HARRSTRÖM BYN VID ÅMINNET. Kulturmiljöinventering Riitta Jaakkola

Transkript

1 HARRSTRÖM BYN VID ÅMINNET Kulturmiljöinventering Riitta Jaakkola

2 HARRSTRÖM - BYN VID ÅMINNET Harrström är en gammal bolby, som i tiden tillhörde i Närpes storsocken som stod under Kumogårds län. Korsnäs kommun blev självständig 1887 efter att tidigare ha hört till Närpes. Korsnäs består sedan 1973 av byarna Korsnäs, Molpe, Harrström, Taklax och Korsbäck. Det forntida landskapet Med arkeologiska mått är byn ung, den är belägen på ungt land. Under bronsåldern ( f. Kr.) svallade det öppna havet över byåsen. Det dröjde ännu ett par hundra år innan man började se bränningarna brytas mot en liten holme och berghällen lägst ute på Snickarbacken. Havsytan hade nu sjunkit till 25 meters nivån (Förromersk järnålder f. Kr.). Då havet låg vid 20 meters höjd över nuvarande yta fanns fastlandet öster och norr om Hinjärv vid nuvarande Överträskbyarna. Den äldsta och högsta delen i Harrström by blev synlig vid vattenytan som ett långt sund väster om Strömmen redan på 400-talet e.kr. 250 år senare hade grunden blivit en nästan kilometerlång holme som snart efteråt växte ihop med en synlig holme som uppstått i sydväst. Vattnen längre söderut var grunda. Den nu högsta holmen kom att i sen tid få namnet Annasback. Ung e. Kr. hade omgivningen kring Annasback vuxit betydligt, ett vidsträckt land fanns söderut. Norra udden eller skatan kallas nu Frasiback. Från denna udde kunde man se en ny holme, som idag bär upp byns södra bebyggelse. Mellan udden och ön fanns ett 100 meter brett sund där nu nya Strandvägen går. Under 1100-talet torkade sundet upp och man kunde gå ut till nordligaste udden, som skulle bli Ingelsbacken. Havet hade gett nytt land och var redo att ta emot de första Harrströmsborna. Landet låg öppet och kargt, den kalla nordanvinden strök över utan att möta nämnvärt hinder. De som kom först byggde därför troligen sina enkla stockhus i lä av Annasback, längs stranden av den fiskrika Strömmen.

3 FASTA FORNLÄMNINGAR I HARRSTRÖM: Trofastbackens fornminnen, järnålders boplats Arkeologisk utgrävning gjordes år 1985 på två dagar. Det finns två lämningar av hyddbottnar på platsen (jämte en kokgrop som inte är omnämnd i grävrapporten). Analysen gav årtalet f. Kr. Gamla Strandvägen Harrströmin kylästä tielinjaus jatkuu etelään nykyisen Rantatien (no. 673) länsipuolella. Tie on sorapintainen. Kylän alueella tien varrella on säilynyt kaksi kilometripylvästä (rakenteet 2 ja 4). Ne ovat n. 1,5 korkeudeltaan ja n cm läpimitaltaan, porajäljet ovat havaittavissa paikoin läpi asti, pinta on jäkäläkasvillisuuden peitossa. Molemmissa erottuu kohta, jossa on ollut merkintälaatta. Kivet sijaitsevat kilometrin etäisyydellä toisistaan. Pylväissä olevien porajälkien perusteella kysymys ei ehkä ole yli 100 vuotta vanhoista merkintäkivistä. Samoin niissä olleet laatat viittaavat nuoreen ikään. Långskat- ja Gamla Stradvägenin risteyksen keskellä on kumollaan maassa kivipaasi (rakenne 3). Sillä on pituutta on n. 1,6 m. Heti vieressä on pienempiä kiviä, joilla sitä on mahdollisesti tuettu. Pitäjänkartan perusteella tämä kivi voisi merkitä kylänrajaa. Tien varrella havaittiin myös toinenkin rajamerkki, jonka ympärille on asetettu neliöön pienempiä kiviä. Pinta on erilaisten jäkälien peitossa, ja siinä ei erotu mitään merkintöjä. Rajakivi sijaitsee nykyisellä tilojen rajalla ja ei varmuudella liity historialliseen rantatiehen. Tien alueella ei ole ollut vesistöjä, joiden ylittämiseksi olisi tarvinnut rakentaa siltoja. Flakenskärr Tervahauta sijaitsee Gamla Strandvägeniltä kaakkoon Fräkenskär-nimiselle peltoalueelle johtavan metsätien varrella, välittömästi metsätien itäpuolella. Kohteessa on noin 20 m halkaisijaltaan oleva tervahauta. Osin kivistä koostuva halssi suuntautuu pohjoiseen, mistä jatkuu kapea pitkä oja, ilmeisesti myöhemmin kaivettu. Pinta on heinän peitossa, reunoilla kasvaa paikoin tiheästi nuorta pajukkoa. Kohde löytyi 120 m kaakkoon peruskartalle merkitystä tervahaudasta, jonka kohdalla puolestaan ei ole tervahautaa. Fornminnesregister. Museiverket NAMNET Bynamnet Harrström skrevs Harffuaström 1494, Harfström från 1500-talets mitt, det nutida Harrström dyker upp i handlingar från Vid den allmänna skattläggningen 1764 fanns 10 hemman i Harrström.

4 STORSKIFTET I den äldsta bevarade jordboken från Kumogårds län fanns det år 1546 nio åboer i Harrström. På 1700-talet gav man för första gången namn åt hemmanen. Redan 1705 var stora delar av Harrström kartlagda. Kung Gustav III förordnade storskifte Åren färdigställdes kartläggningen av Korsnäs byars åkrar, ängar och skogar, såväl på fastlandet som i skärgården. I Harrström genomfördes storskiftet Före skiftet hade omfattande lantmäteriarbeten utförts. Redan 1705 var stora delar av byn kartlagd med nödiga ägobeskrivningar. Av handlingar har framkommit att samförståndet icke var det bästa vid skiftningen av markerna. Vid skatteläggningen 1746 fanns tio hemman i Harrström. 1. Mars 2. Mattans 3. Åbb 4. Jut 5. Båsk 6. Lillbåsk 7. Ingels 8. Lassas 9. Bäcks 10. Helenelund av 1900-talet. Hemman som förlorat sina brukare såldes och styckades. De flesta hemmannen delades mellan alla barn i familjen. Regeln var, att var och en skulle ha sin andel av gården. Denna jordstyckning som pågått inpå 1900-talet, har bl.a. medfört oändamålsenliga skiftesförhållanden. Dessa olägenheter gav upphov till nyskiftet som i Korsnäs kyrkoby påbörjades 1916 och slutfördes I andra byar såsom Harrström har egentligt nyskifte inte verkställts. BESKRIVNING AV BYN Harrström by som ligger 8 kilometer från Korsnäs kyrkby är en strandby och belägen vid gamla strandvägen, som går genom kommunens tättbefolkade västra del. Harrström by kan av naturgeografiska skäl delas i en nordlig och sydlig del. Vardera delen av byn ligger parallelt med stranden, byns läge på två åsryggar erbjuder fin havsutsikt. Efter storskiftet följde en tilltagande klyvning och styckning av hemmanen. Orsaken härtill var befolkningsökningen och bättre möjligheter än tidigare att dela jorden mellan ägarna. Emigrationen och fattigdomen var även en orsak till de omfattande hemmansklyvningarna under slutet av 1800-talet och de första decennierna

5 Genom att jämföra kartor från början av 1700-talet med dagens läge, ser man tydligt vad landhöjning betyder vid kusten. Gamla Strandvägen slingrar genom byn. Riksarkivet, Uhmijn 1705.

6 Byn på kartan i mitten av 1800-talet, Gamla Strandväg slingrar genom byn, landhöjning har gett nya strandängar. Riksarkivet, Berger E39 19/10, E39 19/12.

7 Den norra ryggen är drygt fem meter högre än nuvarande havsnivå och bär på sitt krön en relativt smal rad av stugor och egnahemshus. Och en drygt 200 meter bred bård av odlingar. Den södra delen av byn är också till största delen belägen på samma höjd över havet, men den centrala delen av byn med handelslaget, banken och Ingelsbacken eller Kvarnbacken höjer sig drygt tio meter över havet och erbjuder fin utsikt över Harrströmfjärden. Harrström by anknyts till havet, kvarnarna och en välskyddad hamnvik, Gamla Strandvägen slingrar längs kusten från by till by. NÄRINGAR Mink- och rävfarmningen i Harrström Redan i början av 1930-talet skaffades de första minkarna till byn, de första två minkarna importerades från Kanada. Företagsverksamheten finansierades med pengar som hade införtjänats i Kanada. Bröderna Mikael och Viking Mattans var bland de första minkfarmarna i Korsnäs. Deras arbete fortsätter, den tredje generationen har nu ansvart för företaget. Flygfoto över byn från mitten av 1960-talet

8 Växthusnäringen i kommunnen startade i Harrström. Ralf Nylund från Harrström hade jobbat i olika trädgårdar i Stockholm och på västkusten, återvände till hembyn och ville börja med eget. Nylund fick sitt sitt första växthus år 1955, samtidigt såg Korsnäs Handelsträdgård dagens ljus. Efter honom började också andra i kommunen så småningom att odla tomater. Nylund sålde plantor till dem och fortsatte med tomatoch blomplantor. Företaget växte år för år, 1965 utvidgade man en sista gång i Harrström, och FISKARYRKET, HAMNAR OCH BÅTHUS Fisket har alltid spelat en central roll för kustborna. Sommartid stiger vattentemperaturen i skärgårdsvattnen och strömmingarna söker sig längre ut mot öppna havet. För fiskarbefolkningen vid Kvarkens kust har detta betytt att man ofta varit tvungen att bege sig tiotals kilometer från hemstranden för att komma ut till de bästa strömmingsgrynnorna. Före motorbåtarnas tid kunde det ta båtlagen upp till 8-10 timmar att fick 2000 m 2 under tak. Det var dags att flytta verksamheten till kyrkoby. Idag är växthusnäringen i Harrström en viktig näring. De odlare som finns kvar i byn har moderniserat arbetsmetoderna och automatiserat produktionen.

9 ro ut till fiskevattnen från hemstranden. För att göra strömmingsfisket praktiskt möjligt byggde sig fiskarna först små kojor och senare riktiga stugor på öar nära fiskevattnen. Fram till en bit in på 1800-talet var det bönderna som bedrev strömmingsfiske som en binäring till jordbruket; det var ju de som ägde byns fiskevatten och som hade råd att hålla sig med båtar och fiskebragder lämpade för strömmingsfiske. För det ökande antalet obesuttna i kustbyarna blev fisket en huvudnäring under 1800-talet. Dessa yrkesfiskare arrenderade sina fiskevatten av byarnas bönder. Professionaliseringen av fisket ledde till att fiskesäsongen förlängdes och till en snabb utveckling av nya fiskemetoder och -redskap; vid slutet av 1800-talet torde det ha funnits fler olika sorters fiskebragder i bruk än någonsin förr eller senare. Varje by har från första början sökt den bästa möjliga båtplatsen, som senare blivit byns hamn- och båthusområde. De viktigaste kraven har varit relativt skyddat läge för stormar, närhet till bebyggelsen, tillräckligt vattendjup ända fram till båthusstranden, utrymme på stranden för byns båthus och gistvallar. Mer än en gång har det hänt att en och annan fiskare blivit tvungen, på grund av uppgrundning, att flytta sitt båthus till nytt ställe. Landhöjdningen och de stora växlingarna i vattenståndet har medfört problem för harrströmborna att landa Strömmingslasterna vid fiskkajen i byn. Sedan den nya fiskehamnen i Storkorshamn blev färdigställd och överta-

10 gits av Harrströms och Korsnäs fiskargillen har all foderfisk landats där. Största delen av fisken har sålts till Korsnäs Frys. De senaste åren har endast funnits tre båtlag i Harrström med 3-4 ryssjor per båt. Harrström är den första fiskarby i Finland som fått en av staten bekostnad fiskehamn, byggd av Vägoch Vatten. Men även här är farledsdjupet in till kajen otillräckligt. Harrströmfiskare krävde därför en skyddad båthamn till nordsidan av Södra Björkö. Båthusen har tidigare spelat en stor roll i folkets liv. I äldre tider hade varje bonde ett eget båthus. Fortfarande är antalet båthus i Harrström mycket stort. Men alla är inte längre i användning Harrström fiskehamn I Harrström gamla fiskehamn, en plats som tidigare var full av liv och rörelse trängs äldre och nyare båthus runt den tvåhundra meter långa naturhamnen. I närheten ligger Fiskartorpet, som visar hur en fiskarfamilj levde runt sent 1800-tal och tidigt 1900-tal. I två båthus finns gamla båtar och motorer utställda. Salteriet, som ligger i norra delen av byn finns en Historia om det, har det funnits salteri där? HANDEL Den första som idkade handel i Harrström lär ha varit Johan-Erik och Maja Holti, året var Från år 1892 fick man idka handel i Maars gård (Byklund). Efter sekelskiftet bedrevs handel i den fastighet, som övertogs av Harrström Handelslag år Efter kriget, tiden med varubrist och höga priser, kom Korsnäs Handelslag till byn. Den nya affärsbyggnaden blev färdig På 1980-talet blev det sämre tider, 1990 var filialen i Harr-

11 ström till salu. Nu är butiken omändrad till bostad. Service som finns i byn idag är: TB-Service E. Westergård Ab, Strandvägen 5039, Harrström Camping, och Korsnäs Andelsbank Harrström kontor, Gamla Strandvägen 195 EMIGRATION Den finländska emigrationen har i hög grad varit koncentrerad till Österbottens kustkommuner. En av orsakerna är det svenska språket, vilket i många fall underlättade en emigration till Sverige. Från kustbygderna hade man också regelbundna ångbåts- och andra handelsförbindelser till Sverige och vidare ut i världen. Det var inte de fattigaste som gav sig iväg. Resan kostade, och man måste kunna presentera en betald biljett. Det var ofta en tidigare emigrant som betalade den. Fungerade som Handelslag , när det nya andelslagshuset stod färdigt på andra sidan En av orsakerna till emigrationen från Österbotten var de minskade möjligheterna för de unga på landsbygden att försörja sig. Befolkningen ökade kraftigt under andra hälften av 1800-talet, och jordbruken som blivit allt mindre till arealen p.g.a. hemmansklyvningarna kunde inte längre försörja alla bondesöner och -döttrar. Antalet obesuttna ökade också; städernas spirande industrier kunde ännu inte utnyttja all denna tillgängliga arbetskraft. Man emigrerade för att kunna tjäna pengar. Lockande möjligheter förmedlades hem via brev och fotografier. Flera traditionella näringar som sjöfart, skeppsbygge, tjärhandel och hantverk var utdöende. Hungeråren under 1860-talet blev en kraftig drivfjäder för Amerika-emigrationen. Det ryska oket och värnplikten gjorde sitt till likaså situationen inför och efter inbördeskriget 1918, i ett senare skede Finlands roll i andra världskriget. Emigranterna i USA samlades vanligtvis till vissa områden beroende på hemvist. Huvudsakliga arbeten var gruv-, byggnads-, snickeri-, fabriks-, jordbruks-, skogs-, såg- och järnvägsarbete - Arvet från Amerika Vid hemkomsten till fosterlandet var emigranterna ofta ekonomiskt oberoende och hade mångahanda nya intryck och impulser med sig i bagaget.. Söndagsskolan amerikaniserades, yrkesskickligheten höjdes, matlagningen moderniserades tack vare flickornas och kvinnornas hushållsarbete. Klädkulturen fick nya drag. Inom lantbruk och växtodling fick man nya idéer t.ex. tomatodlingen och pälsdjurfarmning hade hemvändande emigranter med sig. Emigranterna förde med sig hem rikligt med Auktion på gårdsplanen hos Båsks i början av 1950-talet. Hulda var hem från Amerika och ordnade auktionen.

12 nya intryck och resurser för lokalt byggande. De religiösa impulserna från Amerika tog sig uttryck i en rad frikyrkliga rörelser; baptismen, pingströrelsen och metodismen har fått fäste och syns i Korsnäs i form av olika bönehus. Emigrationen medförde nya vindar till bygden. Vägar i byn. Den äldsta väg som funnits i korsnäsbygden, var den gamla Strandvägen, vägen från Ulfsby till Korsholm. Den passerade genom Töjby, Harrström, Korsnäs kyrkby och Molpe. Åbron i Harrström var av trä. Då det 1882 blev aktuellt med ombyggnad, krävde harrströmborna att hela vägbyggnadslaget för Strandvägen skulle delta i stenbrosbygget. Detta förkastades och bron förblev i dåligt skick ända till 1895, då besvär anfördes. Guvernörens utslag var till harrströmbornas fördel, och bron byggdes på gemensamt konto. Den blev färdig Enligt uppgift var Sme-Kalle (Åberg) den ledande byggmästaren vid brobygget. Vägar som byggdes var, vägen från Strandvägen i Harrström till Taklax bygräns år 1852, samt Strandvägen till Blaxnäs år Ur domböcker från 1624 kommer fram att ett gästgiveri fanns i Harrström redan vid denna tid, troligen det första i Korsnäs. Om senare tiders gästgiverirörelse kan nämnas att i Harrström var det John Moliis, Maria Mattans och Janne och Maria Sand som i olika repriser skötte gästgiverier Byggnadssättet Gårdstun De gamla bondstugornas gårdstun var typiskt kringbyggda. In på gården kom man bara genom porten vars dörr hölls låst. Det finns inga helt kringbyggda gårdstun som bevarats till våra dagar. A ndå kan man överallt i Harrström se byggnadernas traditionella placering på gårdstunet. Också det nya byggnadsbeståndet, som kompletterar byggnaderna på gårdstunet är i allmänhet placerade på traditionellt sätt. Typiskt är lillstugan, den andra bo- stads-

13 byggnaden, placerats vinkelrätt i förhållande till huvudbyggnaden. På den tredje sidan av det fyrkantiga gårdstunet finns under ett enhetligt sadel- tak en ofta lång, flerdelad uthusbyggnad (uthusrad). Från den öppna sidan, som återstår (ofta vid vägen) kommer man in på gårdstunet. Huvudbygg- nadens långsida är typiskt parallell med vägen, men placeringen i den tättbebyggda byn varierar. Bondgården De gamla avlånga bondstugorna var dominerande under hela 1800-talet. Bondstugor i gammal stil uppfördes ännu i början av 1920-talet, men redan då började en ny byggnadsstil, jugend, göra sig gällande. I många fall fick husen t ex fönster i ny stil. Långa bostadshus på en våning var dominerade, bondstugor i två våningar var mera ovanliga. Under de gamla bondstugorna lade man vanligen en stenfot som brutits i trakten. Den typiska takformen för området är sadeltalk. Färgsättningen är typiskt (rödmylla), rödockra, fasaden beklädd med bred lodrät locklistpanel, gavelfälten och knutarna var vanligen vita men också gula trianglar finns i Harrström, hörnen (knutarna ) inkapslade. Vid färgläggningen av kvisten är det vanligt att använda ljusgul ytbehandling. De äldsta fönstertyperna är till typen 6-rutiga. Jugendinspirerade T-modellsfönster blev vanligare på talet. Farstukvisten De äldsta bevarade farstukvistarna i Österbotten är öppna farstukvistar från första hälften av 1800-talet. De har valmat eller brutet tak, som bärs upp av två balusterliknande pelare. En öppen farstukvist försågs ofta med räcken och bänkar på båda sidorna av trappan. Farstukvisten gav skydd mot regn och snö, där kunde man också vila en stund efter dagens sysslor. Den femsidiga slutna farstukvisten med pyramidtak, som förekommer i kring kuststäderna

14 bär på intryck från gotiken. Nygotiken som följde empireperioden var populär i medlet av 1800-talet. Sidobänkar bevarades också i slutna farstukvistar. Både i den öppna och den slutna modellen byggdes trappan under taket. Nya stilar spred sig under senare hälften av 1800-talet i synnerhet till farstukvistbyggen, som av tradition var av lätt konstruktion och lätt kunde förnyas. Slutna farstukvistar i två våningar blev allmänna vid ingången till 1900-talet, eftersom man ville flytta innertrappan till farstukvisten. På 1900-talet ändrades farstukvistens karaktär från dekorativ och representativ till mera praktisk. Farstukvisten skulle inrymma pannrum, badrum och bastu. Därför förstördes mången värdefull farstukvist och i stället kom en oproportionellt stor sluten farstukvist, vars fasad endast sällan anpassades efter husets karaktär. SKOLOR OCH UF-LOKALER Första folkskolan i Korsnäs grundades i Taklax Harrström var femte by som fick egen skola. Efter Töjby 1889, Molpe 1890, kyrby 1894 fick Harrström sin skola è Nu finns ett gruppfamijedaghem i fd. den skolbyggnaden. Undomsföreningen i Harrström bildades De första åren användes den sk. Gamelstugon till samlingsplats. Byggandet av egen lokal fördröjdes, men år 1933 invigdes en egen lokal, Strandhem. Den har renoverats ett par gånger och tillbyggts med tidsenliga serveringsutrymmen och inomhus-wc. Senaste renovering skedde Josepas gårdsbyggnader i förgrunden, Ådalen till höger. Den ljusa lillstugan finns kvar och större delen av fähuset. Det röda huset med gaveln mot söder är Juthborgs. Eva Hansson-Lunkis stuga mitt uppe på bilden. Ådalshuset ägdes från början av polla-karl, som hade en del av Josepas hemman. Josepas Janne (Moliis) köpte bort Karls (Nyborg) andel när denne flyttade till Edsvik. Den typiska kvisten på området är kringbyggd, den följer vanligen den övriga fasadens brädfodring och fönstertyp. Kvistarna har sadeltak eller pulpettak, ibland med en liten fronton. Ofta har man vid renoveringen av kvistens tak lämnat frontonerna oförnyade och nöjt sig med en kvist med pulpettak. Kvistens brädfodringen är typiskt indelad i fält med ömsom lodrät och omsom vågrät panel. Den ursprungliga bevarade dörren är en tvådelad spegeldörr. Kvisten är till höjden relativt låg eller fullhög. I Harrström har man lyckligtvis sällan placerat nya funktioner i gamla bondstugor, t.ex. våtutrymmen som förändrar husets utseende.

15

16 FRITIDSOMGIVNINGAR Paviljongen i Harrström Efter krigsåren blev verksamheten aktivare igen. Dansbanorna på Utstenarna och Hålgrund hade gjort sitt. Paviljongen på Skatan var det första i landsdelen som kom i mitten på 1940-talet. Ett skilt serveringsrum byggdes år Kvarnbacken i Harrström Einar Nyfors drev igenom att u.f. inköpte den s.k. Ingels kvarnen 1953 på tomten vid Kvarnbacken. Senare blev en andra kvarn upprustad på samma ställe och hela backen började ta form som museiområde. Nyfors har också rustat upp en fiskarstuga vid hamnen, samt en lägerområde med gamla byggnader vid Den första skolklassen undervisades i husets norra ända Lärarinna var Ellen Lindholm. Följande höst, 1927, togs hela skolan i bruk. Skolan stängdes 2009, och har sedan dess fungerat som daghem. paviljongen. Kvarnbacken är känd för de kvarnfester som hölls årligen på Kvarnens dag. Högst belägen i Harrström by ligger Kvarnbacken med sina två väderkvarnar. Storkvarnen, byggd på 1840-talet, står på sin ursprungliga plats och är en av de största i landet. Den mindre kvarnen intill byggdes i slutet av 1800-talet. Båda kvarnarna är i brukbart skick och kvarn- I slutet av 1960-talet iordningsställdes en simstrand med hopptorn och 25 m bassäng vid Paviljongen. Simstranden har nu flyttats till Norrsjyön. Byggda kulturmiljöer av riksintresse RKY - Harrström fiskehamn och by RKY Beskrivning: Harrström fiskehamn och by ger en bra bild av en österbottnisk kustbys näringshistoria. Naturhamnen i Harrström by är belägen på båda sidorna om den smala havsviken som skär in i landet i nord sydlig riktning. I hamnen finns tiotals välskötta båt- och nothus i grupper som fritt följer strandlinjen, samt några gamla fiskarstugor. Byns landmärken är två väderkvarnar, uppförda på Kvarnbackens backsluttning. Byn har uppstått vid gamla strandvägen och den av stenhällar byggda bron (Åbacka bro) som går över Harvungån är en museibro. Museibroarna, utvalda av vägförvaltningen, avspeglar de olika utvecklingsskedena i landets brobyggarkonst. I Harrström by har småskaliga gårdar bevarats. Pälsdjursfarmarnas byggnader på åkern mellan byn och fiskehamnen representerar en yngre näringsstruktur. Strandängarna i byn är värdefulla vårdbiotoper. Kvarnarna på kvarnbacken sedda från skolvägen någon gång i slutet av 1930-talet. vingarnas gång brukar höras när sommarfester hålls på Kvarnbacken. Under årens lopp har gamla byggnader, loftsbyggnad, härbre, rökbastu och smedja flyttats till området. I byn har funnits totalt 17 kvarnar, varav 3 är kvar idag.

17 Stenen vid flaggstången hämtade byggarna av storkvarnen ur åkern i Fällon. Mickel Isaksson, sonen Mickel Mickelsson och sonsönerna Johan och Carl var enligt inskriptionen på stenen de som såg till att kvarnen till vänster byggdes på 1840-talet. Strandback från Kvarnbacken är borta i dag. Två nya hus har kommit till. Önskvärt är att uthuset får stanna kvar på Kvarnbacken.

18 I mitten av 1700-talet fanns följande hemman i Harrström: Maars, Jut, Båsk, Lillbåsk, Ingels, Lassas, Bäck samt utanför byns centrum Helenelund. Storskiftet genomfördes i byn under åren Den år 1898 uppförda bron, vars historiska namn är Åbacka bro, är en stenbalksbro med tre valv, den enda i sin typ i Vasa vägdistrikt. I dagens läge används bron som lättrafikled. VÅRDBIOTOPER I HARRSTRÖM 3. Åminnets strandäng, värdeklass M- Flack strandäng belägen på den södra delen av Harvungåns mynning. Området är en del av Harrströms strandängar, vilka har status som värdefull vårdbiotop i Betänkande av arbetsgruppen för landskapsområden. A ngen fungerar som rastplats för flyttande fåglar. Strandängarna har varit betesmark under en mycket lång tid nästan oavbrott. 11. Revets strandäng, värdeklass P- Området ligger på den norra sidan av Harvungåns mynning i Harrström. Den har använts som betesmark, men är inte längre i bruk. Strandänfgen har betydelse som rastplats för flyttande fåglar. Betet hat upphört och ängen håller på att växa igen. 14. Harvungåns strandbete, värdeklass P- Ett ganska stort betat. Område, som ligger vid Harvungåns sydvästra strand i Harrström. Strandängarna har betydelse för fåglar som rastplats och häckningsområde. Strandängarna har länge använts som betesmark.

19 Läs mera: A ngar, hagmarker och skogsbeten i Södra Österbotten och Österbotten: Hannele Kekäläinen och Lise-Lotte Molander. Västra Finlands miljöcentral, regionala miljöpublikationer 250. Vasa KÄLLOR: Harrström Kvarn- och fiskeby. Red. Börje Sidbäck. Vasa Korsnäs hembygdsbok. Red. Johan Ulfvens. Korsnäs hembygdsförening och korsnäs kommun. Närpes Korsnäs i tiden intervjuar med människor i en kustkommun. Stig Björkas. Vasa Korsnäs hstoria. Historiekommittén. Närpes Inventering av gamla byggnader och kulturmiljöer i Harrström by, sommaren Ingvar Fagerholm, Nature-Invest. Vår Hembygd Korsnäs-Malax- Närpes, Botnia Foto Ab Harrströms lokalhistoria-powerpoint. pptx Gamla kartor, fotograferade i Riksarkivet, Helsingfors.Uhmijn, E39 5/1, Berger , E39 19/10, E39 19/12.