Verksamheten

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Verksamheten 2006-2011"

Transkript

1 Verksamheten

2 2

3 Förord Föreliggande rapport är en sammanställning av det arbetet som utförts i nätverket Byggdialog Dalarna fram till och med år Sammanställningen syftar till att ge en bild av hur en målinriktad verksamhet kan ge tillväxt och nya arbetstillfällen. Med kvalitet och miljö i fokus har det visat sig vara möjligt att skapa ökad konkurrenskraft i bygg- och fastighetssektorn i Dalarna. Rapporten innehåller resultatet från ett stort antal arbetsgrupper vars deltagare arbetat fram ett stort material färdigt för användning i vardagligt arbete. I resultaten döljer sig mängder av information trots att beskrivningarna ofta är korta sammanfattningar. I texten har bilagor lagts in så att det ska vara möjligt för dig som läsare att omgående ta fram det material som producerats. I resultatet redovisas även det kompetensprogram som genomförts och som ger läsaren en inblick i sektorns breda utbildningsinsatser. Mot slutet av rapporten beskrivs de metoder som valts som därefter diskuteras i en analytisk avslutning. Byggdialog Dalarna riktar ett stort tack till alla de företag som utgör kärnan i nätverket såväl som i det genomförda arbetet. Det är dessa väsentliga insatser som gjort dialogen till ett framgångsrikt projekt. Ett tack för stödet sänds också till Region Dalarna och till Högskolan Dalarna. För varje år som gått har samarbetet mellan Högskolan Dalarna och Byggdialogen fördjupats och intensifierats till den utvecklade samverkan som existerar idag. Slutligen vill vi passa på att lyfta fram det stöd som Byggdialogen under hela perioden fått från Landstingsfastigheter, Sveriges Byggindustrier samt Länsstyrelsen Dalarna som också fungerat som projektägare. För ett nätverk och ett projekt som Byggdialogen är detta stora stöd av avgörande betydelse. Falun den 28 februari 2012 Martin Bergdahl Ordförande Landstinget Dalarna Åke Persson Projektledare Byggdialog Dalarna 3

4 Rapport 2012 Förord... 3 Sammanfattning... 6 Inledning... 7 Bakgrund... 7 Projektets syfte... 8 Beskrivning av projektet... 9 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Planeringsgruppen Energi i planeringen Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Den goda planeringsprocessen Program för hållbart byggande Byggruppen Vattenskadesäkert byggande Fuktsäker grundläggning Klimatskyddat byggande Materialval God innemiljö luftbehandling Upphandling och utvärdering Kvalitetssäkring Byggprocessmätning Livscykelkostnader - LCC-kalkylering Lågenergi- och passivhus Förvaltningsgruppen Energiligan Miljöklassning av byggnader Incitament för hyresgästen Övriga aktiviteter Offentliga byggherrar som lokalt nav Byggherregruppen Kompetenshöjande åtgärder Metoder och metodutveckling Dialog som metod för samverkan Processer Pilotprojekt som metod Gemensam utveckling med Högskolan Kompetensförsörjning och tillgång till kompetent arbetskraft DalaBarometern Bygg- och Anläggning

5 Byggdialogen och regionala uppdrag Utvärdering Utvärdering genom enkäter Byggforum/dialog med landshövdingen Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Översikt arbetsmarknaden Dalarna och grannlän Ökad konkurrenskraft - Gemensam grund för utveckling Diskussion

6 Sammanfattning Byggdialog Dalarna är ett projekt som av inblandade parter anses mycket framgångsrikt. Resultatet är omfattande och innehållsrikt och har inom flera områden förändrat hela sektorns synsätt och verksamhet. Fortfarande har projektets resultat en stigande användarkurva och har ännu inte kommit upp till maximum. På exempelvis energiområdet byggs nu ett ökande antal lågenergihus av ökande antal aktörer. Byggdialog Dalarna började som ett nätverk för samverkan som under bildade ett projekt finansierat av Länsstyrelsen, Region Dalarna och EU:s strukturfonder. Verksamheten har stor bredd och täcker såväl planerings-, bygg- och förvaltningsprocessen. För var och en av dessa processer har dialoggrupper bildats i syfte att gräva fram intresse för utvecklings och förändringsarbeten. Kärnan i verksamheten är 16 arbetsgrupper där ett stort antal aktörer från sektorn engagerat sig och lagt ned imponerande stor arbetstid. Resultatet i arbetsgrupperna är synnerligen mångformigt och berör områden som: hållbar planering, energi i planering, energieffektivisering, fukt, innemiljö, materialval etc. Materialet innehållet allt från verktyg för beräkningar, rådgivning, analyser, idékataloger, beskrivning av goda exempel, processcheman, olika former av rapporter, studier etc. etc. Redan i inledningen använde projektet innovativa och okonventionella metoder med basen i ett tydligt processtänkande. Dialog har varit ett nyckelbegrepp som utvecklats och mognat under hela projektperioden. Användandet av mål och målbilder som piska i en medveten process har resulterat i att bygg- och fastighetssektorn i länet är väl medveten om vilka krav som ställs på omställningsarbetet. I en utvecklad backcasting har målen formulerats om i delmål och åtgärder i nutid och anpassats till den enskilda aktörens vardag. I organiserade benchmarking - övningar har aktörer ställts inför jämförelser som tidigare inte genomförts. En mycket viktig del i verksamheten har varit kompetensprogrammet. Ökad kompetens, såväl spets- som grundkompetens, är en självklar ingrediens i ett kraftfullt utvecklingsarbete. Genom att matcha olika former av kompetens i en utvecklingsprocess har bredd och fart kunnat uppnås. Man kan med fog hävda att Dalarnas bygg- och fastighetssektor på kort tid genomgått den största kompetenshöjningen i landet. Byggsektorn i länet utvecklas väl. Jämfört med grannlänen visar nyckeltal att Dalarnas aktörer har god tillväxt och jämnare utveckling. Enligt branschorganet Sveriges Byggindustrier har projektet medverkat till att skapa ca 230 arbetstillfällen därför att kvalitets- och miljöfrågor är så viktiga på marknaden. Medverkande företag har en samstämmig bild av att Byggdialogen ska fortsätta. I projektets slutfas intensifierades dialogen om fortsättningen. Samtidigt har ett intimt samarbete upprättats med övriga projekt och aktiviteter med motsvarande målgrupp. Bygg- och fastighetssektorn i Dalarna står rustade inför en framtid man själv vill vara med och påverka. 6

7 Inledning Byggdialog Dalarna är inget projekt. Det är ett nätverk mellan aktörer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna och med landshövdingen som nätverkets samlande överhuvud. Mellan perioden 2008 till 2011 var Byggdialogen ett projekt finansierat av deltagande offentliga aktörer, Länsstyrelsen Dalarna, Region Dalarna samt Europeiska regionala utvecklingsfonden. Huvuddelen av deltagarna (ca 80 %) har dock varit privata företag. Byggdialog Dalarna har en historia före EU-projektet och en framtid efter projektperioden. I uppbyggnadsskedet åren utvecklades nätverket. Anslutande företag och organisationer undertecknade en avsiktsförklaring med landshövdingen om arbetets inriktning. Deltagarförteckning Det skapades dialoggrupper som väl representerade sektorns aktörer. I dialogen fördes diskussioner om målen, innehållande regionala miljömålen, som tillsammans med andra målbilder utgjorde en grund för identifiering av viktiga utvecklingsområden. Det var värdefulla förberedelser som hjälpte till att skapa nödvändiga strukturer för arbetet. För att stärka det konkreta genomförandet inlämnades en omfattande ansökan till EU:s strukturfonder. I ansökan beskrevs såväl den breda processen i nätverket som det genomförandearbete Byggdialogen stod inför. När medel beviljades fanns de förutsättningar som behövdes för att med kraft inleda ett spännande arbete som i sin helhet skulle komma att förändra hela sektorn i Dalarna. Denna rapport beskriver projektets resultat, dvs. den genomförandefas som löpte från 2008 till Den inledande uppbyggnadsperioden har naturligtvis stor betydelse för det slutliga resultatet och för att läsaren ska förstå helheten har detta arbete berörts. I analyser och diskussion av resultatet behandlas hela den tid Byggdialog funnits. Bakgrund Redan under mitten av 1990-talet påbörjade byggsektorn i Dalarna en mera organiserad dialog runt kvalitets- och miljöaspekter i byggandet. Resursanvändning, källsortering på byggarbetsplatser i flera fraktioner och miljöfarliga kemikalier, exempelvis PVC-plaster med mjukgörare, var viktiga diskussionsämnen. Sektorns företrädare insåg att ett samarbete mellan byggherrar, konsulter och entreprenörer skulle resultera i smidigare arbetssätt. I Falun-Borlängeregionen startades en kretsloppsgrupp som träffades regelbundet. Byggmästareföreningen, senare Sveriges Byggindustrier, fanns tidigt med i gruppen som en pådrivande part. Byggherregruppen som bildades redan 2004 är ett annat exempel på gruppering som bildades för att öka samverkan i kvalitets- och miljöfrågor. Gruppen bestod av offentliga byggherrar från Borlänge och Falun samt de kommunalägda bostadsbolagen Kopparstaden och Stora Tunabyggen. Senare anslöt sig Ludvika kommun och det kommunägda Ludvikahem. Gruppen genomförde en rad projekt där 7

8 bland annat gruppens roll som byggherre och beställare användes som motor i dialog med konsulter och entreprenörer. Det nationella initiativet Bygga-bo-dialogen startade 2003 och har varit ett unikt samarbete mellan företag, kommuner och regeringen för att få en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverige. De anslutande aktörerna skrev under en avsiktsförklaring där man förband sig att arbete inom vissa utpekade områden. Länsförsäkringar, Riksbyggen, Tyréns, WSP, Landstingsfastigheter, HSB, Skanska, Sweco, Ramböll, Vasakronan, Swedbank var de 11 företag med verksamhet baserad i länet som deltog. År 2005 startade Bygga-bo-dialogen ett omfattande kompetensutvecklingsprogram riktat till tre målgrupper inom bygg- och fastighetssektorn. Dessutom utvecklades en utbildning för system för miljöklassning av byggnader, det s.k. Miljöklassad Byggnad. Bygga-bo-dialogen stimulerade byggsektorn i Dalarna till att inleda en regionalisering av projektet. Länsstyrelsen visade intresse och bidrog till att ett möte kallades samman. Samtliga deltagare i Bygga-bo-dialogen med verksamhet i länet bjöds in. På mötet var enigheten om en dalavariant av Bygga-bo-dialogen stor och Länsstyrelsen tog på sig en fortsatt samordnande roll. Byggdialog Dalarna hade bildats. Vid starten upprättade representanter från sektorn en avsiktsförklaring för undertecknande av anslutande deltagare. Som undertecknande motpart ställde landshövdingen upp. Avsiktsförklaring Under åren finansierade Länsstyrelsen Byggdialogens arbete och utgick stöd från EU:s strukturfond Norra Mellansverige och Region Dalarna. Nedan följer utdrag ur den projektbeskrivning som upprättades och som under arbetet fungerat som ett styrande dokument. Projektets syfte Syftet med ByggDialog Dalarna är att skapa en process som gör att byggande och förvaltning av byggnadsverk i Dalarna sker med ökad kvalitet, effektivitet och till lägre kostnader baserat på ett hållbarhetsperspektiv. Byggdialogens kännetecken ska vara att dialogen omfattar hela sektorn i regionen. Utvecklingen sker med delaktighet från sektorns aktörer, myndigheter, kommuner m.m. och i samverkan planeras aktiviteter och ambitioner utifrån en gemensam vision. Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Deltagande sker på egen bekostnad. Målet är att förverkliga antagna miljömål för länet avseende den byggda miljön, vilka harmoniserar med de nationella målen antagna av Byggsektorns Kretsloppsråd respektive Bygga-bo-dialogen. Målen för arkitektur, formgivning och design ses som en del av dessa ambitioner. Dialogens uppgift blir att formulera delmål och initiera 8

9 insatser för en utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna fördelar i form av arbetstillfällen, utveckling och attraktivitet för boende och turism. Byggdialogen ska också harmoniera med länets tillväxt- och utvecklingsprogram. Med Länsstyrelsens miljöprogram samt nationella mål för byggsektorn redovisade av Byggsektorns Kretsloppsråd har följande målområden identifierats: Samhällsplanering Energihushållning i bebyggelsen Materialhushållning/materialval Utfasning av farliga ämnen Säkerställande av god innemiljö Design/gestaltning och arkitektoniska värden Branschutveckling och samverkan Beskrivning av projektet Bygg- och fastighetssektorn som en av våra största näringsgrenar är viktig för såväl landets som regionens utveckling. Av de yrkesverksamma i Dalarna finns 7 % i näringen jämfört med ett riksgenomsnitt på 5 %. I länets utvecklings- och tillväxtprogram lyfts sektorns betydelse fram. Sektorn är strategisk för omställning av samhället till ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan då den svarar för 40% av energi- och materialanvändningen. Ett utvecklat kvalitets- och miljöarbete innebär samtidigt tillväxtmöjligheter inte minst för länets många småföretag. Byggdialogen syftar till att hela länets bygg- och fasighetssektor ska kännetecknas av förnyelse och hållbarhet. Förutsättningarna för att på ett nytt sätt i samverkan kunna förverkliga och åstadkomma en nödvändig förändring är unik i Dalarna: Det finns en stark, samstämd vilja till utveckling av den byggda miljön i länet Inom länet finns goda exempel när det gäller effektivt byggande och förvaltning Existerande nätverk finns som bas för utveckling av sektorn Pådrivande myndigheter finns till stöd för utveckling Byggdialog sker i samverkan mellan sektorn, kommuner och myndigheter. Den syftar till att genom frivilliga, samordnade åtaganden nå en hållbar bygg- och fastighetssektor i Dalarna såväl marknads- som miljömässigt. Projektet tar avstamp i bebyggelsens hela livslängd och har indelats i tre viktiga processer: planerings-, bygg- och förvaltningsprocess. Mål Byggdialogen ska vara exempelskapande och resultatinriktad samt skapa tillväxt för regionen. Målet är att med fokus på antagna miljömål för länet avseende den bebyggda miljön, ska företagen inom branschen genom innovation och ny kunskap öka sina marknadsandelar och skapa tillväxt för regionen. Dialogens uppgift blir att ansätta delmål och initiera insatser för utveckling mot en vision om hållbarhet inom en generation, dvs. år Genom denna utveckling kommer Dalarna att vinna arbetstillfällen, men också skapa attraktivitet för boende och turism. 9

10 Målgrupp Medverkande ska vara företag och organisationer inom bygg- och fastighetssektorn i Dalarna samt kommuner och andra berörda myndigheter och regionala organisationer. De organisationer som tillhörde den nationella Bygga-bo-dialogen förutsätts delta med en ledande roll. En bredare allmänhet kan beröras av informationsinsatser och åtgärder. Organisation Tre dialoggrupper med funktion inom olika skeden av ett byggnadsverks livslängd bildas: planeringsprocessen som hanterar planprocess, markexploatering och infrastruktur inom samhällsbyggandet byggprocessen utvecklar frågeställning inom produktbestämning och produktframställning, dvs. förslags- idé skeden, projektering och byggproduktion förvaltningsprocessen med ansvar för fastighetsägande, drift- och skötsel Till dessa knyts engagerade resurspersoner inom medverkande organisationer. Avgörande är här att nå en bred uppslutning och förankring så att länet verkligen hänger ihop och sektorn samfällt deltar. Till grupperna avsätts resurser som kan användas till arvoderade sekreterare med sakkunskap. Parternas delaktighet sker i övrigt med egen insats i tid. Gruppernas skyldighet är att redovisa sin handlingsplan till samordningsgruppen efter överenskommelse. Gruppernas uppdrag är väl definierat i antagna miljömål och sektorsprogram. Första uppgiften blir att finna konsensus kring dessa samt ange delmål och handlingsplan för att nå målen. En samordningsgrupp tillsätts för projektets gemensamma uppgifter. Här ingår ordförande och vice ordförande från varje dialoggrupp. En ordförande för samordningsgruppen utses. Till projektorganisationen knyts ett sekretariat med en halvtidsarvoderad samordnare placerad på Länsstyrelsen. Samtliga medverkande i byggdialogen ingår i Byggforum Dalarna som sammankallas av landshövdingen minst en gång per år. Åtgärder Byggdialog Dalarna ska anlägga ett övergripande, strategiskt och långsiktigt perspektiv men samtidigt vara konkret och handlingsinriktad. Samverkan sker med nationella Bygga-bo-dialogen och Byggsektorns Kretsloppsråd samt olika regionala pågående processer och projekt. Utbildningsmaterial från Bygga-bo-dialogen kan nyttjas och insatser i Dalarna utgöra demoprojekt. Dialogens parter avgör tillsammans vilka insatser som krävs och tidsplan för genomförande av dessa utifrån de uppsatta målen. I handlingsplaner, som tas fram för de tre processgrupperna, identifieras delmål, ambitioner och åtaganden. Den samverkan kring och genomförande av åtaganden/insatser som påbörjas under projektet förväntas leda vidare till behov av att genomföra fortsatta insatser. Flera insatser kommer att kunna genomföras inom ramen för projektet. Andra kommer att kräva extra resurser för sitt genomförande. Inom ramen för dialogen identifieras hur nya insatser kan genomföras och påbörjas samt tänkbara finansiärer. Parallellt med genomförande av insatser som projekt, verktyg, arbetssätt och 10

11 metoder sker arbete med information, kompetensutveckling och upprättande av en webbplats. Arbete med resultatmätning och implementering i ordinarie verksamhet är en viktig uppgift. Detta arbete kommer att kunna samordnas med pågående uppföljning av miljömål och hållbar utveckling. Jämställdhet och integration ska beaktas i arbetet där så är möjligt. Backcasting var en metod som tidigt fanns med i planeringen av Byggdialogens verksamhet. Genom att visualisera de miljömål som satts, bryta ner dessa till delmål och aktiviteter, kan Byggdialogens aktörer på ett bättre sätt se vad som behöver förändras och utvecklas i det vardagliga arbetet. 11

12 Resultat Dialoggrupper och arbetsgrupper Byggdialogens processer har genomförts i tre olika dialoggrupper; planerings-, byggoch förvaltningsgruppen. I gruppen har en ordförande utsetts och en till viss del arvoderad sekreterare hade till uppgift att hjälpa gruppen med administration och arbeten mellan mötena. Dialog har förts i grupperna och när man identifierat utvecklingsområdet har en arbetsgrupp tillsatts bestående av intresserade parter. Dessa har i sin tur till uppgift att ytterligare precisera arbetet, skriva en handlingsplan och därefter återvända till dialoggruppen för beslut. Dialoggruppen har efter beslut överlämnat handlingsplanen till den övergripande samordningsgruppen som fattat beslut om ekonomiska medel för genomförande. Dialoggruppens ordförande var själv med i samordningsgruppen och fungerade normalt som föredragande. Efter beslut i samordningsgruppen kunde arbetsgruppen starta genomförandet. Det fanns också tillfällen där samordningsgruppen implementerade områden för utveckling i dialoggrupperna och ibland även färdiga projektförslag. Respektive arbetsgrupp kunde med detta tillvägagångssätt utvidga sitt arbete. Nedan redovisas arbetsgruppernas resultat arrangerade efter respektive dialoggrupp. Planeringsgruppen Deltagare i dialoggruppen har varit representanter från Falun, Borlänge, Hedemora, Mora kommuner. Personer i gruppen har bytt anställning och representerade tidigare också Leksands och Rättviks kommuner. Vidare har ett antal konsultföretag (WSP, Ramböll, Sweco), Tyréns) deltagit och dessutom Vägverket/Trafikverket. Sekreterare har hämtats från Borlänge kommun. Nedan redovisas resultatet från arbetsgrupperna: Energi i planeringen Borlänge kommun som projektägare startade ett pilotprojekt i syfte att informera och ge kunskap till hushåll i tomtkön om ett framtidsinriktat och energieffektivt småhusbyggande. Projektet innehöll studier av hur energieffektivisering kan utvecklas genom planprocessen från översiktsplan till detaljplan och vidare till genomförandefasen. Ambitioner fanns att på olika sätt stimulera och styra småhusbyggandet till mera energieffektiva nivåer. En dialog öppnades med småhustillverkare, byggherrar och hushåll i tomtkön. För att begränsa omfattningen av pilotprojektet valdes tomtsökande till Uvbergsområdet, Torsång (ca 125 hushåll). Avsikten var att hela tomtkön så småningom skulle omfattas. 12

13 Kontakter med Boverket visade tidigt att det finns mycket begränsat utrymme att ställa energikrav i detaljplaner. Däremot kan planinstrumenten användas för att kommunicera budskapet och förbereda presumtiva tomtägare. Därför riktades arbetet in sig på att formulera kommunens krav i de exploateringsavtal som upprättas mellan parterna när kommunala tomter säljs. Mellan första och andra dialogmötet utfördes en jämförande studie av ett par typiska och aktuella villor på marknaden och ett s.k. guldhus. I studien listades ett antal energieffektiviserande åtgärder som beräknades såväl ur ett energi- som ekonomiskt perspektiv. Studien visar att effektiviseringsåtgärder: val av fönster, dörrar, tjocklek på isolering, val av vitvaror etc. ofta är lönsamma och via minskad kostnad för energi betalas tillbaka på några få år. I ett möte med småhustillverkare presenterades studien och en diskussion påbörjades om hur åtgärderna kan implementeras i småhusleverantörernas system. Förutom fyra husleverantörer (tio bjöds in) deltog också entreprenör, konsult, energiföretag, försäkringsbolag, Högskolan Dalarna, Länsstyrelsen samt kommunens energiföretag Borlänge Energi. Ett halvår senare hölls ytterligare ett möte i samma gruppering. Nu hade deltagarna tagit till sig informationen och utvecklade sina tankar i diskussionen. Senare bjöds också ett mindre antal finansinstitut och banker in för dialog om hanteringen av energi i sina lånekalkyler. Normalt tas kostnaderna för energi upp som ett schablonvärde, dvs ett system som motarbetar energieffektivt tänkande. Swedbank, Handelsbanken och Dalarnas Försäkringsbolag deltog på mötet. Därefter hölls två möten med personer i tomtkön för området Uvbergsviken, Torsång. Även här presenterades studien om guldhuset. Deltagarna fick också information från konsumentvägledningen och bygglovsavdelningen. Metoden att premiera energieffektivisering via tomtpriset eller att ställa krav i exploateringsavtal och markanvisning har haft god spridning. I Dalarna har Leksands kommun infört ett system med reducering av tomtpriset. Vid en energianvändning under klassningssystemet Febys minienergihus (42 kwh/m2) reduceras priset med 20 % för tomter som ligger sjönära och 30 % för tomter i ett annat område utan sjöutsikt. Försöket ska utvärderas i juni Man anser det viktigt att också studera om kampanjen medfört ökat intresse för energisnåla hus bland befolkningen. Redan har tjänstemännen registrerat ett ökat intresse från personer och familjer som vill bygga energisnåla hus. Leksands förebild är Västerås som arbetar efter ett väl utvecklat premiesystem. Mora kommun har anslutit till det nationella nätverket Uthållig kommun som drivs av Energimyndigheten. Mora avser att pröva energivillkor i exploateringsavtalen och arbetar i nätverket för att precisera energinivåerna. Borlänge kommun har, trots idogt arbete, ännu inte genomfört någon av de idéer man tagit fram. 13

14 När Naturskyddsföreningen rankade kommunernas klimatarbete i Klimatindex 2010 visade det sig att 52 av de 221 kommuner som deltog har krav vid nybyggnation som är tuffare än Boverkets byggregler. Hälften av kommunerna ställer krav som är 65 procent av Boverkets krav. Stockholms stad har beslutat att nya bostäder ska klara hälften av Boverkets nuvarande byggregler. Planeringsunderlag för god bebyggd miljö Arbetet har syftat till att utveckla kommunernas fysiska planering. Satsningar som stödjer en mer hållbar utveckling har stått i centrum. Flera dialoger och seminarier om nya planeringsunderlag för God bebyggd miljö har hållits med länets kommuners planerare för att underlätta utvecklingen av fysiska planering i länet. Diskussionerna har bland annat rört behovet av nya planeringsunderlag för om hållbara kommunikationer, planering av gång- och cykelstråk, tillgänglig kollektivtrafik, grön- och blåstrukturer samt estetiska värden och effektiviserad och minskad energianvändning i planering och byggande. Seminarium har genomförts om grön-, blå- och vitstrategier i tätort, med exempel från Östersunds kommun, och om deras erfarenheter av att utveckla användningen av grönområden under olika delar av året för barn, äldre och andra. Fokus har bland annat varit på folkhälsa och lätt tillgängliga vita stråk mellan staden och stadens närområden. Hållbar planering av trafik har lyfts fram där Trafikverkets fyrstegsmodell har varit utgångspunkt för dialog knuten till utvecklingen av Mora tätort. Kommunen har informerat om sitt arbete med en handlingsplan för trafikutvecklingen där steg 1 i fyrstegsprincipen, beteendeåtgärder, har haft särskild betydelse också som planeringsunderlag för en samlad fysisk planering. Ett bra exempel på kollektivtrafikssatsning i tätort och omgivande landsbygd har lyfts fram under ett seminarium om bra planeringsunderlag. Mora kommun har där visat arbetet med enkäter och resvaneundersökningar, satsning på kortare sträckor, tätare trafik och utveckling av resecentrum som knutpunkt mellan olika trafikslag. 14

15 Erfarenheter från planeringsunderlag i form av en cykelplan har lyfts fram av Borlänge kommun. Visionen har varit att cykeln ska vara ett förstahandsval på sträckor kortare än 5 km. Man har satsat på primära och sekundära cykelvägnät, ett tryggt nät på kvällstid, god utformning av korsningar, tunnlar och cykelparkeringar samt genomtänkt underhåll även vintertid för att underlätta cykling året om. Seminarium och planering har genomförts för att öka kompetensen om gestaltning och energihushållning i planering och byggande. Syftet har varit att satsa på en kompetenshöjning i form av en seminarieserie som vänder sig till tjänstemän, politiker, konsulter och andra viktiga aktörer i samhällsbyggnadssektorn i Dalarnas kommuner. Satsningens ambitioner har varit att kommuner upprättar nya gestaltningsprogram för förvaltning och utveckling av sin bebyggelse som tar tillvara kulturhistoriska värden, särskilda kvaliteter och hur energieffektivisering i stadens bebyggelse kan förenas med god gestaltning. Länsstyrelsen Dalarna och KTH har tagit fram ett förslag till program med sex seminarietillfällen och tre workshops för att underlätta för kommunerna att upprätta sådana gestaltningsprogram som underlag för deras fysiska planering och prövning av bygglov. Seminarieserien var tänkt att genomföra under två år. Planeringsunderlag för God bebyggd miljö utvecklas successivt i länet. Byggdialogens verksamheter har varit en viktig del av processen att se och stämma av behovet av nya underlag för planering. Dialogen har varit särskilt värdefull för att se sambanden mellan hållbar planering och hållbart byggande. Resultatet av dialogen så här långt vad gäller planeringsunderlag har lett till att kunskapsutveckling för planerare i länet för ett antal viktiga områden som har betydelse för att göra den fysiska planeringen mer hållbar. Satsningen på kompetensutveckling inom gestaltning och energieffektivisering har inletts men seminarieserien som underlag för kommunernas insatser för att ta fram nya gestaltningsprogram har ännu inte påbörjats på grund av resursbrist och att kommunerna har varit bundna till andra satsningar i utvecklingen av sin samhällsplanering. Den goda planeringsprocessen En arbetsgrupp från planeringsgruppen bildades för att initiera ett projekt med syfte att diskutera och utveckla planeringsprocessen. Arbetet inkluderade framtagandet av en skrift som beskriver delaktighet i planeringsprocessen samt anordnande av ett par kunskapsseminarier. Det första seminariet arrangerades med chefsarkitekt Torbjörn Sunesson på dåvarande Vägverket som föreläste om det nationella projektet Den goda staden. Ytterligare ett seminarium med samma tema redovisade bland annat hur Kalmar och Jönköpings kommun arbetar med dialogen i planeringsprocessen. Med seminarierna som underlag producerade arbetsgruppen en skrift, Den goda planeringsprocessen, där goda exempel redovisas från såväl landet som länet. 15

16 Delaktighet är ett centralt begrepp i arbetet med att utveckla ett hållbart samhälle. Med en delaktig befolkning kan samhällsförändringen göras attraktiv och efterfrågad. Bilaga: Den goda planeringsprocessen Skriften har distribuerats i Byggdialogens deltagarkretsar och planeras ingå i kommande planeringsseminarier. Program för hållbart byggande I Stockholms Stad, Malmö/Lund och i Göteborgs Stad har ett program för hållbart byggande arbetats fram. Syftet är att ge riktlinjer för miljöanpassat byggande och programmet ska utgöra underlag vid markanvisning, tecknande av avtal med byggherrar samt vara riktlinjer vid detaljplanering och bygglovgivning. Stockholms program, ofta kallat myran, lades i malpåse efter valet med den nya majoriteten. De två andra är reviderade eller nyligen framtagna och används flitigt. Inom Byggdialogen väcktes ett intresse av att ta fram ett program. Man såg ett behov av att samla kvalitets- och miljöåtgärder i ett dokument för att såväl samla kommunerna i länet som att förenkla och förtydliga för sektorns aktörer. Genom att arbeta med länets kommuner kunde det möjliggöra en mera entydig bild av målsättningarna istället för att varje enskild kommun utvecklar sin strategi och sina styrdokument. För att bättre belysa programmens praktiska användning anordnade Byggdialogen ett seminarium där Joa Ivarsson från Göteborgs stad berättade om deras program: Miljöanpassat byggande fungerar. Arbetet, som är en samverkan mellan fastighetskontoret, stadsbyggnadskontoret och miljöförvaltningen ska leda till att Göteborgs Stads befintliga rutiner förbättras för att användas i den dagliga verksamheten. Programmet går ned på konkret nivå och ställer krav inom såväl planering, projektering, produktion som förvaltning. Byggruppen Byggruppen var under projektet den dialog som innehöll det största till antalet deltagare. Här fanns en blandning av byggherrar, entreprenörer och konsulter representerade. I gruppen fanns också försäkringsbolag, installatörer och byggmaterielindustri. Personer från Högskolan Dalarnas byggprogram fungerade till viss del som stöd för gruppens administrativa arbete. Gruppen genererade också flest arbetsgrupper och handlingsplaner. Antalet deltagare speglar att mötena varit 16

Byggdialogen och regionala uppdrag Utvärdering Utvärdering genom enkäter Byggforum/dialog med landshövdingen...

Byggdialogen och regionala uppdrag Utvärdering Utvärdering genom enkäter Byggforum/dialog med landshövdingen... Slutrapport Februari 2012 2 Förord Föreliggande rapport är en sammanställning av det arbetet som utförts i nätverket Byggdialog Dalarna fram till och med år 2011. Sammanställningen syftar till att ge en

Läs mer

nätverk samverkan dialog

nätverk samverkan dialog nätverk samverkan dialog Medverkande 55 företag/institutioner är kärntrupp 130 deltar 80 % är privata Arbetsgrupper Energi i planeringen Planeringsprocesser för en God Bebyggd Miljö Underlag för hållbar

Läs mer

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006

Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Bygga-bo-dialogen i ett regionalt perspektiv Yogesh Kumar Bygga-bo-dialogens sekretariat Energisessionen 2006 Energilösningar i Bebyggelse Trollhättan 8-9 februari 2006 Vision En hållbar bygg- och fastighetssektor

Läs mer

Dalastrategi för Lågenergibyggande

Dalastrategi för Lågenergibyggande Dalastrategi för Lågenergibyggande Bakgrund Enligt EU direktiv 2010/31/EG kallat EPBD2 ska alla nya offentliga byggnader senast 2019 och övriga 2021 vara sk Nära Noll Energibyggnader. Enligt regeringens

Läs mer

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation

Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation WP2 Urban och regional planering samt infrastruktur Kommunala verktyg för minskad energianvändning i nybyggnation Lena Neij, IIIEE Bakgrund Redan idag finns ett antal styrmedel för minskad energianvändning

Läs mer

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta

Vi kan hjälpas åt att göra något åt detta Jordens klimat påverkas av vår användning av fossila bränslen. Den pågående klimatförändringen är ett av de allvarligaste hoten mot globalt hållbar utveckling, både socialt, miljömässigt och ekonomiskt.

Läs mer

Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader

Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Energimyndighetens kompetenshöjande insats för nära-nollenergibyggnader Avdelningen för Energieffektivisering Enheten för resurseffektiva byggnader Energiting Sydost 2015-11-12 Carin Råberger Bakgrund

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Energi- och klimatstrategi för Dalarna

Energi- och klimatstrategi för Dalarna Energi- och klimatstrategi för Dalarna 2006 2009 2012 Det övergripande målet är ett hållbart Dalarna Ekologiskt, Ekonomiskt och socialt Arbetet med näringslivsutveckling, minskad miljöpåverkan och främjande

Läs mer

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN

INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN INBJUDAN TILL DELTAG ANDE I PROJEKTET KOMTOP KOMMUNALA TOTALPROJEKT I PRAKTIKEN Var med och utveckla er kommuns strategiska arbete med ekonomiskt lönsam energieffektivisering i det kommunala byggnadsbeståndet

Läs mer

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering

Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Verksamhetsplan för temagrupp samhällsplanering Bakgrund Regionens eller länets utveckling och tillväxt är beroende av proaktiv samverkan mellan länets offentliga aktörer, högskola och näringsliv. Detta

Läs mer

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv

Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv Projektbeskrivning: Strukturer för tillväxtarbete med ett rumsligt perspektiv 1. Sammanfattande projektidé Syftet med projektet är att undersöka hur samspelet mellan det regionala tillväxtarbetet och det

Läs mer

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015

Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Tjänsteskrivelse 1 (2) 2015-11-15 FHN 2012.0017 Handläggare Cecilia Ljung Folkhälsonämnden Verksamhetsberättelse Partnerskapet för barns rättigheter i praktiken 2012-2015 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors

Läs mer

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE VÅRT BIDRAG TILL ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Fastighetsägares miljöarbete ska kännetecknas av långsiktighet, trygghet och samverkan inom ekonomiskt rimliga villkor. AKTIVT ARBETE FÖR ETT HÅLLBART SAMHÄLLE En

Läs mer

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration

Kommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling

Läs mer

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik

Miljöanpassat byggande. Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Miljöanpassat byggande Katarína Heikkilä NCC Construction Sverige AB NCC Teknik Agenda Varför skall man lägga fokus på energi- och miljöfrågor? Byggnaden och energianvändning Vad gör byggsektorn? September

Läs mer

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt

krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt krav för energi 2010 och mål Övergripande miljömål för energieffektiva lösningar och val av förnybara energislag i nybyggnadsprojekt Bakgrund Målsättningen med att tillämpa miljömål för energieffektiva

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet Handlingsplan för fortsatt arbete 27 april 2016 Arbetsgruppens fortsatta arbete På kort sikt: Fortsätta arbeta med idé och erfarenhetsutbyte i nätverks- och seminarieform.

Läs mer

Arbetsgruppen för social hållbarhet

Arbetsgruppen för social hållbarhet Arbetsgruppen för social hållbarhet 22 augusti Syfte med arbetsgruppens arbete Främja social hållbarhet i Göteborgsregionen Detta sker genom kunskapsspridning, erfarenhetsutbyte och metodutveckling Vad

Läs mer

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2

Projektplan. Lönsamhet och attityder steg 2 Projektplan Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Lönsamhet och attityder steg 2 Projektperiod 1 december 2013 15 november 2014 Bakgrundsbeskrivning Ideella föreningen

Läs mer

Energistrategier. Vision 2040

Energistrategier. Vision 2040 Vision 2040 Liv, lust och läge blir livskvalitet i Hjärtat av Bohuslän Energistrategier Strategier Strategisk plan 2010-2014 Strategi för energieffektivisering Uppdrag och planer Uppdrag i strategisk plan

Läs mer

Lågenergihus för attraktivt boende

Lågenergihus för attraktivt boende Lågenergihus för attraktivt boende 09:00 Inledning 09:15 Därför bygger vi lågenergihus 09:40 Vad är lågenergihus? 11:00 Renovering och energieffektivisering av miljonprogrammet 11:30 Byggprocessen och

Läs mer

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna

Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna Hot och möjligheter. Hur påverkar klimatförändringarna oss? Regional handlingsplan för Kronobergs län Dokumentation från klimatanpassningsmöte, Alvesta 14 november 2012 Seminariet är en del av Länsstyrelsens

Läs mer

Näranollenergibyggnader. Energimyndigheten NNE främjande

Näranollenergibyggnader. Energimyndigheten NNE främjande Näranollenergibyggnader Energimyndigheten NNE främjande Sveriges och EU:s mål - som Byggruppen arbetar mot 2020 Sverige EU Förnybar energi 50 % 20 % E-eff 20 % 1) 20 % 2) CO2 40 % 20 % Effektivare energianvändning

Läs mer

Byggkravsutredningen - tre delar

Byggkravsutredningen - tre delar Byggkravsutredningen - tre delar Kommunala särkrav på bostäders tekniska egenskaper dvs sinsemellan olika kommunala krav som går utöver nationella föreskrifter Delat byggansvar Byggfelsförsäkringen Särkraven

Läs mer

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.

Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. Klimatstrategi för Västra Götaland. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. VILKEN OMVÄLVANDE TID OCH VILKEN FANTASTISK VÄRLD! Filmer, böcker och rapporter om klimatförändringarna är våra ständiga

Läs mer

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011

Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Energisparprojekt för bättre livsmiljö Gavlefastigheter AB 2008-2011 Gävle Stadshus AB AB Gavlegårdarna Gävle Energi AB Gavlefastigheter Gävle kommun AB Gävle/Sandviken Flygfält AB Lagerhus AB Gävle Hamn

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader B? A? C? Miljöklassning av byggnader Torbjörn Lindholm, Chalmers tekniska högskola Klassning av byggnader ett ByggaBo-åtagande Parterna i ByggaBo-dialogen - Regering - Företag - Kommuner har åtagit sig

Läs mer

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen

Projektplan. Deltagande i Uthållig kommun etapp 3. Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen Projektplan Deltagande i Uthållig kommun etapp 3 Eva Larsson, Kommunledningskontoret och Johan Nilsson, Stadsbyggnadsförvaltningen 2012-07-04 Mora kommun deltar tillsammans med ett 30-tal andra svenska

Läs mer

Aktuellt från Energimyndigheten

Aktuellt från Energimyndigheten Aktuellt från Energimyndigheten Dag Lundblad, avd. Främjande Uppdrag Styrmedel EU-direktiv Nationella initiativ Främjande - Nätverk - Uthållig kommun - LÅGAN Ska vi klara miljömålen? 30000 28000 GWh 10%

Läs mer

HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014.

HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland. LÅGAN Rapport december 2014. HÅLLBART BYGGANDE I VÄRMLAND Lågan samverkansprojekt för energieffektiva byggnader i Värmland LÅGAN Rapport december 2014 Eva Lingwall Slutrapport Lågan Nätverket Hållbart byggande i Värmland Projekt 7952

Läs mer

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:7. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:7 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden

Projektbeskrivning. Projektets namn. Sammanfattande projektbeskrivning. Bakgrundsbeskrivning. Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Projektbeskrivning Projektets namn Lokala servicepunkter på skånska landsbygden Sammanfattande projektbeskrivning Syftet med projektet är att genom innovativa metoder och samverkansformer mellan ideell,

Läs mer

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande

Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande Diarienr 2013-005779 Programbeskrivning för programmet Energimyndighetens arbete med näranollenergibyggande 2014-06-18 2017-06-30 Beslutsdatum 2014-06-16 2 (22) Innehåll T 1 Sammanfattning 4 2 Bakgrund

Läs mer

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad

Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Nyheter i certifieringssystemet Miljöbyggnad Borås 161115 Åsa Wahlström Catarina Warfvinge Projektledare Miljöbyggnad är populärt! 2011 2013 2015 1 populärt men behöver ses över 2004: ByggaBo-dialogen

Läs mer

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise

2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5. Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk. Processledare: Lisa Renander, GoEnterprise 2012-06-01 1(9) Rapport 28/5 29/5 Workshop för att formulera de övergripande målen för svenskt vattenbruk 2012-06-01 2(9) Vattenbruket i Sverige är en liten näring trots att potentialen är betydande och

Läs mer

GOOD PRACTICE SUSTAINABLE BUILDINGS

GOOD PRACTICE SUSTAINABLE BUILDINGS Jakob Ebner, Åke Persson County Administrativ Board 791 84 Falun GOOD PRACTICE SUSTAINABLE BUILDINGS NNE STRATEGI FÖR DALARNA Region / local area considered: Dalarna Good practice submitted by Åke Persson,

Läs mer

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen

1:6. Hur Sverige ska nå energi- och klimatmålen inom bebyggelsen 1:6 Hur Sverige ska nå energi- och Vi står inför vår tids största utmaning att på kort tid ställa om vår energianvändning till en nivå som skapar förutsättningar för ett långsiktigt hållbart samhälle.

Läs mer

Internationell strategi Sävsjö Kommun

Internationell strategi Sävsjö Kommun Internationell strategi Sävsjö Kommun riktlinjer för det internationella perspektivet kopplat till Utvecklingsstrategin(Usen) Antagen av kf 2013-12-16 Bakgrund En ökad internationalisering, Sveriges medlemskap

Läs mer

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.

AFFÄRSPLAN. AB Stora Tunabyggen. 1 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013 Tunabyggen Affärsplan 2010 2013. Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen. 2010 AFFÄRSPLAN 2013 AB Stora Tunabyggen Box 308 781 24 Borlänge www.tunabyggen.se BESÖK Vasagatan 27 TEL 0243-733 00 FAX 0243-733 70 E-POST info@tunabyggen.se BANKGIRO 465-2566 POSTGIRO 46 26 58-6 ORG

Läs mer

Miljöcertifiering Miljöcertifiering En miljöcertifiering är en bedömning av hur miljömässigt hållbar en byggnad är. Utifrån ett certifieringssystem får en byggnad ett certifikat som visar dess miljöprestanda.

Läs mer

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland!

Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Miljönämndens program för Energieffektiva byggnader Fler energieffektiva byggnader i Västra Götaland! Etapp 2: 2011-2013 Sammanfattning Bostäder och lokaler använder en tredjedel av all energi i Sverige.

Läs mer

Halmstad Arena utvärdering av projektet

Halmstad Arena utvärdering av projektet Halmstad Arena utvärdering av projektet Januari 2011 Bo Thörn Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning INLEDNING 1 PARTNERINGSDEKLARATIONEN 1 RESULTAT 2 PRODUKT 2 PROCESS 2 EKONOMI 3 UPPFÖLJNING

Läs mer

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus.

LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. LCC-analyser som beslutsunderlag i praktiken - en fallstudie av ett flerbostadshus. Författare: Daniel Ryman, Lunds Tekniska Högskola. Fokus på livscykelkostnader Debatten i media om långsiktigt hållbart

Läs mer

Ett energieffektivt samhälle

Ett energieffektivt samhälle Ett energieffektivt samhälle Utgångspunkt Sveriges byggnaders specifika energianvändning ska halveras till år 2050 jämfört med 1995 Tidigare mål revideras nu Skälen Minskad klimatbelastning Minskat omvärldsberoende

Läs mer

Handbok för det interna miljömålsarbetet

Handbok för det interna miljömålsarbetet Handbok för det interna miljömålsarbetet Sida 1 av 7 Gemensamma mål för en gemensam framtid I Sverige har vi beslutat om sexton nationella miljömål. De anger riktningen på arbetet mot ett hållbart samhälle.

Läs mer

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC?

Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Sammanställning intervjuer - Vad är bra och mindre bra med modellen EPC? Författare: ByggDialog Dalarna och Tyréns AB EPC, Energy Performance Contracting Nov 2016 1 1. Inledning Byggdialog Dalarna är en

Läs mer

Europeiska socialfonden

Europeiska socialfonden Europeiska socialfonden 2014-2020 Men först vad kan vi lära av socialfonden 2007-2013! Resultat Erfarenheter Bokslut i siffror 2007-2013 25 % av deltagarna i arbete 65 000 arbets platser Hälften av kommunerna

Läs mer

Miljöklassning av byggnader

Miljöklassning av byggnader Miljöklassningssystemet en hjälp att förbättra miljön och människors hälsa samt att spara energi och pengar Miljöklassning av byggnader Bidra till en hållbar bygg- och fastighetssektor. Hushålla med energi,

Läs mer

Citylab - What s in it for me?

Citylab - What s in it for me? Citylab - What s in it for me? Vad är Citylab? Citylab är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling, organiserad av Sweden Green Building Council (SGBC). Som medverkande får du tillgång

Läs mer

Miljöprogram 2013-2016

Miljöprogram 2013-2016 Datum 2012-10-04 Version 12 Upprättare Susanna Andersson, miljöchef Miljöprogram 2013-2016 Miljöpolitiskt måldokument Miljöpolitiskt måldokument för Landstinget Gävleborg Förord Denna skrift utgör ett

Läs mer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer

Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Sammanställning av workshops, hearings och intervjuer Viktigt för uppdraget har varit att samråda med berörda intressenter och aktörer för att få ta del av deras synpunkter, kunskaper och erfarenheter.

Läs mer

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer

Investeringsstöd till bostäder för äldre personer Nya stöd och bidrag Investeringsstöd till bostäder för äldre personer För 2016 har regeringen avsatt 150 miljoner kronor, ett belopp som beräknas att successivt öka till 400 miljoner 2018. ny- eller ombyggnad

Läs mer

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11

Nationell strategi för lågenergibyggnader. Tomas Berggren 2010-11-11 Nationell strategi för lågenergibyggnader Tomas Berggren 2010-11-11 Befintliga styrmedel för byggnader Nya byggregler och energideklarationer (Boverket) Övergripande styrmedel som skatter mm Nytt energipolitiskt

Läs mer

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se

Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror. www.byggvarubedomningen.se Ett gemensamt system för miljöbedömning av byggvaror www.byggvarubedomningen.se Nu behöver du bara känna till ett system för miljöbedömning av byggvaror. Byggvarubedömningen har samlat de största och viktigaste

Läs mer

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020

Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 Kommunikationsstrategi för Lokalt ledd utveckling 2014-2020 1 Bakgrund Inom EU:s budgetperiod 2014-2020 finns det flera fonder som ska skapa och driva på nationell, regional och lokal utveckling både i

Läs mer

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö YTTRANDE Datum 2016-02-29 Diarienummer 430-3676-15 1(5) Johan Gråberg Enheten för samhälle och kulturmiljö 010-2239227 Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet Gestaltad livsmiljö

Läs mer

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING

STOCKHOLMS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING STOCKHOLS ÖVERSIKTSPLAN UTSTÄLLNING Kortversion, maj 2009 Framtida Stockholm formas idag! Stockholm har vuxit kraftigt de senaste åren och mycket pekar på en fortsatt tillväxt. Denna utveckling ställer

Läs mer

Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning)

Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning) Handbok 2009-09-07 Handbok för giftfritt byggande (ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning) KS-60/2007 Hyresbostäders hus Ekoporten, ett miljonprogramshus ombyggt till det första ekologiska

Läs mer

Byggprocessen och hur komma igång

Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Byggprocessen och hur komma igång Innehåll Mål och ambitioner, förankringsprocess Egna erfarenheter börja bygga kunskap nu Skapa förutsättningar budget, organisation Använd

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl

Hearing. #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Hearing #renoveringsstrategi WIFI: birgerjarl birgerjarl Bakgrund Energieffektiviseringsdirektivets artikel 4 En första version av strategin ska offentliggöras senast den 30 april 2014 Strategin kommer

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019

Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Tjänsteskrivelse 1 (3) 2015-09-16 Handläggare Birgitta Spens Folkhälsonämnden Partnerskapet för barnkonventionens genomförande i kommunen 2016-2019 Sammanfattning Karlskoga och Degerfors kommuner har möjlighet

Läs mer

Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014

Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014 Seminarium om energieffektiva byggnader Norra Latin, Stockholm, 15 oktober 2014 2 BBR-krav Lågenergi Nära nollenergi (=?) Energianvändning (kwh/m 2,år) 3 Nationella mål för energieffektivisering i byggnader

Läs mer

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan...

Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... HÅLLBARHETSPROGRAM Hållbarhetsstyrning... 3 Hållbarhetsprogram... 4 Syfte hållbarhetsprogram... 4 Folksam Fastigheters hållbarhetsmål... 5 Hållbarhetsplan... 5 Folksam Fastigheters hållbarhetskrav... 5

Läs mer

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04

Seminarium om energieffektivt byggande. Skövde 2008-09-04 Seminarium om energieffektivt byggande Skövde 2008-09-04 Dagens program Inledning Västra Götalandsregionens program för energieffektiva byggnader Passivhuscentrum Smart Energi fokusgruppen för effektiv

Läs mer

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad

Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad Överenskommelse om samverkan mellan idéburen sektor i Malmö och Malmö stad För demokrati, delaktighet och ökad inkludering i Malmö 2017-2020 Vision Malmö stad och idéburen sektor skapar i samverkan en

Läs mer

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland

Framtida arbete med Regionalt utvecklingsprogram (RUP) - när regionkommun bildats i Västmanland 1 (9) 1 BAKGRUND 1.1 Förordningen om regionalt tillväxtarbete Detta dokument beskriver hur den framtida regionkommunen i Västmanland kan hantera det styrande strategidokumentet Regionalt utvecklingsprogram

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara

PLANETEN SKA MED Augusti 2011. Planeten ska med. Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara Planeten ska med Hur miljöarbetet ska bli en naturlig del av Riksbyggens sätt att arbeta och att vara 2 På vår resa ska planeten med n Vår resa mot framtiden bygger just nu på sju åtaganden som vi ska

Läs mer

Information kring VG2020 och strategisk styrning

Information kring VG2020 och strategisk styrning Information kring VG2020 och strategisk styrning Lars Jerrestrand lars.jerrestrand@borasregionen.se 0723-666561 1 Varför gör vi det vi gör? Invånarna i Västra Götaland ska ha bästa möjliga förutsättningar

Läs mer

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder

ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder ENERGI- OCH KLIMATPLAN GAGNEFS KOMMUN 2013 2020 mål och åtgärder Innehåll 1. SAMMANFATTNING AV PLANENS MÅL OCH ÅTGÄRDER...3 2. LÅNGSIKTIGA OCH ÖVERGRIPANDE MÅL...3 3. DELMÅL OCH ÅTGÄRDER FÖR ENERGI TILL

Läs mer

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20

Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter. Jonas Kristiansson 2014-05-20 Energieffektivisering Praktiska erfarenheter hinder och möjligheter Jonas Kristiansson 2014-05-20 Nuläge energieffektivisering Energianvändningen inom fastighetsbranschen är den mest betydande miljöaspekten

Läs mer

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88

Remissyttrande Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 1/5 Regeringskansliet Kulturdepartementet 103 33 Stockholm Ku.remissvar@regeringskansliet.se Gestaltad Livsmiljö SOU 2015:88 Remiss till betänkandet av Gestaltad livsmiljö- Ny politik för arkitektur, form

Läs mer

Branschens egen kravmärkning.

Branschens egen kravmärkning. B i l d : L a s s e F o r s b e r g T v å b i l d a r e. Branschens egen kravmärkning. Utmärkt Bygge underlättar samarbetet och effekti- viserar byggprocessen för alla aktörer i ett projekt. Konkret innebär

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP

BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP BeBo-processen Ett verktyg för energieffektiviserande renovering Emma Karlsson, WSP Mer info om BeBo: www.bebostad.se BeBo-Processen Bakgrund Hur genomförs en energieffektiviserande renovering på ett bra

Läs mer

Bygga för driftbarhet!!

Bygga för driftbarhet!! Bygga för driftbarhet!! Bygga för förvaltningsbarhet!! 1 Nytt golv Valt för förvaltningsbarhet? Det tycker INTE lokalvården!! kwh/bra 290 270 250 230 210 190 170 1997 1998 1999 2000 Förvaltning /Driftoptimering

Läs mer

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun

Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun falun.se/ 2006-06-01 Metodutveckling för skapandet av lokala servicepunkter i Falu kommun Slutrapport Falun har en omfattande och en attraktiv tätortsnära landsbygd dit människor vill flytta och bo. En

Läs mer

Utvecklingsplan för byggande och byggnader med låg eller mycket låg energianvändning.

Utvecklingsplan för byggande och byggnader med låg eller mycket låg energianvändning. Utvecklingsplan för byggande och byggnader med låg eller mycket låg energianvändning. Södermanland Energikontoren i Sverige har uppdrag att regionalt beskriva behovet och förutsättningarna för ökat byggande

Läs mer

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14

Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 Sydostleden ett projekt för näringslivsutveckling 2014-08-14 On-going evaluation Lärande utvärdering Följeforskning Utvärderingen ska vara användbar under resans gång Löpande återkoppling av iakttagelser/

Läs mer

Våra viktigaste tips

Våra viktigaste tips Våra viktigaste tips Projektteamen bakom utvecklingsprojektet Hållbara Hökarängen har sammanfattat sina viktigaste lärdomar och tips för andra som vill jobba med hållbarhetprojekt och stadsdelsutveckling.

Läs mer

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun.

Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. Beslutsförslag Kommunstyrelseförvaltningen Vision, politisk inriktning, övergripande utvecklingsmål, övergripande kvalitetsområden och styrmodell för Falkenbergs kommun. KS 2015-156 Förslag till beslut

Läs mer

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier

Energieffektivisering Energimyndighetens strategier Energieffektivisering Energimyndighetens strategier 2009-11-24 Carin Karlsson Avdelningen för hållbar energianvändning carin.karlsson@energimyndigheten.se Nya satsningar i Sverige I energipropositionen

Läs mer

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar

Exploateringsnämndens handlingsplan. Stadens energikrav vid markanvisningar Exploateringsnämndens handlingsplan Stadens energikrav vid markanvisningar Bakgrund Staden ska vara pådrivande i utvecklingen av en hållbar stadsutveckling genom sitt eget agerande och genom att samarbeta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015

VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 VERKSAMHETSPLAN 2014-2015 KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE BRYSSEL Denna verksamhetsplan presenterar verksamhetsinriktning, arbetsmetod och prioriteringar under 2014-.2015 för Kommunförbundet Skånes Brysselrepresentation.

Läs mer

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning.

Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning och rivning. RIKTLINJER 1(6) 2012-06-04 KS-60/2007 Handläggare, titel, telefon Eva Lindahl, miljöcontroller 011-151985 Riktlinjer för val av och dokumentation av produkter vid ny- och ombyggnad, underhåll, förvaltning

Läs mer

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor

Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Slutredovisning Stärka Stockholmsregionens skolor och förskolor i arbetet med miljöfrågor Bidragsmottagare Håll Sverige Rent Box 4155, 102 64 Stockholm Tel: 08-505 263 00 Diarienr: LS 1210-1347 Projektredovisning

Läs mer

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020

SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN. Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 SAMHÄLLSBYGGNADS- AVDELNINGEN Energieffektiviseringsstrategi 2011-2020 Innehåll 1 Vision och mål 5 1.1 Mål... 5 1.2 Delmål... 5 2 Handlingsplan 6 2.1 Energiprocessen... 6 2.2 Förordning om energieffektiva

Läs mer

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL

KURS I GRÖNA HYRESAVTAL KURS I GRÖNA HYRESAVTAL FASTIGHETSÄGARNA UTBILDNING AGENDA 1. Bakgrund, syfte med Grönt hyresavtal 2. Genomgång av olika avsnitten i gröna hyresavtal 3. Genomgång av Grön bilaga 4. Struktur för årlig uppföljning

Läs mer

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi

Inrättande av råd för samverkan inom området social ekonomi Tjänsteutlåtande Utfärdat 2009-12-30 Diarienummer 0390/09 Verksamhetsområde Social ekonomi Marie Larsson Telefon 031-367 90 16, Fax 031-367 90 12 E-post: marie.larsson@socialresurs.goteborg.se Inrättande

Läs mer

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper

Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper 2013-12-18 Dnr: S2013:05/2013/31 1(10) Strandskyddsdelegationen - nationell arena för samverkan S 2013:05 Uppdrag till Strandskyddsdelegationens arbetsgrupper STRANDSKYDDSDELEGATIONEN TEL 08 405 10 00

Läs mer

Hållbarhetsmål 2013-2015

Hållbarhetsmål 2013-2015 Dnr: LNU 2012/393 Regeldokument Hållbarhetsmål 2013-2015 Beslutat av Rektor Gäller från 2013-01-01 Beslutat av: Rektor Beslutsdatum: 121119 Dnr: LNU 2012/393 Hållbarhetsmål 2013-2015 Globala värden, såsom

Läs mer

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD

RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD RIKTLINJE LCC - LIVSCYKELKOSTNAD KARLSTADS KOMMUN REVIDERINGAR Nedan redovisas de fem viktigaste revideringarna sedan den förra utgåvan. X X X X X Senaste revidering markeras med vertikal linje i vänstermarginalen

Läs mer

Att ställa energikrav vid nybyggnation

Att ställa energikrav vid nybyggnation Att ställa energikrav vid nybyggnation Utmaningar och möjliga lösningar Jens Johansson Miljöstyrningsrådet www.msr.se Bred avstämning - intressenter MILJÖSTYRNINGSRÅDETS UPPHANDLINGSSTÖD PRISBELÖNT I EU

Läs mer

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat.

Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Skövde kommuns handlingsplan för förbättrat företagsklimat. Sektor samhällsbyggnad, 2015-02-26 2 Innehållsförteckning Inledning... 4 Bakgrund... 4 Gemensamma utvecklingsområden för Skövde kommun och företagarna

Läs mer

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga Tid för handling! PLATTFORM FÖR DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN DEN GODA STADEN STADSUTVECKLING OCH EKONOMISK TILLVÄXT Sveriges sysselsättning och tillväxt är beroende av attraktiva och konkurrenskraftiga

Läs mer