Lust till mat på äldre da r

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lust till mat på äldre da r"

Transkript

1 Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre ett samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad Lust till mat på äldre da r En vägledning för teamen i Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre. Ämnesexperter har lyft fram några generella förbättringsområden och idéer som kan vara ett stöd i teamens konkreta förbättringsarbete.

2 Innehåll Matlust livslust 3 Låt måltiden blomma! 4 Förbättringsområden 1. Bemötande och etik 5 2. Matens betydelse på äldre da r 6 3. Aktiviteter 7 4. Fysisk miljö, belysning och måltidsmiljö 8 5. Innan maten når magen Mat vid sjukdom Ansvar, rutiner och samarbete Matens kvalitet hantering och hygien Måltidsordning över dygnet och beställning av mat 14 För dig som vill veta mer 15

3 Matlust livslust Maten är en grundförutsättning för att vi ska må bra. Dessutom förknippas måltiden med något positivt för de allra flesta. Mat är gott och måltiden är ett tillfälle till gemenskap. Dofter, ett vackert dukat bord och samvaro med människor vi trivs med ger inte bara matlust utan en känsla av välbefinnande i största allmänhet. Det är inte ovanligt att man ofrivilligt går ner i vikt när man blir äldre. Det kan finnas många orsaker till det. Faktorer som är såväl sociala, emotionella och kulturella som fysiska och psykiska påverkar oss. Ensamhet, trist miljö, enformighet, svårt att svälja eller oro är bara några exempel. Maten är en viktig del av både det förebyggande arbetet, omvårdnaden och rehabiliteringen av äldre. Det är viktigt att se varje individ för sig alla har sina personliga vanor och önskemål som inte ändras bara för att man blir äldre. Därför måste det finnas ett gemensamt synsätt på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljöer i vården och omsorgen av äldre. Inom äldreomsorgen finns kunskap och idéer om hur man kan arbeta med mat och hälsa för äldre. Men det är inte alltid som det ges tillfälle eller möjlighet att pröva förbättringsidéerna på ett systematiskt sätt. Det finns också forskning och metoder som har prövats på andra håll, men som inte har spridits. För att hitta nya sätt att arbeta och lära sig mer av varandra deltar 32 team från äldreomsorgen i åtta kommuner Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum, Alingsås, Ale, Stenungsund och Tjörn samt en geriatrisk vårdavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg i Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre. Projektet ska bland annat leda till: ökad livskvalitet för de äldre bättre mat för ett bättre liv en ökad medvetenhet och kunskap bland personal och ledning om effekterna av bättre mat och hälsa för de äldre ökad metodkunskap i förbättringsarbetet lär genom att göra bättre trivsel på arbetsplatsen genom ökad dialog mellan olika yrkesgrupper och att personalen arbetar mot gemensamma mål förbättrad kostnadseffektivitet gör rätt från början n Frågor om projektet kan ställas till Karin Westberg, Eva Estling/Maria Ljung, , , n Stort tack till följande personer för deras bidrag: Gunilla Bergerson, arbetsterapeut, strokeenheten SU/Östra Inger Grimlund, matskribent, Stockholm Karin Grund, nutritionsansvarig sjuksköterska, Alingsås kommun Ingrid Jacobsson, dietist, geriatriken SU/Sahlgrenska Christina Kobel, miljöinspektör, Stenungsunds kommun Sten Landahl, professor i geriatrik, SU/Sahlgrenska Jeanette Marmbäck, fastighetsförvaltare, MedicHus, Göteborg Doris Michel Ekvall, sjukgymnast, SU/Sahlgrenska Torsten Mossberg, medicinalråd, tillsynskansliet, Socialstyrelsen, Stockholm Helena Mårdstam, sektionschef biståndsenheten, Mölndals stad Elisabet Rothenberg, chefdietist, Sektionen för klinisk nutrition, SU/Sahlgrenska Eva Sandin, leg logoped, Skärholmen, Stockholm Lena Tronje-Hansson, sjukhustandläkare, Kliniken för oral medicin, Göteborg Solbritt Törnqvist, kostsamordnare, Tjörns kommun 3

4 Låt måltiden blomma! Hur är det att själv inte längre kunna bestämma över sina måltider? Matskribenten Inger Grimlund, matambassadör och grundare av föreningen Låt Måltiden Blomma, har några funderingar utifrån det projekt som föreningen kallar Mat på sängkanten : Vad tänker du på när jag säger Mat på sängkanten? Ja, frågar jag en pigg 75-åring kan svaret bli födelsedagstårta eller några ostron och ett glas champagne. Drömmen kan också vara att få in en bricka med nybakade kanelbullar och en stor kopp nybryggt kaffe med varm mjölk. Och den som kommer med brickan ska naturligtvis vara en leende, trevlig person, gärna med en ros i munnen. Men har du tänkt på att det finns människor som bildligt talat sitter på sängkanten år efter år och inte har något att säga till om? Frågan är då vad de önskar sig? Tänk efter vad gör dig själv glad? En skön säng. God mat. Bra tänder. Visst. Men så till det mer subtila i miljön. Några exempel: Personalens kläder Trista intill döden för det mesta. Samma kläder bärs av sköterskan som kommer in med bäckenet på morgonen och som sedan bär fram maten. Här fordras färg. Kan räcka med ett förkläde som signalerar att nu är det mat på gång. Färgstarkt Färg är nyttigt också i maten inte minst. Rött som i tomat innehåller lykopen! Vilket härligt ord! Vilken härlig färg. Servera maten på porslin i färg. Grönt till falukorven och den blir som ny. Röd tallrik till strömmingsflundran med råriven morot. Vilket fint stilleben. Laga mat nära Doft är en god aptitretare. Det luktar nybakat bröd. Eller tänk dig doften av ett gott buljongkok eller kalops med lagerblad och kryddpeppar. Att maten ska lagas nära gästerna vet varje krog av klass men inom äldreomsorgen är det kallt, fruset och långväga mat som många gånger gäller. Temadagar Fira festligheter efter säsong, sätt guldkant på vardagen med en temadag. Till exempel äppeldag i oktober. I köket bakas äppelpajer och äppelkakor. Äppelkräm med kanelsmak serveras i små skålar och lite gräddmjölk därtill för den som så önskar. Fredagsdrinken Fredagsdrinken får man inte missa. Klockan 15 samlas de som vill och kan och man kan välja mellan en drink eller ett glas vin. Små snittar som tilltugg. Nu kommer samtalen igång. Härliga skratt och roliga historier bubblar fram. Här kan personalen hjälpa till. Berätta och lyssna! 4

5 1. Bemötande och etik I all vård och omsorg är det de äldres behov och önskemål som är utgångspunkten för arbetet. Samtidigt påverkas var och en som arbetar inom äldreomsorgen av de grundläggande värderingar som man bär med sig. En förutsättning för att en verksamhet ska vara framgångsrik är att arbetsgruppen har en gemensam värdegrund. Därför är det viktigt att diskutera och konkretisera vad arbetslagets värderingar betyder i det dagliga arbetet. Genom att reflektera kring sina egna attityder, värderingar och handlingar skapas förutsättningar för att förändras och utvecklas mot ett allt mer professionellt förhållningssätt. Externa handledare kan fungera som stöd. Ett sätt för att få bättre kunskap om de äldres önskemål och behov kan vara att inrätta ett matråd där de äldre medverkar. Traditioner och etnisk bakgrund kan vara faktorer som påverkar, liksom tidigare erfarenheter och vanor. Måltiderna är för många det viktigaste som händer under dagen. Att få veta vad som serveras, bli tillfrågad om storlek på portionen, tillbehör och påfyllning är självklarheter. Den som kan och vill bör få ta för sig själv. Bordsplaceringen är också viktig. Salt, peppar och andra kryddor ska finnas inom räckhåll för de äldre att ta själva. Ätproblem på grund av sjukdom kan leda till att den drabbade skäms över sitt beteende och därför inte gärna vill äta tillsammans med andra. Det kan också finnas personer som tycker det är obehagligt att äta med andra som kanske spiller och kladdar. Var och en ska kunna välja var och med vem måltiderna ska intas. Den som behöver hjälp med matning ska få det av personal som har kunskap om just den personens ätsvårigheter och som vet hur personen vill ha hjälp. Att bli matad påverkar den personliga integriteten och det kan vara förknippat med skamkänslor. Därför måste matning ske på ett så skonsamt och värdigt sätt som möjligt, vilket kräver stor lyhördhet, empati och etisk kompetens. diskutera och konkretisera arbetsplatsens grundläggande värderingar och vilka effekter de har på det dagliga arbetet inrätta matråd där de äldre har inflytande presentera matsedeln både skriftligt och muntligt låta den äldre välja om han/hon vill äta själv eller tillsammans med andra undersök/mät hur de äldre upplever måltiderna är det positiva eller negativa händelser under dagen? tala om för personer med synhandikapp var tallrik, bestick och glas står och var på tallriken som de olika komponenterna i måltiden ligger 5

6 2. Matens betydelse på äldre da r Vi klarar, så länge vi är friska, av att leva ett normalt aktivt liv långt upp i åren. När en människa åldras förändras i och för sig kroppen på flera sätt, men detta märks först vid större ansträngningar. Exempel på förändringar som kan uppträda med stigande ålder är att konditionen försämras på grund av att funktionen i hjärtkärlsystemet och lungor minskar. Muskulaturen blir svagare och arbetar långsammare. En 80-åring har i genomsnitt förlorat närmare hälften av sin muskelstyrka. Njurfunktionen kan förändras så att förmågan att hantera kroppens salt-vattenbalans försämras. Det är därför viktigt att vara observant på vätskeintag inte minst vid varmt väder, febersjukdomar och vid viss läkemedelsbehandling. Förmågan att känna törst kan vara nedsatt hos framför allt sjuka äldre personer. Synen försämras, bland annat genom att linsen inte längre släpper igenom lika mycket ljus. En 70-åring behöver upp till tre gånger så mycket ljus som en ung människa. Trots att behovet av energi minskar med stigande ålder, bland annat för att vi rör oss mindre, förändras inte behovet av näringsämnen. Maten måste därför vara av god kvalitet för att innehålla så mycket näring som möjligt. För att stimulera aptiten är det viktigt att miljön vid måltiderna är inbjudande. Det innebär att alla äldre ska ha rätt att äta i en lugn, rofylld och trivsam miljö, men också att maten ska serveras ett tilltalande sätt. Mellanmål är viktiga för att förstärka energioch näringsintaget. Nattmål kan för vissa vara ytterligare ett alternativ. Tänk på att nattmål inte bör innehålla för mycket socker och att det är bra om det avslutas med vatten så att munnen blir sköljd. Måltidsuppehållen får inte bli för långa nattfastan ska inte överskrida 11 timmar. Genom regelbundna viktkontroller är det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka viktnedgång, ta reda på orsaken och vidta åtgärder. Var också uppmärksam på om kläderna börjar sitta löst. Nästa steg är att erbjuda förslag till lösningar som ska prövas, dokumenteras och följas upp. diskutera och skriv ner vilken syn arbetsgruppen har på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljö i arbetet med de äldre etablera rutiner för att kunna bedöma nutritionsstatus (näringsstatus): 1. Längd-vikt/BMI är det en förändring jämfört med tidigare? 2. Viktförlust hur fort har vikten förändrats? 3. Mat och dryck har födointaget minskat? 4. Ätsvårigheter är det något som försvårar ätandet, till exempel aptitstörningar, munhåleproblem, sväljproblem etc.? 6

7 3. Aktiviteter Sociala aktiviteter Mat och måltider ger naturliga tillfällen till aktiviteter och umgänge på olika sätt. Det är dessutom en del av det vardagliga livet som planering, inköp, tillagning och att äta. Att själv vara med i butiken, känna dofter och se färger kan ge både inspiration och matlust. Traditioner och årets helgdagar ger också möjligheter till aktiviteter. Äldreomsorgen har här en viktig roll när det gäller såväl vardag som fest. Med stigande ålder minskar ofta umgänget med äldre och jämnåriga släktingar och vänner. Sämre syn och hörsel gör det svårare att läsa, se på teve och lyssna på radio. Att få stöd och uppmuntran i att hålla igång det sociala livet är därför extra viktigt. Träffpunkter för äldre är en betydelsefull aktör i det här sammanhanget. planera måltiderna tillsammans med de äldre stimulera den äldre till att medverka vid dukning och eventuell matlagning arrangera provningar av till exempel ost, choklad eller exotiska frukter skilj på vardag och helg ordna fester i anslutning till årets helger Fysisk aktivitet Människokroppen är byggd för rörelse och både kropp och själ mår bra av fysisk aktivitet. De flesta organ och vävnader påverkas av arbete och anpassar sig till regelbunden träning. Regelbunden fysisk aktivitet och träning i det dagliga livet kan reducera och förebygga olika åldersrelaterade fysiska och psykiska förändringar. Både män och kvinnor kan högt upp i åldrarna förbättra såväl kondition och uthållighet som balans, styrka och rörlighet. Den procentuella förbättringen kan varra lika stor i 80-årsåldern som i 20-årsåldern. Men för att orka gå och röra sig krävs att den äldre äter bra. Finns det ingen ork förlorar man snabbt både rörlighet, balans och förmågan att gå. Fysisk aktivitet är dessutom bra för aptiten och ökar även kaloriförbrukningen. Risken att drabbas av benskörhet minskar om man är rör sig och belastar skelettet, helst regelbundet varje dag. Att vistas i solen hjälper kroppen att ta upp D-vitamin, vilket stärker skelettet. Frisk luft och solsken stimulerar också aptiten. Andra positiva effekter av fysisk aktivitet är: ökad cirkulation och kondition ökad rörlighet förbättrad balans och koordination ökad muskelstyrka och benmassa bättre psykisk förmåga bättre sömn ökad insulinkänslighet och förbättrad glukosomsättning minskat blodtryck och förbättring av blodfetter minskad risk för trycksår Vid de flesta sjukdomar (hjärtsvikt, kärlsjukdom, diabetes, stroke, parkinson m.m) är fysisk aktivitet minst lika viktigt som läkemedel då det gäller att förbättra symtomen på sjukdom och oftast också viktigt för sjukdomsprognosen. Den som slutar att röra sig och blir rullstolsburen tappar aptiten och äter allt mindre. Att hålla sig i rörelse hjälper också magen att fungera bättre. Dock bör den äldre vila före maten för att orka äta, träna kan man göra efteråt. ta promenader, solen hjälper till att ta upp vitamin D som tillsammans med fysisk aktivitet hjälper till att bibehålla ett starkt skelett, dessutom håller det igång magen få den äldre att ta en promenad till någon dagverksamhet där man både kan röra på sig och äta ihop med andra undvik rullstol så långt det är möjligt 7

8 4. Fysisk miljö, belysning och måltidsmiljö Sammansättningen av maten och hur den serveras samt den fysiska miljön kring måltiden ska ses som en helhet. Utgångspunkterna i den fysiska miljön för den äldre ska vara att ge trygghet, välbefinnande och igenkänning. Genom utformningen ska miljön stödja dagliga aktiviteter samt minimera skador och risker. En felaktigt utformad miljö kan späda på upplevelser som osäkerhetskänsla och stress. En central gemensam plats där man kan umgås bör prioriteras, till exempel köket. Det ska också vara lätt för den äldre att hitta dit. Färg Miljön kan förtydligas ytterligare genom färgsättningen. Tydligheten skapas genom kontraster. Detta kan ske genom att man markerar de ytor som den äldre ska uppmärksamma och kamouflerar andra ytor så att inte koncentrationen störs. Demenssjukdom medför stor risk för feltolkningar och missförstånd. Med hjälp av färgen lyfts väsentligheterna fram, så att den demente har lättare att förstå vad han/hon ser. På ett enkelt sätt kan man arbeta med kontraster vid själva måltiden, till exempel genom att inte servera vit filmjölk i vitt porslin. Ljus Färgen måste kombineras med god belysning. Bra belysning är särskilt viktigt för äldre eftersom man behöver mer ljus för att se bra. En bra belysning samverkar med färg, form och materiel så att rumsupplevelsen blir harmonisk, tydlig och säker. Det är viktigt att ta tillvara dagsljuset i den mån det går så att man kan följa dagsljus, skymning och kväll. Det ger bättre möjligheter att följa den normala dygnsrytmen. En bra ljusmiljö kompenserar nedsatt synförmåga och underlättar dagliga aktiviteter hos de äldre. God belysning bygger på tillräcklig ljusmängd, riktig luminansfördelning (hur ljuset fördelar sig i rummet), rätt riktat ljus, goda kontraster och bländning. För att skapa en riktigt bra ljusmiljö kan en belysningsexpert anlitas. Ljud När det gäller ljud så kan man i gamla skrifter finna exempel på hur musik har använts både för att lugna och stimulera under tusentals år. För de flesta människor har musik och ljud stor betydelse, många tycker om att lyssna på såväl fågelkvitter som sin favoritmusik. I vården används musik för att till exempel minska ängslighet eller skapa en rogivande stämning. Men ljud kan också vara störande. En radio eller TV som står på under måltiderna kan irritera och oroa. Skrammel från matvagnar, rostfria skålar eller porslin kan också upplevas som obehagligt. använd färgat porslin eller skapa kontraster på annat sätt på tallriken duka vackert med textilier och blommor på bordet men undvik det som distraherar se över belysning och vad som kan göras för att bättre ta till vara dagsljuset stäng av radio och TV under måltiderna pröva rogivande musik under måltiderna på äldreboendet: Sätt en stopp-skylt på dörren under måltiderna för att skapa en lugn måltidsmiljö 8

9 5. Innan maten når magen För den som är ung och frisk är förmågan att äta, tugga och svälja fullkomligt självklar. Men när vi blir äldre kan dessa förmågor avta eller nästan försvinna av olika skäl. Därför är det viktigt att uppmärksamma och försöka ta reda på orsaken till att en vårdtagare tappar i vikt eller har svårt att äta. Sväljproblem Förändrad rörlighet i matstrupen, försämrad sväljreflex och hostreflex eller ett avvikande tuggmönster kan leda till svårigheter att svälja. En äldre personer som sväljer fel och får ner mat i fel strupe kan dessutom drabbas av pneumoni (lunginflammation) vilket är ett allvarligt tillstånd hos äldre, nedsatta personer. För att minska risken för att svälja fel ska den som äter och dricker sitta upprätt, luta huvudet något framåt och ta små klunkar. Man kan också pröva kolsyrad dryck eller dryck med syrlig smak. Kall dryck, trögflytande och fil i stället för mjölk kan också fungera bra. För att undvika att huvudet tippar bakåt och personen sväljer fel, kan muggar med utskuren plats för näsan användas. Arbetsterapeuten kan ge fler tips om hjälpmedel. Avvikande tuggmönster eller mödosamt tuggande förekommer vid demenssjukdomar. Det kan vara ett vertikalt tuggande, upp och ner, oavsett om det är en sked eller ett glas i munnen. Det vertikala tuggandet är ineffektivt och då krävs ofta konsistensanpassad mat. Dessutom ger det spridda matrester i munnen och gör det svårt att samla ihop en tugga. erbjud kolsyrad dryck eller dryck med syrlig smak för att minska förekomsten av hosta pröva mugg med utskuren plats för näsan observera hur personen tuggar och föreslå därefter anpassad matkonsistens Sittställning Vid sjukdom och skada kan ätandet bli ett stort problem, även om förmågan att tugga och svälja är intakt. Att inte kunna korrigera sin sittställning själv kan innebära ökad muskelspänning, smärta, trötthet och i förlängningen även svårigheter att föra arm/hand till munnen och röra huvudet. Vid en normal och upprätt sittställning är bäckenet framåttippat, vilket gör att ryggraden sträcks. Tyngden ligger på sittbensknölarna och låren ligger stabilt mot sitsen. Ben, axlar, armar, nacke och käkar kan röras fritt och det finns utrymme för inre organ. I en ihopsjunken sittställning är bäckenets position bakåttippad. Utrymmet för de inre organen minskar, vilket bland annat innebär att magsäckens volym minskar och mättnadskänslan kommer för tidigt. Nacken böjs framåt och huvudet måste lyftas upp för att äta och dricka vilket i sin tur leder till att det blir svårare att tugga och ibland även att svälja. flytta över till en vanlig stol vid matbordet om det går ta bort fotplattorna på rullstolen under måltiden, använd en fotpall om fötterna inte når golvet använd en kildyna med den breda delen uppåt bakom personens rygg för att underlätta en lätt framåtvinklad sittställning med rak rygg använd rullstolsbord som matplats om rullstolen är låg eller om det är bäst att personen har maten nära kroppen vinkla upp sittenheten i rullstolen under måltiden om det är möjligt, ta gärna bort nackstödet för att ge större rörelsefrihet åt huvudet 9

10 (forts på 5. Innan maten når magen) Matning Att själv klara av att äta och dricka är en del av den personliga integriteten och det kan vara förknippat med skamkänslor att behöva matningshjälp. Hjälpberoende vid måltiden kan komma att utvecklas successivt eller, som vid ett hastigt insjuknande, komma plötsligt. Att mata någon på ett så skonsamt och värdigt sätt som möjligt, är en konst som kräver stor lyhördhet, empati och etisk kompetens. Det kan ibland vara bättre att guida personens egen hand till munnen för ge en känsla av egenkontroll och ökad trygghet. Guidningen gör också att tugg- och sväljprocessen förbereds i ett tidigare skede än vid matning, genom armens rörelse mot munnen. Den som hjälper en annan person att äta måste själv ha en bekväm sittställning. Sitter hjälparen illa och får muskelspänningar i kroppen eller blir trött, ger kroppsspråket negativa signaler till den som blir matad och det uppstår en ofrivillig stressituation. Att sitta ytterst på stolssitsen ger en signal om att hjälparen egentligen vill iväg så snart som möjligt. Att sitta på en hög pall och mata uppifrån, ger den matade personen en känsla av underlägsenhet. Ögonkontakt och ett interaktivt beteende kan vara till stor hjälp för att få den matade personen att känna sig delaktig och trygg. Ögonkontakten ger en möjlighet att tolka kroppsspråk och mimik, så att matningstakten kan anpassas efter den matade personens behov. anpassa sittplatsen både för den som blir matad och för hjälparen använd anpassad sked med liten skopa eller annat lämpligt bestick rensa miljön, det vill säga ta bort störande ljud eller onödiga föremål servera ljus mat på mörk tallrik och vice versa, för att kunna urskilja vad man äter erbjud avskildhet vid koncentrationsproblem eller skamkänslor gör till rutin att endast en person matar, det vill säga inget byte under måltiden Tand- och munhälsa Friska äldre har i dag generellt allt bättre munoch tandstatus. Problem med tand- och munhälsa uppstår oftast i samband med sjukdom, bland annat stroke och demens. Vid stroke är det till exempel vanligt att munmotoriken försämras så att det lätt blir kvar matrester i munnen. Även läkemedel kan ge upphov till försämrad munhälsa, bland annat muntorrhet. Det är viktigt att vara observant på detta efter insättning av till exempel diuretika, antidepressiva läkemedel och de flesta andra psykofarmaka. Bristande tuggförmåga på grund av få egna tänder, dåligt sittande proteser, ömmande tänder, samt muntorrhet, sår eller svampinfektion i munnen kan också påverka förmågan att äta, liksom vissa läkemedel. Muntorrhet kan lindras med hjälp av sockerfria sugtabletter, smörjande munsprayer eller munsalvor. Extra flourtillskott, förutom flourtandkräm, är särskilt viktigt vid muntorrhet. Personer som bor på särskilda boenden eller har ett stort omsorgsbehov har rätt att årligen få en munhälsobedömning gjord av tandhygienist. Då bedöms tandstatus, funktionen hos eventuella proteser samt munhygien. I samband med munhälsobedömningen skriver tandhygienist ett så kallat munvårdkort som ska ingå i vårdtagarens dokumentation. En sjuk människa kan inte alltid klara sin munvård själv. Hon ska uppmuntras att själv sköta sina tänder, men kan ofta behöva påminnas. använd tandborste med brett och greppvänligt skaft till den som är svag i armen använd elektrisk tandborste eller dubbeltandborste som är bra hjälpmedel när man borstar tänder på en annan person uppmana den äldre att känna efter i munhålan med tungan eller fingret efter avslutad måltid, för att vara säker på att inga rester ligger kvar. Om han/hon inte klara det själv, fråga om det är möjligt att varsamt få känna efter med fingret. 10

11 6. Mat vid sjukdom Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och funktionshinder som leder till minskad aptit och svårigheter att ge kroppen den energi och näring den behöver. Det kan i sin tur leda till ofrivillig viktförlust och undernäring. Går man ner mycket i vikt påverkas också de inre organen och immunförsvaret negativt. Risken att utveckla bland annat trycksår ökar liksom risken för att falla omkull på grund av svaghet eller yrsel. Även om maten är en del av den grundläggande omvårdnaden måste den också ses som en del av den medicinska behandlingen vid sjukdom. Nutritionsproblem måste identifieras, utredas, behandlas och sedan utvärderas. Utvärderingen måste ske kontinuerligt. Ett bra kostintag är en förutsättning för en bra rehabilitering. Många äldre behöver energi- och proteinrik kost. Det innebär att maten på olika sätt berikats så att en halv portion innehåller lika mycket energi och näringsämnen som en hel. Efterrätten är viktig som en extra källa till energi. Många kan också behöva näringsdrycker. Konsistensen på maten kan även behöva anpassas om den äldre har svårt att svälja eller tugga. Maten kan vara mald, timbal- eller gelékost, men måste givetvis behålla färg och en aptitlig form. Vissa sjukdomar och sjukdomstillstånd kan vara extra energikrävande, till exempel: KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, som har ett energikrävande andningsarbete Parkinsons sjukdom med darrningar, skakningar, stela och spända muskler demenssjukdomar, de som är fysiskt aktiva och oroliga och därför rör sig mycket efter stora operationer och större sårskador infektioner och inflammationer hjärtsvikt Många läkemedel ger biverkningar som slår mot aptiten och förmågan att kunna äta. Det är därför viktigt att läkemedelsbehandlingen är så uppdaterad som möjligt. Vanliga biverkningar är muntorrhet och förstoppning, men också nedsatt aptit och illamående är relativt vanligt. Förstoppning kan också bero på minskad fysisk aktivitet. Minskat intag av mat och dryck kan leda till förstoppning, som i sin tur kan leda till matleda och ett ännu sämre matintag. Kostbehandlingen måste vara individuellt anpassad. Därför krävs en individuell bedömning av nutritionsstatus och av energi- och näringsbehov. Genom att mäta BMI (Body Mass Index 1 ) och göra ett MNA-SF (Mini Nutritional Assessment-Short Form 2 ) har man ett bra utgångsläge för att kunna fånga upp dem som befinner sig i riskzonen för undernäring. Det är viktigt att tänka på att även en överviktig person kan vara felnärd. BMI och MNA bör sedan göras kontinuerligt dels för att upptäcka personer som ändrat sin nutritionsstatus, dels för att kunna utvärdera den behandling som satts in. registrera kost- och vätskeintag registrera BMI och MNA individ- och konsistensanpassa kosten erbjud mellanmål och/eller nattmål erbjud extra dryck pröva fiberrik kost eller torkad/blötlagd frukt som katrinplommon för att hålla igång magen 1 Body Mass Index, BMI, anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt dividerat med kroppslängden i kvadrat. MNA-SF består av ett antal frågor om bland annat matintag, välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt, rörelseförmåga, längd, vikt och BMI. Svaren poängssätts och utifrån antalet poäng görs en bedömning om personen är i riskzonen för undernäring. 11

12 7. Ansvar, rutiner och samarbete Inom området mat och hälsa för äldre finns ett antal dokument som reglerar och styr verksamheten. Det är bland annat socialtjänstlagen, livsmedelslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Med dessa som grund behöver ansvaret mellan olika vårdgivare, yrkeskompetenser och den enskilde eller anhöriga/närstående klargöras. Rutiner kan behöva ifrågasättas med jämna mellanrum och medarbetarna uppmuntras att förbättra utifrån de äldres perspektiv och inte utifrån vad som passar organisationen, personalgruppen och schemat bäst. Måltidsordningen är en sådan rutin som ska ses över kontinuerligt. Samarbete/samverkan mellan verksamheter och yrkeskompetenser är viktigt för att få en helhetssyn på den enskilda individens behov. Kombinationen av hög ålder, flera kroniska sjukdomar och en mängd läkemedel innebär ökad risk för undernäring. Den som har ansvaret för vården och omsorgen om den äldre måste ha en helhetssyn och knyta till sig kompetens om både geriatriska/medicinska tillstånd och näringsfrågor. Denna samverkan kan organiseras på olika sätt. involvera anhöriga/närstående i planeringen inrätta kostombud se över samtliga rutiner utifrån den enskildes perspektiv inrätta samverkansgrupper på olika nivåer Överföring av information vid vårdplanering Den samordnade vårdplaneringen för en person som efter en sjukhusvistelse får hemtjänst eller bor i särskilt boende ska innehålla information om personens aptit och eventuella ätproblem. Vilka problem har funnits, vad har gjorts på kliniken och vad återstår att göra? Biståndsbedömaren behöver informationen för att kunna ge rätt bistånd och föra informationen vidare till den berörda personalen i hemtjänsten eller på boendet. Det kan till exempel handla om tid för hjälp och stöd vid måltid eller för att göra i ordning ett extra mellanmål. Är nutritionen en del i den fortsatta behandlingen eller rehabiliteringen är det viktigt att det framgår vid vårdplaneringen och att kontakt tas med sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Personer som är undernärda ska ha den diagnosen när de lämnar sjukhuset, eftersom nutritionen ska ses som en del i behandlingen. gör checklista/rutin för hur överföring av information mellan sjukvård och kommun ska gå till bistånd i form av hjälp och stöd vid måltid och för extra mellanmål för äldre i ordinärt boende Dokumentation Den äldres behov och önskemål om kost, näringsinnehåll och måltidsordning ska dokumenteras i omsorgsplanen. Där bör också finnas noteringar om tidigare matvanor, om personen själv tycker om att laga mat och baka, vilken mat man tycker bäst om och vad man inte uppskattar. När biståndsbedömningen avseende mat och måltider följs upp bör den äldres kontaktperson vara med. Omsorgsplanen bör revideras med jämna mellanrum, exempelvis var tredje månad. Då bör även personen vägas för att dokumentera upp- eller nedgång i vikt. Mat vid sjukdom är en del av den medicinska behandlingen och ska således dokumenteras i journal av ansvarig legitimerad personal, till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Eventuella nutritionsproblem ska dokumenteras i en individuell vårdplan utifrån den äldres alla behov. Dokumentationen bör innehålla bedömning, mål/omvårdnadsdiagnos, planering, genomförande och resultat/utvärdering. väg alla äldre var tredje månad, vikten/bmi dokumenteras i omsorgsplanen 12

13 8. Matens kvalitet hantering och hygien Äldre människor kan vara särskilt känsliga på grund av nedsatt immunförsvar eller medicinering. Risken är därmed större att de kan drabbas av matförgiftning och infektioner från felaktigt hanterad mat eller dålig hygien. Hygien är A och O när man arbetar med livsmedel. Eftersom matgästerna är en särskilt känslig grupp är det extra viktigt att vara noggrann med handhygienen när man hanterar maten. Att man har en bra handhygien är kanske en självklarhet, men man ska också ha tillgång till separata handfat med flytande tvål och engångshanddukar i köket (enbart handsprit tar inte bort eventuella matrester på händerna). Det är viktigt att personalen har goda kunskaper om skillnaderna mellan mathygien och vårdhygien. Med livsmedelshygien avses att livsmedlen ska förvaras och hanteras på ett bra sätt, rätt kyl/frystemperatur och rätt temperaturer vid tillagning och varmhållning. EU:s nya lagstiftning trädde i kraft 1 januari 2006 och har som målsättning att all mat ska vara säker. Livsmedelsföretagaren ansvarar för livsmedelssäkerheten och är den som också ansvarar för att man lever upp till lagstiftningens krav. Alla som arbetar med livsmedel måste veta hur maten ska hanteras för att bli säker. Verksamheterna ska godkännas eller registreras utifrån EU:s nya lagstiftning av miljönämnden. Riskbaserade system för egenkontroll ska livsmedelsföretagaren ta fram och implementera i verksamheterna. Livsmedelsverket är central kontrollmyndighet och ger bland annat ut vägledningar om hur EU:s förordningar ska tolkas. Kommunernas miljönämnder är kontrollmyndighet över de flesta verksamheterna i kommunen, exempelvis avdelningskök på äldreboende. Med EU:s regelverk och med livsmedelssäkerheten i absoluta centrum ska personalen ha den kunskap som krävs för att garantera alla matgäster säker mat oavsett om den serveras i hemmiljö eller på ett äldreboende. Rutiner och system för egenkontroll är en stor och viktig del av ansvaret för livsmedelssäkerheten. Andra rutiner kan exempelvis vara spårbarhet, vad gäller vid misstänkt matförgiftning/smitta, vilka arbetskläder ska man ha när man hanterar maten, hur man dokumenterar, vilka temperaturkrav som gäller etc. utse någon eller några som har ett särskilt ansvar för matsäkerheten skapa system för egenkontroll med rutiner och checklistor inventera utbildningsbehov i personalgruppen 13

14 9. Måltidsordning över dygnet och beställning av mat Go mad, möe mad å mad i rättan ti lyder ett skånskt talesätt. Men att få mat i rätt tid innebär inte att alla får mat på precis samma tid. En enskild persons önskemål om lite senare frukost eller en nattmacka bör alltid kunna uppfyllas. Samtidigt är det viktigt att sprida måltiderna och mellanmålen över dygnet så att man hinner bli lite hungrig. Nattfastan bör dock inte överstiga 11 timmar. Rekommenderad måltidsordning: Mål Tider Fördelning av energi/dygn Frukost % Mellanmål % Middag % Mellanmål % Kvällsmat % Mellanmål % Måltiderna bör serveras så nära tillagningen som möjligt. Maten bör inte hållas varm i mer än två timmar och temperaturen vid servering får inte understiga 60 grader. Äldre som får mat distribuerad hem måste ägnas speciell uppmärksamhet. Det är viktigt att se till att den äldre kan äta den mat som levereras och att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelhygien. Specialkost och mat med anpassad konsistens ska kunna erbjudas. Personer som har svårt att hantera matlådorna och som behöver hjälp med uppvärmning och uppläggning av maten måste få hjälp med detta. I samband med biståndsbedömningen bör övervägas om matleverans är det bästa för just den personen. Kanske är halvfabrikat tillsammans med potatis och grönsaker tillagade i hemmet med hjälp av hemtjänsten bättre? Matdistributionen står oftast för endast 30 procent av dagsbehovet av energi. Många behöver därför hjälp med resterande måltider för att kunna täcka hela energibehovet, något som också måste beaktas vid biståndsbedömningen. Alla med dålig aptit bör erbjudas energi- och proteinrik kost. Omsorgspersonalen i hemtjänst där vårdtagarna får mat distribuerad av en extern leverantör behöver också kunskap och information om mat och näring. Här bör den kompetens som finns bland personalen i kommunens/stadsdelens egna kök tas tillvara. Specialkost För att kunna beställa rätt specialkost krävs en individuell medicinsk bedömning och ordination. En dietist kan hjälpa till så att beställningen till köket blir rätt. se över och individanpassa måltidsordningen så långt det är möjligt utarbeta rutiner för kommunikation mellan köks- och omsorgspersonal utarbeta rutiner för att alla ska få rätt kost Ta vara på kompetensen i din närhet! Tänk på att det inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, förutom de undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som arbetar direkt i verksamheterna, finns en mängd personer med olika kompetenser som kan vara till hjälp och stöd i olika sammanhang, till exempel: arbetsterapeut dietist hygiensjuksköterska kostchef logoped miljöinspektör sjukgymnast tandhygienist 14

15 För dig som vill veta mer Böcker, trycksaker och rapporter Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (2003) Mat och kostbehandling för äldre problem och möjligheter (2001) Statens livsmedelsverk Kommunernas kost- och nutritionsarbete Socialstyrelsen Art.nr Artikelserien Mat för äldre (2006) Svårigheter att äta. VÅRDlitt 58 Albert Westergren (red.) Studentlitteratur Äta och dricka, mer än att tugga och svälja Ann Ander, Marie Peny-Dahlstrand, Marika Persson Hjälpmedelsinstitutet Best.nr Varför vill Asta inte äta. Måltidssituationen i demensvården. Gun Aremyr Liber AB. ISBN Matglädje för livskvalitet i servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppboende Gun-Brith Ottosson, Elisabet Rothenberg, Anna-Lena Andersson, Petra Landberg Natur och Kultur/LTs förlag, ISBN Webb-platser Demensförbundet, Föreningen BraVård, Medical link, Socialstyrelsen, Statens Livsmedelsverk, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, Svenska Dysfagiförbundet, Vårdalinstitutet, Se särskilt Tematiska rum: Näring och ätande. 15

16 För mer information om Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre: Karin Westberg, Göteborgsregionens kommunalförbund, tel , Eva Estling / Maria Ljung, Göteborgs Stad, , , Textbearbetning och layout: E Gustafsson Information AB Illustration: Robert Källgren Tryckning: Elanders Infologistics Väst AB, maj 2006

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård

Regel för Hälso och sjukvård: Munhälsovård inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Region Stockholm Innerstad Sida 1 (9) 2014-03-10 Sjuksköterskor Medicinskt Ansvarig för Rehabilitering Regel för Hälso och sjukvård: inklusive uppsökande verksamhet och nödvändig tandvård Sjuksköterskor

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Artikelnummer 803422 Senast ändrad 130731 Giltig från 090101 Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Matningsstol REAL 2624 och måltidsstol REAL 8800 EL PLUS Sittställningens betydelse Redan

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Om äldre människors rättigheter

Om äldre människors rättigheter Om äldre människors rättigheter Äldre människor är som alla andra människor Olika varandra med olika behov, erfarenheter, traditioner, intressen och smak. Men äldre kan vara mer sårbara än yngre. Sjukdom

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen

Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Susanne Westerbring Leg logoped Logopedmottagningen Dysfagibegreppet Transport av mat från munnen till magen Subjektiva & objektiva svårigheter att svälja fast/flytande föda Sätter i halsen och/eller hostar

Läs mer

Här får du veta mer om portionsmaten

Här får du veta mer om portionsmaten Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken

Läs mer

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015

Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Har vi undernäring i Munkedals kommun?

Har vi undernäring i Munkedals kommun? 9-8-24 Har vi undernäring i Munkedals kommun? Har vi undernäring i Munkedals kommun? Dnr ON 7-66 Typ av dokument: Tjänsteskrivelse Handläggare: Jan Lindgren, Legitimerad dietist, Omsorgsadministrationen

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn

Apotekets råd om. Magbesvär och mask hos barn Apotekets råd om Magbesvär och mask hos barn Besvär som till exempel diarré, kräkningar och mask är vanligare hos barn än hos vuxna. I den här broschyren har vi samlat sådant som är bra att veta som förälder

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla

o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla o rto p e d i s k a k li n i k e n häs s le h o lm - k r i stian stad Så här minskar du risken att falla Inledning En tredjedel av Sveriges äldre befolkning faller varje år. Eftersom det är så vanligt

Läs mer

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal

Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal 1 ( 7) Social dokumentation - Riktlinjer för Vård- och omsorgspersonal Innehåll Sida Om dokumentation 2 Individuell planering 2 Därför är dokumentation viktigt 2 Vi kan ta del av dokumentationen 2 Förberedelser

Läs mer

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende

Välkommen till. Vårlöken. Solvägen 35. Vård- och omsorgsboende Välkommen till Vårlöken Solvägen 35 Vård- och omsorgsboende Lägenhet på Vårlöken Vårlöken ligger i Eslöv i närheten av Trollsjöparken, Solhällans vårdoch omsorgsboende och Tåbelunds vårdcentral. Busshållsplats

Läs mer

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund

Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund Verksamhetsområdena Neurologi och Onkologi Universitetssjukhuset i Lund VANLIGA FRÅGOR INFÖR STRÅLBEHANDLINGEN Detta häfte är till för dig som får eller ska få strålbehandling mot en hjärntumör. Hur och

Läs mer

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun

Riktlinjer för kostpolicyn. Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Riktlinjer för kostpolicyn Förskole-, fritids- och skolverksamhet Hudiksvalls kommun Innehåll Riktlinjer för kostpolicyn 1 Måltidens innehåll/måltidsordning 1 Planering av måltiderna 1 Inköp av livsmedel

Läs mer

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA

PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO EN JULIASAGA Daniel Lehto 2011 daniellehto@yahoo.se Till Julia PAPPA ÄR UNDERSKÖTERSKA DANIEL LEHTO Pappa jobbar på ett boende för gamla människor. Det är ett roligt

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden

Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Hur ett team kan använda palliativa registret för att hitta förbättringsområden Töreboda kommun Cirka 9000 invånare Glesbygd Små industrier Västra stambanan Gbg- Sthlm Göta kanal Elisa (körslaget) och

Läs mer

Mat för äldre inom vård och omsorg

Mat för äldre inom vård och omsorg Nr 16 mars 2007 Författare: Katrin Östman Erfarenheter av arbete med mat för äldre i eget boende I denna artikel diskuterar Katrin Östman, utredare på Socialstyrelsens äldreenhet, förutsättningarna för

Läs mer

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY

Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY Surahammars kommun Verksamheten för äldre och funktionshindrade NUTRITIONSPOLICY En kvalitetssäkring av hela matkedjan September 2008 Innehåll: 2 Inledning... 3 Yrkesfunktioner och ansvar... 4 Krav på

Läs mer

Kompetenscenter för hälsa. "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre -

Kompetenscenter för hälsa. Dä bar å åk! Så undviker Du att falla och skadas. - Olycksfallsprevention bland äldre - Kompetenscenter för hälsa "Dä bar å åk!" Så undviker Du att falla och skadas - Olycksfallsprevention bland äldre - V i har under de senaste decennierna blivit både friskare och äldre. Det är väl härligt

Läs mer

Mat på äldre dar - råd och tips

Mat på äldre dar - råd och tips Mat på äldre dar - råd och tips Maj 2015 VÅRD- OCH ÄLDREOMSORG Innehållsförteckning Kroppen behöver energi och näring... 3 Styrka i muskler och skelett... 4 Även vätska är viktigt!... 4 Vad bör du väga?...

Läs mer

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen?

Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Vad gör en dietist inom barnhabiliteringen? Anette Ekelund leg.dietist Innehåll Habilitering och Hälsa Målgrupp Tillväxt Dietistens roll Nutritionsvårdsprocessen Habiliteringens barn och ungdomar Patientexempel

Läs mer

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård

Pensionärer om sin munhälsa och tandvård 2012-06-18 Resultat av enkät till äldre våren 2012 Pensionärer om sin munhälsa och tandvård Sammanfattning Det är vanligt eller ganska vanligt att äldre har problem med mun och tänder. Det upplever 4 av

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014

Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Kostprogram för Karlsborgs kommun 2011-2014 Fastställd av kommunfullmäktige 2011-06-27 Innehållsförteckning Inledning 4 Hälsa 4 Miljö 4 Kostkvalitet 4 Mål 5 Vård och omsorg 5 Måltidsordning 5 Energifördelning

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag.

Matvanor är den levnadsvana som hälso- och sjukvården lägger minst resurser på idag. Mat är inte bara energi, mat bidrar också till ökat immunförsvar och gör att vi kan återhämta oss bättre och läka. Maten är vår bästa medicin tillsammans med fysisk aktivitet. Det är ett återkommande problem

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009

Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom 2009 Pernilla Edström, Göteborgsregionen Helena Mårdstam, Göteborgsregionen Anders Paulin, Fyrbodal Kerstin Sjöström, Skaraborg Yvonne Skogh

Läs mer

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket

Förskolans mat Verksamhetsplan för köket Förskolans mat Verksamhetsplan för köket 2014-2015 Innehåll Förskolans visioner och arbete runt måltiderna... 3 Bra principer för maten... 4 Ekologiska råvaror... 4 Sockerpolicy... 4 Saltpolicy... 5 Kontinuerliga

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS:

REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Region Stockholms innerstad Sida 1 (7) 2014-05-16 Sjuksköterskor REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD I SÄRSKILT BOENDE OCH DAGLIG VERKSAMHET ENLIGT LSS: Sida 2 (7) INNEHÅLLSFÖRTECKNING REGEL FÖR HÄLSO OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård

Vård och omsorg. Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård e c i v r e S i t n a r a g Vård och omsorg Äldreomsorg, handikappomsorg, hälso- och sjukvård Servicegaranti Vård och omsorg Äldreomsorg Du som har kontakt med oss skall möta en kunnig och vänlig personal,

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Hemtjänst är ett stöd för hemtjänstverksamheter som utför insatser för personer med demenssjukdom. Den bygger på Socialstyrelsens

Läs mer

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4

Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4. Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation 4 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sidan Allmänt om munhälsa 3 Mål och syfte 3 Ansvar Medicinskt ansvarig sjuksköterska 3 Enhetschef 3 Omsorgspersonal 4 Sjuksköterska 4 Tandläkare/tandhygienist 4 Munvårdsbedömning/nutritionsbedömning/dokumentation

Läs mer

Vad påverkar vår hälsa?

Vad påverkar vår hälsa? Goda vanor - maten Vad påverkar vår hälsa? + Arv Gener från föräldrar Förutsättningar att leva efter Livsstil Mat och motion Det vi själva kan påverka Goda matvanor Vem du är och hur mycket du rör dig

Läs mer

Ett redskap för kvalitetsutveckling

Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende Ett redskap för kvalitetsutveckling Checklista demens Särskilt boende är ett stöd för teamet som arbetar på ett särskilt boende. Den bygger på Socialstyrelsens nationella

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen

Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Rutiner för kost och måltider i äldreomsorgen Kjell Olsson Leg. dietist 090223 Innehållsförteckning 1. Introduktion... 4 2. Måltidsordning 2.1 Information...5 2.2 Rekommendation...6 2.3 Handledning...7

Läs mer

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center

FRISK I MUNNEN HELA LIVET. MUN-H-Center FRISK I MUNNEN HELA LIVET Centrum för äldretandvård i samarbete med MUN-H-Center Frisk i munnen hela livet - Information till vårdpersonal inom äldreomsorg Måltidens betydelse Det är viktigt med god munhälsa

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01

Mat. i Vård och Omsorg ~2007~ Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 Mat i Vård och Omsorg Handbok om måltider i vård och omsorg 2007-06-01 ~2007~ Matglädje till alla Goda råd Fullvärdig kost är en förutsättning för hälsa och välbefinnande. Maten skall vara sammansatt så

Läs mer

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN

SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN SAMVERKANS PROJEKT FRÄMJA HÄLSOSAMMA LEVNADSVANOR OCH FÖREBYGGA ÖVERVIKT OCH FETMA HOS FÖRSKOLEBARN Regionledningen Skåne har beviljat projektmedel för samverkansprojekt Främja hälsosamma levnadsvanor

Läs mer

Stå på dig goda vanor för att inte ramla

Stå på dig goda vanor för att inte ramla Stå på dig goda vanor för att inte ramla Tips och råd om hur du kan förebygga fallolyckor Motion den bästa medicinen Vi människor är gjorda för rörelse. Undersökningar har visat att muskelstyrkan och balansen,

Läs mer

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning:

Birkagården. Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birkagården Birkagården Omsorgsnämndens vision Vi är OMSORG PÅ VÄG med nöjda omsorgstagare, stolta medarbetare och trygga medborgare. Mål och speciell inriktning: Birka ska med sin välutbildade personal

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Omsorgspersonal Inledning Dessa råd vänder sig till dig som arbetar med omsorg, både på särskilt boende och med äldre i hemmet. I Dag finns närmare en halv miljon

Läs mer

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis

Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Min dag med Gunnel Eriksson den trädgårdsintresserade undersköterskan som har varit distriktsmästarinna i bordtennis Gunnel 59 år är uppväxt i Fromheden och bor nu i hus i Norsjö. Hon är utbildad undersköterska

Läs mer

Information till barn

Information till barn Information till barn Du ska snart operera dina halsmandlar. Om du är bättre förberedd kommer du att må bättre före, under och efter din operation Därför är det viktigt att du läser denna information tillsammans

Läs mer

Insatsen vård- och omsorgsboende

Insatsen vård- och omsorgsboende Socialförvaltningen Insatsen vård- och omsorgsboende Tjänstedeklaration Beslutad av socialnämnden 2013-06-13, 80. Varför tjänstedeklarationer? Insatsen vård- och omsorgsboende Vi vill förtydliga vad våra

Läs mer