Verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamheten 2006-2011"

Transkript

1 Verksamheten

2 2

3 Förord Föreliggande rapport är en sammanställning av det arbetet som utförts i nätverket Byggdialog Dalarna fram till och med år Sammanställningen syftar till att ge en bild av hur en målinriktad verksamhet kan ge tillväxt och nya arbetstillfällen. Med kvalitet och miljö i fokus har det visat sig vara möjligt att skapa ökad konkurrenskraft i bygg- och fastighetssektorn i Dalarna. Rapporten innehåller resultatet från ett stort antal arbetsgrupper vars deltagare arbetat fram ett stort material färdigt för användning i vardagligt arbete. I resultaten döljer sig mängder av information trots att beskrivningarna ofta är korta sammanfattningar. I texten har bilagor lagts in så att det ska vara möjligt för dig som läsare att omgående ta fram det material som producerats. I resultatet redovisas även det kompetensprogram som genomförts och som ger läsaren en inblick i sektorns breda utbildningsinsatser. Mot slutet av rapporten beskrivs de metoder som valts som därefter diskuteras i en analytisk avslutning. Byggdialog Dalarna riktar ett stort tack till alla de företag som utgör kärnan i nätverket såväl som i det genomförda arbetet. Det är dessa väsentliga insatser som gjort dialogen till ett framgångsrikt projekt. Ett tack för stödet sänds också till Region Dalarna och till Högskolan Dalarna. För varje år som gått har samarbetet mellan Högskolan Dalarna och Byggdialogen fördjupats och intensifierats till den utvecklade samverkan som existerar idag. Slutligen vill vi passa på att lyfta fram det stöd som Byggdialogen under hela perioden fått från Landstingsfastigheter, Sveriges Byggindustrier samt Länsstyrelsen Dalarna som också fungerat som projektägare. För ett nätverk och ett projekt som Byggdialogen är detta stora stöd av avgörande betydelse. Falun den 28 februari 2012 Martin Bergdahl Ordförande Landstinget Dalarna Åke Persson Projektledare Byggdialog Dalarna 3

4 Rapport 2012 Förord... 3 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Projektets syfte... 8 Beskrivning av projektet... 9 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Planeringsgruppen Energi i planeringen Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Den goda planeringsprocessen Program för hållbart byggande Byggruppen Vattenskadesäkert byggande Fuktsäker grundläggning Klimatskyddat byggande Materialval God innemiljö luftbehandling Upphandling och utvärdering Kvalitetssäkring Byggprocessmätning Livscykelkostnader - LCC-kalkylering Lågenergi- och passivhus Förvaltningsgruppen Energiligan Miljöklassning av byggnader Incitament för hyresgästen Övriga aktiviteter Offentliga byggherrar som lokalt nav Byggherregruppen Kompetenshöjande åtgärder Metoder och metodutveckling Dialog som metod för samverkan Processer Pilotprojekt som metod Gemensam utveckling med Högskolan Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft DalaBarometern Bygg- och Anläggning

5 Byggdialogen och regionala uppdrag Utvärdering Utvärdering genom enkäter Byggforum/dialog med landshövdingen Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Översikt arbetsmarknaden Dalarna och grannlän Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Diskussion

6 Sammanfattning Byggdialog Dalarna är ett projekt som av inblandade parter anses mycket framgångsrikt. Resultatet är omfattande och innehållsrikt och har inom flera områden förändrat hela sektorns synsätt och verksamhet. Fortfarande har projektets resultat en stigande användarkurva och har ännu inte kommit upp till maximum. På exempelvis energiområdet byggs nu ett ökande antal lågenergihus av ökande antal aktörer. Byggdialog Dalarna började som ett nätverk för samverkan som under bildade ett projekt finansierat av Länsstyrelsen, Region Dalarna och EU:s strukturfonder. Verksamheten har stor bredd och täcker såväl planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen. För var och en av dessa processer har dialoggrupper bildats i syfte att gräva fram intresse för utvecklings och förändringsarbeten. Kärnan i verksamheten är 16 arbetsgrupper där ett stort antal aktörer från sektorn engagerat sig och lagt ned imponerande stor arbetstid. Resultatet i arbetsgrupperna är synnerligen mångformigt och berör områden som: hållbar planering, energi i planering, energieffektivisering, fukt, innemiljö, materialval etc. Materialet innehållet allt från verktyg för beräkningar, rådgivning, analyser, idékataloger, beskrivning av goda exempel, processcheman, olika former av rapporter, studier etc. etc. Redan i inledningen använde projektet innovativa och okonventionella metoder med basen i ett tydligt processtänkande. Dialog har varit ett nyckelbegrepp som utvecklats och mognat under hela projektperioden. Användandet av mål och målbilder som piska i en medveten process har resulterat i att bygg- och fastighetssektorn i länet är väl medveten om vilka krav som ställs på omställningsarbetet. I en utvecklad backcasting har målen formulerats om i delmål och åtgärder i nutid och anpassats till den enskilda aktörens vardag. I organiserade benchmarking - övningar har aktörer ställts inför jämförelser som tidigare inte genomförts. En mycket viktig del i verksamheten har varit kompetensprogrammet. Ökad kompetens, såväl spets- som grundkompetens, är en självklar ingrediens i ett kraftfullt utvecklingsarbete. Genom att matcha olika former av kompetens i en utvecklingsprocess har bredd och fart kunnat uppnås. Man kan med fog hävda att Dalarnas bygg- och fastighetssektor på kort tid genomgått den största kompetenshöjningen i landet. Byggsektorn i länet utvecklas väl. Jämfört med grannlänen visar nyckeltal att Dalarnas aktörer har god tillväxt och jämnare utveckling. Enligt branschorganet Sveriges Byggindustrier har projektet medverkat till att skapa ca 230 arbetstillfällen därför att kvalitets- och miljöfrågor är så viktiga på marknaden. Medverkande företag har en samstämmig bild av att Byggdialogen ska fortsätta. I projektets slutfas intensifierades dialogen om fortsättningen. Samtidigt har ett intimt samarbete upprättats med övriga projekt och aktiviteter med motsvarande målgrupp. Bygg- och fastighetssektorn i Dalarna står rustade inför en framtid man själv vill vara med och påverka. 6

7 Inledning Byggdialog Dalarna är inget projekt. Det är ett nätverk mellan aktörer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna och med landshövdingen som nätverkets samlande överhuvud. Mellan perioden 2008 till 2011 var Byggdialogen ett projekt finansierat av deltagande offentliga aktörer, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna samt Europeiska regionala utvecklingsfonden. Huvuddelen av deltagarna (ca 80 %) har dock varit privata företag. Byggdialog Dalarna har en historia före EU-projektet och en framtid efter projektperioden. I uppbyggnadsskedet åren utvecklades nätverket. Anslutande företag och organisationer undertecknade en avsiktsförklaring med landshövdingen om arbetets inriktning. Deltagarförteckning Det skapades dialoggrupper som väl representerade sektorns aktörer. I dialogen fördes diskussioner om målen, innehållande regionala miljömålen, som tillsammans med andra målbilder utgjorde en grund för identifiering av viktiga utvecklingsområden. Det var värdefulla förberedelser som hjälpte till att skapa nödvändiga strukturer för arbetet. För att stärka det konkreta genomförandet inlämnades en omfattande ansökan till EU:s strukturfonder. I ansökan beskrevs såväl den breda processen i nätverket som det genomförandearbete Byggdialogen stod inför. När medel beviljades fanns de förutsättningar som behövdes för att med kraft inleda ett spännande arbete som i sin helhet skulle komma att förändra hela sektorn i Dalarna. Denna rapport beskriver projektets resultat, dvs. den genomförandefas som löpte från 2008 till Den inledande uppbyggnadsperioden har naturligtvis stor betydelse för det slutliga resultatet och för att läsaren ska förstå helheten har detta arbete berörts. I analyser och diskussion av resultatet behandlas hela den tid Byggdialog funnits. Bakgrund Redan under mitten av 1990-talet påbörjade byggsektorn i Dalarna en mera organiserad dialog runt kvalitets- och miljöaspekter i byggandet. Resursanvändning, källsortering på byggarbetsplatser i flera fraktioner och miljöfarliga kemikalier, exempelvis PVC-plaster med mjukgörare, var viktiga diskussionsämnen. Sektorns företrädare insåg att ett samarbete mellan byggherrar, konsulter och entreprenörer skulle resultera i smidigare arbetssätt. I Falun-Borlängeregionen startades en kretsloppsgrupp som träffades regelbundet. Byggmästareföreningen, senare Sveriges Byggindustrier, fanns tidigt med i gruppen som en pådrivande part. Byggherregruppen som bildades redan 2004 är ett annat exempel på gruppering som bildades för att öka samverkan i kvalitets- och miljöfrågor. Gruppen bestod av offentliga byggherrar från Borlänge och Falun samt de kommunalägda bostadsbolagen Kopparstaden och Stora Tunabyggen. Senare anslöt sig Ludvika kommun och det kommunägda Ludvikahem. Gruppen genomförde en rad projekt där 7

8 bland annat gruppens roll som byggherre och beställare användes som motor i dialog med konsulter och entreprenörer. Det nationella initiativet Bygga-bo-dialogen startade 2003 och har varit ett unikt samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. De anslutande aktörerna skrev under en avsiktsförklaring där man förband sig att arbete inom vissa utpekade områden. Länsförsäkringar, Riksbyggen, Tyréns, WSP, Landstingsfastigheter, HSB, Skanska, Sweco, Ramböll, Vasakronan, Swedbank var de 11 företag med verksamhet baserad i länet som deltog. År 2005 startade Bygga-bo-dialogen ett omfattande kompetensutvecklingsprogram riktat till tre målgrupper inom bygg- och fastighetssektorn. Dessutom utvecklades en utbildning för system för miljöklassning av byggnader, det s.k. Miljöklassad Byggnad. Bygga-bo-dialogen stimulerade byggsektorn i Dalarna till att inleda en regionalisering av projektet. Länsstyrelsen visade intresse och bidrog till att ett möte kallades samman. Samtliga deltagare i Bygga-bo-dialogen med verksamhet i länet bjöds in. På mötet var enigheten om en dalavariant av Bygga-bo-dialogen stor och Länsstyrelsen tog på sig en fortsatt samordnande roll. Byggdialog Dalarna hade bildats. Vid starten upprättade representanter från sektorn en avsiktsförklaring för undertecknande av anslutande deltagare. Som undertecknande motpart ställde landshövdingen upp. Avsiktsförklaring Under åren finansierade Länsstyrelsen Byggdialogens arbete och utgick stöd från EU:s strukturfond Norra Mellansverige och Region Dalarna. Nedan följer utdrag ur den projektbeskrivning som upprättades och som under arbetet fungerat som ett styrande dokument. Projektets syfte Syftet med ByggDialog Dalarna är att skapa en process som gör att byggande och förvaltning av byggnadsverk i Dalarna sker med ökad kvalitet, effektivitet och till lägre kostnader baserat på ett hållbarhetsperspektiv. Byggdialogens kännetecken ska vara att dialogen omfattar hela sektorn i regionen. Utvecklingen sker med delaktighet från sektorns aktörer, myndigheter, kommuner m.m. och i samverkan planeras aktiviteter och ambitioner utifrån en gemensam vision. Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Deltagande sker på egen bekostnad. Målet är att förverkliga antagna miljömål för länet avseende den byggda miljön, vilka harmoniserar med de nationella målen antagna av Byggsektorns Kretsloppsråd respektive Bygga-bo-dialogen. Målen för arkitektur, formgivning och design ses som en del av dessa ambitioner. Dialogens uppgift blir att formulera delmål och initiera 8

9 insatser för en utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna fördelar i form av arbetstillfällen, utveckling och attraktivitet för boende och turism. Byggdialogen ska också harmoniera med länets tillväxt- och utvecklingsprogram. Med Länsstyrelsens miljöprogram samt nationella mål för byggsektorn redovisade av Byggsektorns Kretsloppsråd har följande målområden identifierats: Samhällsplanering Energihushållning i bebyggelsen Materialhushållning/materialval Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av god innemiljö Design/gestaltning och arkitektoniska värden Branschutveckling och samverkan Beskrivning av projektet Bygg- och fastighetssektorn som en av våra största näringsgrenar är viktig för såväl landets som regionens utveckling. Av de yrkesverksamma i Dalarna finns 7 % i näringen jämfört med ett riksgenomsnitt på 5 %. I länets utvecklings- och tillväxtprogram lyfts sektorns betydelse fram. Sektorn är strategisk för omställning av samhället till ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan då den svarar för 40% av energi- och materialanvändningen. Ett utvecklat kvalitets- och miljöarbete innebär samtidigt tillväxtmöjligheter inte minst för länets många småföretag. Byggdialogen syftar till att hela länets bygg- och fasighetssektor ska kännetecknas av förnyelse och hållbarhet. Förutsättningarna för att på ett nytt sätt i samverkan kunna förverkliga och åstadkomma en nödvändig förändring är unik i Dalarna: Det finns en stark, samstämd vilja till utveckling av den byggda miljön i länet Inom länet finns goda exempel när det gäller effektivt byggande och förvaltning Existerande nätverk finns som bas för utveckling av sektorn Pådrivande myndigheter finns till stöd för utveckling Byggdialog sker i samverkan mellan sektorn, kommuner och myndigheter. Den syftar till att genom frivilliga, samordnade åtaganden nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Dalarna såväl marknads- som miljömässigt. Projektet tar avstamp i bebyggelsens hela livslängd och har indelats i tre viktiga processer: planerings-, bygg- och förvaltningsprocess. Mål Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Målet är att med fokus på antagna miljömål för länet avseende den bebyggda miljön, ska företagen inom branschen genom innovation och ny kunskap öka sina marknadsandelar och skapa tillväxt för regionen. Dialogens uppgift blir att ansätta delmål och initiera insatser för utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation, dvs. år Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna arbetstillfällen, men också skapa attraktivitet för boende och turism. 9

10 Målgrupp Medverkande ska vara företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna samt kommuner och andra berörda myndigheter och regionala organisationer. De organisationer som tillhörde den nationella Bygga-bo-dialogen förutsätts delta med en ledande roll. En bredare allmänhet kan beröras av informationsinsatser och åtgärder. Organisation Tre dialoggrupper med funktion inom olika skeden av ett byggnadsverks livslängd bildas: planeringsprocessen som hanterar planprocess, markexploatering och infrastruktur inom samhällsbyggandet byggprocessen utvecklar frågeställning inom produktbestämning och produktframställning, dvs. förslags- idé skeden, projektering och byggproduktion förvaltningsprocessen med ansvar för fastighetsägande, drift- och skötsel Till dessa knyts engagerade resurspersoner inom medverkande organisationer. Avgörande är här att nå en bred uppslutning och förankring så att länet verkligen hänger ihop och sektorn samfällt deltar. Till grupperna avsätts resurser som kan användas till arvoderade sekreterare med sakkunskap. Parternas delaktighet sker i övrigt med egen insats i tid. Gruppernas skyldighet är att redovisa sin handlingsplan till samordningsgruppen efter överenskommelse. Gruppernas uppdrag är väl definierat i antagna miljömål och sektorsprogram. Första uppgiften blir att finna konsensus kring dessa samt ange delmål och handlingsplan för att nå målen. En samordningsgrupp tillsätts för projektets gemensamma uppgifter. Här ingår ordförande och vice ordförande från varje dialoggrupp. En ordförande för samordningsgruppen utses. Till projektorganisationen knyts ett sekretariat med en halvtidsarvoderad samordnare placerad på Länsstyrelsen. Samtliga medverkande i byggdialogen ingår i Byggforum Dalarna som sammankallas av landshövdingen minst en gång per år. Åtgärder Byggdialog Dalarna ska anlägga ett övergripande, strategiskt och långsiktigt perspektiv men samtidigt vara konkret och handlingsinriktad. Samverkan sker med nationella Bygga-bo-dialogen och Byggsektorns Kretsloppsråd samt olika regionala pågående processer och projekt. Utbildningsmaterial från Bygga-bo-dialogen kan nyttjas och insatser i Dalarna utgöra demoprojekt. Dialogens parter avgör tillsammans vilka insatser som krävs och tidsplan för genomförande av dessa utifrån de uppsatta målen. I handlingsplaner, som tas fram för de tre processgrupperna, identifieras delmål, ambitioner och åtaganden. Den samverkan kring och genomförande av åtaganden/insatser som påbörjas under projektet förväntas leda vidare till behov av att genomföra fortsatta insatser. Flera insatser kommer att kunna genomföras inom ramen för projektet. Andra kommer att kräva extra resurser för sitt genomförande. Inom ramen för dialogen identifieras hur nya insatser kan genomföras och påbörjas samt tänkbara finansiärer. Parallellt med genomförande av insatser som projekt, verktyg, arbetssätt och 10

11 metoder sker arbete med information, kompetensutveckling och upprättande av en webbplats. Arbete med resultatmätning och implementering i ordinarie verksamhet är en viktig uppgift. Detta arbete kommer att kunna samordnas med pågående uppföljning av miljömål och hållbar utveckling. Jämställdhet och integration ska beaktas i arbetet där så är möjligt. Backcasting var en metod som tidigt fanns med i planeringen av Byggdialogens verksamhet. Genom att visualisera de miljömål som satts, bryta ner dessa till delmål och aktiviteter, kan Byggdialogens aktörer på ett bättre sätt se vad som behöver förändras och utvecklas i det vardagliga arbetet. 11

12 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Byggdialogens processer har genomförts i tre olika dialoggrupper; planerings-, byggoch förvaltningsgruppen. I gruppen har en ordförande utsetts och en till viss del arvoderad sekreterare hade till uppgift att hjälpa gruppen med administration och arbeten mellan mötena. Dialog har förts i grupperna och när man identifierat utvecklingsområdet har en arbetsgrupp tillsatts bestående av intresserade parter. Dessa har i sin tur till uppgift att ytterligare precisera arbetet, skriva en handlingsplan och därefter återvända till dialoggruppen för beslut. Dialoggruppen har efter beslut överlämnat handlingsplanen till den övergripande samordningsgruppen som fattat beslut om ekonomiska medel för genomförande. Dialoggruppens ordförande var själv med i samordningsgruppen och fungerade normalt som föredragande. Efter beslut i samordningsgruppen kunde arbetsgruppen starta genomförandet. Det fanns också tillfällen där samordningsgruppen implementerade områden för utveckling i dialoggrupperna och ibland även färdiga projektförslag. Respektive arbetsgrupp kunde med detta tillvägagångssätt utvidga sitt arbete. Nedan redovisas arbetsgruppernas resultat arrangerade efter respektive dialoggrupp. Planeringsgruppen Deltagare i dialoggruppen har varit representanter från Falun, Borlänge, Hedemora, Mora kommuner. Personer i gruppen har bytt anställning och representerade tidigare också Leksands och Rättviks kommuner. Vidare har ett antal konsultföretag (WSP, Ramböll, Sweco), Tyréns) deltagit och dessutom Vägverket/Trafikverket. Sekreterare har hämtats från Borlänge kommun. Nedan redovisas resultatet från arbetsgrupperna: Energi i planeringen Borlänge kommun som projektägare startade ett pilotprojekt i syfte att informera och ge kunskap till hushåll i tomtkön om ett framtidsinriktat och energieffektivt småhusbyggande. Projektet innehöll studier av hur energieffektivisering kan utvecklas genom planprocessen från översiktsplan till detaljplan och vidare till genomförandefasen. Ambitioner fanns att på olika sätt stimulera och styra småhusbyggandet till mera energieffektiva nivåer. En dialog öppnades med småhustillverkare, byggherrar och hushåll i tomtkön. För att begränsa omfattningen av pilotprojektet valdes tomtsökande till Uvbergsområdet, Torsång (ca 125 hushåll). Avsikten var att hela tomtkön så småningom skulle omfattas. 12

13 Kontakter med Boverket visade tidigt att det finns mycket begränsat utrymme att ställa energikrav i detaljplaner. Däremot kan planinstrumenten användas för att kommunicera budskapet och förbereda presumtiva tomtägare. Därför riktades arbetet in sig på att formulera kommunens krav i de exploateringsavtal som upprättas mellan parterna när kommunala tomter säljs. Mellan första och andra dialogmötet utfördes en jämförande studie av ett par typiska och aktuella villor på marknaden och ett s.k. guldhus. I studien listades ett antal energieffektiviserande åtgärder som beräknades såväl ur ett energi- som ekonomiskt perspektiv. Studien visar att effektiviseringsåtgärder: val av fönster, dörrar, tjocklek på isolering, val av vitvaror etc. ofta är lönsamma och via minskad kostnad för energi betalas tillbaka på några få år. I ett möte med småhustillverkare presenterades studien och en diskussion påbörjades om hur åtgärderna kan implementeras i småhusleverantörernas system. Förutom fyra husleverantörer (tio bjöds in) deltog också entreprenör, konsult, energiföretag, försäkringsbolag, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen samt kommunens energiföretag Borlänge Energi. Ett halvår senare hölls ytterligare ett möte i samma gruppering. Nu hade deltagarna tagit till sig informationen och utvecklade sina tankar i diskussionen. Senare bjöds också ett mindre antal finansinstitut och banker in för dialog om hanteringen av energi i sina lånekalkyler. Normalt tas kostnaderna för energi upp som ett schablonvärde, dvs ett system som motarbetar energieffektivt tänkande. Swedbank, Handelsbanken och Dalarnas Försäkringsbolag deltog på mötet. Därefter hölls två möten med personer i tomtkön för området Uvbergsviken, Torsång. Även här presenterades studien om guldhuset. Deltagarna fick också information från konsumentvägledningen och bygglovsavdelningen. Metoden att premiera energieffektivisering via tomtpriset eller att ställa krav i exploateringsavtal och markanvisning har haft god spridning. I Dalarna har Leksands kommun infört ett system med reducering av tomtpriset. Vid en energianvändning under klassningssystemet Febys minienergihus (42 kwh/m2) reduceras priset med 20 % för tomter som ligger sjönära och 30 % för tomter i ett annat område utan sjöutsikt. Försöket ska utvärderas i juni Man anser det viktigt att också studera om kampanjen medfört ökat intresse för energisnåla hus bland befolkningen. Redan har tjänstemännen registrerat ett ökat intresse från personer och familjer som vill bygga energisnåla hus. Leksands förebild är Västerås som arbetar efter ett väl utvecklat premiesystem. Mora kommun har anslutit till det nationella nätverket Uthållig kommun som drivs av Energimyndigheten. Mora avser att pröva energivillkor i exploateringsavtalen och arbetar i nätverket för att precisera energinivåerna. Borlänge kommun har, trots idogt arbete, ännu inte genomfört någon av de idéer man tagit fram. 13

14 När Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete i Klimatindex 2010 visade det sig att 52 av de 221 kommuner som deltog har krav vid nybyggnation som är tuffare än Boverkets byggregler. Hälften av kommunerna ställer krav som är 65 procent av Boverkets krav. Stockholms stad har beslutat att nya bostäder ska klara hälften av Boverkets nuvarande byggregler. Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Arbetet har syftat till att utveckla kommunernas fysiska planering. Satsningar som stödjer en mer hållbar utveckling har stått i centrum. Flera dialoger och seminarier om nya planeringsunderlag för God bebyggd miljö har hållits med länets kommuners planerare för att underlätta utvecklingen av fysiska planering i länet. Diskussionerna har bland annat rört behovet av nya planeringsunderlag för om hållbara kommunikationer, planering av gång- och cykelstråk, tillgänglig kollektivtrafik, grön- och blåstrukturer samt estetiska värden och effektiviserad och minskad energianvändning i planering och byggande. Seminarium har genomförts om grön-, blå- och vitstrategier i tätort, med exempel från Östersunds kommun, och om deras erfarenheter av att utveckla användningen av grönområden under olika delar av året för barn, äldre och andra. Fokus har bland annat varit på folkhälsa och lätt tillgängliga vita stråk mellan staden och stadens närområden. Hållbar planering av trafik har lyfts fram där Trafikverkets fyrstegsmodell har varit utgångspunkt för dialog knuten till utvecklingen av Mora tätort. Kommunen har informerat om sitt arbete med en handlingsplan för trafikutvecklingen där steg 1 i fyrstegsprincipen, beteendeåtgärder, har haft särskild betydelse också som planeringsunderlag för en samlad fysisk planering. Ett bra exempel på kollektivtrafikssatsning i tätort och omgivande landsbygd har lyfts fram under ett seminarium om bra planeringsunderlag. Mora kommun har där visat arbetet med enkäter och resvaneundersökningar, satsning på kortare sträckor, tätare trafik och utveckling av resecentrum som knutpunkt mellan olika trafikslag. 14

15 Erfarenheter från planeringsunderlag i form av en cykelplan har lyfts fram av Borlänge kommun. Visionen har varit att cykeln ska vara ett förstahandsval på sträckor kortare än 5 km. Man har satsat på primära och sekundära cykelvägnät, ett tryggt nät på kvällstid, god utformning av korsningar, tunnlar och cykelparkeringar samt genomtänkt underhåll även vintertid för att underlätta cykling året om. Seminarium och planering har genomförts för att öka kompetensen om gestaltning och energihushållning i planering och byggande. Syftet har varit att satsa på en kompetenshöjning i form av en seminarieserie som vänder sig till tjänstemän, politiker, konsulter och andra viktiga aktörer i samhällsbyggnadssektorn i Dalarnas kommuner. Satsningens ambitioner har varit att kommuner upprättar nya gestaltningsprogram för förvaltning och utveckling av sin bebyggelse som tar tillvara kulturhistoriska värden, särskilda kvaliteter och hur energieffektivisering i stadens bebyggelse kan förenas med god gestaltning. Länsstyrelsen Dalarna och KTH har tagit fram ett förslag till program med sex seminarietillfällen och tre workshops för att underlätta för kommunerna att upprätta sådana gestaltningsprogram som underlag för deras fysiska planering och prövning av bygglov. Seminarieserien var tänkt att genomföra under två år. Planeringsunderlag för God bebyggd miljö utvecklas successivt i länet. Byggdialogens verksamheter har varit en viktig del av processen att se och stämma av behovet av nya underlag för planering. Dialogen har varit särskilt värdefull för att se sambanden mellan hållbar planering och hållbart byggande. Resultatet av dialogen så här långt vad gäller planeringsunderlag har lett till att kunskapsutveckling för planerare i länet för ett antal viktiga områden som har betydelse för att göra den fysiska planeringen mer hållbar. Satsningen på kompetensutveckling inom gestaltning och energieffektivisering har inletts men seminarieserien som underlag för kommunernas insatser för att ta fram nya gestaltningsprogram har ännu inte påbörjats på grund av resursbrist och att kommunerna har varit bundna till andra satsningar i utvecklingen av sin samhällsplanering. Den goda planeringsprocessen En arbetsgrupp från planeringsgruppen bildades för att initiera ett projekt med syfte att diskutera och utveckla planeringsprocessen. Arbetet inkluderade framtagandet av en skrift som beskriver delaktighet i planeringsprocessen samt anordnande av ett par kunskapsseminarier. Det första seminariet arrangerades med chefsarkitekt Torbjörn Sunesson på dåvarande Vägverket som föreläste om det nationella projektet Den goda staden. Ytterligare ett seminarium med samma tema redovisade bland annat hur Kalmar och Jönköpings kommun arbetar med dialogen i planeringsprocessen. Med seminarierna som underlag producerade arbetsgruppen en skrift, Den goda planeringsprocessen, där goda exempel redovisas från såväl landet som länet. 15

16 Delaktighet är ett centralt begrepp i arbetet med att utveckla ett hållbart samhälle. Med en delaktig befolkning kan samhällsförändringen göras attraktiv och efterfrågad. Bilaga: Den goda planeringsprocessen Skriften har distribuerats i Byggdialogens deltagarkretsar och planeras ingå i kommande planeringsseminarier. Program för hållbart byggande I Stockholms Stad, Malmö/Lund och i Göteborgs Stad har ett program för hållbart byggande arbetats fram. Syftet är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande och programmet ska utgöra underlag vid markanvisning, tecknande av avtal med byggherrar samt vara riktlinjer vid detaljplanering och bygglovgivning. Stockholms program, ofta kallat myran, lades i malpåse efter valet med den nya majoriteten. De två andra är reviderade eller nyligen framtagna och används flitigt. Inom Byggdialogen väcktes ett intresse av att ta fram ett program. Man såg ett behov av att samla kvalitets- och miljöåtgärder i ett dokument för att såväl samla kommunerna i länet som att förenkla och förtydliga för sektorns aktörer. Genom att arbeta med länets kommuner kunde det möjliggöra en mera entydig bild av målsättningarna istället för att varje enskild kommun utvecklar sin strategi och sina styrdokument. För att bättre belysa programmens praktiska användning anordnade Byggdialogen ett seminarium där Joa Ivarsson från Göteborgs stad berättade om deras program: Miljöanpassat byggande fungerar. Arbetet, som är en samverkan mellan fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen ska leda till att Göteborgs Stads befintliga rutiner förbättras för att användas i den dagliga verksamheten. Programmet går ned på konkret nivå och ställer krav inom såväl planering, projektering, produktion som förvaltning. Byggruppen Byggruppen var under projektet den dialog som innehöll det största till antalet deltagare. Här fanns en blandning av byggherrar, entreprenörer och konsulter representerade. I gruppen fanns också försäkringsbolag, installatörer och byggmaterielindustri. Personer från Högskolan Dalarnas byggprogram fungerade till viss del som stöd för gruppens administrativa arbete. Gruppen genererade också flest arbetsgrupper och handlingsplaner. Antalet deltagare speglar att mötena varit 16

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Bygga för driftbarhet!!

Bygga för driftbarhet!! Bygga för driftbarhet!! Bygga för förvaltningsbarhet!! 1 Nytt golv Valt för förvaltningsbarhet? Det tycker INTE lokalvården!! kwh/bra 290 270 250 230 210 190 170 1997 1998 1999 2000 Förvaltning /Driftoptimering

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE

REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE REKOMMENDATIONER FRÅN URBAN TRANSITION ÖRESUND - RIKTLINJER FÖR HÅLLBART BYGGANDE Genom projektet Urban Transition Öresund har kommunala riktlinjer och krav studerats. Syftet var att undersöka om det är

Läs mer

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun

Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 1 (10) Klimatstrategi för Mörbylånga kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2011-06-22 Klimatstrategi för Mörbylånga kommun 2 (10) Innehållsförteckning KLIMATSTRATEGI...3 Vision... 3 Strategi... 3 KLIMATMÅL...5

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande

Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Hur kan den nya Plan- och bygglagen och Boverkets byggregler bidra med hållbar utveckling inom samhällsplanering och byggande Yvonne Svensson rättschef Varför finns det en plan- och bygglag? Vem bestämmer

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR

2013-12-04 ENERGIUTMANINGEN FASTIGHETSÄGARNA GFR VÅRA FRÅGOR ENERGIUTMANINGEN FRÅN MÅL TILL MÄTBART RESULTAT JAN THORSSON FASTIGHETSÄGARNA GFR Fastighetsägarna är branschorganisationen för fastighetsföretag. Vi arbetar för bättre förutsättningar för landets fastighetsföretag.

Läs mer

Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING

Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING Bjurhovdaskolan i Västerås ETT PILOTPROJEKT I ENERGIEFFEKTIVISERING 1 2 Förord Kan framtidens skola bli självförsörjande på energi? När Bjurhovdaskolan byggdes stod energieffektivitet högst upp på dagordningen.

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Uppföljning av 3H projektets resultat

Uppföljning av 3H projektets resultat Roger Corner 2009-09-03 Uppföljning av 3H projektets resultat Utgångspunkter Underlagen för uppföljning av 3H är: 1. Beslut från MHN 2009-05-16, 10 2. Den sammanfattande rapporten Stockholms väg mot Hälsomässigt

Läs mer

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo)

Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Remissyttrande över Boverkets rapport: Piska och Morot Boverkets utredning om energieffektivisering i byggnader (M2005:4831/Bo) Miljö- och samhällsbyggnads- Sollentuna den 9 januari 2006 departementet

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande

Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Kommunala riktlinjer för hållbart byggande Göteborg Stockholm Malmö/Lund 2011-08-24 Kaj Granath, arkitekt, TD avdelningen för byggnadsteknik Byggnadens livscykel Planering Projektering Produktion 0,5-5

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland

Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Let s do it! Förslag på insatser för att förstärka arbetet med entreprenörskap i skolan i Östergötland Regional Action Plan 7 YES Let s do it Förord 8 4 Det regionala utvecklingsprogrammet Regionförbundet

Läs mer

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015

Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 2013-03-11 Miljömål för Högskolan Dalarna 2013 2015 Bakgrund Som en viktig del av miljöarbetet ska Högskolan ha miljömål som: Är mätbara, tidsatta och möjliga att följa upp Har en klart uttalad ansvarig

Läs mer

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET

ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I NÄTET N VVS ARKITEKT KONSTRUKTÖR KVALITETSSÄKRING AV HANDLINGAR EL BYGGHERRE PROJEKTLEDARE KVALITETSSÄKRING AV BYGGPROCESS ENTREPRENÖR UPPFÖLJNING UTBILDNING/STÖD AV PROJEKTGRUPP ENERGISAMORDNAREN SPINDELN I

Läs mer

Nu är ansvaret ditt!

Nu är ansvaret ditt! Nu är ansvaret ditt! Information från Länsstyrelsen Dalarna Energihushållning är allas ansvar Alla verksamhetsutövare ska hushålla med energi och i första hand använda förnybara energikällor. Så står det

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler

Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Bostadsbyggnadsprogram Bostadsbyggnadsprogram 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Byggprocessen och hur komma igång

Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering Näringsdepartementet 2015-05-12 103 33 Stockholm Anders.lonnberg@regeringskansliet.se Mattias.persson@regeringskansliet.se Bygg- och fastighetssektorns syn på investeringsstöd till renovering och energieffektivisering

Läs mer

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019

Deltagande i Partnerskapet för barnets rättigheter i praktiken 2016-2019 KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Hagström Ingela Datum 2015-08-19 Diarienummer KSN-2015-1584 Kommunstyrelsen Deltagande i 2016-2019 Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att Uppsala kommun

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden.

2011-11-30 1. Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. 2011-11-30 1 Bräknemodellen. En utvecklingsmodell för småorter på landsbygden. Bakgrund Sedan ett år tillbaka har Hoby Företagarförening och Bygd i Samverkan, båda ideella föreningar, arbetat med att ta

Läs mer

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling

Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Energiklassning av byggnader -vägen från ord till handling Åsa Wahlström, CIT Energy Management EG direktivet om byggnaders energiprestanda 2002 Nybyggnadsregler 2006 med skärpning för eluppvärmda byggnader

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Detta vill jag få sagt!

Detta vill jag få sagt! Kv Jöns Ols, Energisnålt med konventionell teknik 28 oktober 2004 Byggherrens betydelse Catarina Warfvinge Univ lekt i Installationsteknik vid LTH Uppdragsledare på WSP Byggnadsfysik Detta vill jag få

Läs mer

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader

Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering av byggnader Näringsdepartementet n.registrator@regeringskansliet.se n.remissser-energi@regeringskansliet.se Remissvar avseende Boverkets och Energimyndighetens förslag till nationell strategi för energieffektivisering

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge

Blekinges nya energi- och klimatstrategi. Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Blekinges nya energi och klimatstrategi Cecilia Näslund, Länsstyrelsen Blekinge Jenny Rydquist, Region Blekinge Klimatsamverkan Blekinge Bildandemöte 23 november 2011 på Residenset Varför behövs Klimatsamverkan?

Läs mer

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013

Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 2012-10-15 1 (4) Vision och mål för landstingets miljöarbete, år 2013 Landstingets miljövision Landstinget ska medverka till en hållbar utveckling som innebär att östgöten, i nuvarande och kommande generationer,

Läs mer

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009

Vad är en energi- kartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Vad är en energikartläggning och hur går den till? Nenets rekommendation, april 2009 Innehåll Energikartläggning................................ sid 3 Varför göra en energikartläggning?............ sid

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad

Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen Internationella frågor; Revidering av Internationell policy och antagande av handlingsplan för Västerås stad Kommunstyrelsen beslöt på sammanträde den 22 augusti 2002, 183, att anta ett

Läs mer

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5

Konsekvensutredning. Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Konsekvensutredning Boverket föreskrifter om ändring av verkets föreskrifter och allmänna råd (2007:4) om energideklaration av byggnader, BED 5 Boverket juli 2012 Titel: Konsekvensutredning Boverket föreskrifter

Läs mer

GODA HUS Samverkansinitiativ för energieffektiva byggnader i Sydost

GODA HUS Samverkansinitiativ för energieffektiva byggnader i Sydost GODA HUS Samverkansinitiativ för energieffektiva byggnader i Sydost LÅGAN Rapport november 2012 Stefan Olsson www.laganbygg.se Slutrapport GodaHus- samverkansinitiativ för Energieffektiva Byggnader i sydost

Läs mer

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning

Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Energieffektiva myndigheter Riktlinjer och uppföljning Dag Lundblad Energimyndigheten Övergripande om åtgärder valmöjligheter i ett kontinuerligt & systematiskt och strategiskt arbete genomförande under

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling

Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Ökad svensk konkurrenskraft OCH ett hållbart samhälle fokus på innovation i offentlig upphandling Innovation en förutsättning för god offentlig upphandling Teknikföretagen och våra medlemsföretag vill

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige

FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige SLUTRAPPORT 2008-09-23 Sören Johansson FÖRSTUDIE KOMPETENSUTVECKLING FÖR TILLVÄXT Inom Regionalfonden Nuts 2 områden Östra Mellansverige Period: 2008-01-01 2008-06-30 Projektorganisation Projektägare:

Läs mer

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013

Erfarenheter från ett vägbelysningsprojekt i norra Sverige 2013 Gott exempel på miljövinst för utomhusbelysning Här beskriver vi ett exempel på hur miljönyttan vid utbyte av belysningssystem tydligt framkommer och kan jämföras genom användning av livscykelkostnadsanalys

Läs mer

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008

Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 1(5) Redovisningar av projektmedel för miljömålsuppföljning 2008 Rampost 6 Målövergripande verktyg och andra riktade utvecklingsinsatser Ansvarig myndighet/organisation: Energimyndigheten och Naturvårdsverket

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt.

Miljöstrategi. En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Miljöstrategi En färdplan för ett långsiktigt företagande med miljömål på kort och lång sikt. Fastigheter påverkar miljön under hela sin livscykel, från projektering, byggande och förvaltning till ombyggnad

Läs mer

International Passive House Association

International Passive House Association www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet International Passive House Association Plattform för kompetens, utbildning, projekt och komponenter IG Passivhus

Läs mer

1.2 Miljöplattformen och organisation

1.2 Miljöplattformen och organisation Miljöredovisning 2011 1 Inledning och beskrivning av miljöarbetet AMF Fastigheter arbetar systematiskt för att bidra till en bättre miljö och främja utvecklingen av ett hållbart samhälle. Arbetet drivs

Läs mer

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun

Projektdirektiv för energieffektivisering i Katrineholms kommun MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDDSNÄMNDEN Kommunstyrelsens handling nr 13/2010 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Energi och klimatsamordnare Direkttfn 57083 1 (6) Projektdirektiv för energieffektivisering i

Läs mer

BYGGDIALOG DALARNA SLUTRAPPORT Lågenergibyggande i Dalarna LÅGAN Rapport november 2014

BYGGDIALOG DALARNA SLUTRAPPORT Lågenergibyggande i Dalarna LÅGAN Rapport november 2014 BYGGDIALOG DALARNA SLUTRAPPORT Lågenergibyggande i Dalarna LÅGAN Rapport november 2014 Åke Persson 2 Innehåll SLUTRAPPORT LÅGENERGIBYGGANDE I DALARNA Sammanfattning 3 BYGGDIALOG DALARNA FRÅN NÄTVERK TILL

Läs mer

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi.

av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Typritningar och mallar för projektering och tillståndsprövning tas fram i projektets regi. Utvärdering av projektet Attraktiv logi för turister i NEDA-området Utdrag ur projektbeskrivningen 1. Sammanfattning Det finns stor efterfrågan på logi för turism kopplat till naturupplevelser i Nedre

Läs mer

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27

Översiktsplanering. Strategi. Antagen KS 2012-11-27 Översiktsplanering Strategi Antagen KS 2012-11-27 Tyresö kommun / 2012-11-15 / 2012 KSM 0789 2 (9) Strategin har tagits fram av Carolina Fintling Rue, översiktsplanerare på Samhällsbyggnadsförvaltningen,

Läs mer

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011

MiljösamverkanVärmland. Verksamhetsplan 2011 MiljösamverkanVärmland Verksamhetsplan 2011 Fastställt av styrgruppen den 9december 2010 1 Inledning Verksamheten ska genomsyras av det övergripande syftet med Miljösamverkan Värmland; vilket är att medverka

Läs mer

Motion om energibesparingar

Motion om energibesparingar 2007-12-17 327 688 Kommunstyrelsen 2008-11-10 243 453 Arbets- och personalutskottet 2008-10-27 245 607 Dnr 07.820-008 deckf36 Motion om energibesparingar Ärendebeskrivning Annika Sundström, för vänsterpartiet,

Läs mer

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010

Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg. Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Strategi för långsiktigt barn- och ungdomspolitiskt arbete i Gävleborg Antagen av regionstyrelsen, Region Gävleborg 5 november 2010 Vision I Gävleborg har DU alltid inflytande och delaktighet i de frågor

Läs mer

Fördelar med det Svanenmärkta huset:

Fördelar med det Svanenmärkta huset: SVANENMÄRKTA HUS Bygg- och fastighetssektorn är en stor energianvändare och därmed även en stor klimatpåverkare. En ökad medvetenhet i branschen om hur man belastar miljön så lite som möjligt får därför

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet

Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet 1 Hur långt kan vi nå? Hur effektiva kan befintliga hus bli? Åke Blomsterberg Energi och ByggnadsDesign Arkitektur och byggd miljö Lunds Universitet WSP Environmental 2 Miljonprogrammet Bakgrund - Fram

Läs mer

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014

Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Redovisning av miljöledningsarbete Dnr: Af-2015/074617 Datum: 2015-02-20 Rapportering 2015 av energiuppgifter för 2014 Myndighet: Arbetsförmedlingen Organisationsnr: 202100-2114 sid 1 av 5 Denna rapportering

Läs mer

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014

Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet. Konferens 27-28 november 2014 www.igpassivhus.se Passivhusutbildningar skapar kompetens och säkerställer byggnadskvalitet EnergiRådgivarnas Konferens 27-28 november 2014 En kompetent beställare kan fatta hållbara beslut och skapar

Läs mer

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap PROJEKTBESKRIVNING 2009-2014 2012-06-05 Sida 1 av 11 Revisionsinformation Projektbeskrivningen ska revideras årligen, av styrgruppen för LuTek. Projektbeskrivningen

Läs mer

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt

Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Återrapportering av ekonomiskt stöd till lokalt brottsförebyggande projekt Det sker mycket brottsförebyggande arbete runtom i landet, både som projekt och i den löpande verksamheten. Några av dessa insatser

Läs mer

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål.

Hela byggprocessen. verktyg för att säkerställa att byggprojekten utförs så. effektivt som möjligt och uppfyller samtliga ställda mål. Byggprocessen På Higabgruppen värderar vi kundnytta och långsiktighet högt och vi vill bygga och förvalta fastigheter som erbjuder god kvalitet och god funktion för kunden. Hela byggprocessen Kostnader

Läs mer

Bygg och bo energismart i Linköping

Bygg och bo energismart i Linköping Bygg och bo energismart i Linköping Snart kommer du att flytta in i ett nybyggt hus i Linköping. Gratulerar! Att få planera och bygga sitt drömhus hör till höjdpunkterna i livet. Det är samtidigt ett stort

Läs mer

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader

Miljö- och energidepartementet. Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Handläggare HDa Datum Diarienummer 2015-08-28 M2015/2507/Ee 1 (5) Miljö- och energidepartementet Boverkets rapport Förslag till svensk tillämpning av näranollenergibyggnader Hyresgästföreningen har beretts

Läs mer

Nu bildar vi nya Region Örebro län

Nu bildar vi nya Region Örebro län Nu bildar vi nya Region Örebro län LJUSNARSBERG HÄLLEFORS Bra ska bli bättre med ny regionorganisation KARLSTAD 50 LINDESBERG NORA KARLSKOGA E18 ÖREBRO DEGERFORS LEKEBERG KUMLA LAXÅ HALLSBERG ASKERSUND

Läs mer

Destination Visit Bollnäs

Destination Visit Bollnäs Destination Visit Bollnäs Bakgrund: I spåren av det arbete som Region Gävleborg initierat via projektet Nu kör vi har vår förening Bollnäsdraget ekonomisk förening beslutat oss för att ta taktpinnen och

Läs mer

Framtidens projektering

Framtidens projektering Framtidens projektering metoder för mer produktionsanpassad projektering Petra Bosch-Sijtsema, Chalmers Kortrapport om forskning 2013: nr 2 1 CMB stödjer managementforskning Inom CMB Centrum för Management

Läs mer

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad

HANDSLAG FÖR ÖREBRO. Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO Bostäder och arbetsplatser för en växande stad HANDSLAG FÖR ÖREBRO ÖrebroBostäders medlemskap i Fastighetsägarna MittNord är inte bara ett banbrytande steg för Örebro utan är också

Läs mer

Uppdrag och mandat i TRIS

Uppdrag och mandat i TRIS Beslutat den 23 februari 2015 av Regionala Samverkansgruppen 1 Uppdrag och mandat i TRIS Vad syftar detta dokument till? Detta dokument är ett komplement till styrdokumentet för TRIS och beskriver mer

Läs mer

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER?

VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Serien - Byggherrens betydelse Hur konsulterna vill utveckla byggsektorn i samarbete med byggherrarna VAD BORDE BYGGHERREN KRÄVA AV KONSULTER? Seminarium 25 september 2003 LILJEWALL arkitekter ab Göteborgsregionens

Läs mer

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG

TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG 20110909 TILLVÄXTPROGRAM FYRBODAL HANDLEDNING/DISKUSSIONSUNDERLAG Tillväxtprogram Fyrbodal Prioriterade programområden Projekt Förstudier Verksamheter t med programområdenas prioriteringar och insatser

Läs mer

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad

Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad dm 4&Z- Slutrapport för projekt inom Miljömiljarden, Stockholm stad Diarienummer för ursprunglig ansökan: Dnr 462-2727/2005 Projektets nummer och namn: Nr B107 Utredning avseende utbyte av direktverkande

Läs mer