Strategi i växande småföretag. Strategy in growing small businesses

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Strategi i växande småföretag. Strategy in growing small businesses"

Transkript

1 Strategi i växande småföretag En beskrivning av hur strategier formas och bedrivs Strategy in growing small businesses A description of how strategies are formed and conducted Hampus Hellström Martina Pettersson Självständigt arbete i form av en vetenskaplig uppsats, 15 hp. Självständigt arbetet inför: Kandidatexamen i företagsekonomi. Handledare: Carole Caulier Gustavsson Våren 2014

2 SAMMANFATTNING Småföretagen står för en stor del av de svenska arbetstillfällena på dagens arbetsmarknad vilket är en intressant kontext att undersöka på grund av deras bidrag till ett hållbart ekonomiskt samhälle. Det finns en problematik inom strategiforskning där forskningen har fokuserat på större företag vilket medför att befintliga teorier och modeller inte är anpassade till småföretagens situation. Studien utreder strategi i växande småföretag utifrån ett praktiskt perspektiv för att sedan förklara småföretagens strategiarbete med övergripande strategiteori för att skapa en djupare förståelse av småföretagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade områdesgrupper som påverkar hur strategi utformas och bedrivs i växande småföretag. Områdesgrupperna process, påverkan och utfall bildar tillsammans en förenklad modell för hur det partiska strategiska arbetet ser ut bland undersökta småföretag. Process utgörs av de interna processer som genomförs för att skapa strategin, påverkan utgörs av interna och externa faktorer som har påverkan på strategiarbetet och utfall är resultatet av det strategiska arbetet. Modellen visar en förenklad bild av småföretagarnas praktiska strategiarbete.

3 ABSTRACT Small businesses account for a large part of the Swedish jobs in today's labour market, which is an interesting context to investigate because of their contribution to a sustainable economic society. There is a problem in current strategy research where the research has focused on larger companies, which means that existing theories and models are not suited to small business situation. The study investigates strategy in growing small business from a practical perspective and then explains the small business strategy with the overall strategy theory to create a deeper understanding of small business strategy The research has resulted in three identified area groups that influence how strategy designed and conducted in growing small businesses. Area teams process, impact and outcome together form a simplified model of how the partisan strategic work looks like. The process consists of the internal processes that are implemented to create the strategy, impacts are the internal and external factors that have an impact on the strategy and outcome is the result of the strategic work. The model shows a simplified picture of small businesses practical strategy.

4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 INTRODUKTION SMÅFÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET STRATEGI I SMÅFÖRETAG Utformning av strategiska processer i småföretag Syfte DISPOSITION METODOLOGI VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT Ontologi Epistemologi KVALITATIV FORSKNINGSDESIGN Kvalitativ och kvantitativ data Enkät och intervju Kvalitativ tvärsnittsstudie Induktiv ansats METOD UNDERSÖKNINGSMETOD Kvalitativ enkät Semistrukturerad intervju Litteraturinsamling UNDERSÖKNINGS KVALITÉ Etiska ställningstaganden Kvalité ANALYSANSATS ANALYSPROCESSEN ANALYSNIVÅ Kodning för kvalitativ enkät Kodning för semistrukturerad intervju Resultat av kodning Genomförande av analys av de tre teman ANALYSNIVÅ PROCESS SMÅFÖRETAGENS STRATEGISKA PROCESS PLANERAD OCH GRADVIS UPPTRÄDANDE PROCESS Strategiska perspektiv Iterativ process PÅVERKAN SMÅFÖRETAGENS PÅVERKANSFAKTORER STRATEGISKA PÅVERKANSFAKTORER Externa faktorer Interna resurser Extern och intern analys UTFALL STRATEGINS UTFALL STRATEGISKT LÄRANDE RELATIONEN PROCESS, PÅVERKAN OCH UTFALL SLUTSATS VÄXANDE SMÅFÖRETAGS PRAKTISKA STRATEGIARBETE PRAKTISK BIDRAG TEORETISK BIDRAG VIDARE FORSKNING METODOLOGISK REFLEKTION TILLKÄNNAGIVANDE... 31

5 KÄLLFÖRTECKNING... I TRYCKTA KÄLLOR... I DIGITALA KÄLLOR... II PERSONLIG KOMMUNIKATION... II BILAGA 1... III BILAGA 2... V BILAGA 3... VII BILAGA 4... IX FIGUR 1 - UPPSATSEN DISPOSITION... 3 FIGUR 2 ANALYSANSATS (R = RESULTAT OCH T = TEORI) FIGUR 3 - REDUKTION AV DATA (KODNING) FIGUR 4 - PRESENTATION AV DATA (TEMATISERING) FIGUR 5 - SLUTSATSER OCH VERIFIERING (SUMMERING) FIGUR 6 - TEMA 1: PROCESS FIGUR 7 - GENERELLA STRATEGISKA PERSPEKTIV (WHITTINGTON, 2002, S 18) FIGUR 8 TYPES OF STRATEGY (MINTZBERG & WATERS, 1985, S 288) FIGUR 9 - TEMA 2: PÅVERKAN FIGUR 10 - INTERN OCH EXTERN ANALYS FIGUR 11 -TEMA 3: UTFALL FIGUR 12 - THE BASIC FRAMEWORK (GRANT, 2013, S 10) FIGUR 13 FÖRENKLAD MODELL AV UNDERSÖKTA SMÅFÖRETAGS PRAKTISKA STRATEGI ARBETE FIGUR 14 FÖRENKLAD MODELL AV UNDERSÖKTA SMÅFÖRETAGS PRAKTISKA STRATEGI ARBETE TABELL 1 - SAMMANFATTNING AV FORSKNINGSDESIGNEN... 6 TABELL 2 - SAMMANFATTNING AV UNDERSÖKNINGSMETOD... 8 TABELL 3 - SAMMANFATTNING AV LITTERATURSTUDIEN TABELL 4 EXEMPEL PÅ KODNINGSPROCESS... 15

6 1 INTRODUKTION Småföretagens roll i samhället bidrar till samhällets utveckling och är en stark källa för nya arbetstillfällen. Tillväxtverket (2011) har identifierat en tillväxtvilja hos småföretag som indikerar fortsatt bidrag till samhällets ekonomiska hållbarhet. Hur småföretagen utövar sin tillväxtvilja speglas i deras strategi. Tidigare forskning om strategi typer på att befintliga modeller och teorier inte är anpassade till småföretagens kontext och därmed svåra att applicera vid utformning av strategi i småföretag. Forskning behöver därför utreda hur det praktiska arbetet kring strategi sker i småföretag. 1.1 SMÅFÖRETAGENS ROLL I SAMHÄLLET Företagsutveckling handlar om att expandera, utveckla nya idéer, affärsmodeller och innovationer vilka skapar konkurrenskraft. Dagens samhällsdebatt lägger stort fokus på problematiken som råder i samspelet mellan forskningspolitik och näringspolitik samt möjligheten att finansiera företagsutveckling för att bidra till ett ekonomiskt hållbart samhälle. Det finns åtskilda åsikter om huruvida forskningspolitiken och näringspolitiken ska samspela, Företagarna ( ) hävdar att politiker bör satsa och koppla samman forsknings- och näringspolitiken om Sverige ska behålla sin roll som innovationsland. Medan debattartikel i Dagens Nyheter ( ) hävdar att forskningspolitiken har kommersialiserats och därmed tappat sitt primära syfte: att söka ny kunskap. Göteborgs-Posten ( ) lyfter fram en aspekt i vikten av en bred näringspolitik som kan bidra med mindre risker för företag att starta, växa och anställa. Dagens Nyheter, Företagarna och Göteborgs-Posten lägger tyngd på olika aspekter i debatten vilka alla syftar till hur politiska beslut kan underlätta företagsutveckling och skapa fler arbetstillfällen. Davidson (1997) menar att storföretagen och den offentliga sektorn inte bidrar med nya jobb på samma nivå som småföretagen, därför skulle arbetslöshetsnivån vara avsevärt högre om sysselsättningen i småföretag hade samma expansionsgrad som de stora företagen och den offentliga sektorn. (Davidson, 1997) Davidsons resonemang styrks enligt Företagarnas ( ) siffror som visar att 80 procent av alla nya arbetstillfällen skapas av företag med under 50 anställda vilket skapar ett intresse för kontexten småföretag på grund av deras bidrag till samhällets hållbarhet. För att stödja småföretagarnas expansion driver Företagarna ( ) kampanjen #4av5jobb som går ut på att uppmana politiker att satsa på småföretagen. Småföretagen bidrar med innovationer och utveckling som är viktiga för de svenska företagens konkurrenskraft på den globala marknaden men de är även källa för nya arbetstillfällen i det svenska samhället. Ur ett samhällsperspektiv finns därför ett intresse i småföretagarnas möjligheter att expandera och bidra till samhällets utveckling. Expansionen i småföretag har tagit fart under år 2013 efter ett trögt år 2012 (Affärsvärlden, ), Affärsvärlden hävdar att vart femte småföretag med anställda har ökad sina anställda och vart fjärde planerar att utöka sin personal. (Affärsvärlden, : Tillväxtverket, ) Det finns två möjligheter för expandering, vilka Tillväxtverkets undersökning (2011) har identifierat. De två tillväxtmöjligheterna för expandering är: tillväxt i omsättning utan att anställa samt tillväxt i både omsättning och antal anställda. Undersökningen visar en generell tillväxtvilja att öka i både omsättning och antalet anställda. (Tillväxtverket, 2011) Edelbrink och Engman (2009) presenterar två tillvägagångssätt för hur företag kan växa: organisatorisk tillväxt eller förvärv och sammanslagning av företag. Organisatorisk tillväxt syftar till att företaget expanderar utifrån redan befintliga resurser, exempel på organisatorisk tillväxt kan vara en vidareutveckling av redan befintliga produkter/tjänster eller att företaget satsar på att nå ut till nya marknader med befintliga produkter. Medan förvärv och sammanslagning av företag handlar om att företag slår sig samman eller köper upp en annan aktör. (Edelbrink & Engman, 2009) Det finns olika tillvägagångssätt för företag att uppfylla sin tillväxtvilja men alla tillvägagångssätt behöver avspegla företagets strategi. Sida 1

7 1.2 STRATEGI I SMÅFÖRETAG Harris och Gibson (2006) belyser områden inom växande småföretagares verksamhet som skapar problematik. De vanligaste områdena är administrativt, strategiskt och operativt arbete. Harris och Gibsons (2006) forskningsresultat framhäver att det administrativa och operativa arbetet kan lösas med beslutsstödsystem som är framtagna för kunden men det saknas en konkret lösning på hur småföretagarna ska lösa problematiken med strategi. (Harris & Gibson, 2006) Strategi är något som alla småföretag arbetar med även om de är medvetna om de eller inte. Strategiforskningen är ett brett område med mycket forskning där det kan vara svårt för småföretagare att komma i kontakt med behjälpligt material för att underlätta strategiska processer. Mir och Watsson (2000) anser att en ny syn på strategiforskning kan ge en djupare förståelse för strategiska processer. De menar att traditionell strategiforskning är bedriven ur ett realistiskt kunskapsperspektiv. Det realistiska perspektivet att bedriva strategiforskning på går enligt Mir och Watsson (2000) miste om att lyfta den praktiska problematiken med strategiska processer. En blandning mellan realism och konstruktivism lyfter problematik inom strategiforskning med organisatorisk verklighet samt hur den baseras på sociala system. Mir och Watson (2000) beskriver hur forskare ur ett konstruktivistiskt perspektiv inte bara observerar en organisation utan går djupare och letar efter erfarenheter och kunskaper organisationen har vilket leder till djupare förståelse i den kontext forskningen bedrivs. (Mir & Watson, 2000) Med denna syn på strategiforskning fokuserar forskaren på det faktiska arbete som sker i organisationen genom att ta del av de som faktiskt bedriver arbetet. Den traditionella forskningen om strategi tenderar att fokusera på att utveckla deskriptiva modeller för stora företag och sedan påbjuda dem på småföretag (Stewart, 2003). Modellerna är en förenklad bild av verkligheten vilket kan liknas vid en geografisk karta (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011). Befintliga deskriptiva modeller för strategi är menade att passa in på stora företags kontexter och därför kan det bli problematiskt att applicera befintliga strategiska modeller på småföretag, företagsstorlek kan påverka kontexten företaget verkar i. Beroende på företagets storlek finns det olika resurser att tillgå vid strategiskt processer därför är det inte reallistiskt att generalisera strategimodeller som inte tar hänsyn till företagsstorlek. Verreynne (2006) visar en aspekt av det genom att se till de olika resurstillgångarna där stora företag har resurserna att bedriva en planerad rationell process där de undersöker organisationen och omvärlden för att kunna identifiera möjliga strategier och därmed ta underbyggda beslut. Medan enkelhet i strategiutformningen är en framgångsfaktor hos småföretag där strategier är en framväxande process som tar form utifrån de anställdas experiment. (Verreynne, 2006) Verreynne (2006) hävdar att processen för att ta fram en strategi är komplex och behöver anpassas dels till företagets storlek och kontext och därför är traditionella modeller för strategiarbete som är framtagna för stora företag svåra att applicera på småföretag. Vilket kan vara ett argument för varför 74 procent av de tillfrågade småföretagen i Berman, Gordan och Sussmans (1997) forskning anger att de inte använder sig av en planerad process. De visar att det finns meningsskillnader i hur strategier tar form i olika företagsstorlekar vilket Mintzberg (1990) påpekade redan i början av 1990-talet. Mintzbergs (1990) undersökning av den rationella strategiutformningen resulterade i att det finns en problematik och kritiken som framförs är att ingen modell är optimal utan måste anpassas till den rådande situationen och individuellt anpassa strategin efter företagets resurser, kompetenser och omvärld. Stewart (2003) har studerat småföretag med målet att undersöka relationen mellan strategisk planering och tillväxt. En undersökning som baserades på 121 svar från ägare och företagsledare visar att strategisk planering har en positiv påverkan på tillväxten. Stewarts (2003) förslag på vidare forskning är att gå på djupet för att undersöka hur det strategiska arbete faktiskt utformas i småföretag ur ett praktiskt perspektiv. I och med att Verreynne (2006) hävdar att en framväxande strategi är en framgångsfaktor för småföretag anser vi inte att det är tillräckligt att se på strategin utifrån Stewarts (2003) perspektiv. Meningsskillnaderna mellan Stewart (2003) och Verreynnes (2006) forskningsresultat kan bero på forskarnas olika syn på strategisk utformning där strategi kan vara ett framväxande fenomen eller planerad process. Mintzberg och Waters (1985) beskriver att en strategi Sida 2

8 rymmer både planerad och framväxande process då strategin kan vara planerad men delar faller bort under tiden samtidigt som andra växer fram och blir en del av strategin. Medan Stewarts (2003) förslag att utreda strategiutformning i småföretag som utgångspunkt anser vi att det är intressant att undersöka det praktiska strategiska arbetet som sker i växande småföretag UTFORMNING AV STRATEGISKA PROCESSER I SMÅFÖRETAG Bakgrunden och problemdiskussionen lyfter småföretagens roll i samhället och vikten av deras fortsatta utveckling för ett ekonomiskt hållbart samhälle. Småföretagen växer och Tillväxtverkets (2011) undersökning visar att det finns en generell tillväxtvilja hos småföretagen. Flertalet sätt för organisationer att växa behöver spegla organisationens strategi. Enligt Harrison och Gibson (2006) är strategiska processer i växande småföretag problematiskt vilket delvis grundas i att tidigare forskning inte anpassat befintliga modeller utefter småföretagens kontext. Den tidigare forskningen är riktad till medelstora och stora företag vilket medför att utformade teorier och modeller är anpassade till deras situation. Istället för att bedriva forskning som fokuserar på att generera ny teori har fokus legat på att applicera befintliga teorier på småföretag och försöka lösa de problematiker som uppstår i samband teoriapplicering. Därför anser vi det relevant och intressant att beskriva småföretagens strategiska processer utifrån företagens praktiska perspektiv för att sedan teoretisera deras arbete och bidra till ny kunskap genom att beskriva hur strategiska processer formas och bedrivs. Hur formas och bedrivs strategi i växande småföretag? SYFTE Forskningen syftar till att utreda strategi i växande småföretag utifrån ett praktiskt perspektiv. 1.3 DISPOSITION Figur 1 beskriver uppsatsens disposition. INTRODUKTION Småföretagens roll i samhället bidrar till samhällets utveckling och är en stark källa för nya arbetstillfällen. Tillväxtverket (2011) har identifierat en tillväxtvilja hos småföretag som indikerar fortsatt bidrag till samhällets ekonomiska hållbarhet. Hur småföretagen utövar sin tillväxtvilja speglas i deras strategi. Tidigare forskning om strategi typer på att befintliga modeller och teorier inte är anpassade till småföretagens kontext och därmed svåra att applicera vid utformning av strategi i småföretag. Forskning behöver därför utreda hur det praktiska arbetet kring strategi sker i småföretag. METODOLOGI Det vetenskapliga förhållningsättet i förhållande till syftet ligger till grund för valen som format forskningsdesignen. En kvalitativ tvärsnittsstudie har genomförts där primärt kvalitativ data samlats in. Kvantitativ data användes som ett komplement till kvalitativ data och syftade till illustrera en känsla för situationen. En induktiv ansats har tillämpats för att beskriva småföretagens praktiska strategiarbete med så lite teoretiska influenser som möjligt grundat i forskningsproblematiken. ANALYSANSATS Analysprocessen påbörjades med att insamlad data kodades, kategoriserades och resulterade slutligen i tre teman. Efter genomförd kodning har teori valts för att förklara de tre teman. Tema 1,2 och 3 analyseras var för sig i en första analysnivå för att sedan analyseras tillsammans i analysnivå 2. I analysnivå 2 användes ny teori för att identifiera relationen mellan tema 1,2 och 3 ur ett teoretiskt perspektiv. METOD Insamling av data har genomförts genom tre undersökningsmetoder: (1) kvalitativ enkät, (2) semistrukturerad intervju och (3) litteraturinsamling. Variationen i undersökningsmetoden har genererat flera perspektiv på forskningens problematik. Insamlingen av data har genomförts med hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer vilket resulterade i att alla deltagande respondenter är anonyma för att säkerhetsställa konfidentialitetskravet. TEMA 1: PROCESS Process står för den strategiska process som småföretagen går igenom vid strategiskt arbete. Strategiprocessen ser olika ut för olika företag och kan sammanfattas i framväxande och planerad process för hur strategi tar form. TEMA 2: PÅVERKAN Varje småföretag har påverkansfaktorer som påverkar deras strategi. De strategiska påverkansfaktorerna är både interna och externa. Småföretagen genomför intern och extern analys för att kartlägga väsentliga påverkansfaktorer. TEMA 3: UTFALL Utfallet av strategin kan se olika ut och kan inte bestämmas på förhand. Småföretagens strategi ger både positivt och negativt utfall. Utfallet kan användas för strategiskt lärande oavsett utfallets karaktär. Positivt och negativt utfall ger feedback på strategin och kan användas för omformulering av strategin SLUTSATS Forskningens slutsats besvarar syftet genom att illustrera vår modell (figur 14) som är en förenklad bild för hur strategi formas och bedrivs i småföretag. Modellen har vetenskapliga teoretiska inslag men kräver vidare forskning för att uppnå validitet. Forskningens bidrag är begränsade och utgörs till största del av en ingång till hur det strategiska arbetet i småföretag kan utforskas. RELATIONEN PROCESS, PÅVERKAN OCH UTFALL Process, påverkan och utfall sammanfattar undersökta småföretags partiska strategiarbete. Process och påverkan har ett ömsesidigt beroende och påverkar utformningen av strategi. Utfallet är resultatet av strategin och kan användas för att omformulera strategin. Figur 1 - uppsatsen disposition Sida 3

9 2 METODOLOGI Det vetenskapliga förhållningsättet i förhållande till syftet ligger till grund för valen som format forskningsdesignen. En kvalitativ tvärsnittsstudie har genomförts där primärt kvalitativ data samlats in. Kvantitativ data användes som ett komplement till kvalitativ data och syftade till illustrera en känsla för situationen. En induktiv ansats har tillämpats för att beskriva småföretagens praktiska strategiarbete med så lite teoretiska influenser som möjligt grundat i forskningsproblematiken. 2.1 VETENSKAPLIGT FÖRHÅLLNINGSSÄTT ONTOLOGI Ontologi är läran om hur forskare uppfattar verkligheten och vad som finns. En viktig aspekt i ontologi är huruvida sociala entiteter kan eller ska uppfattas vilket definieras utifrån två ståndpunkter: objektivism och konstruktivism. Forskare som anser att verkligheten är oberoende av de sociala aktörernas interaktioner har en objektivistisk ontologisk ståndpunkt, vilket betyder att sociala fenomen finns oavsett aktörernas påverkan. En konstruktivistisk ontologisk ståndpunkt ifrågasätter däremot åsikten att kulturen på förhand kan vara given, de menar istället att de sociala aktörerna skapar subjektiva sociala fenomen. Bryman och Bell (2005) menar att socialkonstruktivism innebär att sociala företeelser och kategorier inte enbart skapas vid socialt samspel utan att de också ständigt förändras. (Bryman & Bell, 2005) Vår ontologiska ståndpunkt grundas i att vi anser att varje undersökningsobjekt har, genom sina individers samspel, skapat en omgivning som är specifik för just dem vilket vi kommer ta hänsyn till med ett förhållningssätt likt det konstruktivistiska förhållningssätt. Synsättet kan ytterligare förklaras enligt Eriksson & Wiedersheim-Pauls (2011) beskrivning med barnet och det blå bordet. I en familj hade man ett ganska stort bord i vardagsrummet. Den lilla pojken i familjen kallade det alltid för det blå bordet, trots att det hade bruna ben och brun bordsskiva. Ingen förstod det förrän en dag någon (under en fest) råkade välta bordet. Då såg man att bordet hade blå undersida. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011, s.38-39) Sensmoralen är att det finns olika sätt att se på saker och beskriva samma sak beroende på vilken infallsvinkel beaktaren har. Det sociala samspelet som råder i företagen påverkar kontexten de verkar i vilket är väsentligt för vår forskning. Vi kommer att upprätthålla ett förhållningssätt genom en medvetenhet om att individernas samspel i de olika undersökningsobjekten påverkar kontexten de verkar i. Vi anser att det kan bero på individen hur en fråga tolkas och svaras på, beroende på deras syn på verkligheten. För att svara på syftet att utreda strategi i växande småföretag utifrån ett praktiskt perspektiv kommer småföretagens strategiarbete beskrivas utifrån vår syn på verklighet. Eftersom att individer kan se fenomen på olika sätt anser vi att det är centralt att tolka individer i organisationernas syn på strategi. Beroende på individen kan strategi beskrivas på olika sätt. Vi kommer inta ett förhållningssätt som är öppet för olika beskrivningar och på så vis identifiera större områden för hur strategiarbetet praktiskt fungerar i småföretag EPISTEMOLOGI Kunskapsteori behandlar frågeställningar om vad som anses vara godtagbar kunskap inom ett område. Bryman och Bell (2005) lyfter frågan om det är möjligt att studera den sociala verkligheten med naturvetenskapens metoder och verklighetsbild. Det finns två huvudsakliga kunskapsteoretiska uppfattningar: positivism och tolkande perspektiv. Sida 4

10 När en naturvetenskaplig metod används vid studier av den sociala verkligheten har forskaren enligt Bryman och Bell (2005) ett positivistiskt synsätt. Positivismen har en naturvetenskaplig inriktning för hur kunskap accepteras och genereras. Positivismen erkänner fakta som kan bekräftas via våra sinnen vilket innebär att det är de observerbara fenomenen som är av intresse. Observationen ska vara objektiv, det vill säga värderingsfri. Medan det tolkande perspektivet lämnar utrymme för förståelse och tolkning av den sociala verkligheten och de sociala aktörernas uppfattningar. När den sociala verkligheten studeras krävs olika logiker beroende på forskarens kunskapsteoretiska synsätt. Positivismen och tolkande perspektivet syftar till att uppnå två olika resultat, där det förstnämnda vill förklara medan det sistnämnda vill förstå det mänskliga beteendet. (Bryman & Bell, 2005) För att utreda vår identifierade problematik har vi intagit ett tolkande perspektiv vilket möjliggör en förståelse för växande småföretags strategiska arbete. Det tolkande perspektivet använder vi genom att vara öppna för undersökningsobjektens uppfattningar, erfarenheter och tolkningar. Vårt syfte att utreda företags syn på strategi kommer att ge oss olika uppfattningar och tolkningar av hur verkligheten ser ut. Kunskapen studien kommer att bidra med är inte en presentation av alla praktiska faktorer som påverkar det strategiska arbetet utan kommer snarare lyfta ut ett fåtal större faktorer som påverkar strategi. Motiveringen till att presentera större faktorer är att de kan finnas väldigt många mindre faktorer i strategiarbetet vilka är komplexa och kontextberoende eftersom verkligheten kan uppfattas på olika sätt. Genom att beskriva större faktorer kan forskningen bidra med en infallsvinkel på hur strategi kan se ut i småföretag. I introduktionen presenterade vi tidigare forskning som visar att det finns en problematik i att använda positivismen eftersom perspektivet inte är tillräckligt, vilket var ett motiv till att det tolkande perspektivet har använts för att förstå kontexten småföretag befinner sig i. Med vårt förhållningssätt kommer vi tolka det empiriska materialet för att skapa en uppfattning för hur strategi i växande småföretag utformas och bedrivs. 2.2 KVALITATIV FORSKNINGSDESIGN Forskningsdesignen baseras på forskningens syfte och det vetenskapliga förhållningssättet som utgör forskningens genomförande. Bryman och Bell (2005) presenterar två olika typer av forskningsstrategier: kvantitativ och kvalitativ. Med en kvantitativ forskningsdesign ämnar forskaren kvantitativt mäta ett fenomen och har huvudsakligen ett deduktivt förhållningssätt där objektivitet är centralt. (Bryman & Bell, 2005) Medan kvalitativ forskningsdesign vanligen har ett induktivt förhållningssätt och fokuserar på att skapa förståelse för ord och termer istället för att kvantifiera dessa. Den kvalitativa forskningsdesignen utgår inte från objektivismen utan förutsätter att företeelser är konstruerade. (Bryman & Bell, 2005) Vårt vetenskapliga förhållningssätt i förhållande till syftet gör att en kvalitativ forskningsdesign är lämplig. Jacobsen (2011) beskriver att kvalitativ forskningsdesign väljs när forskaren är intresserade av att skapa klarhet i vad som ligger i ett begrepp eller fenomen. Den kvalitativa forskningsstrategin kommer således skapa klarhet i problematiken som forskningen grundar sig i. Våra övergripande val för uppsatsens forskningsdesign beskrivs nedan i tabell 1. Sida 5

11 Tabell 1 - Sammanfattning av forskningsdesignen Vad? Hur? Varför? Typ av data Kvalitativ data Kvalitativa data har använts för att tolka hur respondenterna ser på strategi i småföretag. Kvalitativ data valdes då vårt epistemologiska och ontologiska förhållningsätt förespråkar vikten i att fånga individernas uppfattningar och tolkningar för att svara på syftet. Kvantitativ data Kvantitativ data användes för att mäta respondenternas inställning. Kvantitativ data använde som ett komplement till den kvantitativa datan och syftade till illustrera en känsla för situationen. Undersökningsmetod Enkät En enkät med öppna frågor. Baserade på temana strategi och tillväxt. För att beskriva småföretagarnas strategiarbete ur ett praktiskt perspektiv. Intervju Semistrukturerad intervju som baseras på samma teman som enkäten Används som komplement till den semistrukturerade intervjun. Undersökningsdesign Kvalitativ tvärsnittsstudie Utskick av kvalitativa enkäter till ledare småföretag För att skapa en bild av hur olika småföretag arbetar med strategi och på så vis få infallsvinklar om vad som kan vara viktigt vid utformning av strategi. Metodansats Induktiv ansats Utgår från insamlad empiri och använder teori för att förklara hur strategi används i småföretag Problemdiskussionen presenterar hur strategiforskning bedrivits utifrån ett deduktivt förhållningssätt vilket bidragit till att befintliga strategimodeller inte är anpassade till småföretag. Därför har vi valt forma vår forskning utifrån ett induktivt förhållningssätt för att undersöka hur de faktiskt gör KVALITATIV OCH KVANTITATIV DATA Kvantitativ forskning har statiska drag och kan mätas medan kvalitativ forskning är inriktad på det processuella och dynamiska (Bryman & Bell, 2005). Kvalitativ data som är inriktad på de processuella och dynamiska dragen som utspelar sig i småföretagarnas strategiska arbete utgör en av delarna av forskningsstrategin. För att kunna uppfylla syftet att utreda strategiskt arbete i småföretag med vår kunskapssyn anser vi att individernas tolkningar och uppfattningar är centrala för att skapa förståelse. För att utreda problematiken i hur växande småföretag praktiskt använder sig av strategiska processer ur deras perspektiv anser vi att det är viktigt att komma åt deras egna tolkningar och beskrivningar. Vi har primärt använt oss av kvalitativ data men även tagit stöd av kvantitativ data för att tolka respondenternas svar. I vårt fall har vi använt kvantitativ data i form av en skala som ger en indikation av företagens inställning till ämnet i fråga. Den har inte använts för att mäta samband utan snarare att ge en känsla av hur respondenterna upplevt situationer. Bryman och Bell (2005) anser att kvalitativ och kvantitativ data kan komplettera varandra för att fylla ut luckor genom att se till samverkan mellan de två datatyperna. Kvalitativ och kvantitativ data kan tillsammans skapa en större tillförlitlighet att bygga forskningen på genom att inkludera två uppfattningar av verkligheten. Vi är medvetna om att Bryman & Bells (2005) syftar till att använda kvantitativa data på ett traditionellt sätt men vi anser att den kvantitativ data kan ge oss en indikation på hur respondenterna uppfattat olika fenomen ENKÄT OCH INTERVJU Enligt Bryman och Bell (2005) brukar tillvägagångssättet i enkäter inta en mer strukturerad form vilket vanligen ses i kvantitativ forskning medan kvalitativ forskning ger tyngd till respondenternas egna uppfattningar. Vårt syfte och vetenskapliga förhållningssätt förutsätter att data ska ha skapats av individers tolkningar och uppfattningar. För att ta hänsyn till detta har vi valt att genomföra en kvalitativ enkätundersökning. Sida 6

12 En informationsintervju har genomförts där respondenten var en expert med förväntad kompetens, som har använts som källa på hur strategi formas och implementeras i småföretag. I en informationsintervju ses respondenten som en informant som besitter information eller kunskap om ett fenomen som forskaren är intresserad av och vill veta mer om (Hjerm, Lindgren och Nilsson, 2014). Respondenten valdes med grund i personens förväntade kunskap inom ämnet och kan därmed bidra för att uppfylla forskningens syfte. (Hjerm, Lindgren och Nilsson, 2014) KVALITATIV TVÄRSNITTSSTUDIE Undersökningsdesignen utgör en ram för hur forskningen har bedrivits där valet är beroende på forskningens problemformulering och syfte (Bryman & Bell, 2005). Forskningen är bedriven likt en kvalitativ tvärsnittsstudie där data samlats in för att undersöka småföretagens strategiska arbete. En tvärsnittsstudie studerar verkligheten vid en viss tidpunkt och ämnar ge en bild av en situation eller verkligheten vid den bestämda tidpunkten (Jacobsen, 2011). Ett alternativ till tvärsnittsdesignen hade varit att genomföra en fallstudie för att gå på djupet för att verkligen beskriva och förklara småföretagarnas strategiarbete, vilket också var studiens ursprungliga design. På grund av företagens tidsbrist var den inledande designen inte möjlig att genomföra. För att uppnå forskningens syfte med att utreda småföretagens strategiska arbete var en kvalitativ tvärsnittsdesign ett lämpligt komplement. Enligt Bryman och Bell (2005) kan tvärsnittsdesign användas vid kvalitativ forskning trots att den traditionellt används vid kvantitativ forskning. I en tvärsnittsstudie undersöks ofta fler än ett fall där ett fall kan definieras till exempel vara individer, organisationer eller en nation. (Bryman & Bell, 2005) Våra fall kommer att vara på organisationsnivå där vi uppnår variation genom att undersöka flera organisationer. Tvärsnittsdesignen används för att observera sambandsmönster och ge en stor bild av ett fenomen, vanligtvis med kvantitativ eller kvantifierbar data. Kvantifiering av data i tvärsnittsstudier används för att öka forskningens reliabilitet och validitet genom att forskaren följer en konsekvent norm och riktlinje vilket är central i en positivistisk studie. (Bryman & Bell, 2005) Vår forskning utesluter kvantifiering av insamlad empiri på grund av vårt kunskapsteoretiska perspektiv där vi anser att kvalitativ data är viktig för att skapa förståelse för fenomenet där aktörerna i situationen utgör den huvudsakliga påverkan. I studien har tvärsnittsdesignen använts för att samla in data från flertalet ledare i småföretag och kan på så vis ge en bild av hur småföretag praktiskt arbetar med strategiarbete INDUKTIV ANSATS Det finns två förhållningssätt mellan teori och praktik inom samhällsvetenskapen, förhållningssättet är avgörande för vilken roll teorin kommer att utgöra. Bryman och Bell (2005) presenterar två förhållningssätt, deduktion och induktion. Ett deduktivt förhållningssätt är vanligen teoriprövande där forskaren använder teori för att skapa hypoteser som forskaren sedan acceptera eller falsifiera gentemot en empirisk undersökning. Ett deduktivt förhållningsättet ser verkligheten utifrån ett positivistiskt perspektiv och insamlingsresultat blir kvantitativt. (Bryman & Bell, 2005; Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011) Den introducerade problematiken beskriver att strategiforskning har bedrivits utifrån ett deduktivt förhållningssätt vilket har bidragit till att befintliga strategimodeller inte är anpassade till småföretag. Det resulterar i att forskningsområdet gällande småföretagens strategiska arbete brister i teoretisk och akademisk grund. Därför har forskningen formats utifrån ett induktivt förhållningssätt för att undersöka strategi ur ett praktiskt perspektiv i växande småföretag. Vid induktion är teori resultatet av en forskningsinsats som ämnar generera ny teori eller revidera befintlig teori grundat ur en empiriskinsamling. (Bryman & Bell, 2005) Ett induktivt förhållningssätt kan komplettera tidigare forskning genom att undersöka vad småföretagen verkligen gör för att svara på. Småföretagens beskrivning analyserades sedan med etablerad strategi teori för att förklara olika delar i det strategiska arbetet som småföretagen beskrev. På grund av vår kunskapsteoretiska och ontologiska ståndpunkt att det är viktigt att undersöka individernas uppfattningar och tolkningar för att generera en bild av vad som faktiskt pågår inom undersökningsobjekten. Sida 7

13 3 METOD Insamling av data har genomförts genom tre undersökningsmetoder: (1) kvalitativ enkät, (2) semistrukturerad intervju och (3) litteraturinsamling. Variationen i undersökningsmetoden har genererat flera perspektiv på forskningens problematik. Insamlingen av data har genomförts med hänsyn till Vetenskapsrådets (2002) forskningsetiska principer vilket resulterade i att alla deltagande respondenter är anonyma för att säkerhetsställa konfidentialitetskravet. Forskningens metod är uppbyggd av tre former undersökningsmetoder för insamlingen av data samt en kodning för att analysera det insamlade materialet. Valen och en övergripande beskrivning är samlat i tabell 2. Tabell 2 - Sammanfattning av undersökningsmetod Vad Hur Varför Undersökningsmetod Kvalitativ enkät Webbaserad kvalitativ enkät skickades ut till chefer på småföretag med tolkningsbara frågor. För att samla in primärdata som beskriver fenomenet ur ett praktiskt perspektiv. Semistrukturerad intervju Platsintervju med en affärsrådgivare där vi utgick från forskningens huvudteman: strategi och tillväxt i vår intervjuguide. Primärdata från ett yttre perspektiv vilken kompletterar och/eller förstärker/ifrågasätter på grund av personens expertis. Litteraturinsamling Utifrån den empiriska resultat har vetenskaplig teori identifierats genom webbaserade sök i MAH Summon, ABI/INFORM Global samt Google Scholar. Vetenskaplig teori har använts för att analysera och förklara det empiriska materialet ur ett teoretiskt perspektiv. 3.1 UNDERSÖKNINGSMETOD Studien ämnade genomföra fokusgruppintervjuer för att skapa en diskussion bland de inom organisationen som är mest insatta i strategiutformningen och strategiarbetet. En fokusgrupp hade gett möjligheten att lyfta ett djup i undersökningsobjektet då en diskussion mellan personer inom organisationen kan lyfta fram olika uppfattningar om hur strategiarbetet bedrivs. Uppfattningarna kan vara värdefulla för att skapa en djupare förståelse i utredningen hur strategiarbetet går till. Det visade sig att kontaktade företag arbetar under tidspress och kunde inte avsätta tid för att diskutera deras strategiarbete. Således har en annan undersökningsmetod använts för att samla in data som kan komplettera den ursprungliga planen. I studien har därmed primärdatainsamlingen samlats med en enkät som i ett senare skede kompletterades med en semistrukturerad intervju. En litteraturinsamling startades efter att empirin behandlats för att finna lämplig teori som kunde förklara den insamlade empirin ur ett teoretiskt perspektiv KVALITATIV ENKÄT Enligt Bryman och Bell (2005) brukar tillvägagångssättet i enkäter inta en mer strukturerad form vilket ofta ses i kvantitativ forskning medan kvalitativ forskning ger tyngd till respondenternas egna uppfattningar. Vårt syfte och vetenskapliga förhållningssätt förutsätter att data ska ha skapats av individers tolkningar och uppfattningar. För att ta hänsyn till detta har en kvalitativ enkätundersökning genomförts ENKÄTENS UTFORMNING Enkäten utformades med frågor som ämnade öppna upp möjligheten för cheferna att på ett illustrativt sätt beskriva organisationens strategiska arbete. Kvalitativa och kvantitativa frågor användes för att Sida 8

14 samla data som sedan kunde tolkas och skapa en förenklad modell av deras situation. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) beskriver ett par svårigheter med enkätfrågor som har en betydande inverkan på forskningens kvalité. Varav otydliga uttryck kan ha bidragit till att respondenterna tolkar alternativen olika, vilket är en kvalitetsbrist i enkäten. De kvantitativa frågorna är formulerade med en likertskala med ett numerisk responsformat mellan 1-5 vilket öppnar upp för olika tolkningar för vad exempelvis alternativ fem faktiskt innebär i praktiken. (Bryman & Bell, 2005) Det har hanterats genom att formulera en kvalitativ fråga i anknytning till den kvantitativa frågan där respondenten får förklara/beskriva sin gradering vilket har resulterat i en koppling som varit tolkningsbar. De kvantitativa frågorna har på så sätt kompletterat den inställning som respondenten har till ämnet som annars hade kunna upptäckas vid personlig kontakt. För att skapa de öppna frågorna där respondenten ges möjligheten att beskriva och förklara sin uppfattning av till exempel vad strategi är? Bearbetades frågorna iterativt för att utesluta indirekt och direkt påverkan i frågeformuleringen. Frågorna har formulerats med hjälp av förkunskaper och förförståelse inom ämnet strategi samt med utgångspunkt i problematiken introduktionskapitlet presenterar ( 1). Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) lyfter även vikten i att använda ett språk som är anpassat till situationen och respondenten. Hänsyn har tagits till språket genom att exkludera avancerade teoretiska begrepp vilket också faller sig naturligt i och med vårt induktiva angreppsätt. Enkät undersökningsmetoden är vanligen av kvantitativ form vilket har ställt krav på hur frågorna formulerats för att skapa möjlighet att kvalitativt tolka respondentens svar. De kvalitativa frågorna är präglade av Bryman och Bells (2005) riktlinjer för formulering av frågor till en kvalitativ intervju. Likt en kvalitativ intervju har tyngd lagts på att efterfråga respondenternas egna uppfattningar och synsätt samt eftersökt fylliga och detaljerade svar. Frågor har däremot inte uppfyllt flexibiliteten som kvalitativa intervjuer bidrar med på grund av att vi inte har kunnat integrera och skapa diskussion med följdfrågor på respondentens svar. Enkätfrågorna är baserade på forskningens problematik för att undersöka fenomenet ur ett praktiskt perspektiv. Frågorna är därför formulerade utefter förförståelse som ämnar fånga småföretagarnas uppfattning samt praktiska handling inom strategi URVAL FÖR KVALITATIV ENKÄT Intresset för att undersöka växande småföretag var dels på grund av att tidigare forskning där fokus har legat på stora företag samt att det finns identifierad potential och möjligheter hos småföretag att bidra till samhället och skapa arbetstillfällen. För att begränsa antalet enheter användes databasen Retreiver business där sökresultatet begränsades till region Skåne samt anställda och utgjorde därmed urvalsramen. På grund av urvalsramens fortfarande stora omfattning har inte kontakt kunnat tas med samtliga företag utan vi använde oss av den webbaserad slumpgenerator slump.nu för att kunna genomföra ett sannolikhetsurval på slumpmässig grund. (Bryman & Bell, 2005) Innan kontakt inleddes med utvalda företag kontrollerades det att utvalt företaget hade ett samlat ökat positivt rörelseresultat för de tre senaste åren vilket bedöms visar på tillväxt. Bryman och Bell (2005) beskriver att bortfallet vid surveyundersökningar ökar där oro kan vara en betydande faktor till varför individer/företag/allmänheten inte vill delta i surveyundersökningar. I förebyggande syfte kontaktades därför utvalda företagen via telefon. I samtliga företag upprättades kontakt med en chef för att presentera undersökningen samt ge respondenten möjligheten att ställa frågor samt acceptera/inte acceptera fortsatt deltagande. Vid acceptans mailades en länk till den webbaserade enkäten. Insamlingen av material har skett inom en två veckorsperiod där totalt 22 företaget accepterade att delta i undersökningen varav tolv genomförde enkäten, trots upprepade påminnelser. Samtliga deltagande respondenter gavs anonymitet för att minska eventuella etiska problematiker och därmed öka förutsättningen att få mer uttömmande svar utan att respondenten riskerade identifiering eller eventuella risker. Kontaktade respondenter var samtliga chefer i företag med anställda som varit verksamma i över fem år inom Skåne regionen. Företagens tillhörande bransch skiljer sig åt bland de tolv respondenterna och utgörs av bland annat städ och sanering, IT, leksakstillverkning, nöje och utbildning. Kontexten som deltagande respondenter verkar i skiljer sig delvis åt men avgränsas i stort av företagsstorlek, tillväxt samt region. Sida 9

15 3.1.2 SEMISTRUKTURERAD INTERVJU INTERVJUNS UTFORMNING En informationsintervju har genomförts där respondenten var en expert med förväntad kompetens som användes som källa för hur strategi formas och implementeras i småföretag. I en informationsintervju ses respondenten som en informant som besitter information eller kunskap om ett fenomen som forskaren är intresserad av och vill veta mer om (Hjerm, Lindgren och Nilsson, 2014). Respondenten valdes med grund i personens förväntade kunskap inom ämnet och kan därmed bidra för att uppfylla forskningens syfte. (Hjerm, Lindgren och Nilsson, 2014) Intervjun var konstruerad i form av en semistrukturerad intervju med på förhand uppsatta teman strategi och tillväxt som diskussionsunderlag. En intervjuguide användes som ett stöd (Bilaga 2) för inom vilken ram diskussionen hölls. Frågor kan ställas i oberoende ordning och kunde därmed anpassas till hur diskussionen artade sig. (Bryman & Bell, 2005) Målet med intervjun var att få ett externt expertutlåtande på hur strategi uppfattas och praktiseras i mindre företag får att skapa förståelse i det insamlade empiriska materialet. Därför baseras intervjuguidens frågor och teman på de frågor som ställts i enkäten. Frågorna utformades för att ge respondenten sin beskrivning av strategi och hur strategi uppfattas i småföretagande utifrån dennes upplevda perspektiv. Intervjun ägde rum den 24 mars 2014 på företagets kontor i Malmö och varade i cirka tjugo minuter. Efter intervjun diskuterades studien och dess syfte och besöket varade i sin helhet i fyrtio minuter. Intervjun spelades in och har transkriberats fullständigt URVAL FÖR SEMISTRUKTURERAD INTERVJU Urvalet för intervjun gjordes genom att identifiera rådgivare inom företagande i Malmöregionen med kompetens inom strategiska frågor. Genom att använda sökmotorn Retriever identifierades ett företag som erbjöd rådgivning för småföretagare. Företagets Malmökontor hade två personer som arbetade med affärsrådgivning, kontakt upprättades och bokade ett möte med den rådgivare som hade möjlighet att medverka på en intervju. Urvalet klassificeras som ett bekvämlighetsurval och genomfördes på grund av att personen var tillgänglig samt att intervjupersonen uppfyllde samma krav som enkäten, det vill säga verksam i Skåneregionen och i kontakt med småföretag. Respondenten för intervjun är affärsrådgivare åt småföretagare och jobbar på ett större svenskt rådgivningsföretag som fokuserar på företagsutveckling och tillväxt. Med hjälp av deras kompetens ges forskningen en större förklaringskraft då det är deras huvudkompetens att ge rådgivning inom företagande vilket inkluderar strategi LITTERATURINSAMLING I forskningen har sekundärdata i form av akademisk litteratur och vetenskapligt granskade artiklar använts. Bryman och Bell (2005) beskriver hur sekundärdatas kvalité och legitimitet inom ett ämne kan hjälpa en undersökning vidare. Genom att analysera den beprövade sekundärdata ur ett nytt perspektiv kan det komma att skapa nya tolkningar. (Bryman & Bell, 2005) I studien har sekundärdata använts för att skapa en större förståelse och en möjlighet till att förklara vår tolkning av den insamlade datan. Det induktiva angreppssätt har resulterat i att litteraturinsamlingen påbörjades först i analysskedet där processen att söka och välja litteratur. Litteraturinsamlingen har skett genom en process som bygger på primärdatas kategorier och den tidigare forskningen som presenteras i det inledande kapitlet ( 1). Insamlingen av sekundärdata har skett genom Malmös stadsbibliotek, Malmö högskolas bibliotek, ABI/INFORM Global samt Google Scholar. Nedan redovisas en tabell (Tabell 3) av de sökord och sökmotorer som använts för att hitta vetenskaplig litteratur. Snöbollseffekten (Bryman & Bell, 2005) användes för att identifiera originalkällor samt andra referenser i ämnesområdet. Tabell 3 redovisar de artiklar som framkommit i litteratursökningen. Vidare motiveras valet av teori i analysansats, val av teori ( 4.5). Sida 10

16 Tabell 3 - sammanfattning av litteraturstudien Sökord Sökmotor Författare Artikel/Bok Strategisk Planering Strategi Malmö Högskola Summon Whittington, R Vad är strategi och spelar den någon roll? Emergent Strategy Google Scholar Mintzberg, H. Waters, A., J. Of strategies, deliberate and emergent Strategy, Process, Small, Firm ABI/INFORM Global Verreynne, M-L Strategy-making process and firm performance in smal firms Strategy, Strategic, Purpose Malmö Högskola Summon Johnson, G., Whittington, R. & Scholes, K. Fundamentals of strategy Strategy, Analysis Malmö Högskola Summon Grannt M.R. Contemporary strategy analysis Scenario, Planning Strategy Google Scholar Lindgren, M. & Bandhold, H. Scenario planning the link between future and strategy Scenario, Planning Strategy ABI/INFORM Global Wright, A. D Scenario planning: a continuous improvement approach to strategy Internal resources, strategy ABI/INFORM Global Lynch, D. F The integration of firm resources: The role of capabilities in strategy and firm performance Strategy, Mintzberg Google Scholar Mintzberg, H. The rise and fall of strategic planning: reconceiving roles for planning, plans, planners Corporate strategy Google Scholar Foss, N. J. Resources, firms, and strategies: a reader in the resource-based perspective Strategy, Mintzberg, strategic goals Google Scholar Kachru, U. Strategic Management: concepts and cases 3.2 UNDERSÖKNINGS KVALITÉ ETISKA STÄLLNINGSTAGANDEN Utgångspunkten för forskningsetiska ställningstaganden är individskyddskravet som tydliggör principer och ställningstaganden för huruvida forskning bör bedrivas i förhållande till individers psykiska och fysiska hälsa. Avsikten med de forskningsetiska principerna är att skapa normer för förhållandet som uppstår mellan forskare och undersökningsdeltagare men principerna kan inte utesluta forskaren egen bedömning. För att skapa insikt i vårt ansvarstagande delas individskyddskravet upp i fyra kravområden: (1) informationskravet, (2) samtyckeskravet, (3) konfidentialitetskravet och (4) nyttjandekravet. (Bryman & Bell, 2005) Informationskravet förutsätter att forskaren informerar syftet med forskningen till undersökningsdeltagare samt vilka villkor som gäller för deras deltagande. Vi har förhållit oss till informationskravet i två steg, inledningsvis tog vi kontakt via telefon för att presentera vår forskning samt undersöka deras villighet att delta. Därefter fanns det återigen en beskrivning av forskningen och dess syfte i den kvalitativa enkäten som undersökningsdeltagaren accepterade att ta emot via mail. Vi ansåg att tvåstegsprocessen var väsentlig för att kunna upprätthålla samtyckeskravet. (Vetenskapsrådet, 2002) Undersökningsdeltagaren erbjöds möjligheten att avbryta sitt deltagande i undersökningen under hela processen fram till personen själv valt att skicka in sina svar. För att värna om konfidentialitetskravet har inga publicerade anteckningar tagits angående utvalda personer/företag som har kontaktats, accepterat/inte accepterat att delta i undersökningen. I den kvalitativa enkäten bedömdes det från start att intresset inte låg i att koppla svar till specifikt företag eller person medan den semistrukturerade intervjun hade kunnat ge en större förklaringskraft om vi fått publicera affärsrådgivarens uppgifter. Intervjurespondenten önskade anonymitet och för att kunna erbjuda full anonymitet publicerades inte affärsrådgivarens arbetsplats. Nyttjandekravet handlar om att de insamlade uppgifterna endast kommer att användas i forskningssyfte (Vetenskapsrådet, 2002). De insamlade uppgifterna har säkrats genom att använda oss av ett enkätverktyg på Malmö Högskolas Sida 11

17 studentportal vilken kräver personligt inlogg för att minska risken att uppgifterna sprids och kan användas inom andra områden. Vi har även tagit i beaktning Vetenskapsrådets (Vetenskapsrådet, 2002) rekommendationer där vi låter undersökningsdeltagare ta del av eventuella etiskt känsliga avsnitt samt delger forskningsresultat till involverade parter KVALITÉ För att höja forskningens kvalité har Bryman och Bells (2005) termer tillförlitlighet, pålitlighet och överförbarhet varit en utgångspunkt. Tillförlitligheten bedömer hur troligt resultatet i forskningen är samt hur sannolikt det är att den sociala verkligheten framgår. Tillförlitligheten är ett viktigt kriterium i forskningen eftersom forskningen bygger på respondenternas uppfattningar. (Bryman & Bell, 2005) Det har inte genomförts en respondentsvalidering på grund av att respondenterna själva har formulerat sina svar i den kvalitativa enkäten och intervjun har spelats in och transkriberats. För att öka forskningens tillförlitlighet har triangulering istället använts i den utsträckning att vi har samlat in både kvalitativ och kvantitativ data i den kvalitativa enkäten samt genomfört en informationsintervju för att bekräfta att vi uppfattat verkligheten på ett riktigt sätt. (Bryman & Bell, 2005) Pålitligheten beskriver i vilken grad ett resultat kan upprepas och om undersökningen genomförs på nytt eller snarlikt sätt. Pålitligheten ifrågasätter undersökningens möjlighet att ge säkra resultat eller om de påverkats av slumpmässiga eller yttre faktorer. (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011; Bryman & Bell, 2005) Det kan vara svårt att bedöma pålitligheten i kvalitativa undersökningar eftersom de påverkas av förändringar i omvärlden tillsammans med att resultat skapas i situationer där beroendet av interaktion mellan människor påverkar (Eriksson & Wiedersheim-Paul, 2011; Bryman & Bell, 2005). Vi har svårigheter att upprätthålla pålitlighet i vår forskning på grund av att den är specifik för det utvalda urvalet, tidsperioden samt den sociala situation respondenten befann sig i. Vi har även svårigheter i att uppfylla överförbarhet i och med att begreppet innebär att undersökningen är tillgänglig att reproduceras i en ny kontext vilket också är en faktor som påverkar pålitligheten i undersökningen. Forskningen är kontextberoende och har påverkats av sociala företeelser och kan därmed inte uppfylla kriterium för pålitlighet och överförbarhet i forskningskvalitet. Sida 12

18 4 ANALYSANSATS Analysprocessen påbörjades med att insamlad data kodades, kategoriserades och resulterade slutligen i tre teman. Efter genomförd kodning har teori valts för att förklara de tre teman. Tema 1,2 och 3 analyseras var för sig i en första analysnivå för att sedan analyseras tillsammans i analysnivå 2. I analysnivå 2 användes ny teori för att identifiera relationen mellan tema 1,2 och 3 ur ett teoretiskt perspektiv. 4.1 ANALYSPROCESSEN Studiens analysprocess illustreras i figur 2 vilken inleddes med en insamling av empiri genom enkät och intervju. Det insamlade materialet tolkades och kodades sedan enlig Hjerm, Lindgren och Nilssons (2014) grundprinciper ( 4.1 & 4.2). Kodningsprocessen genererade tre teman utifrån tjugofyra kategorier som beskrivs med utgångspunkt i insamlad data och förklaras med hjälp av vetenskapliga teorier ( 5, 6, 7). Vidare användes analysnivå 1:s resonemang för att diskutera samband mellan de tre teman i analysnivå 2 med hjälp av ytterligare förklarande vetenskapliga teorier. ENKÄT INTERVJU RESULTAT: 24 KATEGORIER ANALYSNIVÅ 2 ANALYSNIVÅ 1 RESULTAT: 3 TEMAN KAP 5: TEMA 1 KAP 6: TEMA 2 KAP 7: TEMA 3 R T R T R T RELATION R T Figur 2 Analysprocessen, egen figur (R = resultat och T = teori) Sida 13

19 Det har i undersökningen identifierats tre teman som omfattas av det strategiska arbetet i småföretagande. Analysen är strukturerad i kapitel med de tre identifierade teman process, påverkan och utfall som vart och ett behandlar de tre olika områdena som identifierats. Kapitlen inleds med en beskrivning av det empiriska resultatet som sedan med hjälp av teori kommer de olika områdena undersökas och förklaras djupare samt analyseras för att skapa förståelse för områdenas innebörd. I avslutande diskussion kopplas områdena samman där det diskuteras hur områdena samverkar. 4.2 ANALYSNIVÅ KODNING FÖR KVALITATIV ENKÄT För att kunna hantera det insamlade materialet beskriver Jacobsen (2002) vikten i att reducera komplexiteten i informationen. Bearbetningen och analysen av den kvalitativa datan från enkäten har en kvalitativ ansats och följer Hjerm, Lindgren och Nilssons (2014) grundprinciper som delas in i tre nivåer: 1. Reduktion av data (kodning) 2. Presentation av data (tematisering) 3. Slutsatser och verifiering (summering) Ovanstående tre nivåer har bearbetas utifrån en iterativ process där arbetet har skett löpande, växelvis och parallellt för att utveckla ett stabilt och väl underbyggt resultat. (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014) Initialt reducerades det insamlade materialet genom kodning för att identifiera de mest centrala dragen. Processen påbörjades med att vi på varsitt håll tolkade och reducerade enkätsvaren genom att plocka ut nyckelord, centrala begrepp och/eller beskrivningar (koder) från varje frågas svar och respondent. De enskilda resultaten av koder sammanfördes sedan för att tillsammans diskutera olika perspektiv och infallsvinklar som identifierats för att ytterligare reducera materialet till hanterbara kategoriseringar. Utkastet av kategoriseringar bearbetades systematiskt för att skapa ordning och struktur, samtidigt genomfördes ytterligare en reducering genom att sammanföra kategoriseringar som syftade till samman sak. Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) lyfter viken av att i ett andra skede bearbeta materialet utifrån ett helhetsperspektiv i relation till forskningens frågeställningar. Att behandla materialet från detta perspektiv menar Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) kan leda till att nya delar av materialet upptäcks vilket sedan jämförs med befintliga koder och kategorier för att kontrollera och möjligen komplettera. (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014) I det skedet upptäcktes det att hänsyn inte tagits till frågeställningens del gällande organisationers förmåga att växa i den mån som materialet bidrog med. Vilket medförde en komplettering av koder och kategorisering för att täcka frågeställningen. Vi bedömde oss vara klara med kategoriseringen när vi inte längre kunde finna koder i materialet som inte kunde placeras i befintliga kategoriseringar, vilket Hjerm, Lindgren och Nilsson (2014) betecknar som mättnad. Utifrån kategoriernas sortering och relation till varandra diskuterades en summering av materialet fram som syftar till att beskriva och illustrera mönster som identifierats i växande småföretags strategiska arbete. Det deskriptiva synsättet bidrar till en summering av det tolkade materialet vilket sedan kommer vara utgångspunkten för den teoretiska analysen KODNING FÖR SEMISTRUKTURERAD INTERVJU Data från den semistrukturerade informationsintervjun har också behandlats utefter Hjerm, Lindgren och Nilssons (2014) tre grundprinciper för kvalitativ analys. Eftersom undersökningsmetoden har genererat en större omfattning av data, i form av en fullständig transkribering, än den kvalitativa enkäten inleddes processen med en kodning på bredden. (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014) Den första reduceringen av materialet hade alltså en grov infallsvinkel för att skapa en helhetsbild och minska materialets mängd. Likaså här valdes det att i ett första skedet tolka och reducera transkriberingen enskilt vilket sedan sammanfördes och diskuterades ur olika perspektiv och infallsvinklar. Materialet bearbetades systematiskt och iterativt vilket var av betydande grad på grund Sida 14

20 av valet att arbeta med citat och beskrivningar som koder. För att skapa god kvalité i processen var det därför viktigt att skapa tydliga kopplingar mellan citat och kategorier för att minska risken att inte förstå kopplingen. Istället för att i det andra skedet se till forskningens frågeställning bearbetades här materialet i relation till den kvalitativa enkätens resultat. Valet grundades i att den kvalitativa enkäten redan har säkerhetsställt att dennes resultat står i relation till forskningens frågeställning och syftet med informationsintervju var att komplettera och bekräfta ur en experts expertis. Därför var utgångspunkten i det andra skedet de tre huvudteman som kodningen av den kvalitativa enkäten genererat. Bearbetningen bidrog till en komplettering av koderna för att täcka in de tre huvudteman. Risken med att använda vårt egna tolkningsresultat som utgångspunkt är att vi omedvetet vinklat materialet för att passa in i de tre huvudteman. Risken har hanterats genom att vara medvetna om att den finns och i möjlig mån försökt att inte påverkats. Slutligen summerades materialet genom att illustrera kopplingar mellan respondentens citat/beskrivningar till våra tre huvudteman RESULTAT AV KODNING För att illustrera kodningsprocessen är tabell 4 ett exempel för hur den kvalitativa enkätens frågor sammanställdes genom koder och kategorier som utgjorde grunden för det empiriska resultatet. Tabell 4 exempel på kodningsprocess Fråga 8: Vilka faktorer påverkar det strategiska arbetet? Koder Konkurrenssituation Interna tekniker Ekonomi Tillväxt Styrkor, svagheter, möjligheter och hot Makroekonomiska händelser Politik Sociala Teknologi Miljö Intern Kompetens Efterfrågan Branschen/Industrin Konkurrenter Myndigheter Personal Kategorier Interna faktorer Externa faktorer Ovanstående tabell 3 illustrerar hur det empiriska materialet tolkades till koder och kategorier. Den iterativa kodningsprocessen genererade totalt tjugofyra kategorier (Bilaga 4) vilket reducerades ner till totalt tjugo kategorier då vi sammanförde kategorier vi bedömde syftade till likartade koder. Reduceringen kan exemplifieras i att interna faktorer från tabell 4 inte återfinns i figur 3 på grund av att kategorins koder täcktes in i interna resurser och intern samverkan. Reduceringen resulterade i totalt nitton kategorier som är vår tolkning av enkätsvaren i helhet och presenteras i figur 3. Sida 15

Metodologier Forskningsdesign

Metodologier Forskningsdesign Metodologier Forskningsdesign 1 Vetenskapsideal Paradigm Ansats Forskningsperspek6v Metodologi Metodik, även metod används Creswell Worldviews Postposi'vist Construc'vist Transforma've Pragma'c Research

Läs mer

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE

Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Li#eratur och empiriska studier kap 12, Rienecker & Jørgensson kap 8-9, 11-12, Robson STEFAN HRASTINSKI STEFANHR@KTH.SE Innehåll Vad är en bra uppsats? Söka, använda och refera till litteratur Insamling

Läs mer

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling

Kursens syfte. En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik. Metodkurs. Egen uppsats. Seminariebehandling Kursens syfte En introduktion till uppsatsskrivande och forskningsmetodik Metodkurs kurslitteratur, granska tidigare uppsatser Egen uppsats samla in, bearbeta och analysera litteratur och eget empiriskt

Läs mer

Business research methods, Bryman & Bell 2007

Business research methods, Bryman & Bell 2007 Business research methods, Bryman & Bell 2007 Introduktion Kapitlet behandlar analys av kvalitativ data och analysen beskrivs som komplex då kvalitativ data ofta består av en stor mängd ostrukturerad data

Läs mer

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD

(Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD (Kvalitativa) Forskningsprocessen PHD STUDENT TRINE HÖJSGAARD Kvalitativ vs. Kvantitativ forskning Kvalitativ forskning Vissa frågor kan man bara få svar på genom kvalitativa studier, till. Ex studier

Läs mer

för att komma fram till resultat och slutsatser

för att komma fram till resultat och slutsatser för att komma fram till resultat och slutsatser Bearbetning & kvalitetssäkring 6:1 E. Bearbetning av materialet Analys och tolkning inleds med sortering och kodning av materialet 1) Kvalitativ hermeneutisk

Läs mer

Individuellt PM3 Metod del I

Individuellt PM3 Metod del I Individuellt PM3 Metod del I Företagsekonomiska Institutionen Stefan Loå A. Utifrån kurslitteraturen diskutera de två grundläggande ontologiska synsätten och deras kopplingar till epistemologi och metod.

Läs mer

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap

Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign. Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Probleminventering problemformulering - forskningsprocess Forskningsdesign Eva-Carin Lindgren, docent i idrottsvetenskap Syfte med föreläsningen Problemformulering Forskningsdesign Forskningsprocessen

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Att designa en vetenskaplig studie

Att designa en vetenskaplig studie Att designa en vetenskaplig studie B-uppsats i hållbar utveckling Jakob Grandin våren 2015 @ CEMUS www.cemusstudent.se Vetenskap (lågtyska wetenskap, egentligen kännedom, kunskap ), organiserad kunskap;

Läs mer

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift

Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift 1 Kvalitativa metoder I: Intervju- och observationsuppgift Temat för övningen är ett pedagogiskt tema. Övningen skall bland medstuderande eller studerande vid fakulteten kartlägga hur ett antal (förslagsvis

Läs mer

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet

Metoduppgift 4 - PM. Barnfattigdom i Linköpings kommun. 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Metoduppgift 4 - PM Barnfattigdom i Linköpings kommun 2013-03-01 Pernilla Asp, 910119-3184 Statsvetenskapliga metoder: 733G02 Linköpings universitet Problem Barnfattigdom är ett allvarligt socialt problem

Läs mer

Sociologiska institutionen, Umeå universitet.

Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sociologiska institutionen, Umeå universitet. Sammanställning av Förväntade studieresultat för kurserna Sociologi A, Socialpsykologi A, Sociologi B, Socialpsykologi B. I vänstra kolumnen återfinns FSR

Läs mer

Kvalitativa metoder I

Kvalitativa metoder I Kvalitativa metoder I PeD Gunilla Eklund Rum F 625, tel. 3247354 E-post: geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Forskningsmetodik - kandidatnivå Forskningsmetodik I Informationssökning

Läs mer

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori

Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap K så måste alltså: Lite kunskaps- och vetenskapsteori Lite kunskaps- och vetenskapsteori Empiriska metoder: kvalitativa och kvantitativa Experiment och fältstudier Människor och etik 1 Kunskap = sann, berättigad tro (Platon) Om en person P s har en bit kunskap

Läs mer

Framsida Titelsida ii Trycksida iii Abstract iv Sammanfattning v Förord vi Tom vii Innehållsförteckning 1 Introduktion... 1 1.1 Bakgrund... 1 1.2 Inledning... 1 1.2.1 Kaprifolen... 2 1.3 Syfte... 2 1.4

Läs mer

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar?

Kvalitativ metodik. Varför. Vad är det? Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Kvalitativ metodik Vad är det? Varför och när använda? Hur gör man? För- och nackdelar? Mats Foldevi 2009 Varför Komplement ej konkurrent Överbrygga klyftan mellan vetenskaplig upptäckt och realiserande

Läs mer

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg

Fö 2 Problematisering och design. Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Fö 2 Problematisering och design Samhällsvetenskaplig metod 2015 Rebecca Stenberg Agenda Syftet med föreläsningen är att du ska börja förstå och få överblick över forskningsprocessen vid en studie eller

Läs mer

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod

Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod Föreläsning kvalitativ metod, Jonas Axelsson Jag skall ha detta upplägg: - Allmänt om kvalitativ metod och likheter, skillnader gentemot kvantitativ metod - Exempel på olika kvalitativa metoder - Något

Läs mer

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2

TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 1 2 Vad händer idag? TDDC72 Kvalitativ Medod Seminarie 2 Lärare: Jonatan Wentzel jonwe@ida.liu.se Presentation av grundläggande begrepp och datainsamlingsmetoder Observation Att selektera och hantera data

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier 3

Checklista för systematiska litteraturstudier 3 Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier 3 A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1

Tentamen vetenskaplig teori och metod, Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Namn/Kod Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 1 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK GSJUK13v Tentamenskod: Tentamensdatum: 2015 10 02 Tid: 09:00 12:00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel Totalt

Läs mer

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas.

Mobiltelefoner, datorer, läsplattor och andra kommunikationsmedel får inte användas. Forskningsmetoder på kandidatnivå 7,5 högskolepoäng Provmoment: Ladokkod: 21FK1C Tentamen ges för: Tentamensdatum: 140325 Tid: 09.00-14.00 Hjälpmedel: valfria metodböcker, inbundna eller i pappersformat,

Läs mer

Motiverad till att stanna -En fallstudie av utvecklingens betydelse för kunskapsarbetares intentioner till att stanna inom ett industriföretag.

Motiverad till att stanna -En fallstudie av utvecklingens betydelse för kunskapsarbetares intentioner till att stanna inom ett industriföretag. Motiverad till att stanna -En fallstudie av utvecklingens betydelse för kunskapsarbetares intentioner till att stanna inom ett industriföretag. Författare: Sara Dilini Narasinghe Handledare: Gert-Olof

Läs mer

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning?

Kvalitativ metod. Varför kvalitativ forskning? 06/04/16 Kvalitativ metod PIA HOVBRANDT, HÄLSOVETENSKAPER Varför kvalitativ forskning? För att studera mening Återge människors uppfattningar/åsikter om ett visst fenomen Täcker in de sammanhang som människor

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Checklista för systematiska litteraturstudier*

Checklista för systematiska litteraturstudier* Bilaga 1 Checklista för systematiska litteraturstudier* A. Syftet med studien? B. Litteraturval I vilka databaser har sökningen genomförts? Vilka sökord har använts? Har författaren gjort en heltäckande

Läs mer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer

Beteendevetenskaplig metod. Metodansats. För och nackdelar med de olika metoderna. Fyra huvudkrav på forskningen Forskningsetiska principer Beteendevetenskaplig metod Ann Lantz alz@nada.kth.se Introduktion till beteendevetenskaplig metod och dess grundtekniker Experiment Fältexperiment Fältstudier - Ex post facto - Intervju Frågeformulär Fyra

Läs mer

KVALITATIVA INTERVJUER

KVALITATIVA INTERVJUER KVALITATIVA INTERVJUER EN INBLICK I ATT GENOMFÖRA OCH ANALYSERA 7.4.2015 Elisabeth Hästbacka VARFÖR FORSKA OCH I VAD? Samhällsvetenskaplig forskning står ofta som grund för olika politiska beslut Genom

Läs mer

Oppositionsprotokoll-DD143x

Oppositionsprotokoll-DD143x Oppositionsprotokoll-DD143x Datum: 2011-04-26 Rapportförfattare Sara Sjödin Rapportens titel En jämförelse av två webbsidor ur ett MDI perspektiv Opponent Sebastian Remnerud Var det lätt att förstå vad

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners

Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Linköpings universitet KSM, HT09 P4 Cheap chic - Om den globala finanskrisens påverkan på små och stora modedesigners Henrietta Thönnersten Madeleine Liedberg Inledning Kommer sen Syfte/ Frågeställning

Läs mer

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt

Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Lärarutbildningen Fakulteten för lärande och samhälle Individ och samhälle Uppsats 7,5 högskolepoäng Ökat personligt engagemang En studie om coachande förhållningssätt Increased personal involvement A

Läs mer

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00

Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB. TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Vetenskaplig teori och metod Provmoment: Tentamen 3 Ladokkod: 61ST01 Tentamen ges för: SSK06 VHB 7,5 högskolepoäng TentamensKod: Tentamensdatum: 2012-12-14 Tid: 09.00-12.00 Hjälpmedel: Inga hjälpmedel

Läs mer

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer?

Ex post facto forskning Systematisk, empirisk undersökning. om rökning så cancer? Metod2 Experimentell och icke experimentell forskning Ex post facto forskning Laboratorie - och fältexperiment Fältstudier Etnografiska studier Forskningsetiska aspekter 1 Ex post facto forskning Systematisk,

Läs mer

Bakgrund. Frågeställning

Bakgrund. Frågeställning Bakgrund Svenska kyrkan har under en längre tid förlorat fler och fler av sina medlemmar. Bara under förra året så gick 54 483 personer ur Svenska kyrkan. Samtidigt som antalet som aktivt väljer att gå

Läs mer

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation

Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning. Mentally disabled people s opportunities to work/occupation UMEÅ UNIVERSITET Institutionen för socialt arbete Uppsats 15hp Termin 6 Vårterminen 2015 Psykiskt funktionshindrades möjligheter till arbete/sysselsättning - en kvalitativ studie som på lokal nivå undersöker

Läs mer

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod

Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Momentplanering: Vetenskapliga begrepp i samhällsdebatten och samhällsvetenskaplig metod Vi har vid det här laget konstaterat att det krävs stort utrymme, vanligen en rapport, för att försöka påvisa något

Läs mer

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER

MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER MÖTEN MELLAN INSTITUTIONER SOM DRIVKRAFT FOR DEN ENTREPRENORIELLA PROCESSEN Ahmad Ahmadi Innehållsförteckning Dell 1. BAKGRUND PROBLEMFORMULERING OCH SYFTE 9 1.1 Introduktion 9 1.2. Bakgrund och problemformulering

Läs mer

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se

Vetenskapsmetodik. Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28. Per Svensson persve at chalmers.se Vetenskapsmetodik Föreläsning inom kandidatarbetet 2015-01-28 Per Svensson persve at chalmers.se Detta material är baserad på material utvecklat av professor Bengt Berglund och univ.lektor Dan Paulin Vetenskapsteori/-metodik

Läs mer

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg

Väl godkänt (VG) Godkänt (G) Icke Godkänt (IG) Betyg Betygskriterier Examensuppsats 30 hp. Betygskriterier Tregradig betygsskala används med betygen icke godkänd (IG), godkänd (G) och väl godkänd (VG). VG - Lärandemål har uppfyllts i mycket hög utsträckning

Läs mer

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING

NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING NATURVETENSKAPLIG SPETS INOM FÖRSÖKSVERKSAMHET MED RIKSREKRYTERANDE GYMNASIAL SPETSUTBILDNING Ämnet naturvetenskaplig spets inom försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning förbereder

Läs mer

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod

Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Momentguide: Samhällsvetenskaplig metod Naturvetenskap kan verka komplicerat med matematiska formler, fysikens lagar och periodiska systemet. Men tar man till sig systematiken går det å andra sidan ofta

Läs mer

Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Etnografiska observationer! Observationer i olika miljöer! Forskningsmetodik! MKVC VT10!

Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Etnografiska observationer! Observationer i olika miljöer! Forskningsmetodik! MKVC VT10! Etnografi, intervjuer, receptionsstudier! Forskningsmetodik! MKVC VT10! Etnografiska observationer! Det människor säger att de gör är inte detsamma som det de faktiskt gör.! Experimentell vs naturlig situation!

Läs mer

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16

EXJOBBSINTRODUKTION 1/22/16 EXJOBBSINTRODUKTION FORSKNINGSMETODER Vad är vetenskap? En process i vilken vi undersöker kända och okända storheter i vår värld Forskare undersöker och drar slutsatser på basis av sina observationer.

Läs mer

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD

INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD INTRODUKTION TEORI OCH METOD. DOKTORAND TRINE HÖJSGAARD Forskning Högskolereformen 1977 fastställde att utbildningen för sjuksköterskor skall vila på en vetenskaplig grund. Omvårdnadsforskning har ofta

Läs mer

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE

DELAKTIGHET OCH LÄRANDE HÖGSKOLAN I HALMSTAD Sektionen för hälsa och samhälle Pedagogik 61-80p VT 2006 DELAKTIGHET OCH LÄRANDE - en studie om delaktighet och lärande bland vårdpersonal inom kommunal äldreomsorg Handledare: Mattias

Läs mer

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap

Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Exempel på gymnasiearbete september 2012 Exempel på gymnasiearbete inom naturvetenskapsprogrammet naturvetenskap Mpemba-effekten Elevens idé Rana ska utföra sitt gymnasiearbete i grupp tillsammans med

Läs mer

Rutiner för opposition

Rutiner för opposition Rutiner för opposition Utdrag ur Rutiner för utförande av examensarbete vid Avdelningen för kvalitetsteknik och statistik, Luleå tekniska universitet Fjärde upplagan, gäller examensarbeten påbörjade efter

Läs mer

KVALITATIVA METODER II

KVALITATIVA METODER II KVALITATIVA METODER II 28.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Göran Björk 30.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 31.10.2013, kl. 12.15 13.45, C201. Gunilla Eklund 04.11.2013, kl. 12.15 13.45. C201.

Läs mer

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM

Nadia Bednarek 2013-03-06 Politices Kandidat programmet 19920118-9280 LIU. Metod PM Metod PM Problem Om man tittar historiskt sätt så kan man se att Socialdemokraterna varit väldigt stora i Sverige under 1900 talet. På senare år har partiet fått minskade antal röster och det Moderata

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET

ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET ATT DRIVA JÄMSTÄLLDHET 10 trender om jämställdhetsarbete i Sverige 1. Prioritering Större i ord än handling En studie med 10 trender som visar tempen på jämställdhetsarbete i Sverige, kontrasterad mot

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 5 poäng (VT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-01-19 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Vi möts på mitten. Talent Management på svenska grunder. Författare: Handledare: Elias Ghamari Daniel Johansson Johan Ström. Olle Duhlin.

Vi möts på mitten. Talent Management på svenska grunder. Författare: Handledare: Elias Ghamari Daniel Johansson Johan Ström. Olle Duhlin. Vi möts på mitten Talent Management på svenska grunder Författare: Elias Ghamari Daniel Johansson Johan Ström HRM Handledare: Examinator: Ämne: Olle Duhlin Mikael Lundgren FEK III Organisation Nivå och

Läs mer

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå

Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Examensarbete, Högskoleingenjör energiteknik, 15 hp Grundnivå Studenten ska tillämpa kunskaper och färdigheter förvärvade inom utbildningsprogrammet genom att på ett självständigt och vetenskapligt sätt

Läs mer

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien

Statligt stöd för miljö- och sociala frågor till små och medelstora företag - en jämförande studie mellan Sverige och Storbritannien I ett examensarbete från Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) av Katarina Buhr och Anna Hermansson i samverkan med Nutek, jämförs det statliga stödet till små och medelstora företags arbete med miljöoch

Läs mer

Kunskapsprojektering

Kunskapsprojektering Kunskapsprojektering Syftet är att planlägga: forskningsprojekt licentiat- och doktorsavhandlingar uppsatser och examensarbeten olika undersökningar, utredningar eller utvecklingsarbeten i icke-akademisk

Läs mer

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier

Experimentell design. Kvasiexperimentell design. Sambandsstudier Experimentell design Definieras som en undersökning: där man mäter de studerade variablerna orsaksvariabeln och effektvariablerna i en bestämd tidsordning där andra variabler hålls under kontroll kunskapen

Läs mer

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet

Metod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen

Läs mer

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits

Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Thomas Mejtoft Affärsmässig tjänstedesign och teknikutveckling, 7.5 hp Service Design and Business Models in an Engineering Context, 7.5 Credits Uppgifter till träff om projekt- och affärsidé Skapa grupper

Läs mer

Kvalitativa metoder II. 4.

Kvalitativa metoder II. 4. Kvalitativa metoder II. 4. Ann-Sofie Smeds-Nylund annssmed@abo.fi Åbo Akademi Strandgatan 2 65100 Vasa 9.11.2015 1 Kvalitet Etik God kvalitet och god etik vid kvalitativa studier KVALITET qualitas (lat)

Läs mer

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete

Kvalitativ intervju. Från Tal till text. Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Kvalitativ intervju Från Tal till text Föreläsare: Joakim Isaksson Institutionen för Socialt arbete Olika former av urval vid kvalitativa undersökningar Olika typer av icke sannolikhetsurval Bekvämlighetsurval

Läs mer

information - kunskap - vetenskap - etik

information - kunskap - vetenskap - etik information - kunskap - vetenskap - etik övning a priori: hur välja en teknik? Ni har fått ett uppdrag från ett flygbolag att skapa en tjänst som ökar upplevelsen av säkerhet hos passagerarna genom att

Läs mer

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee

& report. Disclaimer. Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee ATT SÖKA SANNINGEN & 3 & report Leading Health Care nr 7 2012 Att söka sanningen Om kunskapsstyrning och gränsarbete i systematiska litteraturöversikter Författare: Francis Lee Vad kan vi lära av att studera

Läs mer

Lärande bedömning. Anders Jönsson

Lärande bedömning. Anders Jönsson Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt

Läs mer

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor

Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier. Gerd Ahlström, professor Bedömning av trovärdighet, tillförlitlighet och överförbarhet av resultaten i kvalitativa studier Gerd Ahlström, professor Bedömning av kvaliteten En välskriven artikel the EQUATOR Network website - the

Läs mer

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen

Att skriva examensarbete på avancerad nivå. Antti Salonen Att skriva examensarbete på avancerad nivå Antti Salonen antti.salonen@mdh.se Agenda Vad är en examensuppsats? Vad utmärker akademiskt skrivande? Råd för att skriva bra uppsatser Vad är en akademisk uppsats?

Läs mer

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten

Riktlinjer för bedömning av examensarbeten Fastställda av Styrelsen för utbildning 2010-09-10 Dnr: 4603/10-300 Senast reviderade 2012-08-17 Riktlinjer för bedömning av Sedan 1 juli 2007 ska enligt högskoleförordningen samtliga yrkesutbildningar

Läs mer

Studiehandledning Pedagogisk forskning III

Studiehandledning Pedagogisk forskning III Stockholms universitet Institutionen för pedagogik och didaktik Studiehandledning Pedagogisk forskning III Vårterminen 2014 Inledning Vetenskapsteori kan definieras som ett ämne inom filosofin: läran om

Läs mer

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats

Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel. Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats KVALITATIV ANALYS Analys av kvalitativ data Kvalitativ innehållsanalys som ett exempel Övning i att analysera Therese Wirback, adjunkt Introduktion Bakgrund Syfte Metod Resultat Diskussion Slutsats Fånga

Läs mer

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning

Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Institutionen för socialt arbete Vetenskapsteori och vetenskaplig forskningsmetod II SQ1361 (termin 6) Studiehandledning Vårterminen 2011 Kursansvarig: Jörgen Lundälv December 2010 JL 1 Välkommen! Du hälsas

Läs mer

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE

LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE LIU-IEI-FIL-A--13/01413--SE Metodmässig handlingsbarhet En empiriskt grundad reflektion av kriteriebaserad utvärderingsmetodik med utvärdering av IT-stödet för en kärnprocess hos Tekniska Verken i Linköping

Läs mer

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun

Kommunikation. Sammanhang. Utmaning. Östra Göinge kommun Kommunikation Utmaning Sammanhang Motivation Förväntningar är grunden för vår pedagogiska plattform. Varje utvalt ord i vår plattform vilar på vetenskaplig grund eller beprövad erfarenhet. Läs mer om detta

Läs mer

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I

Vad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och

Läs mer

Forskningsprocessens olika faser

Forskningsprocessens olika faser Forskningsprocessens olika faser JOSEFINE NYBY JOSEFINE.NYBY@ABO.FI Steg i en undersökning 1. Problemformulering 2. Planering 3. Datainsamling 4. Analys 5. Rapportering 1. Problemformulering: intresseområde

Läs mer

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

KEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Att intervjua och observera

Att intervjua och observera Att intervjua och observera (Även känt som Fältstudier ) Thomas Lind Institutionen för informationsteknologi Visuell information och interaktion 2014-01-27 Påminnelser från högre ort Gruppindelning! Välj/Hitta

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP

INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP INSTITUTIONEN FÖR SOCIOLOGI OCH ARBETSVETENSKAP SC1111 Sociologi: Introduktion till studier av samhället, 30 högskolepoäng Sociology: Introduction to studies Fastställande Kursplanen är fastställd av Institutionen

Läs mer

Kvalitativ intervju en introduktion

Kvalitativ intervju en introduktion Kvalitativ intervju en introduktion Olika typer av intervju Övning 4 att intervjua och transkribera Individuell intervju Djupintervju, semistrukturerad intervju Gruppintervju Fokusgruppintervju Narrativer

Läs mer

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet

Aristi Fernandes Examensarbete T6, Biomedicinska analytiker programmet Kursens mål Efter avslutad kurs skall studenten kunna planera, genomföra, sammanställa och försvara ett eget projekt samt kunna granska och opponera på annan students projekt. Studenten ska även kunna

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen

G2E, Grundnivå, har minst 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav, innehåller examensarbete för kandidatexamen Ekonomihögskolan FEKH19, Företagsekonomi: Examensarbete i strategic management på kandidatnivå, 15 högskolepoäng Business Administration:Bachelor Degree Project in Strategic Management Undergraduate Level,

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007)

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, 7,5 poäng (HT 2007) LINKÖPINGS UNIVERSITET 2007-09-03 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

KVANTITATIV FORSKNING

KVANTITATIV FORSKNING KVANTITATIV FORSKNING Teorier innehåller begrepp som byggstenar. Ofta är kvantitativa forskare intresserade av att mäta företeelser i verkligheten och att koppla denna kvantitativa information till begrepp

Läs mer

Det är skillnaden som gör skillnaden

Det är skillnaden som gör skillnaden GÖTEBORGS UNIVERSITET INSTITUTIONEN FÖR SOCIALT ARBETE Det är skillnaden som gör skillnaden En kvalitativ studie om motivationen bakom det frivilliga arbetet på BRIS SQ1562, Vetenskapligt arbete i socialt

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008

Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga metoder, statsvetenskap 2, (7,5 poäng) VT 2008 LINKÖPINGS UNIVERSITET 20080116 Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling Avdelningen för statsvetenskap Marie Jansson marie.jansson@ihs.liu.se Kursbeskrivning och schema: Statsvetenskapliga

Läs mer

COACHING - SAMMANFATTNING

COACHING - SAMMANFATTNING . COACHING - SAMMANFATTNING Joakim Tranquist, Mats Andersson & Kettil Nordesjö Malmö högskola, 2008 Enheten för kompetensutveckling och utvärdering 1 Copyright 2007 Malmö högskola, Enheten för kompetensutveckling

Läs mer

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt

Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management utifrån ett kvalitetssynsätt Business Performance Management from a quality perspective Magisteruppsats i företagsekonomi 10 poäng skriven av Martin Carlswärd 2008-01-07

Läs mer

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14

Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Betygskriterier för bedömning av uppsatser på termin 6, ht14 Till studenter Allmänna krav som ska uppfyllas men som inte påverkar poängen: Etik. Uppsatsen ska genomgående uppvisa ett försvarbart etiskt

Läs mer

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg Evidensrörelsen Behov hos politik och ledning att minska osäkerheten om resultaten blir det bättre? Huvudargument är att vi saknar kunskap om det

Läs mer

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator

Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator version 2014-09-10 Bedömning av Examensarbete (30 hp) vid Logopedprogrammet Fylls i av examinerande lärare och lämnas i signerad slutversion till examinator Studentens namn Handledares namn Examinerande

Läs mer

Dnr: FAK 2012/119. Regeldokument

Dnr: FAK 2012/119. Regeldokument Dnr: FAK 2012/119 Regeldokument Etiska riktlinjer för självständiga arbeten i utbildning på grundnivå och avancerad nivå inom pedagogik, psykologi, idrottsvetenskap, socialt arbete och vårdvetenskap Beslutat

Läs mer

Syftet med föreläsningen är att Att skriva i en akademisk miljö

Syftet med föreläsningen är att Att skriva i en akademisk miljö Syftet med föreläsningen är att Att skriva i en akademisk miljö Fil. Dr Åsa-Karin Engstrand Företagsekonomi, IEI visa vad det innebär att skriva akademiskt förklara hur teori, metod, källkritik och referenser

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Kemi 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod KEMKEM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Prov Teoretiskt prov (240 min) Muntligt prov Kemi B, Andersson, Sonesson m.fl, Liber. Kap. 2-4 och 7-14 Ett skriftligt

Läs mer