla tabeller (ej tabellerna personal/barnuppgifter och enkäterna) används BRUK:s sexstegsskala. Den finns också på varje indikatorblankett. Skalsteg: = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan = Inledande diskussioner har inletts = Personalen har enats om hur man ska arbeta = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns = Skolan kännetecknas till stor del av detta = Denna egenskap kännetecknar skolan De efterföljande diagrammen på förvaltningsnivå är medelvärdesdiagram. Detta betyder att de inte visar någon absolut sanning utan de ger en god uppfattning om tendenser och utfall. Dessa tabeller har till uppgift att ge en översikt av verksamheten. För att komma till den konkreta nivån måste man gå tillbaka till det enskilda arbetslagets kvalitetsredovisning och analysera de följdfrågeställningar som hör till varje tabell. På områdessidorna presenteras skolorna och förskolorna. Grumsmodellen har alltså fyra olika nivåer, kommunnivån, förvaltningsnivån, skolområdesnivån och arbetslagsnivån. På varje nivå kan man läsa sammanställningar och översikter och på den nedersta nivån, arbetslagets, de absoluta frågeställningarna, dvs verksamhetens frågeställningar. Åtgärder och handlingsstrategi I Grumsmodellen av BRUK så åtgärdas brister på flera olika nivåer, generella, arbetslagsriktade och områdesinriktade. Efter analys av skolområdesresultatet vidtas generella åtgärder som tas fram i skolledargruppen tillsammans med SAMO-grupperna i dialog. De riktade åtgärderna inriktar sig mot de enskilda arbetslagen, där man efter analys vidtar åtgärder som skapas i dialog med skolledningen på resp. område. För att nå framgång måste man ner på arbetslagsnivån eftersom verkligheten ser så olika ut beroende på var det enskilda arbetslaget verkar. Denna dialog sker månadsvis under hela läsåret, först återblickande och sedan framåtblickande. Poängen med Grumsmodellens analysmodell är att den ger det enskilda arbetslaget möjlighet till analys, förändringsstrategi, lokal förankring till den verklighet man lever i och därtill en dialog med ledningens friska ögon. Generella åtgärder kan bara visa på vägen och visionen, att bara använda generella åtgärder ger låg effektivitet eftersom de flesta arbetslag då inte skulle känna igen sig.

14 Skolområde Jättesten Verksamhetsmål lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Jättestenskolan - 9 Arbetslagens måluppfyllelse Dem.värderingar Kom.samarbete Män.olikheter Självkänsla Initiativ Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Krit.granskning Skap.förmåga Miljö Jämställdh ANT Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Åk - 9 Det går lätt att konstatera att endast inom några få områden är måluppfyllelsen god. Inom stora delar av verksamhetsmålen är måluppfyllelsen godtagbar och i en ännu större del är den svag. Att resultatet ser ut så här kan bero på den arbetsmodell som man använt med en strikt ämnesprofilerad undervisning, där helheten blivit underordnad. På skolan har också ett stort förändringsarbete inletts mot en -9-skola, vilket också bör beaktas när man ser resultatet av verksamhetsmålen. Nya reviderade kursplaner har tillkommit under hösten Den ämnesövergripande dialogen om verksamhet och verksamhetsmålen skall fortsätta Flera verksamheter måste stärkas som miljö, kritisk granskning. Arbetsgrupper kommer att tillsättas under våren 7.

15 Elever med behov av särskilt stöd åk -9 lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Elevvård Ped miljö Pers samverk Åtgärdsprogram Utvärdering Stadieöevrg.åtg Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F Åk - 9 Ett stort diagnostiseringsarbete för att identifera elever som är i behov av särskilt stöd har genomförts under förra läsåret och detta läsår. Ett tätt samarbete mellan specialpedagog och speciallärarna är ett kännetecken för skolan. Man har skapat små grupper för att skapa en god lärmiljö, där man stödjer och erbjuder alternativa sätt att lära. En ny speciallärarorganisation har skapats, Lustgården. Lustgården är en stöd och resursorganisation som skapats i nya lokaler, dit även alla lärarresurser samlats. Här har man skapat en lugn lärmiljö för elever med behov av särskilt stöd. Denna organisation har nu verkat ett läsår. Ytterligare en enhet har skapats för elever med behov av extra stöd, Parkskolan. Parkskolan är en individueliserad elevmiljö för elever med både stort behov av stöd i lärprocessen och en extra lugn tillvaro. Det går lätt att konstatera att detta arbete har givit frukt för elever med behov av särskilt stöd. Eleverna har även erbjudits personligt stöd inför sluttentamina mm. Dock går att konstatera att det återstår arbete för att få en genomgående god måluppfyllelse över hela spektrat när det gäller pedagogist optimal studiemiljö. Ett omfattande fortsatt arbete har lagts ner för att åtgärdsprogram ska följa eleven under studietiden för att om möjligt stödja eleverna kraftfullt. Ännu finns ett glapp mellan behov och resurser när det gäller dessa elever. Inför nästa läsår förstärks specialresursen på skolan. Vidareutveckla metoderna för elever med behov av särskilt stöd En fortsatt utveckling av specialundervisningen skall prioriteras Nya tydligare målbeskrivningar skall utarbetas på ett språk som är lätt att ta till sig Det nya språkvalet LUST, som innehåller läsning, utveckling, skrivning samt personlig utveckling skall fortsatt utvecklas.

16 Pedagogisk verksamhet åk -9 lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Elevinflytande Dem arbetsf Samspel p-e Pers elevk Självkänsla Grundl dem värd Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Kränk. behdl Individualsering Kritisk gransk Ped utvecklingsar Planeriig Ämnesövergr äm Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Var tredje år utvärderas den pedagogiska verksamheten och de pedagogiska metoderna. Under läsåret har ett utvecklingsarbete genomförts som syftat till att anknyta de pedagogiska metoderna till kursplaner och betygskriterier. Av ovanstående diagram kan man se att de olika arbetslagen kommit olika långt i sitt arbete. Detta arbete är bara påbörjat och förankrat, men dialogen mellan ämneskonferenser, skolledning, SAMOgrupper fortgår löpande under resten av vårterminen. En viktig del i detta arbete är att titta på innehållet i kursplanerna, analysera och förbättra arbetslagens möjligheter till samsyn. Vidareutveckla de pedagogiska metoderna i dialog Fortsatta dialoger kommer att hållas i SAMO.grupperna för att skapa samsyn på skolenheten Ge stöd åt de arbetslag som behöver detta i processen

17 Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete åk -9 lå -7 Undervisningslokaler Innemiljö Utemiljö Personalvård Arbetsplatser Magalite Glimmer Guldklimparna Inka Granum Granaten Rolling stones 7-9 FG - Sär Skolan är byggd på tidigt 9 - -tal och är därför inte anpassad för ett modernt sätt att arbeta i skolan. Det är brist på goda lärararbetsplatser, lokaler behöver omfördelas. På skolan finns byggnader som tas ur drift nästa år och därför inte kostas på, vilket säkert avspeglas i ovanstående tabell. Till hösten omlokaliserades specialverksamheten till bra lokaler inom skolan. En grupp, Parkskolan, har lokaliserats till kulturskolans lokaler. Även detta läsår ligger förra årets arbetsmiljöredovisning som grund för arbetet, då vi genomfört enkäter för att året därpå (detta läsår) verkställa besluten och åtgärderna En fortsatt översyn av lokalerna görs och planen för detta revideras efter behov En första ombyggnadsetapp skall genomföras inför hösten 7 En fortsatt samlokalisering av arbetslagen görs till de bästa lokalerna Skolan målas på utsatta delar inomhus och en reinvestering i lokaler görs Jättestenskolan i ett pedagogiskt persektiv Skolan präglas av en uttalad profil för baskunskaper och färdigheter till alla elever. Man arbetar med ett studiegruppssystem för att skapa bra och funktionellt lärande för alla elever Skolan har nu även en hälsoprofil som är hälsodeklarerad Utvecklar arbetsmetoder för att organisera skolan mot mindre sammanhållna enheter (arbetslag och elevgrupper) IT-tekniken har en framträdande plats i det pedagogiska arbetet 7

18 Skolområde Södra Södra skolan F - lå - Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Verksamhetsmål åk - lå - Arbetslagens måluppfyllelse Dem.värderingar Kom.samarbete Män.olikheter Självkänsla Initiativ Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Krit.granskning Skap.förmåga Miljö Jämställdh ANT Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Verksamheten har varit lyckosam och effektiv, vilket också avspeglas i stora delar av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen. Dock finns några områden som behöver stärkas som skapande förmåga, demokratiska arbetsmodeller bland annat. Ett bra tillskott är den nya matematikverkstaden och det nya teknikprojektet. Verksamhetsmålen visar i stora stycken en jämn kvalitet. Dock behöver bland annat kritisk granskning, miljöarbetet, jämställdhet stärkas. Södra skolan präglas av en utvecklad pedagogisk konsensus, där man arbetat intensivt på områden som personlig utveckling och självkänsla mm. Fortsatt utvecklingsarbete på miljöområdet, matematikverkstaden och teknikprojektet. Fortsatt utveckling med IT-stöd i verksamheten genom skolans Internetplattform Fronter 8

19 Elever med behov av särskilt stöd åk - lå - Elevvård Ped miljö Pers samverk Åtgärdsp Utvärdering Stadieör.åtg Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Verksamheten har varit lyckosam och effektiv, vilket också avspeglas av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen. Dock finns några områden som behöver stärkas som pedagogisk miljö, stadieövergripande åtgärder. Den nya matematikverkstaden kommer att starkt utveckla lärmiljön för matematik, genom praktiska metoder i skräddarsydd miljö. Fortsatt utvecklingsarbete för pedagogisk miljö, stadieövergripande åtgärder Fortsatt utveckling med IT-stöd. Fortsatt utveckling av matematikverkstaden Utveckla tekniken i skolan genom teknikprojektet Pedagogisk verksamhet åk - lå -7 Elevinflytande Dem arbetsf Samspel p-e Pers elevk Självkänsla Grundl dem värd Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken 9

20 Pedagogisk verksamhet åk - lå -7 Kränk. behdl Individualsering Kritisk gransk Ped utvecklingsar Planeriig Ämnesövergr äm Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken På skolan finns höga ambitioner när det gäller kursplaner, väl sammanstata möjligheter till sambruk av skolmaterial och erfarenheter. Långtgående dialoger bland lärarna har föregott ovanstående måluppfyllelse genom de ansatser man gjort inom de olika ämnena. Skolans personal har en uttalad konsensus på elever, kunskap och lärande. Man har olika typer av undervisningsgrupper åreskursbundna och åldersinegrerade. Förskola, fritids har flätats in i skolan på ett sätt som gör att man får en helhet i synen på lärande och personlig utveckling från F till åk. En stor insats av personalutbildning har genomförts bland annat inom IT-området Utveckling av lärandet inom matematik och teknik skall genomföras Man skall utnyttja IT-tekniken bättre för ett modernt lärande. Fortsatt personautbildning inom IT-området skall göras Utveckling av matematikverkstaden skall fortsätta