Lerums kommun budget Verksamhetsplan2014 Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lerums kommun budget Verksamhetsplan2014 Årsredovisning"

Transkript

1 Lerums kommun budget Verksamhetsplan Årsredovisning2014

2 Omslaget: Arbetet i en kommun spänner över ett stort antal områden. I Lerums kommun arbetar drygt personer för att ge bästa möjliga service till kommunens närmare invånare. Omslagsbild: Anna Rehnberg

3 ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Visionen sträcker sig till år Vilja och mål Vision Vilja och mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige inriktningar och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Årsredo visning Verksam - hetsplan Budget Utifrån Framtidsbild 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, och en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 3

4 Innehåll Året i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Vision Förvaltningsberättelse Lerum och omvärlden... 8 Verksamhetsuppföljning Mål och uppdrag Kommunens personal Ekonomisk analys Ekonomisk analys, koncern Resultaträkning Driftsredovisning Balansräkning Finansieringsanalys Noter Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Redovisningsprinciper Kommunens vatten och avlopp Va-redovisning Bilagor Måluppfyllnad Revisionsberättelse... XX 4

5 Året i korthet Så här används 100 kr i kommunalskatt 27,85 26,62 15,13 7,96 5,51 5,47 5,05 2,82 1,67 0,81 Äldre- och Grundskola Förskola Gymnasie- Individ Gator, vägar Övrigt Bibliotek, Räddnings- Politisk omsorg om skola och och och samhälls- kultur och tjänst verksamhet funktions- vuxen- familje- planering fritid hindrade utbildning omsorg Intäkter Statsbidrag och utjämning 8,1% Kostnader Personalkostnader 52,5% Bidrag 3,0% Avgifter 7,1% Köp av verksamheter 18,5% Bidrag 4,6% Övrigt 6,6% Skatter 73,6% Lokalkostnader 7,3% Övrigt 18,6% Fem år i sammandrag * Antal invånare Skattesats kommunen 21,08 21,08 20,65 20,65 20,65 Antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda Årets resultat (mnkr) 51,0-87,1 3,1 11,7 103,5 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Skatter, statsbidrag o utjämning (mnkr) Eget kapital (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Skulder per invånare (kr) inkl hela pensionsåtagandet exkl hela pensionsåtagandet Borgensåtagande per invånare (kr) * En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/

6 Kommunstyrelsens ordförande Ett på många sätt turbulent 2014 har passerat. För vår del inleddes det med valkampanj inför supervalåret, med val till EU-parlamentet i maj och till kommun, landsting och riksdag i september. Ett riksdagsval som genererat stora politiska utmaningar. För första gången i kommunens historia har vi fått en socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Lerum, efter 44 år av borgerligt styre. Jag ser med fortsatt tillförsikt på det politiska samarbetet i Lerum. Vi arbetar för att driva utvecklingen framåt, locka fler att bo i vår fantastiska kommun och att driva vår miljövision att bli Sveriges ledande miljökommun. Vi har ett historiskt positivt ekonomiskt resultat, som vida överstiger det som var budgeterat. En viktig anledning är förvaltningsledningens mycket goda arbete med att hålla i ekonomin, samtidigt som man levererar god service till invånarna. En hållbar ekonomi är en förutsättning för att kunna ge service till invånarna, nu och i framtiden. Då känns årets resultat med ett plus på 103,5 miljoner kronor mycket bra. Räknar man på resultatet för den löpande verksamheten är det ett plus på närmare 74 miljoner kronor. Det betyder att vi har en budget i balans och kontroll på pengarna. Den sociala hållbarheten är viktig i ett fungerande samhälle. Under året invigdes gångtunneln vid Ljungviksskolan. Ett färgsprakande resultat i ett nära samarbete mellan barn och unga i Gråbo, representanter från kommunen och konstnärer. Tunneln är en del i projektet kreativa skolvägar i Gråbo. Ett sätt att skapa trygga vägar till skolan, som ska locka fler att röra sig genom att exempelvis promenera eller cykla. I år var första gången på över hundra år som laxen lyckats leka i Säveån uppströms Hedefors kraftverk. Den nya fiskvägen som invigdes förra året har gjort laxleken möjlig igen. Nu vandrar den åter upp i Säveån i den 375 meter långa fiskvägen förbi kraftverket. Under året satte vi också spaden i marken för det världsunika bullerplanket Noisun. Cirka 450 meter bullerplank med solfångare som kommer att generera solenergi till vårt fjärrvärmesystem. Varje år är på många sätt händelserikt när man blickar tillbaka. Vissa år med fler glada nyheter som etsar sig fast, andra år överskuggas av mörkare nyheter har burit med sig många svarta rubriker med oroligheter i många delar av världen, som i Ukraina och Syrien. Ebolalarm har spridit oro globalt, samtidigt som andra sjukdomar dödar bortom alla rubriker, och drabbar de redan mest utsatta av fattigdom och oro. Att bekämpa fattigdomen i världen är en viktig nyckel för global balans. Inte minst för att kunna arbeta effektivt för att nå globala mål för klimat och miljö. För vem har möjlighet att tänka på klimatet när varje dag är en kamp för att kunna mätta hungriga magar? Vi har förmånen att kunna ha hållbarheten för ögonen. På olika sätt arbetar vi för att minska belastningen på miljö och klimat, och skapa ett samhälle där kvinnor, män, flickor och pojkar har samma möjligheter att forma sina liv. Henrik Ripa Kommunstyrelsens ordförande Foto: Ahlséns Foto

7 Vision 2025 Lerums vision är att vara Sveriges ledande miljökommun senast år Kommunstyrelsen har bestämt att Gråbo ska vara pilot och gå före i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. När visionen blivit verklighet präglas hela kommunen av ledorden hållbarhet, inflytande och kreativitet. Profilprojekt För första gången delades Lerums ljusgröna miljöpris ut i juni, som en direkt följd av visionsarbetet. Det ljusgröna miljöpriset bygger på samarbete mellan näringsliv och gymnasieungdomar och ska stimulera till miljösmart innovation. Priset gick till Cleanmotion som tillsammans med två gymnasister tagit fram en ny lösning för att underlätta för pendlare som inte vill ta bilen. En variant av den nya lösningen testades i förvaltningen under hösten, för att undersöka om det kan vara ett bra sätt att sänka energiförbrukning, klimatutsläpp och kostnad för förvaltningens transporter. Rapport väntas i januari. På sensommaren stod etapp ett klar i projektet med kreativa skolvägar i Gråbo då gångtunneln vid Ljungviksskolan invigdes. Projektet syftar till att omvandla Gråbo till en hållbar tätort genom att göra det lättare och roligare att välja aktiva transporter. I Gråbo invigdes under året också Lilla Gråborundan som ett första steg för att utveckla en hållbar besöksnäring på orten. Delaktighet Visionen om att bli Sveriges ledande miljökommun bygger starkt på delaktighet och inflytande. I medborgarenkäten framgår att känslan av delaktighet har minskat, särskilt bland män. Det här är bekymmersamt, och ett framgångsrikt visionsarbete behöver vända den här utvecklingen. Ett sätt att öka delaktigheten är medskapandegruppen i Gråbo som under året bland annat tagit initiativ till att fräscha upp Mjörnbotorget. Medskapandegruppen ligger också bakom idén om Lilla Gråborundan och startade i år en ny tradition att under nationaldagsfirandet välkomna nya svenska medborgare. Dessutom har medskapandeorganisationen gjorts om under 2014 för att framöver kunna engagera fler Gråbobor. En viktig utmaning under 2015 är just detta. I Floda fortsatte samarbetet genom processen Floda BID. Framgångar för klimatet Under året noterades de lägsta utsläppen av koldioxid sedan kommunen började följa statistiken. Klimatutsläppen från el och värme nådde under 2014 nästan målnivån som är satt för år 2020, sex år tidigare än målåret. För första gången syntes under 2014 också en liten nergång för koldioxidutsläppen från transporter, även om det är lång väg kvar innan målet nås där. Sveriges ledande förvaltning? Sveriges ledande miljökommun behöver en ledande förvaltning för att nå visionen. Under 2014 lyckades förvaltningen minska energiförbrukningen i kommunens lokaler rejält, vilket innebär mindre belastning på både ekonomi och ekosystem. Kommunens fordon har också blivit mer klimatsmarta då andelen förnybara drivmedel ökat. Utmaningen för förvaltningen är att fortsätta att synliggöra arbetet och att våga hitta nya lösningar för att gör arbetet smartare och resurssnålare. Årets mest omtalade Det var framförallt tre projekt inom kommunens gränser som blev omskrivna under året: Noisun, Fiskvägen i Hedefors och förnyandet av förvaltningens miljödiplomering. 7

8 Lerum och omvärlden Lerums kommun jobbar engagerat vidare med utmaningen och visionen att bli Sveriges ledande miljökommun. Kommunens arbete med att stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsdimensionerna växelverkar med omvärlden. Långsam global återhämtning 2014 var året då återhämtningen efter den världsekonomiska turbulensen skulle ta fart på allvar men så blev inte fallet. Det internationella konjunkturläget är fortfarande relativt svagt och Sveriges tyngs ned av euroområdets ekonomiska stagnation. När omvärlden inte ger draghjälp har Sverige blivit allt mer beroende av den inhemska efterfrågan och såväl privat som offentlig konsumtion har hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och låga räntor. BNP-tillväxten beräknas landa på cirka 1,9 procent 2014 jämfört med 1,3 procent föregående år, betydligt svagare än prognoserna. Enligt konjunkturinstitutet är dock de offentliga finanserna i bra skick och statsskulden låg. Under slutet av 2014 syntes en tydlig skillnad mellan näringslivets optimism och de privata hushållens dystrare tilltro till den ekonomiska utvecklingen de närmaste tolv månaderna. Arbetslösheten relativt låg i Lerum Arbetslösheten i Sverige har trots positiva prognoser legat i princip oförändrad kring åtta procent de senaste tre åren. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt mycket hög på 22,1 procent och skiljer även ut sig negativt i jämförelser mellan OECD-länderna. Antalet sysselsatta i Sverige har visserligen ökat under 2014 men så också arbetskraftsutbudet. Arbetslösheten beräknas nu börja sjunka ner mot 6,6 procent till Lerum har historiskt sett haft en låg arbetslöshet. Arbetslösheten i Lerums kommun i åldersgruppen var 3,4 procent 2014 vilket är bland de lägsta nivåerna i hela Västra Götaland. Även ungdomsarbetslösheten är låg i förhållande till övriga kommuner i regionen. Arbetslösheten för män är högre än för kvinnor. För en blivande ledande miljökommun är det självklart fokus på att öka andelen jobb på hemmaplan, och då med särskilt fokus på gröna jobb; arbeten inom branscher och företag som stöder en hållbar utveckling. Genom näringslivsstrategin arbetar Lerum för att öka andelen gröna jobb i kommunen. Fler har det bättre men klyftorna växer Världshälsan förbättras stadigt och allt färre lever under gränsen för extrem fattigdom, det vill säga 1,25 dollar att röra sig med per dag. Samtidigt ser vi ett skifte där så kallade rikedomssjukdomar nu står för den största sjukdomsbördan (förlust av levnadsår) vilket är en dramatisk förändring sett över 20 år. Hjärtinfarkt, cancer, diabetes och andra sjukdomar har kommit ikapp och passerat infektioner, undernäring och spädbarns-/mödrasjukdomar vad gäller andelen av sjukdomsbördan. Det finns en stor medvetenhet såväl globalt som nationellt och lokalt om de vanligaste hälsofarorna och förebyggande arbete men tyvärr finns en förskjutning innan livsstilsmönster förändras i större skala. Relativt sett ökar klyftorna och nyligen nåddes en brytpunkt då världens 80 rikaste personer tillsammans blev rikare än hela den fattigare halvan av jordens befolkning. Det socioekonomiska sambandet är tydligt och bara i Västra Götaland skiljer det nära tio år i medellivslängd mellan de bostadsområden där man har bäst respektive sämst inkomst i jämförelser. Ur ett jämställdhetsperspektiv kan vi i Sverige fortfarande se en genomsnittlig löneskillnad på drygt 13 procent mellan kvinnor och män. Lerum jobbar aktivt med att utjämna osakliga löneskillnader för kommunens anställda samt jämställdhetsintegrera verksamheten och motverka könsstereotyper i enlighet med CEMR-deklarationen. 8

9 Vi blir fler och vi blir äldre Folkökningen i Sverige med en miljon människor från 2004 fram till 2017 sker i rekordfart. Två huvudfaktorer står bakom ökningen, dels att vi blir allt äldre och dels att vi har en hög nettoinvandring till Sverige. Precis som i många andra västländer fortsätter den äldre delen av befolkningen i Sverige att öka både i antal och i andel, vilket signalerar om större omsorgsbehov och större efterfrågan på arbetskraft i välfärdssektorn. Delvis finns lösningen i det tillskott i arbetskraften som invandringen utgör och som vissa samhällssektorer skulle ha stora problem att klara sig utan. Samtidigt ökar kraven på landets kommuner att ta emot och erbjuda förutsättningar för bra integration för nyanlända. Drygt personer sökte asyl i Sverige 2014 vilket är den högsta siffran sedan Lerums kommun har också en åldrande befolkning och under de senaste fem åren har befolkningstillväxten ökat mest inom ålderskategorierna 65-79, och 80 år och uppåt. Inom kategorin 25 till 44 år och år har Lerum haft en negativ befolkningstillväxt. Den totala befolkningstillväxten i kommunen landade på över en procent under 2014 och invånar- antalet förväntas passera under Klimatfrågan och oljetoppen Klimatfrågan är alltjämt högaktuell och det globala forskningskollektivet uppskattar att utsläppen av växthusgaser behöver minska med cirka 50 procent till år 2050 jämfört med år blev det varmaste året som man uppmätt i Sverige någonsin. Oljepriset sattes under stor press under 2014 och parallellt med ett kraftigt uppsving i bilförsäljningen har inte diskussionen kring oljetoppen varit lika högljudd. Miljöfordonsförsäljningen ökar också i Sverige men den möjliga miljövinsten försvagas av att det fortfarande är relativt liten andel som är elfordon. Lerums kommun arbetar aktivt med att stimulera hållbart resande och i de egna verksamheterna ligger Lerum topp tre i landet när det gäller andelen miljöfordon. Samtidigt deltar kommunen i innovativa samarbetsprojekt för hållbara transportlösningar. Även inom byggnadssektorn är kommunen bland de Sverigeledande vad gäller energieffektivitet i de egna fastigheterna och främjande av energieffektiva privatbostäder. 9

10 Verksamhetsuppföljning Lerums kommun har ett historiskt högt ekonomiskt resultat, samtidigt som verksamheterna presterar bra kvalitet och service till invånarna. Lerums kommun uppfyller mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen och Lerum tillhör den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Kommunens resultat uppgick till +103,5 mnkr och är historiskt det högsta resultat som kommunen redovisat. Det är också en markant förbättring jämfört med föregående år. Framför allt visar kommunens verksamheter ett positivt resultat och presterar en kvalitativ verksamhet. Reavinster inom exploateringsverksamheten och lägre räntekostnader bidrar också till överskottet. Kommunens viktigaste intäktskälla, skatter och statsbidrag, ökade med 2,5 procent under året, vilket är en relativt låg ökningstakt. Trots det klarar kommunen ett rekordresultat och uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. Vision 2025 gör synliga avtryck För första gången delades Lerums ljusgröna miljöpris ut, som en direkt följd av visonsarbetet och med starka inslag av ledorden kreativitet och delaktighet. Det ljusgröna miljöpriset är ett exempel på kommunstyrelsens prioriterade inriktning att söka samarbete för att nå visionen. Lerums ljusgröna miljöpris ska stimulera till miljösmart innovation. Priset gick till Cleanmotion som tillsammans med två elever från Lerums gymnasium tagit fram en ny lösning för att underlätta för pendlare som inte vill ta bilen. I september invigdes första etappen av projektet kreativa skolvägar i Gråbo. En färgsprakande gångoch cykeltunnel har kommit till i nära samarbete med unga i Gråbo, medarbetare från kommunen och konstnärer. I centrala Lerum blev visionsarbetet synligt på ett konkret sätt när det unika bullerplanket och solfångaren Noisun kom på plats i takt med att hösten övergick i vinter. Invigning sker till våren Ett sätt att öka delaktigheten är medskapandegruppen i Gråbo som under året bland annat tagit initiativ till att fräscha upp Mjörnbotorget. Medskapandegruppen ligger också bakom idén om Lilla Gråborundan och startade i år en ny tradition att under nationaldagsfirandet välkomna nya svenska medborgare. God kvalitet med spets i energieffektivitet Vi har en hög kvalitet i förskola och skola, med en hög kundnöjdhet och trygga barn och elever. IT-satsningen en till en har avslutats under året och ger nu förutsättningar för att användas i den pedagogiska verksamhetsutvecklingen. Trots att antalet ungdomar i gymnasieålder är sjunkande så lyckas Lerums gymnasium behålla sin attraktivitet i regionen. Kommunens omsorgsverksamhet har med intensivt arbete uppnått en ekonomi i balans. Ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete har genomförts samtidigt som en hög kvalitet och kundnöjdhet kunnat behållas. Under ett par års tid har det varit brist på platser i särskilt boende, framförallt för personer med demenssjukdom. Under året togs den första etappen av Nya Lundbygården i bruk. Därmed har kommunens tillgång på platser för personer med demenssjukdom varit i nivå med efterfrågan. Kommunen har under året utökat sitt åtagande om mottagande av ensamkommande flyktingbarn, och i augusti öppnade kommunens första asylboende för målgruppen. Planproduktionen har varit den högsta på många år och vi ser ett trendbrott när det gäller antagna detaljplaner. Det gör det möjligt att uppfylla kommunfullmäktiges mål avseende 1 procent befolkningsutveckling. Lerums kommun är sverigeledande när det gäller att producera högkvalitativa och miljöklassade byggnader för de kommunala verksamheterna. Lerum hamnar också i toppskiktet i landet när det gäller att stimulera energieffektivt byggande av enskilda bostäder. Supervalåret 2014 genomfördes med val till EU-parlamentet i maj och till kommun, landsting och riksdag i 10

11 september. Valdeltagandet var högt och möjligheten att förtidsrösta utnyttjades av fler än tidigare. Jämställdhet Lerums kommun har lagt en god grund för jämställdhetsintegreringsarbetet. Det konstateras efter deltagandet i Sveriges kommuners och landstings, SKL:s, Program för Hållbar jämställdhet. Arbetet med implementering av kommunövergripande handlingsplan för jämställdhet har fortsatt. Fokus har legat på följande tre målområden: Ökad kunskap Kunskapshöjande insatser har under året främst förekommit inom ramarna för ordinarie resurser. Sammantaget ska åtgärderna bidra till att hålla frågan levande och aktuell. Integrering av jämställdhet i styrningen Åtgärderna fortsätter fokusera på könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalys. Året har inneburit att samtliga ärenden till kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott numer innehåller en jämställdhetsbedömning för att säkra ett jämställdhetsperspektiv i beslutsunderlaget. Jämställd service Arbetet fortsätter för att stödja en uppföljning fördelad på kön och för att identifiera relevanta områden för att säkerställa en jämställd service till kommunens medborgare och brukare. I takt med att tillämpning av jämställdhetsanalys ökar förväntas effekten i form av jämställd service bli mer synbar. 11

12 Mål och uppdrag Vilja och mål är kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011 till Utifrån Vilja och mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra. I budget 2014 finns utöver viljeinriktningar och mål ytterligare mål som återfinns under rubriken övriga mål och uppdrag. Arbetet med att uppfylla uppsatta mål och uppdrag har fortsatt under 2014 och nu är 76 procent uppfyllda eller delvis uppfyllda. Förvaltningen bedömer detta som ett gott resultat. Se jämförelse med delåret då måluppfyllelsen i samma kategori var 69 procent. De mål som särskilt kan framhållas under 2014 är: Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Lerums befolkning ökade med 1,15 procent under Enligt den befolkningsprognos som gjordes 2014 kommer kommunen att uppfylla målet under den kommande 10-årperioden. Utveckla en modell för att förbättra dialogen med medborgare, exploatörer med mera. Planenheten på Sektor samhällsbyggnad har under året arbetat med olika metoder för möten med allmänheten, och hur en medborgardialog kan ske mycket tidigt, innan planprocessen i egentlig mening har startat. Näringslivsrådet för dialog och näringslivsfrågor har skapats. Tillvarata förslag från medborgare. Aktivare insatser på kommunens facebook-sida ger medborgarna ytterligare en dialogkanal för frågor, information och tips. Ett utvecklingsarbete pågår med att komplettera den tekniska plattformen med en mobilapp. Förbättra möjligheter för närproducerande att bli leverantörer. Årets arbete med målet har gett resultat och innebär flera nya avtal med lokala leverantörer, bland annat inom yttre miljö och växtskötsel, och kläder. Dialogmöten med enskilda företagare och andra former av samarbeten har ökat. Krav och avtal har anpassats för att underlätta för lokala leverantörer. Teknik ska vidareutvecklas i skolan. En mängd åtgärder har genomförts för att utveckla såväl utbildningen som kontakten med elever och med vårdnadshavare. Satsningen en-till-en, alltså en bärbar lärplattform till varje elev, är nu fullt utbyggt i årskurser 4-9 i grundskolan och i hela gymnasiet. Teknik för att underlätta för äldre kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. I arbetet med målet genomförs nu videovårdsplaneringar i samverkan med Alingsås lasarett. Äldreboendet Nya Lundbygården använder digitala signeringslistor som ger en snabb överblick över de önskemål och behov som ska tillgodoses hos varje individ och när. Hemtjänsten använder digitala lås för att skapa en tryggare omsorg genom att nyckelhanteringen blir säkrare. Åtgärder för kostnadseffektiviseringar inom Sektor stöd och omsorg. Målet med att få en ekonomi i balans är nu uppnått med de genomlysningar av verksamheten som genomförts. Intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Handläggarna som arbetar med våld i nära relationer har, förutom individuellt stöd till utsatta, utbildningar för särskilda grupper inom sektorn, så kallade upptäckargrupper. Upptäckargrupper är medarbetare som arbetar med att upptäcka personer som befinner sig i utsatta situationer. Under året har 173 medarbetare inom sektorn fått utbildningen. Arbetet är förankrat i all verksamhet inom sektorn. Statuskategori Antal mål delår 2014 % Antal mål helår 2014 % Uppfyllt 1 2,2% 5 11,1% Delvis uppfyllt/ 30 66,7% 29 64,4% Positiv trend Arbetet inlett 12 26,7% 10 22,2% Ej uppfyllt/ 2 4,4% 1 2,2% Negativ trend Totalt ,0% ,0% 12

13 Kommunens personal Antalet anställda i Lerums kommun är 2734 personer, varav 2423 personer är tillsvidareanställda. Utvecklingen går i rätt riktning inom andelen heltidsanställda och området jämställda löner. Sjukfrånvaron är däremot fortsatt hög. Anställda Antalet tillsvidareanställda och antalet årsarbetare är i princip oförändrat jämfört med Totalt uppgår antalet tillsvidarenställda till personer (+9) och antalet årsarbetare till stycken (+27). Av de tillsvidareanställda är 82,3 procent kvinnor och 17,7 procent män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 93,3 procent för hela kommunen. Kvinnors sysselsättningsgrad är 92,5 procent och för män ligger den på 96,9 procent. Den största ökningen på det här området har skett bland grundskollärare. Andelen heltidsanställda kvinnor är 68,1 procent, jämfört med 67 procent år 2013, och andelen heltidsanställda män är 87,9 procent, jämfört med 86 procent år Den totala andelen heltidsanställda är 71,6 procent av alla tillsvidareanställda, 70 procent Den största förbättringen här har noterats bland måltidspersonal. Av andelen personer i chefsbefattning är 69,6 procent kvinnor och 30,4 procent är män. Kvinnornas andel har ökat från 68 procent till 69,6 procent mellan åren 2013 och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel hel(der och del(der ,4% 7,4% 24,1% 68,1% 0,2% 4,0% 7,9% 87,9% 0,4% 6,8% 21,2% 71,6% Kvinnor Män Totalt 0-49% 50-74% 75-99% Hel=d Flest går i pension vid 65 Medelåldern bland tillsvidareanställda är 46,5 år. Kvinnors medelålder är 46,3 år och männen ligger på 47,2 år. Det innebär att medelåldern överlag har höjts knappt ett år jämfört med år Förvaltningen bedömer åldersstrukturen som tillfredsställande ur ett arbetsgivarperspektiv 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Åldersstruktur bland anställda ,0% 22,4% 31,8% 25,9% 12,0% Andelen tillsvidareanställda personer över 60 år är 12 procent. Under året avgick 57 personer med ålderspension, vilka återfinns i åldrarna 60 till 67 år. För kommande femårsperiod beräknas närmare 300 personer avgå med ålderspension, vilket går i linje med tidigare prognoser. Generellt är det positivt för arbetsgivaren med så stor variation som möjligt beträffande pensionsålder för de anställda Ålder vid pension, könsuppdelad Kvinnor Män 13

14 Personalomsättningen under 2014 ligger på 9,9 procent. Det är en minskning jämfört med 2013 års siffror, som då låg på 15 procent. De största skillnaderna jämfört med 2013 är att antalet avgångar beroende på ålderspension, verksamhetsövergång samt arbetsbrist har minskat. Personalomsättningen mäter andelen medarbetare som slutat i kommunen under året jämfört med antalet anställda vid årets ingång. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Personalomsä?ning ,2% 8,4% 9,9% Kvinnor Män Totalt Löner Medianlönen för samtliga anställda har ökat med 2,2 procent. Kvinnornas har ökat med 1,5 procent och männens med 0,7 procent. Kvinnors medianlön är 92,3 procent av männens, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter från föregående år. Det medvetna och strategiska jämställdhetsarbetet är en del av förklaringen till att kvinnor och mäns medianlöner närmar sig varandra. Sjukfrånvaron ökar Lerums kommun är sedan 2013 en av de kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, som har hög sjukfrånvaro. Den bilden har trots att området prioriterats inte förändrats under Jämförelse mot tidigare års siffror försvåras av att vi har bytt personalsystem. Underlag för framräkning av sjukfrånvarostatistiken i de olika systemen inte är identiska. Sjukfrånvaron redovisas därför inte i diagramform. Sjukfrånvaron under 2014 ligger på 8,3 procent, vilket kommer utgöra det nya basvärdet för framtida jämförelse. Att detta är otillfredsställande högt och totalt sett signalerar en ökning, oavsett systemskifte, står helt klart. Sjukfrånvaron har ökat generellt och det är den långa sjukfrånvaron som ökar. Den korta frånvaron är i stort sett oförändrad. Sjukfrånvaron ökar mest bland kvinnor i de äldre åldrarna. Även skillnaden mellan könen ökar. Barnskötare, förskollärare och måltidspersonal är yrkesgrupper som sticker ut med höga sjukfrånvarosiffror, siffror som ökat mycket jämfört med föregående år. Lerum Energi AB Lerum Energi AB hade, den 31 december 2014, 30 personer anställda tillsvidare. Antalet årsarbetare är också 30. Av de anställda är 74 procent män och 26 procent kvinnor. Medelåldern är 48 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 99,33 procent. Sjukfrånvaron uppgick till två procent under Medianlöneutveckling Kvinnor Män Totalt Nyckeltalen redovisas per den 1 november Sjukfrånvaro redovisas per den 31 december. 14

15 Ekonomisk analys Årets resultat uppgick till +103,5 mnkr och är en kraftig förbättring jämfört med föregående år och även i jämförelse med resultatet under den senaste 10-årsperioden. Resultatet är i första hand orsakat av en betydligt starkare resultatutveckling inom kommunens verksamheter, här återfinns ett överskott på 65,3 mnkr. Därutöver har reavinster inom exploateringsverksamheten (+29,7 mnkr) och ett gynnsamt ränteläge bidragit till resultatet. Årets budgeterade resultat uppgick till +11,5 mnkr. Exkluderas slutredovisningen av exploateringsprojekten uppgår årets resultat till +73,8 mnkr, vilket ger en mer rättvisande bild av den löpande verksamheten. Resultatet har successivt växt under året i relativt jämn takt. Under året har resultat och prognostiserat resultat avvikit från varandra och vid årets slut kan konstateras att resultatprognoserna under året varit försiktiga. Vid delårsbokslutet prognostiserades ett överskott på 49,5 mnkr. Samtliga sektorer redovisar bättre resultat än vad som prognostiserades i samband med delårsbokslutet. Resultatavvikelser av mer betydande karaktär återfinns inom Sektor lärande som avviker positivt med +49,1 mnkr och inom finansförvaltningen som avviker positivt med +26,7 mnkr. Avvikelsen inom finansförvaltningen förklaras i huvudsak av reavinsten inom exploateringen. Avvikelsen inom Sektor lärande förklaras till stor del av återhållsamhet i organisationen och att vidtagna åtgärder, för att få enheternas ekonomi i balans, har fått större ekonomisk effekt än tidigare beräknat samt att flera enheter inte fullt ut genomfört planerade åtgärder under hösten. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgår till 193,6 mnkr vilket är lägre än planerade 270 mnkr. Under året har kommunen tagit upp nya lån på 100 mnkr, vilket är lägre än beräknat utifrån en lägre investeringsvolym än planerat. Måluppfyllnad Enligt kommunallagen ska Sveriges kommuner formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Lerums styrmodell för god ekonomisk hushållning omfattar fyra nyckeltal, årets resultat, soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. För varje nyckeltal formuleras mål. Soliditet: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet. Långfristiga skulder per invånare: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med lägst långfristiga skulder per invånare. Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtaganden avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 procent i genomsnitt över rullande tioårsperioder. Årets resultat: Att uppfylla balanskravet. Ovanstående definitioner för soliditet och långfristiga skulder, innebär att kommunen ska befinna sig inom ett intervall där den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner sätter både golv och tak för respektive nyckeltal. Det innebär att om nyckeltalen för den valda gruppen förändras, så att golv respektive taknivån ändras, ändras också Lerums kommuns målintervall. Uppfyller målen för god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från de finansiella nyckeltalen uppfyller Lerums kommun målen för god ekonomisk hushållning år Resultatet enligt balanskravsutredningen är positivt och Lerums kommunkoncern tillhör de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. 15

Bokslutskommuniké 2014

Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommuniké 2014 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2014 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

bokslutskommuniké 2011

bokslutskommuniké 2011 bokslutskommuniké 2011 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2011 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Periodrapport OKTOBER

Periodrapport OKTOBER Periodrapport OKTOBER 2013 l Resultat januari oktober -102 mnkr (219 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,0 % (2,7 %) l Skatter och statsbidrag 2,3 % (3,3 %) l Helårsprognos -190 mnkr (136 mnkr) Omvärldsanalys

Läs mer

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April

Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April Periodrapport Ekonomisk sammanfattning April 2015 Ekonomi l Resultat januari april 37 mnkr (67mnkr) l Nettokostnadsökning 8,1 % (1,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,7 % (4,9 %) l Helårsprognos 170 mnkr

Läs mer

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014

Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn 29 augusti 2014 Översiktlig granskning av delårsrapport 2014 Torsås kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

Bokslutskommuniké 2015

Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommuniké 2015 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2015 års utfall. Förändringar kan komma att ske i den slutliga årsredovisningen, som fastställs

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2013 Verksamhetsplan Årsredovisning 1 Omslaget: För att på ett tydligt sätt visa konkreta steg som tas för att bli Sveriges ledande miljökommun har ett visionspussel tagits fram, placerat

Läs mer

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2014 VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KS 2014-10-01 KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Boksluts- kommuniké 2007

Boksluts- kommuniké 2007 s- kommuniké Sammantaget blev det ekonomiska resultatet i Södertälje kommun och Telgekoncernen positivt, enligt det preliminära bokslutet. År var målet för god ekonomisk hushållning i kommunen ett positivt

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Osby kommun Granskning av delårsrapport per

Osby kommun Granskning av delårsrapport per Osby kommun Granskning av delårsrapport per 2014-08-31 2014-10-01 Thomas Hallberg Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Osby kommun gjort en översiktlig granskning av

Läs mer

Bokslutskommuniké 2013

Bokslutskommuniké 2013 Bokslutskommuniké 2013 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsstyrelsen och landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Caroline Liljebjörn Kristina Lindhe 21 oktober 2013 Granskning av delårsrapport 2013 Emmaboda kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN

31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN 31 AUGUSTI 2015 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se KOMMUNINFORMATION

Läs mer

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna

Verksamhetsplan 2015-2017. Förslag från Socialdemokraterna Färgelanda kommun Verksamhetsplan 2015-2017 Förslag från Socialdemokraterna INNEHÅLLSFÖRTECKNING - ÖVERGRIPANDE MÅL SID 3-7 - EKONOMISKA FÖRUTSÄTTNINGAR, MÅL OCH KOMMUNBIDRAG SID 8-10 2 Vision, mål och

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287

Dnr KK13/346 POLICY. Policy för god ekonomisk hushållning. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 POLICY för god ekonomisk hushållning 2013-12-10 287 Dnr KK13/346 2/8 Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 2 Syfte... 3 3 Utgångspunkter och principer... 3 3.1 Avgränsning... 4 3.2 Politiska

Läs mer

Finansiell analys kommunen

Finansiell analys kommunen Finansiell analys kommunen Budget 2010, plan 2011-2013 Årets resultat 2010 budgeteras till 19,3 mkr och nettoinvesteringarna inklusive beräknad ombudgetering uppgår till 123,6 mkr. Årets resultat motsvarar

Läs mer

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per

Laholms kommun Granskning av delårsrapport per Laholms kommun 2015-10-14 Magnus Helmfrid Syfte med granskningen EY har på uppdrag av kommunrevisionen i Laholms kommun gjort en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2015-08-31. Enligt kommunallagen

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor

Vellinge kommun. Översiktlig granskning av delårsrapport per September Auktoriserad revisor Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2015-06-30 September 2015 Lars Starck Auktoriserad revisor Tobias Lundell Revisor Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Granskning av delårs- rapport 2012

Granskning av delårs- rapport 2012 Revisionsrapport Granskning av delårs- rapport 2012 Karlstads kommun Daniel Brandt Stefan Fredriksson Lars Dahlin Maria Jäger Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2015 Verksamhetsplan Årsredovisning ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Lerums kommuns vision är

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Malin Kronmar Caroline Liljebjörn Pär Sturesson Granskning av delårsrapport 2014 Kalmar kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat

Ekonomisk översikt. Årets resultat. Kommunkoncernens resultat Ekonomisk översikt Årets resultat Kommunens resultat (förändring av eget kapital) visar för verksamhetsåret 26 ett överskott om 12,5 Mkr, vilket är bättre än tidigare gjorda prognoser. Vännäs Bostäder

Läs mer

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011

Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 1 (6) Kommunledningskontoret 2012-03-13 Dnr KS Stig Metodiusson Kommunstyrelsen Årsredovisning för Linköpings kommun 2011 FÖRSLAG TILL KOMMUNSTYRELSEN 1. Kommunstyrelsen bedömer att kommunens mål för god

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2016

Granskning av delårsrapport 2016 Granskningsrapport Richard Vahul Jenny Nyholm Granskning av delårsrapport 2016 Nynäshamns kommun Granskning av delårsrapport 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2

RÄTTVISANDE RÄKENSKAPER...2 Rapport Åtvidabergs kommun Granskning delårsrapport 2006-08-31 2006-10-17 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Åtvidabergs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012-08-31 Smedjebackens kommun Malin Liljeblad Godkänd revisor Fredrik Winter Revisor Oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Preliminär Bokslutsrapport December 2016

Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Preliminär Bokslutsrapport December 2016 Resultatet uppgår till 59 mkr Nämndernas resultat är sammanlagt 22 mkr bättre än budget Kommunen har investerat för 175 mkr. Samtliga fyra finansiella mål nås.

Läs mer

Syfte med granskningen

Syfte med granskningen Vellinge kommun Översiktlig granskning av delårsrapport per 2014-08-31, utkast Oktober 2014 Alexander Carlsson Auktoriserad revisor / Certifierad kommunal yrkesrevisor Tobias Lundell Syfte med granskningen

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport Anna Carlénius Revisionskonsult Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Granskning av delårsrapport 2015 Övertorneå kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 1.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn Granskning av delårsrapport 2014 Vimmerby kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014

Granskning av delårsrapport 2014 Granskningsrapport Caroline Liljebjörn 8 september 2014 Granskning av delårsrapport 2014 Borgholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun

Granskning av delårsrapport. Torsås kommun Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Torsås kommun Åsa Bejvall augusti 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna september/oktober 2014 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2014 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning 1 Omslaget: Under 2012 lanserades En hållbar matkasse som är en recepttjänst från Lerums kommun med tips på klimatsmart mat. En möjlighet att både

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT

GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT GÖTEBORGS STAD DELÅRSRAPPORT per augusti 2012» Syfte med och målgrupp för delårsrapporten Kommunerna skall enligt den Kommunala redovisningslagens nionde kapitel upprätta minst en delårsrapport per år.

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Månadsrapport November 2010

Månadsrapport November 2010 Månadsrapport Månadsrapport januari-november Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet för perioden januari-november visar ett överskott på 174 mkr före finansiella poster, vilket är 93 mkr bättre

Läs mer

Policy för god ekonomisk hushållning

Policy för god ekonomisk hushållning Datum hushållning Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: KF 271/2016 Dokumentägare: Ekonomidirektör Ersätter dokument: hushållning, antagen av KF 41/2014 Relaterade dokument: Ekonomistyrningspolicy Målgrupp:

Läs mer

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014

Månadsrapport Ekonomi och Personal. Nybro kommun Okt 2014 Månadsrapport Ekonomi och Personal Nybro kommun Okt 2014 Innehållsförteckning Ekonomi... 3 Driftsredovisning... 3 Driftsredovisning per område/förvaltning... 4 Investeringsredovisning... 6 Avtalstrohet...

Läs mer

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC

Granskning av Malmö stads årsredovisning Mattias Haraldsson, PwC Granskning av Malmö stads årsredovisning 2010 Mattias Haraldsson, PwC 1 Innehåll Sammanfattning... 3 Iakttagelser - Förvaltningsberättelsen... 4 Formellt innehåll... 4 God ekonomisk hushållning... 4 Verksamhetsmål...

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun Budget 2011 Verksamhetsplan Årsredovisning Omslaget: Lerum ska i all kommunal verksamhet arbeta aktivt med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det innebär bland annat

Läs mer

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr

Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut AB 1(6) Delårsrapport 1 januari 31 mars 2008 Org. nr 556464-6874 Perioden i sammandrag för SP-koncernen Verksamheten Ägarens uppdrag till SP är att som en del av

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR)

Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv (RUR) VALLENTUNA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE KOMMUNLEDNINGSKONTORET 2013-10-04 DNR KS 2013.392 MARIE WALLIN SID 1/2 REDOVISNINGSANSVARIG 08-58785032 MARIE.WALLIN@VALLENTUNA.SE KOMMUNSTYRELSEN Tjänsteskrivelse Resultatutjämningsreserv

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS

UPPFÖLJNING. Per 31 oktober Svalövs kommun. Till KS UPPFÖLJNING Per 3 oktober 26 Svalövs kommun. Till KS 625 2 Innehållsförteckning Inledning 2. Kommunens ekonomi. Utfall per 3 oktober 2 2. Kommunens ekonomi. Prognos för helår 2 3. Integrationsprojekt 6

Läs mer

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31

Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 Eslövs kommun Granskning av delårsrapport per 2012-07-31 2012-10-10 Anders Löfgren Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Eslövs kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Delårsrapport 2012-08-31

Delårsrapport 2012-08-31 Revisionsrapport Delårsrapport 2012-08-31 Vänersborgs kommun Oktober 2012 Håkan Olsson Henrik Bergh Hanna Robinson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Uppdraget...2 2.1 Bakgrund...2 2.2 Syfte,

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2013 2014 2015 2016 2017 2018 BNP* 1,3 1,9 2,9 3,2 2,3 1,9 Sysselsättning, timmar* 0,4 2,1 1,5 1,1 0,7 0,4 Öppen

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä

Revisionsrapport. Delårsrapport 2010. Oxelösunds kommun 2010-09-29. Matti Leskelä Revisionsrapport Oxelösunds kommun 2010-09-29 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning... 1 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Syfte, revisionsfrågor och avgränsning... 2 1.3 Revisionskriterier...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ

MÅNADSRAPPORT 2013 MAJ MÅNADSRAPPORT Månadsrapport januari maj Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-maj visar ett överskott på 6 mkr, vilket är 49 mkr bättre än budget.

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Oxelösunds kommun September 2012 Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014

Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015. Kävlinge kommun. Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2015 Kävlinge kommun Granskning av årsbokslut och årsredovisning 2014 Sammanfattning...2 1. Inledning...3 2. Resultatutfall 2014...3 2.1 Utfall

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2014:2

Granskning av delårsrapport 2014:2 Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Landstinget i Jönköpings län Granskning av delårsrapport 2014:2 Landstinget i Jönköpings län Innehåll 1. Sammanfattning...

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2011 Trelleborgs kommun Anders Thulin Bengt-Åke Hägg Alf Wahlgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9

Söderhamns kommun. Granskning av delårsrapport per den 31 augusti Revisionsrapport. KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Granskning av delårsrapport per den 31 augusti 2006 KPMG 11 oktober 2006 Antal sidor 9 Innehåll 1. Sammanfattning 1 2. Bakgrund 1 3. Ansvarsavgränsning 2 4. Granskning 2 5. Revisionsmål 3 6. Granskningens

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Täby kommun September 2008 Åsa Sandgren Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...4 2.1 Bakgrund...4 2.2 Syfte och omfattning...4

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun

Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Revisionsrapport* Granskning av delårsbokslut per 31 augusti 2008 Söderhamns kommun Oktober 2008 Micaela Hedin Certifierad kommunal revisor Pär Månsson Certifierad kommunal revisor Auktoriserad revisor

Läs mer

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6

Landstinget Dalarna. Översiktlig granskning av delårsrapport per KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 Översiktlig granskning av delårsrapport per 2011-04-30 KPMG AB 30 maj 2011 Antal sidor: 6 1. Inledning och sammanfattning Vi har utfört en översiktlig granskning av delårsrapporten per 2011-04-30 för.

Läs mer

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1

TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 TOMELILLA KOMMUN KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Nr B 13:1 Kf 164/2013 Dnr KS 2013/310 Reglemente för resultatutjämningsreserv (RUR) Bakgrund Enligt kommunallagen 8 kap 1 ska fullmäktige besluta om riktlinjer

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2008

Granskning av delårsrapport 2008 Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2008 Smedjebackens kommun September 2008 Robert Heed Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Uppdrag och ansvarsfördelning... 2 1.2 Kommunfullmäktiges mål

Läs mer

Månadsrapport mars 2013

Månadsrapport mars 2013 Månadsrapport mars Ekonomiskt resultat -03-31 67,1 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med mars uppgår till 67,1 mkr. För motsvarande period 2012 var resultatet 3,4

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv 1 (10) Kommunledningskontoret 2013-04-10 Dnr Ks 2013- Ekonomiavdelningen Birgitta Hammar Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning samt hantering av markeringar och resultatutjämningsreserv

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Trosa kommun Oktober 2012 Matti Leskelä Anna Gröndahl Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport Staffanstorps kommun Carl-Gustaf Folkeson Emelie Lönnblad Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte, revisionsfrågor

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Riktlinjer för god ekonomisk hushållning, riktlinjer för resultatutjämningsreserv och avsättning/nyttjande av reservfond Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2015

Granskning av delårsrapport 2015 Granskningsrapport PerÅke Brunström, Certifierad kommunal revisor Granskning av delårsrapport 2015 Haparanda Stqd Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Syfte,

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2012. Hans Axelsson Carl Sandén Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2012 Götene kommun Hans Axelsson Carl Sandén mars 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2 Revisionsfråga och metod 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Klippans kommun Mattias Johansson Alf Wahlgren 10 oktober 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 3 2.1 Bakgrund 3 2.2 Syfte,

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsrapport januari februari

Månadsrapport januari februari Månadsrapport januari februari Ekonomiskt resultat Periodens utfall Resultatet före finansiella poster för perioden januari-februari visar ett överskott på 21 mkr, vilket är 25 mkr bättre än budget. Grafen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011

Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2011 Revisionsrapport 11/2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2012 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2011 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 3 3 Syftet med granskningen...

Läs mer

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per

Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per Skurups kommun Rapport från granskning av delårsrapport per 2015-08-31 Erik Mauritzson Syfte med granskningen Ernst & Young har på uppdrag av kommunrevisionen i Skurups kommun gjort en översiktlig granskning

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer