Läsår Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen

Transkript

1 Sibbo kommun Datum (5) Södra Paipis Förskolas ARBETSPLAN Läsår Ett tillägg till den kommunala läroplanen i enlighet med 9 i lagen om den grundläggande undervisningen 1. Förundervisningsställets kontaktuppgifter Namn Adress Telefon Mobil 2. Allmänt anordnande av förundervisning Södra Paipis Förskola Skolbacken Paipis Södra Paipis förskola finns i samma byggnad som Södra Paipis skola och Södra Paipis gruppis. Byggnaden är belägen på ett naturskönt ställe med närhet till skog och natur. Förskolan börjar kl alla dagar och slutar kl Vi följer skolans arbets och lov dagar. Hösten 2015 finns det 14 barn i förskolan varav 10 är flickor och 4 är pojkar. Förskolan är en del av Södra Paipis gruppis och erbjuder förskolebarnen dagvård mellan och Mona Sundberg ansvarar för förskolan och delvis för eftermiddagsvården tillsammans med Victoria Kuosmanen. Under förskoletimmarna administreras vi av rektor Fredrik Lång och under dagvårdstiden avministreras vi av daghemsföreståndare Ritva Blomster. 3. Förundervisningens bindande mål Att skapa en bro mellan småbarnsfostran och grundläggande utbildningen. Samarbeta mellan dessa olika enheter. Dela in barnen i mindre grupper och arbeta utgående från smågruppsprincipen. Ta vara på barnens tidigare livserfarenheter och anknyta verksamheten till dessa.utgående från dessa erfarenheter och intressen så bestämmer vi vilka teman vi arbetar med under året.barnen skall också ges möjlighet att hitta nya saker som intresserar dem och berikar deras upplevelsevärld. Ett annat mål är att barnen under detta år skall skapa sig en arbetsrutin, utveckla sitt språk och öva sig i att tänka ut egna kreativa lösningar på olika problem. De skall också kunna fungera som en del av en grupp och lära sig att ta hänsyn och uppskatta sina medmänniskor. 4. Förverkligandet av förundervisningens bindande mål Förskolans bindande mål förverkligas genom att se till varje barns enskilda behov och utveckling och utgående från dem skapa en inspirerande och trygg miljö som väcker barnens intresse för att lära sig. Detta gör vi genom att samarbeta med skolan och gruppiset och försöka få övergången från förskola till skola att bli så smidig som möjlig. Vi gör upp individuella planer för varje barns förskoleundervisning. I dessa individuella planer skriver vi ner vilka starka sidor barnet har och inom vilka områden barnet behöver stöd. På basen av dessa planer gör vi upp individuella mål för varje enskilt barn. Här kommer det fram om barnet behöver allmänt stöd, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Under hösten kommer också specialbarnträdgårdsläraren Marina Ylöstalo att delvisjobba med en del barn i förskolan. Beroende på barnets behov av stöd tränar specialläraren tillsammans med barnet och kommer tillsammans med vårdnadshavarna överens om vilka olika stödåtgärder som sätts in. Tillsammans med skolans elevvårdsteam följer vi med barnets utveckling och överför informationen om eventuella stödåtgärder till skolans personal. Vi arbetar också helhetsinriktat med hela gruppen, övar oss i att samerbeta, stödja och hjälpa varandra t.ex. genom att genomföra olika grupparbeten, leka olika samarbetslekar o.s.v. 5. Förundervisningens tyngdpunktsområden

2 Vi kommer att såsmåningom börja arbeta enligt den nya läroplanens principer. De olika delområden i förskolundervisningen är: 1)förmåga att tänka och lära sig. Detta innefattar ett livslånt lärande, förmåga att tillägna sig ny kunskap, utvärdera sitt arbete, komma på egna 2(5) kreativa lösningar på olika problem. Barnen uppmuntras att stödja varandra och inte ge upp om man misslyckas 2) kulturell och kommunikativ kompetens: vi övar oss på att kommunicera och uttrycka oss på svenska. Det är också viktigt att kunna lyssna på andra och respektera andras åsikter. Vi övar upp vår samarbetsförmåga genom olika lekar, grupparbeten och evenemang.detta moment innefattar också kultur och traditioner, seder och bruk. Vi utvecklar språkmedvetenheten tillsammans med trollet Trulle. 3)vardagskompetens: vi pratar om vad som är viktigt för att vi ska må bra. Vi övar oss på att ta ansvar över oss själva och våra saker. Vi pratar också om vårt ansvar för miljön. Trafikfostran är en del av höstens teman. 4) mutilitteracitet: vi övar oss på att tänka och berätta för de andra om våra funderingar. vi förmedlar info på olika sätt till varandra; genom sagor, berättelser, dockteater, lästa texter, fakta o.s.v. vi förbereder läsinlärningen, bekantar oss med bokstäver och siffror 5) digital kompetens: vi bekantear oss med olika former av digitala medier, tidningar. Vi jobbar med i-paden, fotograferar och dokumenterar. Vi lär oss också att leta fram olika information. 7) förmåga att delta och påverka: vi lär oss ett demokratiskt sätt att fungera i grupp. Alla har rätt till en egen åsikt och att få vara med och påverka sin dag. Alla är likvärdiga och har samma rättigheter. Vi följer samma regler som barnen själv gör upp. Vi bryr oss om varandra och tar hänsyn till de andra i gruppen. Tyngdpunkten inom dessa områden ligger i vår förskola på språk och interaktion och natur och miljö. Vi lägger också stor vikt vid att barnen skall få en idividuell vård i ett större sammanhang. Speciellt vill vi värna om att vi i förskolan är en del av hela Södra paipis gruppis och skolas helhet, att vi är en betydelsefull del i kedjan. Att barnen ska känna sig trygga och kunna påverka sitt eget lärande i en glad, öppen och inspirerande miljö utan stress. Att de varje dag ska komma förväntansfulla till förskolan och gå hem härifrån med känslan av att idag har jag haft roligt och upptäckt någonting nytt och spännande. 6. Förverkligande av förundervisningens tyngdpunktsområden Hälsa: uppmuntra barnen till goda hälsovanor genom t.ex. hälsosam kost och en bra personlig hygien, goda seder och bruk. Fysisk och motorisk utveckling: barnen ska njuta av att röra på sig och förstå sambandet mellan motion och god hälsa. Detta gör vi genom lek, ute och inne gymnastik, promenader. Vi övar finmotoriken i den vardagliga verksamheten. Språk och interaktion: verksamheten baserar sig på barnens språkfärdigheter i svenska. Om gruppen är finsk dominerad så koncentrerar vi oss mera på att barnen ska få ett flytande språk. Om de redan kan svenska så går vi ett steg vidare och börjar leka med språket och göra mera avancerade uppgifter. Vi övar oss att muntligt berätta och beskriva och att lyssna på andras berättelser och beskrivningar. Vi gör egna sagor och läser många böcker. Vi följer också med trollet Trulle på hans väg in i språkets värld. Matematik: vi uppmärksammar matematiken i de vardagliga situationerna. Vi sorterar, jämför,lär oss olika begrepp,utforskar och löser olika problem. Vi räknar också antal och delar, lägger till o.s.v. Under hösten flyttar vi våra matematikstunder utomhus. Under läsåret gör vi lukimat kartläggning på hösten, vintern och våren. Etik och livsåskådning: Vi pratar om vänskap, känslor, hur man löser en knepig situation på ett uppbyggande sätt. Detta gör vi delvis utgående från stegvis materialet. Vi bekantar oss också med berättelser ur barnens bibel och händelserna kring de större kyrkliga högtiderna. Församlingen besöker oss ca 1 gång / månad och håller morgonandakt. Alla barn har en egen vänelev i åk 5 & 6. På hösten brukar vi gå på kyrkvandring i sibbo nya kyrka. Natur och miljö: vi upplever naturen med alla sinnen och följer årstidsväxlingarna. Detta gör vi genom att så mycket som möjligt röra oss ute och bl.a. hälsa på Skogsmulle. Vi går till mulleskogen ca 7 gånger under höstterminen och ca 7 gånger under vårterminen. Vi har olika teman med anknytning till naturen. Det kan vara fråga om djur, småkryp eller andra naturfenomen. Konst och kultur: Vi prövar på olika material och metoder att skapa olika saker. Barnen ska utveckla sin kreativitet genom att själv hitta på olika sätt att förverkliga saker på. Det kan vara fråga om bildkonst, handarbete, teater, sång och musik. 7. Förundervisningsställets egna mål och tyngdpunktsområden Våra egna mål utgår från barngruppens behov och önskemål. Vi sätter stor tyngdpunkt på att dagen skall kännas intressant och spännande, att den ska innehålla något nytt men också något gammalt och bekant. Vi arbetar ofta i minder grupper och försöker se varje barn som det är. Alla barn skall känna att det under dagens lopp har blivit sedd och fått positiv feedback från en vuxen. Trivsel är nyckelordet i vår verksamhet. Om man tycker om att vara i förskolan och känner sig uppskattad har man alla chanser att ta till sig de saker som vi erbjuder i förskolan. Speciellt poängterar vi allt som har med språkinlärning att göra. Vår förskola är belägen i en fantastisk miljö och den utnyttjar vi så ofta vi kan. Vi sätter också stor vikt vid vårt samarbete med skolan och gruppiset. En av våra styrkor är helheten med gruppis - förskola - skola. 8. Förverkligandet av förundervisningsställets egna mål och verksamhetsområden Under de första veckorna bekantar vi oss med barnen och kollar upp vad det är som intresserar dem, hur bra de pratar svenska och vad har de med sig i bagaget när de kommer. Utgående från det här bygger vi upp vår verksamhet. Vi arbetar både temainriktat och ämnesinriktat. Vi går till Mulleskogen om hösten och våren.detta läsår kommer vi att jobba i block, d.v.s. vi jobbar en längre tid med en sak som t.ex. med matematik. Efter det så jobbar vi mera koncentrerat med t.ex. språk. Under läsåret kommer vi att arbeta med teman som Östersjön, vett och etikett, rörelse i skolan, hållbar utveckling.

3 9. Förundervisningens verksamhet 9.1 Förundervisningens verksamhet Förskolan börjar alla dagar kl.8.30 med morgonsamling.efter det har vi en stund fri lek, sedan jobbar vi i ca en halv timme. Vi äter lunck klockan och efter det har vi utevistelse. De sista 45 minuterna gör vi oftast bordsbundna uppgifter eller är ute och har gymnastik. Vi kommer att jobba i större helheter under det här läsåret. Vi jobbar koncentrerat med matematik några veckor. Efter det byter vi ämne och jobbar koncentrerat med det en tid. Gymnastik har vi på måndag och på torsdag går vi tll mulleskogen. Vintertid skidar vi eller gör något annat ute. 3(5) 9.2 Förundervisningsställets personal och den gemensamma förundervisningsgruppens uppgifter I förskolan arbetar en Socialpedagog, Mona Sundberg som har ansvar för förskoleverksamheten och delvis för eftermiddagsvården för förskolebarnen, en närvårdare; Victoria Kuosmanen som har ansvar för städningen, mellanmålet och också för eftermiddagsvården. fr.o.m. hösten sköts grovstädningen av en utomstående person. 9.3 Förundervisning för barn i behov av särskilt stöd För alla barn gör vi upp en plan för barnets lärande, där man sätter upp målen för verksamhetsåret. Specialläraren kommer ca 1 gång / varannan vecka och arbetar individuellt med barnet. Under hösten kommer också specialbarnträdgårdsläraren att besöka förskolan. Skolpsykologen besöker förskolan ungefär 1 gång / månad. Vid behov kontaktas också andra myndigheter som neurologen eller Folkhälsan. I den individuella planen beskrivs barnets behov av stöd. Tillsammans med specialläraren och vårdnadshavarna går vi igenom vilka behov av extra stöd barnet har, är det fråga om stöd på allmän nivå, intensifierat stöd eller särskilt stöd. Utgående från detta kontaktar vi elevvårdsteamet och andra professionella människor. Vi har även fått en I-pad till förskolan som vi kommer att involvera i barnens undervisnings situationer. 9.4 Förundervisningens transport och övervakning Om vi har barn som är berättigat till taxiskjuts så följer vi dem till taxin på eftermiddagen. De kommer på morgonen med taxi och kommer då in och väntar tills förskolan börjar. På eftermiddagen följer en vuxen barnen till taxin och väntar tillsammans på gården tills taxin har kommit. 9.5 Elevvård Alla barn skall känna sig trygga och accepterade. Det får inte förekomma någon form av mobbning eller diskriminering. De barn som är i behov av extra stöd och uppmuntran skall få det genom enskild handledning, stöd i gruppsituationer och genom samarbete med gruppis och skolan göra miljön så trygg och bekant som möjligt. Vi har egna elevvårdsmöten på Kyrkoby skola där alla i elevvårdsteamet samlas. Med på elevvårdsmötena brukar finnas:rektor Solveig Åström, kuratorn, hälsovårdaren, skolpsykologen, specielläraren och representanter från förskola och skolan. Vi har vänelever i åk 5-6 som hjälper och stöder förskolebarnen. 9.6 Övervakning av förskolebarn, i väntan på transport Vi har alltid en vuxen som väntar tillsammans med barnen på taxin. Först när barnen är avhämtat så går den vuxna in. 10. Verksamhet och projekt utanför den egentliga förundervisningen 10.1 Utfärder, nattförskola, annan verksamhet utöver den egentliga förundervisningen Vi gör utfärder med buss, teaterbesök och annat beroende på vad som står till buds. Vi har 2 barn som kommer att börja i Norra Paipis skola och vi kommer att besöka den skolan. Om fotbollsturneringen för daghemmen arrangeras i år så deltar vi i den Projekt Under året kommer vi att ha flera olika projekt beroende på vilka ämnen som är aktuella och intressanta. Olika miljöprojekt är alltid aktuella.vi kommer även att ansöka om bidrag från kulturfonden tillsammans med åk 1-2 för gemensamt projekt Temadagar Under läsåret har vi olika teman. Ibland samarbetar vi med skolan, ibland är bara förskolbarnen med och jobbar kring dessa. Vi utgår från aktuella saker, barnens intressen och goda idéer som kommer upp i vardagen. 11. Sammanlänkning av för- och nybörjarundervisningen

4 Eftersom vi är belägna i samma byggnad som Södra Paipis skola har vi ett digert samarbete med dem. Vi har vänelever i åk 5-6 som besöker oss 1 gång / vecka. Vi har olika jippon tillsammans med åk 1-2. På vårterminen brukar vi och åk 1-2 byta barn så att 4(5) förskolebarnen får känna på hur det på riktigt känns att bli skolbarn. Vi brukar också gå på gemensamma skolningstillfällen med läraren i åk 1 & 2. På hösten deltar vi i " mitt i naturen" konferansen tillsammans. Vi i förskolan deltar i skolans temadagar. Barnen äter lunch i skolans matsal tillsammans med åk 1-2. Förskoleläraren deltar i skolans planerings morgon. Vi har också gemensamma föräldramöten, jul och vårfest. Vi försöker att övergången från förskola till skola blir smidig. Vi har 2 barn som börjar i Norra Paipis skola i nästa höst. Under det här läsåret ska vi besöka också den skolan minst 3 gånger. 12. Samarbete 12.1 Samarbete med föräldrarna Vi informerar föräldrarna om vår verksamhet i förskolan genom att varje vecka skicka hem ett infoblad om nästa veckas program. Vi använder Wilma programmet för att skicka ut meddelanden om olika evenemang och avvikande tidsscheman.vissa föräldrar har vi dagligen kontakt när de hämtar eller avhämtar sina barn, andra kontaktar oss vid behov per telefon. Vi har utvecklingssamtal minst 2 ggr / läsår och 1-2 föräldramöten Andra samarbetspartners Vi samarbetar mycket med gruppiset i nedre våningen. Vi har gemensam morgonvård och delvis gemensam eftermiddagsvård. Vi har också en gemensam sångstund 1 gång varannan vecka. Vid behov vikarierar personalen varandra. Vi samarbetar också med specialläraren och församlingen. Vi gör också samarbete tillsammans med eftis. Vid behov samarbetar vi med Folkhälsan, talterapeuten och ergoterapeuten Arbetsgemenskapens interna samarbete Planeringsmöte med skolans personal 1 gång/ vecka och vid behov gemensam planering med läraren i åk 1-2. Vi har team diskussion 1 gång i veckan. Vår administrativa föreståndare besöker oss ca varannan vecka och vi har kvällspersonalmöte 1-2 gånger / läsår. Vid behov har vi också planeringsmöte med gruppispersonalen t.ex. inför gemensamma fester och dyl. 13. Förundervisningens arbetsdagar 13.1 Läsårets arbets- och lovdagar Vi följer skolårets arbets och lovdagar. Under lovdagarna har förskolebarnen möjlighet att vara i dagvård nere i gruppis 13.2 Daglig arbetstid Förskolelärarens arbetstid varierar från 7-15 och 8-16 eller Vid behov Närvårdaren jobbar från 8-16 eller Förundervisningsgruppens uppgifter Att fylla barnens dag med meningsfulla aktiviteter och se tilll att det blir balans mellan lek och aktivitet, utevistelse och vila. Att skapa en inspirerande miljö som uppfyller barnens önskemål. Varje barn skall känna att idag har jag fått något nytt med mej i bagaget, men jag har också haft med mig något från tidigare som jag har haft nytta av.jag har blivit sedd och fått känna att jag är omtyckt för den jag är. Att barnen såsmåningom skall komma in i skolans system så att övergången till skola blir så smidig som möjlig. Att barnen ska få en arbetsrutin och lära sig att fungera i grupp och ta hänsyn till varandra. Dessutom skall barnens grundbehov tillgodoses. Vi sköter också om den dagliga rengöringen och planerar verksamheten. 15. Förundervisningens utvärdering 15.1 Förundervisningens utvärdering På hösten får barnen lämna in en utvärderingsblankett om vad de önskar att vi ska göra i förskolan och om hur det känns att gå i förskola,vad som är bra och vad som är dåligt. I samband med att barnen fyller i den här så har vi ett utvecklingssamtal med föräldrarna där vi sätter upp mål för året. På våren får alla barn och föräldrar en utvärderingsblankett som de skall fylla i. Föräldrarna fyller i sin och barnen gör sin egen blankett. De returneras sedan till förskolan och så går vi gemensamt igenom dem. Efter varje projekt får barnen själv utvärdera hur det har gått, vad som har varit roligt o.s.v. Kommunen har en egen utvärderingsblankett där föräldrarna utvärderar dagvården i allmänhet. En gång per läsår har personalen utvärdering tillsammans med föreståndaren eller rektorn. Inom personalen utvärderar vi våra aktiviteter efter hand som vi genomfört dem. Barnen ska ges möljighet att påverka sin egen dag och ge feedback på verksamheten. Vi kommer också att ta med barnen i förnyandet av läroplanen Utvärdering av barnets kunskaper och barnets självutvärdering Efter varje projekt har vi en muntlig utvärdering då barnen får berätta om de tycker att det varit roligt, svårt, tråkigt o.s.v. På våren och hösten utvärderar alla barn vårt förskoleår skriftligt tillsammans med sina föräldrar. Under läsåret gör vi en höst, vinter och vår kartläggning av barnens matematik kunskaper enligt Lukimat konceptet Utvecklingssamtalen och övriga möten inom personalen

5 Möte med administrativa föreståndaren ca varannan vecka.planerings morgon tillsammans med skolans 5(5) personal 1 gång / vecka och vid behov extra möte tillsammans med rektorn. Team-möte 1 ggr / vecka. Utvecklingssamtal tillsammans med föreståndaren/ rektorn 1 gång / år. Team-möten inom egna gruppens personal 1 gång / vecka. Vid behov möte med personalen i Gruppiset. Planeringsmöten med läraren i åk 1 & 2 ca 4 ggr / läsår och inför större samarbetsprojekt. sibbo den Mona Sundberg daghemsföreståndarens underskrift