Kvalitetsredovisning. GRUMS KOMMUN Lå

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning. GRUMS KOMMUN Lå 2006-07"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning GRUMS KOMMUN Lå -7 Skolförvaltningen april 7

2 Innehåll Grums kommun Skol- och barnomsorgsorganisationen Utvecklings- och framgångsfaktorer Kvalitetsredovisningen BRUK Kvalitetsarbetet Utvärderingsplan år - skolan, år - förskolan Årsplan för kvalitetsredovisning Grums BRUK:smodell 7 Analysprocessen 7 Medarbetarmodellen 8 SAMO-grupper 8 Plan för skola och förskola Kvalitetsutveckling Mål för skol- och barnverksamheten Kvalitetsbegreppet BRUK:s bedömningskriterier Åtgärder och handlingsstrategi Skolområde Jättesten Skolområde Södra 8 Skolområde SSN Skolområde Åsfjärden IT Normer och värden Skola och hem Elevers inflytande Skolan och omvärlden Kompetensutveckling Läsårstudie Baskunskaper åk 9

3 Grums kommun Grums är ett modernt framåtsträvande samhälle, med rötter i förhistorisk tid, beläget vid Vänerns nordvästra strand. Kommunikationerna via landsväg, järnväg och IT är väl utbyggda. Från den närbelägna länsflygplatsen är det aldrig långt ut i världen linjetrafik till Stockholm, Malmö och Köpenhamn kompletteras med chartertrafik till ett flertal platser. Näringslivet är under ständig utveckling. Nytt industrihus planeras för att tillgodose nya företags efterfrågan på ändamålsenliga lokaler. Näringslivet präglas idag till stor del av skogs- och verkstadsindustri men också av tjänsteföretag. I Grums finns en spirande nyföretagaranda vilket märks på det växande antalet småföretag. Grums erbjuder en kommunal service där kvalitet är ett honnörsord. Barnomsorg garanteras inom fyra månader från anmält behov. Dag- och fritidshem finns på ett flertal ställen. Skolor med F- stadium finns i alla kommundelar. Åk -9-skola, gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning är placerade i Grums centralort. Omsorgen om äldre, handikappade m fl står också i fokus. I Grums kan man välja att bo i egen villa, bostads- eller hyresrätt. Oavsett vilken boendeform som föredras är det aldrig långt till service eller fritidsaktiviteter. Den som väljer att bosätta sig i Grums får ta del av den lilla kommunens fördelar med allt vad det innebär av närhet, trygghet och harmoni, samtidigt som närheten till Karlstad innebär en möjlighet att nyttja den större stadens fördelar. Grums kommun kännetecknas av ett rikt föreningsliv där i stort sett varje smakriktning kan få sitt lystmäte tillgodosett. Musiken har under lång tid varit central för varje Grumsbo, liksom traditioner inom både ishockey och bandy. I förbindelse med Vänern utbreder sig ett omfattande sjösystem i kommunen vilket tillsammans med gästhamnar, campingplats, cykel- och vandringsleder samt tillgången på skog och mark, borgar för ett friluftsliv med storslagna naturupplevelser

4 Skol- och barnomsorgsorganisationen Grums kommun har fyra resultatenheter, områden, där tre omfattar grundskola och förskola och ett omfattar gymnasieskola/komvux. I organisationen finns 7 förskolor, fritidshem, 7 skolenheter och gymnasieskola/ Komvux fördelad på tre enheter. Särskolan består av grundsärskola och gymnasiesärskola Utvecklings- och framgångsfaktorer Inom skolförvaltningen har ett stort utvecklingsarbete genomförts med nya former för dialog, arbetslag som ledningsfunktion, nya kursplaner och nya organisationsformer. Utbildning inom specialpedagogik har blivit frukt och tillfört organisationen ökad kunskap. Nytt ekonomisystem är infört i skolförvaltningen, där analyser och handlingsplaner kommer att underlätta budgetarbetet inom förvaltningen. Underlag för skolutvecklingen i Grums kommun - har tagits fram av ledningsgruppen för att skapa bra beslutsunderlag för Barn och utbildningsnämnden, då beslut om framtida förändringar skall tas. Ny organisation med en -9 skola genomförd år. Denna omorganisation har gjort att skolförvaltningen kunnat kraftsamla mera riktat mot olika delar inom grundskolan. Kommunen kommer nu på ett bättre sätt möta framtida förändringar. Inom ledningsorganisationen har utbildning genomförts, rektorsutbildning och utbildning i budgetarbete. Detta är ett led i att ekonomistyrningen inom organisationen ska bli effektivare. Ledstjärnan är att verksamhet och budge ska gå hand i hand. Ett stort planeringsarbete har genomförts som syftar till att använda lokalerna bättre och effektivare och att underhåll och reinvesteringar blir kostnadseffektiva. Arbetet med att genomföra individuella arbetsplaner startades upp under hösten och slutfördes under hösten.. Kvalitetsredovisningen BRUK Den här kvalitetsredovisningen utgår från Skolverkets indikatorverktyg BRUK och omfattar grundskola, grundsärskola, gymnasieskola, förskola, fritidshem, förskoleklass och familjedaghem. BRUK används på följande prioriterade områden. Kvalitetsutveckling Styrning och ledning Normer och värden Skolplanens funktion Skola och hem Elevers ansvar och inflytande Elever med behov av särskilt stöd Skolan och omvärlden IT Kompetensutveckling Verksamhetsmål Baskunskaper åk 9 Resultat på program Arbetsmiljö Kvalitetsarbetet Kvalitetsarbetet har under detta år inriktats, i kommunen, med en helhetssyn på verksamheten. För att möjlig göra detta har Grums BRUK:smodell vidareutvecklats för att betjäna den obligatoriska skolan, de frivilliga skolformerna, förskola och barnomsorg. Detta är det femte året kvalitetsredovisningen genomförs i full skala. Årets kvalitetsredovisning inriktar sig främst på funktionen av normer och värden, kompetensutveckling, elev- och föräldramedverkan, verksamhetsmål, mål och måluppfyllelse, de nationella målen och kvalitetsutveckling samt elever med behov av särskilt stöd.

5 Utvärderingsplan fär kvalitetsredovisningen år - Planen. Skolförvaltningens kvalitetsplan är rullande och sträcker sig över år ( år för förskolan). Syftet är att göra nedslag i verksamheten på ett riktat sätt, som också borrar på djupet, och som därtill är effektivt och så arbetsbesparande som möjligt. Detta kompletteras av en redovisning av övriga delar på ett mera översiktligt sätt Under dessa tre år har organisationen gjort en total utvärdering av verksamheten utifrån det digitala utvärderingsinstrument som är konstruerat för detta, allt enligt Skolverkets Indikatorverktyg BRUK. I utvärderingsdokumenten finns delar som är centrala i Skolverkets kvalitetsredovisningskrav. De viktigaste är särskilda stödinsatser, elev- och föräldramedverkan. och verksamhetsmål och baskunskaper. Dessa delar redovisas varje år. Delar som redovisas vartannat år är psykosocial arbetsmiljö, styrning och ledning, pedagogisk verksamhet och övriga delar redovisas en gång under treårsperioden. Redovisningsverktyget Redovisningsdokumenten används riktat varje år. I år har alla verktyg/redovisningsdokument som behövs kunnat laddas ner från den digitala plattformen, Fronter. Förskolan har under året utrustats med personaldatorer. Syftet med att alltid använda utvärderingsverktyget som ram, alla tre åren, är att göra hela hanteringen effektiv. Enskilda skolor kan utöka utvärderingen vid behov genom att det fullständiga dokumentet finns tillgängligt varje år. Under hösten reviderades och omarbetades förskolans utvärderingsplan till att vara tvåårig, år -, för att bättre anpassas till kommunens verksamhet. Utvärderingsdokumenten för förskolan har också omarbetats så att den pedagogiska verksamheten delas upp på två år. Den psykosociala arbetsmiljön och den fysiska arbetsmiljön sammanställs också i två fristående dokument för att alla inblandade ska ha sammanställningar som dokumenterar hela arbetsmiljön. Under läsår -7 har dokumentet testats och reviderats Tidsplan För att allt ska vara arbetsbesparande och effektivt är det nödvändigt att den tidsplan följs som är uppgjord för en rationell utvärdering. En planering vid läsårets början underlättar det hela. November år. Februari år 7 Mars år 7 April år 7 Maj år 7 Juni år 7 Augusti 7 Oktober 7 Utdelning av enkäter till elever, föräldrar och personal Behandling av materialet Arbetslagen hämtar ner redovisningsdokumenten digitalt Kvalitetsredovisning för arbetslag Sammanställning av materialet i skolenheter, skolområden Redovisning till Skolverket Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för ledningsgrupp Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för Skol och utbildningsnämnd Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för skolområdena Presentation av resultatet av kvalitetsredovisningen för kommunfullmäktige

6 Årsplan för kvalitetsredovisning F År Alla arbetslag: Kommunorganisation Styrning och ledning (Nivå ) Fysisk arbetsmiljö Särskilda stödinsatser Pedagogisk verksamhet Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med F, (- år) Föräldraenkät F (Riktad till utvald grupp inom enheten) År -7 Alla arbetslag: Styrning och ledning (Nivå ) Arbetsplanens funktion, Personalsamverkan och planering Särskilda stödinsatser Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling + Arbetslag med F, (- år) Föräldraenkät F (Riktad till utvald grupp inom enheten) Utvärderingsplanen omarbetades under hösten och blev tvåårig. Syftet med detta var att bättre anpassa planen till verksamheten inom kommunen. Omarbetningen har gjorts med alla inblandade i förskoleorganisationen. Ett nytt redovisningsdokument har tagits fram för år (-). Indikatorerna har fördelats om för att passa den nya utvärderingsplanen. År lå -7 År Årsplan för kvalitetsredovisning LMHG År -7 År Alla arbetslag: Kommunorganisation Styrning och ledning Fysisk arbetsmiljö Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G Alla arbetslag: Lokala arbetsplanens funktion Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G : Alla arbetslag: Styrning och ledning Pedagogisk verksamhet Kompetensutveckling Elever med behov av särskilt stöd Verksamhetsmål Personalenkät psykosocial arbetsmiljö + Arbetslag med åk, 9, och G Baskunskaper åk Baskunskaper åk 9 Resultat på program G + Arbetslag med åk,, 7 Föräldraenkät åk,, 7 Elevenkät åk.,, 7, G

7 Grums Bruksmodell som utvecklingsmodell. Apr Mar Kvalitetsredovisning arbetslag Utvärdering arbetslag Kvalitetsredovisning KOMMUN APT APT APT Målformulering Arbetsplan Åtgärder Utveckling Nya mål Aug APT APT Analystillfällen APT APT APT APT APT APT Analystillfällen APT Analysprocessen Grums Bruksmodell kännetecknas av att man arbetar med BRUK hela året. En bärande del är den anlysprocess som bedrivs i dialog mellan ledning och arbetslagen. Den sker på en del av tiden på de APT-träffar (Arbetsplatsträffar) som skall hållas. Unikt för Grumsmodellen är att dessa analystillfällen sker en gång per månad hos varje arbetslag. På dessa träffar arbetar man med resultatet av kvalitetsredovisningen i fas med den pågående verksamheten. Stor vikt läggs vid att alla inom skolan skall se, förstå och använda verksamhetsprocessen som arbetsmodell. (Se nedan) MÅL Styrdokument VARIANS Processen korrigeras Ny arbetsplan STRATEGI Skolplan Lokal arbetsplan ANALYS APT-träffar Arbetslagsmöten GENOMFÖRANDE Undervisningspedagogik EFFEKT Förändringseffekt UTVÄRDERING Kvalitetsredovisning BRUK 7

8 Medarbetarmodellen I Grums BRUKsmodell används medarbetarmodellen, dvs en organisationsmodell för att visa på vad andra i organisationen arbetar med, vilket utvecklingsarbete som bedrivs mm. Detta görs genom den modell som skapats för detta. En fara i en stor organisation är att det är svårt att ha ett översiktligt perspektiv och en utbildningsriktning, där alla medarbetare kan samverka. Detta är vårt sätt att överbrygga detta hinder. Genom medarbetarmodellen skapar man en större helhet - mellan arbetslag, enheter och skolområden Samordning Information Samarbete Helhetsperspektiv För att kunna medverka i denna process, samt möjliggöra för alla i organisationen att ha ett övergripande synsätt, har en SAMO-organisation införts i processen för att stödja detta arbete (Se nedan). SAMO-gruppen Varje SAMO-grupp består av en arbetslagssamordnare från varje arbetslag inom skolområdet samt områdesledning. I detta forum bedrivs återkoppling, information och samordning samt styrning av utvecklingsprocessen och verksamhetsprocessen. Information och kunskap om organisationen bärs av rektorerna till ledningsgruppen (förvaltningsledning och rektorer) för behandling där. Övriga skolledare bildar en referensgrupp för processen. På detta sätt förs information, kunskap, inriktning mm fram och åter i organisationen på ett strukturerat och återkommande sätt. Allt i syfte att samverka, leda och styra organisationen till en helhet, helt i fas med styrdokumenten, skolplanen och skolvisionen.

9 Redovisningsprincipen och översikter Kvalitetsredovisningsmodellen innehåller bland annat digitala ramdokument, anvisningar till dessa, och ett webbaserat arkiv. Kvalitetsredovisningar digitaliseras och läggs in i arkivet. Detta medverkar till att all kvalitetsredovisning är tillgänglig för all personal i skolförvaltningen samt Barn och utbildningsnämnden tim/dygn Var man än befinner sig på de högre nivåerna kan man när som helst gå tillbaka till grundmaterialet för att få fakta. Kvalitets redovisning Översiktsnivån Sammanställningsnivån Skolverket SIRIS Kommunnivå Förvaltningsnivå Områdesnivå Detaljnivån Arbetslagsnivå Internetarkiv Alla dokument kommer således under processens gång att placeras i arkiv på Internet. De omfattar arbetslagsredovisningar, sammanställningar och diagramöversikter för skolor och skolområden samt förvaltning. Där kan barn- och utbildningsnämnd, skolledning, förvaltning och enskilda arbetslag sedan få en faktabank med styrdokument, redovisningsmallar och kvalitetsredovisningar. Enkäter För att öka inflytande för elever, vårdnadshavare och personal används bland annat återkommande enkäter. Dessa enkäter används för att tillgodose datainhämtningen på den individuella nivån i Grumsmodellen. I skolplanen poängteras att kommuninvånarna skall spela en aktiv roll i skolans verksamhet. Enkäterna skall säkerställa att brukarperspektivet tillgodoses. I denna kvalitetsredovisning utvärderas följande grupper med hjälp av enkäter, åk,, 7 och G, samt föräldrar till dessa (ej gymnasiet). En personalenkät används också, psykosocial arbetsmiljö, som kompletterar övriga arbetsmiljödelar. Arbetslagsutveckling En bakomliggande faktor för hela processen är den arbetslagsutbildning som bedrivits i fas med kvalitetsredovisningsmodellen. Den har skapat de kommunikationsverktyg som man måste ha för att kunna göra en kvalitetsredovisning enligt Skolverkets indikatorverktyg BRUK. Utan denna utbildning hade inte Grums BRUK: smodell blivit så framgångsrik som den har blivit. Skolledarutbildning En annan viktig bakomliggande faktor är den utbildning som skolledarna fått inom modellen, den har fortsatt även detta läsår, bland annat med IT-kommunikation för skolledare. Stödskrifter Ett annat del i modellen har varit de stödskrifter som skapats för att underhålla processen bla, APT-processen, analysverktyg, interaktiva grupprocesser, anvisningar mm.

10 Plan för förskola och skola - 7 Antagen av kommunfullmäktige -9- och reviderad --. Allmänt gäller de nationella styrdokumentens krav och inriktning för verksamheten inom skola och förskola. Vår skola skall kännetecknas av: att alla människors lika värde präglar skolans arbete att alla känner trygghet i skolan och visar respekt för varandra att kommuninvånarna anser att verksamheten inom skolan håller hög kvalitet Normer och värden Alla i skolan skall ha en djup förståelse för samhällets normer och värden och handla därefter Skolan skall vara ett föredöme i samhället FN:s barnkonvention skall ligga till grund för skolans arbete. Skolan skall ge barn/elever ett rikt språk och motverka användandet av kränkande ord eller hand lingar. En kontinuerlig dialog skall föras med alla barn/elever och vårdnadshavare runt normer och värden och grunderna för dessa. I den lokala arbetsplanen skall det förebyggande arbetet och motverkan mobbning, våld och rasism beskrivas. I den lokala arbetsplanen skall det förebyggande arbetet och motverkan av användningen av droger beskrivas. Skolan skall ge barn/elever och vårdnadshavare kunskap om FN:s barnkonvention. Kunskaper och resultat Andelen elever med godkända betyg i alla ämnen skall öka under planperioden Undervisningen skall vara anpassad till den enskilde elevens behov. Arbetssättet skall utveckla barns/elevers självförtroende och förmåga till samarbete och självständigt tänkande. Alla barn/elever skall känna att deras arbete är värdefullt och att de är uppskattade. Resurser skall styras till de tidiga skolåren. Idéer och arbetsmetoder skall ta tillvara och uppmärksamma barns/elevers nyfikenhet och kreativit et. De diagnostiska och nationella proven skall genomföras. Resultaten av proven och de åtgärder som sätts in skall följas upp. Åtgärder skall sättas in i ett tidigt skede. I den lokala arbetsplanen skall beskrivas hur elever som inte når delmålen skall få stöd och hjälp. En flexibel organisation skall ge elever möjlighet att byta grupp eller skolår efter kunskaps- och mognadsnivå.

11 Elevers och vårdnadshavares inflytande Barn/elever skall ha inflytande på verksamhet och undervisning. Vårdnadshavare skall ha inflytande på verksamheten. Arbetssätt och arbetsformer skall ge eleverna möjlighet att påverka, ta ansvar och vara delaktiga. All information om skolans verksamhet skall vara enkel och lättfattlig. I den lokala arbetsplanen skall arbetet för utökat elev- och vårdnadshavareinflytande beskrivas. Elever skall finnas med i olika konferenser och råd Skolan skall ta ansvar för att elevråden fungerar. Vårdnadshavare skall få information om skolans verksamhet så att de kan vara delaktiga och påverka. De skall hållas informerade om arbetssätt och arbetsmetoder och syftet med dessa. Arbetet med lokala styrelser skall uppmuntras. Skolan och omvärlden Barn/elever skall kunna koppla sina kunskaper till verkligheten. Skolan skall vara en del i samhället. Internationell samverkan skall utvecklas för att ge barn/elever erfarenhet av och kunskap om olika kulturer. Barn/elever skall få kunskap som behövs för att kunna arbeta i ett ekologiskt hållbart samhälle. Undervisningen skall vara verklighetsanpassad Samarbetskanaler skall utvecklas mellan kommunens förvaltningar/avdelningar utifrån barns/ elevers behov. Skolan skall aktivt söka samarbete med närsamhället. Skolan skall aktivt arbeta med internationella frågor. I den lokala arbetsplanen skall arbetet för ekologisk hållbarhet beskrivas. Verksamhetens lokaler skall vara öppna för alla som samarverkar med skolan på dess värdegrund. Arbetsmiljö Alla i verksamheten skall trivas, må bra och känna arbetsglädje. Lokalerna skall vara trivsamma och ändamålsenliga samt anpassade för ett flexibelt arbetssätt. Utomhusmiljöer skall vara stimulerande. Rektorsområdets organisation skall göras tydlig för alla i verksamheten. Friskvårdsarbete skall vara ett viktigt inslag i verksamheten. Måltider skall göras positiv och ge tid för avkoppling. Inomhusmiljön skall utvecklas i samarbete med lokalvården. Skolan skall verka för att barns/elevers olika intressen tillgodoses vad utomhusmiljön Kvalitetsbegreppet I Grums kommuns kvalitetsredovisning används Skolverkets kriterier för kvalitet. Kvalitet inom skola och förskola är en samlingsbeteckning för hur väl verksamheten: Uppfyller nationella mål. Svarar mot nationella krav och riktlinjer. Uppfyller andra mål, krav och riktlinjer som är förenliga med de nationella, skolplan, lokala arbetsplan mm. Kännetecknas av en strävan till förnyelse och ständiga förbättringar utifrån de förutsättningar man får.

12 BRUK:s bedömningskriterier I alla tabeller och diagram (ej personal, elev eller föräldraenkätsammanställningar) används BRUK:s sexstegsskala. Skalsteg: = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan/förskolan = Inledande diskussioner har inletts = Personalen har enats om hur man ska arbeta = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns = Skolan/förskolan kännetecknas till stor del av detta = Denna egenskap kännetecknar skolan/förskolan Styrning och ledning Under detta läsår har alla skolledare fortsatt sin skolledarutbildning för att kunna verka utfrån en stärkt roll, bland annat i kommunikation/information med IT-tekniken. En del i den fortsatta utbildningen har behandlat organisationsutveckling och förändringsarbete. Inom det fortbildningsarbete som har bedrivits inom skolförvaltningen har skolledarnas del inriktats på arbetsinnehåll, ledarskap, i dialog och förändringsarbete. En fråga som fortfarande har hög prioritet är hur man skall skapa utrymme för att möjliggöra att skolledare kan ta större del i den pedagogiska processen ute i verksamheten. Detta tillgodoses nu till viss del i Grumsmodellen. Den introducerade medarbetarmodellen, där arbetslagen får en stärkt ställning inom verksamheten har drivits vidare. Under föregånde år har denna organistion implementerats. Med detta perspektivbyte, till medarbetarmodellen, har vi vunnit flera fördelar. Bland annat att den operativa ledningsfunktionen flyttas ner till verksamheten genom arbetet i SAMO-grupperna. En annan del i förändringsprocessen är att en verksamhetsplan utarbetats som låter verksamhet och ekonomi gå hand i hand. Detta ökar medvetenheten om ekonomiska ramar och hur dessa bäst används i den dagliga verksamheten. Detta ska bli följden av denna plan. Till detta knyts ett delegerat budgetansvar ut till arbetslagen som en viktig del. År har den nya budgetplanen fogats till organisationen. Den har blivit en följd av det förnyelsearbete som bedrivits detta läsår. Analysarbetet har drivits kontinuerligt inom Grums BRUK:smodell. Under har budget och verksamhet harmoniserats. SAMO-organisation (Samordningsorganisationen som pedagogisk dialogfunktion.) Traditionellt sätt Grums BRUK:smodell Ledning Samordningsgrupp SAMO Valda kontaktpersoner och ledning Arbetslaget

13 Löpande kvalitetssamtal skall drivas vidare i ledninggruppen som ett led i att ge näring åt bättre utvecklade samtalsmodeller i analysarbetet. Fotsatta samtal förs i skolutvecklingsgrupp, skolledargrupp och SAMO-grupper under året. Ledarskapsutbildningen sker fortlöpande för att möta framtida utmaningar. Förankring och utbildning i den nya budgetprocessen skall fortlöpa enligt plan. Utbildning i digital informationsteknik skall fortsätta under ht 7. BRUK:s bedömningskriterier I alla tabeller (ej tabellerna personal/barnuppgifter och enkäterna) används BRUK:s sexstegsskala. Den finns också på varje indikatorblankett. Skalsteg: = Egenskapen kännetecknar inte alls skolan = Inledande diskussioner har inletts = Personalen har enats om hur man ska arbeta = Arbetet har påbörjats och vissa kännetecken finns = Skolan kännetecknas till stor del av detta = Denna egenskap kännetecknar skolan De efterföljande diagrammen på förvaltningsnivå är medelvärdesdiagram. Detta betyder att de inte visar någon absolut sanning utan de ger en god uppfattning om tendenser och utfall. Dessa tabeller har till uppgift att ge en översikt av verksamheten. För att komma till den konkreta nivån måste man gå tillbaka till det enskilda arbetslagets kvalitetsredovisning och analysera de följdfrågeställningar som hör till varje tabell. På områdessidorna presenteras skolorna och förskolorna. Grumsmodellen har alltså fyra olika nivåer, kommunnivån, förvaltningsnivån, skolområdesnivån och arbetslagsnivån. På varje nivå kan man läsa sammanställningar och översikter och på den nedersta nivån, arbetslagets, de absoluta frågeställningarna, dvs verksamhetens frågeställningar. Åtgärder och handlingsstrategi I Grumsmodellen av BRUK så åtgärdas brister på flera olika nivåer, generella, arbetslagsriktade och områdesinriktade. Efter analys av skolområdesresultatet vidtas generella åtgärder som tas fram i skolledargruppen tillsammans med SAMO-grupperna i dialog. De riktade åtgärderna inriktar sig mot de enskilda arbetslagen, där man efter analys vidtar åtgärder som skapas i dialog med skolledningen på resp. område. För att nå framgång måste man ner på arbetslagsnivån eftersom verkligheten ser så olika ut beroende på var det enskilda arbetslaget verkar. Denna dialog sker månadsvis under hela läsåret, först återblickande och sedan framåtblickande. Poängen med Grumsmodellens analysmodell är att den ger det enskilda arbetslaget möjlighet till analys, förändringsstrategi, lokal förankring till den verklighet man lever i och därtill en dialog med ledningens friska ögon. Generella åtgärder kan bara visa på vägen och visionen, att bara använda generella åtgärder ger låg effektivitet eftersom de flesta arbetslag då inte skulle känna igen sig.

14 Skolområde Jättesten Verksamhetsmål lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Jättestenskolan - 9 Arbetslagens måluppfyllelse Dem.värderingar Kom.samarbete Män.olikheter Självkänsla Initiativ Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Krit.granskning Skap.förmåga Miljö Jämställdh ANT Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Åk - 9 Det går lätt att konstatera att endast inom några få områden är måluppfyllelsen god. Inom stora delar av verksamhetsmålen är måluppfyllelsen godtagbar och i en ännu större del är den svag. Att resultatet ser ut så här kan bero på den arbetsmodell som man använt med en strikt ämnesprofilerad undervisning, där helheten blivit underordnad. På skolan har också ett stort förändringsarbete inletts mot en -9-skola, vilket också bör beaktas när man ser resultatet av verksamhetsmålen. Nya reviderade kursplaner har tillkommit under hösten Den ämnesövergripande dialogen om verksamhet och verksamhetsmålen skall fortsätta Flera verksamheter måste stärkas som miljö, kritisk granskning. Arbetsgrupper kommer att tillsättas under våren 7.

15 Elever med behov av särskilt stöd åk -9 lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Elevvård Ped miljö Pers samverk Åtgärdsprogram Utvärdering Stadieöevrg.åtg Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F Åk - 9 Ett stort diagnostiseringsarbete för att identifera elever som är i behov av särskilt stöd har genomförts under förra läsåret och detta läsår. Ett tätt samarbete mellan specialpedagog och speciallärarna är ett kännetecken för skolan. Man har skapat små grupper för att skapa en god lärmiljö, där man stödjer och erbjuder alternativa sätt att lära. En ny speciallärarorganisation har skapats, Lustgården. Lustgården är en stöd och resursorganisation som skapats i nya lokaler, dit även alla lärarresurser samlats. Här har man skapat en lugn lärmiljö för elever med behov av särskilt stöd. Denna organisation har nu verkat ett läsår. Ytterligare en enhet har skapats för elever med behov av extra stöd, Parkskolan. Parkskolan är en individueliserad elevmiljö för elever med både stort behov av stöd i lärprocessen och en extra lugn tillvaro. Det går lätt att konstatera att detta arbete har givit frukt för elever med behov av särskilt stöd. Eleverna har även erbjudits personligt stöd inför sluttentamina mm. Dock går att konstatera att det återstår arbete för att få en genomgående god måluppfyllelse över hela spektrat när det gäller pedagogist optimal studiemiljö. Ett omfattande fortsatt arbete har lagts ner för att åtgärdsprogram ska följa eleven under studietiden för att om möjligt stödja eleverna kraftfullt. Ännu finns ett glapp mellan behov och resurser när det gäller dessa elever. Inför nästa läsår förstärks specialresursen på skolan. Vidareutveckla metoderna för elever med behov av särskilt stöd En fortsatt utveckling av specialundervisningen skall prioriteras Nya tydligare målbeskrivningar skall utarbetas på ett språk som är lätt att ta till sig Det nya språkvalet LUST, som innehåller läsning, utveckling, skrivning samt personlig utveckling skall fortsatt utvecklas.

16 Pedagogisk verksamhet åk -9 lå -7 Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Elevinflytande Dem arbetsf Samspel p-e Pers elevk Självkänsla Grundl dem värd Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Kränk. behdl Individualsering Kritisk gransk Ped utvecklingsar Planeriig Ämnesövergr äm Megalit Glimmer Guldklimparna Granum Granaten Parkskolan -9 F - Sär Var tredje år utvärderas den pedagogiska verksamheten och de pedagogiska metoderna. Under läsåret har ett utvecklingsarbete genomförts som syftat till att anknyta de pedagogiska metoderna till kursplaner och betygskriterier. Av ovanstående diagram kan man se att de olika arbetslagen kommit olika långt i sitt arbete. Detta arbete är bara påbörjat och förankrat, men dialogen mellan ämneskonferenser, skolledning, SAMOgrupper fortgår löpande under resten av vårterminen. En viktig del i detta arbete är att titta på innehållet i kursplanerna, analysera och förbättra arbetslagens möjligheter till samsyn. Vidareutveckla de pedagogiska metoderna i dialog Fortsatta dialoger kommer att hållas i SAMO.grupperna för att skapa samsyn på skolenheten Ge stöd åt de arbetslag som behöver detta i processen

17 Arbetsmiljö och arbetsmiljöarbete åk -9 lå -7 Undervisningslokaler Innemiljö Utemiljö Personalvård Arbetsplatser Magalite Glimmer Guldklimparna Inka Granum Granaten Rolling stones 7-9 FG - Sär Skolan är byggd på tidigt 9 - -tal och är därför inte anpassad för ett modernt sätt att arbeta i skolan. Det är brist på goda lärararbetsplatser, lokaler behöver omfördelas. På skolan finns byggnader som tas ur drift nästa år och därför inte kostas på, vilket säkert avspeglas i ovanstående tabell. Till hösten omlokaliserades specialverksamheten till bra lokaler inom skolan. En grupp, Parkskolan, har lokaliserats till kulturskolans lokaler. Även detta läsår ligger förra årets arbetsmiljöredovisning som grund för arbetet, då vi genomfört enkäter för att året därpå (detta läsår) verkställa besluten och åtgärderna En fortsatt översyn av lokalerna görs och planen för detta revideras efter behov En första ombyggnadsetapp skall genomföras inför hösten 7 En fortsatt samlokalisering av arbetslagen görs till de bästa lokalerna Skolan målas på utsatta delar inomhus och en reinvestering i lokaler görs Jättestenskolan i ett pedagogiskt persektiv Skolan präglas av en uttalad profil för baskunskaper och färdigheter till alla elever. Man arbetar med ett studiegruppssystem för att skapa bra och funktionellt lärande för alla elever Skolan har nu även en hälsoprofil som är hälsodeklarerad Utvecklar arbetsmetoder för att organisera skolan mot mindre sammanhållna enheter (arbetslag och elevgrupper) IT-tekniken har en framträdande plats i det pedagogiska arbetet 7

18 Skolområde Södra Södra skolan F - lå - Förklaring till alla tabeller Tabellen beskriver måluppfyllelse av verksamhetsmålen inom varje skolområde. För detaljer om arbetslagen se bilagor sist i redovisningen. Siffran = Målet nått, = Stora delar av målet nått, = Målet är inte nått. (Se BRUK:s kriterier) Verksamhetsmål åk - lå - Arbetslagens måluppfyllelse Dem.värderingar Kom.samarbete Män.olikheter Självkänsla Initiativ Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Krit.granskning Skap.förmåga Miljö Jämställdh ANT Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Verksamheten har varit lyckosam och effektiv, vilket också avspeglas i stora delar av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen. Dock finns några områden som behöver stärkas som skapande förmåga, demokratiska arbetsmodeller bland annat. Ett bra tillskott är den nya matematikverkstaden och det nya teknikprojektet. Verksamhetsmålen visar i stora stycken en jämn kvalitet. Dock behöver bland annat kritisk granskning, miljöarbetet, jämställdhet stärkas. Södra skolan präglas av en utvecklad pedagogisk konsensus, där man arbetat intensivt på områden som personlig utveckling och självkänsla mm. Fortsatt utvecklingsarbete på miljöområdet, matematikverkstaden och teknikprojektet. Fortsatt utveckling med IT-stöd i verksamheten genom skolans Internetplattform Fronter 8

19 Elever med behov av särskilt stöd åk - lå - Elevvård Ped miljö Pers samverk Åtgärdsp Utvärdering Stadieör.åtg Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken Verksamheten har varit lyckosam och effektiv, vilket också avspeglas av måluppfyllelsen av verksamhetsmålen. Dock finns några områden som behöver stärkas som pedagogisk miljö, stadieövergripande åtgärder. Den nya matematikverkstaden kommer att starkt utveckla lärmiljön för matematik, genom praktiska metoder i skräddarsydd miljö. Fortsatt utvecklingsarbete för pedagogisk miljö, stadieövergripande åtgärder Fortsatt utveckling med IT-stöd. Fortsatt utveckling av matematikverkstaden Utveckla tekniken i skolan genom teknikprojektet Pedagogisk verksamhet åk - lå -7 Elevinflytande Dem arbetsf Samspel p-e Pers elevk Självkänsla Grundl dem värd Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken 9

20 Pedagogisk verksamhet åk - lå -7 Kränk. behdl Individualsering Kritisk gransk Ped utvecklingsar Planeriig Ämnesövergr äm Höken L Falken L Ripan L Ugglan L Södra åk Södra åk AB Södra åk C Staren F- S Bläckfisken På skolan finns höga ambitioner när det gäller kursplaner, väl sammanstata möjligheter till sambruk av skolmaterial och erfarenheter. Långtgående dialoger bland lärarna har föregott ovanstående måluppfyllelse genom de ansatser man gjort inom de olika ämnena. Skolans personal har en uttalad konsensus på elever, kunskap och lärande. Man har olika typer av undervisningsgrupper åreskursbundna och åldersinegrerade. Förskola, fritids har flätats in i skolan på ett sätt som gör att man får en helhet i synen på lärande och personlig utveckling från F till åk. En stor insats av personalutbildning har genomförts bland annat inom IT-området Utveckling av lärandet inom matematik och teknik skall genomföras Man skall utnyttja IT-tekniken bättre för ett modernt lärande. Fortsatt personautbildning inom IT-området skall göras Utveckling av matematikverkstaden skall fortsätta

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Staren Särskola 1-5 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Särskolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Skruvstads fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Skruvstads fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Segmons förskola Lå Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Segmons förskola Lå Grums kommun Kvalitetsredovisning För Segmons förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Segmons förskola sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Borgviks förskola Lå Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Borgviks förskola Lå Grums kommun Kvalitetsredovisning För Borgviks förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Borgviks förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons fritidshem Lå Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Slottsbrons fritidshem Lå Grums kommun Kvalitetsredovisning För Slottsbrons fritidshem Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Slottsbrons fritidshem Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Junibackens förskola Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Junibackens förskola Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Junibackens förskola Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Junibackens förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad

Planen är ett politiskt dokument framtagen av Barn- och utbildningsnämnden. Antagen av Kommunfullmäktige Reviderad Plan för förskola och skola 2005-2007 Innehåll Kommunala skolplanen 2005-2007 Politisk vilja Vår skola skall kännetecknas av Verksamhetsmål och åtgärder - Normer och värden - Kunskaper och resultat - Elevers

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Södra skolan Lå 2009-10. Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Södra skolan Lå 2009-10. Grums kommun Kvalitetsredovisning För Södra skolan Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Södra skolan 1-5 Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3-6 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Åsfjärdens utbildningscenter Lå Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Åsfjärdens utbildningscenter Lå Grums kommun Kvalitetsredovisning För Åsfjärdens utbildningscenter Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Åsfjärdens utbildningscenter Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Järpens förskola Lå Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Järpens förskola Lå Grums kommun Kvalitetsredovisning För Järpens förskola Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Järpens förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Fritidshem Södra skolan Lå Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Fritidshem Södra skolan Lå Grums kommun Kvalitetsredovisning För Fritidshem Södra skolan Lå 2009-10 Grums kommun 1 Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Södra skolan Fritidshemmen Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen

Läs mer

Kvalitetsredovisning. För Svalans förskola Lå Grums kommun

Kvalitetsredovisning. För Svalans förskola Lå Grums kommun Kvalitetsredovisning För Svalans förskola Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta om Svalans Förskola Sid 3 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder

Läs mer

Kvalitetsredovisning. Jättestensskolan år 6-9. Grums kommun. För. Lå

Kvalitetsredovisning. Jättestensskolan år 6-9. Grums kommun. För. Lå Kvalitetsredovisning För Jättestensskolan år 6-9 Lå 2009-10 Grums kommun Kvalitetsredovisningens innehåll Grundfakta Sid Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen 3 Åtgärder enligt föregående

Läs mer

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45

Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Antagen av kommunfullmäktige 2004-06-21 45 Inledning Kommunens skolor och förskolor skall erbjuda en bra arbetsmiljö och lärandemiljö för elever och personal. De nationella målen för förskolan och skolan

Läs mer

Utbildningspolitisk strategi

Utbildningspolitisk strategi Utbildningspolitisk strategi 2012-2015 för förskola, förskoleklass, skola och fritidshem i Örnsköldsvik Antagen av kommunfullmäktige 2012-05-28 77 Våra huvudmål: Högre måluppfyllelse & Nolltolerans mot

Läs mer

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter

Skolplan Lärande ger glädje och möjligheter Skolplan 2004 Lärande ger glädje och möjligheter Vi ska ge förutsättningar för barns och ungdomars bildning genom att främja lärande, ge omsorg och överföra demokratiska värderingar. Barn- och utbildningsnämndens

Läs mer

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun

ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN. Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun ORGANISATIONS- OCH UTVECKLINGSPLAN Barn- och utbildningsförvaltningen Kinda kommun 2013-2016 Innehållsförteckning Barn- och utbildningsnämndens ansvarsområde Grundläggande värden Ramar Utvecklingsområden

Läs mer

Arbetsplan tillsammans når vi målen -

Arbetsplan tillsammans når vi målen - 1 Arbetsplan 0910 Gribbylunds kommunala F-9 skola - tillsammans når vi målen - Vår gemensamma värdegrund handlar om Jämlikhet, Trygghet, Ansvar och Hänsyn. Dessa ord har mångskiftande betydelse beroende

Läs mer

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum

Plan för kunskap och lärande. med kvalitet och kreativitet i centrum Plan för kunskap och lärande med kvalitet och kreativitet i centrum Förord Östersunds kommunfullmäktige har som skolhuvudman antagit denna plan. Med planen vill vi säkerställa att de nationella målen uppfylls.

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete Systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/förskolan styrs av nationella styrdokument som skollag (2010:800) och läroplaner, vilka är kopplade till respektive skolform. Dessutom styrs verksamheterna av kommunala

Läs mer

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument

Skolplanen. Uppdrag. kommunalt styrdokument Skolplan 2009 2 Skolplanen kommunalt styrdokument Enligt skollagen ska det i varje kommun finnas en skolplan som visar hur kommunens skolverksamhet ska formas och utvecklas. Av skolplanen ska framgå hur

Läs mer

Skolplan Med blick för lärande

Skolplan Med blick för lärande Skolplan 2012-2015 Med blick för lärande Antagen av barn- och utbildningsnämnden den 23 maj 2012 Sävsjö kommuns skolplan - en vägvisare för alla förskolor och skolor i Sävsjö kommun Sävsjö kommuns skolplan

Läs mer

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014

Köping en av Sveriges bästa skolkommuner. Skolplan 2011-2014 Köping en av Sveriges bästa skolkommuner Skolplan 2011-2014 Vår verksamhetsplan Barn- och utbildningsnämnden och kommundelsnämnden har antagit en skolplan för 2011-2014. I Köpings kommuns skolplan finns

Läs mer

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27

SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN Antagen av kommunfullmäktige 153 2004-09-27 SKOLPLAN FÖR GÄLLIVARE KOMMUN OCH FÖR BARN- UTBILDNING- OCH KULTURNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE Gällivare kommuns skolplan har som mål att lyfta fram och fokusera

Läs mer

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014

Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 BARN OCH UTBILDNING Verksamhetsplan för Norrtullskolan 2013/2014 Verksamhetsidé På vår skola ges alla elever möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar! Det viktiga för alla på skolan är att

Läs mer

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun

Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun FÖRFATTNING 7.7 Antagen av kommunfullmäktige 106/08 Reviderad av barn- och utbildningsnämnden 5/10 Barn- och utbildningsplan för Staffanstorps kommun Om barn- och utbildningsplanen Barn- och utbildningsplanen

Läs mer

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007

Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Skolplan för Tierps kommun 2004-2007 Fastställd av kommunfullmäktige 2004-02-24 I skolplanen innefattas all verksamhet i förskola, förskoleklass, grundskola, särskola, gymnasieskola, vuxenutbildning, fritidshem

Läs mer

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN

VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN VISION OCH MÅLBILD FÖR BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN I ÄLVDALENS KOMMUN Planens syfte. Syftet med Barn- och utbildningsnämndens vision i Älvdalen är att denna skall vara vägledande för de utvecklingsinsatser

Läs mer

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete

Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete Barn- och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 1 Barn och utbildningsnämndens systematiska kvalitetsarbete 2 Nuläge 2 Systematiskt kvalitetsarbete enligt skollagens 4:e kapitel 2 Modellen för

Läs mer

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige

Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Köpings kommun ska vara en av de bästa skolkommunerna i Sverige Skolplan 2015 2019 Vår skolplan Barn- och utbildningsnämnden, kommundelsnämnden och social- och arbetsmarknadsnämnden har antagit en skolplan

Läs mer

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER

MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER MÅL FÖR UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAMHETER Ida Gabrielsson Eurekaprojektet Kungshamn/Åsenskolan Hunnebostrands förskola, grupparbete FN:s Barnkonvention Vid alla åtgärder som rör barn skall barnets bästa

Läs mer

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007

Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Munkfors kommun Skolplan 2005 2007 Varför ska vi ha en skolplan? Riksdag och regering har fastställt nationella mål och riktlinjer för verksamheten i förskola och skola, samt har gett i uppdrag åt kommunerna

Läs mer

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund.

Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. BILDNINGSFÖRVALTNINGEN Skolplan 2012-2015 Ljusnarsbergs kommuns skolplan utgår från Vision 2020 samt från kommunens värdegrund. VISION 2020: Ljusnarsbergs kommun verkar aktivt för en attraktiv livsmiljö

Läs mer

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011.

Arbetsplan. Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa. Ållebergsskolan. Grundsärskola. Läsår 2010 / 2011. Arbetsplan Vår vision: Det goda livet i skolan - kunskap, trygghet och hälsa Ållebergsskolan Grundsärskola Läsår 2010 / 2011 Charlotta Robson Rektor Innehållsförteckning Del 1 Enhet Kyrkerörs vision Del

Läs mer

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013

Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Enhetsplan för Nödingeskolan 2012-2013 Gemensamma mål för hela enheten Gemensam för såväl grundskola som förskoleklass och fritidshemmet ligger som grund för våra mål? Skolinspektionens rapport Vilka mål

Läs mer

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Lokal arbetsplan läsår 2015/2016 Förskolan Åmberg Sunne kommun Postadress Besöksadress Telefon och fax Internet Giro och org nr Sunne Kommun Sunne RO växel www.sunne.se 744-2684 bankgiro 40. Skäggebergsskolan

Läs mer

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2014/2015 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3

Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Utbildningsinspektion i Larvs skola, grundskola F 6 och Tråvads skola, grundskola F 3 Innehåll Utbildningsinspektion i Vara kommun Larvs och Tråvads skolor Dnr 53-2005:1524 Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem. Kronans fritidshem 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Fritidshem Kronans fritidshem 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3

Läs mer

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN

SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kultur- och utbildningsnämnden 2010-11-09 SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN SKOLVÄSENDET I VILHELMINA KOMMUN antagen av Kfm 101220 96 VARFÖR EN SKOL- OCH UTVECKLINGSPLAN? Grundläggande för all

Läs mer

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013

STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor. Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 STORVIKEN MARIEBY- TANDSBYNS förskolor Arbetsplan för systematiskt kvalitetsarbete (ASK) 2012-2013 Förutsättningar Presentation av enheten Förskolorna Backen, Dungen, Storviken, Marieby och Tandsbyn med

Läs mer

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011

Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Verksamhetsplan för Rots skolas fritidshem i Älvdalens kommun 2010-2011 Vision Fritids är roligt, meningsfullt och lustfyllt för alla. Vad skollagen och läroplanen säger Fritidshemmets uppdrag är enligt

Läs mer

Skolplan för Borås kommun. Skolplan för Borås kommun. Lust att lära - möjlighet att lyckas

Skolplan för Borås kommun. Skolplan för Borås kommun. Lust att lära - möjlighet att lyckas Skolplan för Borås kommun Skolplan för Borås kommun Lust att lära - möjlighet att lyckas 1 Lust att lära - möjlighet att lyckas Bildning - väl fungerande medborgare Förskola / skolbarnsomsorg Grundskola

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete

Systematiskt kvalitetsarbete BUN 2013-08-27 57 Systematiskt kvalitetsarbete Barn- och utbildningsförvaltningen Systematiskt kvalitetsarbete i Svenljunga kommun Skollagens krav innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt

Läs mer

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015

Verksamhetsplan Vimarskolan åk 7-9 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN

Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Verksamhetsplan 2012 Sektor Utbildning TYNNEREDSSKOLAN Innehåll Vision för stadsdelsnämnden Västra Göteborg: 3 Mål för stadsdelsförvaltningen Västra Göteborg:... 3 Förhållningssätt och organisationskultur:...

Läs mer

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130

TEGELS FÖRSKOLA. Lokal utvecklingsplan för 2013-2017. Reviderad 150130 TEGELS FÖRSKOLA Lokal utvecklingsplan för 2013-2017 Reviderad 150130 Planen ska revideras årligen i samband med att nya utvecklingsområden framkommer i det systematiska kvalitetsarbetet. Nedanstående är

Läs mer

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33

Skolplan läsåren 2016/ / En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige , 33 Datum Sida 2016-02-22 1 (7) Skolplan läsåren 2016/2017 2018/2019 - En skolkommun i utveckling KS2015/726/07 Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-21, 33 Postadress Besöksadress Telefon Internet och fax

Läs mer

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan

Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Arbetsplan 140905 Nolhagaskolan Grundskolan Läsåret 2014/2015 Barn- och ungdomsförvaltningens vision: Lust att lära Lärande Samskapande Styrkebaserad Vi sätter Lärandet i centrum för barn, elever, medarbetare

Läs mer

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013

Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Grundskola Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(7) Jennika Pettersson 2012-07-24 Kungsgårdens skolas arbetsplan 2012-2013 Kunskapsnämndens mål 2012 under MEDBORGARperspektivet Resultaten för lärande

Läs mer

Innehå llsfö rteckning

Innehå llsfö rteckning 1 Innehå llsfö rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål Förskola och hem 7. Läroplansmål

Läs mer

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Utbildningsinspektion i Nordanstigs kommun Gnarps skola Dnr 53-2005:786 Utbildningsinspektion i Gnarps skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6 Innehåll Inledning...1 Underlag...1 Beskrivning av

Läs mer

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning

Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning SKOLFS 2004:18 Utkom från trycket den 24 augusti 2004 Senaste lydelse av Skolverkets föreskrifter om påbyggnadsutbildningen Barnskötare inom kommunal vuxenutbildning 2004-08-09 Skolverket föreskriver med

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Kritan 2013 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Kritan 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan

Läs mer

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem

FOKUS Fokus Plan för satsning Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem FOKUS 2020 Fokus 2020 Plan för satsning 2013-2020 Sjöbos förskolor, skolor och fritidshem Fokus 2020 År 2020 utses Sjöbo till årets skolkommun. Vision 2020, Sjöbo kommun 1. Mål och syfte med Fokus 2020

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. Kvalitetsarbete för grundskolan, Garpenbergs skola period 4 (april juni), läsåret 2012/2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvuvdmannanivå

Läs mer

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur

Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete. vägledning och struktur Skolors och förskolors systematiska kvalitetsarbete vägledning och struktur Det gemensamma systematiska kvalitetsarbetet på Lidingö En viktig utgångspunkt i allt kvalitetsarbete är att barnets bästa sätts

Läs mer

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005

Kvalitetsredovisning för förskola, förskoleklass, grundskola, skolbarnsomsorg och särskola 2005 Avdelningen förskola-skola Enskede-Årsta stadsdelsförvaltning Handläggare: Katarina Höök Tfn: 508 14 021 Tjänsteutlåtande Sid 1 (6) 2006-05-30 Enskede-Årsta stadsdelsnämnd Kvalitetsredovisning för förskola,

Läs mer

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan

Lokal Arbetsplan. F-klass och grundskolan Lokal Arbetsplan 2011 F-klass och grundskolan NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret

Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret Kvalitetsrapport för Lorensberga skolområde läsåret 2015-16 GÄLLANDE FÖR VERKSAMHETEN I Lorensberga skola grundskola åk 4-6 Ansvarig rektor åk 4-6 Ann-Katrin Bohman Innehåll Styrkort 2015-2016... 1 KVALITETSARBETE...

Läs mer

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007

Uppföljning 2010. Utvärdering av Skolplan 2007 Uppföljning 2010 God och trygg arbetsmiljö för barn och elever Utvärdering av Skolplan 2007 Barn- och utbildningsnämnden Barn- och utbildningsförvaltningen Birgitta Bresell 2011-06-08 Innehåll 1 Sammanfattning

Läs mer

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015

Verksamhetsplan Grundsärskola/ fritidshem 2014/2015 Tillsammans når vi toppen! Tre prioriterade utvecklingsområden för skolområde ÖST Höja måluppfyllelse och resultat Nationella prov Betyg Enkätresultat Elevhälsa VÄRDEGRUNDSARBETE Förebyggande arbete Samordna

Läs mer

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Förskoleklass år 6 Fritidshemmet Läsåret 2013-2014 1. Kunskaps- och utvecklingsuppdrag Förskoleklass I Västerås stad ska övergången mellan förskola och skola leda

Läs mer

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM

BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM BEDÖMNINGSMATRIS GRUNDSKOLA, GRUNDSÄRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH FRITIDSHEM Normer och värden sid 2 Kunskaper sid 3-7 Ansvar och inflytande för elever sid 8 Betyg och bedömning sid 9 Rektors ansvar sid 10-11

Läs mer

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten

Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten Bildningsförvaltningen Centrala resursenheten 2016-04-06 Central elevhälsoplan Åstorps kommun 2016-2017 Inledning Elevhälsans i Åstorps kommun tillhör organisatoriskt Centrala resursenheten på bildningsförvaltningen

Läs mer

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun

Skolplan. utbildningsnämnden Karlskrona kommun Skolplan utbildningsnämnden Karlskrona kommun 2007-2010 Skolplan för utbildningsnämnden i Karlskrona kommun Förskola, familjedaghem, öppen förskola, förskoleklass, grundskola, fritidshem, öppen fritidsverksamhet,

Läs mer

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016

Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Verksamhetsplan för Bränninge ro Bränningeskolan 2015-2016 Vision/Verksamhetsidé De senaste årens enkätsvar från elever och vårdnadshavare visar att Bränningeskolan är skola där man känner sig trygg. Trots

Läs mer

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22

Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Arbetsplan för fritidshem på Enhet Bjärehov 08-11-13 reviderad 10-09-22 Ur Skolverkets allmänna råd 2007 Kvalitet i fritidshem: Fritidshem omfattar skolfri tid. Fritidshemmets uppgift är att genom pedagogisk

Läs mer

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA

BILDNINGSFÖRVALTNINGENS VISION FÖR FÖRSKOLA OCH GRUNDSKOLA Varje barn/elev får utvecklas utifrån sin förmåga och kommer in på sitt förstahandsval till gymnasiet Samverkan med andra myndigheter och omvärldsbevakning En god arbetsmiljö med kompetent personal AVESTA

Läs mer

Tyck till om förskolans kvalitet!

Tyck till om förskolans kvalitet! (6) Logga per kommun Tyck till om förskolans kvalitet! Självskattning ett verktyg i det systematiska kvalitetsarbetet Dokumentet har sin utgångspunkt i Lpfö 98/0 och har till viss del en koppling till

Läs mer

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola

Lokal arbetsplan. för. Nallens Förskola Lokal arbetsplan för Nallens Förskola En lokal arbetsplan beskriver vilken vision och vilka mål förskolan har inom varje målområde i läroplanen. Planen beskriver också hur förskolan tänker sig arbeta för

Läs mer

för Rens förskolor Bollnäs kommun

för Rens förskolor Bollnäs kommun för Bollnäs kommun 2015-08-01 1 Helhetssyn synen på barns utveckling och lärande Återkommande diskuterar och reflekterar kring vad en helhetssyn på barns utveckling och lärande, utifrån läroplanen, innebär

Läs mer

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken

Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhetsplan 2013/2014 Förskolan Källbacken Verksamhet Förskolan Källbacken är Leksands allra senast byggda förskola, vi flyttade in verksamheten från förskolan Mosippan i februari 2013 Förskolan ligger

Läs mer

Verksamhetsplan

Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2011-2012 1 Inneha llsfo rteckning 1. Inledning 2. Förutsättningar 3. Läroplansmål Normer och värden 4. Läroplansmål Utveckling och lärande 5. Läroplansmål Barns inflytande 6. Läroplansmål

Läs mer

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer.

Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att ha fokus på uppdraget och att ha höga förväntningar. Genom nyfikenhet och att ta tillvara andras idéer. Genom att lyfta fram goda exempel och fira framgångar. Genom att skapa en gemensam plattform

Läs mer

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun

Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, Färentuna förskola Ekerö kommun Regina Bergendahl, Nacka Katarina Bergman, Nacka Elisabeth Larsson, Nacka Vecka 6-7, 2016 Färentuna förskola Ekerö kommun VÅGA VISA VÅGA VISA är ett utvärderingssamarbete inom utbildningsområdet mellan

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 -

Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - 1 Systematiskt kvalitetsarbete Pajala kommun 2013 - Systematiskt kvalitetsarbete och inflytande behandlas i ett gemensamt kapitel, kap 4, i skollagen (2010:800). Bestämmelserna gäller för samtliga skolformer

Läs mer

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun

Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun Introduktion för lärare, förskollärare och fritidspedagoger i Götene kommun W:\Götene\Dokument\020620\Bunt 1\Introduktionsprogram.doc Innehållsförteckning! Inledning och bakgrund sid. 3! Programinnehåll

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN!

VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VÄLKOMMEN TILL SKOLAN! VI BYGGER SAMHÄLLET I takt med att vi blir allt fler Kungälvsbor bygger vi ut vår verksamhet. Varje år utökas verksamheterna med nya förskolor och/eller grundskolor, fler pedagoger

Läs mer

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning

Mål, genomförande, måluppfyllelse och bedömning Kvalitetsredovisning för Snickargårdens förskola läsåret 2009/2010 Inledning Enligt förordning skall varje förskola årligen upprätta en kvalitetsredovisning. Den skall bland annat innehålla en bedömning

Läs mer

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby

Lokal arbetsplan. Bollstanäs skola. Läsåret 2009/2010. Bollstanäs skola. Stora vägen Upplands Väsby Bollstanäs skola Stora vägen 80 194 68 Upplands Väsby Lokal arbetsplan Bollstanäs skola Läsåret 2009/2010 Arbetsplan/verksamhetsplan 2009/10 grundskola för Bollstanäs Inledning Skolans organisation Bollstanäs

Läs mer

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan

Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan 2014-06-30 Prioriterade utvecklingsområden för Rebbelberga rektorsområde verksamhetsåret 2014/2015 samt kompetensutvecklingsplan I Kunskapsstaden Ängelholm möter du en förskola och skola som vilar på vetenskaplig

Läs mer

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden

Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Verksamhetsplan 2009 för barn- och ungdomsnämnden Inledning Kommunfullmäktige har beslutat om kommunledningsmål för planeringsperioden 2008-2011 i form av kommunövergripande mål som gäller för all verksamhet

Läs mer

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013.

Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. Kvalitetsarbete för grundskolan Vasaskolan period 1 juli-sept 2013. 1 Systematiskt kvalitetsarbete Enligt Skollagen (SFS 2010:800) ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Fölet 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Fölet 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 4 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 4 I Trollhättan skall

Läs mer

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse

Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse Hedängskolan Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(6) Birgitta Wikström 160830 Hedängskolan arbetsplan tillika plan för ökad måluppfyllelse 2016-2017 Bakgrund Ett utvecklingsprogram beslutades i

Läs mer

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning

Reviderad Bild :www.microsoft.se. Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande. Sjukhusundervisning Reviderad 130625 Bild :www.microsoft.se Plan för elevers och föräldrars delaktighet och inflytande Innehållsförteckning 1. Syfte: 3 2. Vision: 3 3. Mål: 3 4. Aktiviteter elever 3 4.1. BARNKLINIKEN Fel!

Läs mer

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin

Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Köpings kommun Arbetsplan för lilla avdelningen, Förskolan Benjamin Läsår 2014 2015 Caroline, Ingrid, Anki Vad är en arbetsplan? Förskolan är en egen skolform och ingår i samhällets samlade utbildningssystem.

Läs mer

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS

2015/2016. Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS 2015/2016 Mariebergsskolan HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS HÄLSA LÄRANDE TILLSAMMANS Mariebergsskolans vision är att alla ska känna glädje och trygghet i en demokratisk lärandemiljö. All planering och alla aktiviteter

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem

Pedagogisk vision och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Barn- och utbildningsnämnden 2015-08-24 1 (9) Barn- och utbildningsförvaltningen Förvaltningskontoret Anna Landehag, 016-710 10 62 och utvecklingsstrategi för Eskilstuna kommuns fritidshem Eskilstuna kommun

Läs mer

Beslut för förskoleklass och grundskola

Beslut för förskoleklass och grundskola 4 Dnr 43-2015:8971 Linköpings kommun Beslut för förskoleklass och grundskola efter tillsyn i Björn kärrskolan belägen i Linköpings kommun 2 (9) Tillsyn i Björnkärrskolan har genomfört tillsyn av Linköpings

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ekorren 2015

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola. Ekorren 2015 Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskola Ekorren 2015 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG... 3 Varje barns kunskapsutveckling skall stärkas... 3 I Trollhättan

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan. Åsaka skola Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Grundskolan/Grundsärskolan Åsaka skola 1-6 2013 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 3 REDOVISNING AV UPPDRAG...

Läs mer

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F

Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan. Kronan F Dokumentation av systematiskt kvalitetsarbete Förskoleklass / Grundskolan / Grundsärskolan Kronan F-6 2014 Innehållsförteckning KVALITÉTSARBETE... 3 Redovisning av aktuella kunskapsresultat... 4 REDOVISNING

Läs mer

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

4 AUGUSTI 2014. Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem 4 AUGUSTI 2014 Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan förskoleklass, grundskola, fritidshem 2014/2015 1 Beskrivning och presentation av enheten Presentation av enheten Örsundsbroskolan ligger c:a två mil

Läs mer

starten på ett livslångt lärande

starten på ett livslångt lärande starten på ett livslångt lärande stodene skolområde Lusten till kunskap Alla barn föds nyfikna. Det är den starkaste drivkraften för allt lärande. Det vill vi ta vara på. Därför arbetar Stodene skolområde

Läs mer

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning

Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008. Kvalitetsredovisning Stjärneboskolan Läsåret 2007-2008 Kvalitetsredovisning STJÄRNEBOSKOLAN Skolan ligger vid norra infarten till Kisa, mellan Kisasjön och ett närliggande skogsområde. I detta skogsområde finns skolans uteklassrum

Läs mer

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet.

Det finns flera andra frågor som generellt går att applicera på alla fokusområden 1 i materialet. Malmö stad Projekt kvalitetsarbete - barn och ungdom Analysstöd förskola Måluppfyllelse Materialet är tänkt att användas som utgångspunkt vid de tillfällen då rektor/förskolechef tillsammans med personalen

Läs mer