- - Till.. Ellen. Keys portratt. Samhallsbyggare. Nr I.' .Nov ~rbeterskornss

Transkript

1 Nr Till Ellen Keys portratt Som bekant har Ellen Key amnat Stockholm för att bosätta sig pa landet Hon är uppvuxen pil landet och har alltid längtat dit viqa kretsar har hon lämnat efter -sig ett tomrum och detta ei minst Som l hrfattarinna och föreläsare iige ElZept Kqi vänner och beundrare inon alla samballsklasser; dock de vänne hon äger bland arbeterskorna varder; i henne ej endast skriftställarinnan ocl talarinnan utan i främsta rumme den varmhjärtade kvinnan med de djupa förståelsen för de finare kvinnlig; sjalsutvecklingsmöjligheterna henne fö hvilken ingen klasskillnad finnes Det finns ett samband mellan Ellei Keys ideella strafvanden och de rörel ser som utga ur arbetarkvinnorna! led: i arbetet för att höja kvinnorna Pil olika områden om an fran skilldi vägar mötas vi i detta arbete med Eller K daraf den varma djupa förstilelsen Genom vår tidnings första numme sända vi Ellen Kgi ett hjärtligt tac/ för den insats hon gjort för vår sak ett tack för allt stort hon visat oss för allt ljus hon spridt på vår väg och för allt godt hon gifvit oss A-- ~rbeterskornss St Samhallsbyggare - Det finnes några ord som inon rnä-nniskolifvet verka hvad mögle verkar i naturen De orden äro Hvad tjänar det till! Genom dessa fyra ord hafva ota liga lifsvarden gått till spillo E endast så att enskilda låtit den växa öfver sina egna lifsmöjlig heter nej äfven s& att de varder genom hvilka den enskilde blir bety delsefull för sslmhället - rättrådig hetskansln och offervillighet dådlue och nydaningsvilj a - gått f örloradc Släkte efter släkte födes med mol att våga Men innan det nya släktc uttradt ur ungdomens alder upprc par det rédan de fyra orden T; rundt om sig har det hört försal ras: att ingen kan ro mot strön: men; att ingen är skyldig att s för vinden; att ingen bör tömm tidning - Utgiftren af yvinnornas sio ok förbund - - sin källa genom att bära vatten i ett såll! Och s& lönlösa te sig verkligen Be samhälleliga rättfärdighetskrafven och nydamngsmödorna för enhvar som endast ser p& samtiden Den åter hvars synkrets äfven innesluter förtid och framtid vet hurusom intet är vissare än att: C-CCi irï35- - land uppstått d& koralldjuren danat i världshafven :Men inse vi en g8ng detta då måste vi äfven inse att det är på detta sainma sätt vi nu lefvande bygga framtidens land Endast genom att nldrig lta vår egen motgång i nuet slcg~a framtidsmålet känna vi den fasta : i i~iiiiiiii~ ::ll " q 0 8 l!" ::::i ii! n illlilli iiliil;l u Allt tjänar till något Men allt tjänar antingen lifvet eller döden utvecklingen eller tillbakagangen! Det rifves endast den mattligaste eftertanlce f ör att inse huru otaliga nu förldungna ord otaliga glömda mödor otaliga nn omvandlade lranslor och begrepp danat alltl hvad vi hlla sedlig ordning och samhällel/ga rätt-stillstånd Detta har väsentligen uppstått genom idel obetydliga tillslrott alldeles sisom de ii r Nov 904 harm mot densamma i en hvaksoin sött försummar de möjligheter till verkan och samverkan hvarigenom nian lcunde Sätta arbetets villkor eller stegra lifvets värden för sig sjalf eller andra; en livar som mod- lös *er undan för do mödor sammanslutningsarbetet kräfver : hvarje sådin man eller kyinna syndar icke 9~g~op:*@;~s~ii~~tken &de;liten- s7 - ntbreda genom >in +odloshet lika lätt panik omkring sig som ett enda utrop af frulctm kan göra en ollrmassa vettlös Det ar emellertid f örlclarligt att det ännu är kvinnorna som oftast L s sprida modlöshetens smitta bland 3 männen och bland hvarandra An f örlclarligare är att bland de kroppsarbetande kvinnorna så många redan födas modlösa Ty ht~sende efter årtusende hafva kvinnorna fnnnit sig betyda intet inom det samhälle &t hvilhet de dock gifvit 4 sina lidanden och mödor ; årtnsende efter artusende ha samhällets -- kvinnornas oitsporda - offrat de- ras barn i stridernaför dea elconomiska och politiska maktutvidgning dar den enes seger hittills betydt deri and res undergång Artusende efter årtusende haf va kvinnorna f ödt och fostrat de nya släkten som gått fram öf ver de hjärtan under livillca de burits Först var tid har börjat inse att all denna levinnliga hjärtekraft borde brulras icke eqgast för att ersätta och bevara ntin äf ven för att nydana Vår tid har börjat drömma om ect samhallstillstånd där politik skall betyda sökandet af de medel hvaegenom alla ej endast slrola kunnii esti bredvid livarandra nej afven kunna s tegra sin egen tillvaro (:)ch utan att detta slrall taga något ifrzin de andras: de enskilde skola boa!;& brédvid hvarandra könen bredvid hvarandra folken bredvid hvarar i3a - emedan de slrola bestå genoni hvarandra icke som nu mot hvaral - dra!?&r $d har ingen kvinna ratt 9 förtr6stan att vi -- genom att lägg möda till inöda kzinsls till kiinsli tanke till- tanke - dana iliigot; sol qtt r+odlös frkga hvad insatsen &f iir vi sjlilfi~ och dock oiindligt mi hem es lrraf ter i ~samh&llets omd a- lin vi sjalfva nin~;ar ran tj äna till Framför Den som ]åter sin Band s~u-~c: auit icke if all hennes insats blir den sin blick skymmas sin känsla si-elr s:i?egna i världshistorien hittills genom giftet från de fyra ortdel %dast medelbart verkande kraften Hvad tjänar det till? i i ömsinaetss denna människa är en f örbr)ytare mot fraamticlen En hvar so5 ser en oratt - enskild eller samhällelig - utan att i sin krets -\Ecka Men det finnes icke en handling i:ör:mledd af rättrådig herm af va- <en ansvarslransla af samhällelig fervillighet af frimodig ärlighet -

2 p af varm kamratands af äkta ar- :? 3 betsheder som ej tjttnar till något vare sig handlingen kommer från en kvinna eller från en man! e -; Ty intet förgår Visserligen -bli våra största offer vara basta hand- - lingar i utvecklingens stora sam- " manhang latta som löf suiå som L sandkorn Men lika visst som vi veta att ur otaliga snabbt förgäng- 5 i% s liga vkftdelar ur otaliga sandkorn :; $3 vbxer det bröd som nu räcker så illa åt jjordens barn lika visst vetoa vi att if otaliga latta sjalsrörelser af otaliga små mödor beredes den F mark som en gång skall bara bröd en gång skola af bröd allenast l Ellen Key p -p - -p -- viir dig kulturenlig utve~klingsmö j - lig stallni* i ett samhälle dar de sjalf va ha afgörandet och reglerandet i sin hand ge&m röstsedeln Men den modärna industrialisme-n dl ej nöja sig med mannen den drager afveni allt stö+re och storre utsträclming tui~inan in i sitt f ingstgarn Skulle då inte kvinnan sprödare svagare mera utsatt för industrialismens dödsf a~iiing an mim- Y nen sätt& sig till motvärn- organisera sig inse sin farliga stblhing? Hon mdste det för så vidt bon vill samhällets sina barns : sina:ëftebkommandes väl: Hon mdstc det för så vidt hon ar hederlig morahk ansvarsmiiktig - Hon måste resa sig måste organisera sig mdste bilda fackföreningar mdste höj a sin arbetslön måste få sin arbetstid förkortad - och detta i än hogre grad af iian mera trängande skäl än mannen Ty kvinnans hela fysik lider mera under industrjalismens elände än mtnqens hennes halsa undergi%fves f ortare; :där af följ er att: hon endast kan föda f 6& jälfva med ogillande se deras del- ;agande i : f öreningslifvet Sådana man sådana f ades ilro icke social- 3emokfat& icke genomträngda af ~ocialismens idber icke arliga föi; mingsvanner - de äro gamla förbenade hj arnor som omedvetet vilja!in egen klass! undergång Ty un-!er gar arbetarlelassen om dess kvinnoi ohajdat få bli industridismens det utsvettande arbetets rof - eller prostitutionens! Ty mellaq polerna hidrrstria alismen - wostityt{onen aro :de arbetebs döttrar stilldh som sakiia oigariisation som icke :förstå socialisn-iens;l$i- randa beffiande idder Men socialismen beliöfver &7cså 7cvinno~uza Hvilka ar det som skola dana framtid ens socialister framtidens målntedvetna arbetare om icke ivinnorna arbetarmödrarna? Hvilka :ar det som skola genom att sj alfva aga friska kroppar och sunda själar föda friska barn uppfostra dessa bah till -frigjorda hederliga dqgliga medborgare? Hvillca är d et som shla stå vid mannens sida Det är sa bekvamt att skylla p8 letnmet -och öfverlita ansvaret pi manienl Men mannen har ju också sin iarskilda lifsuppgift som tar det mesta if hans tid! Likafullt känner han sin plikt att ta vard om det allmänna Kvinnan har i regeln for liten tro p% sin förmåga Detär bra att inte tänka för högt om sig -sjalf men det ir illa att lata sina krafte; ligia obrukade och att inte känna inivar kärlden vore inte så ond som den sfta :+isar sig vara;- q& koinibrna vore mer veiksanima afven utangr hemmet Vi se dagligen i det offentliga lifvet brist pi hjärta biist ph spawamhet brist ph trq p% att dkt: goda kap vara det starkaste det som skall segra i världen ~ h n det e $k~lle: för bl- - $8 om kviqn9rqa : på all&: &mmed? Khnnorna; 80m bättre k)n : första : hur de små o+ svaga har det vin- rn~t&t&adspfaftjgai a barn-barnssom icke*; -som:ett ~~slsejlcbrytarmaterial norna- - :som 4ätta~e-cltankanna med@ Lat oss från början fatta oss kort redan i moderskötet och genom mo- ej som en konlcurrenshop ej som dande med alla som ha det tungt dersm jölken drager sjukdom svag- en förstörd ocli fördummad slaf- Kvinnorna utan haranger och vaclm -frases låt som ha öfning i att f8 en oss från början vädja till den sunda h(3t degeneration ö fver sig Socia- vinneklas? utan som en organiserad liten slant att sträcka sig langt och som logiken När man talar ocli skrif- lismen vill befria kvinnan frh in- ur prästeks ocli frimicklars garn bedustrialismens för~~nnelse; genom friad förfinad och värdig jämlike i äro vana: att spara och hjälpa sig ver till kvinnor ar det häfd att mest lagar reglera kvinnoarbetet till grän- lcultur i organisation i socialt och po- sjalfva - Kvinnorna som ha lätt för att slå pg känslans strängar - om man sen där hennes: lcropp ej längre ut- iitiskt medvetande och intresse? En- tro och för en gångs skull vadjade till- det - i hvilkas natur det ligger att klara f örståndet slculle detta vara suges hennes sjal ej liingre för- das t hzcdieten eller qghefen kan dar- satta- in sig"sjalfva p% sin tro och sin lönlöst? slöas socialismen vill göra kvinnan för neka till att sociahmens förverk- kärlek : till m8dborgdvicina i: samhäll& Fran Borjan stå två ting- fast- till ligaide att fxamtidens- stora mål+ii:o mannenss j ägmbördiqgr- så som - e! beroende - n e lrvinnans arbeterslrans k äg tror det icke Det off&nh& - -_- - * slagna : Kvinnorna : behöfwa socialis- - fritt samhälle anstår Jag vet inr frigörelse orginisation och forfi- lifvei iider under biisten ph-det- klap; men socialfsnzen be5öfva 7cv~~~zor~a n tet i -~ärldeh! SM kan :raddalc?in- hiag: i : BlottS:de kortsynta blott de trång- pande modershjärht det vakande motänktaqinn~neka till detta; Föi norna: höja -de@ lyftadem mer än Meii: mer ah alla argumenter; mer dersllgy: :;>> :-: P <! : 3; : sc$alis&ni Detta maste $vinriorda iiii alla upprop iner an all vädjan!t : de: vidsynta $0; de klart och stort áp~-~k~i~n~r so& redah ha tänkade är ddettal tviinne axiom lärd sig im& det måste oclcsa $e verkzir:: detta: lcvihnan ina ara sig rnan;de arbetare ja icke minst de tanka" En tanlcaade levinna ar en kommuna: rösträtt ötvervuqne sin t~ög- Cvinnorxii behöfvasocialismen socialdemo7at lära sig inse hilka organiserad- en frigjord j Sociai@xia vill ju su-a åt eec en- suiia- hit och: Bioge till: v&rnan f& att nu; : f ångnai -under :en lconservatis- listis7c kvifiria A : medbo~ggre och-medborgarinna en fil :in de bgstai; man i: stadsfullmäktige mens ande;- il kvinnornas frigorelse- Fredrik Ström: ekono:omis7c sj iilfstaqdighet: Genom och de bästa man och k&&i skol" - f ackf öre+q$gr -- ha arbetarne kommed :& Sgnl&f@eL:n berelik deg en tryggad-:miinnis]co- n$n : eller fader ehuru ariietar / ránhärrda var det en mening : i modomas ldnga dag; kanhända skulle vi :lura s4 alt ömna för andras sldg kakanhända var det örd dens kull oss lades bördan z@&; att en ghg de tufekdes skäfvn~zde sorg vi b ah skulle forst& Men alla; som $önko vid väkiii för det de buro för tungt och alla dc hvilka~ glada mod var döm& att förvissna mgtj 0th allaj som slogo mot galler sin vinge blodig och trött - så ha- de ej Zefvat förgafves och iche fö~~ayk dött Cakhiinda om solen får &saj att Qac;~d lossnar ur mad % ; a sak är värmens och v&vensj- och mir kärlek skall göra den stark Ebba Westberg ri kfratt och vnibarhet andra mödrais unga söner utan att drt Norge har hvarje kvinna - gii hjärta- och vart föhitand uppresa sig i el l&r ogift - kommunal rpstritt on &t enda prdestsktik? ; Vi känna att hl on sjalf - eller hennes :man i fal hvarje tvist må& kunna ordnk dan h on har egendomsgemenskap med ho krig om man är försiktig i tid och n i om - betalat skatt för en iikorns o& man af hela sin själ afskyr och aj i 300 kr (pa landet) 400 kr i stad föraktar kriget O ich hbn ar kommunalt valbar till all Det liter kanske som om jag me- li~ kasom mannen nade attblef bara mannen afsatt och Genast vid första valet insattes 8t kvinnan fick regera; sa blef jordeii ett klvinnor i stadsfk~rnäkti~e i stiiderna ocl paradis Nej det menar jag ingalunda l i S i kommunstyrelser p% landet Dess Man och kvinna äro i mangt och mycut om valdes 60 kvinnliga suppleantet ket olika och just det gör att badas K ar man så ihigkommer att i Norgt insats behöfs i den stora värld som fit m ingen graderad röstskala utar: heter stat; lika väl som i den lilla som h \ rar människa har blott röst si fina heter- hem och i kommunen som lig- i e!r man att den n0rska kvinnan verk- ger midt emellan lig ;en kan göra sig hörd i komrnunala Jag kan inte tro annat an att det an igeagenhe ter snart skall bli klart för den svenska Och hur val bchöfdirs inte kvinnans kvinnan att plikten att rösta kommum l edhjälp äfven hos oss vid afgörandel nalt och att &beta för att fli den komaf en mängd fragor t ex allt som rör munala rösträtten utsträckt -- först och bostäder barnavird uppfostran skola främst ätven till den gifta kvinnan den )ch fattigvird för att blott namna det plikten kan hon ej längre undandra i allra närmast liggande l sig Och heller inte plikten att med Alla röstberättigade kvinnor kanna all kratt strafva efter att f8 politisk t :mellertid icke att det ar deras plikt riösträtt "för alla svenska kvinnor tt begagna sin rösträtt eller att söka Glädjande att saga börja kvinnorha få rösträtt om de ;j ha den i Yart land i alla samhällsklasser at:!

3 -- vakna upp för betydelsen af den kvinn liga röstrattscagan Och de mötas arbetet för det gemensamma malet son ar lika viktigt för alla Vi ha icke mindre äo 30 föreninga fih kvinnans politiska rösträit med om kring 4000 medlenimar: Men vi bordl ha tio ganger sa manga ty : snnt~~tnn sluiiiingdet~~ö~sfasf~get Ann Margret ~olm@en " - f?crstnct/cn W: Morgonbris Solens gyllne stralar skönjes ren vic horisontens rand Och på lugna vida hafvet langtar seg - laren i land ngen vhdfläkt allt ar stilla; spanarn: - öga ntet Sag Kanske likviil under ytan stormfyllc aning hämdfull lag? : Och till vemod stamy~sjalen inföi denna ödslighet: Har ej länge nog der! varat - elle] blir den evighet? - DA helt plötsligt västagvindeii; som til; längtans eget pris Hvirflar upp idet "lugna hafvet med en förlig morghbris! - seglen nyss som solbelysta hingde loj - i:: vid mast och r% t Ses f% lif af ~org9nbriien; -och ni spandt mot malet sta Hoppets stjärna strålar5 blandkr i gif ver kraft &t domnad arm Skänker färg åt bleka kinder-höjei lifsvarmt mangen: barm Ty vi hälsa dig du unga friska djärfva "morgonbris":! i Må du föra oss- till ; frihet : sol ock sang från - -sno-och is! Y~irinor; sluten er -samm:an!i Att organisera och i skola gfbitare: klassens kvinnor är eh af arbeta~körelsens viktigaste uppgiper; Glädjande att se ar ock att ihtresset i denna riktning börjar vakna och :p3 olika hall försöker man att fa kvinnorna in i organisationens leder Det är ocksa nödvändigt att agitationen bland kvinnorna drifves med energi och allvar ty med den styrka arbetarrörelsen nu uppnått följer större ansvar gent emot de svaga Arbetarrörelsen måste omfatta alla afven de efterblifna kvinnorna hvilka tyvärr ännu i sa många fall grymt misshandlas i kapitalismens grottekvarn Allt för länge ha arbetsgifvarne suttit i orubbadt bo och sugit must och kraft ur arbeterskorna för en spottstyfver Det är på tiden att dessa orattvisa förhållanden andras Den som har ögon att se med kan ej vara blind för det ekonomiska elände som råder bland arbeterskorna fastan dessa ofta p5 grund af missriktad stolthet söka skyla öfver och inbilla sig sjalfva och andra att deras stallning ar bättre än den verkligen ar Manga unga flickor anse det för en skam att tala om huru litet de förtjäna och slå bort alla fragor i detta ämne med ett leende eller en axelryckning Och dock ar det just de ufga lönerna som äro skulden till s& mycket elände bland kvinnorha De arbeterskor som äro lyckliga nog att aga föräldrahem draga sig fram någorlunda skapligt men de som endast ha sig sjäffva att lita på f& sitta emellan: Sa länge arbetet går - Anna St&kkys :namn äi så fast örenadt med de! kvirmliga"fackorgalisationerna i Stockholm att en tidiing som gifves ut af Kvinnornas fackörbund \tan hennes bild och utan lagra ord om hennes verksghet i ;tyrelsen skuile anses misslyckad Och daif6r ha vi! alla hehnes protester till Lrots genonldrifvit var vilja Da Anna Sterky ar 898 med sin man Fredrik -Sterky ran Malmö flyt- % i :ade hit till Stockholm hälsades henles ankomst hit med glädje ty en or- ~ankationsf~rrnaga som hennes behöfies har :mycket valgenast vid sin litkornst blef hon anmodad att itafrada den da befinfliga kompittcn för den rvinnliga agitationen Beredvilligt atog hon sig dettaupp- rag och fr&n : denna stund var det ;om omdet harda materialet vi har iaft att bearbeta hdtligen började örandra karaktär Det flerariga plannassiga agitcrandet började bara frukt det att nagra fackförening& kunde lildas och arbeta med framgang Snart var tiden inne för andra or: ~anisationsfotmer och den" 7 okfober 902 bildad- Kvismomas fack för- )und För närvarande har forbundet Afva afdelnirigar daraf en ifalun och!n i Malmö samt i Eskilstuna och kköping Förbundet tillhör afven &andsorganisationen sedan den juli in jämna gång gar det fastan med imbaranden och försakelser men den ingaste rubbning i arbetstillgangeri - a endast ett par dagars sjukdom - ch den bleka nöden grinar fram Såunda ar lifvet för m2nga en tröttande retsgång kring svältgränsen Följderna af djrlika förhallanden nåste bli ödesdigra för kvinnorna den utom den rent fysiska förslapp- ing som ju i och för sig ar ytterst nrlig medföra de afven en mängd ndra dystra och sorgliga följder Vi vilja dock icke göra bilden mörare genom att har vidare utveckla e laga lönerrias inverkan på kvinrior- as lifsvillkor utan endast papeka nödrandigheten af att sätta yxan till ro: en af det onda Vi måste åstadkomma ett ovgani- 8smdt mo tstdnd mot svd ltlönsma )et måste riktas ett fnlttåg mot utilundrarne af kvinnlig arbetskraft men letta kan först ske nar ar~5eterskorm ro f ac R ligt organiserade För vinnanclet af detta mål måste ivarje klassmedveten arbetare stödja vinnornas organisationssträfvanden Solidariteten denna vackra egenkap som så ofta astadkommit underferk inom arbetarrörelsen maste omatta äfven kvinnorna Vi mena ej endast den solidaritet om ger sig uttryck i pekuniär hjälp "h detta ara?;$~s~~;& ar sed@: :fbr bandets bildande dess ordförande lik som hon tidigare var den förut namnd: kommittens Anna St~rky hör e] till dem son p8 ett saranbe sätt mot andra för halva ;sig öfver hvad de uträtta &r vet s3 väl att alla +goda krafter ;sm; som stora behöfvas och äro lika nöd vändiga för att hinna fram till det ge mensamma malet Stilla och fint men ändock med ett sätt som tydlig visar att hon vet hvad hon vill sköte hon sitt arbete shal pa partistyrelsen! förlag;" dar hon: är anställd som de frivilliga icke aflönade arbetet i spet sen för det lilla;förbuqdet Under det tunga mången gans otacksamma organisationsarbetet blanc kvinnorna ar det Anna Sterkys ljus; tro pa:framtiden proletariatets fram; tid som hjälper oss andra att öfver vinna svårigheterna da missmodei smugit sig öfver oss Ej en lönerörelse kan genomföras ej en konflikt afvarjas eller en utbruten strejk ledas utan att hon haft dej drygaste arbetet därmed Och då hor till :belönhg härför af dem som varii i elden får ett hjärtligt tack lyser del glädje i hetines ögon då hon med den mjuka behagliga danska brytningen svarar sitt vanliga: "Tack selv!" G-d vid lönerörelser eller dylikt utan hvad vi vilja ha fram är ansva~&i~zslan hos dem som sjalfva hunnit ett stycke framåt a~zsvnrsk@zslalz rrclzt ~moi kvimovnn Solidariteten bör omfatta alla icke endast kamraterna på verkstaden utan afven hustrun vid symaskinen och dottern i fabriken ty alla ha vi gemensamma intessen att arbeta för : t: i: i vin norna maste lära sammanslutningens utomordentliga makt och be- tydelse De måste läras förstå hvad de kunna vinna genom organisation Genom organisation kunna kvinnorna höja sina lifsvillkor och lära att kanna arbetarerörelsens stora uppgifter lära sig kanna de frigörelsens idéer som gjort sitt intag bland människorna och hvilka skola omskapa världen organisationen f& kvinnorna kännedom om de stora intressen som förena arbetarne och de d i vyerna från hemmets triinga vaggar vidgas organisationen lär kvinnorna att kasta bort småsinnets och förtalets gift och alla gamla förlegade fördomar samt i stället att rikta blickarne mot högre mål att tro och l& p2 sig sjdyva och pr öfva egïza kra ftev attavbeta för och förstd -hvarandm i s organisationen ha kvinnorna en viirld att vima inerz endast ska bojor att förlora A-- St --- qj$? Fostermödrar Till kvinnans kall hör icke bott att Fostra Sina egna barn utan afven ofta att fostra andras Fosterbarn tagas af - rkonomiskt oberoende kvinnor för att utfylla saknaden efter egna De tagas af fattiga kvinnor oftast med tanke naturligtvis $i den lilla förtjänst som -tt fosterbarn -möjligen kan inbringa men i- deflesta fall p& samma gang af öghetskansla för och längtan efter barnet Att fostermödrar ledas af en så krass tanke p&förtjänst att foster- c baket ej : erhåller n3gon ömhet hör afgjordf -till undantagen Och många kvinnor ur arbetsklassen finns det som draga fram andras barn endast af upp: 2ffrande medkänsla för att det är värn-!öst och ofvergifvet Om fostermödrar kan man gifva det vitsordet att de i allmänhet varda sina osterbarn med samma omsorg som )m de: vor0 deras egna Därförar cke siigdtqtt varden alltid ar exem- )larisk brister kunna förekomma som lero p8 fattigdom outveckladt ord- ~ingssinne eller möjligen ett sinnelag ;om afven med en redlig vilja ej ar ampligt för det dagliga samlifvet med a r Men dessa samma brister som ridlada fosterbarnsvarden vidlbda d& )cksa som regel varden om det egna aarnet eller om fostermodern ar barn- lös skulle efter allt att döma :s&gora Många kvinnor som vaida ahdras Darn finns det i Stockholm Det finns örst hela denna skara som taga till sig spada barn oftast ogifta möd- ars för "hyilka de af modern erhalla letalning - en och annan gång ar det u också - s& lyckligt att fadern lämnar ;in andel till underhållet Dessa st& iu fr4n ~ th med $r 903 under dnspekion fran al so vårds nämnden Vidare itackorderas barn i enskilda hem geiorri myndigheternas försorg dels barn inder 6 Ar genom Barnhuset dels barn ifver 6 år genom Fattigvardens ut- cko or de rings byrå Och så till sist finns let ganska mariga kvinnor som utan iågon sorts betalning alls vårda andras )am Det ar de barn för hvilka betalas lenom utackorderingsbyran som jag iärmast känner till De mannisf or om här i Stockholm mot den ringa attigvardspenningen behalla barn hos ig i stallet för att lämna dem ifrh ig till utackordering på landet de göra let sannerligen ej för förtjänstens skull itan endast af intresse för barnet; Och att fostermödrar underkasta sig tora försakelser för ett barn hellre äri tt låta det komma till främmande däraf [ar jag ständiga erfarenheter Det var i ett af de gamla sma hu-: en på stadens tomter på Ö-ermalm - hvilka snart nog äro ett minne lott - där just de fattigare forsöka 9 bo ty dar h-lla sig hyrorna någormda nere där bodde ett gammalt par led en fosterdotter Flickan var gumlans afgud Hon hade haft herine hos ig alltsedan en kulen afton för nagra r sedan då hon funnit henne gråsnde och frysande i trappan utanför in dörr Flickan kände hon det var lrannfolkets Modern var död faderri öp och hon fick slita mycket ondt let stackars lilla barnet Flickan kröp ntill den vänliga gamla gumman och ökte hos henne skydd Och skydd :ck hon ty från dendagen fick hon tt hem hos sin nyvunna vän Fa: ern och syskonen flyttade bortfrån et lilla huset tycktes alldeles glömma arnet och detta nästan afven dem ara en rysning kunde ibland vid minet af allt hon i gamla hemmet lidit a genom den lilla spada kroppen len då kröp hon in till sin foster- Gmma och värmdes af hennes moderskärlek - Nu är lilla Signe död -

4 i 4 hon drogs med hjartlidande sedan länge Hon fick en hedersam begraf- ning och manga hjartetårar och den goda gummans barn som vor0 vuxna och flugit ur boet :de förklarade att SA "danat med dem hade deras mamma da aldrig varit som med lilla Signe Uppe i Maria i ett af de stora kasernhusen bor en ensain kvinna med sitt fosterbarn Som spad tog hon flickan modern var hennes van och betalade för barnet så godt hon kunde och de bada kvinnorna hjälptes på så satt at att draga fram det lilla lifvet S$ dog modern efter några år fadern hade aldrig hörts af och så satt där en kvinna ensam med en annans barn som hon lart sig älska så djupt att hon icke kunde amna bort det till fattigvarden utan att rycka upp sina egna hjärterötter Därför behöll hon flickan hos sig och knogade i manga ar utan nagon hjalp alls Nu har hon det lilla fosterbarnsunderstödet och framför allt har hon gladje-af sin flicka som nu är hela tolf år stor till vaxten och blid till sinnes; Det formligen lyser af hen- ne af -modersstolthet och hon p& star att ingen för: star dock riktigt mer än hon hur innerligt rar hennes flicka ar Strax där i nar: heten i en af de langa baracker som uppfördes nar bostadsbristen var som mest skriande" bor en änka med sin fosterson Gossen tog hon medan mannen lefde och nar hon blef anka ville hon förstas behalla honom det blef val alltid nagon råd Och knogat har gumman och kn0- gat har gossen det ar godt gry i dem bada Det gick utmärkt för gossen i skolan på eftermiddagarne gick han också i handtverksskola och p& sina fristunder lekte han och var glad Nu ar han 4 år gammal och redan har verkstaden mast sluka honom men om nagra år d& han blir riktigt stor då skall han och genom sina närmast liggande uppgifter hafva modersömheten hos sig utvecklade vilja alltmer agna sina krafter At allt som framjar det helas och på samma gång individernas lycka den sammanhallning till ömsesidig hjalp som ar fackf6reningsrörelsen hafva kvinnorna fått det bästa utvid- gade bruk för sin modersömhet Det ar det hela som har skall vårdas allas val och detta sker antingen de som hustrur stödjande och förstående hjälpa sirla man att hålla ut i sammanslutningen eller de i : kampen för qina egna kvinnliga fackföreningar stodja siria kamrater genom att själfva akdrig svika Äfven i detta arbete och denna kamp fa kvinnorna användning för samma egenskaper som känneteckna en god fostermor: kärlek uthållighet öfverseende och samhörighetski@sla med det som ligger afven utom d-en egna familjekretsen: : Anna lindhag& MORGONBRS utestängande från alla offentliga mgelägenheter gjorde det emellertid sv& rare för henne an för mannen att vänja sig vid det nya eller att fatta dess sammanhang Men utsatt för den hansynslösaste utplundring på arbetsmarknaden vann afven hos henne de nya och i själfva förhållandena begrundade tankar insteg som länge sysselsatte mannen Äfven hon måste i sin ensliga svaghet mot den makt som förtryckte henne söka botekedlet i samverkan med sina likar Äfven för Kenne framstod organisationen som det enda medel hvarmed hon kan skydda sig Vara dagars industriella arbetarekvinna märker ocksa granneligen att den garnla uppfattningen om att kvinnan ej :bör syssla med offentliga angelägenhetersasom föreningsväsen etc inte langii: är hallbar Hennes förandrade stallning later henne med hvarje dag allt tydligare förstå att mannens redan pabörjade kamp mot utpluridring xh förtryck rör henne som den mest ~tplundrade lika mycket eller mera an Styrelsen för Kvinnornas Fackförbund i i sin tur kunna hjal- Ruth Pettersson Maria sraelsson Gertrud Mlnsson Anna Sterky Anna Pettersson Anna Johansson Greta Persson pa mamma Uppe pa Kungsholmen känner jag en kvinna som drifver det ända till oförstånd i sin fostermorskarlek Smått har hon det i ekonomiskt afseende l sjuklig ar hon egna barn har hon att tänka pa sedan moderns död för flera &r sedan har hon ej ett öre i ersättning för gossen ej heller har hon glädje af honom ty han ar svårhandterlig och gör henne bekymmer Fattigvården tager ju ögonblickligen hand om gossen bara hon vill lämna honom ifrån sig men hon har ej kunnat bestämma sig för att skiljas från sitt kara fosterbarn Först öfvertalningar i förening med svårigheten för henne att fa debet och kredit att gå ihop har nu kunnat tvinga henne därtill * m * Har anförda exempel på den stora ömhet på modersområdet som tager sig uttryck i omvardnad om andras barn detta att ga utom sin egen närmaste sfer och tänka afven på de sferer som ligga därutanför ar en karlekstjanst mot det allmänna ett utslag af solidaritetskänsla Äfven på andra områden kan man därför tanka sig att kvinnorna alltmer komma att göra en kraftig insats för att! f uttryckt denna sin medkänsla for det hela att kvin: norna som särskildf genom-sin natur Vi måste ha kvinnan med oss S2 ange ännu man och kvinna vor0 hänvisade att ur jorden afvinna nödigt uppehälle sa lanye hela deras verksamhet var bunden vid produktionen för egen och familjens räkning torde ej några större meningsskiljaktigheter i dagens fragor dem emellan förefunnits Deras tankar bands vid det tringa omrade som utgjorde deras verkningskrets Men industrin vände så att saga upp och ned pa alla gamla förhallanden och äfven på de vid dem bundna åskadningarne Den öppnade för arbetaren och arbetarekvinnan en ny värld Mannen trädde först ut i denna nya och vidare värld och lärde sig första sin förändrade stallning Men allt efter som industrien gjorde sitt segertag med förbättrade maskiner bytte afven kvinnan ut fabriken mat hemmet - Ej af fri vilja utan därföre att hon maste lefva Vid den husliga härden fann hon ej längre bröd Kvinnans forna beroende ställning under mannen hennes uppfostran och mannen och att denna kamp ej blir hvad den skall vara förrän alla de deltaga däri som den afser att frigöra Denna kvinnans uppmarsch i arbetarerörelsen ar af ofantlig betydelse emedan mannens kamp ensam ar ett steg framåt och ett halft tillbaka Sa ange kvinnan ännu står bunden i en missriktad uppfostrans alla fördomar sa länge hon ännu i arbetarerörelsen ser något fientligt i stallet för den mäktiga man och kvinna ur arbetareklassen saväl som hela mänskligheten frigörande och kulturlyftande våg så länge hämmar hon denna rörelse och skadar därmed sina egna och hela klassens intressen Men an mera Det äktenskapliga samlifvet mellan man och kvinna blir i längden olidligt dar kvinnan stannar i sin utveckling medan mannen g&r framat Klyftan mellan det gamla och nya vidgar sig då dag för dag och det stöd som samlifvet skulle skänka i kampen för en hård existens förvandlas till motsatsen till ett lif af slitningar af allehanda slag Naturligtvis ar detsamma fallet dar kvinnan följer utvecklingen och tillägnar sig de nya och bärande idéerna men mannen ej Sådana fall förekomma också fast väl ej som regel Afveh ur denna synpunkt ar det angeläget att få kvinnan med Den organisationen och frihetskampen hangifna arbetaren fra- gar sig i allt högre- grad innan- lian beslutar sig för ett äktenskapligt samlif; om detta för honom kan bli :ett stöd Han maste ha någon vid sin sida som förstar honom och den kamp han för; denna kamp som blifvit honom patvingad af forhallandena och som kfäfver hela -hans-insats af klokhet och kraft Här kan den vakna kvinnan underlätta och uppmuntra och darmed göra det äktenskapliga samlifvet till hvad det skall vara: en förening af tva personer som älska och stödja hvar- andra darföre att de forst& hvarandra Och hvilken moralisk kraft för da ej kvinnan in i den socialistiska arbetarerörelsen utan att namna hennes under sadana förh#llanden större förmaga -som uppfostrarinna af det nya slaktet ntet bör därföre vara viktigare an stk f& kvinnan med i var rörelse Hon blir ett det basta stödet i den säkerligen harda kam pen för klassens frigörelse Cellen 9 L Eder till den Unga kvinnor som önska lära sig känna hvad den modarna arbetarerörelsen vill utratta och bli förtrogna med de medel som sta de klassmedvetna aribetarne till buds i deras kamp för len friare och lyckligare tillvaro uppmanas att ansluta sigtiiide SocialitEmok~atiska ungdomsk lubbarne -ty i dessa klubbar kan hvarje ung man eller kvinna få den allmänt medborgerliga kunskap ach den parlamentariska utbildning som ar nödvändig för hela arbetareklassen i dess frigörelsekamp Alltså glöm ej att vid sid2gpz om den fackliga organisatio~z Ni bör tillhöra ansluta socia ldemokratiskn Mel: *Ja vi elsker dette landet Ja vi klska vår förening Som ett an& hem Frihets ord och Ö@en mening Ddtr vi fin~aa dem Ja vi dska &n och tä~zka l P6 en fiaavbtid godi Både flicka hustru änka \ Gqf den stöd och mod Uti mörka håvda dagar Nödelzs lott är sv& Men hzcr arbetskviman klagar ntet svar hon fdr Mannen Aade lurt att strida Föl* sin goda rutt Kvinnans öde var att tida Samli~ag var ty lätt Låt oss älska del$ förening Som oss hemvist bjöd Dar detz fea djarfvn menitgg Fick ett värn ett stöd! Ldt oss alska den och nzimas Lifvets stora strid! O&t shall ej mera jqznas Merz en kamp för frid A C Meyer

5 i :! vinnor goören er redo Kvinnor agen i barmen för framtidens medborg ett sesam som öppnar ett berg: stolta och ödmjuka af eder vi och %r hon ep: liten skalfvande dvärg i striden som mannen: och seklerna stredo: och bär han sin hustru ledigt p& armen att laka de sar som svedo et är hon som ger riktning at harmen att sanna vår paradi&kt! det ar hon som ger dadet dess färg Kvinnor gören er redo Kvinnor agen i barmen och värdiga framtidens medbo&rpik ett sesam: som ijppnar det hardaste berg :c$4 + * L - B Kvinnor sluten er samman Kvinna din makt ar att dampa att grunda en framtidens makt: den kamp som - sitt eget förtär alla som tveken -och tigen försagdt Men ej är det nog om ett fdd~bud du bär det ar gnistan som föder den om ej du ej desslikes lär mannen att kampa det ar tron som ar storhetsamman Ty lär du blott att vika och lampi och på droppar bor regnbågens prakt - du mannens dråpare ar Kvinnor sluten er samman Kvinna din makt ar att dampa att grunda en ljusets och framtidens makt! den sinnenas kamp som sitt eget förtar Kvinnor gan samman att spörja om planen för framtidens stad: spörjen hvarandra om huru och hvad! Hvad skola vi bygga? Hvar skola vi börja? Och huru skola vi sörja för grönska och blommor och blad? Kvinnor gan samman att spörja om planen för- framtidens mönsterstad! Kvinnor i vaggorna gungar den sådd som gör framtiden stor Skall det mogna som korn? - Eller drakal- med klor? Orninnan ar kand af örninnans ungar: Och domen i framtiden rungar nar framtiden kallar dig mor Kvinnor i vaggorna gungar den sådd som gör framtiden klen eller stor: + Kvinnor agen i brösten en makt ej åt andra förlant: att döma mildt och att tyda vant och ingen tröst ger den ratta tiösteil om icke den kvinnliga rösten som tröstebud och tröstare ijant Kvinnor agen i brösten en hjärtanas makt ej åt andra förlant jtl Det sägs att hvad kvinnorna vilja det vilja gudarne med och nornorna ge afven gudar besked de nornor som ga öfver hemmets tilja Ja skulle sig gudarna skilja fran mannens sviktande led då kvinnor säg ut hvad ni vilja och de eviga gudarna vilja det med! K G Ossian-Nilsson 6

6 -# MORGONBRS m ed männen Lönen för de förstn6 imnda är i de flesta fall lägre än "Likställighet" fö r de sistnämnda beroende af det e :n ikla faktum att kvinnorna ännu ej den strid som nu föres emellan fö: rstått vikten af enighet och organiegendomsbesittande och egendomslösa sa ion kommer säkerligen ett viktigt moment Men när nu förhallandena äro sa- att alltid spela in och vara af stor be- da na och mer och mer blifva det att tydelse för -en lycklig utgling af stri- kl rinnorna såväl som männen syssel: den till förman för dem som intet sa ~ttas i samma arbete hvad ar d! aga annat an sina händers arbets- n; iturligare än att mar betraktar hvar; kraft; och med detta afses har: den ar idra som kamrater och jämlikar sanna kamrat- och solidaritetskänslan hl rilka skola mötas i samförstånd för Alla som strida för ett gemensamt al las gemensamma bästa? Är det mål alla som- tro pa möjligheten af i c ke hufvudsakligast kampen för den en rättvisare fördelning af jordens frukter måste om de rätt förstå sin Pr ivata äganderättens afskaffande som m åste sysselsatta rilla arbetare utan uppgift varmas af samma frihetsbegär hi insyn till kön? Allt tyder på att sa Mannen ha ju afven insett sam- är fallet och att alla som tryckas af manslutningens stora betydelse och sa ~mhallets orättvisor - hvilka äro genom att tillgodogöra sig af denna st örst emot kvinnorna - bringas att kraft ha de afven lyckats att i icke i dt :taga i striden för ett bättre sam- oväsentlig grad förbattra den ekono- hi Xlle som icke uppehålles af lagar som miska ställningen Men huru är del m kl vingskära det ena könets frihet Vi med kvinnorna? Stå icke an i dag l m ännu en gang erinra om att; enar det kolossalt öfvervagande flertalet al i k7 rinnorna f n äro i flertal så kunna arbetareklassens kvinnor totalt frammande för den nya tidens tankar och ej heller alla genom aktenskap blifva n i ïgorlunda ekonomiskt tryggade För mefllen för de mangas frigörelse? ltdnga kvinnor är äfven talet om der Aser icke ännu i dag den storz i u tiktenskapliga försorjningsinrattningen massan af kvinnor - nationens fler - - d* ej>;~ta -&ä! - :odragligt- ernedar tal - huru mannen bestämma i allt : och att alla de lagar som måste ef - d e insentini högre önska än att va+ fl ia ocil kampa for sin egen existens terlefvas såvida man ej vill komma i \ lär det nu tydligen visas att alla kvin kontakt med den s k rättvisan ar( n or ej kunna genom äktenskap tryg männens verk? Arbetareklassens kvinnor de son 9 as utan nödgas arbeta i industrialis n ens tjänst; och att denna naturligt lida under de mest usla ekonornisk; förhållanden synas finna sig däri en - v i:; känner sig mest tillfredsställd me( b illig arbetskraft alltför billig i propor faldigt troende att det skall så vara ti on till arbetsprestationen sa komme blott för att den barbariska Askådnin S om den klaraste slutsats den tanker gen om kvinnans underdånighet ag t ram: Arbetets kvinnor förenen Eder besthd genom tiderna De af arbe - f f endast genom organisation och enig tets kvinnor som ännu ej lart sig at :t t! k amratlig sammanhål:ning kunnen förstå sin stallning reflektera ej i all n å rättvisan och en gang blifva män manna frågor och deras tankar syssli a n ens jämlikar å de ekonomiska ocl endast med att rakna huru de unde ociala omradena! flit och umbäranden intjänade slan " r S Det ar därför tanken på likställig tarne skola användas för att på bäst; [et som måste vara den bärande satt tillfredsställa önskningarnes mång; k vinnornas frigörelsekamp kraf Striden blir nog hird men hjäll Men p3 griinc! a/ arbetslönens obe - f] rån de manliga arbetarna kan elle tydlighet blifva oftti ja alltför ofta d e f; år icke uteblifva; och isynnerhet de många önskningarne blott fantasier C ;ocialdemokratiska arbetarepartiet de som alltjämt stranda p& den stads e e inda politiska parti som upptagit lik aterkommande ekonomiska frågan S tälligheten å sitt program komme Men skulle icke alla dessa svårig n og - af flera skal att döma - al heter i kampen för en enkel tillvarc ä nnu mera sysselsätta sig med upp väcka upp de slumrande och man: till strid för en lyckligare tid? rsnings- och agitationsarbetet blanc k vinnorna sa att dessa efter han Vi tro det ty trots allt börja ni k omma att intaga den stallning son äfven kvinnorna att vakna upp inse r ned all rätt bör tillkomma dem ende sin egen förnedrande stallning i:men om detta mål skall nas berc samhället Alltnog det ljusnar mer r nycket p% vederbörande sjalfva D! kampen för de frimodiga kvinnor son c luger ej att vältra allt ansvar och a vilja bryta mark för sina medsystrar: S )etc sammanslutning blir naturligtvis myc - t på några f8 utan alla arbete k ivinnor som inse sin egen undar ket hård innan de första hindren art = t agsställning maste genom enig san undanröj da Sålunda måste alla godi krafter som ryckt sig loss från för 3 i - rerkan strida för det stora måle li cvinnans likställighet med mannen! domarnas fjättrande band enigt ocl ii kamratligt samverka för den stora upp Hj G-n giftens lyckliga lösning Men samtidigt maste man se till att man börjar i ratt riktning ty annar S kan lätt en stor idé komma på afvagar De kvinnor som inse enigheten S nödvändighet måste shida nggot skal Strålande barnaögonl kunna uträttas helt och fullt l5ra si! g förstå kamratlighetens enande bud Nar fram på varsidan solen börj; En massa struntprat om obetydlig ;- E ;tiga högt p8 himlen snön smaltc heter i omgifningen måste utrotas fr3 n t lort traden knoppas eler löfven bör; de modärnt tankande kvinnornas dis i- 2 ;l3 ut och fåglarrie börja sjunga c putationer och öfverlatas åt dem sor n z ir det sorn om allt i naturen and: stirrat sig blinda på det gamla oc h l lytt lif afven människan känner c ej vilja eller kunna första att allt föi -- iksom dgot nytt spira upp inom sil andras &h ingenting ager varaktic lt ]et - ar som om lungorna hviskac bestånd hvarför allt som strider mc )t t :il sin ägare: gå ut med mig i skc naturens lagar och social jamnstallig - r )ch äng och låt mig supa mig fc het bör bortrensas för att helst hamn a i if den rena klara luften fri från dam] i den eviga glömskans natt ( xh mögel stanna dar med mig : Man har skrifvit mycket om kvin l- l lange att hvarje liten vrå i mig ks norna och framför allt har påvisat :s difva rengjord och kariske afven r huru efterblifna de äro Men ma n arer rad har mycket sparsamt talat om d e Ja! SA känner nog tusenden och synbarliga orsakerna till efterblifvei - åter tusenden hvarje vår Men ack heten En af dessa torde säkert val :a huru många af dessa damfyllda för- den att mannen ej behandlat kvii n- tätade lungor som just behöfde är det norna så att deras sjalfstandighet s- som kan komma ut? Ett fåtal De känsla väckts utan de ha i dem ei n- har ej tid ej råd hvarje dag måste dast sett könsvarelser och ej kamrat! er användas till att skaffa bröd %t sig och jämlikar och de sina ndustrialismens utveckling gör Nå ja! ha icke de gamla tid at! äfven att kvinnorna redan vid unga i friska upp sig så ha val åtminstoni! S! börja arbeta a fabrikerna sida vid sic barnen tid? Kanske och kanske icke Ty afven dessa dragas tidigt inom fa- )rikens väggar ofta inom mycket dammyllda sådana Men afven om de äro fria" ha de ofta svårt att komma ut );h mätta lungorna föräldrarne ha cke råd att betala i-esor och kläder y allt här i världen kostar pengar och lengat och det ar just den vara som len fattige har minst utaf För att förma kvinnorna till enig SE ~mling och upplysa och skola dem s C i ha kvinnorna utöfver hela landet O ganiserat sig i kvinnoklubbar pa soci aldemokratisk botten Den första klubben bildades i Stock- Ja det finnas nog dem som rent af h t Am år 892 sedan följde Södra inser det onödigt att barnen komma K vinnoklubben - årtalet minnes jag ~t de reda sig nog ändådet ar ej fjol sammanslogos dock dessa cke alls ovanligt höra en moder som b i ida klubbar och arbetet bedrifves nu ;ager sig älska sina barn;- med en :mensamt Sedermera ha klubbar bilriss patos utbryta: "Jag tanker visst d i?lfs utöfver hela landet fran "Ystad cke låta mina barn komma ut pa til Haparandau - hade jag s& nära andet bland främmande människor Si ~gdt - nej fran Ystad till na )ch lata sig odygder~o s v" eller hi Sgt ofvan polcirkeln Därstädes bil- ika högförnämt meddela att "min d i ades nämligen i våras en klubb som licka har aldrig varit nere p8 garden g i att raskt framåt och synes hafva för- )land de dar : elaka barnen!" Man tr äffligt skolat kvinnorna fet icke om man skall saga stackars Ej mindre an ett tjugotal finnas - 3ap eller stackars moder; ty hur högt : dl en sista bildades i oktober manad i nan an älskar sitt barn bör det val i (j brebro illa rimligheters namn icke ske på Det ar en mängd "karlaru som titta 2ekostnad af barnets lif S nedt på kvinnorna enar de vilja bli Ma vi alltid komma ihag att ju t v akna och medvetna om arbetarrörelera lifskraftiga friska och - starka de i Si en och dess betydelse Men om de ma äro desto starkare och sunda blif - v are så "högt skinande ljus" - dessa er det efterkommande släktet ty i i kapelsens herrar - som de sjalfva ytiden stras framtiden t l ro så skulle de ha fått upp ögonen r Hur bitter kaii man icke Mani i f tir den oerhörda betydelse som kvinänna sig till mods nar man kasta fr! 0-organisationen har - och ej kasta gonen i tidningarnes dödsannonse r s neda blickar ibland på oss för att vi ch ser människan rifvas bort i blom - S ;öka höja oss utöfver "hemmets helian af sin Alder Man frågar sig: a 0 [ade område och lära oss t&zkapd et tillfälligt? Nej tvärt oin det a E gtw hand en bestämda följden af den ofta stor: L Tank på den betydelse det har för i l risten på ljus och luft i den unga a o ss alla! - Om vi p& allvar hade ern som massor af storstäderna: s k [vinnorna till malmedvetna kamrater arn äro utsatta för just vid den tic i i nom arbetarrörelsen - sage världen & de som bast behöfva solens lifgif - a mnorlunda ut ande stralar "Hvad kvinnan vill - det vill gud!" Den som tviflar på nödvandighetei 3 -- Låtom oss visa att vi fattat innef att barnen komma ut i den reni a t )örden af detta "ordstäf! och genom :iska landtluften under någon tid fö A back och modig agitation väcka allt tt riktigt andas ut behöfver bar; af ler och fler - tills vi alla äro medkaffa sig tillfälle att en morgon stig; a \ retna om vår plats i ledet - vid 3 i ett af dessa för Stockholm Si å r nannens sida anliga hyreskasernrum dar 7-8 j; a Kata D--m anske flera personer vistas öfver nat?n -- kanske en stor del af dem af en på dagen - i smutsiga klädet ch han skall på ett Ögonblick blifv a lfvertygad om att de telningar son n lär lefva och andas på dessa skal l uberkulosen icke ha svårt att satt a ig fast ja så fast att den ratt snai rt Brudkladningen difver herre öfver det unga lif Ack så underligt! Att blommo r Ofta d% Ester Lind mötte sin tacka ~ehöfva sol och luft att de skola ne :r ild i spegeln eller i dgon hush~lls- 5 gården när det regnar det fattr ir rak som skinande blank utgick från lastan hvarje mor men att hennes -lemes k flitiga händer brukade hon ; S :get barn behöfver friska luften i annc male helt stilla och hviska för sig l S ~ögre grad fattar hon icke jalf: >Lyckliga lyckliga Ester la Lämna vi nu den saken å sidc Det hade hon afven orsak att göra >ch tanker oss att alla vilja ut p2 i t y Ester Lind den enkla fabriksarbe- andet och att där finns plats föl r t erskan var en drottning stor i makt lem samt afven välvilliga manniskoi r c )ch hennes herradöme var en mans ;om önska taga emot dem som kolo k ijarta och sjal en inans hvnrs vasen C aier eller enskilda då äro vi tillbaka til rar godhet Ja och hvad; an rikare F Frågan vi lämnade har ofvan: föral rar Fastan hon visste sin drottningadrarna ha icke råd att utrusta dem t nakt utöfvade hon den blott si -att 9 ie hänvisas att stanna hemma ock c len härdade verlrstadsjattens ögon ofta kanske försvagas för att icke merz t hdes vid tanken hur trots sin djupa i Btervinna fullständig lifskraft Då kom i Smhet och trägna flit han blott för- mer vi till motivet för dessa rader nadde gifva sin kära en karmstol vid u Kläder åt feriebarnen " den så vackrz z l iarden i en hyreskasarn till tron Men institution som Stockholms Allm Kvin iet härligaste af allt -var dock att Ester noklubb upprättat hvilken arbetar ge l Lind älskade och skulle st brud om f nom därtill vald sjalfständig kommittt! jorton dagar som under den gångna sommaren ut Nu var det sa att den fattiga ar- Fört ett efter dess små resurser vac l eterskan var en drömflicka Därför kert arbete att åstadkomma större el lade hon alldeles förbisett den prakler mindre del af beklädnad eller kor t iiska nyttan af en svart brudklädning tare sagt hjälpt ut 24 barn af hvilk: z ( ]ch satt all sin hag och längtan efter nästan alla nog annars fått stann; in hvit shdan Det vore d% det onythemma iigaste i varlden tyckte hennes mor Nar nu afven Kvinnornas Fackför att kasta ut pänningar för en sak som bund beaktat denna så behjärtansvärd; ;roligen icke komme att begagnas mer sak och på sin basar anordnadt tom in denna enda gång ty som hon p&- bola för företaget kan man hoppas at risade en arbetarehustrus lif ar fylldt 3f det till nästa år skall lyckas kommittei omsorg och möda men dess fest- att bringa glädje i ännumånga flera hem ;illfallen äro mycket f& Och Ester och gladjestrålar tindra ur hundrade : irbetaredottern förstod och erkände barnaögon samt hjärtan klappa af för- sanningen af moderns ord men Ester tjusning när de ropas upp för att få drömflickan ville platt icke lyssna till slikt tal ty att träda fram i hvitt och nya skor och nya kläder ty först da äro de säkra på att komma ut i den myrten till sin älskades sida se det var hennes vackra dröm harliga friska naturen - till lifvet H-n Nar grannarne i det väldiga huskom- plex där Ester hade sitt hem läto nyheten om bröllo~et cirkulera tillade man alltid ett: ~ikdtli~ena Och sannerligen det ordet ägde fog ty i tre

7 runda år hade den stora tilldragelsen flera ganger hägrat och som hägringar pläga upplösts i intet i Det var min- sann icke ajt att f6 samman till en kvaltalshyra och oandligt srart attaf sin knapp8 aflöning läiga af nigot till bohag;men andtligan hade man lyckats att fa ett rum och kök enkelt inredda Darför kunde det allt i hända ibland att en viss bredaxlad arbetare helt plötsligt fann de sotiga verkstadsvaggarne forsvunna; sag ëjt litet paridb med hvita gardiner hyllspetsar och natta möbler och -en dröm flicka sbin var hans - vid en skymningsbrasa Hur den blanka s filen da- bief förunderligt rodl genom att spegla ett par kinders flammkn* rodnad och hur maskinerna blänkte med tiodubbel glans i ljuset*& tv& hanförda ögons glädje; det kan knappast med ord fötmalas För att nu icke tala ;;o~li :kamratdinas: glam öfver lilla i st er^" taiik~~~iddaetf::~~~h outtröttliga nx(!:xiikijn: :%l!-l!!n$~~c!-g : : : -Jag- sjun&w frihetshymn for träldomsfången; som uti sekler stått med black om foten : och vet- att hin -skdl: lyssna till den sången och sätta yxan l den sjuka roten! * Jag S& enklrrss; som går med steg så tunga r r "Y i som Sald~ig :lifvets fröj$er:eas :fått smali+:; :;; L - och därför vdl; jag; pu f {vrede ljunga ; : :: f G-~-: ; L* -* - a -:- ii -a&-*ropa mot -f&r~ry&arnn til$ba/cu! :- -T =--A---A Som sagdt ;- allt - var ;etjooch t - : : ; -- : > r - : -- bröllopsdageni itsk xxien$ck klädningen Den fanns ej ens tillstade& i i defå krb~or; :som +aclittill itt aöp:~-~~~~~tam~ ~ile~&:t~~~:~ ett :af Esters byr~lidä" fanns en liten snack- pryd d aj& Sedtp $@&\$q2 $-baka hade honi den nedlagt en -blank fem- fia e J d :ded/ tömts af darrande flickhänyer för t t anväqdas i ti~-;:;s$~pp$ydd ]gvepning ibch krans- +!;en $ :b:r~@er~ %ch eedaq den för?*dra)g&ogefi iiiist t t n e l l kund&- iiiaii"g6d~ spi+ ]silfv&mynts förmåga F&~t:-~6i~~et$: p&!ijukliga s&lpojkskinder: skröpli: gammal m0r:;nöjd- med:sin ifar@ &g hagst bdiiiki pi$ jig ij&lt 5 kappa Seg- d&$ hade jasken visht bak botteh: G $ster-lind pr det l$a hemmets ktödjepelaye och jteqnes v&kopenning - nio kroiior - \de& ginska osäkra grudd&: : - la -Tiden ie& och d&intef:ajjnat stöd unga-:-fli~k&-tti~i~-b~ds-&a~t~ - rusta upp sin gamla sorgklaidning men i den dagen da hon ; tog $idde$ -&n :vindskontoret och syöade dess mariga brister - den dagen måste Ester stanna <i andra &ingens tia$ppc o&k7 ::torka :bort tarame som envisades att sippra fram Detta skedde under middags :rasten öch fru Lundberg som just &öppnade dörren för sin man och till till afsked gaf honom en försvarlig dunk i ryggen rakade marka lilla Esters röda ögon och fragade hur det var fatt Men hon fick intet svar utan $ag blott ett par smala flickskuldror ska-! kandeafsn~ft_n_!ngar O ~ k+l n trappan _ Det var en godhjärtad kvinna som q&fi t~~~ars~~~~&;~&fi~e*&t~a - - J - t s$ unga grannes sorg något som det infall till och med betänkligt kunde icke beböfts stor möda att förma den störa den allvarliga uppmarksainhet det sistnämndas mor att omtala Meddel- anstgr " att visa en fackföreningsdebatt sam var hon afven iy samma vackra Det solskenet och den enväldiga peneftermiddag satt :fin annan af husets sessan var frulundbergs femariga Fri+ fruar i det Lundbergska köket som som nu satt uppflugen pi köksbo~det sken af blankskurad koppar och doftade sysselsatt med att atamaskorna glida af angande Java lyssnande till historien upp pi sin ena strumpa och lyssna Qtn den efterlängtade hvita bruddräkten med bada sina öron: Nar- S% hennes Naturligtvis fann man Esters sirg oför- mor slutligen yttrade: D Visst är det n:uftig men nian lyckte dock att det ledsamt för den stackars flickan %n var stor syid om henne ty Ester Lind det finns verkligen ingen utväg - -3 vhr icke bara en drömflicka utan en hände det att en liten tvärsäker röst göd och alsklig kvinna alltid redo att Fdh köksbordet inföll:»ester ska få bist% dat hjälp behöfdes Och daraf :n grann klädning af mej för jag har kpm sig nog att afven den knarrigaste pengar jag mamma Och innan de gamling den gnälligaste gammelmor i Ada fruene hunno fatta sig fran sh den stora arbetarkasarnen icke kunde näpnad var hon nere fran bordet och nar kvällen kom och listan an en undgå att vekna plira eller nicka helt jtör!ade in i ett angränsande rum o~h gang gjorde sin rond för att mannen vanligt nar de mötte blicken ur de rom tillbaka bärande - siu spa~bössa i skulle fi tillfälle att teckna bidrag blef qmrrxi flickögonen :riumf Den pjäsen var gjord af hen- bet an värre Ty gamla minnea om S *T a; hofi GhroL äfh&ll&y j"dgh-lill$;"aibe~ i&"faf somw? *rnea*hoggrani känne- ömhet och lifvets härkhet för unga Endast få kvinnor hafva vetskap om terskan men helt nara henne fanns en lom omsiii lilla dotters brukoch älskandes ögon döko upp hos wgub- sin rättsliga ställning i samhället och rakar pririsessa~ som regerade oinskran kt och genskaper gjort springan sa smal som barnew och det var rent förunderligt därför ofta i svarigheter af olika art ntet var afgudad Och hon var ett solsken möjligt Men missräknat sig hade han hur mysande»gummorna)) lato de h- är därför nyttigare än skaffa sig kunskap om och en tvärsäker skälmunge at hvars iocb ty tack vare r ridas ihärdighet stiga ganska vågade anspelningarne lagstiftningar rörande kvinnan Föreningen dansande knubbiga ben strumpeband med knifvar hammare och andra till- passera Och an märkligare var att För kvinnans politiska rösträtt har i dagarne t vor0 en förfelad uppfinning Det kunde lyggen var springan blifven ett gapande medan lustiga och litet mustiga ord utgifvit en skrift i ämnet författad af juris handa duktiga strafsamma dagsverkare 3a hvarigenom slzintarne nu regnade löpte frh mannens lappar vor0 deras kand G Stjermtedt att vid aspen af de ringlande spinen ned vid hennes beslutsamma ckaknin- ögon mycket blida och stora hvita Den svenska kvinnans rättsliga stallning alldeles glömma arbetet vid sag och $ar Och ju mer högen af koppar- mynt håfvades fram ur bruna laderpun- tramstales har pi3 ett utomordentligt tydligt hyfvel för att minnas och tanka pi mynt växte allt mer vidgades de bl8 gar xh klart satt Hvarje kvinna bör i eget val- hennes guldgula rittsvansar som oftast Sgonen och när sista danten slam- Till och med ridas otaliga bar- iörstadt intresse skaffa sig denna bok (Se "hängde qpplösta öfver ett par tindrande rande rullade öfver bordet utbrast frö- benta beundrare ville vara med och 3rnqtAende annons) bl& sijärnögon Ja sidan makt ägde ken Solsken med djup beundran :» Oj gifva och sedanhon sjalf hemsökt sina hon att hagkomsten af hennes lustiga oj oj det var allt mycket pengar det l fullvuxna gynnare följande lördagsafton EA báteti såhg sjungs ej för bagatell& s _ ej heller om det diimma hvardagsgnitet! F& trälarna blott denna sången gallerj som ej kant gnistan af det starka hatet! För dem jag sjunger spm på dystra fardeii : beständigt f& -p! örnestig~ vandra för dem som komma bit till denna viiklden - att st&ndigt tri$lafö~ N: fwklti~jin+a!~ A - hon om orsaken - C _ - - _ hostsol Mid~ _ " i : L Jag skall ej tveka att mitt vapen sving:)::: mot dem som hotfnllt titta under luggen! l Jag vill och- skall hvar fiende::ljetvinga :?C i - att tigga mig om fred mot skarpa h-uggeri! - *_ a - : ;Tag glommer ej den dag man se hale?! uppå min nacke för att ned mikr-t:ii:pdia;::::: ; att sjalf- jag -är d m arme svr&ne t~gen i - j$arhj& Bggönlcli]$i-li:4: ( : s 0 4 :</:-:a - ::;som hu :L- "!:::? " \ a ~in:b&g är till att väck8 upp de döda att de "ida fordra f& som manskor lefva! Med h=ptets sång jag ville krafter föda åt de* som nu Y mörker trötta trefva! - : Med hhtets sång jag ville lara: slafven att se mot ljnsets rika varma flöden - : och gizva å6 de stapplalnde vid grafven ett mod som vågar trotsa själfva döden! B---A HjqlmQr LQpsSon- e - r :! blir allt klädningln y Men nar allt räknades samman va? det bara attioalta öre Dagen efter vy det ett ideligt rxngande p& dörrarne till de manga ar- betarehemmen i huset - till och med den fruktade varden undslapp icke - och nar man öppnade klef ett nigande solsken in tog ett tag i sin nedhasade strumpa och räckte fram en lista som hade till ofverskrift:t $>Ester Linds brudklädning u Omeddbart därunder stod första posten:»fridas sparbössa -!iitioatta öre> Ma tro att det blef ett letande i börsarne och ett spring hos grannas för att lina skrifmaterial visade : listan -:den vapkra -summan;af :: " f&&ioi%tta: k-r sjutton öre"! Nu> g8 vi ;hr i en:+ecka under hvilken den ovetande Ester Lind trodde husets folk;>ara aaqa vansinnets gr8s; ty: kornma nar : hpn ville ajltid fann hon gfannlr i ifrigt sa~sprtk som genast upphörde vid; hennes annelkande : Och dar ;var ett spejande :ett mysande o ~h :menande -afgammal:och ung : jaiv afven t sm&folket i port ;och rannstep tycktes kisa hemlighetsfullt-g5 henne- Men- icke; en: aning Sns &de : > t ;: : i Bröllopsdagen kom:[mad $trala@de i den breda g~llene ljus? agen : go+~föllipgenom rummetagn& fön~ter~ sgtt: E2ter : och sydde <;hvita ;f~rvanta~~ql:ja~~gadje~~ h ygr:xled ho^ l&- trakthe~ ftån ;@ng tgg oqh:+j;örrs~dngq; l_ bon?;giqk: &J öm@; Jjy&i :Lank;;grr; :u~pz Cjr::gi?a-fj$a f rqpq jj:opp~adc:-d~f~qn :ii4 :si t~;:ty fljga?urp- pt hrj7::stanpoad:e hapgc; n@?:?t! :egn+:nebi: megvged hj arta$ kul tande a~;gla~jr;$jy~~~j sgqf jvaqkrastq #:h:vit;g:yle-ii& $n& g~r~&l;~h--: ofyqr :den;b9!jad~ -n : enöhvit :cslfjja - o~h : kt~qhpde; ;d!t!$t!a -i an*: krona;al:$elfyande :PPgyrten och; krans ;-a[; h-vit my~!enblog och yrnkring i:;ummet: dansafle ::ettyrtso: sken med :: nedihasade : ~tymgbr~@egl n gula rattsvan~gr:i;~ högan skyoeh skrek am hvgrtzpqat*: r Jag; -ska: bl-i tiirngli Jag- harpcksa en grann&ladningjagl:!) Men när st^< Lirid and tligen Gfpeitp gat sig firn att: al: : denna -h&rlighet var hennes : sa fanga3e hon- in sokke: nek*: och pxessgde orilsom heene öwmsom den hvita:skruderrtill j sitt i brast och grät : lyckliga v?rma talrar ; :- Nu ar att förtälja hur den unga bru: den smy$ades af hjälpsamma hander hur hon van och rodnande blyg knappast vagade träda ut: p5 den valdjga garden som låg tindrande vacker i ljuset frin: kulörta lykw svängande sakta- p% spand staltrad; och i <det lugna klara sken som spreds fran alla lampor och ljus hvarmed husets fön: ster- stdtade Och ytterligpre xdste berättasi hur solskenet med bl% band i sitt gula-silkeshar kokett lyftande sitt obefintliga släp bestamdt vagrcde att g& bakom bruden som en tärna anstar utan sjalfmedvetet skred vid hennes sida hallande i brudkladningens langa sidenband Och allra sist ar det bara några ord om hur E~ter drömflickan gick fram mellan husets "fulltaligt samlade folk hur allt vagadt tal vat fullkomligt bannlyst fran-männens läppar hur kvinnornas ögon voro betankligt fukiiga och hur den lilla fabriksarbetetskan som ;taligt burit pröfningar och lindrat andras sorger - hur den alskliga drömflickan fördes frami höstkvällen under enkla människors valönskningar till lifvets härligaste lycka Maria Sandel

8 --p rel<odim&deiik P -P-p Några ord om stockholmr tjjinarinneförening a Från denna förenings -tidigare ordf Maria Qvist ha vi mottagit en intres sant artikel i ofvanstaende ämne De är dock dels af utrymmesskäl och del! på grund af artikelns försenade an komst hit omöjigt att intagadenn; i sin helhet och fa vi därför nöjaos: med att delgifva slutet af artikeln son omhandlar en antydan om föreningen: arbete under dess korta tillvaro Eftei ett kort omnämnande af den nybil: dade husmodersföreningen hvilken sina stadgar säger sig ha till uppgif att agitera för gemensamt släcknings- arbete" (af den af tjänarinnorna tanda branden) fortsätter Maria Qvist: Under tiden fran föreningens bildande den 4 jan t o; m halfva maj (under sommarmanaderna kunde inte direkt föreningsarbete utföras ty en del af föreningens medlemmar hade nöjet att bo på landet) åtnjöt0 de medlemmar som ville deltaga i kurserna - svenska med rättskrifning och handaibete - fri undirvisning af lärarinnor som vor0 sa intresserade-af för- eningen att de undervisade gratis hvardera en afton i veckan Att dessa flickor erhöll0 god undervisning p4 den korta tiden kan man förstå däraf att da en af dem rakat tappa sin anteckningsbok den som omhändertog densamma trodde att: den tillhörde en i samma hus boende löjtnant Vidare har afhållits ett föreningsmötbli hvarje månad och det har varit särdeles glädjande att se med hvilketintresse medlemmarne följt -förhandlingarne (ntigot skvaller cim vara husmödiaar har;som man fran det hållet trott - inte fëre; kommit) äfven offentliga möten med diskussion ha ägt rum och samkväm geinensamma för husmödrar och tja- narinnor Bland de förra som sar- ~kildt ifra för föreningens framgång ma namnas fru da Attelin som vid sitt inträde i foreninaen skänkte till densamma en kr För det arbetsar som börjat med september manad har föreningen lyckats skaffa sig egen föreningslokal och man kommer under vinterns lopp att anordia föreläsningar i olika amnen s880ni hush~llslära städning; hygien svenska; föreläsningar i sociala ämnen samt tillskiiring -och syning af enklare klader m : fl allmänbildande amnen Som af det sagda framgar-ar Stockholms tjanarinneförening man skulle kunna saga på flott vatten och det ar blott att önska att såväl &en som tjänarinnerörelsen inom landet i &helr het ville utvecklas omfattas med in- tresse af dem hvilka denna rörelse är afsedd att hjälpa och bli till gagn saväl för hemmens lönearbeterskor som samhället i sin helhet Maria Qvist --M--- Om uppf&tran det nuvarande samhället ar uppfostran ett privilegium för fåtalet och för detta fåtal icke en uppfostran i mänsklighet utan en uppfostran afsedd att göra dem vuxna att utöfva klassherravälde Folkets stora flertal erhaller blott en skamligt otillrdcklig och förvänd uppfostran hindras planmassigt i att utveckla sin förmåga emedan ett upplyst akta mänskligt upplyst folk ej skulle tåla det herskande politiska och sqciala tillståndet Ty upplysning - sann upplysning icke systematisk missbildning som nu för tiden så gärna kallar sig upplysning - är frihetens rättvisans och jämlikhetens moder och kan därför icke föi-dragas i den nuvarande klass-staten Soiialdemokratien fordrar den största möjliga upplysning för hvar och en: lika och kostnadsfri i de bästa möjliga folkskolor och högre skolor (realskcilor fackskolor gymnasier akade- mier universitet)! Den utggr från den åsikten det statens mål är att sörja för Sina medlemmars lekamliga och andliga välfärd ; den socialdemokratiska staten ar därför i främsta rummet en stor allmän upplysningsanstalt (Ur Socialdemokratien och dess syften af W Liebbnccht) - &r öppnad i - - ; _ (itrar vid We#~~lh&~a$un) 25 B: Jakobsbergsgatan 2 tr a > c$ch h i! bei$iglen - i: itanke : Stort agey:af Obetydligt begagnada Dtirnkläileb - :m m ~akkkr~dckäkter ooh ~alklädhfn~zk - uthyrning A h Tel lk5 0 s : E A m -KA RLSSON -- URMAKARE dc URHANDEL 5 Kungsgatim 5 Stockholm i i4 till " Stort viil sorteradt lager af Stort val sorteradt lager af Guld- och Siifver-Ur Jrkedjofi %törsta lager p& p~aisen Rum Fönster- Bada och Och Väckarmur m* m Släta (iulmetallringar 4 50; och 2 kr st ~Fbbertermometrársemt ~aroi : 8 i/ metrar m m; g KRANSAR g- - Oh rekommenderar sig i grad6 kunders benagria håg- komsg Kransar utföras smakfullt ooh billigt= All m Tel 602- Riks Tel pr &r g:- halfåï - Prenumera på SOCAL-DEMOKRATEN 4: 50 kv&tal 2: 25 j ochinånad0:80 ~nnonsera i SOCAL-DEMOKRATEN landsorten: s pi åi 9: 20 half 8r Uppmana -- vänner och SOClAL=DEMOKRATBN 4: 60 kvartal 2: 30 bekanta att hålla och manad 0: 80 : ;>r ~renih-neration i Stockholin p~ expediti&ieii Folkets HUS / tr upp hm T& Rika Tel 20 9 landsc&n pi n&rmarite postkontor w - A A m a k uap Hvilken - Socialismen och den industriella utvecklingen Ned med Åkarpslagen! - T - Pris 20 öre if Gustav Bahg Pris :- och~ocialismen Karolus Dikter sf C O T W;+ : pris2~ öre y it K J Oabrielssoa Pris : - af Emil Vandervelle -Prii li - t Den socialistiska framtidsstaten Landtarbetarne som :helst kviiina; saskild eller j% -fabrik anstiilld kan görs vanner och bekanta en kji$ist med att tillhandahalla j~iet nu utkomiia för alla kvinnor beliöfiiga af pressen allmant lo - xdade prisbiljiga boken Den svenska kvinnans rattsliga ; stiillning amt redogurels; far i$ &illande lagstif t ning af Grco~g S~erns@di! 80 sid 8:0 P& 75 öve Zögprovisiola: Var god tillikvif i? Wnlfricl Vilhelrvasso~zs förlag Stockholm ett brefkort sie erhilles alla vidare upplysningar Kvinnornas Fackförbund iar till ä~dak~l att fackligt?&anisera hem- ch industriarbeterskor saval i Stockholm som andsorten synnerligast i sadana yrken som jfvervagande sysselsätta kvinnor i en fast >ch enig sammanslutning för att härigenom ppn8 manniskovardiga ekonomiska villkor rortare arbetstid reela arbetsaftal och öfriga sociala förmaner hvilka arbeterskorna i an- Seende till sitt arbetes varde för samhället har rattvist kraf pil att ei-halla Förbundet tillhör Landsorganisationen En bok far hvarje kvinna! Den svenska kvinnans rättsliga stallning kort redogorelse för :no gsllande lagstiftning af Georg Stjernstedt 80 sidor 8:o Pris 75 öre P& ett klart 8ttfattligt sprak framstalles lagens stadganden rbdande pritxis pyjudikzct o s y i samtliga friegor som nugi svensk kviiinns rattigheter och skyldigheter : Pressen bgteclrnay allinibt denna bok som mycket - föïtj&nst all och behöflig Shlinida skrifver dun: *Den för la kvinnor sakeiligen valkoinn~l skriften utmarker sig för stor reda ochklaïhet pie sainmta gltng den bereder ett verkligt noje att lasa pk grund af sin liffiilla stil): jr:?boken ar vill agnad att med tacksamhet motta- gas af en hvar och den bör icke fk saknas i nkot hem dar do sociala spörsmldlen diskiiter~sn sager Social- Demokraten Genom alla bolrhnndl eller frh G Walfrid - Wilhelmssons förlag Stockholm mot 90 öre i post- anvisning spar-: eller friu+rken Afdelningar i förbundet: Stockholm Rosettsömmerskornas fackförening 2 Mössömmerskornas 3 Tvätt- o strykerskornas 4 Linnesömmerskornas Liljeholmens verkstadsklubb Kungsholmens hvitvarufabriks verkstadklubb 5 : ~a~~sömmerskornas fackförening 6 Kladsömmerskornas J 7 Trikilstickerskornas fackförening 8 Tackstickerskornas 9 Föreningen för Stockholms baderskor Landsorten 0 Sömmerskeföreningen Falun Kappsömmerskeföreningen imnlmö 2 ~ömmerskeforenin~en E~qköpi~g 3 Kappsömmerskornas ff EsRilstzsna Arbeterskor organiseren Eder och SW ten Eder till Kvinnornas ~ackförbund Styrelsen Stockholm 904 A -B Arbetarnes tryckeri i