E n t i d n i n g f r å n M a l m ö s t a d. Å r g å n g 3 6 N r 1 m a r s

Transkript

1 E n t i d n i n g f r å n M a l m ö s t a d. Å r g å n g 3 6 N r 1 m a r s Så slog Malmö äntligen sitt 30 år gamla befolkningsrekord. I januari firades rekordhållaren Karin Lannerheim på Rådhuset, där kommunfullmäktiges ordförande Kjell-Arne Landgren välkomnade henne. Sid 22 I slutet av januari invigdes Kriscentrum för män. Målgruppen är män som på olika sätt hamnar i kris och behöver reda ut situationen med en annan man. Sid 17 Internationella musikföreningen,med romska rötter, är redan på plats i Föreningarnas hus.föreningens ordförande Ivan Nikolizsson slår an tonen och berättar att man sysslar med zigensk dans,speciellt för barn mellan 8 och 15 år. Föreningar samlas i eget hus Malmö stads barnkulturcenter Blå Hästen fyller tio år. Den 4 7 mars arrangeras det bland annat teater, dansworkshop, utklädning, berättarverkstad och annat kul. Sid 20 Byggplaner för bostäder Malmö har vuxit 17 år i ra d. Om befolkningsutve c k l i n g e n ska följas behövs det nya bostäder varje år enligt s t a d s by g g n a d s k o n t o ret. Sid 7 25 föreningar i Malmö får en unik chans att samarbeta och lära känna va ra n d ra. Malmö stad satsar 35 miljoner kronor på att förva n d l a gamla Pri p p s b ry g g e riet till Före n i n g a rnas hus. Det finns ingen motsva righet i landet. Andra städer är nyfikna på v å rt projekt, säger fri t i d s d i rektör Ingmar Zäll. Bred samling mot rasism Den sker en kra f t s a m- ling mot rasism. Köp en knapp och få fritt inträde till ett 80-tal kultura r ra n g e- mang. Stor utställning av g ru n d s k o l o rna. Sid 11 F ö reningar med rötter i Sve ri g e, Grekland, Somalia, Un g e rn, Po l e n, Tu rkiet och Makedonien ska samsas med romska, palestinska, ara b i s- ka och kurdiska före n i n g a r. En brokig mångfald, men föreningar som är öppna för alla. Inflyttning sker successivt under våren och en del f ö reningar är redan på plats. Sid 10 Ett drömmarnas hus för barn- och ungdomskultur Nu får barn och ungdomar i Malmö en mötesplats där drömmar kan vävas och förve rk l i g a s. Dr ö m m a rnas hus på Ro s e n g å rd startar ett barn - och ungdomskulturh u s. Allmänna arv s f o n d e n har beviljat pengar i tre år. Vi är stolta och glada att kunna ge Malmös ungdomar denna chansen, säger Åsa Johansson som är pro j e k t l e d a re. Sid 20

2 2 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Prominent, Malmös senaste bidrag på den svenska musikhimlen: För oss är det här en passion Medlemmarna i Malmögruppen Prominent kan inte direkt vara missnöjda med hur karriären går. Trots att debutalbumet "A long time coming" släpps först nu i febru - ari har gruppen redan uppmärksammats för sina två singlar. Den senaste och andra singeln, "Say Hey",spelades flitigt både i radio och tv och debutsingeln, "She", resulterade i att Z-TV:s tittare röstade fram Prominent till bästa svenska hiphop-grupp på musikgalan Swedish Hit Music Awards i Stockholm. Fast karri ä ren kunde ha startat ännu tidig a re, visar det sig. Redan 1999 hade Prominent ett skivkontrakt på gång med ett danskt skivbolag. Den gången ra n n det hela ut i sanden och det tog alltså n å g ra ytterligare år för gruppen att få ut sin musik på skiva. Det danska s k i v k o n t raktet fick Här vi för en låt som hette "M.O. N. E. Y. " och faktiskt va r den allra första låten vi skre v, berättar gru p p- m e d l e m m a rn a. Det kändes jobbigt när det inte blev nåt. Vi fick börja om från början... Prominent har fyra medlemmar: P i n e ro som ra p p a r, Castelo som sjunger, och Colossos som både rappar och prod u c e ra r. De två sistnämnda gör också all musik tillsammans. Den fjärde medlemmen, som håller sig lite i skymundan, är p roducenten Alex K. Alla fyra har hängt med sen start e n 1996, då de bildade Prominent. Det va r genom musiken som de lärde känna va rann. Colossos spelade musik på sitt håll, Castelo och Pinero hade ett annat b a n d. Vi tyckte väl att det var lika bra att vi g j o rde något tillsammans, säger de i mun på va ra n n. Sin musik beskri ver de själva som hiphop-soul. De blandar alltså element från åtminstone två sva rta ameri k a n s k a tassar man inte runt på tårna så mycket, det är mer ärligt Information från Malmö stad. Nr 1,mars 2003,utgiven vecka 9. Nästa nr : April m u s i k s t i l a r, både tru m b e a t s, rap och starka skönsjungna melodier. Fast det finns mer än amerikanska influenser i musiken, kanske för att medlemmarna är " i n va n d ra re" med rötter i Latinameri k a och Polen. De är dessutom ett sammans vetsat gäng som växt tillsammans genom åren i Pro m i n e n t. Den största inspirationen får vi nog från va ra n d ra i bandet snara re än utifrån. Vi umgås mycket och intensivt. Då blir det väl så att man påve rkar va ra n n. Hyllade hemstaden För även om Colossos har polska föräld rar och Castelo och Piñero kommit till Sve rige från Bolivia re s p e k t i ve Uruguay i unga år så är de tre öve rens om att först och främst är det staden Malmö som format dem. De passade också på att hylla hemstaden när det va r dags att gå upp på scenen i Stockholm för att ta emot sitt pris på Swedish Hit Mu s i c Aw a rd s. Det var jag, e rkänner Ca s t e l o. Jag skrek ut Gu l l v i k s b o rg / He rmodsdal! Där har jag vuxit upp och jag ville hylla min hemort. Malmö har något visst, absolut, och genom åren har man till och med blivit riktigt lokalpatri o t i s k. Malmö hela världen Alla tre pratar sig va rma när Malmö kommer på tal. Men kan de också sätta fingre t på vad som är så bra? Det finns en viss Malmöanda, menar de. Om man jämför med Stockholm, dit vi ofta åker i och med att vi sysslar med musik, så är man mer rakt på sak i Malmö, tycker Co l o s s o s. Här tassar man inte runt på tårna så mycket utan det är mer ärligt och dessutom lite saktare t e m p o. Jag tror också att banden som spelar musik här i Malmö är mer ori g i n e l l a. Kanske inte för att man alltid tänker på Adress: Vårt Malmö, Malmö Telefon: Växel Te l e fax: Ansvarig utgivare: Kjell-Arne Landgren Kommunfullmäktiges ordförande Telefon det när man gör musik, men det blir liksom lite mer eget här, fyller Castelo in. Sen undrar jag om de som inva n d ra d e s venskar upplever Malmö på ett speciellt sätt. Är det en segre g e rad stad? Hur har det va rit att växa upp här? I Malmö finns det ju massor av olika folk, säger Pinero. Personligen har jag a l d rig tänkt på Malmö som en segre g e ra d stad! Jag har vuxit upp på Ro s e n g å rd med människor från hela världen, även sve n- s k a r. Mitt Malmö är hela världen, tyc k e r Co l o s s o s. Så växte jag upp. Sen är det klart att det finns problem, men så farligt är det inte här om man jämför med många a n d ra ställen. Pre c i s, håller Castelo med. Vi leve r t rots allt i Sve ri g e. Så illa är det inte. In t e än i alla fall. För övrigt är det just nu mest tankar om skivsläpp och den musikaliska fra m t i- den som upptar Prominents tid. Vad händer när debutskivan släppts? Vad har de för drömmar inför fra m t i d e n? Framför allt är det skönt att äntligen få släppa en skiva, säger Co l o s s o s. Det har R e d a k t ö r : Stefan A n d e r s s o n Telefon M a l m ö k a l e n d e r n : Monika Månsson Telefon Upplaga: ex ju tagit ett tag. Jag vet ju inte, men kan tänka mig en kvinna som är gravid och väntar och väntar... Så känns det äntligen! Det känns bra att nu kunna visa förä l d rar och vänner vad vi gjort hela tiden, att det faktisk blivit något, tycker Pinero. Mer än bara berömmelse Att kunna leva på musiken är målet. Klart man vill ha pengar, inget snack om det, menar Ca s t e l o. Att ha så man klarar sig och får va ra ifred, kunna jobba med ny musik, skri va låtar. För Prominent är musiken mer än b a ra en väg till listor och berömmelse. Visst är det kul att få priser och bli bekräftad, få lite respekt i musikbranschen. Me n s t ö r re än så är musiken i sig. För oss är det här en passion. Vi har hållt på med musik i en eller annan form så länge vi kan minnas, har alltid va ri t inställda på att vi ska syssla med musik. Det är nog därför det känns extra skönt nu när allt börjar rulla på... Art Director: Mohammad Hassan Hashemian Telefon Annonser: Ardeo Marketing Telefon , Tryck: Skånska Dagbladet,Malmö JO E L ER I K S S O N Killarna i Prominent beskriver sin musik som hip hop-soul. Från vänster, Piñero,Castelo och Colossos. Johanna Kristiansson upptäckte serietecknarskolan av en slump och siktar efter utbildningen på att bli barnboksillustratör. Jag gillar barn och tycker serier är ett bra sätt att kommunicera på,säger hon. Malmö plantskola för nya serietecknare De senaste åren har Malmö blivit något av Sveriges n ya centrum för tecknade serier. Den viktigaste orsaken till detta är den serietecknarutbildning som 1999 startade på Kvarnby Folkhögskola, ett stenkast från Värnhemstorget. Ett fåtal liknande utbildningar finns i Sve ri g e, men ingen har fått ett sådant genomslag som serietecknarskolan i Malmö. En nöjd kursansva rig lära re, Fre d rik St r ö m b e rg som även är ord f ö ra n- de i Se riefrämjandet och redaktör för dess tidning Bild & Bubbla, konstaterar att utbildningen hittat sin form och eta- Som b l e rats rejält under de fyra år som den f u n n i t s. Vi har gått från ett litet klassru m första året till en hel våning för oss s j ä l va fyra år senare. Det känns att vi landat, inte bara lokalmässigt utan äve n med utbildningens form. Och nu är vi rejält etablerade vi tar in tjugotvå nya e l e ver varje år och till varje plats har vi fem sökande. K l a s s rummet finns högst upp i den ljusa vindsvåningen. At m o s f ä ren är avslappnad och kre a t i v. Öve rallt finns p e n n b u rk a r, penslar och papper. Fullt av skisser och färdiga teckningar på väggarna. Doften av tusch hänger i luften. Men det är mer än kreativt skapande som står på pro g rammet för seri e e l e ve r- n a. Kursens två huvuddelar är konst och liten lärde jag mig nästan helt själv att läsa med hjälp av Bamse kommersialism, berättar St r ö m b e rg. De t räcker inte att va ra en skicklig tecknare man måste också veta vad upphov s r ä t t i n n e b ä r, kunna sälja in sig och ha kunskap om branschen. Annars kommer man inte långt. Hittar sin egen stil Utbildningen bygger mycket på att de tre l ä ra rna är helt olika och komplettera r va ra n d ra. Fre d rik St r ö m b e rg har hand om det administra t i va och lär dessutom ut seri e t e o ri och historia. Tony Cro n s t a m, som gör serien Elvis för dagstidningen Me t ro, undervisar i teckningsteknik. Gunnar Krantz, en av Sve riges mest ru t i n e rade seri e- s k a p a re, är inri k- tad på det konstnärliga och kre a t i- va. St a n d a rden på utbildningen är det således inget fel på. Men finns det plats i Sve rige för tjugonio nyutbildade seri e e l e ver varje år? Man får ju tänka på att alla som går här inte siktar på att skapa en egen seri e för publicering i någon tidning, säger St r ö m b e rg. Det här är en bred konstnärlig utbildning där var och en ska få hjälp att hitta sin egen stil och inriktning. Några gör skämtseri e r, en del drar åt konstnärligt måleri. Somliga vill skri va seri e m a- n u s, andra hålla på med illustra t i o n e r. Tecknande brevbärare Att bli just illustratör har en av årets elever som mål. Fast för tillfället är hon mest upptagen med att göra en barn s e rie om katten Ni l s. Johanna Kristiansson kommer från V ä n e r s b o rg och upptäckte serieskolan lite av en slump. Det var pappa som såg en artikel om utbildningen och tyckte att jag skulle söka hit. Jag är ju egentligen bre v b ä ra re men har tecknat ända sedan jag var liten. Fast jag blev väldigt öve r raskad när jag kom in. Efter flytt till Malmö och studentlägenhet på Bo01-området har hon efter en termin funnit sig tillrätta, både i Malmö och med seri e u t b i l d n i n g e n. Vi har bra sammanhållning i klassen och jag utvecklas hela tiden som tecknare. Till exempel har mitt tuschande blivit b ä t t re mycket sen jag kom hit och det är i n s p i re rande att umgås med likasinnade på heltid. Jag trivs jättebra. Gillar barnserier Johanna gör som sagt mest barn s e rier ofta om katten Ni l s, hans vänner och ov ä n n e r. Va rför just barn s e ri e r? Jag gillar barn och tycker serier är ett b ra sätt att kommunicera på, man kan använda både ord och bilder. Som liten l ä rde jag mig själv att läsa nästan helt med hjälp av Ba m s e. Efter utbildningen siktar Johanna på att bli barn b o k s i l l u s t ra t ö r. Och faktiskt har hon redan fått ett uppdrag! I samband med serieskolans årliga besök på bokmässan i Göteborg förra hösten knöt hon kontakt med ett förlag som ville att hon skulle illustre ra en bok åt dem. Johanna Kristiansson har alltså re d a n nu kommit en bit på vägen. JO E L ER I K S S O N Brett utbud av serier på S t a d s b i b l i o t e k e t BILD: EWA LEAVA U Att Malmö de senare åren blivit en seri e - stad märks inte minst på stadsbiblioteket. Här finns en av Sve riges få specialavd e l- ningar för tecknade seri e r. Och även om a vdelningen är populär med ständigt ökande utlån finns det fort f a ra n d e många som blir positivt öve r raskade när de för första gången upptäcker seri e rn a på bibliotekets tredje våning. Ännu så länge är det mest de inbitna s e ri e l ä s a rna som vet att seri e a vd e l n i n g e n f i n n s, säger bibliotekarien Mats No rd - ström. Fast allt fler upptäcker avd e l n i n g- en och lånen ökar stadigt, från lån år 2000 till år Se ri e a vdelningen startade när stadsbiblioteket öppnade igen efter omby g g n a- den Året därpå blev Mats No rd - ström ansva rig för avdelningen. Ut b u d e t är brett och kan tillfredställa de flesta s m a k e r. Svenska serier och utländska, h u m o r, självbiografiskt, manga (japanska s e rier) och äventyr är några av genre rn a. Mest populära är de svenska humors e ri e rna, upplyser No rdström, och då inte minst de lokala självbiografiska seri e b e- r ä t t a rna från Malmö, till exempel Da n i e l A h l g ren och Mats Källblad. F ö rutom att låna hem album är det många som kommer till hit för att blädd ra och läsa på plats. Se ri e a vdelningen är lockande V å rt Malmös utsände är inte den enda besökaren som gärna slår sig ner och stannar en stund.

3 4 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars K R Ö N I K A Cajsa Carrén är frilansjournalist och flyttade nyligen till Malmö från Lund.En dödssynd med Lundaögon sett.här ger hon sin syn på saken. En syndares bekännelse Jag har flyttat 15 gånger i mitt liv. Och stannat tillfälligt på många fler p l a t s e r. Nu har jag bidragit till det nyligen satta befolkningsre k o rdet i Malmö. I den här staden har jag aldrig bott förut. Längst tid har jag bott i Lund först sex år som student och förv ä rv s a r b e t a n d e, senast 20 år som mamma och journalist. Nu pendlar jag mellan det bästa av varje värld. I Lund är det en dödssynd att flytta till Malmö. Cajsa Carrén ska flytta till Malmö fy fan! skrev den lokala skva l l e r p ressen. Hur ska du tri vas bland de där? undrade man och syftade på icke-akademiker med dialekt, inva n d ra re och annat löst folk som man tror inte finns i hemkommunen. I Lund kan man klä sig i neonfärgad nerspydd nattsärk utan att någon lyfter på ögonbrynen. Men i Malmö klär man upp sig när man går och handlar m j ö l k, är en annan missuppfattning från anno dazumal. A l d rig har jag nämligen sett så många bakåtkammade, ro s a s k j o rt a d e, beig e u l s t rade prototyper med svåra rtade Östermalmskomplex som runt St o r- och Mårt e n s t o rgen i Lund just nu. Medan när jag går på tre n d k rog i Ma l m ö sitter det ofta luvade och lufsiga personer med olikfärgat hår och utan attit yd p roblem. I Lund sitter just de senare på kultcaféet Ariman, en av kva rvarande oaser. Jag känner igen dem från bussen åh, min älskade 131:a som ersätts med 130:an eller 171:an på helger och kvällar. Eller till och med sätts in extra på helgnätter när många ska hem och ru n d t u ren via Åkarp känns onödig tack för det Sk å n e t rafiken! Annars kan man stanna i Malmö och roa sig, åldersdiffere n t i e rade nöjesplatser är det till skillnad från i Lund gott om. I universitetsstaden blir antalet studenter som kommer och går så opro p o rtionellt stort. De altern a t i va tillstånden mellan ungdomsåren och sotdöden får liksom en större bredd i Malmö högskolestaden och storstaden. Ska jag nu ändå dra nytta av de fördelar som finns i Lund kan jag också ta tåget som går nästan hela tiden. Pl a n e rar jag väl kan jag äntra det på Pe r s b o rgs pågatågsstation som ligger ett stenkast från min bostad på L ö n n g å rden. Annars från Ce n t ralen dit jag kommer på underbara cykelvägar hur många kilometer som helst. Den där cykelhjälmen jag plockade fram ur vindsförrådet när jag skulle flytta till storstaden känns inte lika nödvändig som när jag skulle flytta från cykelstaden Lund. Fördel Malmö: Här är det plant! Visste ni att Lund är den stad där det är högst nivåskillnad i hela Sve rige? Ja, ja, bra för benmusklerna. Dem övar jag för övrigt som nyinflyttad på promenader i min nya hemstad. Kommer till Klaragatan! Kommer till Idunsgatan! Kommer till Ki r s e b e rg! Och jag som trodde att Lunds kulturk vad ra n t var något helt unikt. I Malmö finns hur många som helst! Och många parker förstås. Lund har förvisso en av världens va c k raste där kan man sommartid lyssna på tjosanunderhållning. I Malmös stadsträdg å rdscafé har man höjt den musikaliska ribban och även visat konstfilm i sommar också en para d ox med tanke på städernas re s p e k t i ve ry k t e n. Ribban ja! Delvis uppvuxen i Bohuslän och He l s i n g b o rg har jag förstås en havslängtan i mig som nu kan tillfredsställas mycket enkelt. Den gångna s o m m a ren kunde jag dessutom se nedmonteringen av Ko c k u m s k ra n e n. Är de helt historielösa i Malmö? säger Lu n d a k o m p i s a r. Sådant rabalder om en kran som bara stått där sedan 70-talet! Vad skönt att du inte skri ver om Möllevången, kommenterar en Ma l m ö v ä n som är trött på klichéer. Se n a re får jag veta att Möllevången just nu motsva rar ett tvärsnitt av befolkningssammansättningen i hela Sve ri g e. Och då måste jag ju skri va det. Möllevången är dessutom unikt på det sättet att det är en central, inva n d ra r- tät arbetarstadsdel. Sådana lär bara finnas bara i Berlin och Pa ris i övri g a Eu ropa. Övriga Eu ropa kommer för övrigt vi Malmöbor till på tjugo minuter. Om nu inte Malmö räcker till. Cajsa Carrén Årets företagare har kungen och Wallenberg som kunder Han är årets företagare i Malmö,Stefan Widén vd för IT-företaget XOR Group AB. Utmärkelsen fick han för sitt utpräglade entreprenörskap och sina höga tillväxtambitioner. Priset delades ut vid den stora galakvällen för näringslivet i Malmö den 22 januari. En synnerligen värdig segrare, tyckte juryn men så har också Stefan Widén såväl kungen som Wallenberg bland sina kunder. Det känns både väldigt roligt och oerh ö rt smickra d e, säger Stefan Widén när V å rt Malmö träffar honom på XO R : s huvudkontor i Limhamn. Dessutom hade jag inte alls räknat med att få priset. Jag trodde faktiskt att det skulle gå till Espresso House Swe d e n. Det är ju ett företag i tiden med en helt ny a f f ä r s i d é. Det var alltså ingen väntad seger och inte minst därför känns det väldigt bra just nu. Ingen dagligvara XOR är i dag en ledande leve rantör av affärs- och ekonomisystem till såväl stora som små företag. Systemen hjälper företagen att styra och kontro l l e ra sin ve rks a m h e t. På Pågen AB i Malmö har mer än va r t redje medarbetare utländsk bakg rund. Ett faktum som blev avgörande när Pågen fick Malmö stads Mångfalds- och In t e g ra t i o n s p ris 2002 i f ö retagsklassen, det tredje pre s t i g e p ri s e t som delades ut under näringslivsgalan i Malmö Ko n s e rt h u s. Vi är mycket stolta över utmärk e l s e n, säger Pågens V D, Håkan Si g vant. Den är ett bevis på att vår synnerligen medve t n a satsning på integration va rit helt ri k t i g. Mjöl på fingrarna Men för Pågen handlar begreppet integ ration inte bara om att integre ra meda r b e t a re med utländsk bakrund med de s ve n s k f ö d d a. Vi har jobbat med integration i ett v i d a re perspektiv, säger Håkan Si g va n t. För oss handlar det om att integre ra samtliga medarbetare kring en gemensam värd e g rund som innehåller kärn v ä r- dena livsglädje, omtanke, entusiasm och Ekonomisystem är definitivt ingen d a g l i g va ra, säger Stefan Widén. Därf ö r bygger vårt arbete mycket på att vård a v å ra kundre l a t i o n e r. Vi arra n g e rar re g e l- bundet kundträffar, användarmöten och så kallade ro a d s h ows där vi visar hur man kan ha största möjliga nytta av sina XO R- p ro d u k t e r. Sj ä l va pro g ra m va ran utvecklas också hela tiden och kunderna får re g e l b u n d e t ta del av nya versioner för uppdatering av sina system. XOR:s produkter är baserade på den senaste tekniken från Mi c rosoft och de är redan från början skapade för att kunna i n t e g re ras och samve rka med kundern a s olika branschsystem. XOR finns i tre ve r- s i o n e r, Compact för småföretag, Co n t ro l för större företag och Connect för de ri k- tigt stora. Förflutet som nattklubbsägare Stefan Widén, som har en ekonomutbildning i botten och bland annat ett förf l u t e t som nattklubbsägare tillsammans med Pe rcy Nilsson (Etage), grundade XO R 1990 tillsammans med en kompanjon. Man hade utvecklat ett affärs- och re d o- visningssystem och företagets första stora kund var Stenabolagen i Göteborg. I dag använder omkring personer dagligen XOR:s pro d u k t e r. Bagare fick mångfaldspris Vi har skapat en Pågen-anda som samtliga medarbetare är delaktiga i,säger Pågens vd Håkan Sigvant.Eva Malmberg är personalchef. stolthet. Stolthet över va ru m ä rket Pågen och kva l i t e t e rna det står för. Vi har skapat en Pågen-anda som samtliga medarbetare ingår i. Med andra o rd, det spelar ingen roll var du kommer ifrån, bara du har mjöl på fingra rn a. Mångfald en del av varumärket Hi s t o riskt sätt var det sextio - och sjutiotalets brist på arbetskraft som gjorde att också Pågen fick många medarbetare med utländsk bakgrund. Men alla positiva erf a renheter genom åren medförd e ganska snart att företaget medvetet anställde allt fler inva n d ra re och i dag har alltså mer än var tredje utländsk bakg ru n d. Mångfalden har blivit en avgöra n d e del i vårt va ru m ä rk e, säger Håkan Si g vant. Och det är vi väldigt stolta öve r. Till exempel har många av våra meda r b e t a re med arbetsledande befattning utländsk bakgru n d. PE R ER I C S O N Årets företagare i Malmö heter Stefan Widén och är vd för IT-företaget XOR Group AB. Han fick Malmö stads pris för sitt utpräglade entreprenörskap och sina höga tillväxtambitioner. F ö retaget har dessutom vuxit snabbt när det gäller antalet anställda. För närva rande jobbar 116 personer på XO R : s kontor i Malmö, Stockholm, Göteborg, Helsingfors och Vasa i Finland samt i Polen. I No rge finns XOR re p re s e n t e ra d e genom återf ö r s ä l j a re. De bestämmer hur din medicin ska smaka Årets medicinpri s, som också det, delades ut under galakvällen den 22 j a n u a ri gick till ett relativt nystart a t f ö retag i Malmö. Galenica heter före t a g e t och det har sitt huvudkontor på Me d e o n Science Pa rk i Malmö. Företaget arbetar inom området galenisk farmaci, vilket innebär att man form u l e rar nya läkemedel. Enkelt uttryckt bestämmer Ga l e n i c a hur dina mediciner ska smaka och se ut. Ju ryns motive ring till att ge Ga l e n i c a m e d i c i n p riset var bland annat att före t a- get på ett fra m g å n g s rikt sätt byggt upp en i n d u s t riell ve rksamhet inom galenisk farmaci. Företagets framgångar är re s u l t a t e t av ett gott affärsmannaskap och det visar dessutom möjligheten att etablera en l i v s k raftig ve rksamhet trots begränsade re s u r s e r. Galenica grundades 1999 av apotekaren Ronnie Wallin och hans partner He n ri Hansson, också han a p o t e k a re. Det var oerh ö rt roligt att få det här priset, säger Ro n n i e Wallin. Ve rkligen en uppmuntra n och ett bevis på att vi är på rätt v ä g. Jag är både stolt och glad, säger han och förk l a rar före t a g e t s ve rksamhet lite närm a re: Vi erbjuder konsulttjänster inom allt som har med galenisk farmaci att göra. Det vill säga vi arbetar med form u l e ri n g, u t veckling, tillve rkning och kva l i t e t s k o n- t roll av läkemedel och produkter som är l i k v ä rdiga med läkemedel. Bland annat vissa hälsopre p a rat och naturm e d i c i n e r. Vi får alltså uppdrag av forskare och l ä k e m e d e l s t i l l ve rk a re att forma dera s Malmö stärker sin miljöprofil Nu tar Malmö stad ytterligare ett steg för att förstärka sin miljöpro f i l. Ko m m u n s t y relsen föreslår att Ma l m ö ska bli medlem i den ideella före n i n g e n Sustainable Business Hu b, SBH, va r s uppgift är att arbeta för en miljödri ve n n ä ri n g s l i v s u t veckling och tillväxt i Sk å n e. SBH startades som ett projekt för två år sedan på initiativ av Malmös stad, Region Sk å n e, flera företag, näri n g s l i v s o r- ganisationer och ett antal skånska komm u n e r. Hu v u d m o t i vet var insikten om att samhället måste bli mer miljöanpassat och att detta kommer att skapa möjligheter för sysselsättning och tillväxt för de a k t ö rer som kan leve re ra tjänster, produkter och system som sva rar mot marknadens krav och efterfrågan på det här o m r å d e t. Nu omvandlas ve rksamheten från ett p rojekt till en ideell förening för före t a g, k o m m u n e r, universitet, högskolor och a n d ra organisationer som har intresse av att stödja föreningens ändamål. Definitivt beslut om Malmös medlemskap tas av kommunfullmäktige den 27 m a r s. XOR har alltså utvecklats till ett betydande företag med en omsättning på ru n t 100 miljoner och en rad namnkunniga k u n d e r, förutom kungen och Wa l l e n b e rg, det vill säga Kungliga Hov s t a t e rna och In ve s t o r. Hovet är väldigt noga med uppdatering av sitt system och det är speciellt två kvinnliga konsulter de helst vill arbeta med, berättar Stefan Widén. Det är synd att titeln Kunglig Hovkonsult inte existerar för i så fall hade jag haft två sådana a n s t ä l l d a. PE R ER I C S O N Malmö stads medicinpris gick till Galenicas grundare Ronnie Wallin,vd och Henri Hansson,forsknings- och utvecklingschef. ve rksamma substanser till konsumentvänliga läkemedel. Främst riktar vi oss till små och medelstora före t a g. Galenica har i dag 13 anställda apot e k a re, farmaceuter och laboranter och f ö retaget omsätter cirka 12 miljoner om å re t. Kortare arbetstid i hemtjänsten PE R ER I C S O N Ko m m u n s t y relsen har nu tagit beslutet om att mellan 900 och anställda inom hemtjänsten i Malmö ska kunna arbeta kort a re tid med vård t a g a rn a, genom att två timmar i veckan betecknas som förfogandearbetstid. Det handlar om en försöksve rksamhet som ska pågå under ett år och som därefter ska utvärd e ra s. Försöket inleds 1 september. Det här är ett resultat av den budget u p p g ö relse som träffades mellan sociald e m o k ra t e rna och vänsterpartiet i höstas. Skärpta insatser mot prostitution Arbetet mot prostitutionen i Malmö ska u t vecklas och skärpas. En ny strategi har godkänts av kommunstyrelsen och ska antas av kommunfullmäktige i mars. Två nya tjänster tillsätts för att förstärka den nuva rande pro s t i t u t i o n s g ru p p e n. Det innebär en ambitionshöjning i jämf ö relse med det arbete som bedrivs idag, både vad gäller omfattning och kva l i t e t på insatserna. Bland annat ska man u t veckla metoder för att undersöka dold p rostitution på exempelvis hotell och re s- t a u ra n g e r. Hittills har arbetet mest inri k- tats på gatuprostitutionen. Pri o ri t e rade grupper är unga pro s t i t u- e ra d e, de som har minderåriga barn, tunga missbru k a re och psykiskt sjuka. Et t av de viktigaste målen är att utve c k l a metoder för att hjälpa pro s t i t u e rade att bearbeta sina uppleve l s e r, ett arbete som ska ske i samarbete med de behandlingshem där kvinnorna får hjälp. Hela förslaget syftar till att ge arbetet mot prostitutionen en tyd l i g a re koppling till de fyra pro g ram som har beröri n g med området pro g rammen för sexuell hälsa, kvinnofri d s p ro g rammet, det b ro t t s f ö re byggande pro g rammet samt den tobaks-, alkohol och dro g f ö re by g- gande stra t e g i n. Dessutom startas ett projekt med y t t e r l i g a re två anställda, där man under 18 månader ska utveckla metoder för att bearbeta köpare av sexuella tjänster. Balans i Malmös ekonomi Malmö stad pre s e n t e rade i mitten av feb ru a ri sitt bokslut för Året har, enligt kommunledningen, kännetecknats av en god ekonomisk utveckling. Re s u l - tatet uppgick till 392 miljoner kro n o r. De t b e t yder att den positiva utvecklingen för Malmö håller i sig. Kommunens ekonomi har under andra hälften av 90-talet va rit i balans och ve rk s a m h e t e rna har som helhet följt uppsatta budgetra m a r. Sk a t t e i n - täkter och statsbidrag har blivit ca 150 miljoner bättre än budget, finansnettot har blivit 50 miljoner bättre och slutligen re d ovisar ve rk s a m h e t e rna ett öve r s k o t t om 190 miljoner kronor bättre än budget. Det här är ett bra resultat och det visar att vi har balans och god ordning på vår ekonomi, säger kommunstyre l s e n s o rd f ö rande Ilmar Reepalu (s). Det finns en följsamhet mellan intäkter och kostnader och vi uppfyller de i kommunallagen uppställda balanskra ve n. Nödvändiga investeringar So c i a l b i d ragen fortsätter att minska för t redje året i rad, dock inte så mycket som f ö rutsattes i budgeten. De uppgår nu till 759 miljoner kro n o r. In ve s t e ri n g a rna har minskat något jämfört med föregående år och uppgår till miljoner kro n o r. De t är jämfört med riket en fortsatt hög inve s- t e ri n g s n i v å. Vi har under flera år gjort stora inve s- t e ringar inom viktiga kärnområden som skolor och äldre v å rd, säger Il m a r Reepalu. Men också på gator, vägar parker och annat. In ve s t e ri n g a rna har va ri t nödvändiga och höjt kvaliteten inom många områden. Med överskott i ekonomin har vi dessutom kunnat självfinansie ra så mycket som 80 procent av dessa i n ve s t e ri n g a r. Effekten av de ökade skatteintäktern a är inarbetad i budgeten för 2003 och stärker nämndernas ekonomi. De s s u t o m kommer de nämnder som re d ovisar öve r- skott i bokslutet att få med sig större delen av detta till år 2003.

4 6 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Ge förslag till årets stadsbyggnadspris Malmö stad delar sedan 1982 ut ett årligt s t a d s by g g n a d s p ris för att uppmärk s a m- ma nyproduktion och andra förändri n g a r som bidrar till att förbättra Malmös stadsm i l j ö. Priset delas ut för både bostadshus och andra byggnader som till exempel f a b riker och kontorshus. Enstaka hus kan b e l ö n a s, men även hela gatumiljöer, småhusområden, park a n l ä g g n i n g a r, detaljer som skyltar och lyktstolpar. Förslagen delas in i tre klasser: nyproduktion, ombyggnader och re n ove ri n g a r, samt stadsmiljöförändri n g a r. Från va r j e klass nomineras en klassvinnare som går till final i augusti, då en vinnare utses för Å rets stadsby g g n a d s p ri s. Priset består av en minnestavla som sätts upp på det belönade objektet. By g g h e r re och ark i t e k t belönas med diplom liksom övriga klassv i n n a re. Förra året fick Tyréns kontorshus s t a d s by g g n a d s p ri s e t. Dessutom utses en vinnare av Åre t s skyltpris. Ett pris som tillkom 1995 för att u p p m ä rksamma näri n g s i d k a re, designer och skylttillve rk a re för seriösa insatser i det offentliga ru m m e t. Skicka dina förslag till Malmö stadsby g g n a d s k o n t o r, Malmö eller via i n f o. s t a d s by g g n a d s k o n t o re m a l m o. s e Förslagen tas emot till den 31 mars. Ny parkeringsnorm för Malmö Ko m m u n s t y relsen ställer sig bakom det förslag till ny park e ri n g s n o rm för Ma l m ö som lagts fram av stadsby g g n a d s n ä m n- d e n. Den nya normen, som ska fastställas av kommunfullmäktige i mars, innefattar p a rk e ringspolicy för bil, motorcykel och cykel och den ska gälla som vägledning vid detaljplanering och som villkor för beviljande av by g g l ov i staden. Det viktigaste som slås fast i park e- ringspolicyn för bil är att park e ri n g s p o l i- tiken i första hand ska tillgodose behove t för boende, i andra hand för besökare och i tredje hand för sysselsatta. Det sägs också att tillgängligheten till institutioner och näringsliv i Ma l m ö s c e n t rum ska öka, samtidigt som biltra f i- ken framför allt i innerstaden och i nybyggda områden ska minska. En viktig förändring jämfört med n u va rande park e ri n g s n o rm är att man höjer behovstalen för boende i flerbos t a d s h u s, vilket innebär en ökning av antalet bilpark e ri n g s p l a t s e r. Koggarna ska dra besökare till Malmö Från och med i höst är det meningen att Malmö Kogg ska förvandlas till ett turi s t - och uppleve l s e p rojekt som kan belysa stadens medeltida historia och locka nya b e s ö k a re till Ma l m ö. Ko m m u n s t y relsen anslår maximalt 21 miljoner kronor i ve rk s a m h e t s b i d rag till den entre p renör som ska dri va pro j e k t e t f ram till och med De anbud som inkommit ska nu värd e ras och upphandlingen ska slutföra s under våre n. Dessutom satsar man 1,9 miljoner k ronor på en byggnad med utställningsu t rymmen, butik och kafé eller re s t a u- rang på den plats där koggarna ska va ra f ö rtöjda. Den för närva rande mest intre s- santa placeringen är vid Banérskajen i S ö d ra va rv s b a s s ä n g e n. Belma Schilling har haft stor nytta av sin tid på Panorama. Jag ska börja praktisera, säger Belma som varit arbetslös i åtta år. Panorama avlöste Gateway Nytt projekt ger hopp för långtidsarbetslösa Projekthuset på Lindängen har startat en nytt projekt för långtidsarbetslösa. Hittills med lyckat resultat. Jag ska börja praktisera om två veckor, säger Belma Schilling,som varit arbetslös i åtta år. Pa n o rama heter det nya projektet och syftet är att aktive ra och motive ra de långtidsarbetslösa att söka arbete eller utbildning. Ti d i g a re bedrev Pro j e k t h u s e t det hårt kri t i s e rade Ga t e w a y, ett pro j e k t e t som fungerade så pass dåligt att det fick läggas ner. Vi tog över Gateway i det dåliga skick det va r. Då hade projektet funnits i två år. Problemet var främst att deltagarna skulle va ra här tre månader, men de allra flesta var inskrivna betydligt längre eftersom det inte fanns något efter, någon annan aktivitet eller utbildning, säger Lars- G ö ran Bengtsson, chef för Pro j e k t h u s e t. D ä rför började man skissa på ett nytt p rojekt för jämnt ett år sedan, Pa n o ra m a som startades i höstas. Vi behövde få en förändring, ny s t ru k t u r, få folk glada igen, men målet är egentligen detsamma, att aktive ra och m o t i ve ra, säger Lars-Göran, som hellre l y s t rar till LG. Ska likna en arbetsplats Projekthuset Lindängen sort e rar under a r b e t s m a rk n a d s a vdelningen. Det dri v s alltså av Malmö stad, men arbetsförm e d- lingen är beställare. Målgruppen är de som omfattas av aktivitetsgarantin, en g a ranti som beslutas av arbetsförm e d- lingen och som i korthets kan sägas gälla de som är långtidsarbetslösa och har en handlingsplan. I dag finns 130 deltagare och tio i personalen. In s k rivning sker va ra n n a n vecka. Pa n o rama är en heltidsaktivitet under tolv ve c k o r. Vi försöker att få aktiviteten att likna en arbetsplats, att få deltagarna att komma in i rytmen, påpekar LG. Studiebesök viktig ingrediens Pa n o rama bedri ver inte någon utbildn i n g. Ne j, det är viktigt att påpeka. Här kan man inform e ra sig om olika yrken och b ra n s c h e r. Sedan vet de själva och arbetsf ö rmedlingen hur de ska fortsätta, med utbildning, praktik eller något annat projekt. Vi har också ett fåtal som fått jobb under tiden här. År 2000 gick drygt femtio personer till fast anställning eller vikari a t. Vad gör deltagarna på Pa n o ra m a? Det är individuellt, efter behov, kan man säga. Vi gör en kartläggning och inf o rm e rar om olika bra n s c h e r, främst vård och omsorg, teknik, administration och a r b e t s m a rk n a d s o ri e n t e ri n g. Det gäller att skaffa eller förbättra de ve rktyg som behövs för att lättare kunna få ett arbete. En del lär sig söka jobb i databaser via In t e rnet, en annan kanske b e h ö ver förbereda sig för kommande p l a t s i n t e rv j u e r, en tredje kanske behöve r f ö r b ä t t ra sina kunskaper i Wo rd eller förb ä t t ra sina ansökningshandlingar. De l t a - g a rna jobbar både i grupp och självständ i g t. En viktig ingrediens är de studiebesök man själv ord n a r. Att göra saker själv gör att man känner sig stolt. Du ska veta att många här mår väldigt dåligt av sin arbetslöshet, de är väldigt ledsna över sin situation. För att vi ska lyckas gäller det därför att skapa f ö rt roende med deltagarna. Möjlighet komma vidare Belma Schilling har haft stor nytta av sin tid på Pa n o ra m a. Det är mycket positivt. Man träffar olika människor, får mer kunskaper om data och att söka jobb och jag har fått b ä t t re självfört ro e n d e. Nu gör jag någonting varje dag i stället för att bara sitta h e m m a. Belma lär sig bokföring, administration och ekonomi. Jag ska börja pra k t i s e ra och vi får hoppas att det kan leda till jobb så småningom, säger Belma hoppfullt. Sid Lemnaouer har va rit arbetslös, men sysselsatt i olika åtgärder i tre och ett halvt år år. Han har gymnasiekompetens och vill nu vidareutbilda sig inom vård e n. Där finns säkra jobb. Pa n o rama ser jag som en möjlighet att komma vidare, att veta vilka utbildningar jag ska söka. TO M A S JO H A N S S O N F OT N OT. Enligt Arbetsmark n a d s ve rk e t var 5,9 procent av den arbetsföra befolkningen i Malmö arbetslösa i december i fjol. Yt t e r l i g a re 3,1 procent var inskrivna i k o n j u n k t u r b e roende pro g ram. Cirka personer i Malmö omfattas av a r b e t s f ö rmedlingens aktivitetsgara n t i. Bostäder i Malmö Malmö har vuxit 17 år i rad, vilket märks tydligt på en allt snävare bostadsmarknad. Priserna har skjutit i höjden och jakten på lägenheter blir allt hårdare. Takten på nybygge har inte alls hängt med befolk - ningsökningen. Godkända byggplaner finns, behove t f i n n s, men ändå byggs det alldeles för lite för att klara efterfrågan på lägenheter och h u s. Om vi ska följa befolkningsutve c k- lingen så behövs cirka nya bostäder varje år, säger Susanne Käsper, planeri n g s- s e k re t e ra re på stadsby g g n a d s k o n t o re t. Dit nådde man inte i Malmö förra åre t. D ä remot ser läget lite bättre ut kommande år: Bu n k e f l o p rojektet med 300 hyre s- rätter i första omgången, färdiga lägenheter i Lindeborg, planer på hyre s l ä g e n h e- ter i Hammars Pa rk, Dockan-området i V ä s t ra Hamnen för att bara nämna några b o s t a d s p rojekt som är på gång. Projekt för hela staden De närmaste åren finns det klara detaljplaner för att bygga cirka lägenheter och 300 småhus. Planer för fler bostäder är på gång. Det finns projekt för hela staden: Bu n k e f l o, centrum, Klagshamn, Oxie, Hyllie som är ett stort område att exploat e ra, Gl a s b ruket i Limhamn och många f l e r, säger Susanne Käsper. Med fler bostäder hoppas hon på en m ycket större rörlighet på bostadsmarkn a d e n. Vi måste få igång flyttkedjor. I dag sitter människor kvar i sina lägenheter för att de inte hittar något nytt och större. Mycket av det som byggs i dag är stud e n t b o s t ä d e r, boende enligt LSS och ä l d re b o e n d e. Det är väl inte lönsamt att bygga va n- liga hyre s r ä t t e r. By g g a rna är osäkra på att få de uthyrda, säger Susanne Käsper. En annan förk l a ring kan va ra att by g g- h e r ra rna valt att vänta in re g l e rna för det nya statliga inve s t e ri n g s b i d raget för mind re lägenheter. Vad vi också måste göra är att försöka hitta andra aktörer som kan och vill by g g a billigt och bra. Det finns flera sätt för stadsby g g n a d s- k o n t o ret att skapa möjligheter för fler bostäder i Ma l m ö. Planlägga n ya områden Helt nya områden som planläggs för b o s t ä d e r. Hit hör till exempel V ä s t ra Hamnen, projektet i Bu n k e f l o s t rand och Hammars park. Uppdelningen är att kommunen planlägger markem och området, by g g h e r ren står för husen och by g- g e r. Men om kommunen också äger marken finns det möjligheter att i viss mån s t y ra inriktningen på bebyggelsen genom att ställa olika krav för mark a n v i s n i n g, som exempelvis blandad bebyggelse och nivå för kostnadsläget. Förtätning Vi tittar på vad det finns för möjligheter att utnyttja den befintliga staden, säger Stellan We s t e r b e rg, arkitekt på stadsby g g- n a d s k o n t o re t. För även i den täta stenstaden finns ibland hål i stadsbilden: en obeby g g d tomt, en mer eller mindre improv i s e ra d fotbollsplan, en gräsplätt. I bland är det möjligt att bygga på de här områdena, ibland mindre bra. Det har också va rit en del av Stellan We s t e r b e rgs uppdrag att se tillbaka i tiden för att se hur 25 olika f ö rtätningsobjekt har fungerat. Det visa- I så gott som hela Malmö finns möjliga platser för att bygga bostäder. Det här är de platser som är aktuella just nu,men listan förändras snabbt.vissa av bostadsprojekten finns än så länge enbart i teorin; andra har nått så långt att man närmar sig byggstart. de sig att många av dem har va rit äldreb o e n d e n. Många har passat in bra, även om inte alla de 25 by g g n a d e rna har va rit lika b ra. Många har ju byggts för att sva ra på ett akut behov. Sådana bra n d k å r s u t ryc k- ningar vill vi slippa i framtiden genom att n ä rma oss uppgiften från en annan, mer genomtänkt, utgångspunkt. En förtätning av stadsbilden skulle kunna ge tusentals nya lägenheter, i första hand i den täta innerstaden. Men det finns också möjligheter på andra håll, till exempel i miljonpro g rammets bostadso m r å d e n. Det skulle va ra möjligt att bygga på en fjärde våning på de trevåningshus som finns där. Det kunde bli spännande etag e v å n i n g a r. F ö rtätning är ett stadsfenomen. Gru p - pen har inte tittat på åkerm a rken utanför s j ä l va stan, stora omva n d l i n g s p ro j e k t som hamnen och gamla industri o m r å- den eller på småhusbeby g g e l s e n. Inreda vindar Att inreda vindarna till lägenheter är egentligen en del av förtätningen av staden. Förslaget började diskuteras på allvar för något år sedan. En bra lösning att skapa fler bostäder (dessutom ganska billiga sådana eftersom husen redan är byggda och installationerna färdiga) utan alltför stora ingrepp i stadsbilden, tyc k e r många. På minussidan står att det är svårt att nå upp till kra ven på tillgänglighet i de nya lägenheter, eftersom det är pro b l e- matiskt och dyrt att dra upp hissar. De s s - utom används ofta vindarna på något sätt av de boende, till exempel till förva ri n g. St a d s byggnadsnämnden har ändå valt att godkänna ombyggda vindar utan hiss k ra v. Po l i t i k e rna tycker detta är angeläget, säger Christer Liljemark, pro g ra m a rk i t e k t på stadsby g g n a d s k o n t o ret. Men Bove rk e t har meddelat att de vill titta närm a re på det här och kommer att lämna ett utlåt a n d e. Han uppskattar att ett 20-tal fastigh e t s ä g a re har fått tillstånd att bygga om vindar till lägenheter utan hiss. In t re s s e t är störst i innerstan: Ce n t rum, Da v i d s - hall, Rörsjöstaden. Ombyggnad Gamla VÄS i kva rt e ret Rönnen är ett exempel på att det ibland kan va ra en god lösning att bygga om befintliga lokaler till nya bostäder. Här har MKB för närva ra n- de byggt 449 studentlägenheter. Ett annat exempel är chokladfabriken som, åtminstone delvis, kan komma att rymma både studentlägenheter och vanliga bostäder. Gränsen för vad Malmö tål i utby g g- nadsväg är långt borta. Öve r s i k t s p l a n e n talar om uppemot nya bostäder f ram till och med Ambitionen är att Malmö även i fortsättningen ska kännas som en kompakt stad och att man ska låta bli att bebygga åkerm a rken runt omkri n g. Idén är att inte bygga ut för myc k e t utanför Yt t re Ringvägen, förutom kring de t raditionella by a rna som Ty g e l s j ö, Klagshamn, Oxie och Hu s i e, säger Susanne Käsper. Men vissa fenomen är svåra att planera bort. Till exempel inflyttningsströmm a rna, att det är åringar som flyttar in till stan, en grupp som sällan har råd att flytta in i nybyggda lägenheter och att åri n g a rna är den största gru p- pen som flyttar ut från innerstan, ibland till gra n n k o m m u n e rn a. Det är ju rätt naturligt att ungdomarna vill flytta in till tätorten och att barn f a- miljer av olika anledningar vill flytta ut. Så lär det nog alltid va ra, säger Su s a n n e K ä s p e r. Fakta MO N I K A MÅ N S S O N Bostäder i siffror Första halvåret 2002 året blev cirka 390 nya bostäder klara, varav 50 var småhus, och det fanns pågående projekt för ytterligare cirka 500 lägenheter förra året. Många av de färdiga bostäderna var studentlägenheter. För att klara bostadsförsörjningen bör cirka bostäder per år byggas de närmaste åren, varav! småhus. Det finns färdiga detaljplaner för cirka lägenheter och 300 småhus till och med Planer för ytterligare bostäder är på gång. I slutet av förra året hade kommunen 976 studentlägenheter. Ytterligare 500 lägenheter behövs. CENTRUM 1 Bredablick 2 Concordia, 3 Kv Rönnen (VÄS) 4 Chokladfabriken 5 Bo01 6 Dockan (kranen) 7 Bilen 4 8 Bilen 5 9 Gyllenstierna SÖDRA INNERSTADEN 1 Kv Kuratorn,södra delen 2 Cykeln 14 VÄSTRA INNERSTADEN 1 Kv Västerfallet LIMHAMN-BUNKEFLO 1 Gottorpsvägen, söder om 2 Gottorpsvägen,söder om 3 Järnolofs väg 4 Glasbruket 5 Bunkeflostrand 9:62 (Stadsbyarna), 6 Bunkeflostrand 1:94 (Fjärilsg förlängning) 7 John Lundvalls gatan 8 Borrebackev, norr om 9 Borrebackevägen,norr om Etapp 2 10 Piggvaren 11 Ön,norra delen 12 Ön,Mästerlotsen 13 Vintrie o Bunkeflo byar 14 Sjötorpsvägen 15 Laavägen, norr om 16 V Klagstorp, Kyrkvallavägen 17 V Klagstorp Gamla Borrebackev, söder 18 Sommarlust 19 Hemmantorpsv 20 Ön,Kronolotsen 21 Hammars Park,söder om HYLLIE 1 Hyllievång 2 Kapellmästaren 3 Annetorpsvägen norr om 4 Hyllie by, söder om 5 Vintrie by OXIE 1 Emil Göranssons v, öster om (Rönnebäck) 2 Kristineberg syd 3 Kristinebergs gård 4 Brottaren,väster om 5 Lousiedalsvägen,Käglinge 6 Träpanelen 7 Lockarps kyrkby HUSIE 1 Luftvärnet (Boklok) 2 Månstrimman 3 Månskäran 4 Riseberga SO 5 Husie 170:112 6 Vannagården 7 Hörlanders väg,öster om 8 Gyllins trädgårdar 9 Husie,övrigt KIRSEBERG 1 Sege park

5 8 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Kommunalrådet Anders Rubin: Alla som vill bygga i Malmö kommer att få göra det Cykeln är nödvändig om man bor på Studeum.Bussarna slutar gå redan kl Lynn Johansson,27 år, pluggar kemi i Lund men valde att bo i Malmö. Alldeles för mycket studenter i Lund,tycker hon.och så bor ju pojkvännen i Malmö. Nöjd med boendet efter ett halvårs letande Om jag fick önska så skulle fler familje - lägenheter byggas, gärna markbundna och med rimlig hyra, kvadratmeter stora. Det behövs i dag i Malmö. Kommunalrådet Anders Rubin (s) är sedan valet i höstas ansva rig för boendeoch stadsmiljöroteln. Han är i dag i den positionen att han inte behöver tänka på att pri o ri t e ra mellan olika tänkbara boend e t y p e r. Alla som vill bygga i Malmö kommer att få göra det. Kan vi hjälpa till så ska vi g ö ra det, säger han. Bo s t a d s b risten är stor i dag vilket han på sikt anser är ett hot mot tillväxten och u t vecklingen i Malmö. Om vi ska kunna få nya bra n s c h e r och ve rksamheter till Malmö måste vi se till att folk har någonstans att bo också. Fra m f ö rallt önskar han se fler mellans t o ra lägenheter. Smålägenheter finns det t rots allt gott om i den gamla arbetarstaden Malmö, mer än hälften av bostäderna är ettor eller tvåor. Däremot saknas nästa steg i flyttkedjan: lägenheten att flytta ihop och skaffa barn i, det e ve n t u e l- la steget på väg mot ett eget hus. Och ungdomar och studenter får inte tillgång till de smålägenheter som behövs. Bo s t a d s - m a rknaden blir trög. Tävlingar Samtidigt är en kommuns möjligheter att p å ve rka vad som byggs begränsade Vi spelar inte på hela re g i s t re t, som Anders Rubin uttrycker det. I stället är det by g g- bolagen som gör marknadsmässiga bedömningar av vad de beräknar kunna sälja. Men vissa möjligheter finns naturl i g t v i s. Närmast tänker man pröva en modell med mark a n v i s n i n g s t ä v l i n g a r. Vi har två projekt på gång där vi själva äger marken: ett område söder om Hammars Pa rk och ett område i V ä s t ra hamnen, norr om Sa a b f a b riken. Det här är lite av pilotprojekt och om det faller väl ut så är det en modell vi tänker använda i f ra m t i d e n. I markanvisningen ingår att kommunen bestämmer vissa förutsättningar för bygget, exempelvis hyresnivå, kostnad, blandning av olika stora lägenheter och b o s t a d s t y p e r, antalet boende i området. Det är också möjligt att dela upp områdena i mindre delar för att locka nya aktöre r. Va rför är det så dyrt att by g g a? Det finns utredningar som visar på att runt 10 procent av by g g k o s t n a d e rn a b e ror på ineffektivitet. Det är kan va ra en f ö rk l a ring, säger Anders Ru b i n. Offentliga subventioner behövs för att kunna bygga till öve rkomliga pri s e r, men det medför samtidigt ett problem: är det rätt att staten subve n t i o n e rar en b ransch som fungerar dåligt? Stöd för hyresrätter Re g e ringen är intre s s e rad av att det by g g s fler hyre s r ä t t e r, och gärna jämföre l s e v i s billiga sådana. Därför införs nu ett inve s- t e ringsstöd för att bygga hyre s l ä g e n h e t e r som är mindre än 60 kva d ratmeter stora samt för studentbostäder. Taket för stödet per lägenhet är satt till kro n o r. Målsättningen är att de nybyggda lägenh e t e rna ska kosta max kronor i månaden. Dy ra projekt får inget stöd. Nu har vi redan mycket smålägenheter i Malmö, men vi kommer att behöva fler studentbostäder. På så sätt får även vi nytta av stödet. MO N I K A MÅ N S S O N Per Albin ska ge bostadslösa ny chans Från 130 kvadratmeter hus i skogiga Osby till 21 kvadratmeter lägenhet i öppna och blåsiga Västra hamnen. Lynn Johansson är en av de studenter i Malmö som kunnat flytta in i helt n ya studentlägenheter. I Lynn Johanssons fall handlar det om Studeum, NCC:s studenthus på Bo området i V ä s t ra Hamnen. Här flyttade hon och katten Jasmine in strax före jul och har vid V å rt Malmös besök knappt hunnit i ordning ännu. Det tog henne ungefär ett halvår att få tag i en studentlägenhet och hon är i stort sett nöjd med sitt boende: Lägenheten är ljus och rätt fin. Me n k o m m u n i k a t i o n e rna är dåliga ingen buss efter klockan på kvällen. Det är lite ensligt här ute, men å andra sidan är det lätt att lära känna gra n n a rn a. Malmö är fort f a rande en ung studentstad och än så länge har man inte hunnit i fatt andra universitetsstäder när det gäller antal studentlägenhet. I dag har kommunen knappt studentlägenheter, men ytterligare 500 skulle behövas de n ä rmaste åren. MKB har störst andel stud e n t l ä g e n h e t e r, 596 stycken, där merparten ligger i kva rt e ret Rönnen. BILDER: NILLE LEANDER Lynn bodde där också en vända i väntan på den här lägenheten, men tri v s b ä t t re i V ä s t ra Hamnen. Vacker natur och h a vet uppväger den eviga blåsten. Jag kommer ju från skogen och är inte van vid ett sådant här blåshål, men det känns faktiskt bra. Jag trivs här. Böjd rygg på loftet Hon betalar kronor i månaden (endast tio månader per år) för en 21 kvad ratmeter liten lya med smal balkong och utsikt mot Tu rning To r s o. Sängen har hon en brant stege till på ett sov l o f t. Skönt att ha sängen där uppe och det är stort nog för en dubbelsäng. Men va r- för har de byggt så lågt i tak? säger hon och demonstre rar att det är böjd ry g g som gäller på loftet. Köket däremot tycker hon är välförsett med hyllor, skåp och maskiner och badrummet är stort och rejält. Förva ring däremot är det sämre ställt med: en enda k l ä d k a m m a re och det är allt. Vi har inga andra förråd någonstans h e l l e r, så du kan ju förstå hur trångt det b l i r. Allt måste ju in här: städgre j o r, kläd e r, ro l l e r b l a d e s, väskor allt. Det är lite snålt, tycker Lynn Jo h a n s s o n. Väggar i korri d o rer och rum ser fort f a- rande lite råa och ofärdiga ut. Liksom hela området för övrigt mycket känns ännu som en by g g a r b e t s p l a t s. Men jag såg en lapp nere vid bre v l å- d o rna att de visst ska öppna ett kafé och en enkel närbutik här i huset. Det behövs ve rkligen, för det finns inga affärer alls i n ä rh e t e n. Akutlägenheter Lynn Johansson är 27 år, pluggar kemi i Lund och har tre och ett halvt år fra m f ö r sig. Hon valde medvetet att bo i Malmö i stället för Lund alldeles för mycket studenter i Lund, tyckte hon, och dessutom bor pojkvännen i Ma l m ö. Nu ser hon fram emot att hänga upp t a v l o rna, fixa lite hyllor och bo in sig på a l l va r. Jag kan tänka mig att bo här ett bra t a g. Hur många studentlägenheter som erbjuds va ri e rar i de olika högskoleort e r- na, mellan exempelvis Göteborgs tio procent studentbostäder i förhållande till antal helårsstudenter och Karlstads 25 p rocent. Malmö siktar på att lägga sig någonstans mittemellan. Dit har man ännu inte nått. Det som ve rkligen är allvarligt är om studenter tvingas tacka nej till högskoleplatser för att de inte kan hitta någonstans att bo. Men vi vet inte om det är så i dag, det görs ingen sådan uppföljning, säger Susanne Käsper på stadsby g g n a d s- k o n t o re t. Ett försök från kommunens sida att komma till rätta med ett sådant pro b l e m är de 72 akutlägenheterna för kort va ri g t studentboende som nu finns i kva rt e re t R ö n n e n. Chokladfabriken Målsättningen är att bygga ytterligare studentlägenheter i Malmö i år och nästa år. Det finns ett antal tänkbara projekt på gång, bland annat MKB:s planer på 100 lägenheter i Chokladfabriken. Ett annat alternativ är Pa rkängen, som redan i dag har studentlägenheter i V ä s t ra Hamnen. De är intre s s e rade av att by g g a 100 lägenheter i kva rt e ret Bre d a b l i c k. A n d ra tänkbara platser för nya studentbostäder är bland andra kva rt e re t Cykeln, Sege Pa rk, Sommarstadens sjukhem och kva rt e ret Fören. Problemet är dock inte enbart att hitta möjliga lägen som går att bebygga snabbt, utan det gäller att hitta bra förva l t a re också. MO N I K A MÅ N S S O N Skönt att ha sängen däruppe,säger Lynn från köket i sin 21 kvadratmeters lya. Vad tänkte byggherren på? Här behövs det en pall att stå på för att kunna se ordentligt i badrumsspegeln. Det ser nästan ut som ett nybyggt radhus - område. I ena hörnet vid Mobilias stora parkering på Per Albin Hanssons väg står en grupp beige paviljonger med 32 mar - klägenheter. Marken är ännu gyttjig och det gapar tomt i flera fönster men i dagar - na är hela området bebott. Malmös nya bostadsby för hemlösa, officiellt kallad Per Albin efter gatan utanför, ska hjälpa stadens bostadslösa att få egna l ä g e n h e t e r. Nu är det roligt att stiga upp på morgonen, bara att veta att ingen kan rota i mina saker är skönt, säger Je r ry Pe r s s o n. Han är 43 år gammal och har inte haft fast bostad sedan 1984 då han skiljde sig. Jerry Persson tycker det är ett rent nöje att tvätta efter många år som bostadslös. Jag har inte smutsig tvätt mer än ett par dagar innan jag tvättar igen,säger han. Sedan dess har han bott hos flickvänner och på härbärg e n. Den 6 juli har jag va rit dro g f ri i två år, säger han stolt och pekar på ett intyg på v ä g g e n. Nu hoppas han att drömmen om en egen bostad är på väg att bli sann. St ra x f ö re jul flyttade han in på Per Albin i en 21 k va d ratmeters lägenhet med kokvrå och egen toalett som kostar kronor i h y ra. Bostaden är välstädad. Sängen är nybäddad, diskbänken skinande ren och d e k o re rad med en blomkruka. Lägenheterna är så fina, allt är helt nytt. Det ska var lika fint när jag lämnar den, säger Je r ry. Träning för eget boende Här får han bo i ett halvår. Tanken är att han, och hans gra n n a r, ska kva l i f i c e ra sig för en egen lägenhet genom att visa att de k l a rar att sköta en egen bostad här. Man måste va ra dro g f ri och ha en ri m- lig chans att så småningom ansva ra för egen lägenhet för att komma ifråga för Per Albin. Re g l e rna på plats är: inga inneb o e n d e, inga kamphundar och inget busl i v. En del kan behöva träna sig i att bo och har stöd av dels en värdinna, Ire n e Hansson, som finns på plats men också av fri v i l l i g a r b e t a re från Röda Ko r s e t, Comesta, Fr ä l s n i n g s a rmén och RFHL. De hjälper till med praktiska frågor i boendet men finns också till hands för en pra t- s t u n d. Medaljens baksida F ö rebilden för bostadsbyn är dansk och denna är förmodligen den enda i sitt slag i Sve ri g e. Lägenheterna fördelas via stadsd e l a rn a. I Södra Innerstaden har vi fått åtta lägenheter på Per Albin, men vi har 645 vuxna och 222 barn som är bostadslösa i vår stadsdel, säger Charlotte St e rn s k o g som är sektionschef på Södra In n e r s t a - dens bostadssektion som också ansva ra r för Per Albin. I hela Malmö finns nu personer som är bostadslösa, av dem är 803 helt hemlösa. Si f f ran ökar snabbt sedan några å r. Det här är baksidan av att Malmö är en attraktiv stad. Med bron och högskolan har vi fått många nya Ma l m ö b o r, vi har just slagit befolkningsre k o rd och det Första egna bostaden på 19 år är inte stor. För Jerry Persson är lägenheten i bostadsbyn vid Mobilia en dröm.lägenheten är omsorgsfullt inredd och välstädad. är i och för sig positivt men det innebär också att den svagaste gruppen trängs undan, säger Bi rgitta Nilsson (s) som är kommunalråd med ansvar för den sociala ro t e l n. Hon hoppas Per Albin är lösningen för n å g ra av de bostadslösa. Man kan ju inte va ra utra n g e rad från b o s t a d s m a rknaden för alltid. Äldreboende planeras Malmö stad planerar också ett äldre b o- ende för hemlösa, ett boende för psykiskt sjuka missbru k a re, och har öppnat flyktingförläggningen Mosippan i östra Malmö för bostadslösa barn f a m i l j e r. Hur lätt det blir att få egen lägenhet efter Per Albin återstår att se. MKB har i alla fall lovat att ställa upp. Bo s t a d s byn orsakade en del pro t e s t e r från närboende när den planera d e s. Det är väldigt viktigt att det finns k o n t a k t p e r s o n e r. Vi har kontakt med g ra n n a rna och de har fått telefonnummer som de alltid kan ringa om det blir p roblem, säger Stig Andersson från MKB. Bo s t a d s byn har ett tillfälligt by g g l ov och hyrs ut till kommunen på tio år. Sedan är marken re s e rve rad för serv i c e och ve rksamheter för sjukhuset. MA R I A SE H L I N

6 10 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars M å n g f a l d, möten och möjligheter när föreningar samlas i eget hus 25 föreningar i Malmö får en unik chans att samarbeta och lära känna varandra. Malmö stad satsar 35 miljoner kronor på att för vandla gamla Prippsbryggeriet vid Lantmannagatan till "Föreningarnas Hus". Det finns inget motsvarande i landet. Andra städer är nyfikna på vårt projekt, säger fritidsdirektör Ingmar Zäll. g rammet. Det kommer att sjuda på sammantaget kva d ra t m e t e r, va rav k va d rat är föremål för uppru s t n i n g. Här finns möjligheter att lära av va ra n d ra, här finns olika språk och kulture r, här finns möjligheter till nya möten, d e m o k rati och utveckling, säger Ly n n Lj u n g b e rg, socialdemokratiskt kommunalråd med ansvar för kultur- och fri t i d s- frågor och ord f ö rande i fri t i d s n ä m n d e n. F ö reningar med rötter i Sve ri g e, Gre k - land, Somalien, Un g e rn, Polen, Tu rk i e t och Makedonien samsas med ro m s k a, palestinska, arabiska och kurdiska fören i n g a r. En brokig mångfald, men föreningar som är öppna för alla. Jo, vi är ute efter integra t i o n s a s p e k- Internationella musikföreningen, med romska rötter, finns redan på plats i Föreningarnas hus. Sara får hjälp av föreningens ordförande, Ivan Nikolizsson. F ö re n i n g a rnas Hus kommer minst sagt att bli ett levande hus. Redan finns ett s k y t t e c e n t rum och skateboard ve rk s a m- heten i huset. Nu tillkommer före n i n g a r med bland annat dans, fotboll, läxhjälp, k a m p s p o rt, biljard och kultur på proten också. Som i Malmös värd e g rund mångfald, möten och möjligheter. Före - n i n g a rna ska bilda ett föreningsråd för gemensamma regler och tri v s e l f r å g o r, säger Lynn Lj u n g b e rg. Zigensk dans De 25 före n i n g a rna flyttar successivt in under våren. In t e rnationella musikföreningen med romska rötter är redan på p l a t s. I lokalerna finns en utställning om ro m e rnas historia och i ett av ru m m e n finns det enda romska biblioteket i No rd e n. Vi sysslar med zigensk dans, speciellt för barn mellan 8 år och 15, berättar ordf ö rande Ivan Ni k o l i z s s o n. Lokalerna är jättefina. Vi hade en liten lokal på Annebergsgatan innan, det här är fantastiskt, här får vi mycket större p l a t s, säger Monika Ka l d e ra s. Granne med ro m e rna är den somaliska kulturf ö reningen Hidde iyo Dh a q a n. Det här kan bli bra, vi har många medlemmar i närområdet. Just nu har vi bland annat ett projekt med läxhjälp för s k o l b a rn, säger Warsame Yassin Os m a n. Lättare att rekrytera Intill, på det som tidigare var dire k t i o n s- planet, huserar makedonska Prespa Bi r l i k med dans och fotboll på pro g rammet och 450 medlemmar. Det här passar oss perfekt. Vi ska flytta över våra hemmamatcher till He l e n e - holms idro t t s p l a t s. V å rt a-lag spelar i sexan och vi har fyra ungdomslag. När vi flyttar hit blir det lättare att re k ry t e ra ungd o m a r. Det blir spännande med många nationaliteter i samma hus, säger ord f ö- rande Remzi Re s i d ov s k i. Politisk enighet Malmö stad re n ove rar det gamla bry g g e- riet för 35 miljoner kro n o r. De gamla stilen har man värnat om, men el, va t t e n, a v l o p p, värme och ventilation är nytt. I huset ska också finnas utbildningslokal e r. Fri t i d s f ö rvaltningen hyr lokalerna på tio år med option på ytterligare 15 år. Så där är vi solventa, säger Ly n n Lj u n g b e rg. Under processen har vi haft en dialog med före n i n g a rna för att se vilka b e h ov, vilka de ytor de behöve r. V å ra inve s- t e ringar täcks av de hyror vi tar ut av fören i n g a rna samtidigt som före n i n g a rna har rätta att söka bidrag för sin ve rk s a m h e t. Den politiska oppositionen i Ma l m ö, här företrädd av moderaten Lars Dahlstam, är öve rens om de styrande om p ro j e k t e t. Vi är nöjda. Det har heller inte va ri t något att be om, många föreningar har haft så dåliga lokaler, säger Lars Da h l s t a m. TO M A S JO H A N S S O N Bred samling mot rasism under tre dagar med en mängd spännande arrangemang Köp en knapp och få fritt inträde till ett 80-tal kulturarrangemang. På köpet visar du att Malmö ska vara en öppen och tole - rant stad. Den chansen har du den mars då Malmö Mot Rasism arrangeras. Vi har mött ett enormt gensvar. Därför räckte inte en enda dag för vår manifesta - tion, säger Orlando Piñero, ordförande och verksamhetsledare för Mix Musik, som är initiativtagare till manifestationen. Den 21 mars är det FN-dagen mot ra s i s m och diskri m i n e ring. I Malmö blir det en manifestation i dagarna tre för att lyfta f ram den kulturella mångfalden. Vi i Mix Musik jobbar för att skapa en mötesplats för människor här på Je ri k o. Vi blev oroliga för utvecklingen efter det senaste valet då de främlingsfientliga k ra f t e rna gick kraftigt framåt. Därför ville vi mark e ra och tog initiativ till Ma l m ö Mot Rasism, säger Orlando Piñero. Köp knappen Det visade sig att många var entusiastiska, före n i n g a r, kulturi n s t i t u t i o n e r, fri a g rupper med flera. Därför blir det en bre d samling, en kraftfull manifestation, mot ra s i s m e n. Vi är mycket glada för detta. Den här aktionen visar att det är möjligt att samarbeta om ett konkret mål, att visa att Malmö ska va ra en mötesplats för alla oavsett hudfärg. D ö r ra rna kommer att står öppna för Ma l m ö b o rna. Köper du en knapp kan du i mån av plats se utställningar, t e a t e r, opera, lyssna till ro c k, ra p, disco och hiphop. Du kan se dans från Bosnien, Mo c a m b i q u e och Latinamerika, du kan va ra med på re - p e t i t i o n e rna av Malmö Op e ra och Musikteaters "The Full Monty" i regi av Ma rianne Mörck, du kan se film på Pa n o ra och lyssna på SM-kvalet i Po e t ry Slam. Och för barnen blir det t e a t e rf ö re s t ä l l n i n g a r. Detta är bara ett axplock ur det digra p ro g rammet där Malmö stad står för m a rk n a d s f ö ringen och de övriga medve r- kande bjuder ur sin re p e rt o a r. Det är de medve rkandes ord i n a ri e p ro g ram, inget skräddarsytt. Vi avslutar hela manifestationen med en konsert på Kockumshallen på söndagen. Allt är inte k l a rt, men det ska bli ett brett pro g ram för unga och medelåders, för svenskar och i n va n d ra re. Sk å d e s p e l a rna från t e a t e rn.nu ska va ra med, Mikael Wi e h e, ett zigenskt band från Rumänien med Hans Ca l d a ra s, ett hiphop band med m e ra, berättar Orlando. Grundskolorna ställer ut Sk o l o rna deltar också: alla grundskolor är inbjudna att va ra med i en stor utställn i n g. Vi har en jury, med re p re s e n t a n t e r från Malmö Konsthall, Ko n s t - högskolan och Ko n s t m u s e e t, som utser de ve rk som ska va ra med. Till sin hjälp att släppa loss kre a t i v i- teten har eleve rna fått en inspira t i o n s p å s e med foto, musik, text, k ryddor och tyg. De t blir en stor utställning och ett kraftigt uttryc k mot rasism, tro r O r l a n d o. Vi n n a rna i de olika å l d e r s g ru p p e rna har ve rn i s s a- ge på Malmö Op e ra och Mu s i k t e a t e r under fredagen den 21 mars. Klockan samma dag invigs Malmö mot Ra s i s m. Kulturellt äventyr För dig käre läsare, gäller det bara att köpa en knapp för 50 kronor och är du under 20 år får du den för 25 kro n o r. Då får du va ra med på ett kulturellt äventyr i d a g a rna tre. Knappen kan bland annat köpas på medborg a rk o n t o ren och hos många av de medve rk a n d e. Det är viktigt att påpeka att ett eve n- tuellt överskott fonderas av Malmö stad. Det ska användas till arbete mot rasism i Malmö. Det här kommer att bli ett återkommande evenemang, säger Orlando P i ñ e ro. För pro g ra m ö versikt se www. m a l m o. s e TO M A S JO H A N SS O N Den här aktionen visar att det är möjligt att samarbeta om ett konkret mål, att visa att Malmö ska vara en mötesplats för alla oavsett hudfärg, säger initiativtagaren till Malmö Mot Rasism, Orlando Piñero. Foto i fokus Konsthallarna i Malmö och Lund, kryptan i Lunds domkyrka, Malmö Centralstation, kaféer, restauranger och en mängd galleri - er. Alla deltar de när Fotografi i fokus, en fotofestival med fotografiet i centrum, startar i mars. Det handlar om att skapa ett nytt forum för fotografi i Skåne. Vi vill att Fo t o g rafi i fokus ska bli en återkommande biennal, säger Kajsa Lindskog, pro j e k t l e d a re för Fo t o g rafi i fokus. Vi vill också ge en inblick i fotogra f i e t s olika uttryck och användningsområden. 34 fotografer kommer från bland annat hela No rden, England, Japan och Tyskland, och ställer ut på sammanlagt mer än 30 platser. Fo t o g rafi i fokus, som pågår från 14 mars till 15 april, kommer att synas på många oväntade platser. Det gör att äve n de som inte är intre s s e rade av foto kan ta del av utställningarna. Fo t o g rafi i fokus ska synas även i s t a d s rummet. Reklamskyltar och utställningar utomhus, och videofilmer som visas i olika väntrum till exempel. At t utställningen dyker upp på olika ställen gör att den är svår att undvika. Mer än konstfoto Det är inte bara konstfoto som ska visas u p p. Många olika aktiviteter ska äga ru m, bland annat före l ä s n i n g a r. En före l ä s- n i n g s s e rie kallad Y rke fotograf ska hållas på St j ä rnkaféet i samarbete med Syd - s venskan. På Ku l t u ren i Lund hålls föred rag liksom på Konsthallen i Malmö och på Malmö museer. Öppet hus blir det i f o t o g ra f e rnas ateljéer, på Fo l k u n i ve r s i t e - tet och i Digitala bildve rk s t a d e n. A r ra n g ö rer är den ideella före n i n g e n Fo t o g rafi i fokus i samarbete med Lu n d s kommun och Malmö stad, samt re p resentanter för galleri e r, institutioner och u n i versitetet, tillsammans med konstnäre r, fotografer och ett stort antal andra s a m a r b e t s p a rt n e r s. MA R I E NO R D G R E N Här ställer Fotografi i fokus ut i Malmö Biograf Spegelns galleri,stortorget 29 Exponera,Slottsgatan 12 Form & Design Center, Lilla torg 9 Format,S:t Gertrudsgatan 4 Galleri 21,Rådmansgatan 15 Galleri Final,Helmfeltsgatan 9 Galleri Leger, Engelbrektsgatan 5 Galleri Magnus Åklundh,Adelgatan 5 Galleri Musafällan,Jakob Nilsgatan 5 Galleri Ping Pong, Rådmansgatan 7 Galleri Rosemarie Galleri Tapper-Poppermaijer, Amiralsgatan 16 Galleri Udengaard,Adelgatan 15 Konstfrämjandet,Östergatan 9 Malmö konsthall,s:t Johannesgatan 7 Malmö konstmuseum,malmöhusvägen Malmö museer, Malmöhusvägen Moderna Möbelklassiker, Norra Vallgatan 74 Rooseum,Gasverksgatan 22 Rostrum,Västergatan 21 Skånes konstförening,stortorget 9 Bilden Tuzla 1995 ingår i utställningen på Centralstationen.

7 12 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Missbrukande blivande mammor får stöd till drogfri graviditet Att snabbt bli inkopplad när en missbrukare visar sig vara med barn och hjälpa mamman genom en drogfri graviditet. D e t är målsättningen för Ambulatoriegruppen i M a l m ö. Verksamheten har byggts upp i ett övergripande samarbete mellan sjukvården och socialtjänsten i de tio stadsdelarna. Den är nog unik i världen, säger samord - naren Annelie Björkhagen. Monika,Kristin och Emma-Lena får tips och stöd från Monica och Marilyn i Minna-mammor. Minna mötesplats för ensamstående mammor BILD: LARS-ERIK GILLE Hon är anställd av Malmös tio stadsdelar gemensamt. Från den 1 febru a ri ingår också socialpedagogen Christina El v h a g e i gruppen, en tjänst finansierad till hälften av länsstyrelsen och till hälften av Malmö stad. I ambulatori e g ruppens egen personalstab finns också en barn m o r s k e t j ä n s t uppdelad på tre personer som kommer i kontakt med kvinnorna på olika sätt. Ö v riga som arbetar med kvinnorna och b a rnen som blir aktuella för ambulatori e- g ruppen till exempel läkare och kura t o- rer gör det inom sina ord i n a rie tjänster. Risk för återfall A m b u l a t o riet började som ett pro j e k t 1995 och permanentades Första å ret hade man kontakt med elva kvinnor, nu ligger siffran på cirka 40 kvinnor per år. Sedan starten har vi haft 286 kvinnor i n s k rivna. Alla har inte genomfört sin graviditet utan valt abort eller fått missfall. Ä ven om kvinnorna väljer abort så är det viktigt att de får rätt hjälp och ett gott b e m ö t a n d e, understryker Annelie Björk - hagen. Efter hand har ambulatoriet fått möjlighet att följa mamman och barnet upp till två års ålder. Ofta är motivationen att inte missb ruka hög under själva graviditeten, men Christina Elvhage är n yanställd på ambulatoriet för att samordna resurserna och arbeta med uppföljning. risk för återfall uppstår efter 2 3 månad e r. Därför vill vi stötta mamman och b a rnet en period även efter förlossningen, förk l a rar Annelie Björkhagen. Behandlingsplan C h ristina Elvhage ska huvudsakligen göra uppföljningar och samordna de re s u r s e r som finns så att de blir tillgängliga för mamman. Vår ambition är till exempel att barn a v å rd s c e n t ralen ska komma med i nätve rket på ett tidigt stadium och att vi tillsammans ska va ra en resurs även för barnet, säger hon. Att utveckla föräldrakompetensen är en annan fråga hon ser som sin uppgift i a m b u l a t o ri e g ru p p e n. Många missbrukande mödrar är själva uppvuxna i destru k t i va miljöer och har dålig uppfattning om vad som är norm a l t i en familjere l a t i o n. För varje kvinna lägger man upp en h a n d l i n g s p l a n. Den ser olika ut beroende på när vi får kännedom om graviditeten, berättar Annelie Björk h a g e n. I 99 procent av fallen går kvinnorn a med på att göra en plan i samförstånd sedan kontakt etablerats via mödra v å rd s- c e n t ralen eller socialsekre t e ra ren. Pl a n e n ska säkra ett dro g f ritt och nyktert fosterl i v, öka oddsen för en komplikationsfri födsel och förbereda kvinnan på föräldraskapet. Som regel tre gånger under en gra v i d i- tet har berörda tjänstemän planeri n g s- möten angående kvinnan och det väntade barnet, där även hon själv har möjlighet att närva ra. För att hitta kvinnor med ri s k k o n s u m- tion av alkohol har ambulatori e p e r s o n a l systematiskt undersökt gravida kvinnors a l k o h o l vanor på mödra v å rd s c e n t ra l e n vid Familjens hus på No r ra Pa rkgatan i Malmö. Dessa studier utvärd e ras för närva rande och beroende på resultatet kan man tänka sig en utvidgning till fler m ö d ra v å rd s c e n t raler fra m ö ve r. Forskning A m b u l a t o ri e g ruppen vill också fungera som en kunskapsbank och arbetar allt mer med forskning, kartläggning, kva l i- t e t s u t veckling och metodförbättring. Et t s e m i n a rium som arra n g e rades i Ma l m ö f ö r ra året hade ru b riken Född utan baks m ä l l a. I dag lever hon drogfritt med dottern CA J S A CA R R É N Samuel är bara två månader gammal men han tittar storögt på alla bebisar och mammor runt omkring honom. Hans mamma Kristin kom till minna redan när hon väntade honom och tycker det är en viktig mötesplats för ensamstående mam - mor. Ingen av mina kompisar har barn så det är trevligt att gå i en grupp med andra mammor. De sitter åtta mammor i en ring. Ba rn e n är mellan sex veckor och fem månader gamla. Några av mammorna berättar om sin födsel. De andra lyssnar och förstår. Det finns så mycket att diskutera som är speciellt för mammor i vår situation, säger Kristin i en fikapaus. Dels pratar vi om praktiska saker som vård n a d s f r å g o r, underhållstöd med m e ra, men också känslomässiga saker som har att göra med att man är ensamt med sitt barn. Utan pappa Minna-mammor har funnits i Malmö i nästan precis ett år. Ett trettiotal mammor har gått i någon av de grupper som f i n n s, dels vänta-barn - g rupper och dels m a m m a - b a rn - g ru p p e r. Men pro j e k t l e d a- ren och socionomen Monica Andersson menar att ve rksamheten skulle kunna va ra mycket större. Det finns ett oerh ö rt stort behov för ensamstående mammor att få stöd, råd och hjälp, säger hon. Ba ra i Malmö handlar det om minst ett par hundra mammor om året som går igenom graviditet och födsel utan barnets pappa. En minnaträff kan innehålla allt från möten med kvinnoläkare, familjerätten och med psykologer. Men träffen kan också va ra rent social och ge mammorn a en miljö som passar dem. Många ensamma mödrar drar sig från att gå på födselförberedande gru p- per där papporna sitter och klappar m a m m o rnas magar. Eller på baby k a f é där de flesta mammor har en pappa att gå hem till. Därför behövs vi, förk l a ra r Monica Andersson. Ideell verksamhet Minna är en psykosocial omsorg s o rg a n i- sation med sin största ve rksamhet i G ö t e b o rg. I styrelsen i Malmö sitter kvinn o l ä k a re, barnmorskor och kura t o re r. Arbetet i minna är ideellt och de har precis fått sitt första ekonomiska bidrag från Sociala fonden i Malmö stad. Det var enormt skönt, säger Mo n i c a Andersson. Ba rnets första levnadsår är e n o rmt viktigt för hur det ska utve c k l a s, och då är det viktigt att mamman mår b ra. På det sättet före bygger vi och det måste få kosta pengar. Ma rilyn Schild håller med. Hon jobbar ideellt med Minna men tycker att samhället borde ställa upp mer. Om vi hjälper dom här mammorn a att må bra, då får de lust och ork att ta hand om sina barn, och det är bra för alla, säger hon. Ma rilyn kommer själv från Chile och menar att det finns ett stort behov av Minna bland inva n d rade kvinnor. Men det är svårt att nå dem. Där krävs re s u r s e r. Ja, har vi råd att satsa pengar på b l o m s t e r p l a n t e ringar så borde man ha råd att lägga mer krut på barnen, slår Monica fast. Satt ensam dygnet runt Ma m m o rna har tagit paus. Det är samling i köket för lite fika och Monica och Ma rilyn tar varsin baby i famnen för att ge m a m m o rna lite ro. Minna får låna lokal e rna på Kulans öppna förskola i V ä s t ra Innerstaden gra t i s. Personalen där har också va rit ett stort stöd berättar Mo n i c a. Men drömmen är en egen lokal. Ma m m o rna behöver någonstans att gå dagtid, säger hon och berättar om en kvinna som ringde för några dagar sedan. Hon var helt ensam i Ma l m ö. Mannen och familjen bodde i andra länder och kvinnan satt dygnet runt ensam med sitt barn i sin lägenhet. Hon behöve r någonstans att gå, och träffa kvinnor i samma situation! Vill inte tråka ut kompisarna K ristin bekräftar att det kan va ra svårt att va ra helt ensam med ett litet barn. Som att duscha till exempel, man får passa på när han sove r. Samtidigt är det o t roligt vad man lär sig att göra saker på ett effektivt sätt, ler hon. K ristin har stöd av sin familj och känner sig egentligen inte så ensam men t ycker den sociala biten i minna är viktig. Vi går och fikar ihop till exempel. Emma-Lena och tre månader gamla Benjamin ansluter. De flesta Em m a - L e n a känner har inte barn. Därför är det kul att få kontakt med mammor i samma situation. Man vill ju inte tråka ut kompisarna med barn s n a c k hela tiden, skrattar hon. Men här kan man prata hur mycket bajs man vill! För mer information om Mi n n a - m a m- m o r, ring PE T R A BE R G WA L L Sa ra, 26, är en av de missbru k a n d e mammor som fångades upp av a m b u l a t o ri e g ruppen under sin graviditet för drygt tre år sedan. I dag leve r hon dro g f ri med sin dotter och har börjat en högskoleutbildning med social inri k t- ning. Jag tycker det är bra med en uppföljning när barnet är fött eftersom det känns konstigt att kontakten med ambulatori e t helt skärs av då, säger hon. Sa ra tycker att hon haft tur eftersom hennes förbindelse med en av ambulatoriets barnmorskor har fortsatt. Av dem har jag fått en uppmärk s a m- het som jag inte är van vid kring hur jag och barnet mår. Vid besöken på BVC kände jag mig osäker eftersom personalen där ofta är okunnig om hur de ska bemöta mig. Ätstörningar i tonåren Sa ras missbruk började i form av ätstörningar i 14-årsåldern, följt av en peri o d med mycket alkohol och andra dro g e r. Det hände också att jag tog så kallade p a rt yd ro g e r. Men när jag första gången p rovade amfetamin kände jag en stor b e f rielse eftersom jag med drogens hjälp kunde kontro l l e ra mitt matintag och min vakenhet. Då var hon 18 år och när hon i dag ser tillbaka var det i stället en flerårig nerf ö r s- backe som påbörjades och som slutade i k riminalitet och bostadslöshet. Sara,med ryggen mot kameran,är 26 år och en av de mammor som fått hjälp att bli fri från sitt missbruk i samband med graviditeten, bland annat av Annelie Björkhagen.Sara välkomnar en fortsättning som även ska stötta barnet. I början av missbru k s å ren åren dubbelarbetade Sa ra och kompensera d e s ö m n b risten med hjälp av amfetamin tills det hela sprack. Hon hade börjat injic e ra och gick på spru t by t e s p ro g ra m m e t på MAS när hon blev oplanerat gravid. Då försökte jag under stora våndor sluta med allt missbruk, men fick njurbäckeninflammation och lades in akut på infektionskliniken. Där tjänstgjorde en av ambulatori e t s b a rnmorskor som med Sa ras medgiva n- de slussade henne vidare till dem. I början var det lite diffust vad de stod för men jag kände ganska snabbt en stor trygghet inför budskapet: Du och ditt b a rn ska få det bra och vi hjälper till. Behandlingshem Sa ra säger att hon hade frihet att själv få u t f o rma sin framtid, även om till exempel p l a n e ringsmötena med tjänstemännen kunde kännas lite jobbiga. Samtalen ledde i alla fall till att Sa ra kunde tillbringa några månader på ett behandlingshem och sedan föda sitt barn under vistelse på ett annat. Ti d i g a re har uppdraget va rit slutfört för oss i samband med förlossningen. Men ett missbruk måste alltid hållas stånget och därför försöker vi nu form a redskap för hur vi kan va ra en re s u r s f ramåt för kvinnorna och barnen, säger Annelie Björkhagen. CA J S A CA R R É N

8 14 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Storan sjuder av liv bakom kulisserna Onsdag förmiddag. Foajén är tom och tea - tern ser nästan övergiven ut, men bakom kulisserna sjuder det av liv. Här lagas tra - siga klänningar, skjortor tvättas, peruker tillverkas,strålkastarljus pro vas ut, repli - ker repeteras och rekvisitan putsas. Det är många som tror att jag bara jobbar kvällar men vi har det egentligen som s t ressigast ve c k o rna innan pre m i ä r, säger Ge rt-åke Christiansson som är teatern s l j u s m ä s t a re. Vi träffar honom på ljusbryggan i taket av salongen, nio meter ovan mark. Här g ranskar han att alla strålkastare fungera r och att inga sladdar behöver lagas. Scentekniker Pa t rick Bo n g a rt är en av många som jobbar skift bakom scenen. Dagtid är det en del att re p a re ra. Den här plattan måste bytas efter varje föreställning, säger han och pekar på en sönderslag vägg i ett hus som hör till Miss Sa i g o n. Årets repertoar 2003 Miss Saigon, musikal som utspelar sig i Vi e t n a m k rigets skugga, till och med den 30 mars. A riadne på Na xo s, opera av Richard St ra u s s, till och med den 9 mars. The Full Monty Allt eller inget. Musikal baserad på filmen där sex arbetslösa stålve rk s a r b e t a re blir s t ri p p d a n s a re. Spelas den 17 apri l 2 8 m a j. West Side St o ry, musikal, spelas i höst. Ot h e l l o, Ve rd i o p e ra, spelas i höst. La Bo h é m e, Pu c c i n i o p e ra, spelas i h ö s t. Se n i o rk o n s e rt med Ma rianne Mörc k, Lars Hu m b l e, Tommy Juth och Clas Sköld och en galakonsert den 31 maj. Ko n s e rt med Helen Sjöholm och My r ra Ma l m b e rg den apri l. Gästspel Svansjön, Estniska nationalbaletten den 2 6 apri l. Op e ra k o n s e rt den maj. Ljusmästare Gert-Åke Christiansson och ljustekniker Michael Wickström kontrollerar strålkastare från ljusbryggan i taket.långt därnere på scenen granskar tekniker Hans Korhonen att scenografin är intakt inför nästa föreställning. Hans Korhonen och scenograf Lars Österbergh diskuterar scengolvets vita linjer till Ariadne från Naxos. Från scenen känns salongen kanske inte så stor som när man sitter i publiken? Trycker dollarsedlar Ä ven re k v i s i t ö re rna, som sköter de mind re pry l a rna, arbetar skift. De kan fixa f ram det mesta; till Miss Saigon har de t ryckt upp falska dollarsedlar, köpt svärd på Möllevången och gevär i en paintbolla f f ä r. Bland annat. So l s t o l a rna var lite svåra att hitta, det är ju inte rätt tid för solstolar pre c i s, säger Ul l a - Britt Ho l m s t r ö m. När de jobbar kväll står de beredda i k u l i s s e rna med svärd, cigare t t a s k a r, b l o m m o r, gevär och annat som skådes p e l a rna ska ha med sig ut på scen. Har egna peruker Runt 350 personer arbetar på Ma l m ö Op e ra och Musikteater vid Fersens väg. Mer än hälften syns aldrig för publiken men utan folket bakom scenen skulle det inte bli mycket till föreställning. Som de e l va på mask- och peru k a vdelningen fyra våningar upp. Avdelningens chef Valentin Sköld sitter för dagen och tillve rkar en peruk till en k ö rmedlem. Med ett litet ve rktyg som ser ut som en virknål plockar han ett par äkta hårstrån genom den finmaskiga nätet och knyter fast dem med en van knyc k. Alla sångare har sina egna peruker t i l l ve rkade efter deras huvudform. En sådan här peruk håller väl i ett par år. Vi f ä rgar om dem och byter frisyr efter va d de ska användas till. Tvättar underkläder Efter va renda föreställning måste peruk e rna tvättas och kammas. Lika viktigt är det med scenkläderna. De ska va ra re n a, hela och måste hänga i rätt ordning så att de snabbt kan tas på vid by t e n a. Vi tvättar alla underkläder och skjortor efter varje föreställning, berättar Ha r riet St a e rn som är kostymansva ri g. För stunden sitter Ha r riet St a e rn och lagar ett trasigt halsband med röda skimrande pärlor. Det handlar inte enbart om att det ska se rätt ut på scen, det här kan va ra just den lyckoamulett som gör att hon kan sjunga, säger Ha r riet St a e rn som själv har en bakgrund som opera s å n g e r s k a. MA R I A SE H L I N Historik Malmö Op e ra och Musikteaters scen St o ra n invigdes mitt under bri n n a n d e k rig, Huset sägs va ra en av den funktionalistiska ark i t e k t u rens mästerv ä rk, särskilt vacker anses foajén va ra. Sedan 1994 är teatern by g g n a d s m i n n e s- m ä rkt. I folkmun kallas den ofta St a d s t e a t e rn som den hette fram tills för drygt tio år sedan. Nu m e ra spelas här e n b a rt musikaler, operett och opera. Dramatiken spelas på Hi p p. St o ran har en av de största salongerna i Eu ropa med plats för åskådare. Även den vri d b a- ra scenen är en av de största i Eu ro p a med sina 600 kva d ra t m e t e r. För stor tyc k- te Ingmar Be rgman som var konstnärlig l e d a re 1952 till Bland de många kända personer som stått på teatern s scen finns Max von Syd ow, Ga by St e n b e rg, Jan Malmsjö, Ern s t - Hu g o J ä re g å rd och Bibi Andersson. I dag arbetar runt 350 personer där, mer än hälften utanför scen. Fakta Publiksuccéer genom tiderna Musikal År Publik Kristina från Duvemåla La Cage aux Folles My Fair Lady Spelman på taket ! Sound of Music Opera År Publik Aida Carmen Lucia de Lammermoor Carmen Rigoletto Ewa Persson,Gerd Widegren och Valentin Sköld ser till att artisterna blir fina i håret.om några timmar ska alla peruker vara färdigkammade. Svärd från Möllevången och gevär från en paintball-affär passar bra i Miss Saigon,insåg rekvisitör Titti Lundin.

9 16 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars På tå för integrationen Skånska dansare från olika länder på audition i Skånes Dansteater. Resultatet heter Maratondansen och har premiär på Hipp i maj. BILDER: LARS-ERIK GILLE Nu har även männen fått sitt k r i s c e n t r u m I n t e g r a t i o n. Det må vara ett uttjatat ord men kan ändå sägas gå som en röd tråd genom Skånes Dansteaters verksamhet i år. Jag tycker att det är samhällets vikti - gaste fråga,säger Marie Brolin-Tani, konstnärlig ledare och vd för Skånes Dansteater. För oss inom dansen är det naturligt att olika nationaliteter arbetar tillsammans, men det måste komma in i konsten på ett sätt att även publiken ser det som naturligt. Just nu re p e t e rar Skånes Da n s t e a t e r Ma ratondansen, ett stycke som ska utföras med hjälp av dansare från det mångk u l t u rella Malmö. För några veckor sedan var det audition. Det är unga danstalanger från olika länder och med olika stilar att bygga på, som har provat in, berättar Ma ri e. Hon har va rit chef på Skånes Da n s - teater i drygt ett och ett halvt år. Ma ri e Bro l i n - Tani kom till Malmö direkt från 19 år som dansare och kore o g raf i Da n m a rk, de senare åren som chef för MBT Da n s e - teater i Årh u s. Det har blivit många inter- nationella uppdrag genom åren, bland annat i Syd a f rika och hon ville gärn a använda den erf a renheten när hon tog jobbet i Malmö. Ett tag funderade hon på att åka tillbaka dit. Men jag upptäckte att jag inte behöver åka någonstans, säger Ma rie Bro l i n - Tani. Jag tittade mig omkring i Ma l m ö och upptäckte att här finns samma problemställningar och samma spännande möjligheter att arbeta med andra nationaliteter som där! Nio nationaliteter Ma rie blir mycket engagerad när hon pratar om frågorna kring integration. Ho n b e s k ri ver Da n m a rk som starkt främlingsfientligt och berättar hur glad hon blev när hon kom till Malmö och såg att staden var multikulturell. Inte minst hennes egen ensemble där nio nationaliteter finns re p re s e n t e ra d e. Nu handlar det inte minst om att få en ny generation, av alla nationaliteter och ursprung, att upptäcka dansen, menar hon. Hur ska vi kunna öve r l e va om vi som teater sätter upp en vägg mot dom, u n d rar hon. Ma ratondansen kan ses som en del i ett större integra t i o n s a r b e t e. Sedan i fjor samarbetar hon med Nyt Dansk Da n s e - teater från Köpenhamn, och deras konstnärlige ledare Tim Rushton. Sa m a r b e t e t har hittills re s u l t e rat i utbyte av dansare, gästspel och den 27 febru a ri har uppsättningen (4), som handlar om fyra kvinnor, p remiär i Köpenhamn. Ma rie Bro l i n - Ta n i är gästsolist. Jag trodde kanske inte att jag skulle uppträda som dansare igen, så det är jätt e roligt, ler hon. Och dansen, som Ti m Rushton kore o g ra f e rat, tar utryck i mig och min person, vilket gör det ännu mer s p ä n n a n d e! Hoppas på svensk-dansk ensemble Samarbetet med Nyt Dansk Da n s e t e a t e r f o rt s ä t t e r, inte minst under Da n s b i e n n a - len 2004 då Ma rie hoppas kunna slå ihop den danska och svenska ensemblen till en stor. Och arbetet med integrationen i Malmö fortsätter också, med nya pro j e k t nästa år. Det är inte så mycket mening med allt det här om det bara hoppar upp och försvinner lika fort igen, menar hon. De t är ett kontinuerligt arbete som ska spri d a sig till olika åldersgru p p e r, inte minst b a rn. Trångbodda F ö r ra året ägnades mycket åt uppsökande ve rksamhet med workshops i gymnastiksalar och populära lunchföre s t ä l l n i n g- ar på teatern. Nu är arbetet på väg in en ny fas med integrationstanken och samarbetet med Da n m a rk i fokus. Me n Skånes Dansteater är trångbodda, väldigt trångbodda och Ma rie Bro l i n - Tani hoppas fort f a rande mycket på nya lokaler i C h o k l a d f a b riken på Be rgsgatan i Ma l m ö. Men trots trängseln har dom arbetat hårt det senaste året, säger hon. Vi har ju sådan tur som har så stora m ö j l i g h e t e r, med en intim scen där vi kan e x p e ri m e n t e ra, stora scenen för helt a n d ra och större uppsättningar, och inte minst möjligheten att arbeta med symfon i o rk e s t e rn! Så jag är världens lyckligaste chef, k o n s t a t e rar Ma rie Bro l i n - Tani. Så är det! Se www. m a l m o.se för pro g ra m PE T R A BE R G WA L L I slutet av januari invigdes Kriscentrum för män i Malmö. Då hade redan ett trettiotal klienter sökt sig dit. Det visar på det uppdämda behovet av rådgivning eller behandling för män i kris, säger centrumets samordnare Owe Sjölander. K ri s c e n t rumet togs i bruk under senhösten och är beläget i det gamla St a d s h u s e t på Amiralsgatan. Lokalerna är funktionella, centra l a och ger möjlighet till anonymitet, vilket är m ycket viktigt eftersom vi inte är någon myndighet, understryker Owe Sj ö l a n d e r. K ri s c e n t rum för män sort e rar form e l l t under stadsdelsförvaltningen i Ro s e n - g å rd men är öppet för alla män i Ma l m ö. Ce n t rumet är en följd av ett handlingsp ro g ram för insatser vid våld mot kvinnor som antogs av kommunfullmäktige Sedan dess har ett kri s c e n t rum för kvinnor öppnats och ett för barn står på tur. O we Sj ö l a n d e r, som liksom kollegorn a Jan Andersson och Anders Sa n d b e rg är socionom, har tidigare startat och dri v i t ett kri s c e n t rum för män i Lund sedan Målgruppen är män som på olika sätt hamnar i kris och behöver reda ut situationen med en annan man, förk l a ra r han. Hittills har man tagit emot män med m ycket skiftande bakgrund och pro b l e- matik. En stor del är män som har problem med aggressivitet i nära re l a t i o n e r. Men vi vänder oss även till män som har någon form av re l a t i o n s p roblem, har hamnat i kris till exempel efter en skilsmässa, vill förändra sin föräldra roll eller är osäker angående sin sexualitet, förk l a- rar Owe Sj ö l a n d e r. Man räknar med att kunna ta emot mellan 200 och 400 klienter per år som har b e h ov av allt från en kort rådgivning eller akut krisbearbetning till en lång samtalsbehandling. Alla kontakter är gra t i s, de Alla män i Malmö som behöver en annan man att tala med när det kärvar är välkomna till Kriscentrum för män på Amiralsgatan.Där tar socionomerna Owe Sjölander, Anders Sandberg och Jan Andersson emot. sker på dagtid och är individuella, men c e n t rumet utesluter inte gruppsamtal i ett s e n a re skede. Vid behov kan tolk anlitas. Hela familjens beho v K ri s c e n t rumets ambition är att by g g a upp ett kontaktnät med socialtjänsten liksom att ha et tätt samarbete med kri s- c e n t rum för kvinnor och barn. Hela familjens behov hänger ju ihop, e ventuella problem berör inte bara den ena parten. Det är inte okontrove r s i e l l t att ha par i terapi samtidigt, men om de måste ha en relation på grund av gemensamma barn hoppas vi i förlängningen att kunna arbeta för det, säger Owe Sj ö l a n d e r. Han betonar att detta är något som måste ske på lång sikt och att det inte finns mycket forskning som visar på f ramkomliga vägar. Vi hoppas att vi i vårt arbete här på K ri s c e n t rum för män kan fortsätta att u t veckla fungerande metoder och arbetssätt. Det finns också en ri k s o rganisation för p rofessionella kri s c e n t rum för män. De n har i dag sju medlemsorganisationer va r s personal möts för konferenser och fortbildning. K ri s c e n t rum för män har en budget på c i rka en och en halv miljon per år. De kan nås på telefon , via e-post k ri s c e n t ru m. m a m a l m o.se eller via Malmö stads hemsida www. m a l m o. s e. CA J S A CA R R É N Marie Brolin-Tani,vd och konstnärlig ledare för Skånes Dansteater, har dansat i hela sitt liv.

10 18 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Tio filmer tävlar när BUFF firar 20-årsjubileum I år firar Barn- och ungdomsfilmfestivalen BUFF i Malmö 20-årsjubileum. Det firar vi med att göra ett så bra pro - gram som möjligt under festivalveckan den mars, säger festivalchefen Lennart Ström Den nostalgiska återblicken begränsas till f a vo riter i re p ri s, önskade av de fem ordf ö randena i BUFF genom åre n. Detta är en festival för barn och ungdom, vi ska inte belasta dem mer med de vuxnas historia. Som framgår av filmvalen är det många nordiska favo riter och Da n m a rk har genom året blivit något av ett gunstlingsland i BUFF-sammanhang. Re d a n från den stapplande starten hade man stöd av producenten vid Da n m a rk s Ra d i o, Gu n vor Bjerre. När festivalen i dag befinner sig på den tunga intern a t i o n e l l a b a rn- och ungdomsfilmsarenan sitter hon fort f a rande i vuxenjuryn för Ma l m ö stads barn- och ungdomsfilmpris som delas ut för fjärde året. Ungdomsjur y Tio filmer tävlar om priset på kronor samt en statyett. För första gången finns det också en ungdomsjury bestående av en hel skolklass som enar sig om vilken av de tio som ska få BUFF:s & Un g a Fi l m f a b rikens filmpri s. Det är klass 7b Odense på Da m m f riskolan som anmälts som jury av filmintre s s e rade lära re n Anna Sundman Ma rk n ä s. Pri s e rna ger en fantastisk genklang i världen och ökar intresset för festiva l e n, säger Lennart St r ö m. Invigningsfilm blir Sve ri g e p re m i ä re n på den kinesiska filmen 25 ungar och en pappa på Royal. En va rm, humoristisk men också s a m h ä l l s k ritisk familjefilm, kommentera r L e n n a rt Ström. Han vill också framhålla fyra danska d o k u m e n t ä rer där fotbolls- och cirk u s l i v s k i l d ras i starka port r ä t t. Besökare från hela världen En serie på kvällstid har ru b riken Ba rn i k ri g s zon och innehåller två filmer om förhållandena för barnen på Västbanken Little Green Bi rd och Children of Ibdaa samt Afghan children som handlar om f l y k t i n g b a rn från Afghanistan. Vår erf a renhet är att även sådana tunga teman lockar fullsatta salonger, inte minst från områden som norm a l t kanske inte söker sig till innerstadens De här favoriterna i repris valde BUFF:s alla ordföranden med stor beslutsvånda inför 20- årsjubiléet: Lennart Bylund (ordf ):Svenska kortfilmen Pin-up i regi av Mats Olof Olsson samt Den röda ballongen,fransk klassiker regisserad av Albert Lamorisse. Lennart Ström (ordf ): Den svenska kortfilmen Hasses dagbok i regi av Johan Hagelbäck samt danska Skorstensspöket,regisserad av Jesper W Nielsen. Renata Centenari Åhlander (ordf ): Otto är en noshörning,dansk film i regi av Rumle Hammerich Krister Kjellström (ordf 1997 ): Torgny Anderbergs Tåg till Himlen (svensk). Ola Tedin (ordf ):Den danska Miraklet i Valby i regi av Åke Sandgren. En av tävlingsfilmerna på BUFF 2003 är från Storbritannien:An Angel for May, regisserad av Harley Cokeliss. b i o s a l o n g e r, säger Lennart Ström. Fe s t i va l f i l m e rna visas på dagtid på Royal, Biopalatset och Filmstaden och då är det huvudsakligen skolklasser som bokat biljetter. Men Spegeln och Vi c t o ria står öppna ä ven på kvällar och under den avslutande helgen för alla som är intre s s e ra d e. I anslutning till en del filmer anord n a s s e m i n a rier och samtal, en av ru b ri k e rn a är Från Key West till Chokladfabri k e n med filmaren Janne Lindell. Lennart Ström berättar att BUFF har besökare från hela No rden och att det ibland är huggsexa om filmerna bland olika festiva l e r. De första åren arra n g e rades BUFF i j a n u a ri månad, men senare har vi förstått att tillgängligheten på filmer blir bättre efter Göteborgs- och Be r l i n f e s t i va l e rna. Från den 1 mars kan man köpa ett fest i va l k o rt för 40 kronor som ger tillträde till t re filmer. Varje påföljande film kostar sedan 10 kro n o r. Kan förstå ändå L e n n a rt Ström nämner i urval också den Os c a rn o m i n e rade palestinsk-isra e l i s k a l å n g f i l m s d o k u m e n t ä ren Löften av B Z Go l d b e rg. Den symboliserar vad BUFF är till f ö r, att nå igenom det filter som norm a l t omger barn och ungdomar och förh o p p- ningsvis ger dem inblick i olika slags drömmar och leve rn e, säger han. Sådana filmer är till exempel också den iranska Little Bi rd Freak, den tyska Ne ver mind the Wall och den austra l i s k a Rabbit Proof Fence där den tyska har s vensk text och den iranska engelsk, medan den australiska som i Sve ri g e b a ra visas här på BUFF inte är textad a l l s. Men det är ju det som är så underb a rt med film, man kan förstå ändå, och dessutom är det inte mycket som sägs i den gripande historien om tre bort a d o p- t e rade blandrasflickor som rymmer hem till sina abori g i n f a m i l j e r. BUFF som är en ideell förening f i n a n s i e ras till nästan hälften av Ma l m ö stad, medan Region Skåne och Sve n s k a filminstitutet huvudsakligen bidrar med resten. Vi vill och är på god väg att bli en av världens största fristående barn- och u n g d o m s f i l m f e s t i va l e r, men behöve r s t ä rka organisationen, säger Lennart Ström som bokat möten med några av Malmös kommunalråd för att säkra den 21:a omgången nästa år. CA J S A CA R R É N Tävlingsfilmerna på BUFF 2003: Elina som om jag inte fanns, Sve ri g e, regi: Klaus Härö* L e j o n t ä m j a re n, Sve ri g e, regi: Manne Lindwall* Kalla mig Axe l, Da n m a rk, regi: Pia Bov i n * En som Ho d d e r, Da n m a rk, regi: He n rik Ruben Ge n z * An Angel for Ma y, St o r b ri t a n n i e n, regi: Harley Co k e l i s s Do fish do it?, Ty s k l a n d, regi: Almut Ge t t o * One way ticket to Mo m b a s a, Fi n l a n d, regi Hannu Tu o m a i n e n * You are fre e, Ira n, regi: Mohammad-Ali Ta l e b i * 25 ungar och en pappa, Ki n a, regi: Huang Ho n g He a ven comes tomorrow, Po l e n, regi: Ja roslaw Ma r s ze w s k i * Dessa re g i s s ö rer väntas till BU F F

11 20 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Blå Hästen fyller tio år Ännu fler blå hästar än de som redan finns på Malmö stads barnkulturcenter Blå Hästen kommer att tillverkas under tioår - sjubileet i början av mars. Alla är välkomna till Chokladfabriken Mazetti där vi öppnar dörrarna för alla sin - nen, säger verksamhetsledare Gunilla Gustafsson. Hon är också biträdande chef för Ma l m ö Ku l t u rkompani som sedan 2001 huserar i byggnaden. Blå Hästen ve rksamhet by g- ger på två artiklar ur FN:s Ba rn k o n ve n - tion samt en dikt av poeten He l d e r Ca m a ra. Mellan den 4 och 7 mars pre s e n- t e ras ett digert utbud av alla möjliga k o n s t f o rmer och språk som huvudsakligen sammanställts av kultursekre t e ra re Anna Jeppsson. Te a t e r, danswork s h o p, utklädning, b e r ä t t a rve rkstad, sagoläsning på flera språk, animerad film, sång, spel och annat som ofta är inslag i Blå Hästens ve rksamhet kommer att arra n g e ras under j u b i l e u m s veckan. Samarbete med Konsthallen Ma rg a retha He n riksson som numera är p ro j e k t l e d a re för modersmålslära rna på Ro s e n g å rd, var en av initiativtagarna till Blå Hästen. Det saknades en bas för förskolepersonal och för hemspråkslära rna som det hette då, berättar hon. Den stadsdelsöve rg ripande Blå Hästen blev sva ret. Från början fanns den vid Spångatan men flyttade så småningom till Konsthallens andra våning. Vi hade ett mycket fru k t b a rt samar- Fakta Artikel 31 och 32 i FN:s barnkon - vention: Rätt till lek. Varje barn har rätt till avkoppling, till lek- och fritidsaktiviteter som är lämpliga för barnets! ålder. Varje land ska respektera och främja alla barns lika rätt att delta i lek- och fritidsaktiviteter, kulturella och konstnärliga aktiviteter. Rätt till språk. Varje barn som tillhör minoritetsgrupper eller ursprungsbefolkningar, har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion. b e t e, bland annat kring en kinesisk utställning där konsthallspersonalen va r m ycket duktig på att ta till va ra barn e n s k reativitet, minns Gunilla Gustafsson. Anna Jeppsson berättar att det samarbete fortsätter man att hålla vid liv och n ä rma sig ännu mer, liksom med andra museer i Malmö och annorstädes. Vi letar fort f a rande efter former för Blå Hästens ve rksamhet och vår vision är att alla barn och ungdomar från 0 till 19 år ska ha något att hämta och tillföra hit, säger hon. Når förskolebarn Sedan starten har Blå Hästen ett ombudssystem där re p resentanter för de 250 förs k o l o rna i Malmö kan påve rka utbud och innehåll genom sina stadsdelsre p re s e n- t a n t e r. Det kan till exempel va ra i form av små föreställningar som kan hållas både på Chokladfabriken och ute på förskolorna eller i någon annan lokal. På så sätt nås Malmös förskol e b a rn med kulturu p p l e velser flera gånger om året, berättar Gunilla Gustafsson. Blå Hästen har genom åren tillsammans med professionella konstnärer drivit konstve rkstäder för barn, arra n g e ra t f i l m f e s t i valer för små barn, anordnat Ju l Förskolebarnen på Blå Hästen är aktiva i många sammanhang.de här färgglada stenarna som omger Anna Jeppsson,Margareta Henriksson och Gunilla Gustafsson på chokladfabriken Mazettis bakgård,tillkom på barnverkstaden under Malmöfestivalen. Dikten om den blå hästen Var barm h ä rtig herre Visa en särskild omsorg med de människor som är så logiska, p ra k t i s k a, re a l i s t i s k a att de föra rg a s när någon kan tro att det finns en liten blå häst för världens barn på Gustav Adolfs torg, deltagit i Ba rnens blomsterg a t a tillsammans med bland annat Malmö stad, haft d ra k f l y g a rdagar på Limhamnsfältet och varje år barn k u l t u rve rksamhet i Ma g i s - t ra t s p a rkan under Ma l m ö f e s t i valen. Pedagogiskt kafé Sedan 1996 finns Idébanken som en syster till Blå Hästen, full med pedagogiskt m a t e rial som gärna lånas ut till förskolor, m o d e r s m å l s l ä ra re, specialpedagoger, d a g b a rn v å rd a re och andra som kanske också vill ge tips och byta idéer. För framtiden hoppas vi att förskolans pedagoger ska fortsätta att engagera sig i och ta del av Blå Hästens utbud. Vi ser alla möjligheter till en korsbefru k t- ning mellan Ku l t u rkompaniets alla ve rks a m h e t e r, säger Gunilla Gustafsson. Fakta CA J S A CA R R É N Aktiviteter Barn och ungdomar från Malmö Kulturkompani kommer att ge en speciell föreställning på Konserthuset lördagen 8 mars. Temat är detsamma som Malmö stads värdegrund mångfald, möten och möjligheter. Årets kurskatalog från Malmö Kulturkompani/Kulturskolan kommer i dagarna i brevlådan till alla barn i åldrarna 7 9 år. Inför läsårstarten till hösten erbjuder Kulturskolan ett ännu bredare utbud än tidigare och! riktar sig till fler åldrar. Samtliga konstformer bild/form, dans, musik,teater, serieteckning och film/animation erbjuds på ett flertal kulturcentra i Malmö. Katalogen finns också att hämta på samtliga medborgarkontor och bibliotek, samt naturligtvis på hemsidan En konstprofil är tillbaka i stan. Björn Springfeldt, chef för Malmö Konsthall , presenterar utställningen Moderna Museet c/o Malmö Konsthall. Rätt man på rätt plats, brukar man säga. En sliten klyscha, men i det här sammanhanget passar det perfekt. Att just Björn Sp ringfeldt har fått uppdraget att välja ur Mo d e rna Museets rika samlingar för att p re s e n t e ra ve rken på Malmö Ko n s t h a l l måste va ra det optimala va l e t. Känner samlingar som ingen annan Han har va rit anställd på museet i 24 år sex år som chef och känner vårt nationalmuseums samlingar som ingen annan. Sp ringfeldt har ju dessutom va ri t chef för Malmö Konsthall. Nu m e ra lägger han nät och fiskar lax nedanför huset i W ä rmdö och säger sig frilansa i konstb ranschen. Titeln ve rkar i förstone inte så v i k t i g. Ba ra du inte kallar mig cura t o r. De t är en uppblåst person, som vill visa sig s m a rt och dri va sin intellektuella tes. En c u rator ser sig som viktigare än konstnären och förminskar därför konstnäre n, f ö rk l a rar Sp ri n g f e l d t. Under exilen från Malmö har Sp ri n g - feldt va rit chef för Mo d e rna Museet och kulturråd i Bonn och Berlin på den sistnämnda posten efterträddes han för ö v rigt av Ma l m ö p o l i t i k e rn och moderaten Johan Bengt Pålsson. Åren som chef här i Malmö var kanske mina roligaste professionella år. Konsthallen är arkitektoniskt fantastisk, ett av världens bästa rum för att möta ett k o n s t ve rk. Här dras inget ifrån och inget läggs till, hallen är så nära en ateljé som man kan komma. Och så finns här en kreativ energi i huset, rensad från by r å k ra t i. Jag har aldrig hört någon säga; "Ah, det går inte", säger Sp ringfeldt lyri s k t. Jag hade också tur att va ra chef under en tid då det var hög temperatur i konstlivet och makthava rna förstod värdet av en b ra konsthall, säger Sp ringfeldt och minns utställningar som Sydnytt, Me t a - polis och Ka n d i n s k y. Med fingrarna i syltburken Minnet har också va rit Sp ringfeldt bästa vän i urvalet av utställningen på Ma l m ö Konsthall. Han har fått sov ra hårt sammantaget finns det målningar, s k u l p t u rer och andra ve rk i samlingen. I k a t a l o g f ö ro rdet kallar han sitt urval "Me d f i n g ra rna i syltburk e n ". Jag kan inte tänka mig ett ro l i g a re Moderna museet ställer ut på konsthallen BILD: JAN UVELIUS u p p d rag. Samtidigt är det inte mindre än en skandal att utställningen kommer till. Mo d e rna museet är ju utsatt för by g g f u s k och mögelsanera s. Det är därför utställningen görs, samlingen är för tillfället h e m l ö s. På Waldemarsudde görs en annan care off-utställning. Men det är ju k l a rt, det är bra att samlingen visas. Vad är det då Malmöpubliken får se? Har du någon linje i ditt urva l? Den är subjektiv och av kärlek, men jag har velat peka på viktiga konstnärskap från regionen som finns re p re s e n t e rade i samlingen. Jag har också velat visa en linje från Du c h a m p, hur man uttryc k e r en konstnärlig handling med ett före m å l, till hur måleriet utvecklats och hur fotog rafiet får en ro l l. Visar Formel 1-bil Sp ringfeldt blir entusiastisk när han b e s k ri ver utställningen och konstnäre rn a med Ma l m ö a n k n y t n i n g. Av Anders A visar vi ett bro d e ri och s k u l p t u re r, av Ernst Bi l l g ren hans viktiga omställning från lyrsik abstraktion till f o t o realistiskt måleri. Det finns flera med anknytning hit Rolf Hansson, Tru l s Melin, Lars Nilsson, Be rtil Gadö, To r s t e n Andersson med flera. Malmöpubliken får åter knyta bekantskap med konstnärer som P. O. Ul t ve d t, Dubuffet, Erik Dietman och Lars Kleen. Lars kommer hit och bygger upp en s k u l p t u r. Vi ska också visa en Fo rmel 1-bil Colin Chapmans från Det är som de italienska futuri s t e rna sa på talet; "En fra m rusande racerbil är skönare än Nike från Sa m o t h rake", säger Björn för att förk l a ra bilens plats. Alldeles för lite Sammantaget blir det ve rk av 80 konstnärer på kva d ratmeter yta. Eg e n t l i g e n alldeles för lite när man möter Björn Sp ringfeldts passion. Jag hoppas att folk som aldrig satt sin fot i konsthallen kommer hit och blir förvånande och glada. Till skillnad från det massmedial bruset måste man ge ett k o n s t ve rk tid, göra en ansträngning själv. Kan man inte ta till sig allt på en dag kan man komma hit en annan dag, förh o p p- ningsvis med en kompis, säger Sp ri n g f e l d t. TO M A S JO H A N S S O N F OT N OT. Utställningen "Mo d e rn a Museet c/o Malmö Konsthall" pågår 8 febru a ri 4 maj. Drömmarnas hus blir center för barn- och ungdomskultur Nu får barn och ungdomar i Malmö en mötesplats där drömmar kan vävas och förverkligas. Drömmarnas hus på Rosengård startar ett barn- och ungdoms - kulturhus. Malmö stad och Allmänna arvsfonden har beviljat pengar i tre år. Vi är stolta och glada att kunna ge Malmös ungdomar denna chansen, säger Åsa Johansson,pro - jektledare för barn- och ungdomskulturhu - set. Det regnar pengar över Dr ö m m a rn a s h u s. Malmö stad anslår fyra miljoner kronor årligen i tre år och Allmänna arv s - fonden två miljoner per år under tre år. Pe n g a rna ska gå till det nya barn- och u n g d o m s k u l t u rh u s e t. Jättekul. Ti d i g a re har vi aldrig ve t a t om vi haft pengar till ett nytt ve rk s a m- h e t s å r, nu kan vi lugn och ro planera för t re år, fokusera på uppgiften och på barnen, säger Lone Lindström, som är ekon o m i a n s va rig på Dr ö m m a rnas hus. Men inte nog med det. Dr ö m m a rn a s hus får en miljon kronor under tre år från Ku l t u rd e p a rtementet. Ett nationellt uppd rag för att inform e ra om sin ve rksamhet i ö v riga landet, men också ett kvitto på den höga kvalitet Dr ö m m a rnas hus håller. Det var en stor ära att få uppdra g e t, p e n g a rna hade vi inte ens sökt. Vi ska s p rida våra erf a re n h e t e r, hålla i seminarie r, konferenser och va ra mentore r, säger L o n e. Men det är barn- och ungdomskulturhus som är den stora satsningen. Sammantaget blir man 15-talet pro f e s- sionella ledare, personer med olika bakg rund konstnäre r, bildpedagoger, skåd e s p e l a re, dra m a p e d a g o g e r, danspedagog, musiker, körledare, filmpedagog, s o c i a l a r b e t a re och fri t i d s l e d a re. He l t enkelt ett kulturhus som är sprängfyllt av ve rksamhet, som ger kraft, styrka och livsmod till alla som tar del. En plats där man lär och berikar va ra n d ra, ett hus som är öppet från tidig morgon till sena kväll e n. Det är viktigt att påpeka att huset ska va ra en mötesplats för alla barn upp till 16 år i Malmö. Det gäller alltså inte enbart b a rnen på Ro s e n g å rd, just mötet mellan b a rn från olika stadsdelar är en viktig poäng, säger Åsa. Vi kommer att söka samarbetspartners i alla stadsdelarna. Vi vill komma i kontakt med skolor, ve rk s a m h e t e r, fören i n g a r, studieförbund, hyre s v ä rd a r, kult u rinstitutioner och eldsjälar som vill jobba med oss. Vi ska ha en ambulera n d e ve rksamhet och ve rka ute i stadsdelarn a. När vi hjälpt till att sätta igång en före n i n g f o rtsätter de på egen hand. På så sätt kan b a rn k u l t u rve rksamheten spridas som ringar på vatten, påpekar Lone. Massor av kulturprojekt De blir lyriska när de berättar om allt som ska hända, om alla drömmar som ska förve rk l i g a s. Om spännande konstprojekt i s t a d s d e l a rna, om kulturläger på sommaren, om kvällskurser i teater, bild och f o rm, skulptur, djembetru m m o r, mari m- b a k u r s, dans, tjejgrupper och demokra t i- p ro j e k t. Digert program Mim och akrobatik, en experi m e n t ve rkstad i musik, filmskapande och egen biog raf, jazz och showd a n s, västafri k a n s k d a n s, bre a k d a n c e, arabisk dans och tango ska också finnas på pro g ra m m e t. I vår jobbar de i projektet Malmö mot Rasism, under hösten ska de genomföra F ö ro rtståget, ett tåg från storstad till storstad som präglas av det lokala kulturu t- budet och så ska Powe rg ruppen T j e j e rn a u t ve c k l a s, en grupp som skri ver insändare och debattinlägg, som går från "tyc k e ri till tryc k e ri ". Höga ambitioner, alltså, men alls inga omöjliga drömmar när man möter entusiasmen hos Åsa och Lone eller när man tittar i backspegeln och ser vad Dr ö m - m a rnas Hus sysslat med under åre n startade man under namnet Teater X. År 1992 är en milstolpe, för det var då man satte upp teaterstycket Be n n y Box a ren, en braksuccé. Från den tiden är Lotta Lu n d g ren kvar och hon är ord f ö ra n- de och ve rk s a m h e t s l e d a re i den kooperat i va ekonomiska föreningen som i dag heter Dr ö m m a rnas hus. Miljöprofil Under åren har man haft otrolig många spännande projekt i He r rg å rden på Ro s e n g å rd och huset har byggts ut och re n ove rats i etapper, va rav den västra flygeln nu re s e rve ras för barn- och ungd o m s k u l t u rhuset. Flygeln är vacker och Drömmarnas hus på Rosengård startar ett barn- och ungdomskulturhus. miljövänlig med solceller, jord v ä rme och å t e rvunnit tegel. Just nu dri ver vi bland annat en storköksutbildning för långtidsarbetslösa och en fastighetsskötarutbildning med miljöp rofil. Vi har ett socialt förändri n g s p rojekt "Utmaningen", som ska motive ra ungdomar att komma vidare till studie och vi har folkbildningsprojekt för att få i gång boende, till exempel genom ett system med tra p p v ä rd a r, berättar Lone. TO M A S JO H A N S S O N Kontakt med drömmarnas hus: w w w. d ro m m a rn a s h u s. s e a s d ro m m a rn a s h u s. s e Tel: , adress: Frölichs väg 4

12 22 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars PARTIERNA Malmö fortsätter delta i statligt miljöprojekt Ö s t e rgatan 3, Ma l m ö l Telefon Telefax E-post m a l m l i b e ra l t. n u Hemsida w w w. l i b e ra l t. n u K R I S T D E M O K R AT E R N A St o rgatan 49, Ma l m ö Telefon Telefax E-post m a l m k ri s t d e m o k ra t. s e Hemsida w w w. m a l m o. k ri s t d e m o k ra t. s e M O D E R AT E R N A S ö d ra Långgatan 25, Ma l m ö Telefon Telefax Hemsida w w w. m a l m o. m o d e ra t. s e E-post m a l m m o d e ra t. s e M I L J Ö PA RTIET DE GRÖNA Be rgsgatan 6, Ma l m ö Telefon Telefax E-post m a l m m p. s e Hemsida w w w. m p. s e / m a l m o S O C I A L D E M O K R AT E R N A Olof Palmes plats 1, Ma l m ö Telefon Telefax E-post s o c i a l d e m o k ra t e rn m a l m o. s a p.se Hemsida w w w. m a l m o. s a p.se S K Å N E PA RT I E T Malmgatan 16, Ma l m ö Telefon E-post in f s k a n e p a rt i e t. o rg Hemsida w w w. s k a n e p a rt i e t. o rg SVERIGES PE N S I O N Ä R E R S I N T R E S S E PA RT I V ä s t ra Rönneholmsvägen 53, Box 5187, Ma l m ö Telefon E-post s p i. m a l m t e l i a. c o m Hemsida w w w. s p i p a rt i e t. o rg V Ä N S T E R PA RT I E T Nobelvägen 51, Malmö. Telefon E-post va n s t e r p a rt i e m a l m o. s e Hemsida w w w. v - m a l m o. o rg S V E R I G E D E M O K R AT E R N A Sten Andersson Telefon Malmö ska fortsätta att va ra med i pro j e k- tet Bygga, Bo och Förvalta för fra m t i d e n. Det har kommunstyrelsen fattat beslut om. Projektet har drivits av den statliga Mi l j ö v å rd b e redningen, som haft re g e- ringens uppdrag att ta fram strategier för u t veckling av ett ekologiskt hållbart n ä ri n g s l i v. Förutom ett tjugotal före t a g har också fyra kommuner, däri b l a n d Malmö, medve rk a t. Nu ska arbetet fortsätta och Ma l m ö ska framför allt engagera sig på tre avsnitt: Pl a n e ring för ett hållbart samhällsby g- g a n d e. Se till helheten och by g g n a d s ve rk e t s hela livscykel. Skapa en effektiv och kva l i t e t s s t y rd bygg- och förva l t n i n g s p rocess och nya g a ra n t i f o rmer för hållbar utve c k l i n g. Det här är en av många viktiga delar i Malmös satsning på en bättre miljö och på ekologisk hållbarhet, säger kommunalrådet Anders Rubin (s). Vi tänker oss f ramför allt att kunna tillämpa åtagandena inom det första avsnittet på pro j e k t inom V ä s t ra hamnen och i miljöstadsdelen Au g u s t e n b o rg. Beträffande de övri g a två avsnitten så kan det bli aktuellt att tillämpa dem exempelvis när vi bygger nya f ö r s k o l o r, skolor, LSS-boenden och äldreb o e n d e n. Föreningar engageras för att förebygga brott F ö re n i n g s l i vet ska, genom ett samve rka n s p rojekt med Malmö stad, få en större och mer betydelsefull roll i arbetet med att förh i n d ra brott och göra Malmö till en s ä k ra re och try g g a re stad. Ko m m u n s t y- relsen föreslår att en miljon kronor anslås till projektet för att användas som bidra g till de medve rkande före n i n g a rna. Be s l u t fattas av kommunfullmäktige i mars. Det var i samband med att kommunfullmäktige antog Öve rg ripande stra t e g i för det bro t t s f ö re byggande arbetet i Malmö som kommunstyrelsen fick tilll ä g g s u p p d raget att återkomma med ett förslag om ett samve rk a n s p rojekt med bland annat före n i n g s l i vet. Det öve rg ripande syftet var att under en försöksperiod intensifiera insatserna för att öka t ryggheten och förh i n d ra brott och ordn i n g s s t ö rningar i de mest bro t t s u t s a t t a d e l a rna av kommunen. Den målgrupp man nu inriktar sig på är barn och ungdomar i områden med p roblem i form av arbetslöshet, utanförskap och social segre g a t i o n. Särskilt pri o ri t e rade grupper är barn och ungdomar i socialt segre g e ra d e bostadsområden som inte är aktiva i före n i n g s l i vet. Dessutom enstaka ungdomar eller mindre grupper som uppvisar ett d e s t ruktivt beteende för sig själv eller o m g i v n i n g e n. De föreningar som kan bli aktuella för stödet ska i första hand arbeta lokalt i den aktuella stadsdelen. De ska använda sig av otraditionella metoder för att nå ungdomar som inte annars söker sig till fören i n g s l i vet, bland annat genom uppsökande ve rksamhet. De ska va ra bere d d a till ett konkret samarbete med skola socialtjänst och polis. Ve rksamheten ska bland annat inri k- tas på att stödja integrationen av unga människor i samhället, på att erbjuda aktiviteter som stärker deltagarnas självf ö rt roende och på ett aktivt arbete mot våld, rasism, ungdomsmissbruk och skad e g ö re l s e. Karin Lannerheim blev den som såg till att Malmö fick nytt befolkningsrekord: invånare i januari. Rekordhållaren firades Den 22 januari välkomnades Ma l m ö s re k o rd i n v å n a re Ka rin Lannerheim, 27 år, vid en ceremoni på Rådhuset. Hon har genom sin flytt från Abbekås bidragit till att Malmö i januari var större än nånsin med invånare. Ka rin arbetar i Lund som part n e ra n s va rig på Pre c i s e Bi o m e t rics och kom till Malmö för att få n ä rm a re till jobbet. Lund var aldrig ett alternativ att flytta till. Jag har alltid tyckt om Malmö. Ja g har arbetat här tidigare och har många bekanta här. Och så ligger Malmö nära h a vet, så valet var givet, säger hon. I början av januari flyttade hon och sambon Lars Svensson in i lägenheten på Köpenhamnsvägen. Då hade de letat efter en bostadsrätt i ett halvår. Några s v å righeter att acklimatisera sig blir det inte och Ka rin känner historiens vingslag i och med uppmärk s a m h e t e n. Att bli välkomnad så här i Rådhuset känns naturligtvis extra roligt, säger hon. Kommunfullmäktiges ord f ö ra n d e K j e l l - A rne Landgren överräckte välkomstdiplom, blommor och presenter i f o rm av filmerna Far till staden och En doft av choklad, samt en vas med Ma l m ö stads logo. Malmö har onekligen fått luft under v i n g a rna. Jag märker det inte minst på hur positiva våra många utländska gäster är när de besöker Malmö. Och de unga hushåll som nu flyttar in är ju basen för stadens framtid, säger han. ST E FA N AN D E R S S O N Anhörigvårdare får gratis avlösning Från och med den 1 januari i år kan de som vårdar anhöriga eller närstående få a v g i f t s f ri avlösning med högst 12 timmar per månad. Avsikten är att ge dem som har vård a n s va ret möjlighet att disponera egen tid att kunna bryta en isolering och d ä rmed också förbättra sin livskva l i t e t. Detta är innebörden i de nya tillämpningsbestämmelser som kommunstyre l- sen beslutade om redan i oktober i fjol, och som riktar sig till: A n h ö rig eller närstående med vård a n- s var av omfattande karaktär dygnet ru n t. A n h ö ri g v å rd a re som bor tillsammans med vård t a g a re. A n h ö ri g v å rd a re vars vård t a g a re har ett så långva rigt behov av vård och omsorg att en förbättring inom sex månader inte kan föru t s e s. A n h ö ri g v å rd a re vars vård t a g a re vistas begränsade perioder på dagre h a b i l i t e- ring, dagaktive ring eller växelvård. De n n a g rupp erbjuds avlösning om behov infaller under tid då vård t a g a ren norm a l t finns hemma. För att ansöka om denna stödform vänder man sig till biståndshandläggaren i re s p e k t i ve stadsdel. Avlösning sker i vårdt a g a rens hem efter beslut om insats. I kalendern hittar du alltid något kul och spännande att göra. Teater, konst, musik eller sport, bara välj! Malmökalendern gör inte anspråk på att vara fullständig och vi reserverar oss för eventuella ändringar. Tipsa gärna Malmökalendern! Vårt Malmö, Malmökalendern, Malmö. Det går också bra att faxa till eller ringa eller e-post: monika.mansson@malmo.se Fler tips hittar du på: S how, R evy& T e a t e r Malmö Opera och Musikteater, tel Miss Saigon/musikal Musik: Schönberg. Koreografi: Anthoula Papadakis. Dirigent: Kaisa Roos/Tobias Ringborg/Per Engström. Regi: Vernon Mound. Språk: engelska/textmaskin Den amerikanska soldaten Chris förälskar sig i den 17-åriga vietnamesiskan Kim som blivit föräldralös och försörjer sig som barflicka. De får en kort tid tillsammans innan kriget skiljer dem åt. Ett par år senare får Chris veta att de har ett gemensamt barn, men då är han redan gift med en annan... Ariadne på Naxos/opera Richard Strauss opera, i regi av Wilhelm Carlsson. Dirigent: Gintaras Rinkevicius/Tobias Ringborg. Språk: tyska/textmaskin. Ett operakompani och en gycklartrupp tvingas uppföra sina två verk samtidigt. Resultatet blir en härlig blandning av tragisk och burlesk opera där gudar och nymfer ur den grekiska mytologin samsas med commedia dell artefigurer. Svansjön/balett Balett av Pjotr Tjajkovskij. Dirigent: Aivo Välji. Koreografi och regi: Tiit Härm. Svansjön är sagan om prinsen som blir förälskad i den vackra Odette. Hon har av en ondskefull trollkarl blivit förvandlad till en svan och återfår endast om natten sin mänskliga gestalt. Medverkande: Estniska Nationalbaletten och Malmö Operaorkester The Full Monty Allt eller inget/musikal Musik och sångtexter David Yazbek. Dirigent: Margareta Nilsson. Regi: Marianne Mörck Vi får möta sex arbetslösa stålverksarbetare som för sin överlevnad bestämmer sig för att bli strippdansare för en kväll. Om att våga trots allt och vinna sitt människovärde åter. Konserter Kammarkonserter: Musiker och sångare från Malmö Musikteater framför sina favoriter i det lilla formatet. Storans foajé. Musik av B Britten, D Börtz och C Debussy Kalendarium Miss Saigon: 6/3 kl 19, 7/3 kl 19, 8/3 kl 18, 11/3 kl 19, 12/3 kl 19, 13/3 kl 19, 14/3 kl 19, 15/3 kl 18, 19/3 kl 19, 20/3 kl 19, 21/3 kl 19, 23/3 kl 16, 27/3 kl 19, 28/3 kl 19, 29/3 kl 18, 30/3 kl 16 (sista). Ariadne på Naxos: 1/3 kl 18, 5/3 kl 19, 9/3 kl 16 (sista). Svansjön: 2/4 kl 19 (premiär), 3/4 kl 19, 4/4 kl 19, 5/4 kl 18, 6/4 kl 16 (sista). Kammarkonserter: 15/3 kl 14 The full monty Allt eller inget: Premiär 17/4 Malmö Dramatiska teater, tel VD/Intiman av Stig Larsson. Det unga paret Hans och Anna får en kväll oväntat besök av Sven, verkställande direktör på Hans arbetsplats. Efter en stund börjar Sven ställa märkliga frågor och blir mer och mer påträngande. Anna och Hans dras in i ett maktspel, där gränserna för beroende, moral och integritet blir allt suddigare. VD är en vass och farsartad pjäs, aktuell i dagens samhällsklimat. Clandestino/Hipp av Mia Törnqvist. Ett kidnappningsdrama i två akter, som tar sin början i Italien, när en bomb exploderar. Några människor som har vägarna förbi förs samman av attentatet. De känner inte varandra, men kommer att dela framtid. Clandestino handlar om nutidens vanmakt inför miljöförstöring och växande orättvisor, om människors desperata längtan efter en bättre värld och en mening med livet. Bubblorna i bäcken/intiman av Nikoline Werdelin. En ömsint och drastisk komedi om blåögda fantasier i en krass ver k- lighet. På en cancerklinik möter vi några män och den halta sjuksköterskan Maj. Hon har bestämt sig för att sluta jobba och vill ägna sig åt sin dröm att titta på dansföreställningar. För att hedra henne beslutar patienterna sig för att uppföra en dans bara för Maj. Kalendarium VD: 27/2 8/3, ons fre kl 19, lör kl 18 Clandestino: 7/3 17/4, ons fre kl 19, lör kl 18 Bubblorna i bäcken: 11/4 24/5, ons fre kl 19, lör kl 18 Skånes dansteater, tel Y/Storan Nypremiär för Y, vår dubbelföreställning på temat rötter och ursprung. Y namnet syftar på Yggdrasil, den väldiga asken i fornnordisk mytologi innehåller två koreografier; Majara the Carrier av Vincent Mantsoe och Working Man av Tim Rushton. Kalendarium 28/2 kl 19, 2/3 kl 16, 4/3 kl 19, 16/3 16, 18/3 kl 19, 22/3 kl x NDDT/Storan 25 26/3 kl 19: Gästspel från Nyt Dansk Danseteater i Köpenhamn. De presenterar ett program med tre olika koreografier: UNI en midsommarnattsdröm av Jorma Uotinen, Garden av Rui Horta samt Shadowlands II av Tim Rushton. Gästspelet är ett led i det samarbete vi har inlett med Nyt Dansk Danseteater. Dansstationen, tel Norra Vallgatan 28. 9/3 kl 16: Accordance med dansgruppen Rytm Ba. Gästspel genom Riksteatern. 22/3 kl 14: Dans i skolan, blandat program med skolelever från Malmö och övriga Skåne I samband med Malmö mot rasism 21 23/3, där den kulturella mångfalden lyfts fram och manifesteras. 23/3 kl 16, 29/3 kl 14: Lilla Asmodeus med Teater Sagohuset. Från 6 år 4/4 kl 19.30: Plattform för ny dans. Ett forum för ny koreografi och experiment /4 kl 19.30: Gästspel av koreograferna Virpi Pahkinen och Margareta Åsberg i ett delat program inom ramen för Turnéslingan Tre Scener. Moomsteatern, tel Plats: Höjdroderg. 6 (Parkering: Mölledalsgymnasiet) Speciells Evangelium! Alla människors lika värde är en självklarhet i tanken. Men för de allt fler och allt mer marginaliserade grupperna i samhället förblir det en dröm. I Moomsteaterns färgsprakande musikal återföds Jesus som mongoloid, för att hjälpa människorna på rätt spår igen. Kalendarium 15/2 25/4, tis fre kl Nöjesteatern, tel Amiralsgatan 35. Hotelliggaren Fars av Ray Clooney. En prasslande minister, en fumlig stassekreterare och alldeles för många vackra kvinnor på ett och samma hotell. Samtidigt! Farskungen Thomas Petersson slår till igen. Kalendarium 4/1 22/3, fre kl 19.30, lör kl 16 och Slagthuset, tel Lena PH/krogshow Lena Philipssons nya show är spektakulär och innehåller shownummer med cirkusakrobater. 20/2 1/3, tors kl 18.30, fre lör kl 19 Umoja The spirit of togetherness/dans- och musikshow. Sydafrikansk dansshow. 4 6/3 kl 19, 7 8/3 kl och 22, 9/3 kl 16 Guldnatten 28/3 kl 18: Näringslivet uppmärksammar och människor utmärkt sig inom olika områden. Stand up Comedy 1/4 kl 19: Anna Lena Brundin 8/4 kl 19: David Batra Joseph and The Amazing Technicolor Dreamcoat/musikal. Nypremiär på Andrew Lloyd Webber & Tim Rice musikal "Joseph" Sprudlande dans, fantastiska melodier, energi och färgrikedom. 29/3 kl 16 och 19.30, 30/3 kl 16, 4/4 kl 19.30, 5/4 kl 16 och 19.30, 11/4 kl 19.30, 12/4 kl 16 och 19.30, 18/4 kl Teater 23, tel Djäknegatan 7 Den Utvalde av Harald Leander efter boken En som Hodder av Bjarne Reuter. Hodder är ensam hemma på natten och får besök av en fé som säger till honom att han är utvald och ska frälsa världen. För att kunna göra detta samlar han i tanken ihop en expeditionsgrupp. Den nattliga världen ter sig allt starkare för Hodder ju värre livet på dagarna blir. Kalendarium 2/3, 9/3, 16/3, 23/3, 30/3, 6/4. Samtliga föreställningar kl 15 Teatern.nu, tel Kockumshallen, Stora Varvsg. efter klaffbron Hair (h)är En musikal av Gerome Ragna och Rames Rado med musik av Galt MacDermot. Regi Ronny Danielsson, koreografi Roger Johansson. I ett strålkastarljus ser du en människa. Världen ligger framför honom. Vi följer honom via 70- talets hippierörelse fram till dagens Sverige. Musik Malmö konserthus/mso, tel Föreningsgatan 35 27/2 kl 19.30: Symfonikonsert. Malmö SymfoniOrkester, MSO, Mario Venzago, dirigent, Christian Poltéra, cello. Musik: Martinsson, Elgar, Bruckner 1/3 kl 12, 14 och 16: Nallekonsert : Harry Potter och den förtrollade orkestern. MSO, Hans Ek, dirigent, John Ehde, magisk programvärd och cellist 8/3 kl 15: Gästspel: elever från kulturskolan 9/3 kl 19.30: Recital. Anne Sofie von Otter, mezzo, Bengt Forsberg, piano, Piers Lane, piano. Musik: Grainger, Chaminade, Poulenc och Britten 11/3 kl 19.30: Kammarmusik. MSO:s brasskvintett. 13/3 kl 19.30: Symfonikonsert. MSO, B Tommy Andersson, dirigent, Sten Westerlund, klarinett. Musik: Britten, Nielsen, Elgar 22/3 kl 15: Titanens storverk: Missa Solemnis MSO, Christoph König, dirigent, Iréne Theorin, sopran, Ingrid Tobiasson, mezzo, Jorma Silvasti, tenor, Robert Holzer, bas, Malmö Musikteaters. Kör. Sixten Nordström presenterar dagens konsert kl /3 kl 19.30: Kvartettafton. Fredrik Burstedt, violin, Mats Andersson, violin, Markus Falkbring, viola, David Peterson, cello. Musik: Haydn, Bartók 27/3 kl 19.30: Symfonikonsert. MSO, Mario Venzago, dirigent, Malin Nordlöf, flöjt. Musik: Bach, Nielsen, Schumann Bibbi Hertzman-Ericson visar sina målningar på Gallery 101. H Wigerts Dambadhuset hör till de verk som visas på konsthallen i utställningen Moderna museet c/o Malmö konsthall. På Rooseum visas utställningen Creeping revolution 2,här en installation av Lily van der Stokker. På Galleri Persson ställer Lizzie Lundberg ut till och med den 6 april.

13 24 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars I utställningen Moderna museet c/o Malmö konsthall visas bland annat I Penns Nude No 58. Teater 23 spelar Den utvalde,baserad på boken En som Hodder. Succén med Miss Saigon fortsätter på Malmö opera och musikteater. På bilden ser ni Michelle Nigalan som Kim. Dansstationen satsar på ett program för unga, bland annat med Teater Sagohusets föreställning Lille Asmodeus i mars. Susanne Karlsson och Magnus Schmitz spelar i Malmö dramatiska teaters uppsättning av VD på Intiman 28/3 kl 18: Musik efter jobbet. MSO, Mario Venzago, dirigent, Malin Nordlöf, flöjt. Musik: Bach, Schumann 1/4 kl 19.30: Kammarmusik. Klarinett-trio. Musik: Mozart, Bruch, Uhl 3/4 kl 19.30: Symfonikonsert. MSO, Jesus Lopez-Cobos, dirigent, Renaud Capuçon, violin, Gautier Capuçon, cello. Musik: Brahms, Schubert 5/4 kl 12, 14 och 16: Nallekonsert : Nalle i Hackebackeskogen. MSO, Alexander Hanson, dirigent, Olle Steimer, programvärd. Elever från Djupadalsskolans Musikklasser. Vi möter Klas Klättermus och alla hans vänner 10/4 kl 19.30: Äventyr med MSO: Romeo och Julia. MSO, Peter Sebastian Szilvay, dirigent. Stina Ekblad, programvärd 17/4 kl 19.30: Passionsmusik. MSO, Roy Goodman, dirigent, Karin Ingebäck, sopran, Mikael Bellini, countertenor, Mathias Zachariassen, tenor, Lars Arvidson, baryton. Malmö SymfoniOrkesters kör. Musik: Bach Blå Båten, tel Bassängkajen 28/2 kl 20: Blues med Steve och Anders Grahn 9/3: Visans Dag i Norden, viskonsert 13/3 kl 19: Last Call, barbershopkvartett 14/3 kl 20: Sjung me Skeppar n. 21/3 kl 20: Lelo Nica & Fri e n d s, zigenaro rk e s t e r 28/3 kl 20: Den Flygande Holländaren. Lasse O & BG Sahlin om Cornelis Vreeswijk 4/4 kl 20: Agneta Engström Kvartett, jazz 11/4 kl 20: Sjung me Skeppar n Jeriko, tel Spångatan 38 28/2 kl 22: Klubb bazaar. 3/3 kl 20.30: Monday Night Big Band 5/3 kl 20: Farmers Market, bulgarisk musik. 8/3 kl 23: believe! 11/3 kl 20: Jam 14/3 kl 20: Ensemble Cinh K naar från Vi e t n a m. 15/3 kl 19: Vocal Sampling, Kuba. 18/3 kl 20: Cennet Jönsson Kvartett 21/3 kl 22: Klubb bazaar. På scenen Agoroband från Ghana. 25/3 kl 20: Fredrik Nordström Trio 27/3 kl 20: Torbjörn Zetterberg Hot Five 28/3 kl 22: Klubb bazaar. Ferus Mustafov från Makedonien. 31/3 kl 20: Filosofibaren. Gäst: Edna Eriksson 2/4 kl 20: Barbaros Erköse Ensemble, Turkiet 11/4 kl 22: Klubb bazaar. På scenen Simbi. Voudoubeat från Haiti 16/4 kl 20: Thuva Härdelin och Lelo Nika, Sverige/Serbien. Svensk folkmusik och serbisk romsk tradition möts. Malmö Brandkårs musikkår Malmö konserthus 12 13/4 kl 15 och 19: VårGala på konserthuset med Malmö Brandkårs Orkester. Solister: Stefan Ljungqvist, Anki Albertsson, Marianne Mörck m fl. Dirigent: Russell Harris Musikhögskolan, tel /2 kl : Lunchkonsert. Caroli kyrka 27/2 kl 19.30: Diplomkonsert med Timo Jäntti, fagott. Rosenbergsalen, Ystadvägen 25 3/3 kl 19: Konsert med Musikhögskolans pianister. Landstingssalen, Malmö Rådhus 5/3 kl 19.30: Beethovens samlade pianosonater! Konsert nr 5 i en serie om 8 konserter. Ett samarbete mellan Musikhögskolan i Malmö och Det Kgl. Danske Musikkonservatorium. Rosenbergsalen, Ystadvägen 25 6/3 kl : Lunchkonsert Konserten spelas in av Sveriges Radio P2. Caroli kyrka 7/3 kl 19.30: Symfoniorkesterkonsert. Musikhögskolans Symfoniorkester i samarbete med Det Kgl. Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Dirigent: Aldo Ceccato. Rosenbergsalen, Ystadvägen 25 12/3 kl 19.30: Beethovens samlade pianosonater! Konsert nr 6. Rosenbergsalen, Ystadv kl : Lunchkonsert. Caroli kyrka 13/3 kl 19.30: Diplomkonsert med Sten Westerlund, klarinett. Malmö SymfoniOrkester under ledning av B Tommy Andersson. Malmö Konserthus 19/3 kl 19.30: Beethovens samlade pianosonater! Konsert nr 7. Rosenbergsalen, Ystadv 25 20/3 kl : Lunchkonsert. Caroli kyrka 26/3 kl 19.30: Beethovens samlade pianosonater! Konsert nr 8. Rosenbergsalen, Ystadv 25 27/3 kl : Lunchkonsert. Caroli kyrka 28/3 kl : Lunchkonsert. Caroli kyrka 29/3 kl 15: Examenskonsert med Irkka Runtti, violin. Rosenbergsalen 30/3 kl 15: Konsert. Caroli kyrka 3/4 kl : Lunchkonsert. Caroli kyrka 7/4 kl 19: Konsert med Musikhögskolans flöjtklass. Landstingssalen, Malmö Rådhus 10/4 kl : Lunchkonsert med Musikhögskolans sångklass. Caroli kyrka 12/4 kl 15: Musikhögskolans kammarorkester under ledning av Sølve Sigerland. Rosenbergsalen, Ystadvägen 25 Kulturbolaget, tel Bergsgatan 18 1/3 kl 23: Voltmeter: Subsonics. Rock-DJ: Kubista, gäst rock-dj: Sonic 6/3 kl 21: Tyskarna från Lund och S.P.O.C.K 7/3 kl 22: Soundtrack of Our Lives 13/3 kl 21: T.O.K och Red Rat: 14/3 kl 23: Melody Club och Dub Sweden 16/3 kl 20: Steve Earle & the Dukes 17/3kl 20: John Mayall & the Bluesbreakers 19/3 kl 20.30: Buckaroos, releasefest för ny CD 21/3 kl 23: Voltmeter: Nada Surf 22/3 kl 22: Wilmer X och support: Slaptones 24/3 kl 20: Tony Joe White och support. 26/3 kl 21: The Ark och support 28/3 kl 22: Trenchtown: RZA of Wu Tang Clan. Support: Cilvaringz 7/4 kl 20: Maceo Parker. 9/4 kl 20: Rikard Wolff Skovgaardsalen, tel /3 kl 14: Konsert med sopranen Elisabeth Linhart och pianisten Volker Nemmer. 23/3 kl 14: Ko n s e rt med bary t o n s å n g a ren Håkan Vramsmo och pianisten Clinton Co rm a n y. Musik i kyrkan, tel Svenska kyrkan Bunkeflo kyrka 30/3 kl 18: Johannespassionen av Arvo Pärt. Arr: Bunkeflo församling, Sensus och Musik i Skåne i samarbete Husie församlingshem 29/3: Vårmarknad kl Kl 14 Konsert med Barn och ungdomskörerna samt Sånggruppen under ledning av Klas Hedberg. Kl 16 Melodikryss med S:a Sallerups kyrkokör under ledning av Maria Persson. Husie kyrka 23/3 kl 18: Mariamusik av Anders Öhrwall. Husie kyrkokör 1/4 kl 18: Konsert Tänkvärt. Kulturskolans körer sjunger under ledning av Torgny Centre. S:t Andreas kyrka 1/3 kl 15: Lunda stråkar. Endre Wolf, dirigent, Jennifer Wolf violinsolist. Musik: Brahms m fl. 8/3 kl 15: Malmö Orkesterförening i Patrik Anderssons ledning. Musik: Wagner, Fauré. 15/3 kl 15: Ma l m ö k ö ren Mixtus Ca n t u s. Ce c - ilia Ko rn e rud, dirigent, Fre d ric Svensson, org e l. 22/3 kl 15: Limhamns brassband och Söderkårens musikkår från Stockholm. Musik: Suppé, Aagaard-Nielsen, Bach m fl. 29/3 kl 15: Musikhögskolans brassensemble. Musik: Gabrieli, Monteverdi, Diabelli m fl. 5/4 kl 15: Te Deum. S:t Andreas kyrkokör och Lunds nya kammarorkester ledd av Anders Johnsson. Musik: Olsson och Rheinberger. 18/4 19.: Matteuspassionen av Bach med Malmö Kammarkör, solister och orkester under Dan-Olof Stenlunds ledning. S:t Mikaels kyrka 12/3 kl 13: Elever från Lindeborgskolan spelar och sjunger, musiklärare Annika Borghammar. 16/3 kl 16: Helsingborgs vokalensemble 26/3 kl 13: Från visa till musikal. Mikael Brorsson och Hanna Carlsson. S:a Sallerups kyrka 2/3 kl 18: Luther trångsynt glädjedödare eller livsglad rebell? Per Ragnar gestaltar och Klas Hedberg vid orgeln. 30/3 kl 18: Musikgudstjänst med vigselmusik. Framförs av Charlotta Hedberg, Maria Persson och Klas Hedberg. 13/4 kl 18: Musikgudstjänst. S:a Sallerups kyrkokör framför Jesu sju ord på korset av Jerker Leijon. Charlotta Blom, sång, Sofia Rosengren, piano, Maria Persson, dirigent. Idr o t t Basket 4/3 kl 19: Malbas Basket Sallén. Baltiska hallen Boule 1 2/3 kl 10: Svenska Cupen. Bouletoftahallen. Arr/Info Malmö Bouleallians. Fotboll 7/4 kl 19: Malmö FF Örebro SK FF, allsvenskan herrar. Malmö Stadion 13/4 kl 16: IFK Malmö FK IF Sylvia, Superettan. Malmö Idrottsplats. Friidrott 15 16/3 kl 9: Ungdoms SM. Atleticum. Arr/Info: Heleneholms IF Handboll 9/3 kl 16.15: IFK Malmö GIF Wasaiterna, div 1 södra. Baltiska Hallen. 16/3 kl 16.15: IFK Malmö HP Warta, div 1 södra. Baltiska Hallen. 23/3 kl 16.15: IFK Malmö Lindeskolans IF, div 1 södra. Baltiska Hallen. 26/3 kl 19: IFK Malmö Stavstens IF, div 1 södra. Baltiska Hallen. Kampsport 1 2/3 kl 9: Karate Shotokan Cup. Enighet Sportcenter. Arr/Info: GAK Enighet. 15/3 kl 9: Malmö Open i Taekwondo för barn och ungdom. Heleneholms Sporthall. Arr/Info: KFUM Malmö Po-EUN Taekwondo. Konståkning 12/4: Vårflippen Uppvisning. Malmö Isstadion. Malmö Konståkningsförening Löpning 12/4: Maraton Startplats Heleneholms IP. Arr/Info: Heleneholms IF. Vattensport 15 16/3 kl 10: Junior SM. Aq-va-kul. Arr/Info: Simklubben Ran /3: Sim a Go Go. Aq-va-kul. Arr/Info: Malmö Kappsimningsklubb. Barn & fami l j Barnens scen, tel Falsterbogatan 17 (i Folkets Park) 5 7/3 kl 10.15, 9/3 kl 14, 10 14/3 kl 10.15, 16/3 kl 14: Ivos Hus, Teater Morianen. Djuren i skogen fryser så hemskt i snöstormen och beger sig till Ivos hus för att söka värme. Men ska Ivo våga öppna sin dörr? Ålder: 2 5 år 21/3 kl 10.15, 22/3 kl 14, 24 28/3 kl 10.15: Jojo & Mimi, Teater Morianen. Jojo och Mimi var bästa kompisar. Varje dag lekte de tillsammans vid bäcken, men en dag blev allting fel och de skildes åt som ovänner. Då inträffar något förfärligt... Ålder: från 5 år. 23/3 kl 14: Golum, Projektteatern. Bygger på en gammal saga om en jätte som vaknar till liv för att försvara barn. Mycket musik och dans. Ålder: från 7 år. 31/3 4/4 kl 9.30, 10.45: Malla handlar, Månteatern. Malla har fått det stora förtroen - det att få gå och handla på egen hand. Mycket kan hända på vägen. Ålder: 3 5 år. 6/4 kl 14: Trollkarlens Hus, Varietéteatern Barbès. Pjäsen handlar om Nocky och prinsessan Laila som få gå igenom en rad prövningar i mötet med en trollkarl. Om vänskap och mod. Ålder: 5 10 år /4: Barnmusikfestival 14 15/4, 17/4 kl 9.30, 10.30: Blå Lejon och de magiska påskäggen, ABFs rytmiska barnskola. Ålder: 2-4 år Barn- och ungdomsfilmfestival 11 16/3: 20:e Barn- och Ungdomsfilmfestivalen, Buff. Filmer från cirka 30 länder visas på olika ställen i Malmö. Arr/Info: Föreningen Buff, E x p re s s t e a t e n, r tel Expressteaterns scen, Rörsjögatan 26 Borta Bra. En resa i rim och mim av och med Vidisha Mallik, regi Ed Damron. Ålder: 3-6 år. Kalendarium 1/3, 8/3, 15/3, 22/3, 29/3, 5/4, 12/4. Samtliga föreställningar kl 14. Föräldrabio, tel Barnens scen, Folkets park Föräldrabio är öppen för alla vuxna, med eller utan småbarn. 5/3 kl 13: Gosford Park 19/3 kl 13: Grabben i graven bredvid 2/4 kl 13: Alla älskar Alice Mus e e r Malmö museer, tel Malmöhusvägen 29/9 2/3: Norrskenets folk. Ett unikt tillfälle att ta del av eskimåers, tjuktjers, koryakers och andra folkslags liv kring Be rings sund! Sl o t t s h o l m e n. 26/6 31/3: Liten,mindre,nano att slöjda med atomer. Framtidens teknik är så liten att den inte syns. Men den kommer att märkas och finnas i alla hem. Den kallas nanoteknik.teknikens och Sjöfartens hus 1/12 10/8: Skånsk film. Edvard Persson, Troell och de andra... En utställning om film och biografer i Skåne. Hela filmens historia. Kommendanthuset 15/3 17/8: I samma stad. Malmö Museers fotografer ställer ut bilder om Malmö runt sekelskiftet Ingår i arrangemanget Fotografi i Fokus. Slottsholmen Limhamns museum, tel Limhamnsvägen /3 1/6: Alla dessa granna burkar. Ny och gammal design på en förpackningstyp. Te a t e rmuseum, tel Kalendegatan 5C 17/1 mars: Att tro på en dröm. St u d i o t e a t e rn från 1946 fram till Ronny Danielssons sista f ö re s t ä l l n i n g a r: pro g ram, filmer, foton mm. K o n s t Malmö konsthall, tel S:t Johannesgatan 7 8/2 4/5: Mo d e rna museet c/o Malmö konsthall Moderna Museet i Stockholm, nationens museum för de senaste drygt hundra årens svenska och utländska bildkonst, får under våren 2003 en ny adress, c/o Malmö Konsthall. Malmö Konsthall, av många ansedd som Skandinaviens bästa konstutställningsbyggnad, erbjuder de gästande verken en optimalt förmånlig exponering. Björn Springfeldt har stått för urvalet. Malmö konstmuseum, tel Malmöhusvägen 13/10 16/3: Over the Horizon 15 nordiska nutida konstnärer presenteras med nyförvärvade konstverk från museets samling. En gemensam nämnare för verken är att de alla kommenterar sociala relationer. 30/3 1/6: Åke Göransson ( ) Åke Göransson var en av de mest intressanta Göteborgskoloristerna. Till minne av hans födelse för 100 år sedan och hans bortgång för 60 år sedan, visar Malmö Konstmuseum en utställning med ett stort urval målningar. 8/2 10/3: Martin Gustavson, The Gospel I F-rummet på Malmö Konstmuseum presenteras The Gospel, en ny serie målningar där begäret gestaltas via en biblisk tematik. 6/4 4/5: Appearance. Ett urval konstfotografier från museets samling presenteras i samband med Fotografi i Fokus -biennalen i Malmö/Lund. Rooseum, tel Gasverksgatan 22 18/1 16/3: Creeping revolution 2 Creeping Revolution 2 är en grupputställning med konstnärer vars verk huvudsakligen är visuella och strävar efter att påverka världen genom personlig upplysning och individuella erfarenheter. Deltagare: Bas Jan Ader, Sture Johannesson, Silke Otto-Knapp,Wilhelm Sasnal, Lily van der Stokke, Matilde Rosier och Frances Stark. Rooseums stora hall Nov 02 feb 03: Lyn Löwenstein, arbetsrum Våren 03: Yeal Bartana, arbtesrum April juni 03: Rooseum Universal Studios Rooseum inviterar konstnärer som får produ- cera ett relevant projekt eller återskapa ett redan existerande. Deltagare: Mark Lewis, Johanna Billing, Douglas Gordon, Liesbeth Bik & Jos van der Pol och Salla Tykkä. Rooseums stora hall och Microbiograf Form Design Center, tel Lilla Torg 28/2 30/3: Pro Arabia Art Finland 2003 Kollektion och unika föremål 7/3 5/4: combination. Bestick av Ole Palsby för WMF 25 30/3: Från vardagsgrått till rosenrött. Malmös fysiska, sociala och strukturella struktur 4/4 4/5: Ut va l t. Svenskt konsthantve rk. Sve n s k Fo rm i samarbete med Ko n s t h a n t ve rk s c e n t ru m 11/4 4/5: Softshell. En ny väskkollektion från Boblbee 11/4 18/5: Photography in advertising. Internationell reklamfotografi Formargruppen, tel Engelbrektsgatan 8 22/2 26/3: Edita Rydhag, keramik 29/3 23/4: Lena Nilsson, glas, Annika Andersson, textil. Galleri 21, tel Rådmansgatan 5 8/2 2/3: Maria Borgström, installation 8 30/3: Erik Snedsböl 5 27/4: Nana Petzet Galleri Final, tel Helmfeltsgatan 9 1/2 1/3: Sören Kent, Nya målningar 14/3 13/4: Ben Sederowsky, Fotografi i fokus Galleri Holm, tel Västergatan 9B 1 16/3: Rogertz Bondesson, måleri 22/3 6/4: Torsten Erasmie, måleri 12/4 27/4: Susann Wallander, måleri Galleri Magnus Åklundh, tel Adelgatan 5 31/1 8/3: Harald Lyth, måleri 14/3 19/4: Ilkka Halso, Fotografi i fokus Galleri Musafällan, tel Jakob Nilsgatan 5 15/2 9/3: Bengt E Svensson, måleri 15/3 6/4: Jonn Leffman och Per Roland, foto 12/4 4/5: Olle Lindqvist, måleri Galleri Persson, tel Jöns Filsgatan 10 15/2 9/3: Stig Slas Claesson, teckningar, målningar, collage 15/3 6/4: Lizzie Lundberg, akvareller, tuschlavyrer, skulpturer Galleri ping pong, tel Rådmansgatan 7 8/2 8/3: Yasmine Munir, målningar 15/3 5/4: Anna Andersson-Nordqvist, foto 12/4 3/5: Astrid Svangren, målningar Galleri Rönnquist & Rönnquist, tel Själbodgatan 2 8/2 2/3: Mats Lindgren, måleri 15/3 6/4: Björn Rönnquist, måleri och glasskulptur 12/4 4/5: Andy Howlden, skulptur Galleri Tapper-Popermajer, tel Amiralsgatan 16 22/2 2/3: Erwin Olaf, fotografi 14/3 6/4: Ralf Turander, fotografi 12/4 4/5: Mauritz Karström, måleri Gallery 101, tel Regementsgatan /3: Bibbi Hertzman-Ericson, nya målningar 29/3 16/4: Nils E Johansson, akvareller Limhamns konstförening Tegnérgatan /3: Kristian Holmqvist 22/3 10/4: Ingeborg Nilsson-Sjöberg 12/4 4/5: Inge Blomqvist Skånes konstförening, tel Stortorget 9 15/2 11/3: Johan Röing, Fyra nya arbeten, skulptur 15/3 15/4: He n rik St r ö m b e rg,fo t o g rafi i fokus ABF, tel Loftet i Litteraturens hus, Lilla Torg: 2 9/3: "Var är syltburken?" Utställning: 12/3 kl 19: Poesiafton. 14/3 kl 19: Kvaltävling inför SM i Poetry Slam. 19/3 kl 19: En litterär vandring. Göte Fyhring och elever från Musikhögskolan. 21/3 kl 19: Kvaltävling inför SM i Poetry Slam. 22/3kl 15: S:t Petersburg och dess författare. Medverkande: Sven Jarvi. 26/3 kl 19: Röster från andra länder. 28/3 kl 19: G&H presenterar fiktioner text och ljudrelaterade uppträdanden 1/4 kl 19: Ljugarslam. 2/4 kl 15: Bokreception. 4/4 kl 19: Kvaltävling inför SM i Poetry Slam. 9/4 kl 19: Tankar kring våren 11/4 kl 19: Tema: Tango. Citytunnelutställningen, tel Lilla Nygatan 7 (vid Gustav Adolfs Torg) Utställningen som helt enkelt gör det enklare för dig att förstå hur allt hänger ihop. Limhamns Föreläsningsförening Öresundsgårdens aula, Apoteksgatan 15 4/3 kl 19: Ne p a l bland tibetaner och nepaleser. 11/3 kl 19: 30 mil med pilgrimspass. 18/3 kl 19: Livets helighet judendom, kristendom och islam. 25/3 kl 19: Från gasmoln till svarta hål. 1/4 kl 19: Phula gubbar. Vi möter våren med musik. Studentsångarkväll. Malmö Föreläsningsförening Borgarskolans aula 3/3 kl 19: Alaska. 5/3 kl 19: Om whisky. 10/3 kl 19: Bland palats,tempel och kloster i Kina. 12/3 kl 19: Glimtar ur ett innehållsrikt prästliv fritt ur hjärtat med Ingemar Simonsson, 17/3 kl 19: Det vilda Skåne djur och natur i den svenska södern. 19/3 kl 19: En resa i färgernas rike. 24/3 kl 19: Mitt fantastiska teaterliv skådespeleri,operaregi och mycket annat. Marianne Mörck, Malmö 26/3 kl 19: Wien staden och konsten. 31/3 kl 19: West side story en gammal, hederlig musikal. 2/4 kl 19: Ett år i min trädgård. Malmö mot rasism 21 23/3: Kulturlivet i Malmö gör en stor manifestation mot rasism. Köp av en knapp ger tillgång till 80 olika kulturarrangemang. Mässor 1 2/3: Kattutställning Sydkatten, Kombihallen Stadionområdet 13 16/3: Hem & Villa. Allt för villaägaren och det egna hemmet. Malmömässan, /3: Internationell Hundutställning Sydskånska Kennelklubben, MalmöMässan, 4 6/4: Sy- och textilmässan. Slagthuset, Påsk i Malmö 16 17/4: Påskfirande på Gustav Adolfs torg Musik och teaterunderhållning, påskpyssel, karusell och överraskningar. Stadsbiblioteket, tel /3 kl 18.30: Levande litteratur. Renè Vasquez Diaz och Carina Burman. Röda rummet. 8/3: Internationella kvinnodagen. 10/3 kl 18.30: L e vande littera t u r. Renè Va s q u ez Diaz och Lasse Söderberg. Röda ru m m e t. 12/3 kl 18.30: Det mångkulturella Ma l m ö. docent Pe r- Ma rku Ristilammi, Malmö högskola. 14/3 kl 10: Musiklek för barn 1-2 år. Sa g o g rottan. 17/3 kl 18.30: Levande litteratur. Renè Vasquez Diaz och Mare Kandre. Röda rummet. 19/3 kl 18.30: Konsert med Kulturskolan /3: Mitt Malmö Kulturen mot rasism. 24/3 kl 18.30: Levande litteratur. Renè Vasquez Diaz och Maj Sjöwall. Röda rummet. 8/4: Konsert med Kulturskolan. Våren kommer till vår fröjd. Röda rummet. 11/4 kl 10: Musiklek för barn 1-2 år. Sa g o g ro t t a n. Malmö opera och musikteater spelar operan Ariadne från Naxos till och med den 9 mars. Mamadou Sene och hans band Djef-Djel från Senegal spelar på klubb bazaar på Jeriko den 28 februari. Malmö museer öppnar sin nya utställning I samma stad den 15 mars med bilder från sekelskiftet 2000.Ingår i utställningen Fotografi i fokus. Teater Morianen spelar Jojo & Mimi på Barnens scen i slutet av mars. Skånes dansteater har nypremiär på Y. En av de två föreställningarna är Working Man av Tim Rushton.

14 26 Nr 1 Mars 2003 Nr 1 Mars Ny trafikstrategi för ett växande Malmö När Malmös befolkning ökar blir trafiken mer omfattande. Allt fler människor för - flyttar sig inom staden eller pendlar till sina arbetsplatser. Ett förslag till ny strate - gi för hur trafikproblemen ska hanteras har tagits fram på uppdrag av kommun - styrelsen. Tra f i k s t rategin utgår från möjliga scenarier i Malmös framtid. Pro j e k t g ruppen har frågat sig vilka utmaningar Malmö står inför de närmaste åren. De senaste två åren har Malmö genomgått stora förä n d ri n g a r, bland annat med tra f i k s t r ö m- men till och från Öre s u n d s b ron. Om cirk a fem år öppnas Citytunneln och tra f i k f l ö- det ändras igen. Vad händer då? Vad vi vet är att en trygg tra f i k m i l j ö och en trygg boendemiljö är villkor för att människor ska bo kvar i Malmö. Därf ö r måste trafikens negativa effekter minska inne i staden, säger Johan Em a n u e l s o n, p ro j e k t l e d a re på stadsby g g n a d s k o n t o re t för arbetet med det nya tra f i k s y s t e m e t Malmös regionala roll ska öka Å t g ä rd e rna i tra f i k s t rategin är indelade i t re teman: staden ska va ra trygg och tillgänglig för Ma l m ö b o rna, regionen ska s t ä rkas och tra n s p o rt e rna ska effektivisera s. I strategin föreslås flera åtgärder som man hoppas att alla partier ska kunna ställa sig bakom. Trafiken ökar och det minskar tillgängligheten i staden för alla tra f i k a n t- g ru p p e r, säger Johan Emanuelson. Vi vill att Malmös roll som regionalt centru m för sysselsättning och handel ska öka, Konkreta förslag på åtgärder i den nya trafikstrategin är bland annat ökad kollektivtrafik med hjälp av särskilda bussfiler och fortsatt utbyggnad av cykelbanor. men hur mycket accepterar Ma l m ö b o rn a att biltrafiken ökar? Många av de frågor vi ställer och försöker ge svar på är av principiell natur, f o rtsätter han. Ska vi till exempel by g g a ö ve rallt eller förtäta runt stationerna? Är det bra för Malmö med intern a t i o n e l l g o d s t rafik? Ska det bli billigare eller dyrare att park e ra? Filer för busstrafik Ko n k reta förslag på åtgärder är att busst rafiken ska öka med hjälp av filer för b u s s t rafik, cykelbanorna fortsätta att byggas ut och säkerheten höjas. Go d s t ra - fiken ska kunna samordnas för att skona miljön, bli tra f i k s ä k ra re och göra fra k t e n av va ror effektiva re. Citytunneln kommer att bidra till att regionen Skåne kan knytas samman, pendlingstiden minskar och det blir möjligt att pendla längre sträckor till arbetsplatser men bo kvar i Malmö. Sa m t i d i g t kan man åka via Citytunneln inom Malmö, säger Johan Emanuelson. Tra f i k s t rategin går under våren in i en samrådsfas då den ska diskuteras i re m i s - s i n s t a n s e rna. Till hösten behandlas re s u l- tatet av kommunstyre l s e n. MA R I E NO R D G R E N UTSTÄLLNING Tra f i k s t rategin ställs ut i Stadshusets foajé på August Palms Plats den 5 mars. Kommunalrådet Anders Rubin inviger klockan 11.00, va refter en ve rnissage vidt a r. Utställningen pågår till den 30 apri l. Öppettider måndag fredag klockan i n f o. s t a d s by g g n a d s k o n t o re m a l m o. s e Se även www. m a l m o.se

15 I n fo rm ation från Malmö stad Po s tens gruppförsändelse till hushåll och företag i Ma l m ö