Kvalitetsredovisning. GRUMS KOMMUN Lå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. GRUMS KOMMUN Lå 2006-07"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning GRUMS KOMMUN Lå -7 Skolförvaltningen april 7

2 Innehåll Grums kommun Skol- och barnomsorgsorganisationen Utvecklings- och framgångsfaktorer Kvalitetsredovisningen BRUK Kvalitetsarbetet Utvärderingsplan år - skolan, år - förskolan Årsplan för kvalitetsredovisning Grums BRUK:smodell 7 Analysprocessen 7 Medarbetarmodellen 8 SAMO-grupper 8 Plan för skola och förskola Kvalitetsutveckling Mål för skol- och barnverksamheten Kvalitetsbegreppet BRUK:s bedömningskriterier Åtgärder och handlingsstrategi Skolområde Jättesten Skolområde Södra 8 Skolområde SSN Skolområde Åsfjärden IT Normer och värden Skola och hem Elevers inflytande Skolan och omvärlden Kompetensutveckling Läsårstudie Baskunskaper åk 9

3 Grums kommun Grums är ett modernt framåtsträvande samhälle, med rötter i förhistorisk tid, beläget vid Vänerns nordvästra strand. Kommunikationerna via landsväg, järnväg och IT är väl utbyggda. Från den närbelägna länsflygplatsen är det aldrig långt ut i världen linjetrafik till Stockholm, Malmö och Köpenhamn kompletteras med chartertrafik till ett flertal platser. Näringslivet är under ständig utveckling. Nytt industrihus planeras för att tillgodose nya företags efterfrågan på ändamålsenliga lokaler. Näringslivet präglas idag till stor del av skogs- och verkstadsindustri men också av tjänsteföretag. I Grums finns en spirande nyföretagaranda vilket märks på det växande antalet småföretag. Grums erbjuder en kommunal service där kvalitet är ett honnörsord. Barnomsorg garanteras inom fyra månader från anmält behov. Dag- och fritidshem finns på ett flertal ställen. Skolor med F- stadium finns i alla kommundelar. Åk -9-skola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning är placerade i Grums centralort. Omsorgen om äldre, handikappade m fl står också i fokus. I Grums kan man välja att bo i egen villa, bostads- eller hyresrätt. Oavsett vilken boendeform som föredras är det aldrig långt till service eller fritidsaktiviteter. Den som väljer att bosätta sig i Grums får ta del av den lilla kommunens fördelar med allt vad det innebär av närhet, trygghet och harmoni, samtidigt som närheten till Karlstad innebär en möjlighet att nyttja den större stadens fördelar. Grums kommun kännetecknas av ett rikt föreningsliv där i stort sett varje smakriktning kan få sitt lystmäte tillgodosett. Musiken har under lång tid varit central för varje Grumsbo, liksom traditioner inom både ishockey och bandy. I förbindelse med Vänern utbreder sig ett omfattande sjösystem i kommunen vilket tillsammans med gästhamnar, campingplats, cykel- och vandringsleder samt tillgången på skog och mark, borgar för ett friluftsliv med storslagna naturupplevelser

4 Skol- och barnomsorgsorganisationen Grums kommun har fyra resultatenheter, områden, där tre omfattar grundskola och förskola och ett omfattar gymnasieskola/komvux. I organisationen finns 7 förskolor, fritidshem, 7 skolenheter och gymnasieskola/ Komvux fördelad på tre enheter. Särskolan består av grundsärskola och gymnasiesärskola Utvecklings- och framgångsfaktorer Inom skolförvaltningen har ett stort utvecklingsarbete genomförts med nya former för dialog, arbetslag som ledningsfunktion, nya kursplaner och nya organisationsformer. Utbildning inom specialpedagogik har blivit frukt och tillfört organisationen ökad kunskap. Nytt ekonomisystem är infört i skolförvaltningen, där analyser och handlingsplaner kommer att underlätta budgetarbetet inom förvaltningen. Underlag för skolutvecklingen i Grums kommun - har tagits fram av ledningsgruppen för att skapa bra beslutsunderlag för Barn och utbildningsnämnden, då beslut om framtida förändringar skall tas. Ny organisation med en -9 skola genomförd år. Denna omorganisation har gjort att skolförvaltningen kunnat kraftsamla mera riktat mot olika delar inom grundskolan. Kommunen kommer nu på ett bättre sätt möta framtida förändringar. Inom ledningsorganisationen har utbildning genomförts, rektorsutbildning och utbildning i budgetarbete. Detta är ett led i att ekonomistyrningen inom organisationen ska bli effektivare. Ledstjärnan är att verksamhet och budge ska gå hand i hand. Ett stort planeringsarbete har genomförts som syftar till att använda lokalerna bättre och effektivare och att underhåll och reinvesteringar blir kostnadseffektiva. Arbetet med att genomföra individuella arbetsplaner startades upp under hösten och slutfördes under hösten.. Kvalitetsredovisningen BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass och familjedaghem. BRUK används på följande prioriterade områden. Kvalitetsutveckling Styrning och ledning Normer och värden Skolplanens funktion Skola och hem Elevers ansvar och inflytande Elever med behov av särskilt stöd Skolan och omvärlden IT Kompetensutveckling Verksamhetsmål Baskunskaper åk 9 Resultat på program Arbetsmiljö Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjlig göra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg. Detta är det femte året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Årets kvalitetsredovisning inriktar sig främst på funktionen av normer och värden, kompetensutveckling, elev- och föräldramedverkan, verksamhetsmål, mål och måluppfyllelse, de nationella målen och kvalitetsutveckling samt elever med behov av särskilt stöd.

5 Utvärderingsplan fär kvalitetsredovisningen år - Planen. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över år ( år för förskolan). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande som möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål och baskunskaper. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas en gång under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. I år har alla verktyg/redovisningsdokument som behövs kunnat laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Förskolan har under året utrustats med personaldatorer. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolor kan utöka utvärderingen vid behov genom att det fullständiga dokumentet finns tillgängligt varje år. Under hösten reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år -, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Under läsår -7 har dokumentet testats och reviderats Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år. Februari år 7 Mars år 7 April år 7 Maj år 7 Juni år 7 Augusti 7 Oktober 7 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för ledningsgrupp Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för Skol och utbildningsnämnd Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för skolområdena Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för kommunfullmäktige

6 Årsplan för kvalitetsredovisning F År Alla arbetslag: Kommunorganisation Styrning och ledning (Nivå ) Fysisk arbetsmiljö Särskilda stödinsatser Pedagogisk verksamhet Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med F, (- år) Föräldraenkät F (Riktad till utvald grupp inom enheten) År -7 Alla arbetslag: Styrning och ledning (Nivå ) Arbetsplanens funktion, Personalsamverkan och planering Särskilda stödinsatser Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling + Arbetslag med F, (- år) Föräldraenkät F (Riktad till utvald grupp inom enheten) Utvärderingsplanen omarbetades under hösten och blev tvåårig. Syftet med detta var att bättre anpassa planen till verksamheten inom kommunen. Omarbetningen har gjorts med alla inblandade i förskoleorganisationen. Ett nytt redovisningsdokument har tagits fram för år (-). Indikatorerna har fördelats om för att passa den nya utvärderingsplanen. År lå -7 År Årsplan för kvalitetsredovisning LMHG År -7 År Alla arbetslag: Kommunorganisation Styrning och ledning Fysisk arbetsmiljö Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G Alla arbetslag: Lokala arbetsplanens funktion Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G : Alla arbetslag: Styrning och ledning Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G

7 Grums Bruksmodell som utvecklingsmodell. Apr Mar Kvalitetsredovisning arbetslag Utvärdering arbetslag Kvalitetsredovisning KOMMUN APT APT APT Målformulering Arbetsplan Åtgärder Utveckling Nya mål Aug APT APT Analystillfällen APT APT APT APT APT APT Analystillfällen APT Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den anlysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) MÅL Styrdokument VARIANS Processen korrigeras Ny arbetsplan STRATEGI Skolplan Lokal arbetsplan ANALYS APT-träffar Arbetslagsmöten GENOMFÖRANDE Undervisningspedagogik EFFEKT Förändringseffekt UTVÄRDERING Kvalitetsredovisning BRUK 7

8 Medarbetarmodellen I Grums BRUKsmodell används medarbetarmodellen, dvs en organisationsmodell för att visa på vad andra i organisationen arbetar med, vilket utvecklingsarbete som bedrivs mm. Detta görs genom den modell som skapats för detta. En fara i en stor organisation är att det är svårt att ha ett översiktligt perspektiv och en utbildningsriktning, där alla medarbetare kan samverka. Detta är vårt sätt att överbrygga detta hinder. Genom medarbetarmodellen skapar man en större helhet - mellan arbetslag, enheter och skolområden Samordning Information Samarbete Helhetsperspektiv För att kunna medverka i denna process, samt möjliggöra för alla i organisationen att ha ett övergripande synsätt, har en SAMO-organisation införts i processen för att stödja detta arbete (Se nedan). SAMO-gruppen Varje SAMO-grupp består av en arbetslagssamordnare från varje arbetslag inom skolområdet samt områdesledning. I detta forum bedrivs återkoppling, information och samordning samt styrning av utvecklingsprocessen och verksamhetsprocessen. Information och kunskap om organisationen bärs av rektorerna till ledningsgruppen (förvaltningsledning och rektorer) för behandling där. Övriga skolledare bildar en referensgrupp för processen. På detta sätt förs information, kunskap, inriktning mm fram och åter i organisationen på ett strukturerat och återkommande sätt. Allt i syfte att samverka, leda och styra organisationen till en helhet, helt i fas med styrdokumenten, skolplanen och skolvisionen.

9 Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden tim/dygn Var man än befinner sig på de högre nivåerna kan man när som helst gå tillbaka till grundmaterialet för att få fakta. Kvalitets redovisning Översiktsnivån Sammanställningsnivån Skolverket SIRIS Kommunnivå Förvaltningsnivå Områdesnivå Detaljnivån Arbetslagsnivå Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk,, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutbildning som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets indikatorverktyg BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK: smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Skolledarutbildning En annan viktig bakomliggande faktor är den utbildning som skolledarna fått inom modellen, den har fortsatt även detta läsår, bland annat med IT-kommunikation för skolledare. Stödskrifter Ett annat del i modellen har varit de stödskrifter som skapats för att underhålla processen bla, APT-processen, analysverktyg, interaktiva grupprocesser, anvisningar mm.

10 Plan för förskola och skola - 7 Antagen av kommunfullmäktige -9- och reviderad --. Allmänt gäller de nationella styrdokumentens krav och inriktning för verksamheten inom skola och förskola. Vår skola skall kännetecknas av: att alla människors lika värde präglar skolans arbete att alla känner trygghet i skolan och visar respekt för varandra att kommuninvånarna anser att verksamheten inom skolan håller hög kvalitet Normer och värden Alla i skolan skall ha en djup förståelse för samhällets normer och värden och handla därefter Skolan skall vara ett föredöme i samhället FN:s barnkonvention skall ligga till grund för skolans arbete. Skolan skall ge barn/elever ett rikt språk och motverka användandet av kränkande ord eller hand lingar. En kontinuerlig dialog skall föras med alla barn/elever och vårdnadshavare runt normer och värden och grunderna för dessa. I den lokala arbetsplanen skall det förebyggande arbetet och motverkan mobbning, våld och rasism beskrivas. I den lokala arbetsplanen skall det förebyggande arbetet och motverkan av användningen av droger beskrivas. Skolan skall ge barn/elever och vårdnadshavare kunskap om FN:s barnkonvention. Kunskaper och resultat Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen skall öka under planperioden Undervisningen skall vara anpassad till den enskilde elevens behov. Arbetssättet skall utveckla barns/elevers självförtroende och förmåga till samarbete och självständigt tänkande. Alla barn/elever skall känna att deras arbete är värdefullt och att de är uppskattade. Resurser skall styras till de tidiga skolåren. Idéer och arbetsmetoder skall ta tillvara och uppmärksamma barns/elevers nyfikenhet och kreativit et. De diagnostiska och nationella proven skall genomföras. Resultaten av proven och de åtgärder som sätts in skall följas upp. Åtgärder skall sättas in i ett tidigt skede. I den lokala arbetsplanen skall beskrivas hur elever som inte når delmålen skall få stöd och hjälp. En flexibel organisation skall ge elever möjlighet att byta grupp eller skolår efter kunskaps- och mognadsnivå.

11 Elevers och vårdnadshavares inflytande Barn/elever skall ha inflytande på verksamhet och undervisning. Vårdnadshavare skall ha inflytande på verksamheten. Arbetssätt och arbetsformer skall ge eleverna möjlighet att påverka, ta ansvar och vara delaktiga. All information om skolans verksamhet skall vara enkel och lättfattlig. I den lokala arbetsplanen skall arbetet för utökat elev- och vårdnadshavareinflytande beskrivas. Elever skall finnas med i olika konferenser och råd Skolan skall ta ansvar för att elevråden fungerar. Vårdnadshavare skall få information om skolans verksamhet så att de kan vara delaktiga och påverka. De skall hållas informerade om arbetssätt och arbetsmetoder och syftet med dessa. Arbetet med lokala styrelser skall uppmuntras. Skolan och omvärlden Barn/elever skall kunna koppla sina kunskaper till verkligheten. Skolan skall vara en del i samhället. Internationell samverkan skall utvecklas för att ge barn/elever erfarenhet av och kunskap om olika kulturer. Barn/elever skall få kunskap som behövs för att kunna arbeta i ett ekologiskt hållbart samhälle. Undervisningen skall vara verklighetsanpassad Samarbetskanaler skall utvecklas mellan kommunens förvaltningar/avdelningar utifrån barns/ elevers behov. Skolan skall aktivt söka samarbete med närsamhället. Skolan skall aktivt arbeta med internationella frågor. I den lokala arbetsplanen skall arbetet för ekologisk hållbarhet beskrivas. Verksamhetens lokaler skall vara öppna för alla som samarverkar med skolan på dess värdegrund. Arbetsmiljö Alla i verksamheten skall trivas, må bra och känna arbetsglädje. Lokalerna skall vara trivsamma och ändamålsenliga samt anpassade för ett flexibelt arbetssätt. Utomhusmiljöer skall vara stimulerande. Rektorsområdets organisation skall göras tydlig för alla i verksamheten. Friskvårdsarbete skall vara ett viktigt inslag i verksamheten. Måltider skall göras positiv och ge tid för avkoppling. Inomhusmiljön skall utvecklas i samarbete med lokalvården. Skolan skall verka för att barns/elevers olika intressen tillgodoses vad utomhusmiljön Kvalitetsbegreppet I Grums kommuns kvalitetsredovisning används Skolverkets kriterier för kvalitet. Kvalitet inom skola och förskola är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål. Svarar mot nationella krav och riktlinjer. Uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella, skolplan, lokala arbetsplan mm. Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man får.

12 BRUK:s bedömningskriterier I alla tabeller och diagram (ej personal, elev eller föräldraenkätsammanställningar) används BRUK:s sexstegsskala. Skalsteg: = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan/förskolan = Inledande diskussioner har inletts = Personalen har enats om hur man ska arbeta = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns = Skolan/förskolan kännetecknas till stor del av detta = Denna egenskap kännetecknar skolan/förskolan Styrning och ledning Under detta läsår har alla skolledare fortsatt sin skolledarutbildning för att kunna verka utfrån en stärkt roll, bland annat i kommunikation/information med IT-tekniken. En del i den fortsatta utbildningen har behandlat organisationsutveckling och förändringsarbete. Inom det fortbildningsarbete som har bedrivits inom skolförvaltningen har skolledarnas del inriktats på arbetsinnehåll, ledarskap, i dialog och förändringsarbete. En fråga som fortfarande har hög prioritet är hur man skall skapa utrymme för att möjliggöra att skolledare kan ta större del i den pedagogiska processen ute i verksamheten. Detta tillgodoses nu till viss del i Grumsmodellen. Den introducerade medarbetarmodellen, där arbetslagen får en stärkt ställning inom verksamheten har drivits vidare. Under föregånde år har denna organistion implementerats. Med detta perspektivbyte, till medarbetarmodellen, har vi vunnit flera fördelar. Bland annat att den operativa ledningsfunktionen flyttas ner till verksamheten genom arbetet i SAMO-grupperna. En annan del i förändringsprocessen är att en verksamhetsplan utarbetats som låter verksamhet och ekonomi gå hand i hand. Detta ökar medvetenheten om ekonomiska ramar och hur dessa bäst används i den dagliga verksamheten. Detta ska bli följden av denna plan. Till detta knyts ett delegerat budgetansvar ut till arbetslagen som en viktig del. År har den nya budgetplanen fogats till organisationen. Den har blivit en följd av det förnyelsearbete som bedrivits detta läsår. Analysarbetet har drivits kontinuerligt inom Grums BRUK:smodell. Under har budget och verksamhet harmoniserats. SAMO-organisation (Samordningsorganisationen som pedagogisk dialogfunktion.) Traditionellt sätt Grums BRUK:smodell Ledning Samordningsgrupp SAMO Valda kontaktpersoner och ledning Arbetslaget

13 Löpande kvalitetssamtal skall drivas vidare i ledninggruppen som ett led i att ge näring åt bättre utvecklade samtalsmodeller i analysarbetet. Fotsatta samtal förs i skolutvecklingsgrupp, skolledargrupp och SAMO-grupper under året. Ledarskapsutbildningen sker fortlöpande för att möta framtida utmaningar. Förankring och utbildning i den nya budgetprocessen skall fortlöpa enligt plan. Utbildning i digital informationsteknik skall fortsätta under ht 7. BRUK:s bedömningskriterier I alla tabeller (ej tabellerna personal/barnuppgifter och enkäterna) används BRUK:s sexstegsskala. Den finns också på varje indikatorblankett. Skalsteg: = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan = Inledande diskussioner har inletts = Personalen har enats om hur man ska arbeta = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns = Skolan kännetecknas till stor del av detta = Denna egenskap kännetecknar skolan De efterföljande diagrammen på förvaltningsnivå är medelvärdesdiagram. Detta betyder att de inte visar någon absolut sanning utan de ger en god uppfattning om tendenser och utfall. Dessa tabeller har till uppgift att ge en översikt av verksamheten. För att komma till den konkreta nivån måste man gå tillbaka till det enskilda arbetslagets kvalitetsredovisning och analysera de följdfrågeställningar som hör till varje tabell. På områdessidorna presenteras skolorna och förskolorna. Grumsmodellen har alltså fyra olika nivåer, kommunnivån, förvaltningsnivån, skolområdesnivån och arbetslagsnivån. På varje nivå kan man läsa sammanställningar och översikter och på den nedersta nivån, arbetslagets, de absoluta frågeställningarna, dvs verksamhetens frågeställningar. Åtgärder och handlingsstrategi I Grumsmodellen av BRUK så åtgärdas brister på flera olika nivåer, generella, arbetslagsriktade och områdesinriktade. Efter analys av skolområdesresultatet vidtas generella åtgärder som tas fram i skolledargruppen tillsammans med SAMO-grupperna i dialog. De riktade åtgärderna inriktar sig mot de enskilda arbetslagen, där man efter analys vidtar åtgärder som skapas i dialog med skolledningen på resp. område. För att nå framgång måste man ner på arbetslagsnivån eftersom verkligheten ser så olika ut beroende på var det enskilda arbetslaget verkar. Denna dialog sker månadsvis under hela läsåret, först återblickande och sedan framåtblickande. Poängen med Grumsmodellens analysmodell är att den ger det enskilda arbetslaget möjlighet till analys, förändringsstrategi, lokal förankring till den verklighet man lever i och därtill en dialog med ledningens friska ögon. Generella åtgärder kan bara visa på vägen och visionen, att bara använda generella åtgärder ger låg effektivitet eftersom de flesta arbetslag då inte skulle känna igen sig.

14 Skolområde Jättesten Verksamhetsmål lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Jättestenskolan - 9 Arbetslagens måluppfyllelse Dem.värderingar Kom.samarbete Män.olikheter Självkänsla Initiativ Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Krit.granskning Skap.förmåga Miljö Jämställdh ANT Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Åk - 9 Det går lätt att konstatera att endast inom några få områden är måluppfyllelsen god. Inom stora delar av verksamhetsmålen är måluppfyllelsen godtagbar och i en ännu större del är den svag. Att resultatet ser ut så här kan bero på den arbetsmodell som man använt med en strikt ämnesprofilerad undervisning, där helheten blivit underordnad. På skolan har också ett stort förändringsarbete inletts mot en -9-skola, vilket också bör beaktas när man ser resultatet av verksamhetsmålen. Nya reviderade kursplaner har tillkommit under hösten Den ämnesövergripande dialogen om verksamhet och verksamhetsmålen skall fortsätta Flera verksamheter måste stärkas som miljö, kritisk granskning. Arbetsgrupper kommer att tillsättas under våren 7.

15 Elever med behov av särskilt stöd åk -9 lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Elevvård Ped miljö Pers samverk Åtgärdsprogram Utvärdering Stadieöevrg.åtg Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F Åk - 9 Ett stort diagnostiseringsarbete för att identifera elever som är i behov av särskilt stöd har genomförts under förra läsåret och detta läsår. Ett tätt samarbete mellan specialpedagog och speciallärarna är ett kännetecken för skolan. Man har skapat små grupper för att skapa en god lärmiljö, där man stödjer och erbjuder alternativa sätt att lära. En ny speciallärarorganisation har skapats, Lustgården. Lustgården är en stöd och resursorganisation som skapats i nya lokaler, dit även alla lärarresurser samlats. Här har man skapat en lugn lärmiljö för elever med behov av särskilt stöd. Denna organisation har nu verkat ett läsår. Ytterligare en enhet har skapats för elever med behov av extra stöd, Parkskolan. Parkskolan är en individueliserad elevmiljö för elever med både stort behov av stöd i lärprocessen och en extra lugn tillvaro. Det går lätt att konstatera att detta arbete har givit frukt för elever med behov av särskilt stöd. Eleverna har även erbjudits personligt stöd inför sluttentamina mm. Dock går att konstatera att det återstår arbete för att få en genomgående god måluppfyllelse över hela spektrat när det gäller pedagogist optimal studiemiljö. Ett omfattande fortsatt arbete har lagts ner för att åtgärdsprogram ska följa eleven under studietiden för att om möjligt stödja eleverna kraftfullt. Ännu finns ett glapp mellan behov och resurser när det gäller dessa elever. Inför nästa läsår förstärks specialresursen på skolan. Vidareutveckla metoderna för elever med behov av särskilt stöd En fortsatt utveckling av specialundervisningen skall prioriteras Nya tydligare målbeskrivningar skall utarbetas på ett språk som är lätt att ta till sig Det nya språkvalet LUST, som innehåller läsning, utveckling, skrivning samt personlig utveckling skall fortsatt utvecklas.

16 Pedagogisk verksamhet åk -9 lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Elevinflytande Dem arbetsf Samspel p-e Pers elevk Självkänsla Grundl dem värd Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Kränk. behdl Individualsering Kritisk gransk Ped utvecklingsar Planeriig Ämnesövergr äm Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Var tredje år utvärderas den pedagogiska verksamheten och de pedagogiska metoderna. Under läsåret har ett utvecklingsarbete genomförts som syftat till att anknyta de pedagogiska metoderna till kursplaner och betygskriterier. Av ovanstående diagram kan man se att de olika arbetslagen kommit olika långt i sitt arbete. Detta arbete är bara påbörjat och förankrat, men dialogen mellan ämneskonferenser, skolledning, SAMOgrupper fortgår löpande under resten av vårterminen. En viktig del i detta arbete är att titta på innehållet i kursplanerna, analysera och förbättra arbetslagens möjligheter till samsyn. Vidareutveckla de pedagogiska metoderna i dialog Fortsatta dialoger kommer att hållas i SAMO.grupperna för att skapa samsyn på skolenheten Ge stöd åt de arbetslag som behöver detta i processen

17 Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete åk -9 lå -7 Undervisningslokaler Innemiljö Utemiljö Personalvård Arbetsplatser Magalite Glimmer Guldklimparna Inka Granum Granaten Rolling stones 7-9 FG - Sär Skolan är byggd på tidigt 9 - -tal och är därför inte anpassad för ett modernt sätt att arbeta i skolan. Det är brist på goda lärararbetsplatser, lokaler behöver omfördelas. På skolan finns byggnader som tas ur drift nästa år och därför inte kostas på, vilket säkert avspeglas i ovanstående tabell. Till hösten omlokaliserades specialverksamheten till bra lokaler inom skolan. En grupp, Parkskolan, har lokaliserats till kulturskolans lokaler. Även detta läsår ligger förra årets arbetsmiljöredovisning som grund för arbetet, då vi genomfört enkäter för att året därpå (detta läsår) verkställa besluten och åtgärderna En fortsatt översyn av lokalerna görs och planen för detta revideras efter behov En första ombyggnadsetapp skall genomföras inför hösten 7 En fortsatt samlokalisering av arbetslagen görs till de bästa lokalerna Skolan målas på utsatta delar inomhus och en reinvestering i lokaler görs Jättestenskolan i ett pedagogiskt persektiv Skolan präglas av en uttalad profil för baskunskaper och färdigheter till alla elever. Man arbetar med ett studiegruppssystem för att skapa bra och funktionellt lärande för alla elever Skolan har nu även en hälsoprofil som är hälsodeklarerad Utvecklar arbetsmetoder för att organisera skolan mot mindre sammanhållna enheter (arbetslag och elevgrupper) IT-tekniken har en framträdande plats i det pedagogiska arbetet 7

18 Skolområde Södra Södra skolan F - lå - Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Verksamhetsmål åk - lå - Arbetslagens måluppfyllelse Dem.värderingar Kom.samarbete Män.olikheter Självkänsla Initiativ Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Krit.granskning Skap.förmåga Miljö Jämställdh ANT Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Verksamheten har varit lyckosam och effektiv, vilket också avspeglas i stora delar av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen. Dock finns några områden som behöver stärkas som skapande förmåga, demokratiska arbetsmodeller bland annat. Ett bra tillskott är den nya matematikverkstaden och det nya teknikprojektet. Verksamhetsmålen visar i stora stycken en jämn kvalitet. Dock behöver bland annat kritisk granskning, miljöarbetet, jämställdhet stärkas. Södra skolan präglas av en utvecklad pedagogisk konsensus, där man arbetat intensivt på områden som personlig utveckling och självkänsla mm. Fortsatt utvecklingsarbete på miljöområdet, matematikverkstaden och teknikprojektet. Fortsatt utveckling med IT-stöd i verksamheten genom skolans Internetplattform Fronter 8

19 Elever med behov av särskilt stöd åk - lå - Elevvård Ped miljö Pers samverk Åtgärdsp Utvärdering Stadieör.åtg Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Verksamheten har varit lyckosam och effektiv, vilket också avspeglas av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen. Dock finns några områden som behöver stärkas som pedagogisk miljö, stadieövergripande åtgärder. Den nya matematikverkstaden kommer att starkt utveckla lärmiljön för matematik, genom praktiska metoder i skräddarsydd miljö. Fortsatt utvecklingsarbete för pedagogisk miljö, stadieövergripande åtgärder Fortsatt utveckling med IT-stöd. Fortsatt utveckling av matematikverkstaden Utveckla tekniken i skolan genom teknikprojektet Pedagogisk verksamhet åk - lå -7 Elevinflytande Dem arbetsf Samspel p-e Pers elevk Självkänsla Grundl dem värd Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken 9

20 Pedagogisk verksamhet åk - lå -7 Kränk. behdl Individualsering Kritisk gransk Ped utvecklingsar Planeriig Ämnesövergr äm Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken På skolan finns höga ambitioner när det gäller kursplaner, väl sammanstata möjligheter till sambruk av skolmaterial och erfarenheter. Långtgående dialoger bland lärarna har föregott ovanstående måluppfyllelse genom de ansatser man gjort inom de olika ämnena. Skolans personal har en uttalad konsensus på elever, kunskap och lärande. Man har olika typer av undervisningsgrupper åreskursbundna och åldersinegrerade. Förskola, fritids har flätats in i skolan på ett sätt som gör att man får en helhet i synen på lärande och personlig utveckling från F till åk. En stor insats av personalutbildning har genomförts bland annat inom IT-området Utveckling av lärandet inom matematik och teknik skall genomföras Man skall utnyttja IT-tekniken bättre för ett modernt lärande. Fortsatt personautbildning inom IT-området skall göras Utveckling av matematikverkstaden skall fortsätta

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR)

DEMOKRATI (NORMER OCH VÄRDERINGAR) Antagen av kommunfullmäktige 2003-10-23, 155 Skolplan 2004-2006 Vision Verksamheten skall medverka i barns lust att lära, lära om, och lära nytt, på ett forskande och undersökande sätt. Barnen skall utvecklas

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1

Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR. Instruktion för rektor 1 Borås Stads INSTRUKTION FÖR REKTOR Instruktion för rektor 1 Fastställt av: Arbetsgrupp förskola-skola Datum: 21 februari 2014 Dokumentet gäller för: Alla grundskole- och grundsärskoleenheteer För revidering

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION

SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION SKOLLEDNINGENS LEDARDEKLARATION Ledarskap Det vi tycker är särskilt viktigt med vårt ledarskap är att skapa ett öppet klimat på skolan, där elever, föräldrar och personal kan känna att de med förtroende

Läs mer

Kvalitetsredovisning Förskoleklass

Kvalitetsredovisning Förskoleklass Kvalitetsredovisning Förskoleklass Läsåret 2012/2013 Edvinshemsskolan Område Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun 1 Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole

Läs mer

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6

Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Grundskolor skolområde VÄST Astrid Lindgrens skola F-6 Brännebro skola F-6 Gullringen Djursdala skola F-6 Rumskulla skola F-6 Södra Vi skola F-6 Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar.

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg

Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Utvecklingsplan för IKT och digitala verktyg Verksamhet Bildning VISION Alla barn och elever ska få den digitala kompetens de kommer att behöva, både nu och i framtiden. De ska få redskap och utveckla

Läs mer

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem

Riktlinjer. Strategier. No 6. Plan för utveckling av fritidshem Riktlinjer & Strategier No 6 Plan för utveckling av fritidshem Inledning Fritidshemmen i Stockholms stad visar många goda exempel på väl fungerande verksamhet. Det visar kommentarer från nöjda elever,

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011

Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 2011-04-28 1 (7) Dnr: Kvalitetsrapport Avseende läsåret 2010/2011 Södra Bäckby skolor Sofiaskolan Ansvarig: Birgitta Leijon Kvalitetsrapport grundskola och särskola Inledning I den nya skollagen är kravet

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola Dnr 44-2014:8517 Södertälje Friskola AB Org.nr. 556557-0149 Beslut för förskoleklass och grundskola efter bastillsyn i Södertälje Friskola belägen i Södertälje kommun 2(8) Tillsyn i Södertälje friskola

Läs mer

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas

+ + åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9. annan utbildning: Tänk på den skola där du har huvuddelen av din tjänstgöring när en specifik skola efterfrågas 1 Var har du huvuddelen av din tjänstgöring? Ange ett alternativ. Grundskola: åk 1-3 åk 4-6 åk 7-9 Gymnasieskola: studie-/högskoleförberedande program yrkesförberedande program/yrkesprogram annan utbildning:

Läs mer

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014

Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Bildningsförvaltningens verksamhetsplan 2012-2014 för- grund- och gmnasieskolan Skolans verksamhet utgår från gällande lagstiftning och avtal inom skolområdet. Mål för skolan finns

Läs mer

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan

Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans Barn-och Elevhälsoplan Hagbyskolans elevhälsoplan tar sin utgångspunkt i de internationella, nationella och lokala styrdokumenten. Dessa är FN:s Barnkonvention, Salamancadeklarationen, Skollagen,

Läs mer

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12

Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Barnomsorgs- och utbildningsförvaltningen Verksamhetsplan Arbetsåret 2011-12 Valåsskolan Innehåller lokala arbets- och handlingsplaner Arbetsplan för det pedagogiska arbetet Begränsning Vårt val av problem/område

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011

Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 2010-10-19 Lokal arbetsplan för Österåsens skola läsåret 2010/2011 Lust att lära och utvecklas hela livet Den lokala arbetsplanen anger skolans prioriterade utvecklingsmål för läsåret, med åtaganden enskilt

Läs mer

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011

UTBILDNINGSPLAN. för Västerås stad 2011-2015. Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 UTBILDNINGSPLAN för Västerås stad 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige den 22 juni 2011 Innehåll Utbildningsplan 3 En ledande skolstad 4 Vägen till en ledande skolstad 5 Kunskaps- och utvecklingsuppdrag

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN I MÖLLTORP Trygghet Omtanke Delaktighet 2015/2016 I Lpfö 98 (reviderad 2010) står att: En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och

Läs mer

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 140929 Arbetsplan för Västra Bodarna skola Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man arbetar

Läs mer

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden

Agenda. Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Agenda Bakgrund om VÅGA VISA Observationer Kundundersökning Självvärdering Vad leder det till? Starka sidor och utvecklingsområden Observatörer Skola Föräldrar och elever Medarbetare Utvärderingssamarbetet

Läs mer

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag

En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag En attraktiv skola i framkant som ger mening och berikar alla varje dag Ledningsdeklaration för Östra skolan 2015-2017 Vision Östra skolan kännetecknas av en strävan att utveckla samverkan mellan skola

Läs mer

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden

UPPDRAGSPLAN 2015. Utbildningsnämnden UPPDRAGSPLAN 2015 Utbildningsnämnden UN 2015/ 4661 Antagen av Utbildningsnämnden den 17 juni 2015 I enlighet med styrmodellen för Norrköpings kommun ska varje nämnd årligen ta fram en uppdragsplan. Uppdragsplanen

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Åsaka fritidshem 2014 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Åsaka fritidshem 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I

Läs mer

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015.

Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. Kvalitetsarbete för förskolan Smultronstället period 3 läsåret 2014-2015. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98

Mål: Ekologi och miljö. Måldokument Lpfö 98 Ekologi och miljö Måldokument Lpfö 98 Förskolan ska lägga stor vikt vid miljö- och naturvårdsfrågor. Ett ekologiskt förhållningssätt och en positiv framtidstro skall prägla förskolans verksamhet. Förskolan

Läs mer

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen

Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Den skriftliga individuella utvecklingsplanen Innehåll Förord sid. 2 Bakgrund sid. 3 Syfte sid. 4 Begrepp sid. 5 Allmän handling sid. 5 Arbetsgång sid. 6 Handledning till omdömesblankett sid. 8 Omdömesblankett

Läs mer

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18

Uppdragsplan 2014. För Barn- och ungdomsnämnden. BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Uppdragsplan 2014 För Barn- och ungdomsnämnden BUN 2013/1809 Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2013-12-18 Kunskapens Norrköping Kunskapsstaden Norrköping ansvarar för barns, ungdomars och vuxnas skolgång.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015

Program för utvecklingsområden inom barn- och utbildningsförvaltningen i Vetlanda kommun åren 2013 2015 Dokumenttyp Program Beslutad av (datum och ) Barn- och utbildningsnämnden (2012-11-06 77) Giltig fr.o.m. 2013-01-01 Dokumentansvarig Utvecklingsledare på barn- och utbildningsförvaltningen Gäller för Barn-

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Rosen Presentation av verksamheten Förskolan Rosen ligger ganska centralt i närheten av Åkerö skola mot byn Övermo, En förskola med barn i åldrarna 1-5 år. Två flyglar

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014

LOKAL ARBETSPLAN 2014 LOKAL ARBETSPLAN 2014 GRUNDSKOLA: Bålbro skola 1. UNDERLAG - Självvärdering, riktad till pedagoger - Våga Visa-enkäten riktad till barn/elever och föräldrar - Skolans andra underlag Pedagoger Övergripande

Läs mer

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi Program» Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås Stad 1 Innehåll Inledning, definitioner 4 Statens uppdrag till kommunen och förskola/skola

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kärrviolen 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kärrviolen 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING KVALITETSREDOVISNING Enhet Lundabyns fritidshem Läsår 2010-2011 Elisabeth AnderssonHult Rektor FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET ENHET Lundabyns fritidshem TIDSPERIOD Läsåret 2010-2011 GRUNDFAKTA OM ENHETEN

Läs mer

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd

Förskolans och skolans plan för särskilt stöd 2011-08-10 Sid 1 (5) Förskolans och skolans plan för särskilt stöd Detta dokument är reviderat i juli 2011 och gäller tillsvidare. Rutinerna för arbetet med särskilt stöd kommer under hösten 2011 att noggrannare

Läs mer

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013

Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 Kvalitetsarbete för Garpenbergs skola period 3 (jan mars), läsåret 2012/2013 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå systematiskt

Läs mer

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4

INNEHÅLL FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 1 FÖRORD K APITEL 1 TRYGGHETSARBETET K APITEL 2 FORSKNING OCH ERFARENHET K APITEL 3 KVALITETSARBETE K APITEL 4 S STRUKTUR K APITEL 5 FRÄMJANDE ARBETE K APITEL 6 FÖREBYGGANDE ARBETE K APITEL 7 UPPTÄCKA

Läs mer

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013

Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 2014-01-07 1 (5) Sammanställning och analys av skolinspektionens tillsyn 2013 Förskolan Vid skolinspektionens tillsyn 2013 fick förskolan 4 anmärkningar/förelägganden, detta är lika många i antal som vid

Läs mer

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år

Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år Bifrost Pedagogiska enhet Bifrosts förskola & Västerberg grundskola Livslångt lärande för barn i åldern 1-12 år På Bifrosts Pedagogiska Enhet känner barn och elever glädje och lust till lärande. Kommunikation,

Läs mer

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna:

Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Arbetsplan 2015/2016 för förskolorna: Eklunda Ekängen Fåraherden Gåsapigan Höskullen Kryddgården I Ur och Skur Lergöken Stallbacken Äventyret Örebro kommun Skolområdet Ängen orebro.se Innehållsförteckning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola

Lokal arbetsplan. Eda gymnasieskola Lokal arbetsplan Eda gymnasieskola Innehållsförteckning Vision... 3 Ledningsdeklaration... 3 Gymnasieskolans styrdokument... 3 Läroplanens mål och riktlinjer... 4 Normer och värden... 4 Elevernas ansvar

Läs mer

Skolplan för Mönsterås kommun

Skolplan för Mönsterås kommun Skolplan för Mönsterås kommun Demokrati Miljö Lärande Antagen av KF 2004-09-27, 86 Barn- och utbildningsförvaltningen Box 33 383 21 Mönsterås www.monsteras.se Inledning Skolplanen är Mönsterås kommuns

Läs mer

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola

Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Verksamhetsplanen 2015-2016 Segrande Liv Grundskola Information om verksamhetsplanen Verksamhetsplanen är en del av det ständigt pågående kvalitetsförbättringsarbetet i skolan. I verksamhetsplanen formuleras

Läs mer

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a

BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a Beskut Dnr 44-2015:4210 Backatorps skolkooperativ ekonomisk förening Org.nr. 716445-1366 BeskJit för. 'örsko e [ass och grundsko a efter bastillsyn Bauatorpsskolan belägen i Göteborgs ko mun. 'iåbx 2320,

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15

Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Kvalitetsanalys läsåret 2014/15 Klättenskolan Postadress Besöksadress Telefon Internet Giro och org nr Sunne kommun Stöpafors 0565-160 00 växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 79. Klättenskolan 686 93 Sunne

Läs mer

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 november Arbetsplan för Nolbyskolans fritidshem Läsåret 2014/2015 Syftet med detta dokument, Arbetsplanen är att synliggöra verksamheten. Ett sätt att skapa en gemensam bild av verksamheten och hur man

Läs mer

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015

Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Bildningsnämnden Lokal arbetsplan Läsåret 2014-2015 Lysviks skola Kunskap och kompetens Bakgrund tolkning av skolans kunskapsuppdrag Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta

Läs mer

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem

Kvalitetsredovisning. för läsåret 2013/2014. Fritidshem 2014-04-08 Kvalitetsredovisning för läsåret 2013/2014 Fritidshem Datum: 2014-09-02 Resultatenhetschef: Karin Vestman och Bengt Albertsson 1 Kvalitetsredovisningen ska ge en samlad bild av kommunens/enhetens/verksamhetens

Läs mer

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014

Verksamhetsplan. Skolförvaltningens ledningsgrupp. Läsåret 2013/2014 Verksamhetsplan Skolförvaltningens ledningsgrupp Läsåret 2013/2014 1. Beskrivning och presentation av skolförvaltningen Uppdrag Skolförvaltningen leds av en ledningsgrupp bestående av förvaltningschef

Läs mer

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter

Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Stöd inför utveckling av samrådsforum i kommunens förskole- och skolenheter Fr o m 2011-07-01 2011-01-28 Sida 1 Innehållsförteckning Elev och föräldrainflytande... 2 Förskolechefs, rektors ansvar... 2

Läs mer

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014

Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Lokal arbetsplan för förskolan i Östra Färs 2014 Elisabeth Hammarqvist-Arlefalk Rektor och Förskolechef Östra Färs enheten består av förskolor och skolor i Vanstad och Lövestad Trygghet, ansvar, empati

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015 140805 Arbetsplan för Nolby förskola Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn- och ungdomsförvaltningens

Läs mer

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Insatser till barn i behov av särskilt stöd Revisionsrapport Insatser till barn i behov av särskilt stöd Lindesbergs kommun Februari 2009 Marie Lindblad 2009-02-17 Marie Lindblad Namnförtydligande Bert Hedberg Namnförtydligande Innehållsförteckning

Läs mer

Inriktning för förskolan och skolan

Inriktning för förskolan och skolan SKOLPLAN Inriktning för förskolan och skolan Människan är en tänkande varelse som har kvar sin nyfikenhet och förmåga att lära nytt hela livet. För att utvecklas behöver vi stimulans. En bra förskola och

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd

Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Juridisk vägledning Reviderad maj 2015 Mer om Elevers rätt till kunskap, extra anpassningar och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt. Vissa elever

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014. Bofinkens förskola Medåker Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Bofinkens förskola Medåker 2012 Styrdokument Skollagen (6 kap. Åtgärder mot kränkande behandling) Förskolans huvudman ska se till att förskolan:

Läs mer

Beslut för gymnasieskola

Beslut för gymnasieskola Dnr 43-2014:7575 Alingsås kommun kommunstyrelsen@alingsas.se Beslut för gymnasieskola efter prioriterad tillsyn i Alströmergymnasiet sektor 1 i Alingsås kommun 2 (10) Tillsyn i Alströmergymnasiet sektor

Läs mer

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302

Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Kvalitetsrapport 1, sammanfattning av redovisning för Kulturoch utbildningsnämnden 20150302 Vision: En tidsenlig och trygg skola och förskola Grundskolan Arbetsgång Enligt Kultur och utbildningsnämndens

Läs mer

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola

1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola 1 Utbildningsinspektion i Stockholms kommun Tallkrogens skola Dnr 53-2006:962 Utbildningsinspektion i Tallkrogens skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET

SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 (10) SKOLPLAN FÖR GYMNASIET 1 Inledning Skolplanen omfattar gymnasieskolan, gymnasiesärskolan, grundläggande vuxenutbildning, gymnasial vuxenutbildning, särvux och SFI. Det övergripande målet är att

Läs mer

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse

Sammanfattning Rapport 2010:15. Rektors ledarskap. En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rapport 2010:15 Rektors ledarskap En granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse Sammanfattning Rektor har som pedagogisk ledare och chef för lärarna och övrig

Läs mer

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun 1. Elevhälsa och barn- och elevhälsoarbete 2 2. Allmänt om förskolans barnhälsoarbete 4 3. Allmänt om grundskolans och gymnasiets elevhälsoarbete. 5 Detta dokument

Läs mer

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. Kvalitetsarbete för Stjärnsunds förskola/fritidshem period 3 (jan mars), läsåret 2014. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå

Läs mer

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016

E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 BARN- OCH TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-03-15 GSN-2013/111.159 1 (3) HANDLÄGGARE Steinmo, Conny Grundskolenämnden Conny.Steinmo@huddinge.se E-strategi för grundskolenämnden 2013-2016 Förslag

Läs mer

Årlig plan för Likabehandling

Årlig plan för Likabehandling Årlig plan för Likabehandling Linneans förskola skolområde Östersund södra Alla barn/elever i skolområde Östersund Södra skall känna sig trygga, respekterade och värdefulla i förskolan/skolan. Områdets

Läs mer

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola)

Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) Kvalitetsredovisning för arbetsåret 2008/2009 Adelövs Friskola (Förskoleklass Grundskola) 1. Beskrivning av verksamheten 1.1 Uppgifter om huvudman, skolform, barn-/elevantal, verksamhetsidé/profilering

Läs mer

Information om det systematiska kvalitetsarbetet

Information om det systematiska kvalitetsarbetet Anita Rune - P6AR01 E-post: anita.rune@vasteras.se Kopia till TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 2013-09-09 Dnr: 2013/2541-BaUN- 013 Barn- och ungdomsnämnden Information om det systematiska kvalitetsarbetet Ärendebeskrivning

Läs mer

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken

Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Köpings kommun Arbetsplan för Lövsångarens förskola Avdelningen Holken Läsår 2015 2016 Josefin Gardh, Therese Jakobsson, Sukanya Vikman, Frida Uppsäll 2015 09 18 Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen

Läs mer

Kvalitetsredovisning Fritidshem

Kvalitetsredovisning Fritidshem Kvalitetsredovisning Fritidshem Läsåret 2012/2013 Edvinshems fritidshem Väster Ansvarig rektor: Jonas Thun Inledning Skollagens krav på systematiskt kvalitetsarbete innebär att huvudmän, förskole och skolenheter

Läs mer

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018

2014-05-30. IKT-strategi 2014-2018 2014-05-30 IKT-strategi 2014-2018 Vision Alla elever och all personal har digital kompetens och tillhör landets mest kompetenta att använda IKT i sin vardag. IKT-strategi 2014-2018 I arbetet mot vår vision

Läs mer

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015

Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015 140821 Arbetsplan för Sollebrunns skola årskurs 6-9 Läsåret 2014/2015, Barn- och ungdomsförvaltningen, Utvecklingsenheten Telefon: 0322-61 60 00 Fax: 0322-61 63 40 E-post: barn.ungdom@alingsas.se Barn-

Läs mer

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola

Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning och verksamhetsplan för Tällbergs skola Kvalitetsredovisning 2013/2014 Varje huvudman inom skolväsendet ska på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt planera, följa upp och

Läs mer