Lärartricket hur vi förbättrar studenternas lärande utan att lägga mer tid själva

Transkript

1 Lärartricket hur vi förbättrar studenternas lärande utan att lägga mer tid själva Kristina Edström, KTH 12 juni 2014 Luleå Tekniska högskola Vem är Kristina Edström? Civilingenjör och pedagogisk utvecklare - M.Sc. in Engineering, Chalmers, Göteborg. - Universitetslektor i Ingenjörsutbildningens utveckling på KTH, Stockholm även Director of Educational Development vid Skolkovo Institute of Science and Technology, Moskva. Strategisk pedagogisk utveckling nationellt och internationellt - CDIO-initiativet sedan 2001 (KTH är en av fyra grundare). - Medverkar i Crawley et al (2007, 2nd ed. 2014) Rethinking Engineering Education: The CDIO Approach, Springer. Leder högskolepedagogisk utbildning - Kursen LH201V Lärande och undervisning (7,5 hp) skräddarsydd för KTH-lärare har >700 godkända deltagare. 1

2 Vilken lärare som helst kan förbä3ra en kurs (åtminstone litet grand) genom a3 jobba 100 =mmar mer Lägg av. Vi har inte de timmarna. Vi vill förbä3ra (maximera) studenternas lärande med en given (eller minskad) lärarinsats η = Output Input Då behövs pedagogisk kompetens! 2

3 Vad är pedagogisk kompetens? 1. sä3a tydliga mål, relevanta för programmet, arbetslivet, samhället och livet (integrera djup förståelse av ämneskunskaper med personliga och professionella färdigheter) 2. upprä3hålla kvalitetsribban (bara godkänna de studenter som verkligen uppfyller målen) 3. skapa kursupplägg som stödjer studenterna a3 nå målen (engagera studenterna i lämpliga lärak>viteter så a? de fak>skt når målen och genomströmningen blir god) 4. effek=va upplägg (lägg >den/resurserna där de ger effekt på lärandet, skapa en långsik>gt hållbar situa>on för dig, lärosätet och ska?ebetalarna) Kursmål Vad ska studenterna kunna göra som resultat av kursen? Designa läraktiviteter Designa examination Constructive alignment [Biggs] Målsamverkan Vilket arbete ska studenterna göra för att nå målen? Vad ska studenterna göra för att visa att de har nått målen? 3

4 Lärartricket Ganska lätt faktiskt 1. Gör mer av sådant som bidrar till lärande Men eftersom vi inte hade 100 timmar till: 2. Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Kan vara svårt Vilket är svårast? Exempel är illustrationer av principer Ett specifikt exempel är till för att illustrera generella principer som kan ge inspiration till tillämpningar i många olika varianter. 4

5 Välj ett paket! 1. /* Ingen kommentar w 2. Reglerteknik w 3. Vardagsmat w =4 w 5. Investera 2 kr w 6. Mästarprov w 7. Sju minuter w 8. Arvegods w 1. /* Ingen kommentar */ 5

6 Lärartricket: Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Lägg mindre tid på att göra färdigt studenters arbete! Läraren S berä3ar: jag fick in 60 rapporter. Att ge feedback är en tråkig uppgift som tar två veckor. Jag skrev individuella kommentarer och bad de underkända studenterna att lämna in en ny version. Efter en vecka ficka jag tillbaka rapporterna, men till min förvåning var de fortfarande oftast undermåliga. Studenterna hade bara ändrat precis de saker jag kommenterat och inte ens läst igenom resten! Nästa år beslutade jag därför att inte ge individuell feedback på underkända rapporter. I stället gjorde jag en lista på de vanligaste felen och delade ut. Studenterna blev nu tvungna att läsa igenom sin egen rapport och reflektera över vad de skrivit för att hitta och åtgärda de fel som de gjort. När jag sedan fick tillbaka rapporterna var de överlag av mycket bra kvalitet. 6

7 Lätt att vara kontraproduktiv! Syftet är inte att just den här rapporten ska bli bra Syftet är att studenten ska utveckla färdigheten att skriva rapporter (så att han/hon faktiskt kan skriva ett bra exjobb senare och dessutom1000 rapporter i sitt yrkesliv) Händerna på ryggen Enda instruktionen till labassistenterna vid programmeringsövningar på Chalmers: Rör inte studentens keyboard! 7

8 Maria Montessori: Varje gång du knyter skorna åt ditt barn hindrar du hennes egen utveckling. 2. Reglerteknik 8

9 Lärartricket: Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Lägg mindre tid på att ge feedback som inte funkar! A? ge feedback på studenters arbete är en av de dyraste komponenterna i deras utbildning. Det är dock oga en ineffek>v investering, helt enkelt därför a? det sker för långsamt. [...] Även snabb feedback har marginell effekt om studenterna inte bryr sig om den. Gibbs (1999) Using Assessment strategically to change the way students learn, i Brown & Glasner (eds.) Assessment Matters. 9

10 När är feedback minst effektiv för lärande? När studenterna inte kommer att använda kommentarerna (eller ens läsa dem) typiskt i slutet av kursen När betyg ses som viktigare än lärande det betyder normalt att vår examination inte stödjer lärande (Boud 2010) Vi häller skattepengar rakt i sjön! Arkiv: Tentamina 10

11 För a3 verkligen påverka: Bygg in feedback i lärak=viteten 1. Studenterna gör något (lämnar in rapport, presenta>on, uppgig, whatever...) 2. De får feedback (forma>v examina>on) 3. Studenterna gör samma sak igen 4. De får betyg (summa>v examina>on) - nu utan feedback Vad är förresten definitionen för feedback? Det är inte feedback om inte kretsen är sluten! 3. Vardagsmat 11

12 Lärartricket: Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Lägg mindre tid på att betygssätta inlämningsuppgifter! Vad Professor K gör Kursstart Slut Kursen drivs i veckocykler 12

13 Veckocykeln Feedback session i. Studenternas uppgifter delas ut slumpvis. De skriver feedback med en rödpenna. ii. Studenterna får tillbaka & läser sin feedback direkt. iii. Avancerade och livliga diskussioner! Efteråt samlar läraren in rapporterna för betygssättning. Vecka Feedback 1: session Kursintro Introducera nytt avsnitt Uppgift Workshop Students jobbar med sina uppgifter Stöd och diskussioner vid behov 1. Läsa på om, och implementera metoden (teori, tillämpa straight-forward) 2. Testa och verifiera (normal användning och extremfall) 3. Undersöka kreativt (testa varianter, leka, hur funkar det om, visa att du kan tänka själv) 4. Kort rapport (t ex 2 eller 3 sidor) (beskriva metoden, begränsningar etc) Här kommer tricket: Lätt examination J Skala Underkänt = 0p (Händer mycket sällan) Godkänt = 1p (Typiskt betyg) Briljant = 2p (Kräver ordentligt med egna initiativ) + Med godkänt deltagande i feed-back session +1p Lätt att bedöma skillnaden mellan 0, 1, 2 poäng, det tar faktiskt bara 1-3 minuter per rapport I slutet av kursen konverteras poängsumman till ett slutbetyg (ingen tenta) (i en av professor K:s kurser finns också en munta) 13

14 Principen är att separera processerna då kan båda göras kostnadseffektivt Feedback för lärande görs till en läraktivitet med hela gruppen involverar studenterna intensivt lära sig diskutera ämnet få snabb feedback exponera variation social motivation Bedömning för betygssättning görs av läraren minimalistiskt tillräckligt rättvist Bra för lärande! Kontinuerliga studier Fördelar student ernas arbete jämnt över kursen. Feedback-cykeln som helhet (ge feedback, få feedback och diskussioner) genererar lärande: Repetition Variation Snabb feedback. Djupa & intressanta diskussioner (i stället för frågor om definitioner). Social motivation exponera förståelse för andra och se deras. Nöjdhet: Studenterna känner att läraren bryr sig om deras arbete det blir en del av kursen. Tydligt, rättvist och transparent betygsssystem. Studenterna känner sina framsteg. Bra för läraren! 1-3 minuter per rapport. Slutexaminationen inget extra arbete J 14

15 Lärartricket: Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Lägg mindre tid på att rätta tentor! 15

16 4-timmars tentamen (2+2) Första delen (2 timmar) Studenterna skriver tentan och lämnar in. Tentorna kopieras i pausen som säkerhetsåtgärd mot fusk. Andra delen (2 timmar) Dela ut tentorna* och en rödpenna. Gemensam diskussion för att enas om rättningsmallen (läraren har sista ordet). Studenterna rättar och lämnar in. Hemma: Läraren går igenom bunten (kollar igenom alla, eller mest gränsfall & stickprov). *) variation: studentens egen eller en kamrats Fördelar Tentan blir en bra läraktivitet!!! Inbyggd repetition Snabb och detaljerad feedback: - Det är uppenbart vad man kunde åstadkomma själv, och inte - Man går hem med hela svaret belyst Särskilt om de rättar varandras: - Social motivation att visa att man kan - Lärorikt att se variationen, jämföra den egna lösningen med kamratens Studenterna är involverade: - Transparens och känsla av rättvisa - Kvalitetskriterierna görs synliga Bra för läraren Mindre rutinarbete med rättningen sparar tid! Säkert mot fusk - Kan användas betygsgrundande 16

17 5. Investera 2 kr Lärartricket Få ut bättre lärande ur samma läraktivitet! 17

18 Isbergsprincipen Exempel: Dra sticka vid projektredovisning alla studenter i gruppen ska vara redo att redovisa hela projektet när deras redovisning just ska till att starta får de dra sticka om vem som gör det detta vet studenterna om från första dagen! Kostnad: 2 kr? 6. Mästarprov 18

19 Lärartricket: Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Lägg mindre tid (energi) på att tjafsa med studenter! Förut: Det fanns två individuella uppgifter i kursen: Inlämningsuppgift 1 & 2 Uppgifterna var komplexa och teoretiska Studenterna klagade bittert och outtröttligt: Uppgifterna kommer för TIDIGT, innan vi kan! De är alltför SVÅRA och tog alldeles för LÅNG TID! Vad Professor V gjorde: Uppgifterna döptes om: MÄSTARPROV 1 & 2 Vad hände? Studenterna tar uppgifterna mycket seriöst och är påtagligt stolta över dem! 19

20 7. Sju minuter Lärartricket: Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Lägg mindre tid på att utforma och rätta tentor! 20

21 Muntliga tentor är riktigt bra för lärandet! Kan testa djupare förståelse & anpassas individuellt Påverkar studenternas förberedelse de vet att de måste uppvisa riktig förståelse i realtid (social motivation och rätt förväntning) Ibland är läraren rädd för att: det ska vara dyrt (ta tid)? Ø Men det är billigare i en kurs med upp till x studenter! Ø Var ligger x i din kurs? A det ska vara svårt för läraren? Ø Testa att vända på bevisbördan ( de första 7 minuterna är dina du ska visa att du har nått lärandemålen ) det ska vara pinsamt att underkänna? Ø Fråga: Hur tyckte du själv att det gick? Ø Vid oenighet eller tjafs, använd den skrivna starten (foto) som dokumentation Katrin 21

22 8. Arvegods Lärartricket: Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Lägg mindre tid på att föreläsa för passiva studenter! 22

23 Professor B ärvde en kurs 7 veckor lång kurs, med 90 studenter Varje vecka 1. Två föreläsningar à två >mmar 2. En övning i grupper om 30 studenter med övningsassistent PROBLEM: Mot slutet av kursen hade studenterna e? halvt kollegieblock med obearbetade anteckningar, hela resultatet av >mmar undervisning. Lärarna tyckte studenterna var lata och passiva. De flesta började plugga först när det var två veckor >ll tentan. Många studenter har dåliga resultat på tentan och dålig förståelse Vad Professor B gjorde E? självstudiematerial togs fram (för varje vecka anvisades teoriavsni? + övningsexempel). Varje vecka: 1. Studenterna arbetar med veckans avsni? i självstudiematerialet. 2. En räknestuga med övningsassistent i grupper om 30, där studenterna kan fråga om det som är problema>skt. 3. En lärarlös gruppövning (i grupper om 9 studenter) för a? skriva en lista över vad som fordarande är oklart och svårt i avsni?et. Listan skickas >ll föreläsaren. 4. En föreläsning behandlar de svårigheter som studenterna tagit upp. (De?a är veckans enda föreläsning.) 23

24 Resultat: För studenterna: Första veckan är ganska förvirrad... Men de är igång & lär från andra veckan! Arbetet jämnare fördelat under kursen. De lägger mer >d på a? själva arbeta med stoffet. Suveräna examina>onsresultat! För läraren: En föreläsning i stället för två. Ökad förberedelse inför den enda föreläsningen men totalt färre undervisnings>mmar för läraren. Föreläsningarna välbesökta & ansågs oerhört intressanta. Läraren kunde koncentrera sig på a? hjälpa studenterna igenom ämnets inneboende svårigheter. Lärartricket lätta biten 1. Gör mer av sådant som bidrar till lärande Lärartricket svåra biten 2. Gör mindre av det som inte bidrar lika bra Att bara lägga till nya saker ovanpå de gamla är ohållbart. Vi måste rensa bland det gamla ineffektiva för att få loss resursen! Men varför är det svårt? Vad kan det finnas för skäl att vi gör saker som inte bidrar särskilt bra till lärande? Diskutera 5 minuter med din granne! 24

25 Så vad finns det för skäl att vi gör sånt som inte bidrar till lärande? Tradition & oreflekterade rutiner Studenternas förväntningar (eller vad vi tror de förväntar sig ) Kollegornas blickar (eller vad vi tror de tänker ) Vi gillar att visa oss duktiga (t ex föreläsa, ge svar på allt, göra klart studenternas arbete så det blir fint ) Vi väntar på att få ett fantastiskt tillfälle att göra om allt i stället för att göra lite utveckling då och då Brist på kunskap om kursdesign eller brist på fantasi Vi tror faktiskt att allt är studenternas fel Funkar inte den gamla modellen så är det studenternas fel, men prövar jag nya metoder och det inte funkar så är det mitt fel 25

26 Kom ihåg att vi är här för att utveckla utbildningen! Nu när det är tillåtet att vara lat och smart Diskutera tidsbesparande idéer! Något du redan gör? Något du kan göra? 26

27 27