Lerums kommun budget Verksamhetsplan2014 Årsredovisning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lerums kommun budget Verksamhetsplan2014 Årsredovisning"

Transkript

1 Lerums kommun budget Verksamhetsplan Årsredovisning2014

2 Omslaget: Arbetet i en kommun spänner över ett stort antal områden. I Lerums kommun arbetar drygt personer för att ge bästa möjliga service till kommunens närmare invånare. Omslagsbild: Anna Rehnberg

3 ÖVERGRIPANDE STYRDOKUMENT Budget Vision Visionen synliggör vad Lerums kommun ska kännetecknas av ur ett långsiktigt perspektiv. Visionen sträcker sig till år Vilja och mål Vision Vilja och mål Utifrån visionen anger kommunfullmäktige inriktningar och mål för kommunens verksamhet under mandatperioden. Årsredo visning Verksam - hetsplan Budget Utifrån Framtidsbild 2018 ska budgeten sätta ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra för det kommande året, och en plan för ytterligare två år. Budgeten anger vilka prioriteringar som görs i syfte att nå de uppställda målen. Verksamhetsplan Verksamhetsplanen är kommunstyrelsens uppdragsbeskrivning till kommunförvaltningen för att uppfylla målen i budget. Årsredovisning Årsredovisningen avlämnas av kommunstyrelsen till kommunfullmäktige. Den följer upp hur verksamheterna arbetat med uppdragen under året som gått utifrån budgeten. 3

4 Innehåll Året i korthet 5 Kommunstyrelsens ordförande 6 Vision Förvaltningsberättelse Lerum och omvärlden... 8 Verksamhetsuppföljning Mål och uppdrag Kommunens personal Ekonomisk analys Ekonomisk analys, koncern Resultaträkning Driftsredovisning Balansräkning Finansieringsanalys Noter Investeringsredovisning Exploateringsredovisning Redovisningsprinciper Kommunens vatten och avlopp Va-redovisning Bilagor Måluppfyllnad Revisionsberättelse... XX 4

5 Året i korthet Så här används 100 kr i kommunalskatt 27,85 26,62 15,13 7,96 5,51 5,47 5,05 2,82 1,67 0,81 Äldre- och Grundskola Förskola Gymnasie- Individ Gator, vägar Övrigt Bibliotek, Räddnings- Politisk omsorg om skola och och och samhälls- kultur och tjänst verksamhet funktions- vuxen- familje- planering fritid hindrade utbildning omsorg Intäkter Statsbidrag och utjämning 8,1% Kostnader Personalkostnader 52,5% Bidrag 3,0% Avgifter 7,1% Köp av verksamheter 18,5% Bidrag 4,6% Övrigt 6,6% Skatter 73,6% Lokalkostnader 7,3% Övrigt 18,6% Fem år i sammandrag * Antal invånare Skattesats kommunen 21,08 21,08 20,65 20,65 20,65 Antal årsarbetare Antal tillsvidareanställda Årets resultat (mnkr) 51,0-87,1 3,1 11,7 103,5 Verksamhetens nettokostnader (mnkr) Skatter, statsbidrag o utjämning (mnkr) Eget kapital (mnkr) Nettoinvesteringar (mnkr) Skulder per invånare (kr) inkl hela pensionsåtagandet exkl hela pensionsåtagandet Borgensåtagande per invånare (kr) * En skatteväxling skedde mellan regionen och kommunen i samband med att regionen blev ensam ägare av Västtrafik 1/

6 Kommunstyrelsens ordförande Ett på många sätt turbulent 2014 har passerat. För vår del inleddes det med valkampanj inför supervalåret, med val till EU-parlamentet i maj och till kommun, landsting och riksdag i september. Ett riksdagsval som genererat stora politiska utmaningar. För första gången i kommunens historia har vi fått en socialdemokratisk ordförande i kommunstyrelsen i Lerum, efter 44 år av borgerligt styre. Jag ser med fortsatt tillförsikt på det politiska samarbetet i Lerum. Vi arbetar för att driva utvecklingen framåt, locka fler att bo i vår fantastiska kommun och att driva vår miljövision att bli Sveriges ledande miljökommun. Vi har ett historiskt positivt ekonomiskt resultat, som vida överstiger det som var budgeterat. En viktig anledning är förvaltningsledningens mycket goda arbete med att hålla i ekonomin, samtidigt som man levererar god service till invånarna. En hållbar ekonomi är en förutsättning för att kunna ge service till invånarna, nu och i framtiden. Då känns årets resultat med ett plus på 103,5 miljoner kronor mycket bra. Räknar man på resultatet för den löpande verksamheten är det ett plus på närmare 74 miljoner kronor. Det betyder att vi har en budget i balans och kontroll på pengarna. Den sociala hållbarheten är viktig i ett fungerande samhälle. Under året invigdes gångtunneln vid Ljungviksskolan. Ett färgsprakande resultat i ett nära samarbete mellan barn och unga i Gråbo, representanter från kommunen och konstnärer. Tunneln är en del i projektet kreativa skolvägar i Gråbo. Ett sätt att skapa trygga vägar till skolan, som ska locka fler att röra sig genom att exempelvis promenera eller cykla. I år var första gången på över hundra år som laxen lyckats leka i Säveån uppströms Hedefors kraftverk. Den nya fiskvägen som invigdes förra året har gjort laxleken möjlig igen. Nu vandrar den åter upp i Säveån i den 375 meter långa fiskvägen förbi kraftverket. Under året satte vi också spaden i marken för det världsunika bullerplanket Noisun. Cirka 450 meter bullerplank med solfångare som kommer att generera solenergi till vårt fjärrvärmesystem. Varje år är på många sätt händelserikt när man blickar tillbaka. Vissa år med fler glada nyheter som etsar sig fast, andra år överskuggas av mörkare nyheter har burit med sig många svarta rubriker med oroligheter i många delar av världen, som i Ukraina och Syrien. Ebolalarm har spridit oro globalt, samtidigt som andra sjukdomar dödar bortom alla rubriker, och drabbar de redan mest utsatta av fattigdom och oro. Att bekämpa fattigdomen i världen är en viktig nyckel för global balans. Inte minst för att kunna arbeta effektivt för att nå globala mål för klimat och miljö. För vem har möjlighet att tänka på klimatet när varje dag är en kamp för att kunna mätta hungriga magar? Vi har förmånen att kunna ha hållbarheten för ögonen. På olika sätt arbetar vi för att minska belastningen på miljö och klimat, och skapa ett samhälle där kvinnor, män, flickor och pojkar har samma möjligheter att forma sina liv. Henrik Ripa Kommunstyrelsens ordförande Foto: Ahlséns Foto

7 Vision 2025 Lerums vision är att vara Sveriges ledande miljökommun senast år Kommunstyrelsen har bestämt att Gråbo ska vara pilot och gå före i arbetet med att ställa om till ett hållbart samhälle. När visionen blivit verklighet präglas hela kommunen av ledorden hållbarhet, inflytande och kreativitet. Profilprojekt För första gången delades Lerums ljusgröna miljöpris ut i juni, som en direkt följd av visionsarbetet. Det ljusgröna miljöpriset bygger på samarbete mellan näringsliv och gymnasieungdomar och ska stimulera till miljösmart innovation. Priset gick till Cleanmotion som tillsammans med två gymnasister tagit fram en ny lösning för att underlätta för pendlare som inte vill ta bilen. En variant av den nya lösningen testades i förvaltningen under hösten, för att undersöka om det kan vara ett bra sätt att sänka energiförbrukning, klimatutsläpp och kostnad för förvaltningens transporter. Rapport väntas i januari. På sensommaren stod etapp ett klar i projektet med kreativa skolvägar i Gråbo då gångtunneln vid Ljungviksskolan invigdes. Projektet syftar till att omvandla Gråbo till en hållbar tätort genom att göra det lättare och roligare att välja aktiva transporter. I Gråbo invigdes under året också Lilla Gråborundan som ett första steg för att utveckla en hållbar besöksnäring på orten. Delaktighet Visionen om att bli Sveriges ledande miljökommun bygger starkt på delaktighet och inflytande. I medborgarenkäten framgår att känslan av delaktighet har minskat, särskilt bland män. Det här är bekymmersamt, och ett framgångsrikt visionsarbete behöver vända den här utvecklingen. Ett sätt att öka delaktigheten är medskapandegruppen i Gråbo som under året bland annat tagit initiativ till att fräscha upp Mjörnbotorget. Medskapandegruppen ligger också bakom idén om Lilla Gråborundan och startade i år en ny tradition att under nationaldagsfirandet välkomna nya svenska medborgare. Dessutom har medskapandeorganisationen gjorts om under 2014 för att framöver kunna engagera fler Gråbobor. En viktig utmaning under 2015 är just detta. I Floda fortsatte samarbetet genom processen Floda BID. Framgångar för klimatet Under året noterades de lägsta utsläppen av koldioxid sedan kommunen började följa statistiken. Klimatutsläppen från el och värme nådde under 2014 nästan målnivån som är satt för år 2020, sex år tidigare än målåret. För första gången syntes under 2014 också en liten nergång för koldioxidutsläppen från transporter, även om det är lång väg kvar innan målet nås där. Sveriges ledande förvaltning? Sveriges ledande miljökommun behöver en ledande förvaltning för att nå visionen. Under 2014 lyckades förvaltningen minska energiförbrukningen i kommunens lokaler rejält, vilket innebär mindre belastning på både ekonomi och ekosystem. Kommunens fordon har också blivit mer klimatsmarta då andelen förnybara drivmedel ökat. Utmaningen för förvaltningen är att fortsätta att synliggöra arbetet och att våga hitta nya lösningar för att gör arbetet smartare och resurssnålare. Årets mest omtalade Det var framförallt tre projekt inom kommunens gränser som blev omskrivna under året: Noisun, Fiskvägen i Hedefors och förnyandet av förvaltningens miljödiplomering. 7

8 Lerum och omvärlden Lerums kommun jobbar engagerat vidare med utmaningen och visionen att bli Sveriges ledande miljökommun. Kommunens arbete med att stärka de ekonomiska, sociala och ekologiska hållbarhetsdimensionerna växelverkar med omvärlden. Långsam global återhämtning 2014 var året då återhämtningen efter den världsekonomiska turbulensen skulle ta fart på allvar men så blev inte fallet. Det internationella konjunkturläget är fortfarande relativt svagt och Sveriges tyngs ned av euroområdets ekonomiska stagnation. När omvärlden inte ger draghjälp har Sverige blivit allt mer beroende av den inhemska efterfrågan och såväl privat som offentlig konsumtion har hållits uppe genom en expansiv finanspolitik och låga räntor. BNP-tillväxten beräknas landa på cirka 1,9 procent 2014 jämfört med 1,3 procent föregående år, betydligt svagare än prognoserna. Enligt konjunkturinstitutet är dock de offentliga finanserna i bra skick och statsskulden låg. Under slutet av 2014 syntes en tydlig skillnad mellan näringslivets optimism och de privata hushållens dystrare tilltro till den ekonomiska utvecklingen de närmaste tolv månaderna. Arbetslösheten relativt låg i Lerum Arbetslösheten i Sverige har trots positiva prognoser legat i princip oförändrad kring åtta procent de senaste tre åren. Ungdomsarbetslösheten är fortsatt mycket hög på 22,1 procent och skiljer även ut sig negativt i jämförelser mellan OECD-länderna. Antalet sysselsatta i Sverige har visserligen ökat under 2014 men så också arbetskraftsutbudet. Arbetslösheten beräknas nu börja sjunka ner mot 6,6 procent till Lerum har historiskt sett haft en låg arbetslöshet. Arbetslösheten i Lerums kommun i åldersgruppen var 3,4 procent 2014 vilket är bland de lägsta nivåerna i hela Västra Götaland. Även ungdomsarbetslösheten är låg i förhållande till övriga kommuner i regionen. Arbetslösheten för män är högre än för kvinnor. För en blivande ledande miljökommun är det självklart fokus på att öka andelen jobb på hemmaplan, och då med särskilt fokus på gröna jobb; arbeten inom branscher och företag som stöder en hållbar utveckling. Genom näringslivsstrategin arbetar Lerum för att öka andelen gröna jobb i kommunen. Fler har det bättre men klyftorna växer Världshälsan förbättras stadigt och allt färre lever under gränsen för extrem fattigdom, det vill säga 1,25 dollar att röra sig med per dag. Samtidigt ser vi ett skifte där så kallade rikedomssjukdomar nu står för den största sjukdomsbördan (förlust av levnadsår) vilket är en dramatisk förändring sett över 20 år. Hjärtinfarkt, cancer, diabetes och andra sjukdomar har kommit ikapp och passerat infektioner, undernäring och spädbarns-/mödrasjukdomar vad gäller andelen av sjukdomsbördan. Det finns en stor medvetenhet såväl globalt som nationellt och lokalt om de vanligaste hälsofarorna och förebyggande arbete men tyvärr finns en förskjutning innan livsstilsmönster förändras i större skala. Relativt sett ökar klyftorna och nyligen nåddes en brytpunkt då världens 80 rikaste personer tillsammans blev rikare än hela den fattigare halvan av jordens befolkning. Det socioekonomiska sambandet är tydligt och bara i Västra Götaland skiljer det nära tio år i medellivslängd mellan de bostadsområden där man har bäst respektive sämst inkomst i jämförelser. Ur ett jämställdhetsperspektiv kan vi i Sverige fortfarande se en genomsnittlig löneskillnad på drygt 13 procent mellan kvinnor och män. Lerum jobbar aktivt med att utjämna osakliga löneskillnader för kommunens anställda samt jämställdhetsintegrera verksamheten och motverka könsstereotyper i enlighet med CEMR-deklarationen. 8

9 Vi blir fler och vi blir äldre Folkökningen i Sverige med en miljon människor från 2004 fram till 2017 sker i rekordfart. Två huvudfaktorer står bakom ökningen, dels att vi blir allt äldre och dels att vi har en hög nettoinvandring till Sverige. Precis som i många andra västländer fortsätter den äldre delen av befolkningen i Sverige att öka både i antal och i andel, vilket signalerar om större omsorgsbehov och större efterfrågan på arbetskraft i välfärdssektorn. Delvis finns lösningen i det tillskott i arbetskraften som invandringen utgör och som vissa samhällssektorer skulle ha stora problem att klara sig utan. Samtidigt ökar kraven på landets kommuner att ta emot och erbjuda förutsättningar för bra integration för nyanlända. Drygt personer sökte asyl i Sverige 2014 vilket är den högsta siffran sedan Lerums kommun har också en åldrande befolkning och under de senaste fem åren har befolkningstillväxten ökat mest inom ålderskategorierna 65-79, och 80 år och uppåt. Inom kategorin 25 till 44 år och år har Lerum haft en negativ befolkningstillväxt. Den totala befolkningstillväxten i kommunen landade på över en procent under 2014 och invånar- antalet förväntas passera under Klimatfrågan och oljetoppen Klimatfrågan är alltjämt högaktuell och det globala forskningskollektivet uppskattar att utsläppen av växthusgaser behöver minska med cirka 50 procent till år 2050 jämfört med år blev det varmaste året som man uppmätt i Sverige någonsin. Oljepriset sattes under stor press under 2014 och parallellt med ett kraftigt uppsving i bilförsäljningen har inte diskussionen kring oljetoppen varit lika högljudd. Miljöfordonsförsäljningen ökar också i Sverige men den möjliga miljövinsten försvagas av att det fortfarande är relativt liten andel som är elfordon. Lerums kommun arbetar aktivt med att stimulera hållbart resande och i de egna verksamheterna ligger Lerum topp tre i landet när det gäller andelen miljöfordon. Samtidigt deltar kommunen i innovativa samarbetsprojekt för hållbara transportlösningar. Även inom byggnadssektorn är kommunen bland de Sverigeledande vad gäller energieffektivitet i de egna fastigheterna och främjande av energieffektiva privatbostäder. 9

10 Verksamhetsuppföljning Lerums kommun har ett historiskt högt ekonomiskt resultat, samtidigt som verksamheterna presterar bra kvalitet och service till invånarna. Lerums kommun uppfyller mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning enligt kommunallagen och Lerum tillhör den övre fjärdedelen av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. Kommunens resultat uppgick till +103,5 mnkr och är historiskt det högsta resultat som kommunen redovisat. Det är också en markant förbättring jämfört med föregående år. Framför allt visar kommunens verksamheter ett positivt resultat och presterar en kvalitativ verksamhet. Reavinster inom exploateringsverksamheten och lägre räntekostnader bidrar också till överskottet. Kommunens viktigaste intäktskälla, skatter och statsbidrag, ökade med 2,5 procent under året, vilket är en relativt låg ökningstakt. Trots det klarar kommunen ett rekordresultat och uppfyller målen för god ekonomisk hushållning. Vision 2025 gör synliga avtryck För första gången delades Lerums ljusgröna miljöpris ut, som en direkt följd av visonsarbetet och med starka inslag av ledorden kreativitet och delaktighet. Det ljusgröna miljöpriset är ett exempel på kommunstyrelsens prioriterade inriktning att söka samarbete för att nå visionen. Lerums ljusgröna miljöpris ska stimulera till miljösmart innovation. Priset gick till Cleanmotion som tillsammans med två elever från Lerums gymnasium tagit fram en ny lösning för att underlätta för pendlare som inte vill ta bilen. I september invigdes första etappen av projektet kreativa skolvägar i Gråbo. En färgsprakande gångoch cykeltunnel har kommit till i nära samarbete med unga i Gråbo, medarbetare från kommunen och konstnärer. I centrala Lerum blev visionsarbetet synligt på ett konkret sätt när det unika bullerplanket och solfångaren Noisun kom på plats i takt med att hösten övergick i vinter. Invigning sker till våren Ett sätt att öka delaktigheten är medskapandegruppen i Gråbo som under året bland annat tagit initiativ till att fräscha upp Mjörnbotorget. Medskapandegruppen ligger också bakom idén om Lilla Gråborundan och startade i år en ny tradition att under nationaldagsfirandet välkomna nya svenska medborgare. God kvalitet med spets i energieffektivitet Vi har en hög kvalitet i förskola och skola, med en hög kundnöjdhet och trygga barn och elever. IT-satsningen en till en har avslutats under året och ger nu förutsättningar för att användas i den pedagogiska verksamhetsutvecklingen. Trots att antalet ungdomar i gymnasieålder är sjunkande så lyckas Lerums gymnasium behålla sin attraktivitet i regionen. Kommunens omsorgsverksamhet har med intensivt arbete uppnått en ekonomi i balans. Ett omfattande förändrings- och utvecklingsarbete har genomförts samtidigt som en hög kvalitet och kundnöjdhet kunnat behållas. Under ett par års tid har det varit brist på platser i särskilt boende, framförallt för personer med demenssjukdom. Under året togs den första etappen av Nya Lundbygården i bruk. Därmed har kommunens tillgång på platser för personer med demenssjukdom varit i nivå med efterfrågan. Kommunen har under året utökat sitt åtagande om mottagande av ensamkommande flyktingbarn, och i augusti öppnade kommunens första asylboende för målgruppen. Planproduktionen har varit den högsta på många år och vi ser ett trendbrott när det gäller antagna detaljplaner. Det gör det möjligt att uppfylla kommunfullmäktiges mål avseende 1 procent befolkningsutveckling. Lerums kommun är sverigeledande när det gäller att producera högkvalitativa och miljöklassade byggnader för de kommunala verksamheterna. Lerum hamnar också i toppskiktet i landet när det gäller att stimulera energieffektivt byggande av enskilda bostäder. Supervalåret 2014 genomfördes med val till EU-parlamentet i maj och till kommun, landsting och riksdag i 10

11 september. Valdeltagandet var högt och möjligheten att förtidsrösta utnyttjades av fler än tidigare. Jämställdhet Lerums kommun har lagt en god grund för jämställdhetsintegreringsarbetet. Det konstateras efter deltagandet i Sveriges kommuners och landstings, SKL:s, Program för Hållbar jämställdhet. Arbetet med implementering av kommunövergripande handlingsplan för jämställdhet har fortsatt. Fokus har legat på följande tre målområden: Ökad kunskap Kunskapshöjande insatser har under året främst förekommit inom ramarna för ordinarie resurser. Sammantaget ska åtgärderna bidra till att hålla frågan levande och aktuell. Integrering av jämställdhet i styrningen Åtgärderna fortsätter fokusera på könsuppdelad statistik och jämställdhetsanalys. Året har inneburit att samtliga ärenden till kommunstyrelsen och kommunstyrelsens arbetsutskott numer innehåller en jämställdhetsbedömning för att säkra ett jämställdhetsperspektiv i beslutsunderlaget. Jämställd service Arbetet fortsätter för att stödja en uppföljning fördelad på kön och för att identifiera relevanta områden för att säkerställa en jämställd service till kommunens medborgare och brukare. I takt med att tillämpning av jämställdhetsanalys ökar förväntas effekten i form av jämställd service bli mer synbar. 11

12 Mål och uppdrag Vilja och mål är kommunfullmäktiges mål och viljeinriktning för kommunens verksamhet under mandatperioden 2011 till Utifrån Vilja och mål sätter budgeten ramen för de resurser och den verksamhet som kommunstyrelsen har i uppdrag att genomföra. I budget 2014 finns utöver viljeinriktningar och mål ytterligare mål som återfinns under rubriken övriga mål och uppdrag. Arbetet med att uppfylla uppsatta mål och uppdrag har fortsatt under 2014 och nu är 76 procent uppfyllda eller delvis uppfyllda. Förvaltningen bedömer detta som ett gott resultat. Se jämförelse med delåret då måluppfyllelsen i samma kategori var 69 procent. De mål som särskilt kan framhållas under 2014 är: Befolkningstillväxten ska vara en procent per år över en tioårsperiod. Lerums befolkning ökade med 1,15 procent under Enligt den befolkningsprognos som gjordes 2014 kommer kommunen att uppfylla målet under den kommande 10-årperioden. Utveckla en modell för att förbättra dialogen med medborgare, exploatörer med mera. Planenheten på Sektor samhällsbyggnad har under året arbetat med olika metoder för möten med allmänheten, och hur en medborgardialog kan ske mycket tidigt, innan planprocessen i egentlig mening har startat. Näringslivsrådet för dialog och näringslivsfrågor har skapats. Tillvarata förslag från medborgare. Aktivare insatser på kommunens facebook-sida ger medborgarna ytterligare en dialogkanal för frågor, information och tips. Ett utvecklingsarbete pågår med att komplettera den tekniska plattformen med en mobilapp. Förbättra möjligheter för närproducerande att bli leverantörer. Årets arbete med målet har gett resultat och innebär flera nya avtal med lokala leverantörer, bland annat inom yttre miljö och växtskötsel, och kläder. Dialogmöten med enskilda företagare och andra former av samarbeten har ökat. Krav och avtal har anpassats för att underlätta för lokala leverantörer. Teknik ska vidareutvecklas i skolan. En mängd åtgärder har genomförts för att utveckla såväl utbildningen som kontakten med elever och med vårdnadshavare. Satsningen en-till-en, alltså en bärbar lärplattform till varje elev, är nu fullt utbyggt i årskurser 4-9 i grundskolan och i hela gymnasiet. Teknik för att underlätta för äldre kvinnor och män, flickor och pojkar med funktionsnedsättning. I arbetet med målet genomförs nu videovårdsplaneringar i samverkan med Alingsås lasarett. Äldreboendet Nya Lundbygården använder digitala signeringslistor som ger en snabb överblick över de önskemål och behov som ska tillgodoses hos varje individ och när. Hemtjänsten använder digitala lås för att skapa en tryggare omsorg genom att nyckelhanteringen blir säkrare. Åtgärder för kostnadseffektiviseringar inom Sektor stöd och omsorg. Målet med att få en ekonomi i balans är nu uppnått med de genomlysningar av verksamheten som genomförts. Intensifiera insatserna för att förebygga och förhindra våld i nära relationer, med särskilt fokus på kvinnofrid. Handläggarna som arbetar med våld i nära relationer har, förutom individuellt stöd till utsatta, utbildningar för särskilda grupper inom sektorn, så kallade upptäckargrupper. Upptäckargrupper är medarbetare som arbetar med att upptäcka personer som befinner sig i utsatta situationer. Under året har 173 medarbetare inom sektorn fått utbildningen. Arbetet är förankrat i all verksamhet inom sektorn. Statuskategori Antal mål delår 2014 % Antal mål helår 2014 % Uppfyllt 1 2,2% 5 11,1% Delvis uppfyllt/ 30 66,7% 29 64,4% Positiv trend Arbetet inlett 12 26,7% 10 22,2% Ej uppfyllt/ 2 4,4% 1 2,2% Negativ trend Totalt ,0% ,0% 12

13 Kommunens personal Antalet anställda i Lerums kommun är 2734 personer, varav 2423 personer är tillsvidareanställda. Utvecklingen går i rätt riktning inom andelen heltidsanställda och området jämställda löner. Sjukfrånvaron är däremot fortsatt hög. Anställda Antalet tillsvidareanställda och antalet årsarbetare är i princip oförändrat jämfört med Totalt uppgår antalet tillsvidarenställda till personer (+9) och antalet årsarbetare till stycken (+27). Av de tillsvidareanställda är 82,3 procent kvinnor och 17,7 procent män. Den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 93,3 procent för hela kommunen. Kvinnors sysselsättningsgrad är 92,5 procent och för män ligger den på 96,9 procent. Den största ökningen på det här området har skett bland grundskollärare. Andelen heltidsanställda kvinnor är 68,1 procent, jämfört med 67 procent år 2013, och andelen heltidsanställda män är 87,9 procent, jämfört med 86 procent år Den totala andelen heltidsanställda är 71,6 procent av alla tillsvidareanställda, 70 procent Den största förbättringen här har noterats bland måltidspersonal. Av andelen personer i chefsbefattning är 69,6 procent kvinnor och 30,4 procent är män. Kvinnornas andel har ökat från 68 procent till 69,6 procent mellan åren 2013 och % 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Andel hel(der och del(der ,4% 7,4% 24,1% 68,1% 0,2% 4,0% 7,9% 87,9% 0,4% 6,8% 21,2% 71,6% Kvinnor Män Totalt 0-49% 50-74% 75-99% Hel=d Flest går i pension vid 65 Medelåldern bland tillsvidareanställda är 46,5 år. Kvinnors medelålder är 46,3 år och männen ligger på 47,2 år. Det innebär att medelåldern överlag har höjts knappt ett år jämfört med år Förvaltningen bedömer åldersstrukturen som tillfredsställande ur ett arbetsgivarperspektiv 35,0% 30,0% 25,0% 20,0% 15,0% 10,0% 5,0% 0,0% Åldersstruktur bland anställda ,0% 22,4% 31,8% 25,9% 12,0% Andelen tillsvidareanställda personer över 60 år är 12 procent. Under året avgick 57 personer med ålderspension, vilka återfinns i åldrarna 60 till 67 år. För kommande femårsperiod beräknas närmare 300 personer avgå med ålderspension, vilket går i linje med tidigare prognoser. Generellt är det positivt för arbetsgivaren med så stor variation som möjligt beträffande pensionsålder för de anställda Ålder vid pension, könsuppdelad Kvinnor Män 13

14 Personalomsättningen under 2014 ligger på 9,9 procent. Det är en minskning jämfört med 2013 års siffror, som då låg på 15 procent. De största skillnaderna jämfört med 2013 är att antalet avgångar beroende på ålderspension, verksamhetsövergång samt arbetsbrist har minskat. Personalomsättningen mäter andelen medarbetare som slutat i kommunen under året jämfört med antalet anställda vid årets ingång. 12,0% 10,0% 8,0% 6,0% 4,0% 2,0% 0,0% Personalomsä?ning ,2% 8,4% 9,9% Kvinnor Män Totalt Löner Medianlönen för samtliga anställda har ökat med 2,2 procent. Kvinnornas har ökat med 1,5 procent och männens med 0,7 procent. Kvinnors medianlön är 92,3 procent av männens, vilket är en ökning med 0,8 procentenheter från föregående år. Det medvetna och strategiska jämställdhetsarbetet är en del av förklaringen till att kvinnor och mäns medianlöner närmar sig varandra. Sjukfrånvaron ökar Lerums kommun är sedan 2013 en av de kommuner inom Göteborgsregionens kommunalförbund, GR, som har hög sjukfrånvaro. Den bilden har trots att området prioriterats inte förändrats under Jämförelse mot tidigare års siffror försvåras av att vi har bytt personalsystem. Underlag för framräkning av sjukfrånvarostatistiken i de olika systemen inte är identiska. Sjukfrånvaron redovisas därför inte i diagramform. Sjukfrånvaron under 2014 ligger på 8,3 procent, vilket kommer utgöra det nya basvärdet för framtida jämförelse. Att detta är otillfredsställande högt och totalt sett signalerar en ökning, oavsett systemskifte, står helt klart. Sjukfrånvaron har ökat generellt och det är den långa sjukfrånvaron som ökar. Den korta frånvaron är i stort sett oförändrad. Sjukfrånvaron ökar mest bland kvinnor i de äldre åldrarna. Även skillnaden mellan könen ökar. Barnskötare, förskollärare och måltidspersonal är yrkesgrupper som sticker ut med höga sjukfrånvarosiffror, siffror som ökat mycket jämfört med föregående år. Lerum Energi AB Lerum Energi AB hade, den 31 december 2014, 30 personer anställda tillsvidare. Antalet årsarbetare är också 30. Av de anställda är 74 procent män och 26 procent kvinnor. Medelåldern är 48 år och den genomsnittliga sysselsättningsgraden är 99,33 procent. Sjukfrånvaron uppgick till två procent under Medianlöneutveckling Kvinnor Män Totalt Nyckeltalen redovisas per den 1 november Sjukfrånvaro redovisas per den 31 december. 14

15 Ekonomisk analys Årets resultat uppgick till +103,5 mnkr och är en kraftig förbättring jämfört med föregående år och även i jämförelse med resultatet under den senaste 10-årsperioden. Resultatet är i första hand orsakat av en betydligt starkare resultatutveckling inom kommunens verksamheter, här återfinns ett överskott på 65,3 mnkr. Därutöver har reavinster inom exploateringsverksamheten (+29,7 mnkr) och ett gynnsamt ränteläge bidragit till resultatet. Årets budgeterade resultat uppgick till +11,5 mnkr. Exkluderas slutredovisningen av exploateringsprojekten uppgår årets resultat till +73,8 mnkr, vilket ger en mer rättvisande bild av den löpande verksamheten. Resultatet har successivt växt under året i relativt jämn takt. Under året har resultat och prognostiserat resultat avvikit från varandra och vid årets slut kan konstateras att resultatprognoserna under året varit försiktiga. Vid delårsbokslutet prognostiserades ett överskott på 49,5 mnkr. Samtliga sektorer redovisar bättre resultat än vad som prognostiserades i samband med delårsbokslutet. Resultatavvikelser av mer betydande karaktär återfinns inom Sektor lärande som avviker positivt med +49,1 mnkr och inom finansförvaltningen som avviker positivt med +26,7 mnkr. Avvikelsen inom finansförvaltningen förklaras i huvudsak av reavinsten inom exploateringen. Avvikelsen inom Sektor lärande förklaras till stor del av återhållsamhet i organisationen och att vidtagna åtgärder, för att få enheternas ekonomi i balans, har fått större ekonomisk effekt än tidigare beräknat samt att flera enheter inte fullt ut genomfört planerade åtgärder under hösten. Årets nettoinvesteringar i kommunen uppgår till 193,6 mnkr vilket är lägre än planerade 270 mnkr. Under året har kommunen tagit upp nya lån på 100 mnkr, vilket är lägre än beräknat utifrån en lägre investeringsvolym än planerat. Måluppfyllnad Enligt kommunallagen ska Sveriges kommuner formulera mål och riktlinjer för god ekonomisk hushållning. Lerums styrmodell för god ekonomisk hushållning omfattar fyra nyckeltal, årets resultat, soliditet, långfristiga skulder per invånare och nettokostnadsandel. För varje nyckeltal formuleras mål. Soliditet: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet. Långfristiga skulder per invånare: Lerums kommun ska tillhöra de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med lägst långfristiga skulder per invånare. Nettokostnadsandel: Nettokostnadernas andel av skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsåtaganden avseende ansvarsförbindelsen. Andelen ska vara 98 procent i genomsnitt över rullande tioårsperioder. Årets resultat: Att uppfylla balanskravet. Ovanstående definitioner för soliditet och långfristiga skulder, innebär att kommunen ska befinna sig inom ett intervall där den övre fjärdedelen av Sveriges kommuner sätter både golv och tak för respektive nyckeltal. Det innebär att om nyckeltalen för den valda gruppen förändras, så att golv respektive taknivån ändras, ändras också Lerums kommuns målintervall. Uppfyller målen för god ekonomisk hushållning Med utgångspunkt från de finansiella nyckeltalen uppfyller Lerums kommun målen för god ekonomisk hushållning år Resultatet enligt balanskravsutredningen är positivt och Lerums kommunkoncern tillhör de 25 procent av Sveriges kommunkoncerner med högst soliditet och lägst långfristiga skulder per invånare. 15

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport* Granskning av delårsrapport Tyresö kommun September 2007 Anders Hägg Frida Enocksson Jonas Eriksson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning...3 2 Inledning...5

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2013 Verksamhetsplan Årsredovisning 1 Omslaget: För att på ett tydligt sätt visa konkreta steg som tas för att bli Sveriges ledande miljökommun har ett visionspussel tagits fram, placerat

Läs mer

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER

Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER Delårsrapport Uppföljningsrapport SEPTEMBER 2014 l Resultat januari september 281 mnkr (-72 mnkr) l Nettokostnadsökning 3,9 % (3,0 %) l Skatter och statsbidrag 6,0 % (2,2 %) l Helårsprognos 250 mnkr (-178

Läs mer

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige

Delårsrapport April 2015. Kommunfullmäktige Delårsrapport April Kommunfullmäktige Förvaltningsberättelse Delårsbokslut Resultatanalys Periodens resultat uppgår till 25,2 mkr, vilket även var resultatet motsvarande period föregående år. Verksamhetens

Läs mer

bokslutskommuniké 2012

bokslutskommuniké 2012 bokslutskommuniké 2012 Bokslutskommunikéns syfte är att ge en snabb, kortfattad och övergripande bild av 2012 års utfall. Förändringar kan komma att ske gentemot slutligt fastställd årsredovisning. Kommunikén

Läs mer

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 "%M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna

Lerums Kommun. Granskning av bokslut 2010-12-31 2011-03-17 %M =U ERNST ÅYOUNG. Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna Revisionsrapport 2010 Genomförd på uppdrag av revisorerna LERUMS KOMMUN Sektor hfrasupporr 2011-03-17 "%M /Vendetyp Lerums Kommun Granskning av bokslut 2010-12-31 =U ERNST ÅYOUNG Qualityln Everything We

Läs mer

Delårsrapport 31 augusti 2011

Delårsrapport 31 augusti 2011 Datum 29 september 2011 Till Revisionen Från Susanne Svensson Angående Granskning av delårsrapport 31 augusti 2011 1 Inledning 1.1 Syfte På uppdrag av de förtroendevalda revisorerna har vi översiktligt

Läs mer

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31

Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Revisionsrapport* Granskning av kommunens delårsrapport per 2007-08-31 Oxelösunds kommun 2007-09-26 Matti Leskelä Pär Lindberg *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2

Läs mer

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun budget 2012 Verksamhetsplan Årsredovisning 1 Omslaget: Under 2012 lanserades En hållbar matkasse som är en recepttjänst från Lerums kommun med tips på klimatsmart mat. En möjlighet att både

Läs mer

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015:

Budget 2015-2017. Målet uppnås sett över treårsperioden, dock inte det första året, 2015: 1 Budget 2015-2017 Budgetprocessen under valår Budgeten fastställdes av kommunfullmäktige den 18 december. Som regel beslutar kommunfullmäktige om budget vid sitt sammanträde i juni. Härmed är processen

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2009

Granskning av årsredovisning 2009 Revisionsrapport 2010-04-16 Bert Hedberg, certifierad kommunal revisor Oscar Hjelte Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4 2.3 Bakgrund...4 2.4 Revisionsfråga och metod...4 3 Granskningsresultat...5

Läs mer

Bokslutsprognos 2013-10-31

Bokslutsprognos 2013-10-31 1(4) Kommunstyrelsens förvaltning Handläggare Chris Tevell/Maria Åhström Tfn 0142-850 22 Kommunstyrelsen Bokslutsprognos 2013-10-31 Sammanfattning Budgeterat resultat enligt mål och budget för år 2013

Läs mer

Månadsuppföljning januari juli 2015

Månadsuppföljning januari juli 2015 Resultatet uppgår till 47 Mkr för juli månad. Nettokostnaderna har t.o.m. juli tagit i anspråk 57 % av årsbudgeten. Riktpunkten är 58 %. Hittills under året har kommunen investerat för 103 Mkr. Fyra av

Läs mer

Periodrapport Maj 2015

Periodrapport Maj 2015 Periodrapport Maj 2015 Ekonomi l Resultat januari maj -20 mnkr (26 mnkr) l Nettokostnadsökning 7,7 % (2,8 %) l Skatter och statsbidrag 4,5 % (5,3 %) l Helårsprognos 170 mnkr (246 mnkr) Omvärldsanalys I

Läs mer

Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning

Lerums kommun. Budget. Verksamhetsplan Årsredovisning Lerums kommun Budget 2011 Verksamhetsplan Årsredovisning Omslaget: Lerum ska i all kommunal verksamhet arbeta aktivt med bemötande ur ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Det innebär bland annat

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport April 2011 Karin Jäderbrink Matti Leskelä Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Revisionsfråga och metod... 4 3 Granskningsresultat...

Läs mer

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen

Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Revisionsrapport 2014 Genomförd på uppdrag av revisorerna Stenungsunds kommun, kommunrevisionen Granskning av bokslut 2014-12-31 Building a hette Innehåll 1. Inledning 2 1.1. Måluppföljning 3 1.2. Bedömning

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Alvesta kommun Kristina Lindhe Caroline Liljebjörn 10 september 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2 2.2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Anders Thulin, Auktoriserad revisor, Certifierad kommunal revisor Emelie Lönnblad, Revisionskonsult Granskning av delårsrapport 2013 Båstads kommun Christina Widerstrand, Certifierad kommunal

Läs mer

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012

Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna. Strängnäs kommun. Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Revisionsrapport 2012 Genomförd på uppdrag av revisorerna Strängnäs kommun Granskning av delårsrapport per 31 augusti 2012 Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 5 2.1 Bakgrund... 5

Läs mer

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström

Revisionsrapport. Piteå kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor. Johan Lidström Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2011 Piteå kommun Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Johan Lidström Mars 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund 2

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2013

Granskning av delårsrapport 2013 Revisionsrapport Annika Hansson, certifierad kommunal revisor, Himn Dagemir Granskning av delårsrapport 2013 Katrineholms kommun Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Bakgrund

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2013 Övertorneå kommun Anna Carlénius Revisionskonsult Per Ståhlberg Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning

Läs mer

Redovisningsprinciper

Redovisningsprinciper 1 (5) Redovisningsprinciper Redovisningen i kommuner och landsting regleras av kommunallagen och lagen om kommunal redovisning (KRL). Därutöver lämnar Rådet för kommunal redovisning (RKR) anvisningar och

Läs mer

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31

Åstorps kommun. Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 Åstorps kommun Revisionsrapport 2/2013 Granskning av delårsrapport per 2013-07-31 2013-09-16 Anders Löfgren Sven Ekelund, ordf Tord Sturesson, 1:e v ordf Bengt Joehns, 2:e v ordf Kristoffer Glinka Nils

Läs mer

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015

Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 23 februari 2015 KS-2015/283.182 1 (10) HANDLÄGGARE Strandqvist Ralph 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Månadsuppföljning per den 31 januari 2015 Förslag till beslut Kommunstyrelsens

Läs mer

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos

2011-08-30. Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2011-08-30 Delårsbokslut 2011 Januari-juni med helårsprognos 2 Förvaltningsberättelse Delårsrapporten Enligt kommunala redovisningslagen(krl) ska delårsrapporten omfatta minst sex och högst åtta månader.

Läs mer

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012

Riktlinjer för resultatutjämningsreserv. Avsättning för åren 2010-2012 FÖRFATTNINGSSAMLING (8.1.23) Riktlinjer för resultatutjämningsreserv Avsättning för åren 2010-2012 Dokumenttyp Riktlinjer Ämnesområde Ekonomi - Resultatutjämningsreserv Ägare/ansvarig Elisabet Persson

Läs mer

Preliminärt bokslut 2013

Preliminärt bokslut 2013 Preliminärt bokslut 2013 Kommunstyrelsen 2014-02-04 Innehållsförteckning En tillbakablick på 2013... 3 Preliminärt bokslut 2013... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Haninge kommun. Granskning av delårsbokslut 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Haninge kommun Granskning av delårsbokslut 2009 Innehåll 1. Sammanfattning...2 2. Inledning...2 3. Kommunens resultat och balansräkning...2

Läs mer

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1

Policy. God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Policy God ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv 1 Innehåll Bakgrund 3 God ekonomisk hushållning 3 Mål och måluppfyllelse för god ekonomisk hushållning 3 Finansiella mål och riktlinjer 3 Mål

Läs mer

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges

Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges Tabell 1. Nyckeltal för den svenska ekonomin Procentuell förändring om inte annat anges 1 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 BNP* 2,9 1,3 0,9 2,7 3,6 3,8 2,9 Sysselsättning, timmar* 2,0 0,7 0,4 0,6 1,4

Läs mer

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2015-02-12. Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (6) 2015-02-12 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2015/74 Verksamhetsberättelse 2014 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt avsättning till resultatutjämningsreserv för åren 2010-2012 4 november 2013 KS-2013/1409.189 1 (9) HANDLÄGGARE Ralph Strandqvist 08-535 302 59 ralph.strandqvist@huddinge.se Kommunstyrelsen Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv samt

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Högsby Län: Kalmar län (ovägt medel) Kommungruppering: Pendlingskommuner (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun- och landstingsdatabasen

Läs mer

Granskning av delårsrapport

Granskning av delårsrapport Revisionsrapport Granskning av delårsrapport 2012 Kalix kommun Conny Erkheikki Auktoriserad revisor Anna Carlénius Revisionskonsult 12 november 2012 Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2.1

Läs mer

Delårsrapport 2007-08-31

Delårsrapport 2007-08-31 Revisionsrapport* Delårsrapport 2007-08-31 Vänersborgs kommun 2007-10-18 Marianne Wolmebrandt Certifierad kommunal revisor Henrik Bergh *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...3

Läs mer

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013

Vetlanda kommun. Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013. Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Vetlanda kommun Granskning av delårsbokslut per 30 juni 2013 Genomförd på uppdrag av revisorerna 5 september 2013 Jonas Leander Helena Patrikson Ulrika Strånge Johanna Thalén Innehållsförteckning 1. Sammanfattning...

Läs mer

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson

Revisionsrapport. Götene kommun. Granskning av årsredovisning 2011. Hans Axelsson Anna Teodorsson Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 011 Götene kommun Hans Axelsson Anna Teodorsson mars 01 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Inledning.1 Bakgrund. Revisionsfråga och metod 3 Granskningsresultat

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning 1(1) Gäller från Diarienummer 2013-01-01 2013/586 040 Antagen: kommunstyrelsen 2013-11-18 139. Riktlinjer för god ekonomisk hushållning Se bilaga 1(5) Datum 2013-05-29 Riktlinjer för god ekonomisk hushållning

Läs mer

Månadsrapport september 2014

Månadsrapport september 2014 Månadsrapport september Ekonomiskt resultat -09-30 215,4 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med september uppgår till 215,4 mkr. I resultatet ingår jämförelsestörande

Läs mer

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna

ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011. Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna ARBOGA KOMMUN Granskning av delårsrapport per 31 aug 2011 Revisionsrapport 2011 Genomförd på uppdrag av revisorerna Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING... 3 2 INLEDNING... 4 2.1 Bakgrund... 4 2.2 Uppdrag

Läs mer

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013

Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Revisionsrapport Cecilia Axelsson Granskning av delårsrapport, redovisning och intern kontroll 2013 Gästrike Räddningstjänst Innehållsförteckning 1 Sammanfattande bedömning 1 2 Inledning 2 2.1 Delårsrapport

Läs mer

Preliminärt bokslut 2014

Preliminärt bokslut 2014 Preliminärt bokslut Kommunstyrelsen 2015-02-03 Innehållsförteckning En tillbakablick på... 3 Preliminärt bokslut... 3 Redovisningsprinciper... 3 Tillämpade redovisningsprinciper... 3 Resultaträkning...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2012

Granskning av årsredovisning 2012 www.pwc.se Caroline Liljebjörn 6 maj 2013 Granskning av årsredovisning 2012 Räddningstjänstförbundet Emmaboda- Torsås Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2.

Läs mer

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR)

Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Urban Sparre 2013-11-21 KS 2013/0865 Kommunfullmäktige Riktlinjer för god ekonomisk hushållning och resultatutjämningsreserv (RUR) Förslag till beslut

Läs mer

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009

Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009. Lidingö Stad. Granskning av delårsrapport 2009 Revisionsrapport 3 / 2009 Genomförd på uppdrag av revisorerna oktober 2009 Lidingö Stad Granskning av delårsrapport 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning... 2 2 Inledning... 2 3 Granskning av delårsrapport...

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av årsredovisning 2013 2014-03-06. Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av årsredovisning 2013 Nerikes Brandkår 2014-03-06 Anders Pålhed (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 5 3. Syfte... 5 3.1 Metod... 6 4. Granskning av årsredovisningen...

Läs mer

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större

samt tandvård. De har även hand om kultur, kollektivtrafik och regional utveckling. Dessa ansvarsområden omfattar en större Månadsrapport Januari 2015 Månadsrapport Juli 2015 Månadsrapport Februari 2015 Månadsrapport Augusti 2015 Månadsrapport Mars 2015 Månadsrapport September 2015 Månadsrapport April 2015 Månadsrapport Oktober

Läs mer

Månadsrapport november 2013

Månadsrapport november 2013 Månadsrapport november Ekonomiskt resultat -11-30 140,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet uppgår till 140,5 mkr. I resultatet ingår följande jämförelsestörande poster förändrad

Läs mer

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0

Budget 2005. Resultaträkning Budget 2005 Budget 2004 Bokslut 2003 Verksamhetens nettokostnader -435,0-432,1-421,0 Budget 2005 De senaste årens goda tillväxt avseende kommunens skatteintäkter har avstannat. Bidragen från kostnadsutjämningssytemen har minskat, dock har de statliga bidragen ökat. Samtidigt har kommunens

Läs mer

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun

Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun KS.2013.0361 2013-08-16 Tomas Nilsson Kommunfullmäktige Resultatutjämningsreserv införande i Eslövs kommun Ärendebeskrivning Riksdagen har beslutat, prop.2011/12:172, att ge möjlighet för kommuner och

Läs mer

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31.

Revisionen har via KPMG genomfört en granskning av kommunens bokslut per 2013-12-31. Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium 2013-04-14 Revisionsrapport Granskning av bokslut per 2013-12-31 Revisionen har via KPMG genomfört

Läs mer

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015-

Ekonomi. -KS-dagar 28/1 2015- Ekonomi -KS-dagar 28/1 2015- Innehåll Resultat och balansräkning Budgetuppföljning Bokslut Investeringar i anläggningstillgångar Resultat och balans INTÄKTER Värdet av varuleveranser och utförda tjänster

Läs mer

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun

Rapport. Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10. Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Rapport Bokslutsgranskning 2005 för Finspångs kommun 2006-04-10 Genomförd på uppdrag av de förtroendevalda revisorerna i Finspångs kommun Susanne Svensson Lars Rydvall Maria Andersson Innehåll 1 SAMMANFATTNING...1

Läs mer

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008

PENSIONSENHETEN. - Pensionsenheten - Nämndernas VB 2008 273 PENSIONSENHETEN Sammanfattning Pensionsenheten omfattar kommunens samtliga kostnader för nyintjänade pensionsförmåner enligt KollektivAvtalad Pension KAP-KL. Därutöver ingår kostnaden för förändring

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Mjölby kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 12 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning 1 2 Bakgrund

Läs mer

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun

Vansbro kommun. Årsredovisning 2014. Detta är en bilaga från Vansbro kommun Vansbro kommun Årsredovisning 2014 Detta är en bilaga från Vansbro kommun De här sidorna är en sammanfattning av kommunens årsredovisning för 2014. Hur gick det med Vansbros ekonomi? Uppfyllde vi målen?

Läs mer

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011

MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 1 (5) EKONOMIKONTORET MÅNADSUPPFÖLJNING APRIL 2011 Dokumentnamn April 2 (5) SAMMANFATTNING AV PROGNOS APRIL 2011 Övergripande April månads uppföljning pekar på en negativ avvikelse mot budget om 4,4 mnkr.

Läs mer

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet

Ekonomiskt utfall och ställning i korthet Finansiell analys Ekonomiskt utfall och ställning i korthet I koncernen Karlstads kommun ingår förutom kommunen även de helägda bolagen inom Stadshuskoncernen samt delägda bolag, stiftelser och kommunalförbund

Läs mer

Årets resultat och budgetavvikelser

Årets resultat och budgetavvikelser Årets resultat och budgetavvikelser Årets första uppföljning för perioden januari april med årsprognos visar på ett resultat på 25,2 mnkr vilket är 20,2 mnkr bättre än budget. Avvikelser mellan prognos

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2007

Granskning av årsredovisning 2007 Revisionsrapport* Granskning av årsredovisning 2007 Orsa kommun 2008-05-06 Hans Stark Certifierad kommunal revisor Johan Skeri *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...3 2 Inledning...4

Läs mer

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN

30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN 30 APRIL 2011 VILHELMINA KOMMUN VILHELMINA KOMMUN Kommunstyrelsen, 912 81 VILHELMINA Besöksadress: Förvaltningshuset, Torget 6 Växel: 0940-14 000 e-post: vilhelmina.kommun@vilhelmina.se VILHELMINA KOMMUN

Läs mer

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi?

Så gick det. för Håbo 2010. Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010. Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Så gick det för Håbo 2010 Håbo kommun sammanfattning av årsredovisningen 2010 Hur mycket kostade kommunens verksamheter? Har Håbo en bra ekonomi? Uppfyllde kommunen sina mål? Detta är en sammanfattning

Läs mer

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen

2014-02-12. Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (7) 2014-02-12 kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/71 Verksamhetsberättelse 2013 för kommunens finansförvaltning inklusive kapitalförvaltningen Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens

Läs mer

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009

Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Datum Vår beteckning REVISORERNA 2009-10-13 Rev/09066 Handläggare Direkttelefon Ert datum Er beteckning Bo H Eriksson 054-61 41 38 Landstingsfullmäktige Revisorernas bedömning av delårsrapport 2 2009 Bakgrund

Läs mer

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning

Revisionsrapport: Granskning av bokslut och årsredovisning Revisorerna 1 (1) Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport: Revisorerna har uppdragit till KPMG att granska bokslut och årsredovisning per 2013-12-31, se bifogad rapport.

Läs mer

Månadsrapport SEPTEMBER

Månadsrapport SEPTEMBER Månadsrapport SEPTEMBER Inledning I Stockholmsregionen bor en femtedel av Sveriges befolkning och antalet invånare i länet beräknas fortsätta att öka med 35 000-40 000 personer årligen. Det är landstingets

Läs mer

Delårsrapport 2 2014-08-31

Delårsrapport 2 2014-08-31 Delårsrapport 2 2014-08-31 Nu skriver Nu skriver Pajala morgondagens historia. I hjärtat av Tornedalen kombineras storslagen natur med unik drivkraft. Här finns ett positivt företagsklimat, en kraftigt

Läs mer

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012

Tjänsteutlåtande. Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Sidan 1 av 7 Kommunstyrelsen Tertialrapport avseende kommunens finansnetto och medelsförvaltning tertial 1 2012 Förslag till beslut Kommunledningskontoret föreslår kommunstyrelsen föreslå fullmäktige besluta

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår. Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 2013-09-20. Ref Anders Pålhed (1) Revisionsrapport Granskning av Delårsrapport januari-juli 2013 Nerikes Brandkår 2013-09-20 Ref Anders Pålhed (1) Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4

Läs mer

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi

Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Fokus: Älmhult Län: Kronobergs län (ovägt medel) Kommungruppering: Kommuner i tätbefolkad region (ovägt medel) Kommunrapport 1 Befolkning, arbetsmarknad, ekonomi Diagrammen baseras på data från Kommun-

Läs mer

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08)

Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) Ledningsenheten 2005-10-28 1 (7) Landstingsfullmäktiges finansplan 2006 (08) LANDSTINGET KRONOBERG 2005-10-28 2 (7) 1 Finansiella ramar Finansiering av tidigare beslutade driftkostnadsramar föreslås grundat

Läs mer

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011

Lednings- och styrdokument FINANS. Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 Lednings- och styrdokument FINANS Styrdokument antaget av kommunfullmäktige den 20 juni 2011 2012-2015 sidan 1 av 6 God ekonomisk hushållning... 2 Vara kommuns definition... 2 Verksamhetsperspektiv...

Läs mer

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400

(antal) M 8 C 5 FP 2 KD 2 MP 2 400 Kommunfakta Antal invånare 1 januari (antal) 12000 Antal äldre, historik och prognos (antal) 3000 11900 2500 11800 11700 2000 1500 1000 80 år- 65-79 år 11600 500 11500 20022003200420052006200720082009201020112012

Läs mer

Månadsrapport juli 2014

Månadsrapport juli 2014 Månadsrapport juli Ekonomiskt resultat -07-31 184,5 mkr Resultatanalys Det ekonomiska resultatet i månadsbokslutet till och med juli uppgår till 184,5 mkr. För motsvarande period 2013 var resultatet exklusive

Läs mer

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen.

Koncernens fakturering uppgick i kvartalet till 1 005 MSEK, vilket var en ökning med 12 procent. Valutaeffekter svarade för hela ökningen. 1 SECO TOOLS AB Delårsrapport januari - september år Kvartalets resultat före skatt var oförändrat jämfört med föregående år. Försäljningen för kvartalet steg totalt med 12 procent. En fortsatt konjunkturförsvagning

Läs mer

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008

Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 2008 Dina pengar är en kortversion av Härryda kommuns årsredovisning 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 UR HÄRRYDA KOMMUNS ÅRSREDOVISNING 08 Omsättning 08 Västsveriges bästa boendekommun Årets resultat

Läs mer

Ekonomisk månadsrapport april 2014

Ekonomisk månadsrapport april 2014 Kommunstyrelsens kontor 2014-05-19 Ekonomisk månadsrapport april 2014 Månadsrapportens syfte är att ge en snabb bild av det ekonomiska läget och hur viktiga poster i kommunens ekonomi utvecklas. Rapporten

Läs mer

Granskning av delårsrapport 2007-08-31

Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskning av delårsrapport 2007-08-31 Granskningsrapport 1/2007 Oktober 2007 Ernst & Young AB Per Pehrson Innehållsförteckning 1 SAMMANFATTNING...3 2 INLEDNING...4 2.1 Syfte... 4 2.2 Metod... 4 2.3 Avgränsningar...

Läs mer

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012

FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 FINANSIERING BUDGET 2009 OCH 2010 MED PLAN FÖR 2011-2012 EKONOMISK SAMMANFATTNING 2009-2012 Sammandrag driftbudget 2009-2012 Belopp netto tkr Bokslut Budget Budget Budget Plan Plan 2007 2008 2009 2010

Läs mer

Övergripande nyckeltal

Övergripande nyckeltal Övergripande nyckeltal 21. Invånare totalt, antal (Index (basår=100)) Antal invånare totalt den 31/12. Källa: SCB. Kolada N01951. Det är ett positivt flyttningsnetto som gör att befolkningen ökar i Falun.

Läs mer

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor

Revisionsrapport. Pensionsåtagande. Jämtlands läns landsting. Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Revisionsrapport Pensionsåtagande Jämtlands läns landsting Oktober 2008 Allan Andersson Certifierad kommunal revisor Innehållsförteckning 1. Sammanfattning och förslag till åtgärder...3 2. Revisionsfråga...4

Läs mer

Revisionsrapport 8 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2009. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2008

Revisionsrapport 8 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2009. Haninge kommun. Granskning av årsredovisning 2008 Revisionsrapport 8 / 2008 Genomförd på uppdrag av revisorerna Mars 2009 Haninge kommun Granskning av årsredovisning 2008 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Sammanfattning...2 2 Inledning...3 3 Syftet med granskningen...3

Läs mer

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017

Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 1 av 5 Kommunstyrelseförvaltningen Jan Lorichs Ekonomichef Kommunstyrelsen Ekonomiska ramar för budget- och planperioden 2015-2017 Förslag till beslut 1. Kommunstyrelsen föreslår att fullmäktige fastställer

Läs mer

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012

Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 Var kommmer kommunens pengar i från? miljoner kronor och andel i procent 2012 1 Verksamhetens intäkter Skatteintäkter Generella statsbidrag och utjämning Mnkr; 207,4; 24% Mnkr; 170,4; 20% Mnkr; 488,5;

Läs mer

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world

Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015. Osby kommun. Granskning av årsbokslut 2014-12-31. Building a better working world Genomförd på uppdrag av revisorevna Mars 2015 Granskning av årsbokslut 2014-12-31 Innehållsförteckning Sammanfattning 2 1 Inledning 3 11 Oppdrag och syfte 3 12 Metod och avgränsning 3 2 Resultaträkning

Läs mer

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor.

Revisionsrapport. Delårsrapport 2009. Vallentuna kommun 2009-11-05. Carin Hultgren. Certifierad kommunal yrkesrevisor. Revisionsrapport Delårsrapport 2009 Vallentuna kommun 2009-11-05 Carin Hultgren Certifierad kommunal yrkesrevisor Frida Enocksson Innehållsförteckning 1 Sammanfattning...1 2 Inledning...2 2.1 Bakgrund...2

Läs mer

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning

RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning RUR i praktiken Resultatutjämningsreserv Balanskravsutredning Skriften kan laddas ned från http://www.skl.se/vi_arbetar_med/ekonomi/publikationerekonomi/rur-i-praktiken Syftet med RUR i lagstiftningen

Läs mer

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15

Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 Ekonomiska ramar budget 2016, plan 2016-2019 KF 2015-06-15 förutsättningar för åren 2016 2019 Ekonomin i kommuner och landsting har under ett antal år hållits uppe av engångsintäkter. År 2015 är sista

Läs mer

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön!

Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! Årsredovisning 2000 Populärt vinternöje i Vallentuna skridskoåkning på Vallentunasjön! (Foto: Sonia Blom) 0 VALLENTUNA KOMMUN Årsredovisning 2000 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Del 1 ÅRSREDOVISNING Kommunalrådets

Läs mer

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5

Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Innehållsförteckning Innehållsförteckning Kommunfakta. 1 Kils kommuns organisation.... 2 Ekonomisk översikt 3 Resultatbudget 4 Finansieringsbudget 4 Sammandrag per nämnd/styrelse 5 Nämndernas budgetar

Läs mer

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se

ÅRsReDOVisNiNG 2011 Kortversion kil.se ÅRSREDOVISNING 2011 Kortversion kil.se Så gick det för 2011 Så använde vi skattepengarna 2011 Vi fick mycket pengar över i år igen Så ser vi på framtiden för Kil Sammanfattning av s årsredovisning 2011

Läs mer

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden.

Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Revisionsrapport Kommunens planering och framförhållning avseende kommande pensionsåtaganden. Motala kommun Annika Hansson Certifierad kommunal revisor 7 februari 2013 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning

Läs mer

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun

Pensionsfonden övergripande mål och strategi. Mora kommun Pensionsfonden övergripande mål och strategi Mora kommun Beslutad av Kommunfullmäktige 2009-12-14 116 Diarienr: KF 2009/346 024 1(7) Innehållsförteckning 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Kommunens

Läs mer

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31

Revisionsrapport Granskning av bokslut och årsredovisning 2014-12-31 Revisorerna i Nordanstigs kommun Nordanstigs kommun Kommunstyrelsen För kännedom: Kommunfullmäktiges presidium Revisionsrapport Revisionen har via KPMG genomfört en granskning inom ovanstående område.

Läs mer

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014

En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Kortversion av Gislaveds kommuns årsredovisning 2014: En sammanfattning av årsredovisningen för 2014 Den kommunala verksamheten i Gislaved kostar 1443 miljoner kronor och utförs av 2530 medarbetare (vilket

Läs mer

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun

Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun KOMMUNSTYRELSEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Kommunstyrelsen 22 april 2013 16 Paragraf Diarienummer KS-2013/293.189 Riktlinjer för förvaltning av pensionsmedel Huddinge kommun Kommunstyrelsens förslag

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2010

Granskning av årsredovisning 2010 2010 Revisionsrapport 2011-03-07 Fredrik Carlsson, certifierad kommunal revisor Vilma Lisboa Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Inledning... 5 2.1 Bakgrund... 5 2.2 Revisionsfråga och metod...

Läs mer

Granskning av årsredovisning 2014

Granskning av årsredovisning 2014 www.pwc.se Conny Erkheikki Auktoriserad revisor mars 2015 Granskning av årsredovisning 2014 Gällivare kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning... 1 2. Inledning... 2 2.1. Bakgrund... 2 2.2. Revisionsfråga

Läs mer