Bilaga 1 LFA Workshop

Transkript

1 Innehåll Bilaga 1 LFA Workshop... 2 Bilaga 2 Diskussionsgrupp mobiliseringskursen (förberedande/motiverande insats)... 8 Bilaga 3 Diskussionsgrupp Brukarrepresentanter...17 Bilaga 4 Enkätundersökning...21 Bilaga 5 Kartläggning av arbetsmarknadsinsatser...38 Bilaga 6 Målgruppsanalys (LFA-Workshop)...42 Bilaga 7 Målplan (LFA-Workshop)...46 Bilaga 8 Intressentanalys (LFA-Workshop)...49 Bilaga 9 Samverkan förstudier (Workshop)...51 Bilaga 10 Statistik sammanställning...60 Bilaga 11 Budgetutkast...79 Bilaga 12 Kartläggning av metoder som delvis mäter stegförflyttning

2 Bilaga 1 LFA Workshop Dokumentation workshop Östra Södertörn 28 mars Konsekvenser Individnivå: Bristande föräldraförmåga Föräldrar som inte funkar Sociala arvet x 5 Socialt arv till nästa generation Utanförskap x 8 Långvarigt utanförskap x 2 Ensamhet Utanförskap marginalisering Ensamhet utanförskap Utanförskap som påverkar även barnens framtidstro Isolering Uppgivenhet Hopplöshet Känner sig värdelös Passivitet stigma Inlärd hjälplöshet x2 Ingen egen drivkraft övermäktigt Tappat självförtroende Dålig självkänsla Känner sig ej behövda Självkänsla försvagad negativ spiral Tappar självkänsla och självförtroende Kamar känsla av marginalisering Inte sökt hjälp För många val utan stöd Klarar ej prestationskraven Utanför sociala gemenskaper Svårt med sociala relationer Brist på sociala relationer Socialt exkluderad Fel insatser längre väg för individen Felriktade insatser misslyckas Myndighetssafari Tappar förtroende för myndigheter Missnöje Tappar sammanhang Hemlös Förkortad livslängd Begränsat liv boende/fritid Outnyttjad potential Kompetenser tas inte tillvara Funktionshinder Funktionsnedsättning Tillgänglighet av droger har ökat Droger Missbruk x 5 Ökat missbruk Ökad risk för missbruk Ökad risk för kriminalitet Kriminalitet x 2 Dålig ekonomi x 5 Dålig privatekonomi Bidragsberoende Ekonomiskt beroende x 2 Beroende av andra Fattigdom x 3 Personligt lidande Stort eget lidande Stress Tillfällig utmattning Depression x 2 Psykisk press Psykisk ohälsa x 5 Psykisk och fysisk ohälsa x 3 Sekundär psykisk ohälsa Ökad psykisk ohälsa Ökad risk för psykisk långvarig sjukdom Sjukdom x 2 Ohälsa x 4 Ökad ohälsa Fysisk ohälsa Ohälsa dåligt självförtroende Risk för destruktivt beteende Aggressivitet Extremism Fördomar Attityder Bemötande x 2 Fel förhållningssätt 2

3 Organisationsnivå Förvirring Ineffektivitet Ingen gör något Ökad/stor/hög arbetsbelastning x 6 Stressad arbetssituation Stress x 5 Utbränning av personal Trötthet o ilska Uppgivenhet x 2 Otillräcklighet Otillfredsställelse Uppgivenhet minskat hopp minskad motivation Vanmakt Maktlöshet x 2 Hopplöshet Meningslöshet Frustration x 7 Medberoende Hot och våld Psykisk belastning Ohälsa p g a stress Sjukskrivning Bristande kompetensåterväxt Misstro till den egna organisationen Personalomsättning Risk för stor personalomsättning och kompetensförlust Dålig löneutveckling Låg/ingen yrkesstolthet Låg status Arbetstillfällen Attityd formell kompetens erkänd kompetens Fler som behöver insatser Fler klienter Långa väntetider Fler stödinsatser behövs Isolerade insatser sätts in Inte förmåga att möta individen Större grupp minder möjlighet till individuellt stöd Skapa nya insatser Faller mellan stolar Saknar verktyg Stopp i organisationen - lång handläggning Fel metoder o förhållningssätt Otillräcklig samordning mellan aktörer Glapp mellan systemen Kortsiktiga resultat Fel aktiviteter sätts in Fånga upp insatser behövs Saknar verktyg 3

4 Samhälle Segregation x 3 Segregerat samhälle Ökade samhällsklyftor Växande segregation Underklass Ökande klyftor/klasskillnader Utanförskap A:B-lag Klyftor generationer emellan Vi och dom förstärkning i samhället Minskad tillhörighet - meningsfullhet Stora skillnader i samhället konflikter Social oro Social oro upplopp Ökad oro och otrygghet Ökad främlingsfientlighet Intolerans Sociala problem t ex kriminalitet, droger Ökad kriminalitet/brottslighet x 5 Missbruk x 2 Ökade vårdbehov Ökade vårdkostnader Dyrt x 3 Mindre/lägre skatteintäkter Minskade skatteintäkter Skattekostnader Höga kostnader x 8 Höga sociala kostnader Stora samhällsekonomiska kostnader x 2 Växande fattigdom Andra frågor nedprioriteras Nya utredningar Fel använda resurser Ökade hjälpinsatser Förlust av kompetens Förlorad arbetskraft och kreativitet Brist på arbetskraft Arbetskraftsbrist Minskad kreativitet/utveckling Personalomsättning En exkluderande arbetsmarknad 4

5 Orsaker Skolan system Jan Björklund o co Skolan stora förändringar En skola med allt högre krav Inlärningseffekter i systemen särgymnasiet akt. erst Oflexibelt utbildningssystem Oflexibel skola Inneffektiv skola Skolan är inte alltid anpassad till den unge Fria gymnasieval om alla vill bli filosofer ska alla få bli det? Skola i kollaps Skolans resursbrist Bristande stöd i skolan Minskat extra stöd under hela skolgången Stöd till barn och unga brister Bristande skolresurser Stora grupper på dagis, i skolan osv Färre resurspersoner i grundskolan (som stöd) Bristande resurser till skolan Dålig arbetsmiljö i skolan mobbing Dåliga förhållanden i skolan För få lärare i skolan Skolavhopp Bristande/fel skolgång Förlängd skolplikt från 9-12 år Bristande skolgång Bristande uppföljning vid skolavhopp Skolans möjligheter! Att fånga upp Ofullständig gymnasieutbildning Inte fullgjord skolgång Många misslyckas i skolan Misslyckad skolgång Misslyckanden För lågt ställda krav Skolmisslyckanden Övergång skola arbete Gymnasieskolan utbildar inte för sådant som arbetsgivare söker Glapp utbildning arbetsmarknadens krav 5

6 Arbetsmarknaden Attityder arbetsmarknad Attityder hos arbetsgivare Fördomar mot utlandsfödda Intoleranta arbetsgivare Föreställningar om arbetslösa, sjukskrivna etc Integrationsbrister Svårt att vara en del av vårt myndighetssystem Svårt med integration Problem med att integrera medborgare Svårt att vara delaktig /påverka i samhället Färre som är med i eller inte kommer in i trygghetssystemet Exkludering av vissa grupper Elisamhälle med hårda krav Vi och dom Stora krav på att passa in Elitsamhälle (allt ska gå snabbt) Kraven i samhället ökar Normaliserande samhällsstrukturer Mainstreamat samhälle Krav och konkurrens i arbetslivet Höga krav i arbetslivet Kompetens hos arbetsgivare Höga prestationskrav på arbetet Förändring av arbetsmarknaden Förändrat samhälle arbetsmarknad Ökade krav på arbetsmarknaden Slimmad arbetsmarknad höga krav Högre krav på kompetens Arbete kräver utbildning Hårdare krav i arbetslivet Krav på lönsamhet hos alla, inte bara företag Allt räknas i pengar Snäva krav på arbetssökanden Höga krav på arbetsmarknaden Ökade ingångskrav i arbetslivet Otydliga kompetenskrav Alltför hög effektivisering på arbetsmarknaden Färre jobb på fler människor Snål arbetsmarknad Höga krav på arbetsmarknaden Många sökanden på få jobb Svårt att få anställning p g a stor konkurrens Tillgänglighet ett krav Typer av jobb Viss produktion finns inte kvar Tillgång och efterfrågan på arbetskraft Brist på industri/tillverkningsjobb Många tillverkningsjobb flyttat utanför Ont om ingångsjobb Få enkla jobb Få riktade arbeten Inga enklare arbeten Få okvalificerade arbeten Ingen anpassad arbetsmarknad Kortsiktiga budgetar som inte tillåter sociala investeringar Bemanningsföretag Kompetensbrist hos individen Bristfälliga språkkunskaper Saknar utbildning Bristande kunskap 6

7 System Regelverk x 2 Kostnadsfördelning mellan myndigheter Otydliga uppdrag Struktur i organisationen Konserverande system Resursproblem Dålig arbetsfördelning Lång väntetid på AF Resursbrist x 2 Personalbrist Tidsbrist Inte tillräckligt med resurser Begränsad ekonomi Tiden kortsiktighet Förhöjt tempo Långsiktighet/uthållighet saknas För korta insatser Snabba lösningar Många ärenden/handläggare AF Effektivitetsiver Inga insatser Långa sjukskrivningar Kompetensbrist Okunskap t ex NPF/psykisk ohälsa Bristande kompetens Okunskap Alla intelligenser räknas ej Bristande kompetens om funktionsnedsättning Kunskaper om behov av rätt stöd Rädsla - ser ej funktionsnedsattas resurser Ej LSS bedömd/bristande LSS kompetens Bristande kunskap och kompetens hos handläggare Metoder Brist på individuella lösningar Insatser överensstämmer inte med behov Oförmånga att tänka i process Behov av långvariga insatser Stöd till unga kommer sent Bristande individuellt stöd Fel /för gamla insatser och metoder Avsaknad av metoder Fel insatser Oflexibla åtgärder Svagt stöd dåligt stöd Likriktade insatser Fel förebyggande insatser Korkade beslut utan konsekvensanalys Intressefokus istället för utförandefokus (vad kan jag bli bra på?) Snabba lösningar Samordningsbrister Parallella insatser utan vetskap Brist på mandat för samverkan mellan myndigheter Brister i samordningen Ingen samordning Bristande samverkan Oklar ansvarsfördelning mellan myndigheter Dålig/ingen samordning Vi jobbar i stuprör Glapp i kontakt t ex FA FK Kommun Bristande samverkan Brist på samordning Dålig samordning mellan myndigheter Samsyn saknas kring arbetsförmåga/sjukdom Bristande förståelse för varandras uppdrag Bristande samverkan mellan myndigheter Brist på samverkan mellan myndigheter Brist på samverkan Hamnar mellan insatser Täta skott mellan myndigheter Vem utför vad Vem bestämmer Bristande tillgång till psykiatrisk vård Ingen samordning parter emellan Oklar ansvarsfördelning Avsaknad av näringslivet i insatser Bristande samarbete med lokala näringslivet 7

8 Bilaga 2 Diskussionsgrupp mobiliseringskursen (förberedande/motiverande insats) Diskussionsfrågor Berätta kort om din verksamhet och målgruppen du arbetar med? (max 3 min) Nämn tre primära hinder hos deltagare som du möter som gör att de inte kommer till arbete/studier? Mobiliseringskursen Finns det idag förberedande insatser som riktar sig till den målgruppen? Framgångsfaktorerna respektive utvecklingsområden med en sådan insats? Vem ansvarar för insatsen stat/kommun/landsting? Hur är den utformade? Mobiliseringskursen parallellt med KBT-samtal Sett till den erfarenhet som du har finns det ett behov av att en förberedande/stärkande insatser såsom mobiliseringskursen erbjuder KBT-samtalsstöd parallellt med kursen? - Vilket syfte fyller KBT i sammanhanget? Hur skulle KBT-samtalsstödet fungera? Varför fungerar det? - Hur skulle ett sådant stöd kunna utvecklas? Varför finns behovet? - Finns det andra aktörer som erbjuder den typen av insats? Av de individerna som idag saknar samtalsstöd inom öppenvårdspsykiatrin eller vården vilka individer är det som primärt har behovet? Vad har de för bakgrund (problem och behov)? Styrkor respektive hot med en sådan insats? Vem bör ansvara för insatsen stat/kommun/landsting? På vilket sett skulle KBT-samtalsstöd kunna stärka individen och närma den ett arbete och/eller studier och egenförsörjning? Hur skulle processen kunna se ut? Mobiliseringskursen inriktning asperger syndrom Bör mobiliseringskursen tillämpas som en insats för de individer som har asperger syndrom? - Varför vad i mobiliseringskursen är det som gör att man kan möta dessa individer? - Hur bör kursen utformas? Styrkor respektive hot med en sådan insats? Utveckling Sett till de tre primära behoven som du inledningsvis nämnde finns det idag verksamheter som tillgodoser dem? Om nej vilken insats/åtgärd ser du behov av? 8

9 Utfallet från diskussionsgruppen har analyserats genom att gruppera meningsenheterna (information som är relevant för förstudien) i kategorier som återspeglar innehållet i intervjun. Diskussionsgrupp Mobiliseringskursen 21 maj 2014 Sammanfattning En gruppdiskussion genomfördes i syfte att resonera kring om det skulle vara av värde att utveckla mobiliseringskursen genom att erbjuda kortare KBT-samtalsstöd för de individer som saknar samtalsstöd. Gruppdiskussionen genomfördes på Samordningsförbundet med representanter som arbetar med förberedande insats samt psykiatrin i Tyresö. Följande kommuner var representerande: Haninge, Tyresö samt Stockholm. Det erbjuds idag någon form av förberedande insatser i samtliga kommuner förutom Värmdö där man efterfrågar mobiliseringskursen för deltagare från såväl försörjningsstöd, beroendegruppen, socialpsykiatrin samt unga personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. I Haninge och Nynäshamn erbjuds någon form av förberedande insats i kombination med KBT-samtalsstöd. Representanterna från Tyresö (arbetscentrum och psykiatrin) framhöll vikten av att utveckla mobiliseringskursen parallellt med KBT-samtalsstöd i Tyresö. Utvecklingen av mobiliseringskursen skulle kunna liknas vid en modell där den nya insatsen skulle kunna komplettera psykiatrin. Detta är något som redan idag erbjuds via Rehabilitering och aktiverings M3-kurs. Andra behov som framkom under gruppdiskussionen är hur vi arbetar i övergången mellan förberedande insats och arbete, där deltagarna upplever ett stort glapp. Vi behöver utveckla nya en brygga till arbetslivet för de deltagare som står långt ifrån arbetsmarknaden genom att öka arbetsgivarnas kunskap av målgruppen. Bakgrund Samordningsförbundet Östra Södertörn har en pågående förstudie, Samordning av insatser Arbetsvägen för alla som syftar till att kartlägga nuvarande insatser för målgruppen med funktionsnedsättning, komplex och/eller diffus problematik samt långtidsarbetslösa, och identifiera utvecklingsområden för målgruppen. Förstudien bygger på erfarenheter från projekten KomAn och Resursmodellen. Parterna i förstudien är Haninge-, Nynäshamn-, Tyresöoch Värmdö kommun, samt Riksförbundet Attention. Syfte och Avgränsning Syftet med gruppdiskussionen var att resonera kring om det skulle vara av värde att utveckla mobiliseringskursen genom att erbjuda kortare samtalsbehandlingar med inriktning mot kognitiv beteendeterapi (KBT) parallellt med mobiliseringskursen för de individer som saknar samtalsstöd via vårdcentral eller öppenvårdspsykiatrin. Vidare diskuterade vi om mobiliseringskursens pedagogik kan utvecklas och erbjudas till individer med asperger syndrom då det idag saknas verkningsfulla insatser för den målgruppen. Deltagare Inbjudna deltagare har kännedom om målgruppen, arbetar med förberedande insatser eller/och har kännedom om KBT-samtalsstöd och bjöds in till diskussionsgruppen med anledning av sin kunskap i frågan. Följande professioner var representerade; handledare från 9

10 mobiliseringskursen i Tyresö, Supported employment handledare (SE) 1, KBT-terapeut från Rehabilitering och aktivering, handledare från Filur, handledare från Kompassen samt kurator från psykiatrin. Totalt var 10 deltagare kallade och 8 deltog. KBT-terapeuter från Nynäshamn samt mobiliseringshandelare från Värmdö hade inte möjlighet att delta. Värmdö representerandes istället av projektledare för IPS- projektet i Värmdö (Individual placement and support-handledare) som tillika arbetat som SE-handledare med inriktning asperger syndrom. Kompletterande frågor, utifrån gruppdiskussinen, har ställts till ansvarig chef för socialtjänstens utförarenhet i Värmdö och svaren har sammanfattas i texten nedan. Metod Gruppdiskussion som metod utgår ifrån att deltagarna i grupp lär av varandra och söker efter att komma till konsensus i en viss fråga. I en gruppdiskussion tillfrågas deltagarna samtidigt om en viss frågeställning. Frågorna är ställda till hela gruppen och syftar till att skapa en diskussion. Metodiken syftar till att skapa en gruppdynamik och på så vis få fram en mångfacetterad bild än vad som går att få fram via fråga-svar intervju. Utfallet från gruppdiskussionen har analyserats genom att gruppera meningsenheterna (information som är relevant för förstudien) i kategorier som återspeglar innehållet i intervjun. Inventering av arbetsförberedande insatser Nedan kommer en kort sammanställning över de arbetsförberedande insatser som deltagarna i gruppdiskussionen arbetar med eller har arbetat med. Kompassen (Haninge) arbetar med ungdomar år med multikomplex problematik, insatsen är vägledande, motivationshöjande, självstärkande men kan också fungera som en utredande åtgärd. Syftet är att ungdomen efter kursen hittar en egen väg till jobb, utbildning, praktik eller annan insats efter individuella förutsättningar och behov. Likheter finns med Filur (fördjupade insatser leder unga rätt, Stockholm stad) som bygger på 720-metoden. Det som skiljer verksamheterna åt är att Filur även arbetar med 4 veckors prova på jobb, vilket innebär att det i metoden finns en brygga mot arbetslivet. Kompassen har i sin tur tillgång till Ungdomsteamets alla olika insatser och kompetens till exempel jobbagent, arbetsförmedlare, studievägledare samt socialkonsulenter vars uppgift bland annat är att matcha mot jobb och anskaffa praktikplats. Filur har även utarbetat ett handledarprogram för företag som tar emot ungdomar på prova-på-jobb. Kompassen har gått en utbildning i 720-metoden och håller på att utarbeta formerna för hur de kan använda sig av metoden. Mobiliseringskursen (Finns idag i Tyresö, tidigare också i Haninge, Nynäshamn och Värmdö) har många likheter med ovannämnda verksamheter. Den stora skillnaden är att de även jobbar med deltagare upp till 65 år. Kursen syftar till att hitta en planering framåt och insatsen bygger på frivillighet. Kursen tar fasta på det positiva, det som fungerar, och syftar till att deltagaren ska få en struktur i vardagen, komma i ett sammanhang. Kursen tillämpar ett holistiskt förhållningssätt genom att se till individens hela livssituation. Metoden är anpassningsbar och har även använts på till exempel individer som har asperger syndrom, intellektuella funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa eller blandad grupp. Blandad grupp rekommenderas inte i arbete med individer med asperger syndrom eftersom de har särskilda behov av kontinuitet avseende rum och tid samt behov av annan pedagogik. En SEhandledare från tidigare projektet KomAn höll i två mobiliseringskurser för individer med asperger syndrom. Utgångspunkten för insatsen är mobiliseringsetoden men en viss anpassning av pedagogiken gjordes. 1 Arbetade i KomAn med mobiliseringskursen riktad till deltagare med asperger syndrom 10

11 Verksamheten Rehabilitering och aktivering (Haninge) erbjuder KBT-samtalsstöd inom ramen för M3-kursen. M3-kursen innehåller gruppaktiviteter som varvas med individuella samtal där syftet är att behandla det som individen upplever som ett hinder för att komma till arbete, studier eller egen försörjning. Ledorden i kursen är mål, motivation och mening. Målgruppen är individer år. Psykiatrin är i säg inte arbets- eller studieförberedande insats däremot kan en del av deras behandlingar och utredningar fungera som arbets- och studieförberedande. Psykiatrin jobbar med individer från 18 år och uppåt och arbetar utredande, behandlande, diagnostiserande och erbjuder KBT-behandling vid behov. Verksamheten erbjuder en del gruppbehandlingar i bland annat stresshantering, depression och psykoedication. Psykiatrin arbetar också nätvärkande framförallt via kuratorn. Representanter från Nynäshamn hade inte möjlighet att delta i diskussionsgruppen. I Nynäshamn tillhandahåller Arbetsmarknadscentret KBT-samtalsstöd. Målgruppen Samtliga av deltagarna i gruppdiskussionen arbetar idag med eller har arbetat med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden och behöver extra stöd för att komma igång med arbete, studier eller praktik. Samtliga adresserar en växande grupp individer med komplex och/eller diffus problematik. Erfarenheten är att komplexiteten och den diffusa problematiken ofta yttrar sig i psykisk ohälsa såsom sömnproblem, depression och social fobi men även neuropsykiatriska nedsättningar, intellektuella nedsättningar och missbruk. Många av individerna, framförallt ungdomarna, har en osäker boendesituation, som försvårar i processen mot arbete, studier och egen försörjning. Samtliga upplever att det idag saknas samhällsresurser som förmår att möta den växande gruppen. Om individen inte får rätt stöd i rätt tid löper individen stora risker att hamna i utanförskap. Samtliga deltagare understryker att det är viktigt att vara medveten om att personer som står långt ifrån arbetsmarkanden inte är en homogen grupp. En del individer behöver långsiktighet för att närma sig arbete eller studier medan andra tar klivet ut i arbetslivet genom kortare insatser Representanten från psykiatrin påpekar att en stor målgrupp av deras patienter är unga vuxna år som söker vård för neuropsykiatriska utredningar. Psykiatrin hinner inte alltid med dessa utredningar och anlitar då externa konsulttjänster. Det stora trycket på neuropsykiatriska utredningar gör också att psykiatrins resurser inte räcker till för andra insatser, såsom KBTsamtalsstöd. Erarenheten av målgruppen med asperger syndrom är att de i större utsträckning än andra lever i ensamhet och har behov av att komma i ett sammanhang. Brist i övergången från förberedande insats till arbete Att det saknas mottagare, i synnerhet företag, av individer som deltagit i förberedande insats och är redo för nästa steg lyfts fram som ett hinder. Kunskapsbristen hos företagen är en av förklaringarna till detta. Företagen förmår inte att se individens förmågor samt saknar kunskap om hur man möter individer med funktionsnedsättning. I Haninge lyfts jobbagentens roll som ett sätt att möta företagen och öka deras kunskap om målgruppen och exemplifieras via ambassadörsprogrammet och handledarutbildningen. I Filur har man också arbetat med handledarutbildning som riktar sig till företag, där fokus är på att medvetandegöra handledarna om behovet av att förändra den yttre miljön och inte individen. Representanter från mobiliseringskursen påpekar också svårigheten med nästa steg efter avslutad mobiliseringskurs. I KomAn-projektet fanns det en tydlig koppling mellan mobiliseringskursen och arbete, studier och egenförsörjning eftersom man hade tillgång till SE-handledare i 11

12 projektet. Idag finns det brister i övergången till arbete i arbetet med målgruppen, vilket försvårar användningen av nya färdigheter som individen arbetet fram under kursen. Avsaknaden av en övergång kan i vissa fall framkalla ökad ångest hos individen. För de deltagare där nästa steg blir kontakt med psykiatrin finns det idag i Tyresö fungerande arbetssätt genom nätverksmöten. En representant från mobiliseringskursen framhåller att Riksförbundet Attention har en pågående kampanj Vägar till jobb som syftar till att öka företagens kompetens kring asperger syndrom och att fler likande satsningar behöver göras om vi ska lyckas få ut målgruppen i arbete. Övergången till arbete hur hittar vi bryggan Samtliga deltagare framhåller vikten av att arbeta med arbetsgivare och öka arbetsgivarnas medvetenhet om de möjligheter som finns med att anställa en person med funktionsnedsättning. En representant från Kompassen lyfter fram jobbagentens viktiga roll som möjliggör för målgruppen att komma ut i arbete. Samtliga deltagare lyfter fram vikten av en jobbagentsroll. Det är viktigt att det finns ett nästa steg om vi arbetar med att rusta och förbereda individer till arbete, säger representanten från RoA. Om vi inte har en övergång mellan förberedande insats och arbete för de individer som klarar av ett arbete finns det vissa risker. Vi bör då ställa oss frågan vad syftet med en förberedande insats är om vi förbereder till arbetslöshet. Offentliga arbetsgivare framhålls särskilt eftersom de i liten utsträckning anställer personer ur målgruppen. Filurs prova-på-jobb har gett bra resultat vad gäller utflöde till arbete eller studier. Det är av vikt att det finns ett kedjetänk och att de olika delarna länkar i varandra, något samtliga deltagare instämmer i. Vidare framhålls vikten av tid och uthållighet där medevetenheten om att tiden och kontinuitetens betydelse för att individen ska komma i arbete, studier och egen försörjning, är avgörande. Insatserna är likformiga och kortsiktiga Idag finns det insatser för målgruppen med problemet är att insatserna ofta är kortsiktiga och bedrivs ofta i projektform. Ett annat utvecklingsområde är att det idag finns en likriktning avseende insatser och behov av mer individanpassade insatser finns. Några av deltagarna understrycker att bostadslöshet är vanligt förekommande i målgruppen och att detta är ett annat hinder som försvårar i arbetet med individen. Det är svårt att arbeta mot ett arbete om inte de basala behoven, såsom bostad, är tillgodosedda. Andra aktörer som erbjuder KBT-samtalsstöd I samtliga kommuner erbjuds olika former av KBT-samtalsstöd via primärvården och psykiatrin och riktar sig i huvudsak till individer med depression och trauma. Vidare är erfarenheten att det är svårt för individer att få ta del av KBT-samtalsstöd. I Tyresö och Haningen finns det en osäkerhet kring om insatsen erbjuds via missbruksvården. I Haninge erbjuds insatsen via RoA och i Nynäshamn tillhandahåller två personer på arbetsmarknadscentrum KBT-samtalsstöd. Sett till ovannämnda är behovet av en utveckling av mobiliseringskursen parallellt med KBT-samtalsstöd störst i Tyresö och Värmdö. I Värmdö framhåller man att det saknas förberedande insatser och efterfrågar mobiliseringskursen för deltagare från såväl försörjningsstöd, beroendegruppen, socialpsykiatrin samt unga personer med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. 12

13 Likanden insats erbjuds idag i Haninge och en komplettering avseende behovet i Nynäshamn kommer att göras i efterhand. Behov av KBT i kombination med förberedande insats Samtliga deltagare framhåller behovet av förberedande insats för individer som står långt ifrån arbetsmarknaden. Detta eftersom många i målgruppen lider av olika former av psykisk ohälsa. Att kunna erbjuda KBT-samtalsstöd i kombination med en förberedande aktivitet är en insats som idag saknas i Tyresö och Värmdö och behovet av en sådan insats finns. En av mobiliseringshandledare lyfter fram att med KBT som verktyg skulle fler individer, än med enbart mobiliseringskursen, kunna stöttas närmare ett arbete. Mobiliseringskursen förmår inte att möta alla deltagares behov i synnerhet inte de som saknar insikt i sitt mående eller att det finns något annat i livet som upptar för mycket tid och kraft. Exempel på det senare är: saknar bostad och ekonomi (ingen inkomst och inget försörjningsstöd), har för dåligt psykiskt mående såsom djup depression, självskadebeteende, hög ångest, svåra sömnstörningar, posttraumatiskt stressyndrom samt någon form av pågående missbruk (droger, alkohol, spel). En insats där man kombinerar mobiliseringskursen parallellt med KBT-samtalsstöd kan liknas vid RoA:s M3-kurs. RoA:s M3-kurs innehåller gruppaktiviteter som varvas med individuella KBT-samtalsstöd och man har ett nära samarbete med vården och psykiatrin. RoA arbetar med individer där problemen är beteendemedicinska och där behovet inte är någon längre terapi. Till exempel om RoA screenar individer till djup depression remitteras de personerna till Capio, eftersom behov av långvarig kontakt samt medicinering finns. Individer som av Capio bedöms ha lättare psykiatrisk problematik där det inte föreligger någon risk för suicid-försök har svårigheter att komma in på Capio. De individerna kan då erbjudas stöd från RoA. Mobiliseringen har ett kartläggningsmaterial. Om det i kartläggningsmaterialet framkommer att individen har behov av kontakt med primärvård eller psykiatri, kan handledaren initiera kontanten förutsatt att individen vill det. En av mobiliseringshandledarna lyfter fram att en annan fördel med KBT-samtalsstöd är att det är lättare at få individen att också arbeta med beteendeförändringen hemma, till skillnad från mobiliseringsgruppen där hela arbetet sker under gruppaktiviteten. På så vis ger KBTsamtalsstödet ett mervärde för individen och verksamheten då det även finns upparbetade strukturer för att arbeta med förändringsprocessen hemma. KBT i kombination med förberedande insats kan fungera som sluss in och komplement till psykiatrin Representanten från psykiatrin ser fördelar med en förberedande insats som parallellt erbjuder KBT-samtalsstöd, då psykisk ohälsa, bland många, fortfarande ses som stigmatiserande vilket gör att individer inte söker hjälp från psykiatrin. Detta riskerar att förlänga perioden av utanförskap, i termer av att man inte arbetar, studerar eller är del av ett sammanhang. Psykiatrins nuvarande organisationsramar, där det ställs krav på att individen ska vara högfungerande i termer av att individen ska komma på bokade besök och upprätthålla kontakten med psykiatrin, riskerar medföra att en del individer straffar ut sig från systemen eftersom de har svårt att upprätthålla en kontakt. Vidare är det ingen som följer upp och fångar in dessa individer vilket lyfts fram som ett problem. Då psykiatrin i regel fokuserar på att behandla ett hinder eller problemområden i taget framhålls behovet av att det finns parallella insatser vid sidan av psykiatrin. Detta eftersom individen i regel har mångfacetterad problematik, till exempel depression i kombination med social fobi eller missbruk. KBTsamtalsstöd i kombination med mobiliseringskursen skulle kunna fungera som en insats som kan behandla fler hinder och/eller problemområden samtidigt. 13

14 Representanten från psykiatrin lyfter också fram att efterfrågan på psykiatrins tjänster är större än vad de förmår att möta. Representanten från psykiatrin ser med anledning av ovannämnda faktorer att KBT-samtalsstöd parallellt med mobiliseringskursen kan fungera som ett komplement till vården och psykiatrin. Till exempel skulle en sådan insats kunna vara ett förarbete fram till att strukturerad KBT-behandling via psykiatrin kan påbörjas. Insatsen skulle också kunna fungera som en sluss och således närma de individer som annars inte kommer i kontakt med psykiatrin att etablera en kontakt. En annan framgångsrik metod som lyfts fram är fysisk stöttning eller personlig support. Till exempel är steget till kontakten med psykiatrin långt för vissa individer och det finns ett omfattande behov av att någon fysiskt följa med, följer upp och således stöttar i kontakten med andra myndigheter. Representanten från psykiatrin framhåller att psykiatrin har till uppdrag att ge verktyg i syfte att få individen till bättre mående. Psykiatrin kan inte alltid gå hands on och därför är det viktigt att andra aktörer erbjuder den typen av stödinsatser. Salutogent förhållningssätt - fokus på det friska Representanten från RoA lyfter fram att en av deras gamla deltagare tidigare sagt att det finns en skillnad mellan hur psykiatrin och RoA arbetar med KBT-samtalsstöd. Psykiatrin arbetar med att behandla det sjuka och att RoAs arbete utgår ifrån det friska och på så vis kompletterar verksamheterna varandra. I arbetet med ungdomar är det än mer viktigt att fokusera på det friska, något samtliga deltagare instämmer i. För att möta alla individer som lider av psykisk ohälsa behöver man hitta alternativa miljöer, såsom RoA, i syfte att ta bort den stigmatiserande stämpeln som en del individer upplever att kontakt med psykiatrin medför. KBT samtalsstöd kan hjälpa målgruppen förändra sitt beteende och vågar prova på nya strategier vilket kan föra dem närmare M3-kursen fokuserar på det friska och syftar till att åtgärda det som individen upplever som ett hinder för att få ett arbete, börja studera och bli självförsörjande. Mobiliseringskursen som parallellt arbetar med KBT-samtalsstöd kan liknas vid RoAs M3-kurs. Samtliga deltagare framhåller att individerna som de möter har dålig erfarenhet av arbetslivet och behöver därför rustas genom att ges verktyg i syfte att se sina förmågor och styrkor. Enligt representanten från RoA bidrar M3-kursens gruppaktivitet till att lägga grunden för nästa steg. Gruppaktiviteten påminner om en presumtiv arbetsplats där deltagaren får struktur, rutiner och hjälp att träna sig bort från det som hindrar individen att komma vidare till arbete, studier och egen försörjning. Efter 12 veckors M3-kurs går deltagaren ut i arbetsträning för att tillämpa nya färdigheter som kursen givit honom eller henne och ges möjligheten att prova på ett arbete. Genom att utsätta sig för det som hindrar individen att närma sig arbetsmarknaden arbetar individen bort eller lär sig att hantera sitt hinder. Vidare tillhandahåller KBT-samtalsstöd de verktyg som gör att individen förändrar eller lär sig att kontroller sitt beteende och vågar prova på nya strategier, säger representanten från RoA. Filurs metod 720 bygger delvis också på KBT-samtalsstöd och kärnan i metoden är att ändra eller lära sig hantera ett negativt beteende. I arbetet med individerna är det viktigt att ta bort eventuella maktförhållanden mellan deltagare och handledare i syfte att skapa lärande miljöer, säger representanten från Filur. Samtliga deltagare framhåller att relationsskapandet, kontinuitet och rutinskapande är tre avgörande faktorer i arbetet med alla individer oavsett funktionshinder. Central respektive lokal verksamhet På frågan hur en kommande insats ska organiseras, är det möjligt att centralisera insatsen till Haninge där RoA bedrivit verksamhet i snart 20 år eller bör den erbjudas lokalt, ställde sig flertalet deltagare osäkra till en centralisering av insatsen. Främsta orsaken till detta är att en 14

15 del av målgruppen har svårigheter med att resa och är trygga i sin hemkommun och rör sig sällan utanför den egna kommungränsen. Insatser som erbjuds i hemkommunen underlättar också i samverkan och nätverkandet mellan olika aktörer, tillexempel mellan psykiatrin och kommunen. Majoriteten lyfter fram ovannämnda argument och understryker vikten av att kunna erbjuda en inledande insats i hemkommunen. En påbyggnad skulle kunna vara centraliserad. Representanten från Filur påpekar att det finns vinster med att resa och att ta sig till centrala platser. Filur har valt att centralisera sin verksamhet i syfte att främja resandet bland deltagare. Resandet kan ses som en utvidgning av individens sökområde och han eller hon tränar sig i att resa vilket i förlängningen gör att det inte blir konstigt att söka arbete utanför närområdet. Skillnaden mellan unga och äldre Samtliga deltagare har erfarenhet av att metoder och insatser inte är åldersbundna, det går i regel att arbeta med samma metoder i alla åldersgrupper. Samtliga deltagare har erfarenheten av att unga och äldre kan ingå i samma gruppaktivitet. I mobiliseringskursen har grupperna blandats. I projektet Filur har grupperna blandas med deltagare från hela staden men man har inte arbetat med äldre deltagare än 25 år. Dock ser man att kursen även skulle kunna erbjudas för den äldre målgruppen. Vidare påpekas att Filur har erfarit att det finns en stor skillnad mellan målgruppen för kommunala informationsansvaret och individer över 20 år. Rekommendationen är att kommunala informationsansvarets målgrupp ska vara i egen grupp då det generellt sker en större mognadsförrändring mellan år än mellan 20 år och uppåt. Vidare påpekas att individeras erfarenheter bör tas i beaktande när man konstruerar en grupp snarare än ålder. Till exempel är det stor skillnad på hur man kan arbeta med en individ som är 60 år med 40 års arbetslivserfarenhet och en individ som är 60 år utan arbetslivserfarenhet. Samtliga deltagare framhåller att både ålder och erfarenhet är sekundära faktorer. Det viktiga är att det finns verksamheter som har låga trösklar och syftar till att fånga in de individer som står långt ifrån arbetsmarknaden och som annars inte kvalificerar sig till insatser inom ordinarie verksamhet. Ser vi till medelåldern i pågående insatser har mobiliseringskursen en medelålder på 29 år och RoA 45 år. En deltagare lyfter fram att medelåldern för mobiliseringskursen under KomAn låg på cirka 35 år och att den lägre medelåldern idag beror på att fler yngre deltagare remitteras via Ung i Tyresö. Mobiliseringskursen inriktning asperger syndrom Erfarenheten av tidigare arbete med individer som har diagnosen asperger syndrom visar på att det inte bör ingå i en mobiliseringskurs med deltagare som har annan problematik. Anledningen till detta är att individer med asperger syndrom har svårt att hantera kursens reflekterande delarna och har således behov av annan pedagogik. En anpassad mobiliseringskurs bör innehålla tydlighet, mindre grupper (max 4 personer) samt kontinuitet vad gäller tid och plats. Till exempel påpekas att det är ytterst viktigt att lokalen är densamma och att inte avvikelser får göras utifrån den fastlagda planeringen. Arbetet med målgruppen kräver också mer förberedelsearbete och stor kännedom om diagnosen. Övergången mellan mobiliseringskursen och arbete kan vara supported employment (SE). Sett till målgruppens behov av kontinuitet är det av vikt att kursledaren för mobiliseringskursen också har SE-kompetens, säger en av mobiliseringshandledarna. Idag kan motsvarande insatser erbjudas via kompletterande aktör, Misa i Tyresö. I Haninge, Nynäshamn och Värmdö saknas den typen av riktad insats för målgruppen. En representant för mobiliseringskursen framhåller att det i Tyresö är svårt för individer med asperger syndrom att 15

16 få insats via kompletterande aktör. Många individer får inte insats på grund av de höga krav som ställs för insats via Misa. Därför finns behovet av alternativa insatser med låga trösklar. Habiliteringen lyfts fram som en aktör som tillhandahåller samtalsstöd och aktiviteter som syftar till att öka den enskilda individens diagnoskännedom och ger verktyg som gör att individen har lättare att klara sin vardag. Problemet, som en deltagare från mobiliseringskursen lyfter fram, är att individer med asperger syndrom ofta saknar information om stöd via Habiliteringen. Vidare behöver individer med asperger syndrom ökad kännedom om var man kan få stöd och hjälp, en informationsinsats som kan tänkas ingå i en anpassad mobiliseringskurs. Andra avgörande arbetssätt som är viktiga att ta i beaktande i arbetet med personer som har asperger syndrom, annan funktionsnedsättning eller komplex problematik är strukturerat arbetsätt, till exempel systematiska påminnelser via sms. En liten insats som gör stor skillnad och ökar deltagarens närvaro på aktiviteter. Ansvarsfördelningen för KBT-samtalsstöd och mobiliseringskursen Representanten från psykiatrin lyfter fram att det optimala är om landstinget erbjuder ett skräddarsytt KBT- samtalsstöd som är anpassad efter målgruppen som står långt ifrån arbetsmarkanden och att insatsen möter behovet som den heterogena målgruppen har. Vidare framhålls att sett till det uppdrag som psykiatrin har idag bör KBT- samtalsstöd även erbjudas av andra aktörer. Fokus för en sådan insats bör vara att individen återfår arbetsförmåga. Samtliga deltagare lyfter fram att en insats där mobiliseringskursen ska erbjudas parallellt med KBT-samtalsstöd bör drivas i samverkan mellan Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. Delat ansvar är avgörande om insatsen ska kunna komma alla behövande till del. Till exempel finns det individer som har aktivitetersättning via Försäkringskassan som skulle kunna vara behjälpliga av en mobiliseringskurs men om insatsen enbart drivs i kommunalt regi finns det en risk att de individerna inte kan ta del av insatsen. För att säkerställa att insatsen kan användas utifrån individens behov och inte utifrån vilken myndighet individen har kontakt med bör man använda sig av ett samverkansavtal mellan Arbetsförmedlingen, Kommunen, Försäkringskassan och Landstinget. Styrkor med mobiliseringskursen Styrkorna som lyfts fram under diskussionen har adresserat både individnivå och verksamhetsnivå. Styrkan med en mobiliseringskurs som parallellt erbjuder KBT-samtalsstöd har en effekt på individnivå, den kan möta en stor andel individer med särskilda behov, närma de ett arbete, studier och egen försörjning. På verksamhetsnivå möjliggör insatsen en komplettering till de insatser som erbjuds inom vården och psykiatrin. Hoten mot mobiliseringskursen Hoten som lyfts fram rör främst verksamhetsnivå. Finansieringsfrågan identifierades som ett hot mot insatsens existens. Representanten från RoA framhåller vikten av att verksamheten går runt och håller sig a jour med förändringar i samhället och att anpassa verksamheten därefter. Ett annat hot som understryks är avsaknaden på samsyn mellan olika myndigheter. Detta kan förhindras via ett samverkansavtal. Avsaknaden av implementering identifieras också som ett hot och det är ytterst viktigt att implementeringstaken finns med från början. Avsaknade av arbetsgivare som anställer samt förändringar på politisk nivå lyfts också fram som två hot. 16

17 Bilaga 3 Diskussionsgrupp Brukarrepresentanter Diskussionsfrågor: Möta/Bemöta individen Hur kan myndigheter (kommunen, arbetsförmedlingen, försäkringskassan) bli bättre på att möta individer som har en funktionsnedsättning? - Vad fungerar idag? Vad behöver utvecklas? Individens förmågor Hur ska myndigheterna på ett bättre sätt kunna ta tillvara på individers förmågor så att individen närmar sig arbete/studier/egen försörjning? - Hur fungerar det idag? Vad behöver utvecklas? Få och behålla ett arbete Hur behöver vi (arbetsförmedlingen, kommunen, försäkringskassan) jobba för att förbättra möjligheterna för en individ att få och behålla ett arbete, komma ut i studier eller egenförsörjning? - Finns det något i nuvarande arbetssätt som fungerar bra på försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommunen? - Vad behöver utvecklas? Målgruppen- Unga och Vuxna? Ser behovet olika ut hos Unga (16-24 år) respektive Vuxna (25-64 år) med funktionsnedsättning? Utfallet från gruppdiskussionen har analyserats genom att gruppera meningsenheterna (information som är relevant för förstudien) i kategorier som återspeglar innehållet i intervjun. Diskussionsgrupp Brukarorganisationer 26 maj 2014 Bakgrund Samordningsförbundet Östra Södertörn har en pågående förstudie, Samordning av insatser Arbetsvägen för alla, som syftar till att kartlägga nuvarande insatser för målgruppen med funktionsnedsättning, komplex och diffus problematik samt långtidsarbetslösa och identifiera utvecklingsområden. Förstudien bygger på erfarenheter från projektet KomAn och Resursmodellen. Parterna i förstudien är Haninge, Nynäshamn, Tyresö och Värmdö kommun samt Riksförbundet Attention. En del av kartläggningen är att lyssna in behoven som brukarorganisationerna ser vad gäller insatser och samverkan, något vi bör ta i beaktande i ett genomförandeprojekt. Syfte Att genom dialog med representanter från olika brukarorganisationer identifiera fungerande insatser och behov av nya insatser för individer med en nedsatt arbetsförmåga, diffus och komplex problematik samt långtidsarbetslösa. Brukarorganisationerna har mycket god kännedom om målgruppen samt hur insatserna på de olika myndigheterna fungerar. Därför är det för oss av yttersta vikt att i ett tidigt skede involvera brukarna och få ta del av deras kunskap och erfarenhet. I gruppdiskussionen ämnar vi att lyfta de insatser som förstudien ska undersöka samt öppna upp för diskussion om nya insatser som målgruppen har behov av. Följande insatser lyftes fram: mobiliseringskursen, Supported Employment, anpassad vuxenutbildning och En väg in. 17

18 Metod Gruppdiskussion som metod utgår från att deltagarna i grupp lär av varandra och söker efter att komma till konsensus i en viss fråga. I en gruppdiskussion tillfrågas deltagarna samtidigt om en viss frågeställning. Frågorna är ställda till hela gruppen och syftar till att skapa en diskussion. Metodiken syftar till att skapa en gruppdynamik och på så vis få fram en mer mångfacetterad bild än vad som går att få fram via fråga-svar intervju. Utfallet från gruppdiskussionen har analyserats genom att gruppera meningsenheterna (information som är relevant för förstudien) i kategorier som återspeglar innehållet i intervjun. Deltagare Med hjälp av Riksförbundet Attention bjöds representanter in från de olika brukarorganisationerna. Följande organisationer var representerande; Attention Haninge, Attention Nynäshamn, Riksförbundet för social och mental hälsa (RSMH), Obsessive-Compulsive Disorder (OCD) föreningen Ananke. Brukarrepresentanterna är verksamma i någon av våra fyra kommuner. Ångestföreningen ÅSS i Stockholm var inbjudna att delta men lämnade återbud. Utfall Verktyg Flera deltagare beskriver hur man måste berätta om sina problem och svårigheter gång på gång vilket upplevs som tröttsamt, frustrerande och besvärande. En representant lyfter fram att problemet skulle kunna hanteras med ett verktyg som är framtaget av Föreningen för Kognitivt Stöd, som heter My Life Functioning. My Life Functioning är en webbaserad guide där personer med kognitiva funktionsnedsättningar kan beskriva hela sitt funktionstillstånd på flera funktionsskalor (till exempel fysiskskala, socialskala) som ett verktyg för bedömning av behov och redskap för planering, samordning och uppföljning av olika insatser. På så sätt vet man också att alla myndigheter har samma information, då det kan vara svårt att komma ihåg vad man har sagt och till vem, när man har kontakt med många olika myndigheter. Den är även till hjälp för individen som kan behöva veta vilken myndighet den ska vända sig till eftersom verktyget även tillhandahåller uppgifter om vilken myndighet som ansvarar för olika behov som individen har. Eftersom många med neuropsykiatriska funktionshinder (NPF) kan ha svårt att visualisera något de inte upplevt själva, har yrkeskortleken tagits fram. Den är ett verktyg som används idag och fungerar bra. Yrkeskortleken innehåller kort där yrken bildligt framställs, dessa används för att ringa in intressen och tänkbara yrken för individen. MISA lyfts fram som ett exempel som använder sig av dessa yrkeskort i vägledande och coachande syfte. Korten fungerar även för individer som är språksvaga. Samordning För att individen ska slippa återupprepa sina problem och svårigheter för flera olika myndighetshandläggare, lyftes nätverksmöten fram som ett möjligt tillvägagångssätt. Nätverksmöte bör erbjudas i ett tidigt skede till alla individer som har eller är i behov av flera myndighetskontakter. Idag erbjuds detta i olika omfattning till individer och bygger i huvudsak på att handläggaren har tid och kunskap om arbetssättet. En deltagare beskriver även att när man träffar en myndighet åt gången kan man uppleva sig motarbetad, men i ett nätverksmöte upplever individen sig sedd och stöttad av myndigheterna. En av deltagarna anser att det bör vara ett tillvågagångssätt som ingår i ordinarie tjänsteutbud. Utöver nätverksmöten lyfts tjänsten personligt biträde fram och beskrivs som avgörande för att individen ska orka vidare och inte hamna i en situation där man måste medla mellan myndigheterna, utan får hjälp med att hålla ihop myndighetskontakterna. 18

19 Även sekretessbrytande samtycke lyfts fram som en viktig handling som underlättar för den enskilda individen i kontakten med olika myndigheter. Kommunikation Hur man kommunicerar har stor betydelse för alla individer men i synnerhet för individer med funktionsnedsättning. Ett utvecklingsområde som lyfts fram är kunskap om funktionsnedsättning vid bemötande. Ett förslag på hur man kan utveckla kommunikationen hos myndighetshandläggare är att utbilda handläggare i samtalsmetodik. Att man pratar lugnt, tydligt, med så få ord som möjligt och med kontreta exempel och förslag. Det är även viktigt att handläggaren återkopplar till individen under samtalets gång. Samtalets karaktär är ytterst viktigt i kontakt med individer med asperger syndrom men har god effekt vid kommunikation med alla individer. Flera deltagare lyfter även fram att handläggarens pedagogik inte får bli för barnslig då detta kan uppfattas som nedlåtande. En deltagare menar att det är viktigt att i mötet mellan individ och myndighetskontakt undvika en vi och dem känsla. En deltagare beskriver att en guide håller på att utvecklas för handläggare som hjälp vid frågeställningar. Den är på remiss hos Specialpedagogiska skolmyndigheten sedan ungefär en vecka innan denna diskussion ägde rum. En annan aspekt av kommunikation är hur individen ska förhålla sig till en presumtiv arbetsgivare i arbetssökandet. Hur mycket av sina begränsningar vill man vara öppen med då det finns en osäkerhet kring hur detta kan påverka möjligheterna till en anställning? Samtidigt som det är viktigt att arbetsgivaren har kunskap om eventuella särskilda behov hos den arbetssökande om individen ska klara av och kunna behålla arbetet. Behov av stöd gällande denna fråga efterfrågas. (O)kunskap om målgruppen Det är viktigt för handläggare att ta sig tid att reda ut klienternas arbetskapacitet, d.v.s. veta vilka frågor som bör ställas för att identifiera både förmågor och svårigheter innan man hänvisar individen till arbetsträning eller till någon annan insats. Flera exempel tas upp där man bara tagit hänsyn till förmågan men inte svårigheten. Ett annat exempel på detta är när en person som är högpresterande gällande sorteringsuppgifter men ljudkänslig får arbetsträning på arbetsplats där arbetsuppgifterna passade personen men arbetsmiljön var bullrig vilket gjorde att arbetsträningen inte kunde fullföljas. Även om handläggaren hittar lämpliga arbetsuppgifter kan det ibland behövas en anpassning av yttre faktorer såsom ljud, ljus etc. Deltagarna tar även upp att trots vissa svårigheter kan individen komma runt dem om det får ta tid, exempelvis om man förbereder en individ på en miljö som kan verka skrämmande. Kan individen få förbereda sig på en viss miljö så kan det gå bra ändå! Erkännande av expertiskunskap Alla deltagare framhåller att upp att när de bidragit med sin expertis i projekt har de inte blivit arvoderade, till exempel när de deltagit i olika styr- och referensgrupper. Utan det förväntas att de ska arbeta pro bono. Landstinget arvoderar men det gör inte Arbetsförmedlingen eller Försäkringskassan. Deltagarna upplever också att de har deltagit mer på ett symboliskt plan snarare än att ha haft någon egentlig påverkan utifrån sin expertis (källmaterial i form av förstahandsupplevelse som funktionsnedsatt). Tillgänglighet med information och personligt möte Tillgängligheten i information är bristfällig på myndigheter, både vad gäller skriftlig och muntlig information. Individen måste själv söka upp information om vilka rättigheter den har. Den bristfälliga tillgängligheten beror på de begränsade resurserna på myndigheterna, vilket slår hårt mot de som behöver extra tid och stöd. En deltagare beskriver hur vissa individer behöver hjälp med att fylla i blanketter för försörjningsstöd och bostadsbidrag, men inte får det stödet av handläggarna. Orsaken till detta är ofta tidsbrist. 19

20 Ett annat exempel på bristande tillgänglighet är att det idag saknas ett Försäkringskassekontor i Nynäshamn, en myndighet som är viktig för målgruppen. Deltagarna framhåller att det inte ska vara individen som ska söka upp information och resa, då de i många fall på grund av sin funktionsnedsättning inte klarar av detta. Många individer blir således utelämnade. För en del personer i denna målgrupp behövs en fast kontaktperson, handgripligt stöd och kontinuitet. Glapp Om en person bedöms ha behov av en SIUS-konsulent på Arbetsförmedlingen är erfarenheten bland deltagarna att det är långa väntetider till insatsen. I gruppdiskussionen framhålls att man fått vetskap om att det är cirka 4 månaders väntetid till insatsen. En deltagare påpekar att gymnasieskolan plockar in målgruppen på introduktionsprogrammet och behåller dem där under en lång tid, vilket beskrivs som att det fungerar som konstgjord andning. Ungdomarna är kvar i något som inte passar dem under flera år och sedan händer det att de ändå går ut utan betyg. Då kan det vara bättre att tidigare gå in i andra insatser såsom Ung i Nynäs, en verksamhet som har fler verktyg att hjälpa personen närma sig arbetsmarknaden. Exempelvis kan en ungdom ha spenderat 4 år på introduktionsprogrammet och sedan gå ut utan betyg. Detta kan liknas vid bristande samordning, skolan borde i sådana fall samverka med andra aktörer. Bred insats och extra stöd En deltagare tycker att det är viktigt med en bred insats från början där man inkluderar alla variabler som kan vara viktiga när individen ska ställa om sitt liv till en ny tillvaro. Till exempel en person som är med och ger handgripligt stöd till individen, exempelvis ställa väckarklockan, välja kläder, koordinera resan till och från en aktivitet så att individen får upp rutinerna och känner sig trygg. Ovanstående faktorer bör särskilt tas i beaktande i arbete med individer som har NPF. Ett exempel på bra stöd i bemötande och kommunikation med målgruppen är exempelvis SMSpåminnelse inför ett möte, att möta upp personligen innan ett möte. Riksförbundet Attention håller för närvarande på att sätta ihop en guide över hur man kan bemöta personer med NPF. Ett annat exempel som lyfts fram när en extra resurs sätts in och en serie problem löstes hos en individ med NPF som inte kunde åka kollektivtrafik på grund av buller/ljudkänslighet. Efter en diskussion och eftersökning visade det sig att personen kunde resa förutsatt att mp3-spelaren garanterat fungerade. Då kunde man förse individen med extra batterier för att garantera att mp3-spelaren fungerade under resan. I detta fall, med lite extra resurser, stannade man inte vid konstaterandet att klienten inte kunde komma, utan personen kunde gå vidare i sin utveckling i att närma sig självförsörjning. Den extra och breda insatsen är viktig då ett flertal från denna målgrupp har misslyckats tidigare och det sista de behöver är ytterligare misslyckanden. Ett exempel på när man gått in med en bred insats och med extra stöd är ett IKEA-projekt där man fick ett heltäckande stöd från början, men som sedan trappades ner. Den breda insatsen omfattade allt från väckning och hämtning till stöd i att utföra arbetsuppgifterna. När individens funktionsförmåga ökade trappades insatsen ner. Brist på tillgänglig information inom och mellan myndigheter om resurser och insatser för målgruppen En deltagare i egenskap av handläggare beskriver hur svårt det är att orientera sig bland alla insatser som finns för personer med funktionsnedsättning. Kommunen har projekt, Arbetsförmedlingen har program som ändras, Försäkringskassan har vissa projekt. Ibland kan man till och med få information om insatser och tillvägagångsätt ryktesvägen (vilket känns oseriöst). Detta innebär att den hjälp och insats som klienten får är godtycklig och är beroende av vad just dennes handläggare har för information. En deltagare beskriver även att det har hänt att handläggare inom en myndighet inte har varit medveten om vilka insatser och resurser klienten har tillgång till inom den myndigheten. Vem gör vad för vem och när, är något som 20