i Hälsingland Institutionen för ekonomi Organisation B 5 poäng Caseförfattare: Anna Laurell, Ulrika Nilsson, Bengt-Olov Renöfält, Maria Skeppstedt

Transkript

1 Institutionen för ekonomi Organisation B 5 poäng i Hälsingland Caseförfattare: Anna Laurell, Ulrika Nilsson, Bengt-Olov Renöfält, Maria Skeppstedt Handledare: Jaana Kurvinen & Pär Vilhelmson

2 Lin i Hälsingland. Snön slår mot bilens vindruta, jag är på väg till årets sista styrelsemöte i den ideella föreningen LINBEREDNING I HELSINGLAND. Jag, det är Bengt-Olov som läser till ekonom och som nu kommit fram till kursen Organisation och ledning B. Nu har jag hunnit fylla fyrtiosju år och halva mitt liv har jag varit jordbrukare med mjölkkor. Lantmästarexamen avlade jag på slutet av sjuttiotalet och sedan dess har jag drivit ett eget större lantbruk utanför Bollnäs. Från att ha varit mycket bonde har jag blivit bara lite bonde och mycket studerande. Nu är gården utan djur, bortsett från tre katter och med en växtodling som är extensiv. Den styrelse jag ikväll skall möta är ordföranden Gunnar som är sjuttio år fyllda. Han hade tidigare mjölkkor som han tvingades sluta med för drygt tio år sedan. Gården sålde han, men behöll sina byggnader. Ladugården stod tom och höll på att förfalla. Efter några års återhämtning hakade han med stor entusiasm på för att få igång linodling i området. Idag står ett halvfärdigt linberedningsverk i hans ladugård och det är i personalrummet där vi skall hålla vårt sammanträde. Föreningen betalar hyra för dessa lokaler som vi ännu inte fått igång någon produktion i. Det tredje tunga namnet i styrelsen är Erland, fyrtioårig lantmästare med ett brinnande intresse i att få landsbygden att leva. Han har återvänt till ett nytt jobb på LRF konsult efter några års tjänst som landsbygdsutvecklare, med lön från EU, i Ljusdals kommun. Det var under den tiden han engagerades som projektledare för att återuppväcka linodlingen i landskapet. Linodling som historiskt betytt så mycket för välståndet i Hälsingland. I styrelsen finns också Evert, en mycket kunnig hantverkare när det gäller småskalig hantering av lin. Han har tidigare varit inköpare i Ljusdals kommun samtidigt som han varit lite månskensbonde. Evert är en otroligt social och trevlig pensionär trots sitt handikapp, den kraftigt nedsatta hörseln. Lars-Erik, 50 år, är bonde och lockades med i detta projekt samtidigt som jag, vi skulle bli de två största odlarna i startskedet. Vi fick vid vår introduktion i föreningen den bestämda uppfattningen att beredningsverket skulle vara klart att tas i bruk redan föregående vinter. Nu ligger en del av det lin vi odlade i min förövrigt tomma lada och väntar. Det mesta linet fick vi med stort bekymmer elda upp eller plöja ner eftersom sommaren var så besvärlig för både odling och skörd, det regnade för mycket. Trots att vi båda engagerade oss hårt med gamla, lånade maskiner för att försöka rädda skörden. I år har ingen odling skett eftersom det finns lager nog för att köra igång anläggningen med. Dessutom vägrar vi att odla mer innan det finns moderna maskiner för skörd. Yngve är föreningens kassör och kassan sköter han med den äran, pensionerad bankman som han är. Han har ett underbart förhållningssätt till människor och företagande men har aviserat sin avgång eftersom han har ett annat stort engagemang i bandyn för Edsbyn. Yngve kom nog med i föreningen eftersom han är svåger till Gunnar och lojalt ställde upp. En annan som lojalt ställt upp är Per. Han är tandläkare och kom med eftersom han bor i samma by som Gunnar. Han har i flera år sagt att hans plats i styrelsen står till förfogande. Som adjungerande styrelseledamot finns Kjell, 50 år, fd måg till Gunnar. Han har på ett förtjänstfullt sätt fungerat som arbetsledare under den montering av verket som skett. Idag är han arbetslös och går lite småkurser för att få tiden att gå i väntan på att verksamheten kommer igång igen, om den gör det. En ny

3 intressent i föreningen är på väg att dyka upp i form av Karin, hon är Gunnars dotter och var tidigare gift med Kjell. Hon är på väg att köpa gården av Gunnar och blir därmed vår nya hyresvärd. Hon kommer inte att flytta till gården, men hur intresserad kommer hon att vara av att styra och ställa? Den som värvade mig som odlare var Gunnar, han ringde eftersom han visste att jag slutat med korna och på det viset hade mark som var möjligt att odla annat än fodergrödor på. Men den som lockade in mig i styrelsen som sekreterare var Rolf som strax därefter hoppade av för att ägna sig helhjärtat åt sin egen verksamhet. Han driver Växbo lin, där han både spinner och väver. Med hjälp av ny design har han arbetat sig in på marknaden och etablerat sitt varumärke. Han jobbar inte bara i Sverige utan sträcker sig ut över världen. Sist jag läste något om honom berättade han om en satsning på Japan. Idag köper han råvaran från Belgien men har tydligt uttryckt ett intresse att köpa lin från landskapet, Hälsingelin och då ska det helst vara ekologiskt odlat. Den anläggning vi håller på att bygga upp har det satsats projektpengar i. Det har skett i medvetandet om att linodling en gång varit mycket viktigt för välståndet i Hälsingland och i en förhoppning om att det skall upprepas avslutades ett program som Länsstyrelsen stod för. Det resulterade i en handbok som beskrev linets hantering rent tekniskt från frö till färdiga produkter. Man konstaterade inom vilka områden som utvecklingsbehov finns och slutligen presenterade man en kalkylmodell för de olika aktiviteterna. Sedan kom ett projekt som hade till uppgift att undersöka möjligheten till lönsam odling av spånadslin i Hälsingland. Där var Erland projektledare och projektets slutsats var att ekonomin i odlingen var bräcklig trots odlarstöd som införts med inträdet i EU. En fortsatt satsning skulle kunna motiveras, enligt projektet, av ökat miljömedvetande och tron på en renässans för linfibern. En annan slutsats var att privat, enskilt initiativ och drivkraft är en förutsättning för framgång. Därmed överlämnades stafettpinnen till den eller dem som ser möjlighet i odling och förädling av lin. Den slutrapporten skrevs i maj Den stafettpinnen var Gunnar med och tog upp och efter en snabb ansökan drogs ett nytt projekt igång där Bollnäs näringslivscentrum var projektägare. Även här var Erland projektledare. Målsättningen var att iordningställa lokalerna för att kunna installera ett linberedningsverk avsett att utföra bråkning och skäktning. Ett andra mål var att i mindre skala få igång odling i bygden. Dessa målsättningar uppfylldes och projektet avslutades 31 dec Mot slutet av detta projekt drogs i föreningens regi ett utbildningsprojekt finansierat av Länsarbetsnämnden igång för installation av beredningsverket som inköpts med hjälp av medel från Sparbanksstiftelsen. Målsättningen för detta projekt var att skapa kompetens för den kommande produktionen. Erland var vår kontaktman mot arbetsförmedlingen. Vid mitten av denna utbildning uppstod ett missförstånd trots avtal och vi stod plötsligt utan den andra kullen elever för att kunna fortsätta utbildningen. Byte av personal på den lokala arbetsförmedlingen är en trolig grundorsak och efter detta uppstod personmotsättningar. Det hela reddes ut ekonomiskt men arbetet med installationen avstannade i början på år Vi kan konstatera att det nu under några år satsats närmare 4 miljoner kr på lin i Hälsingland utan att vi kommit ända fram. Närmare hälften av detta belopp kan räknas av som löner till människor som arbetsförmedlingen av olika skäl har velat hålla i arbete. Vår ambition har varit stor att komma vidare och där är Intryck Hälsingland en ny möjlighet. Men i väntan på att denna EU finansierade organisation sjösattes fick vi genom ansökan pengar för kompetensutveckling inom föreningen från Länsstyrelsen.

4 De har använts för en studieresa till Finland, där styrelsen ännu en gång tittade på hur man gjort där. För mig var det första besöket hos Nordlin, övriga har varit där tidigare men ville lära mer. Där har initialt satsats 7,7 miljoner finska mark och den satsningen är nu uppe i 23 miljoner finska mark. Större delen av dessa pengar har varit allmänna medel men även enskilt aktiekapital. Verksamheten har växt och grenat av sig till olika småindustrier där man tar till vara dom olika biprodukter som bråk och skäktlinjer ger upphov till i tillverkningsprocessen. En viktig orsak till deras framgång är projektledaren som finns med överallt, ännu efter sex år. Nu som verksamhetsledare, han har samtidigt ett stort engagemang som ordförande i kommunstyrelsen och i flera nämnder. Oss skrämde det lite att så mycket lita på Alf-Håkan och hans förmåga, men framgångsrika har dom varit. Som avslutning på vårt utbildningsprojekt ordnade vi i november ett seminarium för att skapa en vision under ledning av processledare Bosse som är helt fristående från föreningen. Där gav Alf-Håkan en kort beskrivning om hur man gjort i Finland. Sedan fick vi måla upp ett positivt framtidsscenario i grupper. Återsamlas och redovisa för att sedan i nya gruppbildningar redovisa vad som konkret behövs för att uppnå denna positiva framtid. Sedan slutar dagen i en samling nyckelord och meningar att bygga framtiden på. Dagen var rolig och stämningen var positiv, att få fokusera på möjligheter och hoppa över problem. Till denna dag var drygt fyrtio personer inbjudna men 20 kom. De mesta långväga deltagarna kom från Västerbotten där man också i olika projekt letat sig fram mot odling av lin. Där är odlarintresset större än här där en viss skepsis råder och dom väntar bara på vårt beredningsverk för att kunna dra igång odlingen. Dagen efter var Gunnar och Alf-Håkan på studiebesök hos Rolf på Växbo Lin och dem emellan uppkom ett intresse av samarbete omkring utvecklande av en ny häcklingsmaskin. En av deltagarna på seminariet var Ylva som representerade Intryck Hälsingland. En frisk fläkt i gänget, var Erland och jag överens om när vi åkte från mötet. Henne vill vi ha som vår kontakt med Intryck Hälsingland, för en marknadsekonom passar oss som handsken resonerade vi. Senare har vi även lyckats övertyga Gunnar om Ylvas förträfflighet för vår verksamhet. Ikväll skall hela styrelsen för första gången träffa Ylva och jag funderar hur det skall gå? Det finns många frågor men de viktigaste ser jag som: Vilka är intressenterna i denna organisation och vad vill de ha ut av vår verksamhet? Vem skall leda verksamheten, Gunnar är trots allt sjuttio år fyllda och varken Erland eller jag har tid? Passar denna verksamhet i en ideell förening? Har vi målet klart för oss och hur ser vägen dit ut? Hur kan vi strategiskt använda de resurser som satsats? Jag parkera bilen och kliver ut i ovädret för att möta styrelsen och Ylva.

5 Bilaga 1: Nyckelord som kom fram på vårt visionsseminarium i november. Ledning och organisation. Professionell ledning av etablerad namnkunnig person med kontakter. En bieffekt av detta ger ökad möjlighet att få fram riskkapital. Hitta nya intresserade ledamöter till styrelsen. Hitta engagemang bland rätt människor. Hitta entreprenörer. Eldsjälar. Nytänkande. Juridiska formen, 80% tittar på. Kompetens in. Bolagsform ek ansvar, externa krafter. Samla krafter med andra intressenter, AB. Jordbruket, intresserade jordbrukare. Samarbete. Samarbete. Bilda nätverk med landsövergripande samarbete. Sammanställa krav för både eko och LFA stöd till spånadslin, ta hjälp av LRF:s norrlandsgrupp. Lobbying för lagstiftning. Gröna bokslut är tecken. Lobbying för våra intressen. ITV teknik för att slippa resor. Skapa nätverk mellan olika branscher som bygger på idén: Vinna/Vinn. Där får intressenter svar på frågan: What s in it for Me? Är Malax intresserad av vår kortfiber? Ett övergripande projekt tillsammans med Västerbotten och Västernorrland, där finns stort intresse för samarbete. Västerbotten ser idag möjlighet att jobba med projekt för utbildning av intresserade odlare, men har ingen tanke på eget beredningsverk. Lin i Norrland: Hälsingland, Västernorrland och Västerbotten. LRF- lite intresse Hushållningssällskapet Lantmännen, tidigare i Laholm. Odal. Skapa utvecklingscentrum med kurser i linodling och beredning. Separera tradition från moderna fibrer. Gå ifrån det etablerade. Hantverket i tradition. Fördjupa och förtäta samarbete. Ta kontakt med tillverkare av konsumentprodukter som t.ex Gullfiber, ventilationsfilter, bilindustrin för att på det viset få ev riskkapital. Komponenttillverkare bör man även ta kontakt med i designfrågor. Ej samarbete med Gullfiber, de stora dödar det mesta. Se på IKEA m fl. Återträff för att hålla den eld som tänts brinnande. Finansiering. Ragga pengar genom att ha rätt personer i styrelsen. Hur få in riskkapital, att få det lattjo! Bidrag är bra när de bidrar till utveckling, ej till att hålla verksamhet under armarna. Att stå på egna ben på sikt. Riskkapitalförsörjning. Teknik, Forskning och utveckling. På grund av vårt geografiska läge är det viktigt att utveckla metoder för rötning. Helhetssyn på maskinparken. K Produktutveckling. Utveckling/forskning. Produktutveckling FoU Omvärlden. Bidragssystem. Mindre stöd på andra produkter motiverar till omställning till lin, som ger fler produkter. Miljömedvetande ökar. Marknaden. Hitta fram till marknaden. Säkra marknaden före produktion. Var kan vi sälja? När vi hittat detta kommer entreprenörerna. Vilka är kunderna som det skall satsas på? Är det industri eller slutkonsumenter, kanske båda. Viktigt skapa en medvetenhet om kunder och produkter att satsa på. Men även vilka tillverkningsaktörer som finns inom och utom regionen. Kontakt med konsument. Vem är kunden. Marknadsundersökning. Hitta marknader där man går före med organiskt material. Delstater i USA, Österrike, Västerås, Örebro. Vilka typer av produkter vill olika kunder ha? Är det hel eller halvfabrikat? Produkter. Byggmaterial. Filter som ger inga eller låga depositionsavgifter. Miljöprofil är viktigt idag och kommer att bli än starkare. Skapa egna värdeprofiler som kan bygga på att skapa känsla av trygghet, kanske genom att ge andra produkter en känsla av otrygghet. Linkarameller för katt och hund (glansig päls) Regnkläder. Linmjöl-vettigare bröd. Linolja till hydralik, transformatorer. Filter. Isoleringsmaterial. Strömedel till djur (dammet måste bindas eller filtreras bort). Måste vara väl testat innan produkter når marknaden (badwill).

6 Bilaga 2 Källa: Länsstyrelsen Gävleborg. (1997). Rapport 10. Linets väg. En översikt över egenskaper, beredning och användning. Intressanta länkar på webben kan vara:

7 Lin i Hälsingland - lärarhandledning Detta är ett verkligt case, som just nu utspelar sig. Målet är att caset ska kunna användas i undervisning bland högskolestudenter inom kurser i organisationsteori och företagsledning. För att få grepp om detta komplexa case gäller det först att sätta sig in i nuläget. Caset går att analysera ur många perspektiv, men det gäller att prioritera utifrån vad man bedömer som viktigast. Vi har valt att fokusera på följande delar: Intressenterna Ledningen Associationsformen. Målstyrning Strategier Andra saker som kan diskuteras i samband med caset är organisationens omvärld och betydelsen av nätverk. Genom att använda verktygslådan (organisationsteori) och egna erfarenheter kan man komma med förslag på lösningar av problemen. Det finns inget facit till den här uppgiften och väldigt lite så gick det, eftersom det inträffar just nu. Det som följer är våra idéer till lösning av caset: Intressenterna Bildtext: Intressentmodellen som vi ser den. Följande citat definierar ytterligare vad intressenter är, och lämnar även en förklaring till varför problem kan uppstå: Enligt intressentmodellen deltar en intressent i ett företags verksamhet så länge som de belöningar han får ut är lika stora som eller större än de bidrag han ger organisationen. Intressenternas bidrag är med andra ord källan till de belöningar som de erbjuder intressenterna. Därför fortlever ett företag bara så länge som det förmår att åstadkomma belöningar som är tillräckligt stora för att stimulera intressenterna att lämna sina bidrag. 1 Modellen illustrerar de kopplingar som finns mellan aktörer inom och utom en organisation. Dessa kan delas in i inre och yttre intressenter. I detta fall ser det ut på följande sätt: 1 Företagsekonomi 99, Olsson och Skärvad, sid. 52

8 Inre intressenter: Bengt-Olov och Lars-Erik har odlingsbar mark och ser möjlighet till inkomst genom detta. Erland är intresserad av att landsbygden skall leva och försörjer sig delvis på detta, men har väldigt mycket annat att göra. Kjell är i behov av ett jobb vilket kan skapas genom föreningen. Gunnar ser ett användningsområde för sin ladugård, som inbringar hyrespengar. Evert är den som är kunnigast på linberedning. Yngve och Per har egentligen ingen ambition alls med sitt medlemskap utan deltar mer av lojalitet. Yttre intressenter: Rolf, Växbo lin, vill få möjlighet att producera produkter helt från Hälsingland. Länsstyrelsen vill se att linodling återupptas i Hälsingland. EU sätter spelreglerna vad det gäller odlarstöd. Bollnäs näringslivscentrum stöder företagsamhet i bygden. Länsarbetsnämnden som hoppas på nya arbetstillfällen. Sparbanksstiftelsen vill stödja lokal verksamhet och är finansiär. Intryck Hälsingland bygger nätverk och är en möjlig finansiär. Nordlin fungerar idag och är ett intressant exempel, men också en trolig samarbetspartner. Bosse fick processen att fungera i november. Beskrivningen av de inre intressenterna visar att dessa har övervägande ekonomiska intressen och de yttre, utom Rolf, har ett mer allmännyttigt ändamål med projektet. Genom en noggrann analys av intressenterna kan föreningen sortera upp kopplingar, beroendeförhållanden och hitta en balans mellan deras mål och syften. Detta är viktigt för att intressenterna själva ska förstå sin roll i föreningen och vidta åtgärder ska man ta större ansvar inom sitt område eller kanske lämna sin plats till förfogande för någon annan? Verksamhetens ledning Tage Klingberg beskrev under en föreläsning VD-dilemmat. Hur VD med tiden stärker sin position i företaget men att samtidigt avtar den kraft med vilken VD kan driva förändringar. Redan efter ett par år avtar denna kraft för att så småningom ebba ut. I samband med styrelsearbete tog han även upp betydelsen av att våga vara udda i styrelsen, att passa sig för ja-sägeri och hur viktigt att få in annorlunda människor i styrelsearbetet. 2 Som vi ser det är ledningen det största bekymret i dagsläget. Gunnar har suttit på ordförandeposten i snart fyra år och Erland har funnits med som projektledare i olika linprojekt med anknytning till detta under ännu längre tid. Det behövs en översyn över sammansättningen i styrelsen för att få in rätt personer på rätt plats. I denna översyn kan man ta hjälp av intressentanalysen som beskrivs ovan. Nytt blod som medför nya friska idéer skulle kunna göra underverk. I stycket nedan diskuteras ett eventuellt byte av associationsform. Om detta skulle genomföras är det kanske att rekommendera att rekrytera extern kompetens vad det gäller management. 2 Föreläsning via telebild med Tage Klingberg

9 Byte av associationsform En ideell förening får drivas med vinst. En eventuell vinst måste användas inom föreningens verksamhet. Linberedning Hälsingland är en ideell förening som har allmännyttiga ändamål. Det tycks ändå saknas ett genuint intresse bland medlemmarna vad det gäller detta allmännyttiga mål. Nostalgin om Hälsingland och dess speciella linberedning bör med andra ord vara drivkraften i denna verksamhet om den ska fortsätta i sin ideella form. Medlemmarna verkar dock ha mer ekonomiska motiv än allmännyttiga och en förändring av företagsformen kan vara ett alternativ. Alla vill vi ha morötter och i detta fall så är inte nostalgi i första hand moroten för de inre intressenterna. I en ideell förening saknas det ekonomiska motiv som ligger till grund för en ekonomisk förening. Vi har dock sett att de inre intressenternas motiv är övervägande ekonomiska. Följaktligen överensstämmer inte föreningens struktur med intressenternas motiv, allt enligt ovisshetsteorin. Den teori säger att organisationen bör designas så att den är anpassad till den miljö den existerar i. 3 Då de inre intressenternas motiv är mer ekonomiska än allmännyttiga och man verkar i en ideell förening, kan det i detta fall vara svårt att stimulera medlemmarna att lämna sina bidrag. Föreningens styrelse bör enligt vår mening överväga om och när verksamheten ska övergå till annan verksamhetsform så som handelsbolag, ekonomisk förening eller aktiebolag. Kanske är tiden över för den ideella föreningen och det är dags för vinstdrivande krafter att ta vid och släppa lös entreprenörerna? Det finns många definitioner av entreprenörskap och Jones har en: Entreprenörskap är den process som människor använder för att upptäcka behov, samla och använda resurser för att tillfredsställa behov 4. Att verka som ideell förening har varit bra till en början och kan eventuellt fungera en period framåt. Fördelen med detta är att projektet är helt finansierat och därmed utan skulder. Idéerna och den entusiasmerande energin saknas dock vilket kan tänkas bero på att det allmännyttiga målet inte är accepterat av medlemmarna. Vem jobbar ideellt mot mål man inte tror på? I en ideell förening bör inte entreprenörsådran försvinna bara för att bankkontot inte fylls. En organisation är ett verktyg som används av människor för att koordinera sina ansträngningar för att nå sina mål 5. Det för oss in på hur man lägger fast målen i en organisation. Målstyrning Förutom ledningen är ett av de stora problemen i caset avsaknaden av strategi för verksamheten. Föreningen bör satsa mer tid för att sätta upp mål, bestämma sig för en strategi för att nå målen samt sätta upp en plan för att nå fram. I samband med visionsseminariet skrev de ner ett antal idéer som kan ses som ett steg på vägen. Ett exempel på mål som föreningen kan formulera och ställa sig bakom är: Arbeta för att år 20XX börja producera lin till väveri. Strategi Formell Aktivitet Resultat styrning Max Weber har skapat ovanstående styrningskedja som kan appliceras på caset. 6 Föreningen har haft för bråttom att komma till aktivitetsrutan utan att ha lagt upp en tydlig strategi. Trots att det är en liten förening i uppstartsskedet bör de lägga upp en 3 Organizational Theory, Jones, Sid Organizational Theory, Jones, Sid 2. 5 Organizational Theory, Jones, Sid 2. 6 Organisationsteori. Bakka m fl, svid 45.

10 strategi och utifrån den utforma styrningen av verksamheten, för att den vägen göra rätt saker (aktivitet) och nå målet (resultat). Strategi Föreningen kan välja en strategi som hjälper att utveckla genom att analysera följande: Funktionella resurser kunskaper som organisationens funktionella personal besitter. Organisatoriska resurser Attributen som ger föreningen en konkurrensfördel såsom skickligheter eller värdefulla och knappa resurser Beroende på hur föreningen lyckas samordna ovanstående resurser så skapas mervärde. 7 Vid denna analys kanske föreningen inser att de inte har de rätta verktygen för att skapa en strategi för att nå sina mål. Därför är kanske en ny organisationsform som vi tidigare diskuterat en nödvändighet. Den slutliga strategin kan ses som resultatet av olika processer, som kan delas upp i olika faser: En planeringsfas, där strategin utformas och får ett planmässigt utseende, som till den viss del realiseras i En genomförandefas (eller implementeringsfas). I genomförandefasen kan tre olika saker inträffa: 1. Planerna genomförs som man tänkt. 2. Det växer fram en strategi som inte var förutsedd eller planerad. 3. De aktörer som ska realisera den fastställda planen försöker motverka den på olika sätt för att den strider mot deras intressen. Utav det hela kommer en resultatfas, som är en produkt av hur föregående faser förlöper (både avsedda och oförutsedda) och som utgör den samlade realiserade strategin. 8 Den strategi som verksamheten till slut använder sig av, växer således fram genom påverkan från olika håll. Den kan bestå av genomförandet av medvetet formulerade planer eller växa fram genom en lång rad löpande beslut. Det senare, vilket troligtvis är det sätt som kommer att användas i Linföreningen, är snarare ett resultat av en organisatorisk läroprocess än en förutsedd och planerad aktivitet. 9 Så gick det Mötet med Ylva som representant för Intryck Hälsingland har nu varit. Det var ett mycket givande möte där hon presenterade deras Idéverkstad. Det är ett forum för bearbetning av projektidéer under processkunnig ledning. För att komma med där krävs en vision om vad projektet skall leda till. I Idéverkstaden slipas denna vision och konkreta mål skapas. Det sker med ett verktyg som dom kallar intressentanalys, där prövas alla tänkbara intressenter i olika steg för att ta reda på hur deras intresse eller behov ser ut i förhållande till idén. Till arbetet i Idéverkstaden går det ut en del pengar för de kompetenser som behöver köpas in, men det bygger huvudsakligen på idén att bygga nätverk och skapa delaktighet. Det här var tankar som samtliga i styrelsen köpte och föreningen räknar att komma med i den Idéverkstad som startar i mars månad. 7 Organizational Theory, Jones, Sid Organisationsteori, Bakka m fl, svid 230 figuren 10:3. 9 Organisationsteori, Bakka m fl, svid

11 Referenslista Bakka, m.fl., 1999, 3:e upplagan, Organisationsteori, Liber ekonomi, Malmö Jones, G.R., 2001, 3 rd edition, Organizational Theory, Prentice Hall, New Jersey. Lidert, P. H., Pugel, T.A., 1996, International Economics Olsson, J., Skärvad, P. H., 1999, Företagsekonomi 99, Liber ekonomi, Malmö