Källa:företag TIDNINGEN FÖR UPPGIFTSLÄMNANDE FÖRETAG n STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2015

Transkript

1 Källa:företag TIDNINGEN FÖR UPPGIFTSLÄMNANDE FÖRETAG n STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2015 Spänning när SCB släpper siffror... Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson LÄS OM: n Samarbete mellan myndigheter för att underlätta för företag n Kostnad för arbetskraft i Sverige och Europa n Modernare lönestatistik n Jämställdheten i företagsbranschen n Statistikens betydelse för ett krigshärjat land i Afrika

2 TRYCKSAK GD HAR ORDET Källa:Företag Källa:Företag är Statistiska central byråns tidning för uppgiftslämnande företag Ansvarig utgivare: Stefan Lundgren, SCB, Redaktion: Monica Holmberg, SCB, redaktör Redaktionens adress: SCB, Örebro Layout: Ateljén, SCB Tryck: TMG Taberg, januari 2015 Källa:Företag trycks i en upplaga av exemplar och distribueras till uppgiftslämnande företag. Foto omslag: Nordea ISSN SCB scb@scb.se Box Besöksadress: Karlavägen Stockholm Besöksadress: Klostergatan Örebro SCB:s statistikservice information@scb.se SCB gör det lätt att lämna rätt uppgifter LÄTT ATT LÄMNA rätt uppgifter det är ett av fyra övergripande mål i den strategi som SCB tagit fram nu under hösten. Det är ett högt ställt mål som inte bara innebär att underlätta uppgiftslämnandet rent tekniskt, utan också att hitta sätt och vägar att återanvända data och samla in smartare. Målsättningen är bättre kvalitet i lämnade uppgifter och minskad belastning för företagen. Flera artiklar tar här upp hur vi på olika sätt försöker arbeta för att ta oss mot det målet. Statistik är en bärande del av demokratin, det är en förutsättning för ett väl fungerande samhälle. Utan statistik får våra beslutsfattare svårt att fatta välgrundade och objektiva beslut. Statistiken fungerar som underlag för nya idéer för att utveckla och förbättra samhället och invånarnas välstånd. Det ställs därför höga krav på kvalitet och det gäller att statistiken publiceras exakt 9.30 på utlovad dag och till alla. Behovet av statistik är till synes omättligt. I takt med nya samhällsfenomen, finns behov av att mäta och förstå det som händer. Ett sådant område är den ökade globaliseringen. En viktig del i globaliseringen är nära samarbete mellan Europas statistikbyråer. Arbetet börjar nu ta form i gemensamma företagsregister, mer harmoniserade begrepp och definitioner men även nya undersökningar för att kartlägga exempelvis globala värdekedjor. Samtidigt som kraven ökar är det vårt ansvar att utforma nya undersökningar så att de blir enkla att fylla i och förstå. Därför är vi tacksamma för gott samarbete med Sören Karlsson på BAS och samarbetet med Bolagsverket och Skatteverket när det gäller att ta fram standarder för maskinell överföring av bokföringsdata. SCB gör det lätt att lämna rätt uppgifter! Stefan Lundgren Generaldirektör INNEHÅLL 4 Myndighetssamarbetet Starta och driva företag 5 Kan uppgiftslämnandet göras enklare? 6-7 Kostnad för arbetskraft i Sverige och Europa 8-9 När SCB släpper siffror 10 Bättre lönestatistik 11 Om jämställdhet i företagsvärlden Statistik gör länder bättre Närområdesprofil för information om marknaden 16 NYHET! Visualiserad svensk turism Statistiken fungerar som underlag för nya idéer för att utveckla och förbättra samhället och invånarnas välstånd. 2 Källa:FÖRETAG 2015

3 Cecilia Hertzman, avdelningschef för Datainsamling från företag och organisationer vid SCB, Om du vill gå fort gå ensam. Om du vill komma långt gå tillsammans med andra. Angela Merkel Samarbete det är vad som präglar vår verksamhet just nu VI SAMARBETAR nationellt genom Uppgiftslämnarutredningen och genom uppdraget att förenkla för företag. Vi samarbetar genom myndighetssamverkan i verksamt.se portalen som försöker hjälpa företag tillrätta när det gäller myndighetskontakter. Och så samarbetar vi i form av kompetensöverföring till länder i framförallt Västra Balkan, Östeuropa, Afrika och Asien. Vad innebär då Uppgiftslämnarutredningen? Utredningen är statlig, med uppdrag att lämna förslag på hur uppgifter från företag till statliga myndigheter som regel endast behöver lämnas en gång. Utredningen arbetar tillsammans med Bolagsverket, Skatteverket, SCB och Tillväxtverket för att utveckla nya funktioner inom ramen för verksamt.se. Avsikten är att ni företagare ska lägga mindre tid på administration. Cecilia Magnusson Sjöberg, som leder Uppgiftslämnarutredningen beskriver det så här: En första funktion innebär att man kan se grundläggande uppgifter, t.ex. namn och adress som redan finns registrerade vid Bolagsverket, Skatteverket och SCB. Dessa syns också när företag lämnar uppgifter via en e-tjänst till en myndighet. En andra funktion innebär en överblick över de krav som myndigheter har på uppgiftslämnandet för just det företagets verksamhet utifrån 14 myndigheters kartläggning. En tredje funktion innebär att myndigheterna i större utsträckning än idag meddelar skyldigheter att lämna uppgifter, s.k. avisering av uppgiftskrav. Denna service utvecklas inom ramen för Mina meddelanden. För att företagare ska uppleva påtagliga lättnader krävs att många myndigheter är anslutna till systemet det kan ta tid. På sikt hoppas vi att kommuner, landsting och länsstyrelser inkluderas i arbetet. Vi är i början av en spännande resa! Annat på gång... Ett annat projekt som vi precis dragit igång är ett samarbete mellan Bolagsverket, Skatteverket och SCB för att samordna ekonomisk information. Längre fram i tidningen kan du läsa om olika samarbeten myndigheter emellan. Man lär sig otroligt mycket genom samverkan, både kunskap som är nyttig och kunskap som är av lite mer lättsam karaktär. Bland annat har jag blivit varse, genom mitt utbyte med våra kollegor i Somalia, att kamelerna från Puntland är de mest välsmakande i hela världen! Cecilia Hertzman Källa:FÖRETAG

4 Myndighetssamarbetet Starta och driva företag Sedan januari 2014 är SCB officiellt med i myndighetssamarbetet Starta och driva företag. Det ska förenkla för er företagare och förbättra myndigheternas arbete med information och service. Många samverkar för att företagare lättare ska finna information om att starta, driva och utveckla sin verksamhet. Från början ingick Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket. Numera är gruppen utökad till elva myndigheter: Tillväxtverket, Bolagsverket, Skatteverket, Tullverket, PRV, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, SCB, Jordbruksverket och Lantmäteriet. Samarbetet består av olika produkter som webbsidan verksamt.se, broschyren Starta företag och Starta företag-dagar. Verksamt.se innehåller samlad information för dig som företagare och du hittar även broschyren Starta företag som du kan ladda ner i olika former exempelvis lättläst. Du hittar aktuella regelverk och nyttig information om både ekonomiskt stöd och rådgivning, och svar på de vanligaste frågorna från företagare om att driva eller starta företag. Du får hjälp med att planera, komma igång och registrera ditt företag. Starta företag-dagarna är de cirka 30 dagar per år då myndighetssamarbetet besöker olika städer för att ge information om att starta företag. Mer information och anmälan gör du via verksamt.se. Vi medverkar också på olika event, exempelvis Eget företag på Älvsjömässan. Där vill vi skapa relationer och kontakter till er företagare och blivande företagare och upplysa om informationskanalerna och den service vi kan ge. Myndighetssamarbetet är till för er företagare eftersom informationen finns samlat på ett ställe kostnadsfritt. Det ger också myndigheter möjlighet att effektivisera verksamheten och lära av varandra. Heidi Törmälä heidi.tormala@scb.se LÄTT ATT LÄMNA RÄTT Bolagsverket, Skatteverket och SCB har i höst startat ett samarbete kring återanvändning av ekonomisk information. Målet är att underlätta för våra olika uppgiftslämnare genom att använda gemensamma begrepp där det går. Uppgiftslämnarna ska känna trygghet i att de lämnar rätt uppgifter till oss utan tolkningsproblem. Vi vill också underlätta genom att de ska kunna hämta data direkt från redovisningen. En internationell standard för utbyte av redovisningsinformation, XBRL, extensible Business Reporting Language, är på frammarsch. Formatet är obligatoriskt inom EU för finansiella företag och blir troligen det även för börsnoterade företag inom en snar framtid. I myndighetssamarbetet utgår vi från årsredovisning för de företag som omfattas av regelverket K2 för mindre företag, och tittar på dess motsvarigheter i blanketter för deklaration och för undersökningen Företagens ekonomi hos SCB. Idén är att ta fram en prototyp för att strukturera enligt XBRL. Vi är medvetna om att vi först behöver städa i begreppsfloran på de egna myndigheterna. Anna-Greta Erikson annagreta.erikson@scb.se 4 Källa:FÖRETAG 2015

5 Kan uppgiftslämnandet göras enklare? Och kan samtidigt kvaliteten på uppgifterna förbättras? Ja, det är möjligt genom samordning med företagens bokföringssystem och ett gott samarbete mellan SCB och BAS, skriver här Sören Karlsson på BAS. SAMBANDEN MELLAN olika statistiska undersökningar och bokföring är inte alltid tydliga. De begrepp och termer som används vid SCB är inte självklara för uppgiftslämnare. Detta kan negativt påverka både effektiviteten att ta fram uppgifter och kvaliteten i det material som lämnas till SCB. Utgångspunkten bör vara att informationen ska kunna hämtas direkt från bokföringen. Bättre med gemensamma termer Ur SCB:s perspektiv som insamlare är det mest naturligt att utgå från ett nationalekonomiskt synsätt med tillhörande begreppsapparat eftersom många uppgifter ska användas till nationalräkenskaperna. Ur företagens synvinkel är nationalekonomi och dess begrepp i många fall oklara och väcker frågor exempelvis reala investeringar, kapitalföremål och investeringsobjekt. Hos företagare är istället en företagsekonomisk eller skattemässig begreppsapparat det mest naturliga. För er ligger det närmast till hands att använda begrepp som anläggningstillgångar, anskaffningsvärde och redovisat värde. Till saken hör också att era val av redovisningsregler, exempelvis K-regler, påverkar hur olika poster bokförs. Det finns alltså starka skäl för att utgångspunkten för uppgiftslämnandet tas i företagsekonomiska begrepp, synsätt och aktuella redovisningsregler. Utgångspunkten bör vara att informationen ska kunna hämtas direkt från bokföringen. I det fall där nationalräkenskapernas krav absolut inte kan uppfyllas genom den information som kan hämtas direkt från bokföringen, bör det i undersökningen tydligt anges hur konvertering kan ske. SCB och BAS tillsammans med normgivare, företrädare för redovisningsbranschen och andra intressenter kan arbeta för en gemensam terminologi i SCB:s undersökningar. Bokföringsboken som stöd I boken Svensk Redovisning Bokföringsboken ger BAS utförliga instruktioner till alla konton i kontoplanen. Från och med 2014 finns i dessa instruktioner kopplingar direkt till olika SCB-undersökningar t.ex. Företagens ekonomi, FEK och Näringslivets investeringar. Här har SCB och BAS samverkat för att underlätta uppgiftslämnandet. I många fall måste den information som SCB frågar efter hämtas från olika konton i ett företags bokföring. Genom att upprätta förteckningar över de konton som kan vara aktuella i en blankett, kan uppgiftslämnandet bli enklare. Detta är ett område som vi utvecklar tillsammans och som sannolikt kan ha stor betydelse för enklare uppgiftslämnande och ökad kvalitet på uppgifterna. Sören Karlsson, BAS soren.karlsson@bas.se OM BAS n BAS-kontoplanen används i stort sett av alla svenska företag. n BAS-intressenternas Förening förvaltar och utvecklar BAS-kontoplanen. n Föreningens medlemmar företräder branschorganisationer, intresseföreningar och statliga myndigheter. n Läs mer om bas på bas.se Källa:FÖRETAG

6 Kostnad för arbetskraft i Sverige och Europa Vad kostar anställd personal? Hur skiljer det sig mellan branscher och länder? VART FJÄRDE ÅR genomförs undersökningen Labour Cost Survey, LCS i samtliga EUländer. Syftet är att mäta arbetskraftskostnadens nivå och struktur. Löner utgör störst andel av totala arbetskostnaden för en arbetsgivare, men kostnader tillkommer för exempelvis lagstadgade och avtalade sociala avgifter. Uppgifter från senaste mätningen avser år 2012 och presenteras i denna artikel. LCS används som underlag för att analysera ekonomisk tillväxt, konkurrenskraft, sysselsättning och arbetskraftskostnaden per bransch i olika länder och regioner. Användare är i huvudsak Eurostat, Europeiska Centralbanken och andra EU-institutioner, men det finns också en rad nationella användare. Resultaten från LCS används till såväl makroanalyser som mer handgripliga beslut, exempelvis kan arbetskraftskostnaden i olika länder ha betydelse när beslut tas om var ett företag ska lägga sin produktion. Statistikinsamlingen, som omfattar både privata företag och offentlig sektor, kan ibland upplevas komplex då det ofta behövs uppgifter från löne-, personal- och ekonomisystem. Sverige har valt att hålla nere urvalet för att minska uppgiftslämnarbördan och därför blir utvalda företag särskilt betydelsefulla för slutresultatet. Inrapporteringen har fungerat väl och svarsfrekvensen i Sverige är hög. Relativt kostsamt i Sverige Resultaten visar att det är relativt kostsamt med anställda i Sverige jämfört med många länder i genomsnitt 324 kronor per arbetad timme år 2012, där lönen utgör 221 kronor. Lägst ligger Hotell och restaurangverksamhet med 220 kronor och högst Finans- och försäkringsverksamhet med 557 kronor. Alla kostnader ingår som Genomsnittlig arbetskraftskostnad per timme i Euro, Norge Schweiz Danmark Belgien Sverige Frankrike Luxemburg Nederländerna Tyskland Finland Österrike Irland Italien EU (28 länder) Island Storbritannien Spanien Cypern Slovenien Portugal Malta Tjeckien Kroatien Slovakien Estland Polen Ungern Turkiet Lettland Litauen Serbien Rumänien Makedonien Bulgarien Källa: Underlag från Eurostats databaser 6 Källa:FÖRETAG 2015

7 Det är relativt kostsamt med anställda i Sverige jämfört med många länder Foto: istock arbetsgivaren har för anställd personal. Det innefattar lön, bonus, förmåner, lagstadgade och avtalade sociala avgifter, särskild löneskatt, kostnader för personalutbildning, personalvård, rekrytering, andra arbetskraftskostnader och avdrag för eventuella bidrag. Kostnad för anställd personal varierar mellan länderna. Diagrammet visar den MER INFORMATION Resultat och information från undersökningen för olika länder publiceras främst på eurostat.eu och till viss del på scb.se. I Eurostats databaser finns mer detaljerad statistik uppdelat på t.ex. näringsgrenar och storleksklasser på företag. genomsnittliga arbetskraftskostnaden per arbetad timme i ett antal europeiska länder, för företag med tio eller fler anställda. Norge har den högsta arbetskraftskostnaden på 57 Euro, därefter kommer Schweiz, Danmark, Belgien och Sverige. I Sverige är kostnaden 37 Euro och EU-snittet ligger på 24 Euro. Lägst ligger Bulgarien, Makedonien och Rumänien, med en kostnad under 5 Euro. Vid analys av skillnader mellan länder är det bra att känna till ett lands sociala system, exempelvis hur vissa skatter hanteraras. Diagrammet visar inte hur stor andel av lönen som går till inkomstskatt och visar därför inte vad de anställda får utbetalt. Statistiken tar inte heller hänsyn till prisnivå och skillnader i köpkraft. Trots skillnader i prisnivå och köpkraft, ger statistiken en övergripande och intressant bild över arbetskraftskostnaderna i Sverige och Europa. Veronica Andersson veronica.andersson@scb.se Källa:FÖRETAG

8 Nordeas chefanalytiker Torbjörn Isaksson talade i höstas på SCB:s välbesökta konjunkturseminarium. Han beskriver sig själv som mångårig storkonsument av ekonomisk statistik och ger här sin syn på vardagen som användare. När SCB släpper siffror... Och det går fort. Den första marknadsreaktionen sker i regel på några sekunder. Foto: Matton PÅ NORDEA RESEARCH i Stockholm servar vi vårt handlargolv, våra kunder och vår ledning med analyser av och prognoser på den svenska ekonomin. Tidsperspektivet är ibland mycket kort till exempel nästa KPI-siffra eller arbetslöshetsnotering men ibland sträcker sig våra prognoser några år framåt i tiden. Vi delar alla andra användares självklara behov av oberoende statistik av god kvalitet. Det som däremot är speciellt på de finansiella marknaderna är vikten av att publiceringen sker på rätt sätt. När överraskande utfall för centrala variabler publiceras är nämligen marknadsrörelserna ibland mycket stora. Och det går fort. Den första marknadsreaktionen sker i regel på några sekunder. Ibland kan rörelserna korrigeras en stund senare om det visar sig att det finns skäl att ompröva ett utfall, men även då är kursrörelserna i regel över på någon enstaka minut. 200 miljarder kronor varje dag Omsättningen av svenska räntepapper är omkring 200 miljarder kronor varje dag! Kronan växlas till ännu större belopp. Det ger en fingervisning om vilka summor det handlar om när SCB:s statistik får de finansiella marknaderna att omvärdera priset på olika tillgångar. Därför är det naturligtvis centralt att SCB:s statistik publiceras på exakt rätt sekund genom alla relevanta kanaler, att hemsidan och databaserna fungerar och att SCB:s kontaktpersoner är anträffbara. Det får inte finnas någon slumpmässighet i vem som först får ta del av statistiken eller vem som får bakgrundsmaterial. Problem vid publicering, vilket är ovanligt och dessutom allt mer sällsynt tack och lov, förtar också intrycket av statistiken och i förlängningen av hela SCB. Utfallet via mikrofon och högtalare Vår rapportering av SCB:s viktigare statistikreleaser sker i flera steg. Vi ger direkt en första kommentar om utfallet via mikrofon och ett högtalarsystem som når inte bara vårt handlargolv i Stockholm utan även de i Göteborg, Malmö, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors. Inom fem minuter mailar vi ut en första kommentar och inom 30 minuter en mer fyllig analys. Därefter går vi igenom siffrorna mer grundligt och inser då vad vi egentligen borde ha sagt i de tidigare kommentarerna. SCB:s pressmeddelanden är stela och byråkratiska precis som de ska vara! SCB ska kallhamrat konstatera vad som hänt. Om SCB till exempel värderar utfallet kan det ge intryck av att det ligger särskilda intressen bakom statistikproduktionen och att den inte är oberoende. 8 Källa:FÖRETAG 2015

9 Att definiera vad som ska mätas en grannlaga uppgift En erfarenhet som mångårig storkonsument av ekonomisk statistik är att användare underskattar svårigheterna med att producera statistik. I den meningen har SCB en otacksam uppgift. Det finns användare som förväntar sig att siffrorna ska presenteras dagen efter perioden den avser, spegla ekonomins och samhällets alla skeenden, vara en perfekt avbild av verkligheten och aldrig revideras. En sådan statistikproduktion är naturligtvis en utopi. Bara en sådan sak att definiera vad som ska mätas är en grannlaga uppgift. Fråga till exempel KPI-nämnden vad det kostar att bo i ett hus som man själv äger och du får lika många svar som det finns ledamöter i nämnden. Ansvar att förstå Att tolka statistik kan vara svårt. Ett ansvar vilar även på oss användare. Vi måste sätta oss in i statistiken och förstå vad den avser. Alltför många gånger har ekonomer och journalister gjort feltolkningar eller kritiserat statistiken därför att man inte förstått vad den står för. Vi behöver hela tiden SCB:s hjälp för att förstå statistiken och för att minska risken för missförstånd. Överlag är det centralt att SCB har en nära dialog med oss användare. Som analytiker med fokus på den lilla och öppna svenska ekonomin följer vi även statistik för den internationella ekonomin. Min erfarenhet är att SCB:s statistik står sig bra jämfört med andra länders. SCB gör ett bra jobb helt enkelt. Statistik av god kvalitet är dock inget man ska ta för givet. Jag kan känna en oro för de utmaningar som SCB står inför. Kraven på statistiken ökar, och då inte minst via EU:s förordningar. Dessutom blir ekonomin allt svårare att mäta samtidigt som företag och hushåll förefaller mindre benägna att svara på enkäter. Detta samtidigt som SCB:s anslag är eftersatt. För politikerna är det lätt att ta till besparingar på SCB och andra statliga myndigheter för att finansiera utgiftsökningar på andra områden. Problemet är att det riskerar att urholka den grundfunktion för samhället som statistiken faktiskt utgör. Torbjörn Isaksson, Nordea Foto: Nordea Min erfarenhet är att SCB:s statistik står sig bra jämfört med andra länders. SCB gör ett bra jobb helt enkelt. Källa:FÖRETAG

10 Bättre lönestatistik Under 2014 infördes en ny yrkesnomenklatur. Anledningen var att flera nya yrken tillkommit och att det var dags att spegla arbetsmarknaden på ett riktigt sätt. VID INSAMLINGEN AV statistik över lönestruktur för 2014 infördes en reviderad yrkesnomenklatur SSYK2012, som bland annat ska användas av Yrkesregistret. SSYK står för Standard för svensk yrkesklassificering och bygger på den internationella yrkesstandarden ISCO, som även den har reviderats. SCB har tillsammans med bland annat Arbets förmedlingen tagit fram denna reviderade version av SSYK96. Flera yrken har tillkommit och det var dags att spegla arbetsmarknaden på ett bättre sätt lönestatistiken över yrken blir därmed bättre. Nya SSYK SSYK2012 är ett system för gruppering av individers yrken och den klassificerar personer efter arbetsuppgifter. Den kan användas för att organisera information om lediga platser, arbetssökande och yrken. Yrkesindelningen är en viktig standard inom arbetsmarknads- och individstatistikens område och kan också användas inom företag och organisationer för klassificering av anställda. Nytt är att den svenska standarden kan spegla ansvarsnivåer för chefer. Det infördes dessutom FÖLJ OSS PÅ FACEBOOK: facebook.com/ statisticssweden två nivåvariabler i insamlingen, antal semesterdagar och förmåner som särredovisas. Åldersavgränsningen är nu år mot tidigare år. Den svenska yrkesindelningen ska dessutom så långt som möjligt tillgodose kraven på internationell rapportering och jämförbarhet. Konsekvenser för uppgiftslämnande företag Företagen fick koda om all personal till den nya standarden. Det har inneburit ett stort och i många fall betungade jobb. SCB har svarat på frågor och informerat på scb.se. Vi har också informerat en rad lönesystemsleverantörer om förändringarna. Övergången till ny SSYK får konsekvenser i form av tidsseriebrott i lönestatistik över yrke, som är en efterfrågad statistik. Dock överväger de positiva effekterna, när vi nu kan redovisa lön för yrken som speglar arbetsmarknaden på ett bättre sätt. Hur arbetar SCB med de insamlade löneuppgifterna? SCB granskar inkomna uppgifter mer utförlig med tanke på förändringarna. Merparten har kodat om sin personal och vi hoppas på giltiga och uppdaterade yrkeskoder för alla anställda i de utvalda företagen för att publicera lönestatistik per yrke med god kvalitet. Lönestatistiken I september förra året drog SCB igång den årliga insamlingen av lönestatistiken för privat sektor. Varje år är runt privata arbetsgivare utvalda att redovisa löneuppgifter för sina anställda, och i maj året efter publiceras uppgifterna på scb.se. Totalt handlar det om över en miljon uppgifter. SCB samarbetar med flera arbetsgivarorganisationer för att minska uppgiftslämnarbördan. Utvalda företag representerar flera i sin bransch och är viktiga för att man i slutändan ska kunna göra en skattning av lönerna på hela den privata arbetsmarknaden. 10 Källa:FÖRETAG 2015

11 Vikten av korrekt löne statistik och yrkeskoder Statistiken används både i Sverige och övriga världen för beräkningar av samhällsekonomins utveckling. Lönestatistiken har idag ett stort antal användare och intressenter. Det kan handla om forskare, andra statliga myndigheter, nationalräkenskaperna på SCB, internationella organisationer och inte minst allmänheten som kan hitta lön för sitt yrke på scb.se. Lönestatistiken är också viktig för att analysera osakliga löneskillnader mellan olika grupper på arbetsmarknaden, exempelvis mellan kvinnor och män. Mer lönestatistik på scb.se Du kan använda lönedatabasen på webbplatsens startsida. Indelningen på yrke är grov. I Statistik databasen finns en finare indelning på just yrke, dock inte de minsta med risk för att röja enskilda företag eller individer. Om jämställdhet i företagsvärlden Fler män än kvinnor är företagare i Sverige 72 respektive 28 procent. Fler män än kvinnor kan också tänka sig bli företagare, enligt Tillväxtverkets Entreprenörskapsbarometer. Hur ser då skillnaderna ut i företagsform Ett företag kan drivas som ett egenföretag eller som ett fåmansaktiebolag. Bland manliga företagare driver 40 procent aktiebolag och 60 procent är egenföretagare. Bland kvinnor är motsvarande siffror 25 respektive 75 procent. och hur ser uppdelningen ut efter näringsgren? I diagrammet ser vi en jämn könsfördelning endast inom utbildningsväsendet. I två näringsgrenar dominerade kvinnorna, i de övriga männen. Egna företagare år efter näringsgren 2013 Kvinnor % % Enheter för vård och omsorg Företagstjänster Hotell och restauranger Handel Fastighetsbolag Tillverknings- och utvinningsindustri Kreditinstitut och försäkringsbolag Byggindustri Män Personliga och kulturella tjänster m.m. Utbildningsväsendet Jordbruk, skogsbruk och fiske Informations- och kommunikationsföretag Transportföretag Företag inom energi och miljö % % Källa: Arbetskrafftsundersökningarna, AKU 2013 Daniel Widegren daniel.widegren@scb.se TIPS PÅ LÄNKAR Statistikdatabasen: statistikdatabasen.scb.se Lönedatabasen: scb.se/lonedatabasen/ Löneatlasen: scb.se/kartor/loneatlas Uppgiftslämnarinformation: scb.se/slp MER INFORMATION På uppdrag av regeringen presenterar SCB könsuppdelad statistik i fickboken På tal om kvinnor och män och på scb.se/jamstalldhet. På scb.se presenteras statistik kopplat till de jämställdhetspolitiska delmålen och inom tre fördjupningsområden. Ett område är Entreprenörskap och företagande med bland annat Förutsättningar för företagande, företagens ekonomi, operativa företagsledare och representation i styrelser. Varje box representerar en näringsgren. Storleken på boxen är proportionerlig mot antalet företagare i respektive näringsgren. Bredden visar könsfördelningen, kvinnor till vänster och män till höger. Helena Löf helena.lof@scb.se Källa:FÖRETAG

12 Statistik gör länder bättre Statistik är en av grundpelarna i ett modernt samhälle. Beslutsfattare behöver underlag för att fatta beslut och följa upp ett lands utveckling. Källa:Företag träffar Jean-Pierre Ntezimana på SCB:s avdelning Inter national Consulting Office, ICO som berättar om SCB:s bidrag till att bygga upp statistikkunskap i länder utanför EU. Sedan år 1983 arbetar SCB med kunskapsöverföring inom kompetensområdet statistik på den internationella marknaden utanför EU. SCB har en enorm erfarenhet och expertis inom statistikutveckling och vi har ett väldigt gott renommé internationellt. Vi är en av de ledande statistikmyndigheterna i världen att hjälpa andra att bli bättre, konstaterar Jean-Pierre. Fokus för SCB:s internationella arbete är de svenska biståndsländerna, i dagsläget på Västra Balkan, Östeuropa, Afrika och Asien. Det handlar dels om att överföra kunskap om den övergripande styrningen och ledningen av statistikproduktionsprocessen och det statistiska systemet, dels om enskilda statistikområden. Det handlar både om kunskap hos de som ska ta fram statistiken och de som ska använda den. Flera aktörer behöver samordna sig för att resultatet ska bli så bra som möjligt. Spännande projekt på gång med Somalia Ett nytt spännande projekt är på gång Somalia. Landet består i nordväst av Somaliland, som förklarat sig självständigt men som inte blivit erkänt av världssamfundet, i nordöst av den delvis självstyrande regionen Puntland, inte heller den erkänd av världssamfundet, samt södra Somalia med huvudstaden Mogadishu. Södra Somalia har de senaste dryga 20 åren varit krigshärjat även om regeringen har När UNFPA gjorde folkräkningen satt man exempelvis posterade vid olika vattenhåll som är frekvent besökta av nomader under torrperioden för att kunna räkna även de som inte har en fast bosättning. ökat sin territoriella kontroll över de södra delarna under de senare åren. Många utmaningar återstår dock, då en del områden fortfarande är i händerna på Al-Shabaab. Puntland är också en del i den federala regeringen. Förfrågan från Sida om att inleda ett samarbete med Somalia, visar verkligen hur viktig statistiken är i uppbyggnaden av ett lands infra struktur, säger Jean-Pierre. Biståndsgivare, Världsbanken, Internationella valutafonden och andra står på kö för att få underlag som belyser alltifrån hur många invånare det finns i landet, vad de livnär sig på, hur utbildningsnivån ligger till, hur inflationen ser ut, vad som är de viktigaste import- och exportvarorna och vad landet har för ekonomisk tillväxt. Efterfrågan är enorm och utbudet i stort sett noll. Lösningsfokuserade arbetssätt Arbetet som väntar SCB i Somalia är både spännande och utmanande. Oroligheterna i landet har lämnat sina spår och nästan hela statsapparaten behöver byggas upp på nytt. Det gäller även statistikområ 12 Källa:FÖRETAG 2015

13 Foto: istock Bild: NyföretagarCentrum det där SCB behöver vara med och bygga upp det mesta från grunden. Jean-Pierre berättar att Somalia kommer ställa oss inför helt nya sätt att arbeta. Det ställer krav på oss att vara lösningsfokuserade och innovativa. På grund av det instabila läget i delar av landet kommer vi inte att ha några statistikkonsulter på plats arbetet får i så fall koordineras och utföras i grannländerna. Koordinering av arbetet inom detta projekt kommer också vara lite speciellt då SCB ska samverka med tre statistikenheter eller rättare sagt tre avdelningar för statistik inom planeringsministeriet i Mogadishu, Garowe-Puntland och Hargeisa-Somaliland. Det arbetar dessutom väldigt få personer på de respektive statistikenheter, med låg utbildningsnivå. Projektet kommer i första hand att handla om utbildning och bygga upp statistikkompetens, säger Jean-Pierre. Men det är också viktigt att vi kommer igång med de mest centrala indikatorerna som efterfrågas av världssamfundet och av de lokala beslutsfattarna. För närvarande färdigställs en begränsad folkräkning med hjälp av UNFPA*, som kommer ge mycket information att arbeta vidare med. Folkräkningen är också en förutsättning för att kunna gå vidare med en Hushållsundersökning där individers konsumtion och konsumtionsmönster undersöks. Hushållsundersökningen är en viktig komponent både för beräkning av inflation och BNP. Fattigdom och analfabetism Hur gör man då statistik i ett land som präglas av stor fattigdom och utbredd analfabetism? När UNFPA gjorde folkräkningen satt man exempelvis posterade vid olika vattenhåll som är frekvent besökta av nomader under torrperioden för att kunna räkna även de som inte har en fast bosättning. Det är ett bra exempel på innovativ statistikinsamling när den fungerar som allra bäst! Cecilia Hertzman *UNFPA, the United Nations Population Fund Källa:FÖRETAG

14 För småföretagare och vid nyetablering SCB:s närområdesprofil Närområdesprofilen är en populär produkt som ger dig information om marknaden. Den vänder sig i första hand till dig som ska, eller precis har startat företag. Snabbt får du ett marknadsunderlag att ta med till banken som stöd till din affärsidé. Närområdesprofilen ger ett intressant underlag för planering vid nyetablering: Passar läget för just min rörelse, når jag min målgrupp om jag lägger verksamheten här? Du får en snabb överblick av ett område både nattetid och dagtid. Det är många som gör sina inköp på lunchen eller till och från arbetet du ser alltså hur många som rör sig i området, som boende eller i arbete. Närområdesprofilen ger dig statistik för utvalda geografiska områden. Genom att utnyttja SCB:s många register kan vi erbjuda unika möjligheter att ge dig svaren på dina frågor. Hur går det till? Hur många bor eller arbetar inom en radie på 500 meter? Hur många kan nå mig inom 30 minuters bilresa? Med hjälp av en adress från dig, ringar vi in ett område utifrån en radie eller körtidssträcka, beroende på vad som passar dig bäst. Vilken information får jag? När du valt område skapar vi en statistikrapport i excel med tabeller och diagram som ger svar på följande frågor: Hur ser åldersstrukturen ut på de boende i närområdet? Hur många har sin arbetsplats i området? Hur ser köpkraften ut i området? Bor folk i bostadsrätt, hyresrätt eller i småhus i närområdet? Hur många bilar, motorcyklar och mopeder finns det i området? 14 Källa:FÖRETAG 2015

15 Foto: Scandinav, Anne Dillner EXEMPEL PÅ UPPGIFTER I STATISTIKRAPPORTEN MER INFORMATION om SCB:s Närområdesprofil får du på scb.se under Våra tjänster och Regionala statistikprodukter. Du är också välkommen att kontakta oss på telefon eller e-post: regionalt@scb.se. Magnus Nyström magnus.nystrom@scb.se Källa:FÖRETAG

16 Nyhet! Visualiserad svensk turism B Avsändare: Statistiska centralbyrån Örebro Hur påverkas Sveriges hotell, stugbyar, vandrarhem och campingar av lokala evenemang, nya sevärdheter eller förändringar i infrastrukturen? Finns det någon minsta gemensam geografisk nämnare för anläggningar med hög beläggningsgrad? Hur ser beläggningen ut i fjällen kontra skärgården eller i din verksamhets upptagningsområde? Antal gästnätter per län för SCB GER ER MÖJLIGHET till svar på dessa frågor när nu Inkvarteringsstatistikens anläggningsregister har koordinatsatts. Med hjälp av GIS har Sveriges alla verksamma hotell, vandrarhem, stugbyar och campingplatser i anläggningsregistret fått sina unika nord-sydliga och öst-västliga koordinater och kan därmed pekas ut på karta. Anläggningsregistret uppdateras löpande med nytillkomna anläggningar. I skrivandets stund innehåller registret drygt koordinatsatta anläggningar. Det koordinatsatta registret skapar möjligheter att visualisera näringens utveckling genom olika tematiska kartor och det öppnar upp för analyser av turistiskt intressanta områden som skär genom län och kommuner, säger Karin Hallmén, projektledare vid SCB. Inkvarteringsstatistiken hjälper till att beskriva ett givet områdes tillfälliga befolkning och kan därmed ses som ett komplement till natt- och dagbefolkningen. Genom att koordinatsätta registret kan vi koppla samman Inkvarteringsstatistiken med all annan geokodad data för intressanta tväranalyser! Inkvarteringsstatistiken omfattas precis som SCB:s andra undersökningar av statistiksekretessen. För inkvarteringens del innebär det att data aldrig lämnas ut för grupper med färre än fem anläggningar. Monica Holmberg Gästnätter inom 1 km från kust Gästnätter >1-10 km från kust Gästnätter i fjällområde Övriga gästnätter Totalt antal gästnätter Kartan visar totalt antal gästnätter per län för Vikten av närhet till kusten för landets turistnäring framträder tydligt. En betydande del av gästnätterna sker på mycket liten yta, längs kusten och i flera län sker till och med majoritet av gästnätter inom 1 kilometer från kusten, kommenterar Marcus Justesen, GIS-expert vid SCB. 16 Källa:FÖRETAG 2015