Nationell databas för regimer innehållande antitumoral läkemedelsbehandling

Transkript

1 Nationell databas för regimer innehållande antitumoral läkemedelsbehandling Vad vill vi åstadkomma? Hur? Anne Hiselius, apotekare Landstinget Jönköping Högriskläkemedel Insulin Cytostatika Heparin/Waran Opioider Koncentrerade elektrolyter Högriskpatient Spädbarn Patient med kommunikationsproblem Patient med allergier Akut sjuka Multisjuka Högrisksituation Ny personal Polyfarmaci Flera enheter involverade Tillgång till olika koncentrationer av samma LM Medicinsk teknik vid administrering

2 Varför regimbibliotek? Ökad säkerhet Möjlighet att slippa dubbelarbete Möjliggör hög kvalitet i alla delar av informationen (tydligt för alla yrkesgrupper, samt standardiseringar av t ex spädningslösningar, samt stabilitetsinformation) Få grunden i ett Web-baserat IT-stöd (för import till ordinations-stöden i journalsystemen Termer Fakta om läkemedel Regimer Persondata Regimbibliotek Journalsystem CytoDose CytoBase CytoOrd Mosaik

3 3 bibliotek i ett Umeå Lund osv KPE Nationellt bibliotek Kliniska prövningar inom området antitumoral behandling Berit arbetar vid länssjukhusets onkologkliniks 2 personer starka enhet för kliniska prövningar. I samband med upplägg av studie ABC loggar hon in i den spärrade delen av databasen via en kod som huvudcentrat i Sverige delgivit henne via telefon/mejl. På det sättet kommer Berit åt den praktiska information på svenska som hon annars själv skulle behövt fundera över (spädningsvätska, volym, hållbarhet efter spädning på apotek i Sverige mm)

4 Sten, ST-läkare i Jönköping När Sten, ST-läkare loggar in på landstingets intranät (på onkologens sida för läkemedel) behöver han en gång markera att hans användar ID + lösenord är automatiskt länkat till att han när den egna klinikens regimer. Där hamnar läkaren direkt på den egna enhetens bibliotek (jämför Han kan dessutom (om han/hon vill) enkelt söka på bröst nationella eller alla och kan då se alla nationellt godkända respektive alla regimer som någon lagt ut. Alternativt kan han/hon söka på alla eller alla nationellt godkända regimer som innehåller doxorubicin, cyklofosfamid samt flourouracil och som behandlar bröstcancer. Läkaren ser alltså vilka regimer som är nationellt godkända dvs är kvalitetsstämplade av respektive nationell vårdprogramgrupp (t ex bröstcancergruppen). Kristina utsedd kontaktperson för bröstcancergruppen Inom bröstcancergruppen är Kristina ansvarig för att ta initiativ till att lägga upp nya regimer/ta bort befintliga som nationellt godkända regimer. Den administrativa servicen Kristina behöver står förvaltningsgruppen (3 förvaltningspersoner för Kristina granskar och godkänner (efter beslutsprocess inom bröstcancergruppen) och lägger regimen klar för publicering. All administration (information om nyheter/insamlandet av synpunkter, annan återkoppling ansvarar den administrativa gruppen för).

5 Per, överläkare Per är överläkare i Karlstad. Under kollegas semesterperiod får han rek från specialist från Göteborg att sätta in patienten på behandling med läkemedlet X för en patient med sarkom. Per flyttar defaulten från egna enhetens bibliotek och söker i den nationella databasen på X. Denna gång upptäcker han att det saknas nationellt godkänd regimbeskrivning inkluderande X för behandling av sarkom. Per ändrar därför defaulten igen så att han söker i Alla. Denna gång får han träff. I Stockholm finns en regim som Per kan nyttja. Av regimen framgår att det finns en rekommendationen att registrera i INCA:s läkemedelsuppföljning vilket Pers kollega (som är patientansvarig) gör senare. Ragnar-patient, vilken information kan ha nå? Patienter eller ickeonkologer som går in via internet via INCA. Där finns alla regimer som är godkända i det nationella biblioteket sökbara via diagnos, tumörgrupp och substans För att få tillgång till det lokala bibliotek som nyttjas av Växjö lasarett ber han sin sjuksköterska om hjälp.

6 Lokal administratör Marie är onkologsjuksköterska och ansvarar administrativt för Umeås bibliotek för regimer innehållande antitumoral behandling. I samband med att Marie skapar klinikens egen regim, knyter sig till någon annans regim eller kopierar en regim från någon annan klinik eller från de nationellt godkända regimerna lägga den klar för signering. Regimen blir klickbar och synlig för alla (inom och utom kliniken) först när medicinskt ansvarig på kliniken godkänt regimen. Däremot syns namnet på regimen, under enhetens under arbete när Marie startar en ny regim. Datum för godkännande samt namnet på den som godkänt blir synligt för alla. I praktiken Skapa helt egna regimer substansregister som ligger till grund för detta. Kopiera regim från det nationella biblioteket, samt redigera i den så att den blir din egen Välja att knyta sig till någon annans t ex R-CHOP. Denna funktion kombineras med en prenumerationsfunktion där du som lokal administratör får information om de ändringar som görs vid den enhet du knutit dig till (så att du snarast kan uppdatera din lokala installation av Cytodose eller Cytobase i de situationer där så krävs). Om en större ändring sker kan det vara bättre att ha rutinen att göra en ny kurregim samt skicka ut till prenumeranterna att regim x bör ersättas av regim y. Du/ni som blir utsedda att vara lokala administratörer kommer nyttja alla de tre ovan beskrivna sätten för att skapa regimer. Varje lokalt nyttjad regim skall vara lokalt förankrad samt lokalt kvalitetssäkrad (t ex skall det framgår vem som medicinskt godkänt regimen för användning just på din enhet, datum för detta mm).

7 Hur få ut något ur den nationella databasen/de lokala databaser som innehåller enhetens original? Till elektroniska förskrivarstöd skall XMLexporter kunna göras (och dylikt) PDF skall kunna skapas Utskrifter skall kunna göras (om pappersordinationer blir nödvändiga i vissa lägen) Principer för att markera källornas tyngd skapas Informationsutbytet struktureras så att källornas tyngd är tydlig för samtliga användare. T ex att länka till diverse PM för extravasering går bra, men bör kanske ligga på ej kvalitetsgranskade delen av sidan.