Remissversion. Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling. med miljömålen i sikte

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Remissversion. Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling. med miljömålen i sikte"

Transkript

1 Remissversion Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling med miljömålen i sikte

2 2 Produktion: Länsstyrelsen Västerbotten december 2011 Redaktör: Annika Nordenstam Illustrationer miljömål: Tobias Flygar Foto: AB Bostaden Be Green BioFuel Region Dorotea kommun Fredrik Hjerling Tiina Kumpula Lapplandssafari Jan Lindmark Lycksele kommun Länsstyrelsen Västerbotten Kenneth Johansson Annika Nordenstam Camilla Stenlund Storumans kommun Vännäs kommun

3 3 Hållbaraste länet 2020 är du med? I mitt arbete som landshövding och chef för Länsstyrelsen Västerbotten möter jag dagligen människor som med stark vilja och engagemang, kämpar för det de tror på och är betydelsefullt i deras liv. Vi som arbetar på Länsstyrelsen Västerbotten är målinriktade i vårt arbete om att tillsammans göra det hållbara möjligt och att bli det hållbaraste länet till år För att detta ska bli möjligt behöver vi din hjälp och ditt engagemang! Vi har redan fått stor hjälp från västerbottningarna i uppdraget från regeringen med att ta fram ett åtgärdsprogram för att visa hur målen om ett hållbart samhälle och de av riksdagen 16 beslutade miljömålen ska kunna nås. Resultatet av det samarbetet håller du nu i din hand. Tanken är att de åtgärdsförslag som vi presenterar här, som under 2011 tagits fram av 130 engagerade personer i länet, ska inspirera och aktivera människor, företag, kommuner, kommunala bolag, organisationer, myndigheter och människor att konkret agera och sätta mål för att tillsammans bidra till att lösa problemen. Alla kan inte göra allt men tillsammans kan vi göra ofantligt mycket mer än vad vi tror. Ett första steg som jag och min organisation kommer att ta är att ställa oss bakom några av de åtgärder som tagits fram i processen och lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten där det första steget ska vara genomfört till år Jag hoppas att du också hittar något i åtgärdsprogrammet som du kan bidra med för ett hållbart Västerbotten. Kom ihåg: Det är framförallt tillsammans som vi gör det hållbara möjligt! Med dessa ord vill jag rikta ett varmt tack till alla som bidragit med sin tid, kompetens och engagemang i samverkansprocessen med att ta fram vårt gemensamma åtgärdsprogram. Jag hoppas att såväl ni som ännu fler länsbor vill fortsätta att engagera er för vårt hållbara Västerbotten även i framtiden! Chris Heister, landshövding

4 4 Sammanfattning I din hand håller du nu Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling - med miljömålen i fokus. Vi har allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i på internationell, nationell, regional och lokal nivå, både för människors, växters och djurs hälsa samt livsmöjligheter. Med hjälp av åtgärdsprogrammet kommer vi en bit på vägen och visar på steg som olika aktörer i Västerbottens län kan ta för att bidra till en hållbar utveckling. Programmet är ett resultat av ett omfattande samarbete i länet där 130 engagerade västerbottningar från ett 70-tal organisationer tagit fram och prioriterat åtgärder som de anser behövs för en hållbar utveckling i länet. Det knyter an till de 16 svenska miljömålen - ett unikt arbetssätt där vi tillsammans med regering, riksdag, myndigheter, län, kommuner och andra samhällsaktörer arbetar för ett hållbart samhälle med fokus på den ekologiska delen av hållbar utveckling. Kärnan i åtgärdsprogrammet presenteras i sex fokusområden som vi arbetat med i vår samverkansprocess. Varje fokusområde inleds med goda exempel på åtgärder i länet följt av en nationell utblick inom området. Därefter kommer vi in på de åtgärdsförslag du själv eller din organisation kan välja att bidra med för att skapa ett hållbart Västerbotten. Själva åtgärdsförslagen presenteras aktör per aktör i en tabell. Här visar vi också vilka miljömål som varje åtgärd kopplar till. Varje fokusområde avslutas med exempel på olika verktyg som kan användas för att genomföra åtgärderna. Men det går även bra att genomföra åtgärderna utan stöd och ersättningar. I programmet visar vi hur du, genom att ställa dig bakom de åtgärdsförslag som passar dig, kan gå från ord i programmet till handling i Västerbottens län, genom att lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten. Löftet kan lämnas dygnet runt på en webbplats med början i juni Syftet är att man som organisation, privatperson, kommun, statlig myndighet eller företag kan teckna sig för någon av de åtgärder som föreslås och lämna ett löfte om att arbeta för att genomföra det till år När man lämnar ett löfte för Hållbara Västerbotten åtar man sig förutom att försöka genomföra det man lovat också att följa upp hur det går.

5 Del 1. Inledning 5 Varför behöver vi ett åtgärdsprogram för hållbar utveckling? En ny generation västerbottning från Vindelns kommun Vi har ansvar för framtida generationer I Sverige har vi ett unikt arbetssätt där vi tillsammans med regering, riksdag, myndigheter, län kommuner och andra samhällsaktörer arbetar för ett hållbart samhälle med fokus på den ekologiska delen av hållbar utveckling. Det handlar om Sveriges 16 miljömål, ett system som sjösattes redan (Proposition 1997/98:145 Svenska miljömål miljöpolitik för ett hållbart Sverige). Riksdagen har beslutat om att de 16 miljömålen (det ursprungliga namnet är miljökvalitetsmål) som anger önskvärda tillstånd i miljön som ska uppnås till år De 21 länsstyrelserna i Sverige rapporterar årligen till regering och riksdag hur arbetet med att nå miljömålen går i sina respektive län. Skogsstyrelsen ansvarar för och följer upp miljömålet Levande skogar. Tillsammans har vi också i uppgift att verka för att målen får genomslagskraft i vårt län. Regering och riksdag utgår till stor del från miljömålen när de formar miljöpolitiken. Miljömålen påverkar på så sätt vilka styrmedel: ersättningar, bidrag och skatter, som tas fram i vårt land. Det övergripande målet för den svenska miljöpolitiken och miljömålen formuleras i det så kallade generationsmålet som lyder: Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljöoch hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Generationsmålet förutsätter en ambitiös miljöpolitik i Sverige, inom EU och i internationella sammanhang. Målet innebär även att förutsättningarna för att lösa miljöproblemen ska vara uppfyllda inom en generation och att miljöpolitiken ska inriktas mot att: ekosystemen har återhämtat sig, eller är på väg att återhämta sig, och att deras förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster är säkrad, den biologiska mångfalden och natur- och kultur miljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart, människors hälsa utsätts för minimal negativ miljöpåverkan samtidigt om miljöns positiva inverkan på människors hälsa främjas, kretsloppen är resurseffektiva och så långt som möjligt fria från farliga ämnen, en god hushållning sker med naturresurserna, andelen förnybar energi ökar och att energianvändningen är effektiv med minimal påverkan på miljön, konsumtionsmönstren för varor och tjänster orsakar så små miljö- och hälsoproblem som möjligt.

6 6 Allvarliga miljöproblem behöver lösas Svaret på frågan varför vi behöver ett åtgärdsprogram för en hållbar utveckling handlar om att vi har allvarliga olösta miljöproblem som vi behöver ta tag i, både för människors, växters och djurs hälsa och livsmöjligheter. Vi behöver göra betydligt mer för att målen ska nås i jämförelse med vad vi gör idag. Även om vi inte alltid själva ser konsekvenserna av vårt agerande i vår vardag kan människor, växter och djur i andra länder drabbas hårt av vår miljöpåverkan, t.ex. när det gäller utsläpp av klimatpåverkande gaser. Klimatförändringarnas effekter slår hårt mot många utvecklingsländers möjligheter att skydda sig mot ökade översvämningar, extremnederbörd och torka. Vi har nu bara åtta år på oss innan miljömålen ska ha uppnåtts. I en omfattande utvärdering för att bedöma hur det går med arbetet för en hållbar utveckling i Sverige konstateras att vi har mycket kvar att göra för att nå målen. Utvärderingen fick det lämpliga namnet Nu är det bråttom. (Naturvårdsverket 2008 Miljömålen- nu är det bråttom) Länsstyrelsen i Västerbotten och Skogsstyrelsen som följer upp hur arbetet med att nå målen i vårt län håller med om att det är bråttom. I vårt län bedöms nämligen miljömålen Begränsad Klimatpåverkan, Giftfri miljö, Myllrande våtmarker, Levande skogar, Hav i balans samt En levande kust och skärgård och Ett rikt växt och djurliv som mycket svåra att nå. För att förutsättningarna eller målen ska ha en möjlighet att uppnås kommer det att behövas många fler beslut och åtgärder. Dessa mål är också inbördes beroende av att de andra uppnås. Ett rikt växtoch djurliv skulle närma sig måluppfyllelse om alla de andra målen var uppnådda. För Levande skogar behövs mer hänsyn i skogen och det gynnar Ett rikt växt- och djurliv. Begränsad Klimatpåverkans måluppfyllelse gynnar många mål, bland annat Frisk luft, Ett rikt växt- och djurliv och God bebyggd miljö. De andra målen har en mer positiv utveckling och kommer att nås eller så kommer förutsättningarna för att nå målen vara uppfyllda till 2020, se sid För att skynda på arbetet har regering och riksdag beslutat att länsstyrelserna ska arbeta mer aktivt för att nå målen på regional- och lokalnivå och därmed också nationellt. Ett sätt att göra detta är genom att ta fram åtgärdsprogram för varje län i bred samverkan med olika aktörer. I vårt län har detta arbete skett genom att samarbeta på länsnivå i Samverkansprocess för ett hållbart Västerbotten. Det är bråttom! För att skynda på arbetet i Sverige har regeringen beslutat att miljömålssystemet behöver effektiviseras. Regeringen har därför tillsatt ett parlamentariskt råd, Miljömålsberedningen, som ska ta fram förslag till nya nationella strategier, etappmål och styrmedel för att miljömålen ska nås i tid. Miljömålsberedningen kommer att presentera sina förändringar allt eftersom uppdragen slutförs och sedan är det upp till regering och riksdag att fatta beslut om förslagen. Länsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att ta fram åtgärder för att nå miljömålen trots att miljömålssystemet till viss del görs om. Helt enkelt för att Det är bråttom! Under 2012 kommer Länsstyrelsen i Västerbotten att utifrån föreslagna förändringar i miljömålssystemet ta fram nya regionala miljömål i samverkan med länets olika aktörer. Mer information om förändringarna i miljömålssystemet och om miljötillståndet i Sverige och Västerbottens län kan du läsa på Fjällrävar med ungar. Foto: Kenneth Johansson

7 DEL 1. Inledning 7 Vill du vara med och arbeta för ett hållbart Västerbotten? Lämna ett löfte för Hållbara Västerbotten! Västerbottens läns åtgärdsprogram för hållbar utveckling med miljömålen i sikte är ett frivilligt program med ett antal åtgärder som du eller din organisation kan välja att ansluta er till. Åtgärdsförslagen har tagits fram i en bred process med ambitionen att företaget, kommunen, eller privatpersonen ska vilja bidra att göra Västerbotten till ett hållbart län. Åtgärdsförslag finns för följande grupper av aktörer och det finns cirka 30 åtgärder att välja bland per aktör: Företag Kommuner och landsting Kommunala bolag Statliga myndigheter inklusive länsstyrelsen Forskning och utveckling Intresse- och branschorganisationer, föreningar, studieförbund Privatpersoner Samarbetsprojekt Välj det som passar dig och din organisation! Alla aktörer behöver inte genomföra allt i åtgärdsprogrammet. Man väljer själv vilka åtgärder som man vill genomföra för att bidra till ett hållbart Västerbotten med åtgärdsprogrammets hjälp. Kanske hittar du tre lämpliga åtgärder som du vill ställa upp på eller kanske tio? Grundtanken är att ju fler vi är som deltar desto större miljönytta ger det för länet. För en del aktörer upplevs kanske åtgärderna som mycket krävande, medan andra kanske redan har genomfört dem. Förhoppningen är att alla som vill ska kunna hitta åtgärder som passar dem och deras verksamhet oavsett vad den handlar om. De flesta av åtgärderna är därför generella, så att de ska passa många kommuner eller företag, medan vissa är specifika, t.ex. när det gäller samarbetsprojekt eller forskning och utveckling. Hur kan vi då på frivillig basis gemensamt i länet ta ansvar för en hållbar utveckling i det vi gör? Och hur kan vi visa på att många aktörer arbetar med hållbar utveckling i vårt län? Hur kan vi se till att åtgärderna i åtgärdsprogrammet genomförs? Vi tror på att skapa en överenskommelse, ett framtidslöfte för hållbar utveckling, ett löfte för Hållbara Västerbotten för de organisationer som vill visa att de är villiga att vara med och bidra till en hållbar framtid. Löftet kan lämnas dygnet runt Löftet kan lämnas på en webbplats som nås via Länsstyrelsens hemsida. Syftet är att man som organisation, privatperson, kommun, företag, statlig myndighet tecknar sig för några av de åtgärder som föreslås i åtgärdsprogrammet och lämnar ett löfte om att arbeta för att genomföra det till år Åtgärderna ska med andra ord genomföras inom fyra år. När man lämnar ett löfte åtar man sig att försöka genomföra det man lovat och att följa upp hur det går på webbplatsen. Det är oerhört betydelsefullt för oss att få information om hur arbetet med åtgärderna fungerar i länet, dels som återkoppling till vårt samverkansarbete för hållbar utveckling men också för att kunna lyfta särskilt angelägna frågor till vår regering och riksdag. Samtidigt fyller webbplatsen en viktig funktion i att synliggöra länets miljöarbete. Löftet för Hållbara Västerbotten planeras vara i drift i början av juni 2012 om allt går enligt planerna, men det kommer att gå att lämna ett löfte så snart programmet sammanställts från remissutskicket och fastställts av Länsstyrelsen. Löftet för Hållbara Västerbotten innebär kortfattat: En möjlighet att bidra till vårt gemensamma arbete för ett hållbart Västerbotten. Ett tillfälle för regionen och länet att samla aktörer som kan och vill göra skillnad för ett hållbart Västerbotten år 2020 på samma webbplats. En chans för företag, kommuner och andra aktörer att visa sitt engagemang för länet på webbplatsen men också att länka till sitt miljöarbete på sin egen webbplats

8 8 Samverkansprocessen välkomnade alla Samverkansprocessen med att ta fram förslag till åtgärdsprogrammet startade den 30 mars 2011 då Länsstyrelsen anordnade en första konferens i Umeå. De som bjudits in av Länsstyrelsen var politiker, kommunala tjänstemän, forskare, intresseorganisationer, statliga myndigheter, studieförbund, konsulter, kommunala bolag med flera. På grund av att vi är ett stort län har vi haft en övervägande majoritet av deltagare i processen från kusten och Umeås närområde. Möjlighet att delta via telefon/videolänk har erbjudits. Över 130 personer från hela länet deltog vid det första mötet när vi delade upp oss i samverkansgrupper utifrån våra olika fokusområden och genomförde SWOTanalyser (analyser av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) för länet. Samverkansgrupperna koordinerades av en utvald ordförande från olika organisationer med regionalt fokus: Hållbar samhällsplanering, byggande och boende (Royne Söderström, Nätverket för hållbart byggande och förvaltande i kallt klimat) Hållbart resande och energieffektiva transporter (Maria Forsberg, NENET) Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling (Sten-Anders Gustafson, ALMI Företagspartner Nord) Hållbara natur-och kulturmiljöer (Emma Vidmark, Länsstyrelsen Västerbotten) Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa (Malin Karlsson, Länsstyrelsen Västerbotten) Hållbara vatten (Ann Salomonson, Region Västerbotten) Efter det första mötet genomförde vi under våren och hösten två träffar för varje fokusområde/samverkansgrupp (15-30 deltagare i varje grupp). Med utgångspunkt i miljömålen och i de SWOT-analyser (en analys av styrkor, svagheter, möjligheter och hot) som tagits fram, arbetade grupperna fram förslag till åtgärder som olika aktörer i länet kan genomföra för att uppnå en social, ekonomisk och ekologiskt hållbar utveckling. En lista över deltagande organisationer finns i en bilaga till programmet. Åtgärdsprogram för länet inte Länsstyrelsens program Länsstyrelsens roll i framtagandet av åtgärdsprogrammet har varit att fungera som samordnare för arbetet. Vi har inte styrt de åtgärdsförslag som kommit fram eller prioriterat dem. Däremot har vi stämt av åtgärdsförslagen mot miljömålen för att se till att vi har en tydlig koppling till uppdraget från regeringen om att ta fram ett åtgärdsprogram för en hållbar utveckling med miljömålen i fokus. Åtgärdsförslagen som presenteras är ett resultat av deltagarnas förslag där Länsstyrelsen varit en av flera deltagande parter och på så sätt påverkat arbetet. Det har varit extra viktigt för oss eftersom programmet är länets och inte Länsstyrelsens program. Åtgärdsprogrammet fångar upp en del inte allt! Det är viktigt att komma ihåg att arbetet med åtgärdsprogrammet och genomförandet av det är en del av den omställning som behöver ske för att skapa ett hållbart Västerbotten. Åtgärderna tar inte upp krav och uppdrag Samverkansgruppen för hållbart resande och energieffektiva transporter

9 DEL 1. Inledning 9 Sommarfiske i södra Saddijaur, Lycksele kommun som följer av olika lagar, förordningar och instruktioner eftersom vi förutsätter att varje aktör arbetar efter att följa dessa. Programmet har inte heller fokus på åtgärder som redan pågår för att skapa förändring. Istället bygger åtgärdsprogrammet på tanken att ju fler som vi är som arbetar mot samma mål- desto större genomslagskraft och skillnad kan vi göra. Det är därför extra viktigt att vi får med så många olika aktörer som möjligt från vårt län. På samma sätt som en kommun eller ett företag har ett internt miljöprogram har även Länsstyrelsen Västerbotten ett sådant. I vårt interna miljöprogram kan du till exempel läsa om hur vi arbetar med de uppdrag och åtgärder som regeringen beslutat att vi ska genomföra. Vi redogör bland annat för hur vi skyddar natur och värdefulla området i länet samt hur vi arbetar med uppföljning, miljötillsyn, miljöersättningar och andra viktiga områden inom vår verksamhet. Programmet finns på vår hemsida från och med april Arbetet med miljömålen består med andra ord av flera olika viktiga pusselbitar. Bilden nedan visar hur miljömålsarbetet ser ut ifrån Länsstyrelsens perspektiv. Det handlar om att när allt arbete är klart kommer vi att ha nya regionala miljömål, ett åtgärdsprogram för länet i form av ett webbaserat Hållbara Västerbotten -löfte, ett åtgärdsprogram för Länsstyrelsens interna miljömålsarbete och miljötillståndsrapporter där vi årligen följer upp och analyserar arbetet med miljömålen i länet. Årtalen anger när arbetet beräknas vara klart Fyra viktiga delar i arbetet för en hållbar utveckling - med miljömålen i sikte i Västerbottens län

10 10 Fokusområden istället för miljömål i åtgärdsprogrammet I arbetet med att ta fram ett åtgärdsprogram i länet har utgångspunkten varit att åtgärderna ska omfatta inte bara den ekologiska delen av hållbar utveckling som miljömålen till största delen berör. För att bredda perspektiven och för att åtgärderna i större utsträckning ska omfatta även de ekonomiska och sociala perspektiven har vi delat in Västerbottens läns program för hållbar utveckling i sex övergripande områden: Hållbar samhällsplanering, byggande och boende Hållbart näringsliv och affärsdriven miljöutveckling Hållbart resande och energieffektiva transporter Hållbara natur- och kulturmiljöer Hållbar konsumtion, livsstil och hälsa Hållbara vatten Vi bedömer att åtgärderna som presenteras här i programmet har en tydlig koppling även till social- och ekonomisk utveckling eftersom deltagarna i processen tagit fram åtgärderna med fokus på såväl ekonomisk, ekologisk och social hållbar utveckling. Länsstyrelsen har stämt av måluppfyllelsen av de framtagna åtgärderna enbart utifrån miljömålen och inte från folkhälsomålen eller från tillväxtmålen. Det har att göra med att uppdraget att ta fram ett åtgärdsprogram har sin grund i miljömålen och det är en avgränsning som vi har gjort i arbetet. Ett resultat av samverkansprocessen är att vi tydligt ser att kopplingen och samarbetet mellan miljömålen, folkhälsomålen och de tillväxtpolitiska målen är något som behöver stärkas på regional nivå. Inför nästa åtgärdsprogram antar vi den utmaningen! Jämställdhetsperspektivet viktigt i genomförandet av åtgärderna För att vi ska kunna lämna över ett hållbart samhälle till nästa generation är det viktigt att alla människor, såväl kvinnor som män, pojkar som flickor, får möjlighet att ta ansvar för och påverka sin egen och vår gemensamma framtid. Att vi har ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av åtgärdsprogrammet är därför en grundförutsättning för ett hållbart Västerbotten. Att se till att både kvinnor och män kan delta i sammanhang där hållbarhetsarbete bedrivs och att ta reda på hur olika åtgärder påverkar kvinnor respektive män är upp till den som genomför åtgärden t.ex. kommunen, företaget eller myndigheten. I åtgärdsprogrammet ger vi några konkreta exempel på hur ett jämställdhetsperspektiv kan genomsyra genomförandet av åtgärden. En särskild symbol klimat och kön visar åtgärden i programmet, se bild. Du kan sedan i programmets sista bilaga ta del av tips på arbetssätt om hur du/din organisation kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av olika åtgärder. (Observera att det här inte är miljömålssymbol, utan särskilt framtagen av Länsstyrelsen Västerbotten.) Höstfärger på vandring mot Blerikenstugan i Marsfjällen Upplägg och innehåll av åtgärdsprogrammet Åtgärdsprogrammet består av fem delar. I Del 1 Inledning berättar vi om varför åtgärdsprogrammet har kommit till och hur vi har arbetat med att ta fram åtgärdsförslagen. Vi introducerar löftet för Hållbara Västerbotten och hur vi går från ord till handling för ett hållbart län. I Del 2 Miljömål presenterar vi kort de 16 miljömålen och bedömer hur arbetet går går med att nå miljömålen i vårt län. I Del 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg som är kärnan i åtgärdsprogrammet, presenteras de sex fokusområdena som vi arbetat med i vår samverkansprocess. Varje fokusområde inleds med några goda exempel på åtgärder från länet, följt av en nationell utblick inom området. Därefter kommer vi in på det du och din organisation kan bidra med för ett hållbart Västerbotten: förslagen till åtgärder. Själva åtgärdsförslagen presenteras aktör för aktör i en tabell. Här visar vi också vilka miljömål som varje åtgärd kopplar till. Varje fokusområde avslutas med exempel på olika verktyg som kan användas för att genomföra åtgärderna. I Del 4 Uppföljning och utvärdering berättar vi om hur vi tänker oss att följa upp, revidera och utvärdera åtgärdsprogrammet samt hur programmet förhåller sig till länets klimat-och energistrategi. Vi avslutar åtgärdsprogrammet med Del 5 Bilagor bestående av tre bilagor som presenterar åtgärderna, sorterade efter miljömål, exempel på hur man kan arbeta med ett jämställdhetsperspektiv i genomförandet av åtgärderna samt de organisationer som deltagit i processen med att ta fram åtgärdsprogrammet.

11 DEL 2. Miljömålen i Västerbotten 11 Miljömålen i Västerbotten Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild ikon som illustrerar målet. Dessa ikoner används i åtgärdsprogrammet för att visa vilka miljömål som åtgärderna i huvudsak bidrar till. I följande avsnitt presenteras mycket kort hur miljömålen är formulerade och den bedömning över hur miljötillståndet för respektive miljömål såg ut i länet i slutet av Varje år ger Länsstyrelsen ut en miljötillståndsrapport som mer i detalj följer upp miljömålen och till viss del även berör olika konflikter mellan miljömålen. Rapporten finns att ladda ner på vår webbplats

12 12 Miljömålen - läget i länet 1. Mål: Begränsad klimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatet inte blir farligt. Läge: Det är mycket svårt att till år 2050 skapa förutsättningar för att nå miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Även om utsläppen drastiskt minskar kommer halten i atmosfären att fortsätta öka under lång tid beroende på att växthusgaserna är långlivade. 2. Mål: Frisk luft Halterna av luftföroreningar överskrider inte lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter, djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. Läge: Det är möjligt att inom en generation skapa förutsättningar för att nå miljömålet om ytterligare åtgärder vidtas till Luftmiljön har förbättrats mycket under de senaste decennierna men det finns fortfarande mycket kvar att göra. 3. Mål: Bara naturlig försurning De försurande effekterna av nedfall och markanvändning ska understiga gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurnande ämnen ska inte öka korrosionshasigheten i tekniska material, kulturföremål eller byggnader. Halten av oorganiskt aluminium ska inte överskrida kritiska nivåer för djurlivet i länets sjöar och vattendrag. Läge: Miljökvalitetsmålet är nära att nås fast utsläppen av försurande svavel inte minskat i samma takt som tidigare. Det finns många försurande vatten. Mer beslut om att reducera svavelutsläppen krävs, för att målet ska uppnås. Ett ökat nyttjande av biobränsle är ett problem. 4. Mål Giftfri miljö: Miljön ska vara fri från ämnen och metaller som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa eller den biologiska mångfalden. Vid återvinning av varor och material tas farliga ämnen om hand och kan fasas ut från produktionskedjan. Läge: Miljökvalitetsmålet med preciseringar nås inte till 2020 med idag beslutade styrmedel eller åtgärder. Till 2020 bedöms utfasningen av farliga ämnen ha kommit en bit på väg om lagstiftningen nyttjas effektivt, men det räcker inte. 5. Mål Skyddande ozonskikt: Ozonskiktet ska utvecklas så att det långsiktigt ger ett skydd mot skadlig UV-strålningLäge: De ämnen som bryter ner ozonskiktet har minskat i stratosfären. Påfyllnings- och användningsstopp gäller numera både i Sverige och andra länder. Avvecklingen av dessa ämnen kommer att innebära att ozonskiktet återhämtar sig, men först efter Läge: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före Då väntas avvecklingen av ozonnedbrytande ämnen i Sverige vara klar och ozonuttunningen har vänt och en stabilisering vara märkbar.

13 DEL 2 Miljömålen i Västerbotten Mål Säker strålmiljö Människors hälsa och den biologiska mångfalden ska skyddas mot skadliga effekter av stålning i den yttre miljön. Kunskapen ska öka bland länets befolkning om elektromagnetisk strålning. Utvecklingen i cesiumhalter i bär, svamp, fisk och kött ska fortlöpande kontrolleras och befolkningen informeras. Länet ska ha god beredskap inför eventuella nya kärnkraftsolyckor och andra olyckor med radioaktivt material. Läge: Med ytterligare insatser för att minska exponering för UV-strålning är miljökvalitetsmålet nära att nås.det finns idag planerade styrmedel som beslutas före 2020.Dagens exponering för joniserande strålning och elektromagnetiska är liten och ofarlig för människan. 7. Mål Ingen övergödning Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna till allsidig användning av mark och vatten. Dessutom ska kunskapen om effekter av näringsbelastning på bruna vatten, det vill säga vatten med hög halt av humus, öka. Läge: Miljökvalitetsmålet nås idag med beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda till 2020.Länet består mest av skogs- och fjälllandskap som sällan får problem med övergödning. Problemen som finns är lokala och innebär att vi måste minska utsläppen från jord-och skogsbruk. 8. Mål Levande sjöar och vattendrag Sjöar och vattendrag ska vara ekologiskt hållbara och deras variationsrika livsmiljöer ska bevaras. Naturlig produktionsförmåga, biologisk mångfald, kulturmiljövärden samt landskapets ekologiska och vattenhushållande funktion ska bevaras samtidigt som förutsättningar för friluftsliv värnas. I Västerbottens sjöar och vattendrag ska den biologiska mångfalden säkerställas genom att skydda, återställa eller återskapa viktiga och variationsrika livsmiljöer. Läge: Miljökvalitetsmålet kommer inte att nås till 2020, med idag beslutade eller planerade styrmedel. Skydds- och åtgärdsbehovet är fortfarande väldigt omfattande. Dessutom råder fortfarande stora kunskapsbrister, främst när det gäller värdefulla kulturmiljöer. 9. Mål Grundvatten av god kvalitet Grundvattnet ska ge en säker och hållbar vattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Isälvsavlagringar som har eller förväntas få betydelse för framtida dricksvattenförsörjning bör undantas från tillstånds-eller anmälningspliktig verksamhet enligt miljöbalken. Läge: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns idag planerade styrmedel som beslutas före 2020 som gör att målet nås. Vattendirektivsarbetet har ökat myndigheternas och kommunernas insatser och engagemang för grundvattenfrågor och samsynen är bred.

14 Mål Hav i balans samt levande kust och skärgård Västerbottens kustoch havsområde har en långsiktigt hållbar produktionsförmåga och den biologiska mångfalden och brackvattenmiljöns ekologiska funktion bevaras. Kust och skärgård ska ha en hög grad av biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Näringar, rekreation och annat nyttjande av hav, kust och skärgård ska bedrivas så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå till 2020 med befintliga eller planerade styrmedel.resurser behövs för kulturmiljöer, stödja traditionella näringar,minska utsläpp av föroreningar,åtgärda vandringshinder i kustmynnande vattendrag och lekområden för fisk. 11. Mål Myllrande våtmarker Våtmarkernas ekologiska och vattenhushållande funktion i landskapet ska bibehållas och värdefulla våtmarker bevaras för framtiden. Våtmarker av klass 1 och 2 i länets våtmarksinventering och våtmarker som ligger inom riksintresse för naturvård undantas från arbetsföretag som påtagligt kan skada våtmarkernas naturvärden. Övriga våtmarker med höga natur- och kulturmiljövärdenskyddas så långt möjligt mot åtgärder som kan skada dem. Läge: Miljökvalitetsmålet är inte möjligt att nå med befintliga eller planerade styrmedel. Mer insatser behövs för att återställa våtmarkers hydrologi och för att bevara kulturvärden. Skärpt hänsyn vid vägbyggnad behövs. Nya hot är ökad skyddsdikning och fler torvtäkter. 12. Mål: Levande skogar Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas. Inriktningen är att miljökvalitetsmålet ska nås inom en generation. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med idag beslutade eller planerade styrmedel. Situationen för många skogslevande arter är fortfarande kritisk. Skogar med höga miljö- och kulturvärden avverkas fortfarande. 13. Mål: Ett rikt odlingslandskap Odlingslandskapet och jordbruksmarkens värde för biologisk produktion och livsmedelsproduktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden och kulturmiljövärdena bevaras och stärks. Det öppna odlingslandskapets omfattning bibehålls och utvecklas i hela länet. Läge: Om miljökvalitetsmålet kommer att nås är helt beroende av vilka ekonomiska styrmedel som kommer att finnas under perioden fram till Förutsättningar att nå målet finns ifall det görs stora satsningar på långsiktigt hållbart jordbruk i hela länet.

15 DEL 2 Miljömålen i Västerbotten Mål: Storslagen fjällmiljö Fjällen ska ha en hög grad av ursprunglighet vad gäller biologisk mångfald, upplevelsevärden samt natur- och kulturvärden. Verksamheter i fjällen ska bedrivas med hänsyn till dessa värden och så att en hållbar utveckling främjas. Särskilt värdefulla områden ska skyddas mot ingrepp och andra störningar. Läge: Miljökvalitetsmålet nås med idag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.Fjällvärlden är till största delen oesploaterad och det finns goda möjligheter att uppleva såväl djur och växter som en aktiv renskötsel. Klimatförändringarna är ett framtida hot. 15. Mål God bebyggd miljö Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och hälsosam livsmiljö samt medverka till en god regional och global miljö. Natur- och kulturvärden ska tas tillvara och utvecklas. Byggnader och anläggningar ska lokaliseras och utformas på ett miljöanpassat sätt och så att en långsiktigt god hushållning med mark, vatten och andra resurser främjas. Läge: Det finns förutsättningar att inom en generation uppnå miljökvalitetsmålet. Det krävs ågärder för den fysiska planeringen för både små och stora kommuner. Kulturmiljöprogram, buller- och bra avfallsplaner är viktiga åtgärder. 16. Mål Ett rikt växt- och djurliv Den biologiska mångfalden ska bevaras och nyttjas på ett hållbart sätt, för nuvarande och framtida generationer. Arternas livsmiljö och ekosystemen samt deras funktioner ska värnas. Arter ska kunna fortleva i långsiktigt livskraftiga bestånd med tillräcklig genetisk variation. Människor ska ha tillgång till en god natur- och kulturmiljö med rik biologisk mångfald, som grund för hälsa, livskvalitet och välfärd. Läge: Det är inte möjligt att nå miljökvalitetsmålet till 2020 med beslutade eller planerade åtgärder.dagens nyttjande av biologiska resurser inom skogsbruk och fiske är inte hållbart. Utdöendet av arter fortsätter.

16 16 DEL 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg Hållbar samhällsplanering, byggande & boende I del tre presenteras de sex fokusområden för vilka vi tagit fram olika åtgärdsförslag för en hållbar utveckling. Vi inleder varje fokusområde med att lyfta fram några goda exempel på hur vi i länet redan idag arbetar med åtgärder för en hållbar utveckling. Därefter presenterar vi en kort nationell utblick från en myndighet eller en person innan vi kommer in på själva åtgärdsförslagen. Sist i varje avsnitt presenterar vi exempel på verktyg för förändring som kan användas för att genomföra åtgärderna. Hållbar samhällsplanering, byggande och boende omfattar många olika områden som påverkar västerbottningens liv och framtid. Ytterst handlar det om att vi ska ha möjlighet till en god livskvalitet och hälsa i form av bra boende, sysselsättning, bra mat, rekreation och en möjlighet att göra egna hållbara val, oavsett ursprung, kön, ålder eller var i länet vi bor. Vi behöver också en energiproduktion som baseras på förnybara, lokala och regionala energikällor och ett omfattande energieffektiviserings- och miljöarbete för att minska miljöpåverkan inom alla sektorer, inklusive byggsektorn. Samhällsplaneringsfrågorna behöver präglas av ett hållbarhetsperspektiv där miljömålen tidigt integreras i planeringsskedet. Miljömålen god bebyggd miljö, frisk luft, giftfri miljö, begränsad klimatpåverkan, levande skogar, grundvatten av god kvalitet och säker strålmiljö är exempel på några miljömål som innehåller mål som bidrar till att skapa förutsättningar för en hållbar samhällsplanering, byggande och boende i vårt län. Hållbara Ålidhem visar vägen för ett hållbart byggande och boende Umeå ska bli ett nordligt nav för modern miljöteknik och hållbara stadsutveckling och projektet Hållbara Ålidhem ska visa vägen. Totalt omfattas Hållbara Ålidhem av cirka 500 lägenheter, varav 130 är nybyggnationer. Bostaden, Umeå kommun och Umeå energi har fått 33 miljoner kronor av Delegationen för hållbara städer för projektet. Pengarna ska bland annat finansiera lågenergihus med innovativ teknik, solceller och små vindkraftverk, berättar Albert Edman, samordnare för Hållbara Ålidhem. Tillsammans med satsningar på attraktiva utemiljöer och nya mötesplatser på Ålidhem blir ny teknik också viktig: till exempel informationssystem och mätningar i fastigheterna, fjärrvärmedrivna vitvaror, och en av Sveriges största solcellsanläggningar på taken på Matematikgränd och Geografigränd. Exempel på åtgärd för att minska slitaget på barmark Terrängkörningsplaner minskar marktrycket i fjällen Solceller på taken i Ålidhem. Foto: AB Bostaden Att köra motorfordon på barmark kan leda till stora skador i terrängen och särskilt på våra våtmarker i länet. Körning med motorfordon på barmark är därför förbjuden med vissa undantag, till exempel i samband med rennäringsutövning. En lösning för att minska skadorna inom rennäringen är att ta fram en terrängkörningsplan som t.ex. Vilhelmina Södra sameby, Vilhelmina Norra Sameby, Rans sameby och Grans sameby har gjort. Rans sameby har också sökt och beviljats bidrag från Naturvårdsverket för att genomföra åtgärder i planen. Bland annat har en ny bro byggts över en viktig älv för transporter och åtgärder för att koncentrera körningen till ett stråk som ligger på torrmark har genomförts, allt för att undvika att skada våtmarkerna. Hittills är vi mycket nöjda med vad vi kunnat göra med hjälp av bidraget och genom att vi tänkt hela vägen och tagit hänsyn även till leder som vi nyttjar för fiske och för kalvmärkning fått ett resultat som minskar påverkan på de känsliga markerna på ett bra sätt, berättar Per-Mikael Jonsson, Rans sameby.

17 DEL 3 Goda exempel, åtgärder och verktyg 17 Bliekevare vindkraftspark i Dorotea kommun Samarbete kring vindkraftsplan i Åsele, Dorotea och Vilhelmina Runt om i vårt län pågår projektering och byggnation av vindkraftverk för fullt. I augusti 2011 fanns drygt 110 byggda vindkraftverk på 12 olika platser i länet och beviljade tillstånd för uppförande av nära 300 verk på 10 andra platser. Totalt pågår också vindkraftprojekt där projektörer håller på att samråda eller ansöka om tillstånd för att få bygga vindkraftsanläggningar omfattande nära 850 vindkraftverk. En viktig del i arbetet med att bygga vindkraftverk är att planera för vindkraften, då den ofta konkurrerar med t.ex. rennäring, naturvård och andra intressen. Åsele, Dorotea och Vilhelmina kommuner har tagit fram en gemensam vindkraftsplan som är ett tillägg till kommunernas egna översiktsplaner, med stöd av bidrag från Boverket. Vindkraftplanen gjorde att vi på kommunen haft ett mycket bra underlag och en tidig dialog när det sedan blev skarpt läge och dags att fatta beslut. Planen har också stärkt samarbetet mellan våra tre kommuner ytterligare, berättar byggnadsinspektör Roger Pålsson, Dorotea kommun. Samhällsplanering med jämställdhetsperspektiv i Lycksele Vad kan göras för att stadens natur- och kulturmiljöer ska upplevas som trygga och tillgängliga för alla, kvinnor och män, flickor och pojkar under alla tider på dygnet? I projektet Trygg närnatur har Lycksele kommun undersökt vad som kan göras och med hjälp av bidrag från Boverket genomfört trygghetsvandringar och bland annat anpassat belysningen på Gammplatsen, ett viktigt närnatur- och hembygdsområde för många lyckselebor. Trygghetsvandringarna tillsammans med allmänhet och politiker i olika åldrar har lett till att kommunen fått upp ögonen för problematiken, berättar Bengt-Lennart Nordlund, parkchef Lycksele kommun. Tack vare projektet nyttjar nu kommunen trygghetsvandringar i samhällsplaneringen vilket på sikt ska leda till ett mer tryggt offentligt rum i Lycksele. Kommunen har redan genomfört olika åtgärder t. ex installerat belysning, gallrat befintliga buskage och satt ut parkbänkar i områden som inte ingår i själva projektet. Gammplatsen, ett viktigt natur- och hembygdsområde för många lyckselebor

18 18 Utblick från ett nationellt perspektiv Boverket Ylva Rönning arbetar på Boverket, Sveriges centrala myndighet som har ansvar för och vägleder om bland annat byggd miljö och hushållning med mark- och vattenområden, fysisk planering och boendefrågor. Hur ser trenderna ut när det gäller möjligheterna att nå de av riksdagen beslutade miljömålen och då särskilt målet God bebyggd miljö? Det finns många positiva trender inom Boverkets ansvarsområde med koppling till miljömålen: Fler bostäder åtgärdas mot buller och radon och fler bostäder värms också upp med förnybar energi. Vi ser också att mindre avfall går till deponi, mycket tack vare deponeringsförbudet för organiskt avfall som infördes år 2005, berättar Ylva Rönning. Tyvärr ser vi även negativa trender i form av ökade vägtransporter, ökade avfallsmängder per person, fortsatta problem med inomhusmiljöer, att tätortsnära grönområden minskar och att kulturvärden i byggnader inte beaktas i tillräckligt stor utsträckning, fortsätter Ylva. Vilka insatser är på gång på nationell nivå för att vi ska komma tillrätta med problemen lokalt och regionalt? Många insatser är på gång. Miljömålsberedningen har fått i uppdrag att ta fram en strategi för en långsiktigt hållbar markanvändning. Naturvårdverkets uppdrag om att ta fram en färdplan för Sverige 2050 utan nettoutsläpp av växthusgaser. Boverkets uppdrag om en vision för Sverige 2025, liksom satsningen på Hållbara städer, kommer också att bidra i frågan. När det gäller kulturvärden arbetar Boverket och Riksantikvarieämbetet med att ta fram ett tema för området i vår vägledning för planerare PBL-kunskapsbanken som finns på Boverkets hemsida. Under 2012 kommer även ett nytt spännande planeringsstöd för Attraktivt boende på landsbygden att lanseras. Kan du ge ett tips till oss västerbottningar på en konkret åtgärd som du i din roll som handläggare på Boverket tycker bidrar till en hållbar utveckling? Mitt spontana tips är att arbeta med att försöka få in miljömålen ännu mer och bättre i den fysiska planeringen, såväl i översikts- som detaljplaner. Om miljömålen får genomslag där hoppas jag att vi kommer en bit på vägen, säger Ylva Rönning.

19 DEL 3 Goda exempel. åtgärder och verktyg 19 Åtgärder för hållbar samhällsplanering, byggande och boende Åtgärder företag Koppling till miljömålen Utveckla och/eller använda verktyg för livscykelanalys och livskostnad vid upphandling Arbeta för att bli ett resurseffektivt företag och medverka till /skapa demonstrationsprojekt om t.ex. hållbart byggande i länet Informera företagets anställda om resursbesparande åtgärder (temadagar, utbildningar) när det gäller såväl direkt som indirekt miljöpåverkan i företaget Ställa krav på effektiv resursanvändning vid nyproduktion, renovering av bebyggelse och hyreskontrakt: kontor och lager Åtgärder kommuner och landsting Erbjuda gratis energiinformation till kommuninvånarna med hjälp av olika metoder: fysisk plats, pro-aktivitet, utställningsyta, samverkan företag Innan 2015 inrikta översiktsplanen på hållbarhetsfrågorna t.ex. genom gröna friköpsavtal, cykelparkeringsnorm, koldioxidneutral infrastruktur, helhetssyn m.m. Alla kustkommuner tar fram fördjupade översiktsplaner för kusten och arbetar för ökad samordning mellan kommunerna Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Utveckla former för tilldelning av kommunens mark för att styra mot hållbart byggande Åtgärder kommunala bolag Ställ krav på resurseffektivt byggande och renovering vid upphandling Koppling till miljömålen Samverka med andra aktörer i länet för att undersöka möjligheterna till smarta elnät i Västerbottens län och ta fram ett utkast till strategi Utveckla ett system för fastighetsnära insamling av kemikalier och farligt avfall som testkörs innan 2015 Ta fram en plan för hur bolaget ska kunna öka andelen förnybar energi till 2020 som även omfattar småskaliga anläggningar Åtgärder statliga myndigheter Energikartlägg myndighetens verksamhet och påbörja genomförandet av föreslagna energieffektiviseringsåtgärder innan 2015 både vad gäller fastighetsbestånd och transporter Länsstyrelsen tar fram en vägledning/handledning för hur miljömålen kan tillgodoses i översiktsplaneringsarbetet och anordnar återkommande träffar tillsammans med kommunerna för att stötta och följa upp arbetet Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Länsstyrelsen initierar ett ökat kunskapsutbyte mellan myndigheterna Trafikverket, Energimyndigheten och Boverket inom hållbar samhällsplanering i Västerbotten där vi tar ett helhetsgrepp kring transporter och byggnation. Arbetet påbörjas genom en gemensam träff för att dra upp riktlinjer och behov. Länsstyrelsen anordnar utbildning av/ information till politiker m.fl. om hållbarhetsarbete genom planeringsprocessen där studiebesök och kunskapsutbyte med syfte att lära inom länet ingår Koppling finns till samtliga miljömål

20 20 Åtgärder organisationer och föreningar Ta initiativ till att skapa ett hållbarhetscentrum för företagare och konsumenter. En idé är att ta fram en utställningslokal (mobila anläggningar, virtuella lösningar) i samverkan. Utveckla ett forum som möjliggör ett effektivt samarbete i strategiska hållbarhetsfrågor mellan länets kommuner och leder till nya konkreta samarbeten inom hållbar samhällsplanering Koppling till miljömålen Erbjuda studiecirklar och kurser (ex. småskalig energiförsörjning, energisnålt byggande) Erbjuda utbildningar riktade till skolelever inom hållbarhetsområdet och samhällsplanering (temadagar eller liknande) Ta på sig ledartröjan inom sin bransch och driva specifika hållbarhetsfrågor i länet Åtgärder forskning och utveckling Utveckla Technical Visits för hela Västerbotten (jmf Umeå, Skellefteå) Utveckla pilotprojekt i länet för att testa nya forskningsresultat Etablera, utveckla samarbetsavtal mellan universiteten, kommunerna, Region Västerbotten, Landstinget och Länsstyrelsen inom strategiska utvecklingsområden i länet, inklusive hållbar utveckling. Samarbetsavtalen kan rikta sig både på utbildningsnivå och forskningsnivå. Ta fram strategiska utvecklingsområden för länet kopplat till forskning för att driva utvecklingsarbetet framåt i länet. Steg 1) Forskningsstrategi för länet inklusive det som redan görs Åtgärder samarbetsprojekt Utveckla mellankommunala samarbetet, t.ex. inom vindkraft Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling finns till samtliga miljömål Koppling till miljömålen Bosamverkan sprids till hela länet Utveckla ett projekt för att ersätta naturgrus med bergkross till sandningssand hos ballastbolagen Undersök möjligheterna att nyttja kommunal mark för energiskogar och gödsling Hållbar fjällbebyggelse i samverkan Åtgärder privatpersoner Ansluta sig till fjärrvärmenätet om det är möjligt eller andra uppvärmningssätt som är förnybara och energieffektiva Koppling till miljömålen Se över energiförbrukningen i det egna hemmet genom att göra en energikartläggning och enkla investeringar och åtgärder: T.ex. Sänka innetemperaturen, byta till lågenergilampor Skaffa information om energieffektivisering t.ex. genom ett besök hos energirådgivare Bevara och vårda ditt gamla hus istället för att riva. Ta reda på hur du kan bevara husets karaktär och detaljer samtidigt som du genomför förbättringar för t.ex. energieffektivisering

21 DEL 3 Goda exempel. åtgärder och verktyg 21 Verktyg för frivillig förändring: För privatpersoner För offentliga sektorn ROT-avdrag Avdrag för arbetskostnader i samband med t.ex. renovering eller energibesparande åtgärder. Mer information: Solcellsstöd Ersättning för installation av solceller. Mer information: Kontakt: Thomas Edström, Länsstyrelsen Västerbotten Bidrag för att sänka radonhalten i inomhusluften i småhus Mer information: Kontakt: Thomas Edström, Länsstyrelsen Västerbotten Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: Kontakt: Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten. För företag Har du en egen energismart innovation? Finansiering till företag inom energiområdet i ett förkommersiellt skede. Mer information: Programmet för energieffektivisering (PFE) Ett ekonomiskt styrmedel i form av ett 5-årigt program som riktar sig till svenska energiintensiva industriföretag. Mer information: Ekonomiskt stöd för energikartläggning energikarläggningscheck Mer information: Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: Kontakt: Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten. Statligt stöd till energieffektivisering i kommuner och landsting Mer information: Bidrag för efterbehandling av förorenad mark Statliga medel för att bekosta undersökning och efterbehandling av förorenade områden där det idag inte går att hitta någon som enligt lag är ansvarig. Kan sökas av kommuner och länsstyrelser. Mer information: Organisationer/föreningar/samverkan Ansökan om stöd till informations-, utbildnings- och samverkansprojekt Mer information: Bidrag till kulturmiljövård Bidrag kan lämnas till vård av och information om kulturhistoriskt värdefull bebyggelse, landskap och fornlämningar. Mer information: Kontakt: Jeanette Joelsson, Länsstyrelsen Västerbotten. EU-stöd Finansiellt instrument för hållbara energilösningar (EEE-F): En ny EU-fond på 146 miljoner euro ska användas för investeringar i energiprojekt och energieffektivisering på lokal och regional nivå. Mer information: Forskning och utveckling Intelligent energi - Europa 2 (IEE2) Mer information:

Miljömålen i Västerbottens län

Miljömålen i Västerbottens län Miljömålen i Västerbottens län Förutom det övergripande generationsmålet har vi 16 miljömål som styr inriktningen av miljöpolitiken och som anger vår gemensamma målbild. Varje miljömål har en särskild

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är hållbara på lång sikt. Miljökvalitetsmålen

Läs mer

Med miljömålen i sikte. Åtgärdsprogram för hållbar utveckling

Med miljömålen i sikte. Åtgärdsprogram för hållbar utveckling Med miljömålen i sikte Åtgärdsprogram för hållbar utveckling Med miljömålen i sikteåtgärdsprogram för hållbar utveckling Hållbaraste länet 2020 är du med? Länsstyrelsen Västerbottens vision är att tillsammans

Läs mer

Sveriges miljömål.

Sveriges miljömål. Sveriges miljömål www.miljomal.se Sveriges miljömål är viktiga för vår framtid Riksdagen har antagit 16 mål för miljökvaliteten i Sverige. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd i miljön som är

Läs mer

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN

MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Sida 1 av 5 MILJÖMÅLSARBETE SÖLVESBORGS KOMMUN Varför arbeta med miljömål? Det övergripande målet för miljöarbete är att vi till nästa generation, år 2020, ska lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen

Läs mer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer

ÖVERGRIPANDE MÅL. Nationella miljömål. Miljökvalitetsnormer ÖVERGRIPANDE MÅL Nationella miljömål Miljökvalitetsnormer Övergripande mål Nationella miljömål Till nästa generation skall vi kunna lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta. De nationella

Läs mer

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14

Hållbar utveckling. Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos. Datum: 2010-01-14 Hållbar utveckling Författare: Temagruppen Hållbar utveckling, genom Andreas Roos Datum: 2010-01-14 2 Innehållsförteckning 1 Inledning... 4 1.1 Uppdraget... 4 1.2 Organisation... 4 1.3 Arbetsformer...

Läs mer

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne

Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Koppling mellan nationella miljömål och regionala mål Tommy Persson Länsstyrelsen Skåne Generationsmålet för Sveriges miljöpolitik Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation

Läs mer

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål

Koppling mellan de nationella miljökvalitetsmålen och Skellefteå Krafts miljömål Koppling mellan de nationella en och miljömål Nationella Begränsadklimatpåverkan Halten av växthusgaser i atmosfären ska stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimat-systemet inte

Läs mer

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten

Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande. Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Det nya miljömålssystemet- Politik och genomförande Eva Mikaelsson, Länsstyrelsen Västerbotten Presentation 1. Bakgrund miljömålssystemet 2. Förändringar 3. Vad innebär förändringarna för Västerbottens

Läs mer

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun

Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen 66 205 09 Malmö eon.se T Bilaga M1 Jämförelse med miljömål Planerad 130 kv luftledning mellan Rödsta och Nässe i Sollefteå kommun 2016-02-01 Bg: 5967-4770 Pg: 428797-2

Läs mer

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna

Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Ö vergripande plan fö r miljö - energi öch klimatarbetet i Karlskröna Fastställd av: Kommunfullmäktige i Karlskrona kommun Fastställt: 2016-11-24, 324. Giltighetstid: 2016-2018 Ansvarig för revidering:

Läs mer

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014

DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser. Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET Bedömningar och prognoser Ann Wahlström Naturvårdsverket 13 nov 2014 Skiss miljömålen Generationsmål GENERATIONSMÅL Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till

Läs mer

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen

Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 Uppdrag att analysera hur myndigheten ska verka för att nå miljömålen 1 1 Innehåll Boverkets verksamhet kopplat till miljökvalitetsmålen och delar av generationsmålet... 1 Samhällsplanering...1 Boende...2

Läs mer

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, hotell och restaurang inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med *

Läs mer

Miljömålet Frisk luft 7 oktober 2011 Anne-Catrin Almér, anne-catrin.almer@lansstyrelsen.se Länsluftsdag 2011 Våra 16 nationella miljökvalitetsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning

Läs mer

Temagruppernas ansvarsområde

Temagruppernas ansvarsområde Temagruppernas ansvarsområde För att förtydliga respektive temagrupps ansvarsområde har jag använt de utvidgade preciseringarna från miljömålssystemet som regeringen presenterade under 2011. na utgör en

Läs mer

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83).

Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Hägersten 2009-11-17 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Remissvar angående Miljömål i nya perspektiv (SOU 2009:83). Inledning Utredningens förslag ger miljömålssystemet ett tydligare internationellt perspektiv.

Läs mer

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans?

Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatarbete-Miljömål-Transporter Kristianstadsregionens Klimatallians 20 november 2012 Vad kan vi göra tillsammans? Klimatvision Sverige ska ha en hållbar och resurseffektiv energiförsörjning och inga

Läs mer

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen?

Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? Lektionsupplägg: Varför behövs miljömålen? En bra miljö kan handla om många olika saker t.ex. frisk luft, rent vatten och en stor biologisk mångfald. Tyvärr är miljöproblemen ibland så stora att varken

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020.

Teckenförklaring. JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. Teckenförklaring Ja Nära JA: Miljökvalitetsmålet nås med i dag beslutade styrmedel och med åtgärder genomförda före 2020. NÄRA: Miljökvalitetsmålet är nära att nås. Det finns i dag planerade styrmedel

Läs mer

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET

MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET MILJÖMÅL OCH RESURSEFFEKTIVITET Stockholm 27 januari, 2016 Cecilia Mattsson, Naturvårdsverket Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2016-02-02 1 DET SVENSKA MILJÖMÅLSSYSTEMET GENERATIONSMÅLETS

Läs mer

Hur mår miljön i Västerbottens län?

Hur mår miljön i Västerbottens län? Hur mår miljön i Västerbottens län? Når vi miljömålen? Uppnås miljötillståndet? Hur arbetar vi för att uppnå en hållbar utveckling med miljömålen som verktyg? Det övergripande målet för miljöpolitiken

Läs mer

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013

Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 PROJEKTRAPPORT Miljökontoret 2013-05-23 Dnr 2013-407 Projekt miljömålsinriktad tillsyn år 2012/2013 Michael Werthén Magnus Jansson 2 BAKGRUND, SYFTE OCH MÅL 3 METOD OCH GENOMFÖRANDE 4 RESULTAT 4 SLUTSATS

Läs mer

God bebyggd miljö - miljömål.se

God bebyggd miljö - miljömål.se Sida 1 av 6 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Lokala miljömål för Tranemo kommun

Lokala miljömål för Tranemo kommun Lokala miljömål för Tranemo kommun Sveriges riksdag har fastställt 16 nationella miljökvalitetsmål för en hållbar utveckling, varav 14 är tillämpliga för Tranemo kommun. Målet är att Sverige år 2020 ska

Läs mer

Inledning. Inledning

Inledning. Inledning Inledning Arbetet för en miljömässigt hållbar utveckling av samhället utgår till stor del från nationella miljömål som fastställts av riksdagen. Målens ambitionsnivå är att till nästa generation, det vill

Läs mer

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun

Behovsbedömning. Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun Samrådshandling 2016-12-06 Dnr: 2016:312 Behovsbedömning Förslag till upphävande för del av detaljplan SPL850312 (Äreporten 4), Södra Munksjön, Jönköpings kommun 1 Bedömning av miljöpåverkan En miljökonsekvensbeskrivning

Läs mer

Uppföljning av hälsa i miljömålen

Uppföljning av hälsa i miljömålen Uppföljning av hälsa i miljömålen Greta Smedje 2013-09-24 Generationsmål Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta,

Läs mer

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram

Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Åtgärder, bygg och fastighet inom Skånes miljömål och miljöhandlingsprogram Respektive aktör tar själv beslut om åtgärderna skall utföras och i vilken omfattning detta ska ske. Åtgärder märkta med * är

Läs mer

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Västra Götalands läns åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2017-2020 Anna Ek, vik. miljömålssamordnare, 3 december 2015 Varför ett nytt åtgärdsprogram? Länsstyrelsens instruktion 5a: Länsstyrelsen ska

Läs mer

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter

Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Bærekraftig utvikling og folkehelse sett fra svenske folkehelsemyndigheter Nordisk folkhälsokonferens 2014 i Trondheim Pia Lindeskog Folkhälsomyndigheten 2. 2014-09-25 Den 1 januari 2014 startade Folkhälsomyndigheten

Läs mer

Förslag till energiplan

Förslag till energiplan Förslag till energiplan Bilaga 2: Miljöbedömning 2014-05-20 Remissversion BI L A G A 2 : M I L J Ö BE D Ö M N I N G Förslag till energiplan Finspångs kommun 612 80 Finspång Telefon 0122-85 000 Fax 0122-850

Läs mer

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER

UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 1 UTKAST MILJÖKONSEKVENSER 12 02 09 2 3 Innehållsförteckning SYFTE OCH INNEHÅLL Syfte Process Innehåll Avgränsning MILJÖKONSEKVENSER Utbyggnad inom riksintresseområden Kultur Natur Friluftsliv Utbyggnad

Läs mer

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen

Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Välkommen till kick-off för Skånska åtgärder för miljömålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska

Läs mer

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se

miljömål.se - den svenska miljömålsportalen - miljömål.se Sida 1 av 8 Start Miljömålen Sveriges Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning Giftfri miljö Skyddande ozonskikt Säker strålmiljö Ingen övergödning Levande sjöar och

Läs mer

Med miljömålen i fokus

Med miljömålen i fokus Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet

Läs mer

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26

Haparandas miljömål. Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas miljömål Antagna av kommunfullmäktige 2007-02-26 Haparandas lokala miljömål är de övergripande målsättningarna som ska uppnås inom en generation. Av de 16 miljömål som Sveriges riksdag beslutat

Läs mer

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010

Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och miljömål 2006-2010 Götene kommuns miljöpolicy och lokala miljömål Bakgrund Följande dokument innehåller miljöpolicy och miljömål för Götene kommun. Miljöpolicyn anger kommunens

Läs mer

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne

Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Ett rikt växt- och djurliv i Skåne Länsstyrelsens arbete med miljökvalitetsmålet Gabrielle Rosquist Vad innebär miljömålet Ett rikt växt- och djurliv? Beskrivning av miljömålet Den biologiska mångfalden

Läs mer

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder

Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Miljöprogram för Åtvidabergs kommun Mål och åtgärder Antagen av kommunfullmäktige 2011-01-26 Innehåll Bakgrund... 3 Arbetsprocessen... 3 Prioriterade områden... 5 Miljöprogrammets förhållande till andra

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete

miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Utskriftsversion Göteborgs Stads miljöprogram den gröna tråden i vårt miljöarbete Läs miljöprogrammet i sin helhet på: www.goteborg.se/miljoprogram Foto: Peter Svenson Miljömålen visar vägen Göteborg ska

Läs mer

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås.

Länsstyrelsernas insatser är betydelsefulla för att generationsmålet och miljökvalitetsmålen ska kunna nås. Regeringsförklaringen 3 oktober 2014 De nationella miljömålen ska klaras. Budgetproppen 2014/15:1 Miljöpolitiken utgår ifrån de nationella miljökvalitetsmålen och det generationsmål för miljöarbetet som

Läs mer

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden

Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden 1 Behovsbedömning för MKB vid ändring av detaljplan för del av Norrfjärden ÄNDRING FÖR FASTIGHETERNA GNARPS-BÖLE 3:86 OCH NORRFJÄRDEN 14:1. Planens syfte Planen syftar till att öka den sammanlagda byggrätten

Läs mer

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen

Miljömål.se den svenska miljömålsportalen Sida 1 av 7 Start Miljömålen Sveriges miljömål Generationsmålet Begränsad klimatpåverkan. Bild: Tobias Flygar. Frisk luft. Bild: Tobias Flygar. Be gr än Sk yd da Fri sk luft Sä ke r Ba ra na In ge n Frisk

Läs mer

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa

Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Hållbara Västerbotten Nya regionala miljömål i fokus -Åtgärder för bättre miljö och hälsa Eva Mikaelsson och Marie Vallin, Länsstyrelsen Västerbotten Lena Friborg, Region Västerbotten Karin Modig, Västerbottens

Läs mer

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige

Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringsbeslut I:5 2015-02-05 M2015/684/Nm Miljö- och energidepartementet Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Uppdrag att koordinera genomförandet av en grön infrastruktur i Sverige Regeringens beslut Regeringen

Läs mer

Lägesbild för klimatarbete i Sverige

Lägesbild för klimatarbete i Sverige Lägesbild för klimatarbete i Sverige Kontrollstation 2015 inför målåret 2020 Elin Andersson Länsstyrelsen Jämtlands län Tidslinje över nationella klimatarbetet 1999 miljömål 2007 Klimat- och sårbarhetsutredning

Läs mer

Miljöstrategi för Arvika kommun

Miljöstrategi för Arvika kommun 2015-05-06 Miljöstrategi för Arvika kommun Vi arbetar för ett hållbart samhälle med klimatfrågorna i fokus Inledning Miljöfrågan är både en global och en lokal fråga. För att uppnå en hållbar samhällsutveckling

Läs mer

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH

BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH BILAGA 5. SAMMANSTÄLLNING AV NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL SOM BERÖR AVFALL NATIONELLA MILJÖMÅL Det övergripande målet för miljöarbetet är att vi till nästa generation, det vill säga med sikte på år

Läs mer

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN

MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Blad 1 MILJÖPOLICY FÖR UDDEVALLA KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige den 10 oktober 2012, 203 (tidigare policy antagen den 14 september 1999, 128) Uddevalla Vision 2040 är Liv, lust och läge blir livskvalitet

Läs mer

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne

VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE. Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne VI SKAPAR SAMHÄLLSNYTTA I SKÅNE Avfallsförebyggande och miljömålen Tommy Persson, miljöstrateg Länsstyrelsen Skåne Länsstyrelsens miljömålsuppdrag Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion: 5

Läs mer

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle.

Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjer 1(5) Riktlinjer gällande arbetet för ett hållbart samhälle. Riktlinjerna utgör grunden för arbetet med hållbar utveckling, vårt mål är ett strukturerat arbete där det framgår på ett tydligt

Läs mer

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun

Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Naturvårdsprogram för Färgelanda kommun Bilaga 1. Nationella miljömål Antaget av Kommunfullmäktige 2014-05-14, 85 En höstpromenad vid Ellenösjön kan vara ett trevligt mål! Foto: Maritha Johansson Dalslandskommunernas

Läs mer

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun?

Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljö energi natur Strategiskt och långsiktigt arbete & vardagens pågående arbete Vad gör vi på miljöområdet i Olofströms kommun? miljöfrågor energifrågor naturvård energirådgivning (diversearbetare )

Läs mer

Grafisk manual för Sveriges miljömål

Grafisk manual för Sveriges miljömål Grafisk manual för Sveriges miljömål GRAFISK MANUAL MILJÖMÅLEN, VERSION 1, SID 1 Det ska vara lätt för alla att kommunicera Sveriges miljömål! Många företag och myndigheter kommunicerar Sveriges miljömål,

Läs mer

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft

Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Bilaga 5. Miljökonsekvensbeskrivning Översiktsplan för vindkraft Tillägg till Översiktsplan för Kungsbacka kommun, ÖP06. Antagen av kommunfullmäktige 2012-04-10, 89 Sammanfattning Översiktsplan för vindkraft

Läs mer

Miljömålssystemet i korthet

Miljömålssystemet i korthet Miljömålssystemet i korthet 1999 fastställde riksdagen 15 nationella miljökvalitetsmål. Även fyra så kallade övergripande miljömålsfrågor ingick i miljömålssystemet: Naturmiljön, Kulturmiljön, Hälsofrågor

Läs mer

Miljömålen regionalt och RUS.

Miljömålen regionalt och RUS. Miljömålen regionalt och RUS www.rus.lst.se Miljömålsproppen 2009/10:155 5.2 Regionala miljömål och regionalt miljöarbete Regeringens bedömning: Regionala miljömål beslutas av regionalt miljömåls-ansvariga

Läs mer

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7

DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 DNR 2011-0075 Sida 1 av 7 GRANSKNINGSHANDLING NORMALT PLANFÖRFARANDE Detaljplan för HÅCKSVIK INDUSTRIOMRÅDE OMFATTANDE FASTIGHETEN LISSLARP 1:18 MED FLERA i Håcksvik, Svenljunga kommun, Västra Götalands

Läs mer

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF

Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF TNS Sifo 8 maj 205 53233 Svenska pärlor Världsnaturfonden WWF Del 2 Skydd av svensk natur Innehåll. OM UNDERSÖKNINGEN 03 2. SAMMANFATTNING 04 3. RESULTAT 06 Oro och ansvar 07 Skydd av naturen 3 Resurser

Läs mer

Vad handlar miljö om? Miljökunskap

Vad handlar miljö om? Miljökunskap Vad handlar miljö om? Ekosystemtjänster Överkonsumtion Källsortering Miljöförstöring Miljöbil Miljökunskap Jorden Utfiskning Naturreservat Våra matvanor Ekologiska fotavtryck Miljöpåverkan Avfall Trängselavgift

Läs mer

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

2014-11-05. Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss. Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2014-11-05 Kommunstyrelsen Dnr Kst 2014/188 Ingen övergödning, strategi för Stockholms län- svar på remiss Förslag till beslut Kommunstyrelseförvaltningens förslag till kommunstyrelsen

Läs mer

Grundläggande Miljökunskap

Grundläggande Miljökunskap Grundläggande Miljökunskap Data courtesy Marc Imhoff of NASA GSFC and Christopher Elvidge of NOAA NGDC. Image by Craig Mayhew and Robert Simmon, NASA GSFC Hållbar utveckling Dagens program Hållbar utveckling

Läs mer

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan

Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Regionala miljömål för Östergötland inom området Begränsad klimatpåverkan Kortversion 1 Förord i din hand håller du nya mål för Östergötlands klimat- och energiarbete fram till 2020. Målen är väl förankrade

Läs mer

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021

ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 ÄNGELHOLMS MILJÖPLAN 2014 2021 Innehåll DEL 1 - Inledning 1 Miljöplan för Ängelholms kommun 1 De nationella miljökvalitetsmålen 1 De regionala målen i Skåne 2 De lokala miljömålen för Ängelholms kommun

Läs mer

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken Att Christina Frimodig Naturvårdsverket 106 48 Stockholm Stockholm 2011-11-17 Ert dnr: NV-00636-11 Vårt dnr: 214/2011 Naturskyddsföreningens remissvar angående förslag till mätbara mål för friluftspolitiken

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad

POLICY. Miljöpolicy för Solna stad POLICY Miljöpolicy för Solna stad POLICY antas av kommunfullmäktige En policy uttrycker politikens värdegrund och förhållningssätt. Denna typ av dokument fastställs av kommunfullmäktige då de är av principiell

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008

Kommittédirektiv. Översyn av miljömålssystemet. Dir. 2008:95. Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Kommittédirektiv Översyn av miljömålssystemet Dir. 2008:95 Beslut vid regeringssammanträde den 17 juli 2008 Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare ska utreda och föreslå förändringar i miljömålssystemets

Läs mer

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder

Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen. Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder 1(5) Vägledning för Regional uppföljning och bedömning av miljökvalitetsmålen Tillståndet i miljön och tillräckliga åtgärder Regeringens bedömningsgrund (proposition 2009/10:155, s. 28) ger två alternativ

Läs mer

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET

MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET MILJÖMÅL: GENERATIONSMÅLET HÅLL SVERIGE RENTS EXEMPELSAMLING Lektionsupplägg: Tusen år i ett växthus I Sverige har vi ett övergripande mål för miljöpolitiken som kallas. Det handlar om vilket samhälle

Läs mer

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen

Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen Skånska åtgärder för miljömålen Regionalt åtgärdsprogram för miljökvalitetsmålen 2012-2015 Tommy Persson, miljöstrateg Miljö- och vattenstrategiska enheten Möte Utvecklingsprogram & Sektorsprogram 30 mars

Läs mer

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen

Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv i Stockholms län- Remiss från kommunstyrelsen Dnr Dnr E E 2014-02890 Sida 1 (5) 2015-01-08 Handläggare Elisabeth Tornberg 08-508 264 07 Till Kommunstyrelsen Ekosystemtjänster i en expansiv region strategi för miljömålet Ett rikt växt- och djurliv

Läs mer

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020

Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Bilaga 4 Datum Vår ref. 1 (6) AVFALLSPLAN 2012-2020 Länsstyrelsen i Västerbotten Miljöbalksenheten 901 86 Umeå Samråd om behovsbedömning och förslag till avgränsning av miljöbedömning för Avfallsplan/Strategi

Läs mer

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV

MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV MILJÖMÅL: ETT RIKT VÄXT- OCH DJURLIV Lektionsupplägg: Faller en, faller alla? Varför är det så viktigt med en mångfald av arter? Vad händer i ett ekosystem om en art försvinner? Låt eleverna upptäcka detta

Läs mer

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län

Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Referens: Behovsbedömning av detaljplan för inom stadsdelen/serviceorten, Skellefteå kommun, Västerbottens län Ställningstagande Samhällsbyggnad, plan bedömer att planen innebär betydande miljöpåverkan.

Läs mer

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20

Storumans kommun. Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4. Dnr: 2010.0511-315 Upprättad: 2011-01-20 Storumans kommun Behovsbedömning Detaljplan för del av Granås 1:4 Dnr: Upprättad: 2011-01-20 Detaljplan för del av Granås 1:4 Samråd om miljöpåverkan Lagen om Miljöbedömningar av planer och program Enligt

Läs mer

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun

STRATEGI. Antagandehandling. Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun STRATEGI Antagandehandling Miljöstrategi för ekologiskt hållbar utveckling i Håbo kommun Antaget av kommunfullmäktige 2015-02-23, 6 STRATEGI 2 Miljöstrategi för Håbo 2030 Håbo kommun är en expansiv kommun

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat kommuner

Läs mer

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?)

Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) 1 2014-03-XX Torsås Kommun Samhällsbyggnadsförvaltningen 385 25 Torsås Utkast 2014-03-16 Samråd gällande vattenvårdsplan för Torsås kust och avrinningsområde 2014-2017 (eller 2018?) Dnr 2013/bmn 0518 Torsås

Läs mer

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013

Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 PROGRAM FÖR LOKALA MILJÖMÅL Eslövs kommuns lokala miljömål från 2013 Miljömålens bakgrund 1999 kom de nationella miljömålen tillsammans med en tydlig uppmaning till samhällets alla aktörer att jobba hårt

Läs mer

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009

Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad. BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Planprogram för del av Viared ÖSTRA VIARED Borås Stad BEHOVSBEDÖMNING 26 maj 2009 Innehåll 1 Planprogram 1.1 Läge och avgränsning 3 1.2 Syfte 3 2 Behovsbedömning 2.1 Miljöbedömning av planer och program

Läs mer

Energiomställning utifrån klimathotet

Energiomställning utifrån klimathotet Energiomställning utifrån klimathotet Cecilia Johansson 2015-02-24 Välkomna till Institutionen för geovetenskaper Strategiska forskningsområden Övergripande forskningsparadigm är hållbar utveckling, med

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik Projektets resultat Gemensamt dokument lokal anpassning Utgå från samhällets och branschens miljösyn Använda befintliga verktyg i samhället Ingen/liten kommunal

Läs mer

Miljömål och indikatorer

Miljömål och indikatorer Miljömål och indikatorer Bernt Röndell Karin Öberg Bernt.rondell@naturvardsverket.se Karin.oberg@naturvardsverket.se www.naturvardsverket.se www.miljomal.nu Samhälle & Miljömål / Miljöindikatorer www.eea.eu.int

Läs mer

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE

HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE KF-bilaga 16/2005 HÖGANÄS MOT ETT HÅLLBART SAMHÄLLE Miljöpolicy och miljöprogram för Höganäs kommun Antagna av kommunfullmäktige 2005-04-28 Innehåll 1. Höganäs och en hållbar utveckling 3 Hållbar utveckling

Läs mer

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION

LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION Miljömålens syfte: - Strukturerat miljöarbete - Systematisk uppföljning - Mål för miljödimensionen av hållbar utveckling - Ett gemensamt arbete miljömål.se LÄNSSTYRELSENS INSTRUKTION 5 a Länsstyrelsen

Läs mer

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR

MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR MILJÖMÅL: LEVANDE SKOGAR Lektionsupplägg: Behöver vi skogen? Varför behövs skogen och varför behövs olika typer av skogar? Vad har eleverna för relation till skogen? Ta med eleverna ut i skogen, upptäck

Läs mer

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020

LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 LIDINGÖS MILJÖMÅL 2011-2020 KLOKA VAL ENERGI STAD HÅLLBAR GRÖN KORTVERSION LIDINGÖS MILJÖPROGRAM 2011 2020 1 Lidingö tar ställning för miljön På Lidingö tar vi ställning för miljön och för en hållbar utveckling.

Läs mer

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24

Miljöprogram 2030. Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Miljöprogram 2030 Antagen av Vänersborgs kommunfullmäktige 2016-02-24 Vänersborgs kommun - attraktiv och hållbar i alla delar, hela livet Vi har en vision om att Vänersborgs kommun ska vara attraktiv och

Läs mer

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning

Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelser kring åtgärdsarbete för miljömål och klimatanpassning Överenskommelse om åtgärder inom miljömål, klimat och energi samt klimatanpassning Länsstyrelsen har i samverkan med bland annat

Läs mer

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET

ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET ETT HÅLLBART VÄRMDÖ TIO DELMÅL INOM MILJÖOMRÅDET värmdö kommun har sex övergripande mål samt delmål för olika verksamhetsområden. Ett av de övergripande målen är Ett hållbart Värmdö. Målet utgår från internationella

Läs mer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer

Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Helsingborgs miljöprogram & miljöbarometer Dansk Byplanmøde 2 oktober 2008, Helsingør, Delmøde K Målbare miljøindsatser Tommy Persson, miljöstrateg, Miljökontoret, Helsingborgs stad & Länsstyrelsen i Skåne

Läs mer

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljödepartementet) senast den 1 december 2014. Regeringsbeslut I:3 2014-01-23 M2014/210/Mm Miljödepartementet Boverket Box 534 371 23 KARLSKRONA Uppdrag att ta fram förslag till en strategi för miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö Regeringens beslut

Läs mer

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program

Miljöprogram 2012-2015. Policy och program Policy och program Foto: Patrik Leonardsson Miljöprogram 2012-2015 Region Halland är ett föredöme på miljöområdet och arbetar för en hållbar utveckling, ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Detta avspeglas

Läs mer

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen

Hållbarhets- utmaningar i staden. Anna Ledin, miljöförvaltningen Hållbarhets- utmaningar i staden Anna Ledin, miljöförvaltningen Göteborgs Stads arbete för att nå de lokala miljömålen Anna Ledin, miljöförvaltningen Bakgrund Miljökemist forskare och undervisare på: Linköpings

Läs mer

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06

Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Miljöanpassade kostråd - varför då? Och vad innebär de för offentlig verksamhet? Anna-Karin Quetel 2015-05-06 Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg De offentliga måltidernas

Läs mer