Roparören Norrhagen 8.6 MARK. Husbacka Nässelöt Gravfält Förutsättningar (figur 77) Hanneberg. Hällvret Långängen Markasjön.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Roparören Norrhagen 8.6 MARK. Husbacka Nässelöt. 1118 Gravfält. 8.6.1 Förutsättningar (figur 77) Hanneberg. Hällvret Långängen Markasjön."

Transkript

1 MARK Kapiel 8 - Miljöer Björkvreen Norsdike Barköbro Askholmen Naurres. Adolfsdal Tackmyren Skogsborg Mon Brudgrind Barkö Rörmar 95 9 Husbacka Nässelö Mariedal 1 Lillsjön Granlund Norrängen Roparören Norrhagen Johannelund Moorp Assjö Annö 2 Ånö Hanunda Lugne 1 Annegärd Söderskogen Per-Jans Övernuö ngs Hanneberg ik eld e 26 Bosälle rna e l A Borggårde Gravfäl Runrisning Sandby iv D Al er äg gv i l n naiv Be f i Hällvre Långängen Markasjön Gråsära Gluffukärr Billsvre 288 Väsergården 6 Ågården Skomakarmyren Roddarne a Ol n så nd Aläng Nyäng 9 Torer Höks hög Väddika Belehem Björsa Lysaås 15 Sockby Blomorp Söderäng Sensvreen Grådal Lysa Avfallsanl. Lugne Runsen r e l A Viringe Gimo 8 aiv A Tränsjön Illersära Risinge Rönningen VÄG 288 GIMO - BÖRSTIL L. Hallsjön S. Hallsjön Förorenade områden Riskklass Bläckdal dsån Olan Lundaräng Srömgärde 1 2 Vaensa Nederbyn Oppbyn Långsjön 3 Up p l and Vaensasjön Hårsa Finnkyrka Hårsaåsen 33 sled en Ringboda Uredningsområde Värmlandsorp Kilbovre Brosjön Långsunda S Skäfhammar Amserdam Masugnen Skarpgärden 6 B Eklund Senbacken Karlslund Flygfäl 691 Backas Sockbysjön Alern Reningsverk iv a n 12 Väddikasjön Däcksa Örsa Nygården Förorenad mark Förorenad mark kan förekomma inom uredningsområde på de plaser där miljösörande verksamhe har bedrivis eller pågår. Exempel på riskobjek kan vara bensinsaioner, verksäder, indusrier, gamla sopippar, gamla gruvområden och äldre markuppfyllnader. Skog och jordbruk Uredningsområde besår ill övervägande del av skog och jordbruksmark. Här bedrivs såväl sorskalig skogsbruk i bolagsform, som småskalig skogsbruk på den egna gården. Jordbruke är generell se småskalig med undanag för Risinge, Gimo, Lysa och Sandby där sörre parier sammanhållen jordbruksmark förekommer. Marka Johanneslund Ombyggnad av en gammal väg kan medföra miljörisker när maerial eller ämnen frigörs (exempelvis gammal järhalig beläggning). E vägprojek kan också via markanspråk komma i konflik med riskobjek av olika slag (exempelvis områden med förorenad mark) Förusäningar (figur 77) 9 Skogsängen Karineberg 9 Sä 7 Askön Anniön Asplund Knösen Kelinge Svandal Såggärd Srömslund Klyvjan L. Lugne ike Sylbo Nygärd Knarra Assjösjön rsd Viklund Lindarsvik Gravfäl No Yernuö 6 Ed Brolund uredningsområde. Norra delen av uredningsområde innehåller en del parier med berg. Ösra delen innehåller både berg och morän. Mark har både e värde för olika yper av markanvändning (jord- och skogsbruk) sam för uag av maerial (grus, bergkross, malm, orv, majord osv) Bröena Flian 8.6 MARK Mark och maerial Naurresurser i form av mark och maerial förekommer på e anal sällen inom uredningsområde. I Väddika och Börsil används de orvhaliga jordarna för produkion av jord. Öser om Risinge har funnis en bergäk. Spår av äken syns som e vaenfyll dagbro, se Figur 78. På e fleral sällen finns reser av gamla gruvmiljöer, någo som kan komma a bli framida värden om gruvindusrin forsäer a uvecklas som idag. Genomförda fälgeoekniska undersökningar inom uredningsområde visar a mark med sämre förusäningar för grundläggning förekommer vid Gimo, Sandby och Börsil. Här förekommer lerjordar med sora mäkigheer. Sämre mark förekommer också i ösra delen av uredningsområde vid fukiga parier run Tränsjön, Väddikasjön och Gluffukärr. Här förekommer orvområden med sora mäkigheer. Inom samliga nämnda parier kan en evenuell ny väg kräva försärkningsågärder som pålning, överlas, urgrävning och liknande. Maerial med bra egenskaper för vägbyggnad bedöms förekomma i både norra och ösra delen av Idenifierad meer Figur 77. Kara mark. 1: Forsbosjön MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling VISS idenifierar inga illsåndsplikiga, miljöfarliga verksamheer i drif inom de föreslagna korridorerna. Länssyrelsens daabas över förorenade områden idenifierar e anal lokaler med risk för förorenad mark, se Tabell 12 och Figur 77. MIFO sår för meod för invenering av förorenade områden. Riskklasserna anger risken för a människa och miljö ska drabbas. Objek i klass 1 och 2 är priorierade för vidare uredning och evenuell sanering. Klass 1 - Mycke sor risk Klass 2 - Sor risk Klass 3 - Målig risk Klass - Lien risk Inom uredningsområde förekommer vå lokaler i klass 2 sam i övrig lokaler som ine är klassade enlig MIFO. De lokaler som ine är klassade innebär ofas en lägre risk för föroreningar eller poeniell miljöpåverkan. Inom uredningsområde förekommer jordar med innehåll av sulfidhaliga mineral (halen är dock oklar). Berggrundskaran indikerar a bergarer, som kan innehålla sulfidmineraliseringar, endas förekommer i mycke lien omfaning. Vid dränering av sulfidhaliga jordar, deponering av sulfidhaliga schakmassor eller exponering av sulfidhalig berg via sprängning kan sur lakvaen uppså. Lakvane kan i sin ur laka ur sulfa och ungmealler ur marken, vilka riskerar a spridas vidare ill exempelvis grundvaenresurser. Vaeninformaionssysem i Sverige, VISS, uag

2 Kapiel 8 - Miljöer Tjärhalig beläggning Väg 288 har ågärdas under de perioder då järhalig beläggning användes. Vägjära är de produknamn som används fram ill Den användes både som bindemedel och vidhäfningsmedel i biuminösa beläggningar. Asfalsbeläggningar innehållande vägjära brukar kallas järasfal. Tjärhalig beläggning ger i sin ur upphov ill PAH (polycykliska aromaiska kolväen). Vid haler under 70 mg/kg berakas massorna som fria från jära och kan användas fri både som bärlager och slilager. Vid haler mellan mg/kg kan massorna åeranvändas som bärlager och äcks då över med en annan yp av slilager. Vid haler mellan mg/kg åeranvänds massorna ine inom känsliga områden. Vid haler över 00 mg/kg kan vägkroppen behöva saneras och massorna skickas för omhänderagande. 19 Tjärhaliga beläggningar förekommer vanligvis lång ned vägkroppen. Vid normal underhåll medför de inga problem, men när beläggningen ska as bor hel eller djupfräsas kan senkolsjära eller PAH spridas ill omgivningen. Vissa yper av PAH:er klassificeras som cancerframkallande. Tjärhalig beläggning kan ge upphov ill en irrierande luk, som i förhöjda koncenraioner kan 19 Hanering av järhaliga beläggningar, dåvarande Vägverke, publikaion 200:90. Figur 78. Gammal bergäk vid Värmlandsorp. ge upphov ill huvudvärk eller illamående. 20 Trafikverkes beläggningsliggare, som visar vägsräcka och ybehandling visar a de kan förekomma järhalig beläggning längs flera avsni av väg 288 inom uredningsområde 21. Korsning 288/ Hökhuvud; Y1B/enkel ybehandling, (riskklass 1) sam IM/indränk makadam (riskklass 3) 288 Gimo Lysa; La/järdesilla i biumenlösning (riskklass 1), Yg/impregnering av grusväg (riskklass 3), 80Alb/asfalslösning beong (riskklass 1) 288 Gimo Börsil; AB 12/biumerniserad sen (riskklass 1) 288 vid Hökhuvud, Gunnbyle, Uppskedika och Skogsängen; Y1/enkel ybehandling (riskklass 1) sam Y2/dubbel ybehandling (riskklass 3) Riskklass 1 beyder låg risk för järinnehåll i små mängder. Riskklass 3 beyder hög risk för järinnehåll i sora mängder. Beläggningsliggaren innehåller i de här falle uförda beläggningar från år Hanering av järhaliga beläggningar, dåvarande Vägverke, publikaion 200: Trafikverkes beläggningsliggare, underlag från Trafikverke juni 20. Fasighe/plas ID Verksamhe Gimo 8:89 Gimo Bilskro HB Gimo 8:89 Gimoippen/Skäfhammarsippen Skäfhammar x:x Calex Oil AB Lysa 8:1 Gimo egelbruk Gimo 8:89 Gimo Träimpregnering Gimo 21:8 Gimo åervinningscenral Sandby x:x Gråens gruva Gunbyle x:x Gunbyle 2 Roddarne x:x Hökhuvuds Bil AB (Gulf) Gimo 22:1 OK Uppland Gimo Gimo 22:1 OK Uppland Gimo, verksaden Gimo 22:1 OK/Q8 Gimo Skäfhammar x:x Reilanders Moor-Bensin Hökhuvud x:x Skjubana Gimo Rönningen Skäfhammar x:x Svenska BP Olje AB Roddarne x:x Svenska Gulf Oil AB Assjö 3:9 Söderskogsgruvan, Ekmossegruvan 132 bilskro Tabell 12. Fasigheer som är riskklassade enlig MIFO. Riskklass (MIFO) klass 2 7 avfallsdeponier (icke farlig avfall) klass 2 A Korridor 891 drivmedelshanering oklassad Förbäring, Befinlig, D, B 81 illverkning av egel och keramik oklassad Förbäring, Befinlig, D 83 räimpregnering oklassad Förbäring, Befinlig, D 8 mellanlagring och soreringssaion oklassad Förbäring, Befinlig, D, B 120 gruva och upplag (järnmalm mm) oklassad D 1279 gruva och upplag (sulfidmalm mm) oklassad Befinlig, D 165 drivmedelshanering oklassad Befinlig, D 2266 drivmedelshanering oklassad Förbäring, Befinlig, D, B 2268 drivmedelshanering oklassad Förbäring, Befinlig, D, B 2279 drivmedelshanering oklassad Förbäring, Befinlig, D, B 207 drivmedelshanering oklassad Förbäring, Befinlig, D, B 2612 Skjubana hagel oklassad A 2861 drivmedelshanering oklassad Förbäring, Befinlig, D, B 2869 SPIMFAB oklassad Befinlig, D 291 gruva och upplag (järnmalm mm) oklassad D A MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

3 Kapiel 8 - Miljöer Miljökvaliesmål; Giffri miljö De naionella måle innebär a förekomsen av ämnen i miljön som har skapas i eller uvunnis av samhälle ska ine hoa människors hälsa eller den biologiska mångfalden Konsekvenser (abell 13) Nollalernaive Alernaive innebär a vägen ine byggs om, men a rafiken samidig ökar. Markanspråk görs ine inom skogs- och jordbruksmark, vilke beyder a näringarna kan forsäa som idag. Negaiva er uppsår ine. Alernaive ar ine mer mark eller maerial i anspråk, vilke beyder a de naurresurserna kan användas ill anna. Negaiva er uppsår ine av nollalernaive. Alernaive innebär a vägen ine byggs om. Konfliker riskerar ine a uppså kring markanspråk och förorenad mark eller järhalig beläggning. Förbäringsalernaive Alernaive medför en ombyggnad av vägen mellan Uppskedika och Hökhuvud. E viss markanspråk kommer a göras i huvudsak i skog. Förusäningarna för skogsnäringen försämras någo lokal. Den negaiva en bedöms som lien. Alernaive ar mark och maerial i anspråk, vilke beyder a resurserna ine kan användas ill anna. Den negaiva en bedöms som lien. Ombyggnad av vägen riskerar a komma i konflik med några idenifierade områden med förorenad mark. Inom korridoren ligger lokaler med avsluad eller pågående verksamhe inom följande sekorer; drivmedelshanering och indusri. Lokalerna medför en poeniell risk för negaiva er för miljö och hälsa via spridning av föroreningar. Vägkroppen innehåller järhalig asfal. Ombyggnad av vägen riskerar a komma i konflik med järhalig beläggning och de finns risk för måliga negaiva er. Beläggningen medför en poeniell risk för negaiva er för miljö och hälsa via spridning av damm, upphening av beläggningen eller ulakning av föroreningar. Ombyggnad av befinlig väg Alernaive innebär a vägen byggs om i sin nuvarande sräckning. Markanspråk krävs inom skogsoch jordbruksmark, vilke beyder a näringarna får sämre förusäningar än idag. Den negaiva en bedöms som målig. Ombyggnad av vägen riskerar a komma i konflik med idenifierade områden med förorenad mark. Inom korridoren ligger lokaler med avsluad eller pågående verksamhe inom följande sekorer; drivmedelshanering, indusri, åervinning och gruva. Den sisnämnda ligger mellan Ågården och Björkgården. Risken för negaiva er bedöms som målig. Omgivande miljö kan förorenas av oljeproduker, mealler eller andra föroreningar. Väg 288 mellan Gimo och Börsil innehåller (enlig Trafikverkes beläggningsliggare) på ganska långa avsni beläggning med hög risk för hög innehåll av jära. De gäller dels e sammanhängande avsni mellan Gimo och Hökhuvud sam punkvis vid Gunbyle, Uppskedika och Skogsängen. Ombyggnad av vägen riskerar a komma i konflik med järhalig beläggning och de finns risk för sora negaiva er. Beläggningen medför en poeniell risk för negaiva er för miljö och hälsa via spridning av damm, upphening av beläggningen eller ulakning av föroreningar. Erfarenheer från pågående ubyggnad längs väg 288 är dock a PAH ine förekommi i särskil höga haler. Vägen medför en lien påverkan i form av diffusa usläpp av föroreningar som kan påverka mark, medföra viss uppag i skog och gröda mm. Trafikmängderna är dock förhållandevis låga och de är endas i direk ansluning ill vägen som en lien negaiv bedöms uppså. Nybyggnadskorridorer A bygga vägen i ny sräckning kommer a a sora delar skogs- och jordbruksmark i anspråk. Alernaiven kräver mer resurser än ombyggnad, där en del av den gamla vägen kan unyjas. Korridor A påverkar ill sor del skog och bedöms medföra en sor negaiv för skogsprodukion. Korridor B påverkar både skog och jordbruk och bedöms medföra en sor negaiv. Korridor D påverkar både skog och jordbruk i mindre skifen än A och B. Markanspråke blir visserligen mindre vid korridor D, men efersom skifena är små är risken sor a kvarsående delar ine blir brukningsbara och isälle växer igen. Den negaiva en bedöms därför som sor för korridor D. Samliga nybyggnadskorridorer bedöms ge en målig negaiv för mark och maerial. Förusäningarna för massbalans är relaiv goda, samidig som den mark som as i anspråk ine kan användas ill andra verksamheer. Korridor A och B medför goda förusäningar för a undvika både järhalig beläggning och områden med förorenad mark. Efersom korridorerna är så pass breda kan man i näsa skede syra väglinjen ill e läge med så små konfliker som möjlig. Inom korridoren ligger lokaler med avsluad eller pågående verksamhe inom följande sekorer; bilskro, deponi, skjubana, drivmedelshanering och åervinning. Ansluningspunkerna mellan ny väg 288 och den gamla vägen, kan innebära a man söer på järhalig beläggning. Korridor D medför ine lika bra förusäningar för a undvika konfliker med förorenad mark eller järhalig beläggning. Alernaive innebär a vägen ligger kvar i sin befinliga sräckning på ungefär halva sräckan. Risken för konfliker mellan markanspråk, förorenad mark eller gammal beläggning är sörre än vid övriga nybyggnadskorridorer. Inom korridoren ligger lokaler med avsluad eller pågående verksamhe inom följande sekorer; drivmedelshanering, indusri och gruva. Den sisnämnda ligger vid Assjö. Precis som vid ombyggnad av befinlig väg medför korridor D risk för sora negaiva er. Figur 79. Ensilage. 8 MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

4 Kapiel 8 - Miljöer Risken för sur lakvaen med sulfa- eller meallinnehåll är mycke svår a bedöma i de här skede efersom haler ine är analyserade i genomförda prover. Kommande skede med arbesplan för vägen bör ureda frågan vidare. Alernaiva järnvägspassager För mark medför en planskild passage mellan väg och järnväg e sörre markanspråk än en passage i plan. De områden där passager skulle kunna hamna har dock inga särskilda värden för mark. Skog, jordbruk SAMMANFATTNING - KONSEKVENSER FÖR MARK NOLLALT. FÖRBÄTTR. OMBYGGN. NYBYGGN. A NYBYGGN. B NYBYGGN. D Inga er Skog: målig värde + lien påverkan = lien negaiv Jordbruk: målig värde + målig påverkan = målig negaiv Skogsbruk: målig värde + sor påverkan = sor negaiv Skog/jordbruk: måliga värden+ sor påverkan = sor negaiv Skog/jordbruk: måliga värden+ sor påverkan = sor negaiv I falle med korridor A finns i ansluning ill e änkbar läge för en passage e idenifiera område med förorenad mark i ansluning ill skjubanan. Korridoren är här näsan 1,5 km bred, vilke medför goda förusäningar för a undvika förorenad mark/ skjubana Ågärder Forsa projekering bör ureda förekomsen av järhalig beläggning i dealj. Beroende på haler och förekoms bör projekeringen syras ill a i försa hand undvika beläggningen eller använda den inom vägkroppen. Forsa samråd med länssyrelsen bör ske. Kommande skede med arbesplan bör sräva efer a undvika konflik med områden med förorenad mark. Om konflik ej kan undvikas bör dialog ske med länssyrelsen om vilka yper av undersökningar som bör genomföras. Vid val av korridor A bör man i kommande skede undvika a projekera väg inom riskområde för skjubanan vid Risinge. Efer val av korridor bör förekomsen av sulfidhaliga jordar och berg uredas mer i dealj via förslagsvis provagning och analys. Alernaive är a en bergsakkunnig synar berge när de är aväck och konrollerar förekomsen av evenuella sulfidmineraliseringar. Mark, maerial Förorenad mark Tjärhalig beläggning Ingen Inga er Inga er Mark: små värden + målig påverkan = lien negaiv Osäker illgång på maerial, risk för negaiva er Måliga riskområden + lien påverkan = lien negaiv Bivis måliga riskområden + sor påverkan = risk för sora negaiva er Mark: måliga värden + målig påverkan = målig negaiv Osäker illgång på maerial, risk för negaiva er Måliga riskområden + sor påverkan = risk för sor negaiv Bivis sora riskområden + sor påverkan = risk för mk sora negaiva er Planskild järnvägspassage Inga er Inga er Inga er Samlad bedömning Vägen förändras ine. Inga er Ombyggnad på begränsa avsni. Risk för sora konfliker med järhalig beläggning. Lien påverkan på skogsbruk. onsekvenser Ombyggnad på lång avsni. Risk för sora konfliker med järhalig beläggning eller förorenad mark. Måliga ingrepp i jordbruk och markresurser. Sora negaiva er Mark: Små värden + sor påverkan = målig negaiv God illgång på maerial, bra förusäningar för massbalans Måliga riskområden + lien påverkan = lien negaiv Små riskområden + lien påverkan = lien negaiv Små riskområden + lien påverkan = lien negaiv Nybyggnad på lång avsni. Lien risk för konfliker med järhalig beläggning eller förorenad mark. Sora ingrepp i skog. er Mark: Små värden + sor påverkan = målig negaiv Medelgod illgång på maerial, relaiv bra förusäningar för massbalans Måliga riskområden + lien påverkan = lien negaiv Små riskområden + lien påverkan = lien negaiv Inga er Nybyggnad på lång avsni. Lien risk för konfliker med järhalig beläggning eller förorenad mark. Sora ingrepp i skog. er Mark: små värden + sor God illgång på maerial, bra förusäningar för massbalans Måliga riskområden + målig påverkan = målig negaiv Bivis sora riskområden + sor påverkan = risk för mk sora negaiva er Inga er Ombyggnad på lång avsni. Risk för sora konfliker med järhalig beläggning. Sora ingrepp i skogs-, jordbruk och markresurser. Sora negaiva er Mycke sor negaiv Sor negaiv Målig negaiv Ingen/mk lien Posiiv Tabell 13. Sammanfaning av erna för mark. MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

5 MARK OCH VATTEN Kapiel 8 - Miljöer Björkvreen Norsdike Barköbro Askholmen Naurres. Adolfsdal Tackmyren Moorp Svandal 2 Såggärd Ånö Hanunda Lugne 1 Annegärd Söderskogen Per-Jans Övernuö 9 Skogsängen Karineberg 9 Sä 7 Askön Anniön Asplund Knösen Kelinge Klyvjan Knarra Srömslund L. Lugne ike Sylbo Nygärd Assjösjön rsd Viklund Lindarsvik Gravfäl No Yernuö 6 Vaenförekomser, föruom hav, har fassällda miljökvaliesnormer. Normerna ska baseras på vanes saus, bedömning om vane är naurlig, konsgjor eller krafig modifiera. Sausen bedöms i sin ur med hjälp av e anal biologiska, kemiska och hydromorfologiska paramerar. Exempel på de sisnämnda är dammar, kanalisering eller förändra flöde. Ed Brolund Assjö Annö ngs e Bosälle rna e l A Borggårde Gravfäl Runrisning iv D er Al naiv Be ig v f i n l äg Hällvre Långängen Markasjön Gråsära Gluffukärr Billsvre 288 Sandby Väsergården 6 Ågården Skomakarmyren Roddarne a Ol n så nd Aläng Nyäng 9 Torer Höks hög Väddika Belehem Björsa Lysaås 15 Sockby Blomorp Söderäng Sensvreen Grådal Lysa Avfallsanl. Lugne Runsen Viringe 691 Gimo 8 iv A B Tränsjön Uredningsområde Illersära Srandskydd Grundvaenförekoms Miljökvaliesnorm vaendrag Brosjön God ekologisk saus 2015 Risinge Rönningen God ekologisk saus 2021 L. Hallsjön Vaenskyddsområde Ringboda Primär skyddszon Sekundär skyddszon Värmlandsorp Långsunda S. Hallsjön Förorenade områden Riskklass Bläckdal Lundaräng dsån Olan 13 Srömgärde 1 2 Vaensa S Skäfhammar Långsjön 3 Up p l and Nederbyn Oppbyn 19 Kilbovre Skarpgärden Amserdam VÄG 288 Masugnen GIMO - BÖRSTIL Karlslund Flygfäl Backas Sockbysjön Eklund Senbacken Alern a r e l A Reningsverk iv a n Nygården 12 Väddikasjön Däcksa Örsa 50 Marka Johanneslund Vaensasjön Hårsa Finnkyrka Hårsaåsen 33 sled en Vaen kan påverkas av vägprojek både genom markanspråk, usläpp av vägdagvaen eller usläpp av föroreningar i samband med rafikolyckor. Hanneberg ik eld 26 Vaenresurser är både grundvaen och yvaen i form av hav, sjöar och vaendrag Bröena Flian 8.7 VATTEN Skogsborg Mon Brudgrind Barkö Rörmar 95 9 Husbacka Nässelö Mariedal 1 Lillsjön Granlund Norrängen Roparören Norrhagen Johannelund Idenifierad meer Förusäningar (figur 80) Grundvaen I Gimo och uanför Öshammar finns vå av Öshammars kommuns sörre grundvaenförekomser. I Gimo fanns idigare e vaenskyddsområde som sräcke sig från Skäfhammars kyrka och norröver. Gränsen är överklagad och länssyrelsen i Uppsala län har ännu ine beslua om någon ny vaenskyddsområde, men har som målsäning a faa e beslu under Grundvaenresursen i Gimo uppfyller miljökvaliesnorm om God kvaniaiv saus. Vane uppfyller ine kvalieskraven God kemisk grundvaensaus uan har dispens ill år 2021 på grund av bekämpningsmedel (diklorbenzamid) och klorid22. Förekomsen av bekämpningsmedel kan bero på banvallen och idigare användning av ogräsmedle Toex Srö23. Klorid i vane kan bero på användning av vägsal längs väg 288. Trafikverke har i dagsläge inga pågående uredningar om evenuella skyddsågärder för grundvane. Söder om Öshammar, längs väg 76, ligger skyddsområde för Börsil Eds vaenäk. Skyddsområde sräcker sig längs uredningsområdes hela norra gräns och de inre skyddsområdena ligger i Ed respekive Börsil. Trafikverke har agi fram en väguredning om änkbara skyddsågärder. 22 Vaeninformaionssysem i Sverige, VISS, uag Tidskrifen Vaen, 2007:2, Om förekoms av bekämpningsmedel i grundvaen Figur 80. Kara vaen. 1: Forsbosjön MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling Grundvaenresursen i Öshammar uppfyller miljökvaliesnorm om God kvaniaiv saus. Vane uppfyller ine kvalieskraven God kemisk grundvaensaus uan har dispens ill år 2021 på grund av bekämpningsmedel2. VISS anger ine vilken form av bekämpningsmedel som förekommer i grundvane. Boende i Gimo och Börsil/Öshammar får si vaen från de kommunala vaenäkerna. Övriga boende i uredningsområde har enskilda brunnar eller samfällda vaenäker. Vid Lysaås, en bi norr om Gimo, ligger en grundvaenförekoms som ine omfaas av skyddsområde för vaenäk. Grundvaenresursen i Lysaås uppfyller miljökvaliesnormer om God kvaniaiv saus sam God kemisk grundvaensaus25. Vaendrag och sjöar Genom väsra delen av uredningsområde rinner Olandsån från söder mo norr. Olandsån har fassälld miljökvaliesnorm om God ekologisk saus Den ekologiska sausen är idag målig på grund av övergödning. Ån har e anal illflöden från jordbruksmark i dess närområde och kylvaen från Sandvik Coroman illförs ån. Olandsån uppfyller MKN om God kemisk yvaensaus (exklusive kvicksilver)26. I höjd med banvallen i Gimo rinner uloppe från Gimo damm. Vaendrage uppfyller MKN om God ekologisk saus 2015 och God kemisk yvaensaus 2015 (exklusive kvicksilver)27. Vaendrage mynnar i Olandsån. Norsdike i nordösra delen av uredningsområde uppfyller MKN om God ekologisk saus 2015 och God kemisk yvaensaus 2015 (exklusive kvicksilver)28. Norsdike mynnar i Olandsån. I övrig finns inom uredningsområde e anal mindre vaendrag i jordbruksmark som ine har fassälld MKN. Gimo damm har srandskydd om 300 meer Vaeninformaionssysem i Sverige, VISS, uag Vaeninformaionssysem i Sverige, VISS, uag Vaeninformaionssysem i Sverige, VISS, uag Vaeninformaionssysem i Sverige, VISS, uag Vaeninformaionssysem i Sverige, VISS, uag

6 Kapiel 8 - Miljöer Olandsån har srandskydd om 0 meer. 29 Samma undersökningar visade följande flöden för järnvägen genom uredningsområde 31 : kommunen jämför med 20 års nivå. 32 Trafikbelasning Ågärd Vägdagvaen Vägdagvaen bildas genom avrinning från vägyan och andra mer eller mindre hårdgjorda yor inom vägområde. Vane drar med sig de föroreningar som ansamlas på vägbanan eller väas av från passerande fordon. Föroreningarna kommer främs från avgaser och smörjoljor eller sliage på vägbana eller fordon (däck, bromsbelägg, kaalysaorer). Vägdagvaen innehåller också vägsal och ill viss del näringsämnen (fosfor och kväve). Vägdagvaen har olika grad av förorening beroende på främs rafikmängd. Trafikverke har i rappor 20:2 angivi sina rekommendaioner för hanering av dagvaen från vägar, se Tabell 1. I dagsläge rinner dagvaen generell se via gräsklädda diken ill recipiener (Olandsån och mindre vaendrag) inom uredningsområde. Dagens rafikmängder är ine så höga a särskilda ågärder för vägdagvaen bedöms som moiverade. Skyddsområden för vaenäk och grundvaenresurser ugör dock särskilda skyddsvärden. klass 2.3, gifig gas, on klass 5.1, oxiderande ämnen, on Den sörsa gruppen ransporera gods på väg 288 ugjordes under sepember 2006 av brandfarliga väskor (exempelvis eldningsolja, bensin, diesel). Mosvarande grupp på järnvägen var oxiderande ämnen (väeperoxid, kaliumpermangana). Vikig a poängera är a resulaen endas ger en bild av ransporflödena för en månad, sepember Resulaen är ine represenaiva för hela åre och de kan ine heller räknas upp ill helårsbasis. Översvämningsrisker Enlig uppgif svämmar Olandsån (figur 81) över varje vår. De är framförall åfåran och den närmsa jordbruksmarken som svämmas över. Vid en krafig översvämning på 1960-ale var vaennivån ungefär 2 m högre än normal vaensånd. Vid de illfälle nådde vane från Olandsån näsan fram ill samhälle i Gimo och gårdarna vid Lysa, se Figur 82. Miljökvaliesmål; Grundvaen av god kvalie Grundvane ska ge en säker och hållbar dricksvaenförsörjning sam bidra ill en god livsmiljö för växer och djur i sjöar och vaendrag. Öshammars kommun har e lokal mål a halerna av skadliga kemiska ämnen i kommunal dricksvaen ine ska överskrida gränsen för jänlig vaen Konsekvenser (abell 15) Nollalernaive Nollalernaive medför a vägen passerar över grundvaenresurser i Gimo, Lysaås och Börsil. Vägen passerar också e anal vaendrag. Ågärder för vägdagvaen kommer ine a genomföras, vilke medför en risk för negaiva er vid en evenuell olycka med usläpp som följd. 32 Förslag ill lokala miljömål Öshammars kommun, KS < 2000 f/d > 2000 f/d Inga särskilda ågärder krävs. Normal arbee för väguformning och miljöhänsyn. Avvägning om evenuella ågärder uifrån föroreningsbelasning, omgivningens känslighe, illgänglighe för skösel/evenuell sanering sam övriga moiv (hydrauliska, eseiska, ekonomiska). Tabell 1. Trafikverkes riklinjer för dagvaenhanering. Nollalernaive innebär a vägen har forsa brisande rafiksäkerhe. Dea kan i sin ur leda ill fler olyckor med person- eller maerialskada eller usläpp av farlig gods som följd. Den negaiva en bedöms som målig. Framkomligheen för räddningsjänsfordon blir också sämre än om vägen skulle byggas om. Den negaiva en bedöms som målig. Farlig gods Väg 288 är anvisad som primär ransporväg för farlig gods. De saisiska underlage för ransporer av farlig gods är dålig. En enkäundersökning som genomfördes under sepember 2006 visar följande flöden på väg : Exrema flöden i Olandsån, som de på 1960-ale, bedöms ine som vanliga. Däremo behöver den forsaa projekeringen a hänsyn ill uppgiferna så a broar ine blir dämmande konsrukioner, så a köryan hamnar på en illräcklig hög nivå och så a vägbanken har den försärkning som krävs. klass 2.2, icke-gifig, icke-brandfarlig gas, 0-00 on klass 3, brandfarliga väskor, on klass 6.1, gifiga ämnen, 0-90 on klass 6.2, smiförande ämnen, 0- on klass 9, övriga farliga ämnen och föremål, on 29 ÖP 2003 för Öshammars kommun. 30 Flodessaisik/ Miljökvaliesmål; Ingen övergödning De naionella måle innebär a halerna av gödande ämnen i mark och vaen ska ine ha någon negaiv inverkan på människors hälsa, biologisk mångfald eller allsidig markanvändning. Öshammars kommun idenifierar Olandsån som e övergö vaendrag som bidrar ill övergödning av kusen. Problemen i Olandsån anges i översiksplanen bero på e läckage från orrlagda våmarker och omgivande jordbruksmark. Kommunen har e lokal mål a anale anlagda våmarker ska öka i 31 Flodessaisik/ Figur 81. Olandsån. MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

7 Kapiel 8 - Miljöer Björkvreen 21 Norrängen Nygärd Svandal Klyvjan Såggärd 2 Kelinge 26 Roddarne Belehem Lysaås 691 Annö Sensvreen Flian Hanunda Gravfäl Borggårde Runrisning Runsen Lundaräng Srömgärde Söderäng Lysa Lugne S Skäfhammar 13 6 Sandby Bröena Örsa Reningsverk Viringe Skäfhammars kyrka Valde Flygfäl Hornsvreen 675 Nederbyn Oppbyn 668 Asplund Knösen Bosälle Alernaiv B Södergärden Karlslund Skarpgärden Långsunda Olandsån 7 Olandsån Askholmen Yernuö Däcksa Vaensa Övernuö Srömslund Alernaiv D Värmlandsorp 52 MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling Sylbo Gunbyle Ågården Skomakarmyren 9 Fors Norsdike Torer Höks hög Barköbro Adolfsdal Tackmyren Granlund Rörmar Väddika Avfallsanl. Risinge Bläckdal Upplandsleden Forsbosjön Lindarsvik Sängseldike Väddikasjön Sorbyn Rönningen Vaensasjön Alernaiv Befinlig väg Alernaiv A Tränsjön Johannelund Per-Jans Nyäng Johanneslund 17 Lillsjön Barkö Viklund Ånö Sjärnudden Blomorp Norrskedika Knarra Annegärd Söderskogen Brosjön Hårsaåsen 33 Hårsa 17 Brudgrind Grådal L. Hallsjön Assjösjön 19 1 Nygården Moorp Anniön Billsvre S. Hallsjön Mon Senbacken Fäboda Naurres. Lönnholmen Skogsborg Viborg 95 9 Mariedal Nässelö 76 Brolund Assjö Långängen Norrhagen 9 Skogsängen Karineberg9 Gluffukärr Björsa 17 Norsdike Eklund Örvik Gravfäl Askön L. Lugne Lugne Gråsära 15 Sockby Sockbysjön Masugnen Kilbovre VÄG 288 GIMO - BÖRSTIL Långsjön Aläng Illersära Lill-Karö Kil Roparören Ed 19 Husbacka 1 Hanneberg Hällvre Markasjön Väsergården Backas Amserdam Ringboda Finnkyrka Marka meer 1: Uredningsområde Översvämma område vid vaennivå 7,90 m (RH2000) 12 1 Usläpp av lufföroreningar och vägdagvaen bedöms medföra en forsa lien påverkan på omgivande vaendrag. De negaiva erna av övergödning och meallbelasning bedöms som måliga vid prognosåre. Gödande ämnen kan ill viss del moverka miljökvaliesnorm för Olandsån där usläppen måse minska. De sora bidrage ill vaendrage bedöms dock ine vara väg 288 uan jordbruksmark och enskilda avlopp. Förbäringsalernaive Alernaive medför a vägen passerar över grundvaenresurser i Gimo, Lysaås och Börsil. Ågärder för hanering av vägdagvaen kommer roligen ine a genomföras, vilke medför en risk för sor negaiv påverkan vid en evenuell olycka med usläpp som följd. Alernaive medför a en begränsad ombyggnad genomförs på sräckan Uppskedika Börsil. I övrig genomförs endas ågärder inom befinlig vägområde. Breddning på den akuella sräckan berör re mindre vaendrag, varav e är Norsdike (med MKN). Förusa a arbee uförs på e genomänk sä, bedöms den negaiva en som lien. Konsekvensen är dock osäker. Ombyggnad av befinlig väg Trafikmängderna bedöms vid prognosåre som så pass låga a vägdagvaen ine behöver haneras på någo speciell sä längs sräckan. Infilraion i gräsklädda diken längs vägen bedöms som full illräcklig. Vid speciella skyddsobjek, som skyddsområden för vaenäker eller grundvaenresurser, kan ågärder behöva övervägas. Ombyggnad av vägen medför a man vid projekeringen kan syra dagvaen ill lämpliga punker, lägga äa massor i diken där vägen går över grundvaenförekomser osv, vilke medför posiiva er jämför med nollalernaive. Vägen ligger dock kvar i ansluning ill grundvaen och måliga negaiva er riskerar forfarande a uppså. Ombyggnad av vägen kommer a beröra e anal vaendrag, varav Olandsån och Norsdike har MKN. Beroende på sorleken av vaendrage och den ombyggnad man planerar, kan erna bli olika sora. Förusa a man undviker arbee i själva Figur 82. Översvämma område run Olandsån vid e vaensånd dryg 2 m över medelnivå. vaenfåran i sörsa möjliga usräckning, vidar skyddsågärder och bygger under en lämplig period, bedöms de negaiva erna som små. Konsekvenserna är dock osäkra. Ur e översvämningsperspekiv bedöms ombyggnad av befinlig väg ha fördelar. Vägen ligger där markförhållandena är som bäs och vårens översvämningar som mins omfaande. Ombyggnad av befinlig väg medför goda förusäningar för a minska risken för olyckor med usläpp av farlig gods som följd. Den posiiva en bedöms som målig jämför med nollalernaive efersom vägen forfarande ligger kvar i ansluning ill många vaenresurser. Nybyggnadskorridorer Nybyggnadskorridorerna medför a grundvaenresurser avlasas i olika sor usräckning. Korridor A medför a huvudvägen flyas bor från grundvaenresurser i Gimo och Lysaås, vilke är en sor posiiv förändring. Vägen kommer dock forsa a ligga kvar över skyddsområde i Börsil. Alernaiv A omfördelar ine lika mycke rafik som B eller D, vilke beyder a den posiiva bedöms som målig oal se. Korridor B medför a vägen flyas bor från grundvaenresurser i Gimo och Lysaås, vilke är en sor posiiv förändring. Vägen kommer dock forsa a ligga kvar över skyddsområde i Börsil. Alernaiv B omfördelar mer rafik än alernaiv A, vilke medför en sörre redukion av risken än alernaiv A. Den posiiva en bedöms som sor. Korridor D medför ine någon sörre förändring mo nollalernaive eller ombyggnad av befinlig väg. Vägen kommer a gå kvar i ansluning ill grundvaenresurser i Gimo och Lysaås. Vägen kommer också forsa a anslua ill Börsil Eds vaenskyddsområde, även om korsningen mellan väg 288 och 76 flyas. Den posiiva en bedöms som målig. Nybyggnadskorridorerna B och D kommer a beröra e anal vaendrag, varav Olandsån och Norsdike har MKN. Korridor A berör endas Norsdike. Beroende på sorleken av vaendrage och den

8 Kapiel 8 - Miljöer ombyggnad man planerar, kan erna bli olika sora. Förusa a man undviker arbee i själva vaenfåran i sörsa möjliga usräckning, vidar skyddsågärder och bygger under en lämplig period, bedöms de negaiva erna som små. Konsekvenserna är dock som osäkra. Alernaiv B kommer a passera Olandsån. Framida projekering måse a hänsyn ill höga flöden i Olandsån, så a vägbanken ine hamnar för låg, så a vägbanken får en illräcklig grundläggning och så a ny bro över Olandsån blir för rång. Anpassningen medför a korridoren blir dyr jämför med andra alernaiv. Alernaiva järnvägspassager För vaen innebär korsning mellan väg och järnväg ine några nämnvärda er Ågärder Forsa projekering av vägen bör väga in översvämningsrisker koppla ill Olandsån. Projekeringen måse säkersälla a vägbanken hamnar på en illräcklig hög nivå, a nya broar ine blir dämmande konsrukioner och a banken får en illräcklig grundläggning. Vid ombyggnad av vägen bör projekeringen sräva efer a syra vägdagvaen bor från grundvaenresurser och Olandsån. Täa massor eller kansen och sidoräcken bör övervägas i diken där vägen går över vaenskyddsområden. Vägdagvaen bör ine ledas direk mo vaendrag inom korridorerna. I övrig bedöms infilraion i gräsklädda diken vara en effekiv ågärd för dagvaen. Trafikverke planerar för vaenskyddsågärder i Börsil. Behov av skydd för de planerade vaenskyddsområde i Gimo bör diskueras i kommande skede med arbesplan. Figur 83. Vaenskydd norr om Gimo. Korridor D undviker Olandsån på de mes översvämningsbelasade områdena. Den posiiva en bedöms som lien jämför med nollalernaive. Alernaiv A bedöms medföra a Olandsån avlasas från en viss del föreningar när en del av rafiken flyas mo ösra delen av uredningsområde. Trafikflödena är visserligen ine så höga vid prognosåre a vägdagvaen borde ågärdas, men en del diffusa usläpp från väg 288 hindras från a nå vaensyseme. Efersom Olandsån är belasad och övergödd, bedöms även en lien avlasning som en sor posiiv. Alernaiven kan därmed bidra ill a gällande miljökvaliesnorm snabbare kan nås. Grundvaen och vägdagvaen Grundvaen och farlig gods SAMMANFATTNING - KONSEKVENSER FÖR VATTEN NOLLALT. FÖRBÄTTR. OMBYGGN. NYBYGGN. A NYBYGGN. B NYBYGGN. D Grundvaen: sora värden + risk för lien Sora värden + risk för målig påverkan = sor negaiv Grundvaen: sora värden + risk för lien Sora värden + risk för målig påverkan = sor negaiv Grundvaen: sora värden + risk för lien Sora värden + lien posiiv påverkan = målig posiiv Grundvaen: sora värden + lien posiiv förändring = målig posiiv Sora värden + lien avlasning = målig posiiv Grundvaen: sora värden + målig posiiv förändring = sor posiiv Sora värden + målig avlasning = sor posiiv Grundvaen: sora värden + risk för lien Sora värden + lien avlasning = målig posiiv Korridor D bedöms ine medföra samma avlasning för Olandsån. En ny bro kan byggas på e bäre sä och delvis hindra vägdagvaen a nå ån. Samidig flyas vägen närmre Olandsån i norr, vilke ger korare rinnider och e poeniell någo mindre uppag i växlighe. Samliga av nybyggnadsalernaiven medför mycke goda förusäningar för a minimera risken för olyckor med usläpp av farlig gods som följd. Alernaiv A och B ger bäs förusäningar efersom man vid inpassning av väglinjen i korridoren hel kan välja a undvika a passera farliga objek som bergskärningar osv. Korridor D medför någo sämre förusäningar efersom vägen delvis ligger kvar i befinlig sräckning och en del farliga objek kan vara svåra a bygga bor. Samliga nybyggnadsalernaiv medför posiiva er jämför med nollalernaive och ombyggnadsalernaive. Vaendrag och vägdagvaen Olandsån, Norsdike: sora värden + lien Tabell 15. Sammanfaning av erna för vaen. Olandsån, Norsdike: sora värden + lien Olandsån, Norsdike: sora värden + lien Olandsån: sor värde + målig avlasning = sor posiiv Översvämningsrisk Inga er Inga er Inga er Inga er Samlad bedömning Mycke sor negaiv Vägen förändras ine, men ligger i direk ansluning ill vaenresurser. Risk för negaiv påverkan på vaen vid usläpp av farlig gods. er Sor negaiv Vägen förbäras någo, men ligger kvar i direk ansluning ill vaenresurser. Risk för negaiv påverkan på vaen vid usläpp av farlig gods. er Målig negaiv Vägen förbäras, men ligger kvar i direk ansluning ill vaenresurser. Risk för negaiv påverkan på vaen vid usläpp av farlig gods. er Ingen/mk lien Vägen flyas bor från vaenresurser. Minskad risk för negaiv påverkan på vaen. Måliga posiiva er Posiiv Olandsån, Norsdike: sora värden + lien påverkan = sor negaiv Vägen flyas bor från vaenresurser. Minskad risk för negaiv påverkan på vaen. aendrag måse passeras via nya broar.risk för konflik med översvämning. Små posiiva er Olandsån, Norsdike: sora värden + lien Inga er Vägen flyas delvis bor från vaenresurser. Vaendrag måse passeras via nya broar. Måliga negaiva er MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

9 Kapiel 8 - Miljöer Björkvreen Norsdike Barköbro Askholmen Naurres. Adolfsdal Tackmyren Norrängen Barkö Rörmar Moorp 2 Såggärd Ånö Lugne 1 Söderskogen Per-Jans Övernuö 9 Skogsängen Karineberg 9 Sä 7 Annegärd Knösen Kelinge En av 2000-ales sora frågor a lösa är den klimapåverkan vi människor orsakar. Användningen av fossila bränslen som eldningsolja, bensin och diesel medför a koldioxidhalen ökar i amosfären. Askön Anniön Asplund Hanunda Klyvjan Svandal Srömslund L. Lugne ike Sylbo Nygärd Knarra Assjösjön rsd Viklund Lindarsvik Gravfäl No Yernuö 6 Ed Brolund Assjö Annö ngs ik eld 26 Uppskedika e Borggårde Gravfäl Hanneberg 19 ä lig v n i f D iv B e aiv AlernaBjörkgården n r Sjärnudden Ale Gunbyle Bosälle Runrisning g Långängen a Ol n så nd Väsergården Aläng Marka Johanneslund Torer Höks hög Väddika Belehem Björsa Lysaås 15 Sockby Blomorp Söderäng Grådal Lysa Avfallsanl. Däcksa rn e l A Örsa iv a Eklund Masugnen Södergärden Illersära energiförbrukningen per kilomeer hur mycke bränsle fordonen förbrukar per kilomeer Karlslund Flygfäl Viringe 691 Brosjön Risinge Rönningen Skäfhammars kyrka Gimo L. Hallsjön Ringboda Värmlandsorp S. Hallsjön 21 Bläckdal VÄG 288 Långsjön GIMO - BÖRSTIL Vaensa dsån Olan 13 Lundaräng Srömgärde 668 Valde andelen fossila bränslen mängden bensin och diesel i förhållande ill alernaiva drivmedel som eanol, biogas och andra icke-fossila bränslen.3 Skarpgärden Långsunda S Skäfhammar rafikarbee hur mycke vi kör med våra fordon 19 Kilbovre Up p l and 675 Nederbyn Oppbyn Hårsaåsen 33 sled en Vaensasjön Förusäningar (figur 8) Transporsekorns usläpp av koldioxid och andra klimapåverkande gaser har under många år öka, beroende på a anale resor och ransporer ökar. Framför all har godsransporerna på väg, inernaionell sjöfar och inernaionell flyg öka. Efersom vi använder personbilen mer än någo anna rafikslag är de den samlade vägrafiken som sår för ransporsekorns sörsa usläpp. Andelen fossila bränslen inom ransporsekorn är dessuom hög. Hela 96% av de bränsle som i dag används ill vägransporer är bensin och diesel av fossil ursprung.33 De är re fakorer som besämmer hur sora usläppen av koldioxid blir från vägransporsekorn: Amserdam Senbacken Tränsjön Reningsverk Runsen Backas Sockbysjön Alern Lugne Nygården 12 Väddikasjön B aiv A Sensvreen Koldioxid är en växhusgas som illåer solens srålar a nå jorden, men hindrar åersrålningen i form av värme a passera amosfären. Resulae blir en ökning av jordens medelemperaur, vilke får ill följd a glaciärer smäler, a vädersysemen påverkas så a vädre blir allmer exrem med orka i redan orra områden och ökad nederbörd i andra. Gråsära Nyäng 9 5 Markasjön Gluffukärr 6 Ågården Skomakarmyren Roddarne Hällvre Billsvre 288 Sandby Med klima menas de genomsniliga fysiska förhållandena i amosfär, emperaur, luffukighe, lufryck, vind, nederbörd, amosfäriska pariklar mm på en given plas över längre idsperioder Bröena Flian 8.8 KLIMAT Skogsborg Mon Brudgrind Lönnholmen 95 Viborg 9 Husbacka Nässelö Mariedal 1 Lillsjön Granlund Roparören Norrhagen Johannelund Hårsa MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling Uredningsområde : Forsbosjön Finnkyrka Figur 8. Kara korridorer meer 1 Usläppen ökar med e ryckig körsä eller med en högre hasighe. Den som kör i 0 km/h förbrukar cirka 1 dl mer bränsle per mil än den som kör i 90 km/h. Usläppen av koldioxid ökar lika mycke. Sambande mellan bränsleförbrukning och usläpp är enkel; en lier bensin eller diesel ger mer än vå kg koldioxid. En normalbilis släpper u omkring re on koldioxid per år. En enda långradare kan under e år släppa u 150 on koldioxid.35 De finns ingen eknik för a rena bor koldioxidusläpp från moorer. Sedan 1990 har usläppen av koldioxid från vägrafiken öka med procen, men ökningsaken har avagi de senase åren.36 Ur e livscykelperspekiv påverkar en väg också klimae via anläggande och drif. Klimakalkyler för produkionsskede visar a särskil energikrävande momen vid anläggande av väg är ranspor av maerial, produkion av asfal, beong, geoexil och sål sam energiförbrukning på arbesplasen. För Ösra Förbifaren i Karineholm visade sig de fem mes energikrävande momenen vara: 37 produkion av maerial; asfal, beong, geoexil, brodelar och smide ranspor ill arbesplasen; asfal, beong, plaor av naursen, bergkross och geoexil energiförbrukning på arbesplasen; dumpers, grävmaskiner, schakrakor, hjul-/bandlasare och plasrakor Tillsammans sod produkionen av maerial för ungefär 70 % av den oala klimapåverkan (räkna i CO2-ekvivalener). Transporer ill arbesplasen sod för dryg 25 % av projekes oala klimapåverkan. A projekera en väg med framförall kloka maerialval och kora ransporsräckor kan allså ge sora miljöfördelar. 35 pa-vagen/hasighe/hasighe-och-miljopaverkan/ 36 pa-vagen/hasighe/hasighe-och-miljopaverkan/ 37 Klimakalkyl, väg 55/56 Ösra Förbifaren Karineholm, Skanska 20.

10 Kapiel 8 - Miljöer Miljökvaliesmål; Begränsad klimapåverkan De naionella måle innebär a halen av växhusgaser i amosfären ska sabiliseras på en nivå som innebär a människans påverkan på klimasyseme ine blir farlig. De naionella måle har specificeras genom e eappmål som anger a ill år 2020 ska usläppen av växhusgaser från verksamheer som ligger uanför syseme för handel med usläppsräer, minska med 0 procen jämför med år Öshammars kommun har e lokal mål a usläppen av växhusgaser från ransporer ska minska Konsekvenser (abell ) Nollalernaive Väg 288 är idag,2 km lång mellan sina ändpunker. En längre körsräcka medför e öka rafikarbee och e öka usläpp. Väg 288 har genom Gimo, Hökhuvud och Börsil nedsa hasighe, vilke medför lägre usläpp än vid högre hasigheer. Vägens useende i övrig, med skymda krön, backar och liknande bedöms medföra e ryckig körsä, som medför onödig sora usläpp jämför med om rafikanen kan hålla en jämn hasighe. Nollalernaive medför dåliga förusäningar för gång- och cykelrafik. Kollekivrafiken är däremo e arakiv val på sräckan. En låg hasighe bedöms medföra en sor negaiv för regional kollekivrafik. Sammanage medför klimapåverkan av de dagliga rafikarbee via nollalernaive en sor negaiv. Nollalernaive innebär a ny väg ine anläggs, vilke medför a yerligare resurser för anläggande av vägen ine krävs och a klimapåverkan via bränsle ill byggfordon, inranspor av maerial, framsällning av sål, beong, asfal osv kan undvikas. Dea bedöms som en mycke sor posiiv. Nollalernaive innebär a vägen kommer a drifas på en sräcka som är onödig lång. Den negaiva en bedöms som lien. 38 Förslag ill lokala miljömål Öshammars kommun, KS Förbäringsalernaive Förbäringsalernaive innebär ingen skillnad i körsräcka jämför med nollalernaive. Parie uan möesseparering medför roligivs en sänk medelhasighe och därmed lägre usläpp. Parie med möesseparering bedöms medföra en höjd medelhasighe och därmed högre usläpp än nollalernaive. Toal se beräknas usläppen av koldioxid öka jämför med nollalernaive. Konsekvenserna bedöms bli forsa sora. Alernaive medför a ågärder vidas för a förbära möjligheerna för promenader eller cykling längs sräckan. Ågärderna bedöms medföra a fler väljer a sälla bilen och cykla ill arbee under den varma delen av åre. Kollekivrafiken forsäer a gå där människor bor och bedöms bli e forsa arakiv val för pendling. Omsällning från bil ill kollekivrafik eller cykel bedöms som en målig posiiv. En låg hasighe bedöms medföra en sor negaiv för regional kollekivrafik. Ombyggnad av befinlig väg Alernaive medför a en del av de briser väg 288 har idag kan byggas bor. Via kurvräningar, nedschakning av krön och omkörningsfäl kan vägen bidra ill en jämnare hasighe och lägre bränsleförbrukning. Samidig ökar genomsnishasigheen, vilke bidrar ill ökade usläpp och ökad klimapåverkan. Vägen blir ine korare som i nybyggnadskorridorerna, vilke också medför ökade usläpp relaiv se. EVA-kalkyler för väguredningen visar a ombyggnad av befinlig väg ger sörs ökning av koldioxidusläppen jämför med nollalernaive. Den negaiva en bedöms som mycke sor. Alernaive föreslår ågärder för gång- och cykelrafikaner på sräckorna Gimo Väddika och Uppskedika Börsil, vilke är posiiv. Ombyggnad av vägen medför dock delvis försämrade förusäningar för gång- och cykelrafik efersom urymme på vägen blir begränsa på övriga sräckor. Föreslagen miseparering riskerar a medföra en sor barriär, där boende kan vingas gå omvägar ill och från busshållplaser. Miräcke kan även bidra ill e färre anal busshållplaser längs vägen, för a skapa så få öppningar i räcke som möjlig. Ombyggnad av befinlig väg riskerar a medföra a kollekivrafiken blir e mindre arakiv val på sräckan. Minska anal resande med kollekivrafik bedöms som en sor negaiv. Byggiden kommer a kräva resurser och medför en negaiv påverkan på klimae. Den negaiva en bedöms som målig. Däremo krävs ine drif av vå vägar som vid nybyggnadskorridorerna, vilke bedöms som posiiv. Drif av omkörningssräckor medför en lien negaiv. Nybyggnadskorridorer Nybyggnad av väg 288 mellan Gimo och Börsil medför goda förusäningar för a skapa en väg med korare körsräcka och jämnare körmönser via små luningar och bra möjligheer ill omkörning. Vägens klimapåverkan kan på de säe minska, ungefär som vid sparsam körning, vilke bedöms ge posiiva er. Samidig kommer genomsnishasigheen över sräckan a öka, vilke medför a usläppen av koldioxid och vägens påverkan på klimae ökar. Väguredningen gör bedömningen a den korare körsräckan ger en sörre klimabesparing än förlusen via den ökade snihasigheen. Korridor A och B medför därmed sora posiiva er genom a de minskar körsräckan med näsan re km i varje rikning. Den som arbespendlar mellan Gimo och Öshammar dagligen kommer därmed a spara dryg mil per år, vilke mosvarar 280 kg koldioxid om bilen drar en lier per mil. Ökad snihasighe på sräckan ger ungefär 137 kg koldioxid i ökade usläpp per år räkna på en ökad snihasighe med km per imme (dvs en ökad förbrukning om 1 dl per mil). Korridor B ger den sörsa minskningen av koldioxidusläpp, vilke bedöms som en mycke sor posiiv. Korridor D ger en målig posiiv av de dagliga rafikarbee jämför med nollalernaive. Korridor D medför en korare körsräcka för de biliser som har målpunker norr om Öshammar. Korridoren medför också en mindre ökning av snihasigheen jämför med nollalernaive än vad korridor A och B gör. EVA-kalkyler för väguredningen visar a samliga nybyggnadskorridorer ger en minskning av koldioxidusläppen jämför med nollalernaive. Korridor B ger den sörsa usläppsminskningen, följ av A och D. De posiiva erna bedöms som måliga ill mycke sora. Nybyggnadskorridorerna A och B skapar bra förusäningar för gång- och cykelrafik. I dessa fall kan gående och cykliser använda dagens väg, när anale personbilar minskar. De beyder a man under åminsone sommarhalvåre kan välja a ransporera sig på anna sä än med bil. En risk med korridor A och B är a kollekivrafiken appar resande om bussar flyas ill den nya snabbare vägen. Anale lokala resor riskerar a minska samidig som kollekivrafiken kan bli mer arakiv i e regional perspekiv, då residen minskar mellan Figur 85. Kollekivrafik längs väg 288. Figur 86. Tung rafik på väg 288. MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

11 Kapiel 8 - Miljöer Uppsala och Öshammar. Evenuella er är svåra a bedöma efersom de är beroende av framida urähe, hållplaslägen, evenuell resecenrum osv. Alernaiv A bedöms medföra sörs risk för a kollekivrafiken appar resenärer på den befinliga sräckan, men medför samidig goda förusäningar för mer långväga resor. Alernaiv B bedöms ge relaiv goda förusäningar för både lokala och mer långväga resor. Alernaiv D bedöms medföra relaiv goda förusäningar för både lokala och mer långväga resor. Jämförelsen gäller nybyggnadsalernaiven emellan. Anläggande av ny väg kommer a kräva naur- resurser och medför en negaiv påverkan på klimae. Sora mängder bränsle, asfal, beong och sål krävs. Maerial ransporeras in och bränsle används av byggfordon. Ny väg medför också a vegeaion kommer a avverkas och a naurliga sänkor för koldioxid därmed försvinner från område. Denna princip blir särskil ydlig i korridor A och B som innebär långa nybyggnadssräckor i skog. Båda SAMMANFATTNING - KONSEKVENSER FÖR KLIMAT NOLLALT. FÖRBÄTTR. OMBYGGN. NYBYGGN. A NYBYGGN. B NYBYGGN. D Skaad väglängd 17,5 km 17.5 km 17.5 km 1,6 (-2,9) km 1,6 (-2,9) km 17,5 km Beräkna koldioxidusläpp referens + 59 on/år + 12 on/år - 13 on/år on/år -,1 on/år Daglig rafikarbee Sor värde + målig negaiv påverkan = sor negaiv Sor värde + målig negaiv påverkan = sor negaiv Sor värde + sor negaiv påverkan = mycke sor negaiv Sor värde + lien posiiv förändring = målig posiiv Sor värde + sor posiiv förändring = mycke sor posiiv Sor värde + lien posiiv förändring = målig posiiv alernaiven bedöms medföra mycke sora negaiva er av anläggande, lokal se. Nybyggnadskorridorerna medför a Trafikverke kommer a ha vå vägar a sköa. De beyder a med korridor A och B kommer drif i form av snöröjning, halkbekämpning, målning, vä av solpar osv nära nog a fördubblas. Den negaiva en av klimapåverkan via drifen bedöms för korridor A och B som sor. Korridor D medför en korare sräcka ny väg och medför a drifen kommer a kräva lie mindre resurser än vid korridor A och B. Drifen ökar dock relaiv mycke jämför med nollalernaive, vilke medför a den negaiva en bedöms som målig. Kollekivrafik regional Kollekivrafik lokal Gående och cykliser Anläggande Mycke sor negaiv Sor värde + målig negaiv påverkan = sor negaiv Inga er Kora cykelresor: sora värden + lien påverkan = målig negaiv Ingen nybyggnad + sor andel resurser sparas = mycke sor posiiv Sor negaiv Sor värde + målig negaiv påverkan = sor negaiv Sor värde + lien posiiv påverkan = målig posiiv Kora cykelresor: sora värden + lien förbäring = målig posiiv Lien andel nybyggnad + lien förändring = lien negaiv Drif Inga er Inga er Planskild järnvägspassage Samlad bedömning Målig negaiv Tabell. Sammanfaning av erna för klimapåverkan. Sor värde + målig posiiv påverkan = sor posiiv Sor värde + målig posiiv påverkan = sor posiiv Kora cykelresor: sora värden + lien förbäring = målig posiiv Målig andel nybyggnad + sor förändring = sor negaiv Låg värde + målig förändring = lien negaiv Inga er Inga er Inga er Ökad påverkan med ökad rafik och förlängda resider för kollekivrafik. Forsa avsaknad av ågärder för gång- och cykelrafik. er Ökad påverkan med ökad rafik och förlängda resider för kollekivrafik. Vissa ågärder för gång- och cykelrafik. Viss resursanspråk. er Ökade usläpp av koldioxid enlig beräkningar. Vissa ågärder för gång- och cykelrafik. Sor resursanspråk. Sora negaiva er Ingen/mk lien Sor värde + sor posiiv påverkan = mycke sor posiiv Posiiv Sor värde + sor posiiv påverkan = mycke sor posiiv Sor värde + risk för Sor värde + risk för sor negaiv påverkan målig negaiv påverkan = mycke sor negaiv = sor negaiv Kora cykelresor: sora värden + målig förbäring = sor posiiv Sor andel nybyggnad + sor förändring = mycke sor negaiv Målig värde + sor förändring = sor negaiv er MInskade koldioxidusläpp enlig beräkningar. Förbäringar för gång- och cykelrafik längs befinlig väg. Risk för påverkan på lokal kollekivrafik. Sor resursanspråk och dubbel drif. Sora negaiva er Kora cykelresor: sora värden + sor förbäring = mycke sor posiiv Sor andel nybyggnad + sor förändring = mycke sor negaiv Målig värde + sor förändring = sor negaiv er Beydande minskning av koldioxidusläpp. Förbäringar för gång- och cykelrafik längs befinlig väg. Sor resursanspråk och dubbel drif. Måliga negaiva er Sor värde + målig posiiv påverkan = sor posiiv Sor värde + målig posiiv påverkan = sor posiiv Kora cykelresor: sora värden + målig förbäring = sor posiiv Målig andel nybyggnad + målig förändring = målig negaiv Målig värde + målig förändring = målig negaiv Inga er MInskade koldioxidusläpp enlig beräkningar. Lien risk för påverkan på lokal och regional kollekivrafik. Små negaiva er Alernaiva järnvägspassager Klimapåverkan berörs principiell lika av korsning mellan väg och järnväg oavse korridor. En planskild passage kommer a kräva mer resurser än en korsning i plan. De beyder a alernaiv A och B medför negaiva er jämför med nollalernaive Ågärder Vid val av nybyggnadskorridor bör forsa projekering sräva efer låga luningar och jämn hasighe. Klimapåverkan från anläggande bör begränsas genom a i sörsa möjliga usräckning undvika onäödig asfal, beong, geoexil, brodelar och smide. Transporer ill arbesplasen och omfördelning av maerial inom enreprenaden bör minimeras. Man bör även överväga produker illverkade med energi från förnyelsebara energikällor, som exempelvis bioasfal. Anpassning av vägen så a möjligheen ill gång-, cykel- och kollekivrafik ökar. Passager bör skapas över vägen genom mibarriärer för a undvika omvägar mellan bosad och busshållplaser. Forsa projekering bör efersräva omkörning av lasbilar i uppförsbacke, där de unga fordonen har lägre hasighe och de omkörande fordone ine behöver accelerera i så sor usräckning. 56 MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

12 Kapiel 8 - Miljöer 8.9 INDIREKTA OCH KUMULATIVA EFFEKTER En MKB ska också bedöma om de finns några indireka effeker. Exempel på dea kan vara a bäre kommunikaioner underläar pendling och ökar inflyning ill en or. Eferföljande exploaering kallas då för sekundär exploaering. plas. Flygverksamhe sker med läa sporflygplan, ensaka gäsande sam lie modellflygverksamhe. Gräsfäle har brandflygjour 5 veckor per sommar med varierande ufall beroende på väder. 2 Sammanlag sker flygrörelser per år huvudsakligen sommarid. Vinerid är gräsfäle säng. KARTBLAD 1-31: NR NF TECKENFÖRKLARINGAR KOMMUNGRÄNS GRÄNS FÖR RIKSINTRESSEOMRÅDE GRÄNS FÖR ÖVRIGA OMRÅDEN OMRÅDE MED UTVIDGAT STRANDSKYDD (vid övriga sränder gäller 0 meer srandskydd) NATURRESERVAT OMRÅDE MED ANNAT NATURVÅRDS- FÖRORDNANDE FÖRORDNANDE KRING KYRKOR Kumulaiva er är sådana som är samverkande eller ökande över iden. De kan exempelvis handla om a en väg ger måliga er på e naurområde, men illsammans med planerad bebyggelse eller nya verksamheer blir den sammanlagda en mycke sor Förusäningar (figur 87) Uredningsområde är idag beroende av väg 288 som en länk mellan kommunens orer. I Öshammars kommun bor idag dryg personer och här finns omkring 1500 föreag inom olika branscher. De sörsa arbesgivarna är Öshammars kommun, Forsmark och Sandvik Coroman (se Figur 89). Kommunens gymnasieskola ligger i Gimo, vilke medför a ungdomar från övriga orer reser hi. 39 Turisnäringen är den bransch som växer snabbas i Öshammars kommun. De pågår också flera sora byggprojek koppla ill gruvdrif, kärnkraf och hamnverksamhe. 0 Befolkningsillväxen i Öshammars kommun har vari relaiv konsan sedan 1980-ale. Omsäningen var under 20 relaiv sor, där run 800 personer flyade in ill respekive från kommunen. Bosadsbris råder. 1 Gimo har idag service och verksamheer som i huvudsak vänder sig ill dem som bor i samhälle. Som exempel kan nämnas maaffär, opiker, elbuik och blomseraffär (se Figur 88). En del av servicen är rikad både mo boende inom oren och mo den som idag åker längs väg 288. Som exempel kan nämnas bensinmack, resauranger och byggvaruhandel. I norra delen av Gimo ligger e gräsfäl för sporflyg. Fäle är ine illsåndspröva och får ine kallas flyg- 39 Konsekvensanalys, Svensk Tillväxsraegi, okober Konsekvensanalys, Svensk Tillväxsraegi, okober Konsekvensanalys, Svensk Tillväxsraegi, okober 20. Gällande översiksplan idenifierar e anal uvecklingsområden, se Figur 87. Följande områden avsäs för uveckling i översiksplanen: ÖP 233; mark lämplig för indusriverksamhe. ÖP 157; område för bland anna golfbana ÖP 159; Väddika avfallsanläggning, ska kvarså och öka i beydelse för insamlings- och soreringsplas för åervinningsbar maerial och farlig avfall ÖP 23; mark lämplig för indusriverksamhe. Inom uredningsområde förekommer sora områden där jord- eller skogsbruk dominerar. Här bedrivs såväl sorskalig skogsbruk i bolagsform, som småskalig skogsbruk på den egna gården. Jordbruke är sorskalig run Gimo, Lysa, Risinge och Sandby Konsekvenser (abell 17) Nollalernaive Alernaive medför a vägen ligger kvar som idag. Lokalvägar behöver ine skapas i samma omfaning som vid de andra korridorerna och indireka eller kumulaiva er av markanspråk uppkommer ine. Vägen ligger forsa kvar i ansluning ill många bosäder, vilke medför a samhällena kan bedöms som någo mindre arakiva för boende. Den negaiva en bedöms som målig. För befinliga verksamheer i framförall Gimo innebär nollalernaive a e forsa go kundunderlag kvarsår. En del av de föreag som finns i område idag är inrikade på aningen rafikanservice eller ligger placerade nära vägen. Den posiiva en bedöms som målig. 2 Uppgif i mail, Torvald Kullman Sk 00 D 00 GIMO ec Rn 00 Rk DJURSKYDDSOMRÅDEN OMRÅDE MED DETALJPLAN TÄTORTSZONER (delar av områdena omfaas av dealjplan) RIKSINTRESSE FÖR NATURVÅRD RIKSINTRESSE FÖR KULTURMILJÖVÅRD 00 ÖVRIGA BESKRIVNA OMRÅDEN 00 s OMRÅDE MED SAMLAD BEBYGGELSE (ev. delar av område) MÖJLIGA BERGTÄKTER FÖR HELA KOMMUNEN GÄLLER FÖLJANDE: G OMRÅDEN MED GENERELLA REGLER (SE SID - 5.) Gk SÄRSKILDA REGLER OCH VÄGLEDNING FÖR KUSTOMRÅDET (ÖSTER OM RIKSVÄG 76, SE SID 6-9) Underlagskara: GSD Terrängkaran, Lanmäerie, Gävle SKALA 1: meer Gimo Alernaiv D 288 Alernaiv B Alernaiv Befinlig väg Alernaiv A 17 Uppskedika Björkgården 17 VÄG 288 GIMO - BÖRSTIL Uredningsområde Figur 87. Värden och uveckingsområden enlig gällande översiksplan, kara 13 med eckenförklaring, Öshammars kommun meer 1: MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

13 Kapiel 8 - Miljöer Förbäringsalernaive Alernaive bedöms medföra samma er som nollalernaive och skiljer sig endas å genom a re korsningar byggs om och a bäre förusäningar skapas för gående och cykliser på delar av sräckan. Ågärderna bedöms medföra indireka effeker a Hökhuvud och Uppskedika blir mer arakiva som boendemiljöer. Indirek blir de också mer arakiv a arbea i Gimo eller Öshammar om man bor i samhällena, efersom man får fler alernaiva pendlingssä a välja mellan. Ågärder för gående och cykliser knyer också de olika samhällena närmre varandra. Den posiiva en bedöms som målig. Ombyggnad av befinlig väg Ombyggnad av en väg i ny sräckning eller ill bäre sandard förbärar förusäningar för kommunikaion mellan områden. Förbärade förbindelser kan medföra a nya områden blir arakiva som bosadsmiljöer, för verksamheer eller handel. E bra boende enderar a bli en all vikigare fakor när vi väljer bosadsor och renden är a vi är beredda a arbespendla från bosads- ill arbesor längre id jämför med idigare. 3 Posiiva er av dea kan vara a Gimo och Öshammar ses som ännu mer arakiva för boende och a samhällena får e illsko av invånare. Här kan en ombyggd väg och sasningar från Öshammars kommuns sida ge kumulaiva effeker som illsammans blir mer posiiva än de enskilda projeke för sig. Ombyggnad av befinlig väg medför a urisrafiken går kvar i den gamla sräckningen, vilke ger e forsa bra kundunderlag för den service och handel som finns i Gimo. Med en höjd saus på vägen kan samhälle dessuom få öka anal besökare, vilke medför a den posiiva en bedöms som sor. Alernaive medför dock ine lika sor möjlighe ill a arbea med a väg 288 ska klassificeras som en urisväg. Ombyggnad av befinlig väg kommer a medföra a lokalvägar behöver byggas u för a samla ufarer 3 Konsekvensanalys, Svensk Tillväxsraegi, okober 20. från enskilda fasigheer ill rafiksäkra korsningar. Ombyggnad av befinlig väg skapar e sörre behov av lokalvägar efersom många hus ligger längs befinlig väg och många av ufarerna har brisande säkerhe. Här kommer själva huvudvägen illsammans med eferföljande lokalvägar a ge en kumulaiv effek som medför sörre negaiva er än de olika vägyperna gjor var för sig. Ombyggnad av befinlig väg medför e markanspråk i områden som används för jordbruk och skogsprodukion. Verksamheerna genererar långsamgående fordon och rafiken kan under skördeperioder vara beydande. En möesfri landsväg med miräcke riskerar a bli en barriär för jord- och skogsbruk. Markanspråke illsammans med miräcke ger här en kumulaiv effek som medför en sörre negaiv än om fakorerna bedöms var för sig. Nybyggnadskorridorer Väg 288 i ny sräckning kommer a förbära förusäningarna för kommunikaion mellan Uppsala och Öshammar. I e regionperspekiv innebär de a änkbara bosads- och arbesorer knys närmre varandra och a människors valfrihe ökar. Nybyggd väg och övriga sasningar från kommunen kan illsammans ge kumulaiva effeker som är mer posiiva än de enskilda projeke för sig. Ur regionperspekive är alla nybyggnadskorridorer likvärdiga. Nybyggnad av väg kan också medföra a rafikaner och e kundunderlag flyas bor från samhällen. Här ugör korridor A e särskil fall efersom rafiken viker av längs väg söder om Gimo för a sedan anslua ill väg 76 i Börsil. Svensk Tillväxsraegi förordar en vägsräckning som medför a väg 288 passerar Gimo, vilke innebär samliga förslag uom korridor A. De finns en risk för indireka effeker av e vikande kundunderlag; dagens verksamheer kan få svår a överleva. Dea gäller i synnerhe bensinmackar, men i viss mån också dagligvaruaffärer, blomser- och presenaffärer. Andra verksamheer som opiker, byggvaruhandel mm bedöms ine som lika sårbara. Minskad service eller varuubud i Gimo bedöms som en sor negaiv lokal se. Indireka er kan dessuom bli a oren minskar i arakivie som bosadsor och a anale invånare minskar, vilke ger e ännu sämre kundunderlag. Alernaiv A medför dock a cirka 1500 fordon/dygn beräknas gå kvar i dagens sräckning, vilke ändå ger e viss kundunderlag. Korridor B är den snabbase vägen mellan Gimo och Öshammar. Korridoren medför också en bra exponering av samhälle och skapar e forsa bra kundunderlag. Dea innebär a korridor B illsammans med sasningar i Gimo kan ge sörs posiiva kumulaiva effeker. Posiiva er kan vara a Gimo ses som ännu mer arakiv för arbee eller boende och a samhälle får e illsko av invånare. Indireka posiiva effeker kan vara förbärad service. Korridor D bedöms ge näsan samma posiiva effeker, med skillnaden a residen ill Öshammar blir någo längre. De medför a Gimos saus som bosads- eller arbesor blir någo lägre. Korridor A medför en risk för en försämrad kollekivrafik lokal se. Den som ska pendla regional kommer a föredra a bussen går i skogen på den nya snabbare vägen än genom de mindre samhällena. En försämrad kollekivrafik för lokala resor kan medföra a samhällen mellan Gimo och Börsil ses som mindre arakiva boendemiljöer. Korridor A och B skapar inge sörre behov av lokalvägar och yerligare markanspråk föruom själva huvudvägen kan därför undvikas. Korridor D kommer däremo a medföra a lokalvägar behöver byggas på sräckan Gimo-Hökhuvud för a samla ufarer från enskilda fasigheer ill rafiksäkra korsningar. Här kommer ombyggnad av själva huvudvägen illsammans med eferföljande lokalvägar a ge en kumulaiv effek som medför sörre negaiva er än de olika vägyperna gjor var för sig. De högsa värdena vid sidan av väg 288 finns däremo mellan Hökhuvud och Börsil. Korridor D bedöms därför ge en målig negaiv. Korridor B medför a väg 288 kan komma a hamna söder om gräsfäle i Gimo. De beyder i sin ur a yerligare hinder illkommer inom gräsfäles närområde. Vägen kan därmed illsammans med Figur 88. Handel i Gimo. 58 MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

14 Kapiel 8 - Miljöer evenuella nya resrikioner för vaenskydd medföra indireka och kumulaiva effeker för flygverksamheen. Den negaiva en bedöms som målig och lokal. Alernaiva järnvägspassager Huruvida korsningen mellan väg 288 och järnvägen byggs som en planskild korsning eller ine, bedöms ine medföra några indireka eller kumulaiva effeker. Inge av alernaiven medför några er Ågärder För Gimos uveckling bör framida projekering av väg 288 också kopplas samman med uveckling av den fysiska miljön i samhälle övrig. Önskvär är a samhälle föräas och a service samlas i cenrum sam a kollekivrafiken kopplas di. Om man väljer a projekera vägen inom korridor A blir de mycke vikig a jobba med den södra korsningen i Gimo, som kommer a bli samhälles nya infar. För a ine försämra service är de vikig a samhälle annonseras och a infaren gesalas ill a bli en revlig miljö. För korridor A måse e resecenrum med busshållplas, cykel- och bilparkering uvecklas i södra Gimo. Behove av passagemöjligheer och lämplig placering av vänfickor bör uredas i kommande skede för a underläa för de långsamgående fordonen. Figur 89. Sandvik. Bosäder Verksamheer SAMMANFATTNING - INDIREKTA OCH KUMULATIVA EFFEKTER NOLLALT. FÖRBÄTTR. OMBYGGN. NYBYGGN. A NYBYGGN. B NYBYGGN. D posiiv påverkan = målig posiiv posiiv påverkan = målig posiiv posiiv påverkan = sor posiiv avlasning = sor posiiv negaiv påverkan = sor negaiv avlasning = sor posiiv Måliga värden + lien posiiv påverkan = lien posiiv avlasning = målig posiiv posiiv påverkan = sor posiiv Konsekvensanalys, Svensk Tillväxsraegi, okober 20. Lokalvägnä Inga er Sora värden + lien förändring = måliga negaiva er Sora värden + sor förändring = mycke sora negaiva er Inga er Inga er Sora värden + lien förändring = målig negaiv Samlad bedömning Vägen medför viss påverkan på bosäder, men de är samidig forsa posiiv för verksamheer a vägen ligger kvar i befinlig sräckning. Ingen/mk lien Vägen medför viss påverkan på bosäder, men de är samidig forsa posiiv för verksamheer a vägen ligger kvar i befinlig sräckning. Lokalvägar kan medföra indireka negaiva effeker. er Vägen medför viss påverkan på bosäder, men de är samidig forsa posiiv för verksamheer a vägen ligger kvar i befinlig sräckning. Lokalvägar bedöms medföra beydande indireka negaiva effeker. Sora negaiva er Vägen avlasar boendemiljö och medför ine lokalvägar behöver byggas. Risk för indireka negaiva er av a vägen flyas bor från befinliga verksamheer i Gimo. Lien negaiv. Vägen avlasar boendemiljö och medför ine lokalvägar behöver byggas. Bra annonsering av Gimo bedöms som posiiv för befinliga verksamheer. Sora posiiva er Vägen avlasar delvis boendemiljö. Alernaive medför a lokalvägar behöver byggas. Forsa bra annonsering av Gimo. Sora posiiva er Mycke sor negaiv Sor negaiv Målig negaiv Ingen/mk lien Posiiv Tabell 17. Sammanfaning av erna för indireka och kumulaiva effeker. MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

15 Kapiel 8 - Miljöer 8. BYGGTIDEN Byggiden medför en särskild yp av påverkan som kan vara sor, men som är begränsad ill de år bygge pågår. Konsekvenserna är därför illfälliga och övergående. Beroende på om bygge sker längs befinlig väg i ansluning ill bosäder eller i orörd mark, blir erna mycke olika. Byggskede kan också medföra mycke specifika risker eller er för miljövärden i ansluning ill vägprojeke. Byggskede innebär också e anal arbesmomen som medför risk för skada eller dödsfall hos byggarbeare Förusäningar Under byggiden kommer byggnadsarbeena a orsaka sörningar för närboende såsom buller, vibraioner och damm. Skador riskerar också a uppså på grunder, sommar och enskilda brunnar. Bosäder i uredningsområde finns främs i Gimo, Hökhuvud, Väddika, Uppskedika och Börsil. I Hökhuvud och Börsil ligger byggnader bivis nära väg 288. Byggiden medför också a rafikaner kommer a påverkas i mer eller mindre usräckning. Sörningar kan också uppkomma genom illfäl liga avsängningar eller omledning av rafik ill anna vägnä, se Figur 90 sam Ur e arbesmiljöperspekiv medför byggskede specifika risker som innebär risk för allvarliga skador eller dödsfall för byggarbearna. Vägprojek innebär ofa a näsan alla av de 13 arbeen som ska beskrivas särskil i en arbesmiljöplan förekommer: 1. arbee med risk för fall över vå meer 2. arbee med risk för a begravas i jordmassor eller sjunka i lös mark 3. arbee med kemiska eller biologiska ämnen. arbee med risk för joniserande srålning 5. arbee i närheen av högspänningsledningar 6. arbee som medför drunkningsrisk 7. arbee i brunnar, unnlar och anläggningar under jord 8. arbee under vaen med dykurusning 9. arbee i kassun eller vid förhöj lufryck. arbee med sprängämnen. arbee med unga bygg- formbyggnadselemen 12. arbee med passerande fordonsrafik 13. arbee med rivning av bärande konsrukioner eller hälsofarliga ämnen 5 5 Byggnads- och anläggningsarbee, AFS 1999: Konsekvenser (abell ) Nollalernaive Alernaive innebär a vägen ine byggs om uan forsäer a se u som idag. Negaiva er riskerar ine a uppså. Förbäringsalernaive Alernaive innebär a re korsningar byggs om och a rafiken misepareras på sräckan Uppskedika- Börsil. Ågärderna måse uföras på eller i direk ansluning ill befinlig väg med pågående rafik, efersom omledningsvägar saknas. Förbäringsalernaive bedöms innebära e mer komplicera byggskede än om vägen byggs i hel ny sräckning. Sora sörningar kommer bivis a uppså i rafiken och blandningen mellan pendlingsrafik och arbesfordon medför ökade risker för olyckor med personskada som följd. Trafik förbi byggarbesplasen medför högre risker och en sämre arbesmiljö för enreprenören. Ombyggnad sker dock ine på så sora avsni, vilke medför a den negaiva en bedöms som målig. Ombyggnad av befinlig väg Alernaive innebär a väg 288 misepareras på sräckan Gimo-Börsil med undanag för sräckor med nedsa hasighe genom Gimo, Hökhuvud och Börsil. Ågärderna måse uföras på eller i direk ansluning ill befinlig väg med pågående rafik, efersom omledningsvägar saknas. Ombyggnadsalernaive innebär de mes komplicerade byggskede av alla alernaiv. Mycke sora sörningar kommer bivis a uppså i rafiken och blandningen mellan pendlingsrafik och arbesfordon medför krafig ökade risker för olyckor med personskada som följd. Trafik förbi byggarbesplasen medför också högre risker och en sämre arbesmiljö för enreprenören. Ombyggnad sker i princip längs hela sräckan, vilke medför a den negaiva en bedöms som mycke sor. De negaiva erna för rafik på väg 288 kan under högbelasade immar bli beydande. Körfälen kan behöva sängas av delvis vid an sluning av korridorerna ill befinlig väg, vilke ger upphov ill sämre framkomlighe med köbildning och längre resid som följd. Den negaiva konse kvensen bedöms som sor. Ombyggnad av befinlig väg medför också en krafig påverkan på boendemiljöer längs väg 288. Under e fleral år kommer rafiksiuaionen a vara belasad. Tillfälliga upplag, arbesfordon, bullrande verksamheer osv medför en sammanage krafig sörning. Den negaiva en för boendemiljö under byggiden bedöms som mycke sor. Ombyggnad av befinlig väg medför umaningar under byggiden för a minimera risker för usläpp och negaiv påverkan på miljö. Dea bedöms bli särskil vikig över grundvaenresurser och vaendrag. Befinlig väg är den korridor som berör fles objek av dea slag och kräver därför mer omfaande skadeförebyggande ågärder, planering och konroll. Den negaiva en bedöms som sor, men är osäker och beror på hur väl enreprenören lyckas uppfylla sällda krav. Figur 90. Ombyggnad av befinlig väg medför ofa e exra komplicera byggskede pga passerande fordonsrafik. Figur 91. Passage av järnväg medför särskilda risker under byggiden. 60 MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

16 Kapiel 8 - Miljöer Beläggningsliggaren visar a de finns risk för förekoms av polycykliska aromaiska kolväen (PAH) i den gamla beläggningen. Provagning rekommenderas för arbesplaneskede, så a friläggning av beläggningen i försa hand kan undvikas och a beläggningen i andra hand kan haneras beroende på innehåll. Ur e arbesmiljöperspekiv medför korsning mellan väg och järnväg svårigheer under byggiden. Arbee medför särskilda risker som exempelvis högspänningsledning och passerande rafik. Nybyggnadskorridorer Huvuddelen av anläggningsarbee kan med korridor A och B genomföras uanför befinlig väg 288, vilke minimerar sörningar i pendlingsrafiken. Transporer ill och från område kommer däremo a belasa angränsande vägnä och kan medföra lägre hasighe och minskad framkomlighe, förlängda väneider och köbildning i angränsande korsningar. På grund av de måliga rafikmängderna bedöms den negaiva en av begränsad framkomlighe som lien och illfällig. Korridor A och B medför här mycke sora fördelar, som korridor D ine ger. Nybyggnad enlig korridor A och B medför en begränsad påverkan på boendemiljöer längs den nya sräckningen. Endas e fåal bosäder kommer a beröras och den negaiva en bedöms som lien. Korridor A och B medför därmed sora fördelar se ur e boendemiljöperspekiv jämför med ombyggnad av befinlig väg. Korridor D ger ine samma avlasning av boendemiljö som korridor A och B. Bosäder run Hökhuvud, Sandby och norra Uppskedika riskerar a påverkas negaiv. Den negaiva en bedöms som sor, men övergående. Korridor A bedöms medföra sora fördelar ur miljöperspekiv jämför med övriga korridorer efersom vägen kommer a flyas bor från alla vaenresurser uom Börsil-Ed vaenskyddsområde. Riskerna för negaiv påverkan minskar och planeringen av byggskede blir beydlig enklare. Korridor B medför samma fördelar föruom a Olandsån måse passeras. Vaendrage svämmar över varje år, vilke säller sora krav på planeringen av byggskede och skadeförebyggande ågärder för vaen. Arbee i ansluning ill vaen medför också särskilda arbesmiljörisker. Ombyggnad av befinlig väg medför en del umaningar under byggiden för a minimera risker för usläpp och negaiv påverkan på miljö. Dea bedöms bli särskil vikig över grundvaenresurser och vaendrag. Korridor D är de nybyggnadsalernaiv som berör fles objek av dea slag och kräver därför mer omfaande skadeförebyggande ågärder, planering och konroll. Den negaiva en bedöms som sor, men är osäker och beror på hur väl enreprenören lyckas uppfylla sällda krav. Arbee i ansluning ill Olandsån medför också särskilda arbesmiljörisker. Ur e arbesmiljöperspekiv medför korsning mellan väg och järnväg svårigheer undder byggiden. Arbee medför särskilda risker som exempelvis högspänningsledning och passerande rafik. Alernaiva järnvägspassager Ur e arbesmiljöperspekiv medför en planskild korsning mellan väg och järnväg de sörsa svårigheerna. Arbee medför särskilda risker som fall, schaker, unga elemen, högspänningsledning och passerande rafik. Både alernaiv A och B bedöms medföra risk för sora negaiva er. Figur 92. Ombyggnad av väg 288 på sräckan Jälla-Hov, exempel på markanspråk för möesfri väg. Figur 93. Ombyggnad av väg 288 på sräckan Jälla-Hov, exempel på blandrafik. MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

17 Kapiel 8 - Miljöer 8..3 Ågärder Fornlämningar som angränsar ill arbesområ de och som ine ska as bor skyddas via inhäg nad eller plank för a ine skadas. Uppsällning av maskiner, vä av fordon, lokalisering av drivmedelsupplag och förvaring av kemikalier ska ske med hänsyn ill grundvaen och vaendrag. Arbesmiljö SAMMANFATTNING -KONSEKVENSER UNDER BYGGTIDEN NOLLALT. FÖRBÄTTR. OMBYGGN. NYBYGGN. A NYBYGGN. B NYBYGGN. D Inga er Schakmassor ska i möjligase mån åeranvän das i planeringen av vägens närområde. Till fälliga arbesyor och upplag åersälls så a marken kan åeras i bruk efer byggskede. Framida uredning om halerna av PAH och idenifiering av konflikpunker. Gammal beläggning haneras enlig gällande regler beroende på innehåll. Sora värden + lien påverkan = risk för målig negaiv Sora värden + sor påverkan = risk för mycke sor negaiv Sora värden + lien påverkan = risk för målig negaiv Bebyggelse och enskilda brunnar besikigas före, under och efer byggskede. Evenuella skador av sprängning, vibraioner och liknande ersäs. Transporer syrs ill vissa ider. Regelbunden informaion om pågående ar been och lämpliga kringfarsvägar ges ill berörda. En planerad och konsekven informa ionssraegi ill Sora värden + lien påverkan = risk för målig negaiv Sora värden + målig påverkan = risk för sor negaiv närboende medverkar ill a begränsa obehagen av sörningarna. Miljökrav gällande ex EU-klassning av fordon och arbesmaskiner, kemikaliehanering, vaenhanering, buller osv sälls i upphandlingen av enreprenör. Arbesmiljöplan ska uppmärksamma de särskilda risker som byggskede innebär. Här bedöms a yngd bör läggas vid följande aspeker: arbee med passerande fordons- och ågrafik, arbee i ansluning ill vaen och högspänningsledningar, sprängning, schaker, arbee med unga formelemen sam risken för fall. Trafik Inga er påverkan = sor negaiv påverkan =målig negaiv påverkan =målig negaiv Boendemiljö Inga er Måliga värden + lien påverkan = lien negaiv Sora värden + sor påverkan = mycke sor negaiv Små värden + målig påverkan = lien negaiv Små värden + målig påverkan = lien negaiv påverkan = sor negaiv Övrig miljöpåverkan Inga er Måliga värden + lien påverkan = risk för lien negaiv Sora värden + sor påverkan = risk för sor negaiv Små värden + målig påverkan = risk för lien negaiv påverkan = risk för målig negaiv påverkan = sor negaiv Planskild järnvägspassage Inga er Inga er Inga er Sora värden + risk för målig negaiv påverkan = sor negaiv Sora värden + risk för målig negaiv påverkan = sor negaiv Inga er Samlad bedömning Vägen byggs ine om. Inga er Begränsad ombyggnad. Små negaiva er Vägen byggs om i befinlig sräckning och med pågående rafik. Risk för sörningar i rafik sam påverkan på boendemiljö och miljö. Mycke sora negaiva er Vägen byggs om ny sräckning uan pågående rafik. Viss risk för sörningar i rafik sam påverkan på boendemiljö. Speciella risker vid arbee med planskild järnvägspassage. Måliga negaiva er Vägen byggs om ny sräckning uan pågående rafik. Viss risk för sörningar i rafik sam påverkan på boendemiljö och miljö. Speciella risker vid arbee med planskild järnvägspassage. er Vägen byggs på sora avsni om i befinlig sräckning och med pågående rafik. Sor risk för sörningar i rafik sam påverkan på boendemiljö och miljö. Sora negaiva er Mycke sor negaiv Sor negaiv Målig negaiv Ingen/mk lien Posiiv Tabell. Sammanfaning av erna under byggiden. 62 MKB för väguredning, väg 288 Gimo-Börsil. Usällelsehandling

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller!

bättre säljprognoser med hjälp av matematiska prognosmodeller! Whiepaper 24.9.2010 1 / 5 Jobba mindre, men smarare, och uppnå bäre säljprognoser med hjälp av maemaiska prognosmodeller! Förfaare: Johanna Småros Direkör, Skandinavien, D.Sc. (Tech.) johanna.smaros@relexsoluions.com

Läs mer

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM

Lektion 4 Lagerstyrning (LS) Rev 20130205 NM ekion 4 agersyrning (S) Rev 013005 NM Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. De är indelade i fyra nivåer där nivå 1 innehåller uppgifer som hanerar en specifik problemsällning i age. Nivå innehåller

Läs mer

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering

Tjänsteprisindex för varulagring och magasinering Tjänseprisindex för varulagring och magasinering Branschbeskrivning för SNI-grupp 63.12 TPI-rappor nr 14 Kaarina Båh Chrisian Schoulz Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik, SCB November 2005

Läs mer

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25

VINDKRAFTSPOLICY. för Hallstahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 VINDKRAFTSPOLICY för Hallsahammars och Köpings kommuner 2013-01-25 ANTAGEN AV KOMMUNFULLMÄKTIGE Köpings kommun 2013-03-25, 14 Hallsahammars kommun, 2013-04-29 48 Besällning: Hallsahammars kommun Arbesgrupp:

Läs mer

Truckar och trafik farligt för förare

Truckar och trafik farligt för förare De händer en del i rafiken. För några år sedan körde en av Peer Swärdhs arbeskamraer av vägen. Pressade ider, ruckar och unga fordon. På åkerie finns många risker. Arbesgivaren är ansvarig för arbesmiljön,

Läs mer

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Andra kvartalet 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Bealningsbalansen Andra kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Second quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster

Tjänsteprisindex för detektiv- och bevakningstjänster; säkerhetstjänster Tjänseprisindex för deekiv- och bevakningsjänser; säkerhesjänser Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.60 TPI- rappor nr 17 Camilla Andersson/Kamala Krishnan Tjänseprisindex, Prisprogramme, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2010 Saisiska cenralbyrån 2010 Balance of Paymens. Third quarer 2010 Saisics Sweden 2010 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén

FÖRDJUPNINGS-PM. Nr 4. 2010. Räntekostnaders bidrag till KPI-inflationen. Av Marcus Widén FÖRDJUPNNGS-PM Nr 4. 2010 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen Av Marcus Widén 1 Ränekosnaders bidrag ill KP-inflaionen dea fördjupnings-pm redovisas a en ofa använd approximaiv meod för beräkning av

Läs mer

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14

Timmar, kapital och teknologi vad betyder mest? Bilaga till Långtidsutredningen SOU 2008:14 Timmar, kapial och eknologi vad beyder mes? Bilaga ill Långidsuredningen SOU 2008:14 Förord Långidsuredningen 2008 uarbeas inom Finansdeparemene under ledning av Srukurenheen. I samband med uredningen

Läs mer

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Fjärde kvartalet 2012 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Bealningsbalansen Fjärde kvarale 212 Saisiska cenralbyrån 213 Balance of Paymens. Fourh quarer 212 Saisics Sweden 213 Producen Producer Saisiska cenralbyrån, enheen

Läs mer

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2

Lektion 3 Projektplanering (PP) Fast position Projektplanering. Uppgift PP1.1. Uppgift PP1.2. Uppgift PP2.3. Nivå 1. Nivå 2 Lekion 3 Projekplanering (PP) as posiion Projekplanering Rev. 834 MR Nivå 1 Uppgif PP1.1 Lieraur: Olhager () del II, kap. 5. Nedan följer alla uppgifer som hör ill lekionen. e är indelade i fyra nivåer

Läs mer

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet

Personlig assistans en billig och effektiv form av valfrihet, egenmakt och integritet Personlig assisans en billig och effekiv form av valfrihe, egenmak och inegrie En jämförelse mellan kosnaderna för personlig assisans och kommunal hemjäns 1 Denna rappor är en försa del av e projek vars

Läs mer

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö

Ha kul på jobbet är också arbetsmiljö Tväeri, kök, recepion, konor, hoellrum Här finns många olika arbesuppgifer och risker. Och på jus de här hoelle finns e sälle där de allid är minus fem grader en isbar. Ha kul på jobbe är också arbesmiljö

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2008 Saisiska cenralbyrån 2008 Balance of Paymens. Third quarer 2008 Saisics Sweden 2008 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012

Betalningsbalansen. Tredje kvartalet 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Bealningsbalansen Tredje kvarale 2012 Saisiska cenralbyrån 2012 Balance of Paymens. Third quarer 2012 Saisics Sweden 2012 Producen Producer Saisiska cenralbyrån,

Läs mer

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning

Tjänsteprisindex för Rengöring och sotning Tjänseprisindex för Rengöring och soning Branschbeskrivning för SNI-grupp 74.7 TPI-rappor nr 18 Thomas Olsson Tjänseprisindex, Priser (MP/PR), SCB 2007 Förord Som e led i a förbära den ekonomiska saisiken

Läs mer

Skillnaden mellan KPI och KPIX

Skillnaden mellan KPI och KPIX Fördjupning i Konjunkurläge januari 2008 (Konjunkurinsiue) Löner, vinser och priser 7 FÖRDJUPNNG Skillnaden mellan KP och KPX Den långsikiga skillnaden mellan inflaionsaken mä som KP respekive KPX anas

Läs mer

Vad är den naturliga räntan?

Vad är den naturliga räntan? penning- och valuapoliik 20:2 Vad är den naurliga ränan? Henrik Lundvall och Andreas Wesermark Förfaarna är verksamma vid avdelningen för penningpoliik, Sveriges riksbank. Vilken realräna bör en cenralbank

Läs mer

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30

FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18. Ansvarig lärare: Helene Lidestam, tfn 282433 Salarna besöks ca kl 15.30 Tekniska högskolan vid LiU Insiuionen för ekonomisk och indusriell uveckling Produkionsekonomi Helene Lidesam TENTAMEN I TPPE13 PRODUKTIONSEKONOMI för I,Ii FREDAGEN DEN 21 AUGUSTI 2015, KL 14-18 Sal: Provkod:

Läs mer

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar

Kan arbetsmarknadens parter minska jämviktsarbetslösheten? Teori och modellsimuleringar Kan arbesmarknadens parer minska jämviksarbeslösheen? Teori och modellsimuleringar Göran Hjelm * Working aper No.99, Dec 2006 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 2006 * Analysen i denna rappor bygger på

Läs mer

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn

ByggeboNytt. Kenth. i hyresgästernas tjänst. Getingplåga Arbetsförmedlingen på plats i Alvarsberg. Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn ByggeboNy Nr 3 2012 Byggebo AB, Box 34, 572 21 Oskarshamn Geingplåga Arbesförmedlingen på plas i Alvarsberg Kenh i hyresgäsernas jäns Sark posiiv rend Den posiiva renden håller i sig. Under sommaren har

Läs mer

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige?

Att studera eller inte studera. Vad påverkar efterfrågan av högskole- och universitetsutbildningar i Sverige? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee C Förfaare: Ameli Frenne Handledare: Björn Öcker Termin och år: VT 2009 A sudera eller ine sudera. Vad påverkar eferfrågan av högskole- och

Läs mer

Damm och buller när avfall blir el

Damm och buller när avfall blir el Damm och buller när avfall blir el Här blir avfall värme och el, rä och flis eldas i sora pannor. De är rör med ånga, hjullasare och långradare, damm och buller. En miljö som både kan ge skador och sjukdomar

Läs mer

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker

Konsumtion, försiktighetssparande och arbetslöshetsrisker Fördjupning i Konjunkurläge juni 12 (Konjunkurinsiue) Konjunkurläge juni 12 75 FÖRDJUPNING Konsumion, försikighessparande och arbeslöshesrisker De förvänade inkomsborfalle på grund av risk för arbeslöshe

Läs mer

Många risker när bilen mals till plåt

Många risker när bilen mals till plåt Många risker när bilen mals ill plå Lasbilar kommer med ujäna bilar och anna skro. En griplasare lyfer upp de på e rullband och all glider in i en kvarn. Där mals meallen ill småbiar. De är ung och farlig.

Läs mer

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram

Konjunkturinstitutets finanspolitiska tankeram Konjunkurinsiues finanspoliiska ankeram SPECIALSTUDIE NR 16, MARS 2008 UTGIVEN AV KONJUNKTURINSTITUTET KONJUNKTURINSTITUTET (KI) gör analyser och prognoser över den svenska och ekonomin sam bedriver forskning

Läs mer

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering

Växjö kommun En jämförande studie om svårigheter vid miljömålsformulering Fakuleen för hälso- och livsveenskap Eamensarbee Väjö kommun En jämförande sudie om svårigheer vid miljömålsformulering Sara Berglund Huvudområde: Miljöveenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2013:M9 Eamensarbees

Läs mer

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation

Om antal anpassningsbara parametrar i Murry Salbys ekvation 1 Om anal anpassningsbara paramerar i Murry Salbys ekvaion Murry Salbys ekvaion beskriver a koldioxidhalen ändringshasighe är proporionell mo en drivande kraf som är en emperaurdifferens. De finns änkbara

Läs mer

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801

Tjänsteprisindex (TPI) 2010 PR0801 Ekonomisk saisik/ Enheen för prissaisik 2010-06-22 1(12) Tjänseprisindex (TP) 2010 PR0801 denna beskrivning redovisas förs allmänna uppgifer om undersökningen sam dess syfe, regelverk och hisorik. Därefer

Läs mer

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen

Tunga lyft och lite skäll för den som fixar felen Tunga lyf och lie skäll för den som fixar felen De fixar soppe i avloppe, de rasiga gångjärne, den läckande vämaskinen. De blir uskällda, igenkända, välkomnade. A jobba hemma hos människor har sina särskilda

Läs mer

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN

OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN MJÄLTBRANDS VARNING! OM DU ANVÄNDER HEROIN ÄR DU I RISKZONEN Om du eller någon du känner har sympom som beskrivs i denna broschyr åk ill närmase sjukhus omedelbar! VILKA ÄR TECKNEN OCH SYMPTOMEN ATT SE

Läs mer

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning

Inbyggd radio-styrenhet 1-10 V Bruksanvisning Version: R 2.1 Ar. r.: 0865 00 Funkion Radio-syrenheen möjliggör en radiosyrd ändning/ släckning och ljusdämpning av en belysning. Inkopplingsljussyrkan kan sparas i apparaen som memory-värde. Bejäning

Läs mer

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys

Skuldkrisen. Världsbanken och IMF. Världsbanken IMF. Ställ alltid krav! Föreläsning KAU Bo Sjö. En ekonomisk grund för skuldanalys Skuldkrisen Föreläsning KAU Bo Sjö Världsbanken och IMF Grund i planeringen efer 2:a världskrige Världsbanken Ger (hårda) lån ill sora infrasrukurprojek i uvecklingsländer. Hisorisk se, lyckas bra, lånen

Läs mer

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr.

Importera bilen. från USA. Att köpa bil i USA är den. Den låga dollarkursen gör det lönsamt för dig att köpa bilen i USA. Du kan spara 250 000 kr. Imporera bilen från USA Den låga dollarkursen gör de lönsam för dig a köpa bilen i USA. Du kan spara 50 000 kr. Av Mikael Sjerna/virginia,usa A köpa bil i USA är den bäsa bilaffären du kan göra i dag.

Läs mer

Vi har hittat socialpolitiken!

Vi har hittat socialpolitiken! n LG Karlsson: Fas 3 är rena 1800-ale n RFHL Uppsala: Poliikerna blåse oss 3/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Vad vill de, egenligen? Oberoende

Läs mer

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet

Modeller och projektioner för dödlighetsintensitet Modeller och projekioner för dödlighesinensie en anpassning ill svensk populaionsdaa 1970- Jörgen Olsén juli 005 Presenerad inför ubildningsuskoe inom Svenska Akuarieföreningen den 1 sepember 005 Modeller

Läs mer

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual

Elektroniska skydd Micrologic 2.0 och 5.0 Lågspänningsutrustning. Användarmanual Elekoniska skydd Lågspänningsuusning Användarmanual Building a Newavancer Elecicl'élecicié World Qui fai auan? Elekoniska skydd Inodukion ill de elekoniska skydde Lära känna de elekoniska skydde Funkionsöversik

Läs mer

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI

Dags för stambyte i KPI? - Nuvarande metod för egnahem i KPI SAISISKA CENRALBYRÅN Pm ill Nämnden för KPI 1(21) Dags för sambye i KPI? - Nuvarande meod för egnahem i KPI För beslu Absrac I denna pm preseneras hur nuvarande meod för egnahem i KPI beräknas, moiveras

Läs mer

Diverse 2(26) Laborationer 4(26)

Diverse 2(26) Laborationer 4(26) Diverse 2(26) (Reglereknik) Marin Enqvis Reglereknik Insiuionen för sysemeknik Linköpings universie Föreläsare och examinaorer: Marin Enqvis (ISY) Simin Nadjm-Tehrani (IDA) Lekionsassisener: Jonas Callmer

Läs mer

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15

Tjänsteprisindex för Fastighetsförmedling och fastighetsförvaltning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rapport nr 15 Tjänseprisindex för Fasighesförmedling och fasighesförvalning på uppdrag Branschbeskrivning för SNI-grupp 70.3 TPI-rappor nr 15 Marin Kullendorff Tjänseprisindex, Enheen för prissaisik, Ekonomisk saisik,

Läs mer

Glada barnröster kan bli för höga

Glada barnröster kan bli för höga Glada barnröser kan bli för höga På Silverbäckens förskola är ambiionerna höga. Här vill man mycke, och kanske är de jus därför de blir sressig ibland. De säger Therese Wesin, barnsköare och skyddsombud.

Läs mer

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002

Egnahemsposten i konsumentprisindex. KPI-utredningens förslag. Specialstudie Nr 2, maj 2002 Egnahemsposen i konsumenprisindex En granskning av KPI-uredningens förslag Specialsudie Nr 2, maj 22 Ugiven av Konjunkurinsiue Sockholm 22 Konjunkurinsiue (KI) gör analyser och prognoser över den svenska

Läs mer

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer:

Dagens förelf. Arbetslöshetstalet. shetstalet och BNP. lag. Effekter av penningpolitik. Tre relationer: Blanchard kapiel 9 Penninmänd, Inflaion och Ssselsänin Daens förelf reläsnin Effeker av penninpoliik. Tre relaioner: Kap 9: sid. 2 Phillipskurvan Okuns la AD-relaionen Effeken av penninpoliik på kor och

Läs mer

bra boende Mer än Nr 2/2006

bra boende Mer än Nr 2/2006 Mer än bra boende Nr 2/2006 Vi ska skapa Sveriges bäsa allmännyiga bosadsbolag! HFAB är e av Sveriges io sörsa allmännyiga bosadsbolag och Halmsads i särklass sörsa hyresvärd. Vi har e rekordår bakom oss

Läs mer

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver

Penningpolitik och finansiell stabilitet några utmaningar framöver NATIONAL- EKONOMISKA FÖRENINGENS FÖRHANDLINGAR 21-5-17 Sammanfaade av Birgi Filppa, Karin Siredo och Elisabeh Gusafsson Ordförande: Anders Björklund Inledare: Sefan Ingves, Riksbankschef Kommenaor: Pehr

Läs mer

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra

familjen Sverige Nr 1/12 Nytt kontor i Vetlanda Setra sätter trenderna Euro 6-motor i Setra Sverige Nr 1/12 Informaion från Sera i Sverige familjen Sera säer renderna Nya Sera S 515 HD och S 516 HD Pärlor i ComforClass Sidan 2 Euro 6-moor i Sera Nu går de a få Sera med Euro 6-moor och ny växellåda

Läs mer

Brandklassad vägg med trästomme

Brandklassad vägg med trästomme Brandklassad vägg med räsomme Brandkrav och uförande Examensarbee inom högskoleingenjörsprogramme Byggingenjör TOBIAS PERSSON Insiuionen för bygg- och miljöeknik Avdelningen för byggnadseknologi CHALMERS

Läs mer

Installations- och skötselanvisning

Installations- och skötselanvisning SV Insallaions- och sköselanvisning V15/V20/V30/V30-3P/V40/V60-3P H15/H20/H30/H30-3P/H60 Gullberg & Jansson AB Smälaregaan 6 SE - 263 39 Höganäs Tel: +46 (0) 42 34 05 90 Fax: +46 (0) 42 34 02 10 E-mail:

Läs mer

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich

Generell dimensionering av ett grundelement i Sandwich Projeknummer Kund Rappornummer D4.089.00 Läa karossmoduler TR08-006 Daum Referens Revision 008-0-7 Regisrerad Ufärdad av Granskad av Godkänd av Klassificering Open Generell dimensionering av e grundelemen

Läs mer

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling

Monetära modellers prognosförmåga för den svenska kronans utveckling NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala Universie Examensarbee D Förfaare: Per Jonsson Handledare: Annika Alexius HT 2005 Moneära modellers prognosförmåga för den svenska kronans uveckling Sammanfaning

Läs mer

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom

Välkommen till. och. hedersvåld försvara ungdomarnas rättigheter. agera mot. Illustration: www.istockphoto.com. juno blom Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar

Läs mer

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning

Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svetsning Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen i pulsad MIG/MAG-svesning Examensarbee uför i Reglereknik av Andreas Pilkvis LiTH-ISY-EX-- Linköping Analys och modellering av ljusbåglängdsregleringen

Läs mer

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail

Text: Mikael Simovits & Tomas Forsberg Illustration: Jonas Englund. Stort test: Watchguard Halon Cronlab Symantec Microsoft Cleanmail Tex: Mikael Simovis & Tomas Forsberg Illusraion: Jonas Englund Sor es: Wachguard Halon Cronlab Symanec Microsof Cleanmail Ren e-pos med 26 Skräppos är e sor problem för både i-avdelning och användare.

Läs mer

Förord: Sammanfattning:

Förord: Sammanfattning: Förord: Denna uppsas har illkommi sedan uppsasförfaarna blivi konakade av Elecrolux med en förfrågan om a undersöka saisikmodulen i deras nyimplemenerade affärssysem. Vi vill därför acka vår handledare

Läs mer

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna?

Är terminspriserna på Nord Pool snedvridna? NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Uppsala universie Examensarbee D Förfaare: Handledare: Pär Holmberg och Erik Glans Termin och år: Höserminen 2007 Är erminspriserna på Nord Pool snedvridna? En sudie av

Läs mer

Det svenska konsumtionsbeteendet

Det svenska konsumtionsbeteendet NATIONALEKONOMISKA INSTITUTIONEN Kandidauppsas i makroekonomi, 2008 De svenska konsumionsbeeende En ekonomerisk analys av den permanena inkomshypoesen Handledare : Fredrik NG Andersson Förfaare: Ida Hedlund

Läs mer

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000

D-UPPSATS. Prisutvecklingen av järnmalm 1970-2000 D-UPPSATS 2006:126 Prisuvecklingen av järnmalm 1970-2000 En jämförelse av Hoellingmodellen och den fakiska uvecklingen Timo Ryhänen Luleå ekniska universie D-uppsas Naionalekonomi Insiuionen för Indusriell

Läs mer

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort

Massivträ som väggmaterial - en jämförande studie av energiförbrukning och termisk komfort Massivrä som väggmaerial - en jämförande sudie av energiförbrukning och ermisk komfor Examensarbee inom civilingenjörsprogramme Väg- och vaenbyggnad L E N A G O L L V I K Insiuionen för bygg- och miljöeknik

Läs mer

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar

Västerviks Museum & Naturum Västervik -där Kultur och Natur möts SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum & Naurum Väservik -där Kulur och Naur mös SKOLPROGRAM 2012 Vår-Sommar Väserviks Museum www.vaserviksmuseum.se Väserviks Museum Skolprogram Smide Prova a smida en hasp eller anna enklare

Läs mer

Solcellsanläggning. din bästa investering för framtiden

Solcellsanläggning. din bästa investering för framtiden Solcellsanläggning din bäsa invesering för framiden Solcellsanläggningar frånen av Sveriges ledande leveranörer Skandinavisk Design Tysk kvalie GermanSolar har mer än 13 års erfarenhe och har ill lika

Läs mer

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE

OLJA TILL VARJE PRIS. Text & Bild: Linus Karlsson & Emelie Rosén ETC 18 ETC REPORTAGE REPORTAGE 18 Rörmokaren Joseph Baromgo kommer från en by nära oljefälen. Han säger a de som bor här är förlorarna, men han ror a Uganda som land kommer a bli rikare. 19 OLJA TILL VARJE PRIS Tex & Bild: Linus Karlsson

Läs mer

Betalningsbalans och utlandsställning

Betalningsbalans och utlandsställning 1(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Källor - Bealningsbalans och ulandssällning 2014 Källor och meoder 2014 2(24) Avd/Enhe/Or Ufärdare Innehåll 1 Inernaionell nomenklaur... 3 2 Bealningsbalansen... 3 2.1 Allmän

Läs mer

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön

DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en pedagogisk studie av begrepp som beskriver miljön DET KVALITATIVA DISTANSARBETSRUMMET - en edagogisk sudie av begre som beskriver miljön TCO Uveckling AB, Disanslaboraorie, Raor 999: Sefan Junesrand, Inés Leal, Camilla Edvinsson & Tone Perelius "De kvaliaiva

Läs mer

Kreditderivat: introduktion och översikt

Kreditderivat: introduktion och översikt Kredideriva: inrodukion och översik Alexander Herbersson, Cenrum för Finans/Ins. för Naionalekonomi Alexander.Herbersson@economics.gu.se FKC seminarium, 2007-11-08 Kredideriva: inrodukion och översik p.

Läs mer

Repetitionsuppgifter

Repetitionsuppgifter MVE5 H6 MATEMATIK Chalmers Repeiionsuppgifer Inegraler och illämpningar av inegraler. (a) Beräkna Avgör om den generaliserade inegralen arcan(x) ( + x) dx. dx x x är konvergen eller divergen. Beräkna den

Läs mer

Bygget är det roligaste vi gjort

Bygget är det roligaste vi gjort d r ö m h u s1 Humlebacken. E Karlsonhus på 1,5 plan med sammanlag 218 kvadrameer. Här bor Mikael och Viveka Gulda med barnen Josefin, 17 år, och Max, 14 år, sam de vå heliga birmakaerna Beckham och Hamle.

Läs mer

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande

REVISIONSMYNDIGHETEN. Kontroll av den förvaltande myndighetens efterlevnad av artikel 125.4 c rörande REVISIONSMYNDIGHETEN Konroll av den förvalande myndigheens eferlevnad av arikel 125.4 c rörande bedömning av risken för bedrägerier och effekiva och proporionella besämmelser om bedrägeribekämpning för

Läs mer

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924

BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s Internkontrollplan 2015 (utdrag ur LOGGEN) till styrelsemöte 20150924 () 36 Finansiella risker/redovisningsrisker Pågår () 32 Finansiella risker/redovisningsrisker Saus Konroll vid näsa inerna Ärende säng BILAGA F och BILAGA 4 Locum AB:s (udrag ur LOGGEN) ill syrelsemöe

Läs mer

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad

Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Dina val gör skillnad www.nyavagvanor.se Växthuseffekten ger extremt väder i Göteborg Om du ännu inte har börjat fundera på växthuseffekten kan det vara dags

Läs mer

SCB:s modell för befolkningsprognoser

SCB:s modell för befolkningsprognoser BAKGRUNDSMATERIAL OM DEMOGRAFI, BARN OCH FAMILJ 2005:1 SCB:s modell för befolkningsprognoser En dokumenaion Saisiska cenralbyrån 2005 Background maerial abou demography, children and family 2005:1 SCB

Läs mer

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse

Nr 2 2014 Årgång 2. Vä l ko m m e n i n t i l l e t t r u m fö r h e l a l i ve t! ÄNGLAMARKEN. om att vårda Guds skapelse Nr 2 2014 Årgång 2 Vä l ko m m e n i n i l l e r u m fö r h e l a l i ve! ÄNGLAMARKEN om a vårda Guds skapelse ÖPPNING Kalla den änglamarken eller himlajorden om du vill, jorden vi ärvde Änglamark, skona

Läs mer

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag

Utveckling av testrigg för mätning av däckfriktion mot vinterväglag Förord Förord Dea examensarbee ugör en del i e sörre forskningsprojek för a öka kunskapen inom ämnesområde vinerväglag. Syfe med examensarbee är a konsruera en esrigg som en sar på forskningsprojeke. Tesriggen

Läs mer

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11

UNIVERSEN. # 1 februari -13 årg 44 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 UNIVERSEN # 1 februari -13 årg 44 En idning för Uppsala universies medarbeare Tema: Öppen illgång Nyckelfråga för forskningen Sid 8 11 Åsiker går isär om slopa bidrag Sid 4 5 Klarecken för Campus Goland

Läs mer

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan

särtryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 ANALYS ANALYS windows server 2012 skolan särryck ur TechWorld nummer 7/ 8 / 9 2012 windows server 2012 skolan Tex: Henrik Elmsjö WINDOWS SERVER 2012 SKOLAN Lekion 1: Nyheer i Hyper-V och näverk Under hösen släpper Microsof Windows Server 2012.

Läs mer

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson

Utveckling av portföljstrategier baserade på svagt kointegrerade finansiella instrument med AdaBoosting. Helena Nilsson Uveckling av porföljsraegier baserade på svag koinegrerade finansiella insrumen med AdaBoosing Helena Nilsson Februari 15, 2009 Absrac Financial analyss are consanly rying o find new rading sraegies in

Läs mer

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram

Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Lättläst sammanfattning av Stockholms miljöprogram Stockholms stad behöver hjälp De senaste 20 åren har Stockholms luft och vatten blivit mycket renare. Ändå är miljöfrågorna viktigare än någonsin. Alla

Läs mer

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa

Spa. När Lotta Hellman ska förklara vad hon menar med sinnlighet. reslust tema spa reslus ema spa Spa SPANING PÅ Sinnlighe och upplevelse är de vikigase ingredienserna i en lyckad spaviselse för spa experen Loa Hellman. Här ipsar hon om några sällen där hon har hia jus dea. Tex Peer

Läs mer

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård

hennes minne Inger Forsgren ny ordförande En dåres dagbok miljoner Tips & trix Så fixar du en cold turkey på buprenorfin Värdig vård n RFHL-kongressen: Inger Forsgren ny ordförande n Psykvård: En dåres dagbok 2/2012 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för Räigheer, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling, RFHL. Tips & rix Så fixar du en

Läs mer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer

Mät upp- och urladdning av kondensatorer elab011a Namn Daum Handledarens sign. Laboraion Mä upp- och urladdning av kondensaorer Varför denna laboraion? Oscilloskope är e vikig insrumen för a sudera kurvformer. Avsiken med den här laboraionen

Läs mer

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare

#3 april -08 årg 39 En tidning för Uppsala universitets medarbetare UNIVERSEN #3 april -08 årg 39 En idning för Uppsala universies medarbeare Träffsäker rekryering FOTO: STAFFAN CLAESSON SON Fler nyheer hiar du på www.universen.uu.se/. Nyiga länkar på www.uu.se/inern KARRIÄRVÄGAR

Läs mer

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv

UNIVERSEN. #3 april -10 årg 41 En tidning för Uppsala universitets medarbetare. Trehundrafemtio år av nationsliv UNIVERSEN #3 april -10 årg 41 En idning för Uppsala universies medarbeare Merier i porföljen Sid 7 Hur alar poliiker i Almedalen? Sid 13 De kan kaasrofer Sid 4-5 Foo: STAFFAN CLAESSON Fler nyheer och nyiga

Läs mer

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt

aktiv Kultur & Fritid PROGRAMFÖRKLARING En rik fritid åt alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under ett helår DINA MÖJLIGHETER Ta tag i ditt projekt PROGRAMFÖRKLARING En rik friid å alla VÅRA ARRANGEMANG Vad K&F gör under e helår DINA MÖJLIGHETER Ta ag i di projek LOPPAN & ANDERS vå glada kulurarbeare på Friidsfesivalen akiv Kulur & Friid Espen Jensen

Läs mer

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden

Hedgefonder och aktiefonder - En studie av riskexponering och market-timing på den svenska marknaden Magiseruppsas i finansiering Föreagsekonomiska insiuionen FEK 591 Lunds Universie Hedgefonder och akiefonder - En sudie av riskexponering och marke-iming på den svenska marknaden Handledare Hossein Asgharian

Läs mer

Jabsco Rule Marinproduktguide

Jabsco Rule Marinproduktguide Jabsco Rule Marinprodukguide Tryckvaensysem Lika bekväm som hemma 6 Foo: Fairline Boas plc 5 7 Sensor-Max VSD ryckvaenpumpar Prisbelöna pumpar som erbjuder alla de fördelar som följer med variabel varval

Läs mer

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin

sämre & dyrare så blir vården PETER I NIO Bostödjarna utnyttjade mig Full fart med ny styrelse vägrades medicin n Jannes svåra id: Bosödjarna unyjade mig n Nya FRIO: Full far med ny syrelse 4/2010 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. Dokumen En kokerskas kamp mo kommunen

Läs mer

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna

fluktuationer Kurskompendium ht-02 2001-01-29 Preliminärt, kommentarer välkomna Förvänningar, finansiella marknader och makroekonomiska flukuaioner Kurskompendium h-02 200-0-29 Preliminär, kommenarer välkomna Av Beng Assarsson Naionalekonomiska insiuionen Uppsala universie Box 53

Läs mer

Förnybara energikällor:

Förnybara energikällor: Förnybara energikällor: Vattenkraft Vattenkraft är egentligen solenergi. Solens värme får vatten från sjöar, älvar och hav att dunsta och bilda moln, som sedan ger regn eller snö. Nederbörden kan samlas

Läs mer

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej!

För ett magiskt liv. Motivation för skoltrötta. Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! HÖSTEN 2013! a g n ä l r e Ef Kom på Carolinas seminarium Gör din grej! Inspiraion a hia jus din unika energikälla För e magisk liv Carolinas fina kalender och dagbok hjälper dig a skapa di drömliv Moivaion

Läs mer

Riksbankens nya indikatorprocedurer

Riksbankens nya indikatorprocedurer Riksbankens nya inikaorproceurer MICHAEL K. ANDERSSON OCH MÅRTEN LÖF Förfaarna har okorera i ekonomeri och är verksamma vi Riksbankens prognosenhe. De senase åren har cenralbanker värlen över inressera

Läs mer

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende!

sjuka av medicinen TEMAnummer Trappa upp livet istället Detta händer i kroppen Allt om läkemedelsberoende! n Nedrappning: Trappa upp live isälle n Biverkningar: Dea händer i kroppen 2/2011 Pris: 20 kr Ges u av Riksförbunde för hjälp å narkoika och läkemedelsberoende, RFHL. TEMAnummer All om läkemedelsberoende!

Läs mer

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter.

1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. FACIT Instuderingsfrågor 1 Energi sid. 144-149 1. Förklara på vilket sätt energin från solen är nödvändig för alla levande djur och växter. Utan solen skulle det bli flera hundra minusgrader kallt på jorden

Läs mer

Vattenskyddsområden - Bor du i ett?

Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Bilaga 5 Information till hemsidan Vattenskyddsområden - Bor du i ett? Varför har vi vattenskyddsområden? Rent vatten är vår viktigaste naturtillgång. Vi människor kan välja bort olika livsmedel, men utan

Läs mer

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK

RISKINVENTERING OCH RISKANALYS, ROSSÖN VATTENVERK Dokumentnamn: Bilaga 2 - Förslag vattenskyddsområde Dokumentet gäller för: VA-försörjning, dricksvatten Strömsund kommun Framtaget av: Ansvarig för dokumentet: Anna Norman, ProVAb VA-chef, Strömsund kommun

Läs mer

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg

Shoppinghelg. Lördag 27/10 kl.10-15 Söndag 28/10 kl. 12-16. Gallerian lördag kl. 10-16 söndag kl. 12-16. i Varberg i Varberg Lördag 7/1 kl.1-15 Söndag 8/1 kl. 1-16 Gallerian lördag kl. 1-16 söndag kl. 1-16 Foo: Annelie Billing/Raja for you Ränderna går aldrig ur på Polarn O. Pyre! sid 4 All från sopunnor ill klassiska

Läs mer

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan

Bilaga till prospekt. Ekoenhets klimatpåverkan Utkast 2 Bilaga till prospekt Ekoenhets klimatpåverkan Denna skrift syftar till att förklara hur en ekoenhets etablering bidrar till minskning av klimatpåverkan som helhet. Eftersom varje enhet etableras

Läs mer

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2

Programmering Emme-makro rvinst_ic.mac version 2 Uppdragsr: 10109320 2008-08-27 Seh Svalgård PM Programmerig Emme-makro rvis_ic.mac versio 2 Iehållsföreckig Förusäigar...2 Beräkigsuryck...2 Daabaser...4 Marisplaser...4 Aropsparamerar...6 Udaa...6 L:\705x\_SAMSAM\3_Dokume\36_PM\PM

Läs mer

Kronobergs Miljö. - Din framtid!

Kronobergs Miljö. - Din framtid! Kronobergs Miljö - Din framtid! Vi ska lösa de stora miljöproblemen! Vi skall lämna över en frisk miljö till nästa generation. Om vi hjälps åt kan vi minska klimathotet, läka ozonlagret och få renare luft

Läs mer