Verksamheten

Transkript

1 Verksamheten

2 2

3 Förord Föreliggande rapport är en sammanställning av det arbetet som utförts i nätverket Byggdialog Dalarna fram till och med år Sammanställningen syftar till att ge en bild av hur en målinriktad verksamhet kan ge tillväxt och nya arbetstillfällen. Med kvalitet och miljö i fokus har det visat sig vara möjligt att skapa ökad konkurrenskraft i bygg- och fastighetssektorn i Dalarna. Rapporten innehåller resultatet från ett stort antal arbetsgrupper vars deltagare arbetat fram ett stort material färdigt för användning i vardagligt arbete. I resultaten döljer sig mängder av information trots att beskrivningarna ofta är korta sammanfattningar. I texten har bilagor lagts in så att det ska vara möjligt för dig som läsare att omgående ta fram det material som producerats. I resultatet redovisas även det kompetensprogram som genomförts och som ger läsaren en inblick i sektorns breda utbildningsinsatser. Mot slutet av rapporten beskrivs de metoder som valts som därefter diskuteras i en analytisk avslutning. Byggdialog Dalarna riktar ett stort tack till alla de företag som utgör kärnan i nätverket såväl som i det genomförda arbetet. Det är dessa väsentliga insatser som gjort dialogen till ett framgångsrikt projekt. Ett tack för stödet sänds också till Region Dalarna och till Högskolan Dalarna. För varje år som gått har samarbetet mellan Högskolan Dalarna och Byggdialogen fördjupats och intensifierats till den utvecklade samverkan som existerar idag. Slutligen vill vi passa på att lyfta fram det stöd som Byggdialogen under hela perioden fått från Landstingsfastigheter, Sveriges Byggindustrier samt Länsstyrelsen Dalarna som också fungerat som projektägare. För ett nätverk och ett projekt som Byggdialogen är detta stora stöd av avgörande betydelse. Falun den 28 februari 2012 Martin Bergdahl Ordförande Landstinget Dalarna Åke Persson Projektledare Byggdialog Dalarna 3

4 Rapport 2012 Förord... 3 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Projektets syfte... 8 Beskrivning av projektet... 9 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Planeringsgruppen Energi i planeringen Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Den goda planeringsprocessen Program för hållbart byggande Byggruppen Vattenskadesäkert byggande Fuktsäker grundläggning Klimatskyddat byggande Materialval God innemiljö luftbehandling Upphandling och utvärdering Kvalitetssäkring Byggprocessmätning Livscykelkostnader - LCC-kalkylering Lågenergi- och passivhus Förvaltningsgruppen Energiligan Miljöklassning av byggnader Incitament för hyresgästen Övriga aktiviteter Offentliga byggherrar som lokalt nav Byggherregruppen Kompetenshöjande åtgärder Metoder och metodutveckling Dialog som metod för samverkan Processer Pilotprojekt som metod Gemensam utveckling med Högskolan Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft DalaBarometern Bygg- och Anläggning

5 Byggdialogen och regionala uppdrag Utvärdering Utvärdering genom enkäter Byggforum/dialog med landshövdingen Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Översikt arbetsmarknaden Dalarna och grannlän Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Diskussion

6 Sammanfattning Byggdialog Dalarna är ett projekt som av inblandade parter anses mycket framgångsrikt. Resultatet är omfattande och innehållsrikt och har inom flera områden förändrat hela sektorns synsätt och verksamhet. Fortfarande har projektets resultat en stigande användarkurva och har ännu inte kommit upp till maximum. På exempelvis energiområdet byggs nu ett ökande antal lågenergihus av ökande antal aktörer. Byggdialog Dalarna började som ett nätverk för samverkan som under bildade ett projekt finansierat av Länsstyrelsen, Region Dalarna och EU:s strukturfonder. Verksamheten har stor bredd och täcker såväl planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen. För var och en av dessa processer har dialoggrupper bildats i syfte att gräva fram intresse för utvecklings och förändringsarbeten. Kärnan i verksamheten är 16 arbetsgrupper där ett stort antal aktörer från sektorn engagerat sig och lagt ned imponerande stor arbetstid. Resultatet i arbetsgrupperna är synnerligen mångformigt och berör områden som: hållbar planering, energi i planering, energieffektivisering, fukt, innemiljö, materialval etc. Materialet innehållet allt från verktyg för beräkningar, rådgivning, analyser, idékataloger, beskrivning av goda exempel, processcheman, olika former av rapporter, studier etc. etc. Redan i inledningen använde projektet innovativa och okonventionella metoder med basen i ett tydligt processtänkande. Dialog har varit ett nyckelbegrepp som utvecklats och mognat under hela projektperioden. Användandet av mål och målbilder som piska i en medveten process har resulterat i att bygg- och fastighetssektorn i länet är väl medveten om vilka krav som ställs på omställningsarbetet. I en utvecklad backcasting har målen formulerats om i delmål och åtgärder i nutid och anpassats till den enskilda aktörens vardag. I organiserade benchmarking - övningar har aktörer ställts inför jämförelser som tidigare inte genomförts. En mycket viktig del i verksamheten har varit kompetensprogrammet. Ökad kompetens, såväl spets- som grundkompetens, är en självklar ingrediens i ett kraftfullt utvecklingsarbete. Genom att matcha olika former av kompetens i en utvecklingsprocess har bredd och fart kunnat uppnås. Man kan med fog hävda att Dalarnas bygg- och fastighetssektor på kort tid genomgått den största kompetenshöjningen i landet. Byggsektorn i länet utvecklas väl. Jämfört med grannlänen visar nyckeltal att Dalarnas aktörer har god tillväxt och jämnare utveckling. Enligt branschorganet Sveriges Byggindustrier har projektet medverkat till att skapa ca 230 arbetstillfällen därför att kvalitets- och miljöfrågor är så viktiga på marknaden. Medverkande företag har en samstämmig bild av att Byggdialogen ska fortsätta. I projektets slutfas intensifierades dialogen om fortsättningen. Samtidigt har ett intimt samarbete upprättats med övriga projekt och aktiviteter med motsvarande målgrupp. Bygg- och fastighetssektorn i Dalarna står rustade inför en framtid man själv vill vara med och påverka. 6

7 Inledning Byggdialog Dalarna är inget projekt. Det är ett nätverk mellan aktörer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna och med landshövdingen som nätverkets samlande överhuvud. Mellan perioden 2008 till 2011 var Byggdialogen ett projekt finansierat av deltagande offentliga aktörer, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna samt Europeiska regionala utvecklingsfonden. Huvuddelen av deltagarna (ca 80 %) har dock varit privata företag. Byggdialog Dalarna har en historia före EU-projektet och en framtid efter projektperioden. I uppbyggnadsskedet åren utvecklades nätverket. Anslutande företag och organisationer undertecknade en avsiktsförklaring med landshövdingen om arbetets inriktning. Deltagarförteckning Det skapades dialoggrupper som väl representerade sektorns aktörer. I dialogen fördes diskussioner om målen, innehållande regionala miljömålen, som tillsammans med andra målbilder utgjorde en grund för identifiering av viktiga utvecklingsområden. Det var värdefulla förberedelser som hjälpte till att skapa nödvändiga strukturer för arbetet. För att stärka det konkreta genomförandet inlämnades en omfattande ansökan till EU:s strukturfonder. I ansökan beskrevs såväl den breda processen i nätverket som det genomförandearbete Byggdialogen stod inför. När medel beviljades fanns de förutsättningar som behövdes för att med kraft inleda ett spännande arbete som i sin helhet skulle komma att förändra hela sektorn i Dalarna. Denna rapport beskriver projektets resultat, dvs. den genomförandefas som löpte från 2008 till Den inledande uppbyggnadsperioden har naturligtvis stor betydelse för det slutliga resultatet och för att läsaren ska förstå helheten har detta arbete berörts. I analyser och diskussion av resultatet behandlas hela den tid Byggdialog funnits. Bakgrund Redan under mitten av 1990-talet påbörjade byggsektorn i Dalarna en mera organiserad dialog runt kvalitets- och miljöaspekter i byggandet. Resursanvändning, källsortering på byggarbetsplatser i flera fraktioner och miljöfarliga kemikalier, exempelvis PVC-plaster med mjukgörare, var viktiga diskussionsämnen. Sektorns företrädare insåg att ett samarbete mellan byggherrar, konsulter och entreprenörer skulle resultera i smidigare arbetssätt. I Falun-Borlängeregionen startades en kretsloppsgrupp som träffades regelbundet. Byggmästareföreningen, senare Sveriges Byggindustrier, fanns tidigt med i gruppen som en pådrivande part. Byggherregruppen som bildades redan 2004 är ett annat exempel på gruppering som bildades för att öka samverkan i kvalitets- och miljöfrågor. Gruppen bestod av offentliga byggherrar från Borlänge och Falun samt de kommunalägda bostadsbolagen Kopparstaden och Stora Tunabyggen. Senare anslöt sig Ludvika kommun och det kommunägda Ludvikahem. Gruppen genomförde en rad projekt där 7

8 bland annat gruppens roll som byggherre och beställare användes som motor i dialog med konsulter och entreprenörer. Det nationella initiativet Bygga-bo-dialogen startade 2003 och har varit ett unikt samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. De anslutande aktörerna skrev under en avsiktsförklaring där man förband sig att arbete inom vissa utpekade områden. Länsförsäkringar, Riksbyggen, Tyréns, WSP, Landstingsfastigheter, HSB, Skanska, Sweco, Ramböll, Vasakronan, Swedbank var de 11 företag med verksamhet baserad i länet som deltog. År 2005 startade Bygga-bo-dialogen ett omfattande kompetensutvecklingsprogram riktat till tre målgrupper inom bygg- och fastighetssektorn. Dessutom utvecklades en utbildning för system för miljöklassning av byggnader, det s.k. Miljöklassad Byggnad. Bygga-bo-dialogen stimulerade byggsektorn i Dalarna till att inleda en regionalisering av projektet. Länsstyrelsen visade intresse och bidrog till att ett möte kallades samman. Samtliga deltagare i Bygga-bo-dialogen med verksamhet i länet bjöds in. På mötet var enigheten om en dalavariant av Bygga-bo-dialogen stor och Länsstyrelsen tog på sig en fortsatt samordnande roll. Byggdialog Dalarna hade bildats. Vid starten upprättade representanter från sektorn en avsiktsförklaring för undertecknande av anslutande deltagare. Som undertecknande motpart ställde landshövdingen upp. Avsiktsförklaring Under åren finansierade Länsstyrelsen Byggdialogens arbete och utgick stöd från EU:s strukturfond Norra Mellansverige och Region Dalarna. Nedan följer utdrag ur den projektbeskrivning som upprättades och som under arbetet fungerat som ett styrande dokument. Projektets syfte Syftet med ByggDialog Dalarna är att skapa en process som gör att byggande och förvaltning av byggnadsverk i Dalarna sker med ökad kvalitet, effektivitet och till lägre kostnader baserat på ett hållbarhetsperspektiv. Byggdialogens kännetecken ska vara att dialogen omfattar hela sektorn i regionen. Utvecklingen sker med delaktighet från sektorns aktörer, myndigheter, kommuner m.m. och i samverkan planeras aktiviteter och ambitioner utifrån en gemensam vision. Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Deltagande sker på egen bekostnad. Målet är att förverkliga antagna miljömål för länet avseende den byggda miljön, vilka harmoniserar med de nationella målen antagna av Byggsektorns Kretsloppsråd respektive Bygga-bo-dialogen. Målen för arkitektur, formgivning och design ses som en del av dessa ambitioner. Dialogens uppgift blir att formulera delmål och initiera 8

9 insatser för en utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna fördelar i form av arbetstillfällen, utveckling och attraktivitet för boende och turism. Byggdialogen ska också harmoniera med länets tillväxt- och utvecklingsprogram. Med Länsstyrelsens miljöprogram samt nationella mål för byggsektorn redovisade av Byggsektorns Kretsloppsråd har följande målområden identifierats: Samhällsplanering Energihushållning i bebyggelsen Materialhushållning/materialval Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av god innemiljö Design/gestaltning och arkitektoniska värden Branschutveckling och samverkan Beskrivning av projektet Bygg- och fastighetssektorn som en av våra största näringsgrenar är viktig för såväl landets som regionens utveckling. Av de yrkesverksamma i Dalarna finns 7 % i näringen jämfört med ett riksgenomsnitt på 5 %. I länets utvecklings- och tillväxtprogram lyfts sektorns betydelse fram. Sektorn är strategisk för omställning av samhället till ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan då den svarar för 40% av energi- och materialanvändningen. Ett utvecklat kvalitets- och miljöarbete innebär samtidigt tillväxtmöjligheter inte minst för länets många småföretag. Byggdialogen syftar till att hela länets bygg- och fasighetssektor ska kännetecknas av förnyelse och hållbarhet. Förutsättningarna för att på ett nytt sätt i samverkan kunna förverkliga och åstadkomma en nödvändig förändring är unik i Dalarna: Det finns en stark, samstämd vilja till utveckling av den byggda miljön i länet Inom länet finns goda exempel när det gäller effektivt byggande och förvaltning Existerande nätverk finns som bas för utveckling av sektorn Pådrivande myndigheter finns till stöd för utveckling Byggdialog sker i samverkan mellan sektorn, kommuner och myndigheter. Den syftar till att genom frivilliga, samordnade åtaganden nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Dalarna såväl marknads- som miljömässigt. Projektet tar avstamp i bebyggelsens hela livslängd och har indelats i tre viktiga processer: planerings-, bygg- och förvaltningsprocess. Mål Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Målet är att med fokus på antagna miljömål för länet avseende den bebyggda miljön, ska företagen inom branschen genom innovation och ny kunskap öka sina marknadsandelar och skapa tillväxt för regionen. Dialogens uppgift blir att ansätta delmål och initiera insatser för utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation, dvs. år Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna arbetstillfällen, men också skapa attraktivitet för boende och turism. 9

10 Målgrupp Medverkande ska vara företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna samt kommuner och andra berörda myndigheter och regionala organisationer. De organisationer som tillhörde den nationella Bygga-bo-dialogen förutsätts delta med en ledande roll. En bredare allmänhet kan beröras av informationsinsatser och åtgärder. Organisation Tre dialoggrupper med funktion inom olika skeden av ett byggnadsverks livslängd bildas: planeringsprocessen som hanterar planprocess, markexploatering och infrastruktur inom samhällsbyggandet byggprocessen utvecklar frågeställning inom produktbestämning och produktframställning, dvs. förslags- idé skeden, projektering och byggproduktion förvaltningsprocessen med ansvar för fastighetsägande, drift- och skötsel Till dessa knyts engagerade resurspersoner inom medverkande organisationer. Avgörande är här att nå en bred uppslutning och förankring så att länet verkligen hänger ihop och sektorn samfällt deltar. Till grupperna avsätts resurser som kan användas till arvoderade sekreterare med sakkunskap. Parternas delaktighet sker i övrigt med egen insats i tid. Gruppernas skyldighet är att redovisa sin handlingsplan till samordningsgruppen efter överenskommelse. Gruppernas uppdrag är väl definierat i antagna miljömål och sektorsprogram. Första uppgiften blir att finna konsensus kring dessa samt ange delmål och handlingsplan för att nå målen. En samordningsgrupp tillsätts för projektets gemensamma uppgifter. Här ingår ordförande och vice ordförande från varje dialoggrupp. En ordförande för samordningsgruppen utses. Till projektorganisationen knyts ett sekretariat med en halvtidsarvoderad samordnare placerad på Länsstyrelsen. Samtliga medverkande i byggdialogen ingår i Byggforum Dalarna som sammankallas av landshövdingen minst en gång per år. Åtgärder Byggdialog Dalarna ska anlägga ett övergripande, strategiskt och långsiktigt perspektiv men samtidigt vara konkret och handlingsinriktad. Samverkan sker med nationella Bygga-bo-dialogen och Byggsektorns Kretsloppsråd samt olika regionala pågående processer och projekt. Utbildningsmaterial från Bygga-bo-dialogen kan nyttjas och insatser i Dalarna utgöra demoprojekt. Dialogens parter avgör tillsammans vilka insatser som krävs och tidsplan för genomförande av dessa utifrån de uppsatta målen. I handlingsplaner, som tas fram för de tre processgrupperna, identifieras delmål, ambitioner och åtaganden. Den samverkan kring och genomförande av åtaganden/insatser som påbörjas under projektet förväntas leda vidare till behov av att genomföra fortsatta insatser. Flera insatser kommer att kunna genomföras inom ramen för projektet. Andra kommer att kräva extra resurser för sitt genomförande. Inom ramen för dialogen identifieras hur nya insatser kan genomföras och påbörjas samt tänkbara finansiärer. Parallellt med genomförande av insatser som projekt, verktyg, arbetssätt och 10

11 metoder sker arbete med information, kompetensutveckling och upprättande av en webbplats. Arbete med resultatmätning och implementering i ordinarie verksamhet är en viktig uppgift. Detta arbete kommer att kunna samordnas med pågående uppföljning av miljömål och hållbar utveckling. Jämställdhet och integration ska beaktas i arbetet där så är möjligt. Backcasting var en metod som tidigt fanns med i planeringen av Byggdialogens verksamhet. Genom att visualisera de miljömål som satts, bryta ner dessa till delmål och aktiviteter, kan Byggdialogens aktörer på ett bättre sätt se vad som behöver förändras och utvecklas i det vardagliga arbetet. 11

12 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Byggdialogens processer har genomförts i tre olika dialoggrupper; planerings-, byggoch förvaltningsgruppen. I gruppen har en ordförande utsetts och en till viss del arvoderad sekreterare hade till uppgift att hjälpa gruppen med administration och arbeten mellan mötena. Dialog har förts i grupperna och när man identifierat utvecklingsområdet har en arbetsgrupp tillsatts bestående av intresserade parter. Dessa har i sin tur till uppgift att ytterligare precisera arbetet, skriva en handlingsplan och därefter återvända till dialoggruppen för beslut. Dialoggruppen har efter beslut överlämnat handlingsplanen till den övergripande samordningsgruppen som fattat beslut om ekonomiska medel för genomförande. Dialoggruppens ordförande var själv med i samordningsgruppen och fungerade normalt som föredragande. Efter beslut i samordningsgruppen kunde arbetsgruppen starta genomförandet. Det fanns också tillfällen där samordningsgruppen implementerade områden för utveckling i dialoggrupperna och ibland även färdiga projektförslag. Respektive arbetsgrupp kunde med detta tillvägagångssätt utvidga sitt arbete. Nedan redovisas arbetsgruppernas resultat arrangerade efter respektive dialoggrupp. Planeringsgruppen Deltagare i dialoggruppen har varit representanter från Falun, Borlänge, Hedemora, Mora kommuner. Personer i gruppen har bytt anställning och representerade tidigare också Leksands och Rättviks kommuner. Vidare har ett antal konsultföretag (WSP, Ramböll, Sweco), Tyréns) deltagit och dessutom Vägverket/Trafikverket. Sekreterare har hämtats från Borlänge kommun. Nedan redovisas resultatet från arbetsgrupperna: Energi i planeringen Borlänge kommun som projektägare startade ett pilotprojekt i syfte att informera och ge kunskap till hushåll i tomtkön om ett framtidsinriktat och energieffektivt småhusbyggande. Projektet innehöll studier av hur energieffektivisering kan utvecklas genom planprocessen från översiktsplan till detaljplan och vidare till genomförandefasen. Ambitioner fanns att på olika sätt stimulera och styra småhusbyggandet till mera energieffektiva nivåer. En dialog öppnades med småhustillverkare, byggherrar och hushåll i tomtkön. För att begränsa omfattningen av pilotprojektet valdes tomtsökande till Uvbergsområdet, Torsång (ca 125 hushåll). Avsikten var att hela tomtkön så småningom skulle omfattas. 12

13 Kontakter med Boverket visade tidigt att det finns mycket begränsat utrymme att ställa energikrav i detaljplaner. Däremot kan planinstrumenten användas för att kommunicera budskapet och förbereda presumtiva tomtägare. Därför riktades arbetet in sig på att formulera kommunens krav i de exploateringsavtal som upprättas mellan parterna när kommunala tomter säljs. Mellan första och andra dialogmötet utfördes en jämförande studie av ett par typiska och aktuella villor på marknaden och ett s.k. guldhus. I studien listades ett antal energieffektiviserande åtgärder som beräknades såväl ur ett energi- som ekonomiskt perspektiv. Studien visar att effektiviseringsåtgärder: val av fönster, dörrar, tjocklek på isolering, val av vitvaror etc. ofta är lönsamma och via minskad kostnad för energi betalas tillbaka på några få år. I ett möte med småhustillverkare presenterades studien och en diskussion påbörjades om hur åtgärderna kan implementeras i småhusleverantörernas system. Förutom fyra husleverantörer (tio bjöds in) deltog också entreprenör, konsult, energiföretag, försäkringsbolag, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen samt kommunens energiföretag Borlänge Energi. Ett halvår senare hölls ytterligare ett möte i samma gruppering. Nu hade deltagarna tagit till sig informationen och utvecklade sina tankar i diskussionen. Senare bjöds också ett mindre antal finansinstitut och banker in för dialog om hanteringen av energi i sina lånekalkyler. Normalt tas kostnaderna för energi upp som ett schablonvärde, dvs ett system som motarbetar energieffektivt tänkande. Swedbank, Handelsbanken och Dalarnas Försäkringsbolag deltog på mötet. Därefter hölls två möten med personer i tomtkön för området Uvbergsviken, Torsång. Även här presenterades studien om guldhuset. Deltagarna fick också information från konsumentvägledningen och bygglovsavdelningen. Metoden att premiera energieffektivisering via tomtpriset eller att ställa krav i exploateringsavtal och markanvisning har haft god spridning. I Dalarna har Leksands kommun infört ett system med reducering av tomtpriset. Vid en energianvändning under klassningssystemet Febys minienergihus (42 kwh/m2) reduceras priset med 20 % för tomter som ligger sjönära och 30 % för tomter i ett annat område utan sjöutsikt. Försöket ska utvärderas i juni Man anser det viktigt att också studera om kampanjen medfört ökat intresse för energisnåla hus bland befolkningen. Redan har tjänstemännen registrerat ett ökat intresse från personer och familjer som vill bygga energisnåla hus. Leksands förebild är Västerås som arbetar efter ett väl utvecklat premiesystem. Mora kommun har anslutit till det nationella nätverket Uthållig kommun som drivs av Energimyndigheten. Mora avser att pröva energivillkor i exploateringsavtalen och arbetar i nätverket för att precisera energinivåerna. Borlänge kommun har, trots idogt arbete, ännu inte genomfört någon av de idéer man tagit fram. 13

14 När Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete i Klimatindex 2010 visade det sig att 52 av de 221 kommuner som deltog har krav vid nybyggnation som är tuffare än Boverkets byggregler. Hälften av kommunerna ställer krav som är 65 procent av Boverkets krav. Stockholms stad har beslutat att nya bostäder ska klara hälften av Boverkets nuvarande byggregler. Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Arbetet har syftat till att utveckla kommunernas fysiska planering. Satsningar som stödjer en mer hållbar utveckling har stått i centrum. Flera dialoger och seminarier om nya planeringsunderlag för God bebyggd miljö har hållits med länets kommuners planerare för att underlätta utvecklingen av fysiska planering i länet. Diskussionerna har bland annat rört behovet av nya planeringsunderlag för om hållbara kommunikationer, planering av gång- och cykelstråk, tillgänglig kollektivtrafik, grön- och blåstrukturer samt estetiska värden och effektiviserad och minskad energianvändning i planering och byggande. Seminarium har genomförts om grön-, blå- och vitstrategier i tätort, med exempel från Östersunds kommun, och om deras erfarenheter av att utveckla användningen av grönområden under olika delar av året för barn, äldre och andra. Fokus har bland annat varit på folkhälsa och lätt tillgängliga vita stråk mellan staden och stadens närområden. Hållbar planering av trafik har lyfts fram där Trafikverkets fyrstegsmodell har varit utgångspunkt för dialog knuten till utvecklingen av Mora tätort. Kommunen har informerat om sitt arbete med en handlingsplan för trafikutvecklingen där steg 1 i fyrstegsprincipen, beteendeåtgärder, har haft särskild betydelse också som planeringsunderlag för en samlad fysisk planering. Ett bra exempel på kollektivtrafikssatsning i tätort och omgivande landsbygd har lyfts fram under ett seminarium om bra planeringsunderlag. Mora kommun har där visat arbetet med enkäter och resvaneundersökningar, satsning på kortare sträckor, tätare trafik och utveckling av resecentrum som knutpunkt mellan olika trafikslag. 14

15 Erfarenheter från planeringsunderlag i form av en cykelplan har lyfts fram av Borlänge kommun. Visionen har varit att cykeln ska vara ett förstahandsval på sträckor kortare än 5 km. Man har satsat på primära och sekundära cykelvägnät, ett tryggt nät på kvällstid, god utformning av korsningar, tunnlar och cykelparkeringar samt genomtänkt underhåll även vintertid för att underlätta cykling året om. Seminarium och planering har genomförts för att öka kompetensen om gestaltning och energihushållning i planering och byggande. Syftet har varit att satsa på en kompetenshöjning i form av en seminarieserie som vänder sig till tjänstemän, politiker, konsulter och andra viktiga aktörer i samhällsbyggnadssektorn i Dalarnas kommuner. Satsningens ambitioner har varit att kommuner upprättar nya gestaltningsprogram för förvaltning och utveckling av sin bebyggelse som tar tillvara kulturhistoriska värden, särskilda kvaliteter och hur energieffektivisering i stadens bebyggelse kan förenas med god gestaltning. Länsstyrelsen Dalarna och KTH har tagit fram ett förslag till program med sex seminarietillfällen och tre workshops för att underlätta för kommunerna att upprätta sådana gestaltningsprogram som underlag för deras fysiska planering och prövning av bygglov. Seminarieserien var tänkt att genomföra under två år. Planeringsunderlag för God bebyggd miljö utvecklas successivt i länet. Byggdialogens verksamheter har varit en viktig del av processen att se och stämma av behovet av nya underlag för planering. Dialogen har varit särskilt värdefull för att se sambanden mellan hållbar planering och hållbart byggande. Resultatet av dialogen så här långt vad gäller planeringsunderlag har lett till att kunskapsutveckling för planerare i länet för ett antal viktiga områden som har betydelse för att göra den fysiska planeringen mer hållbar. Satsningen på kompetensutveckling inom gestaltning och energieffektivisering har inletts men seminarieserien som underlag för kommunernas insatser för att ta fram nya gestaltningsprogram har ännu inte påbörjats på grund av resursbrist och att kommunerna har varit bundna till andra satsningar i utvecklingen av sin samhällsplanering. Den goda planeringsprocessen En arbetsgrupp från planeringsgruppen bildades för att initiera ett projekt med syfte att diskutera och utveckla planeringsprocessen. Arbetet inkluderade framtagandet av en skrift som beskriver delaktighet i planeringsprocessen samt anordnande av ett par kunskapsseminarier. Det första seminariet arrangerades med chefsarkitekt Torbjörn Sunesson på dåvarande Vägverket som föreläste om det nationella projektet Den goda staden. Ytterligare ett seminarium med samma tema redovisade bland annat hur Kalmar och Jönköpings kommun arbetar med dialogen i planeringsprocessen. Med seminarierna som underlag producerade arbetsgruppen en skrift, Den goda planeringsprocessen, där goda exempel redovisas från såväl landet som länet. 15

16 Delaktighet är ett centralt begrepp i arbetet med att utveckla ett hållbart samhälle. Med en delaktig befolkning kan samhällsförändringen göras attraktiv och efterfrågad. Bilaga: Den goda planeringsprocessen Skriften har distribuerats i Byggdialogens deltagarkretsar och planeras ingå i kommande planeringsseminarier. Program för hållbart byggande I Stockholms Stad, Malmö/Lund och i Göteborgs Stad har ett program för hållbart byggande arbetats fram. Syftet är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande och programmet ska utgöra underlag vid markanvisning, tecknande av avtal med byggherrar samt vara riktlinjer vid detaljplanering och bygglovgivning. Stockholms program, ofta kallat myran, lades i malpåse efter valet med den nya majoriteten. De två andra är reviderade eller nyligen framtagna och används flitigt. Inom Byggdialogen väcktes ett intresse av att ta fram ett program. Man såg ett behov av att samla kvalitets- och miljöåtgärder i ett dokument för att såväl samla kommunerna i länet som att förenkla och förtydliga för sektorns aktörer. Genom att arbeta med länets kommuner kunde det möjliggöra en mera entydig bild av målsättningarna istället för att varje enskild kommun utvecklar sin strategi och sina styrdokument. För att bättre belysa programmens praktiska användning anordnade Byggdialogen ett seminarium där Joa Ivarsson från Göteborgs stad berättade om deras program: Miljöanpassat byggande fungerar. Arbetet, som är en samverkan mellan fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen ska leda till att Göteborgs Stads befintliga rutiner förbättras för att användas i den dagliga verksamheten. Programmet går ned på konkret nivå och ställer krav inom såväl planering, projektering, produktion som förvaltning. Byggruppen Byggruppen var under projektet den dialog som innehöll det största till antalet deltagare. Här fanns en blandning av byggherrar, entreprenörer och konsulter representerade. I gruppen fanns också försäkringsbolag, installatörer och byggmaterielindustri. Personer från Högskolan Dalarnas byggprogram fungerade till viss del som stöd för gruppens administrativa arbete. Gruppen genererade också flest arbetsgrupper och handlingsplaner. Antalet deltagare speglar att mötena varit 16