Lust till mat på äldre da r

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lust till mat på äldre da r"

Transkript

1 Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre ett samarbete mellan Göteborgsregionens kommunalförbund och Göteborgs Stad Lust till mat på äldre da r En vägledning för teamen i Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre. Ämnesexperter har lyft fram några generella förbättringsområden och idéer som kan vara ett stöd i teamens konkreta förbättringsarbete.

2 Innehåll Matlust livslust 3 Låt måltiden blomma! 4 Förbättringsområden 1. Bemötande och etik 5 2. Matens betydelse på äldre da r 6 3. Aktiviteter 7 4. Fysisk miljö, belysning och måltidsmiljö 8 5. Innan maten når magen Mat vid sjukdom Ansvar, rutiner och samarbete Matens kvalitet hantering och hygien Måltidsordning över dygnet och beställning av mat 14 För dig som vill veta mer 15

3 Matlust livslust Maten är en grundförutsättning för att vi ska må bra. Dessutom förknippas måltiden med något positivt för de allra flesta. Mat är gott och måltiden är ett tillfälle till gemenskap. Dofter, ett vackert dukat bord och samvaro med människor vi trivs med ger inte bara matlust utan en känsla av välbefinnande i största allmänhet. Det är inte ovanligt att man ofrivilligt går ner i vikt när man blir äldre. Det kan finnas många orsaker till det. Faktorer som är såväl sociala, emotionella och kulturella som fysiska och psykiska påverkar oss. Ensamhet, trist miljö, enformighet, svårt att svälja eller oro är bara några exempel. Maten är en viktig del av både det förebyggande arbetet, omvårdnaden och rehabiliteringen av äldre. Det är viktigt att se varje individ för sig alla har sina personliga vanor och önskemål som inte ändras bara för att man blir äldre. Därför måste det finnas ett gemensamt synsätt på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljöer i vården och omsorgen av äldre. Inom äldreomsorgen finns kunskap och idéer om hur man kan arbeta med mat och hälsa för äldre. Men det är inte alltid som det ges tillfälle eller möjlighet att pröva förbättringsidéerna på ett systematiskt sätt. Det finns också forskning och metoder som har prövats på andra håll, men som inte har spridits. För att hitta nya sätt att arbeta och lära sig mer av varandra deltar 32 team från äldreomsorgen i åtta kommuner Göteborg, Kungsbacka, Mölndal, Lerum, Alingsås, Ale, Stenungsund och Tjörn samt en geriatrisk vårdavdelning på Sahlgrenska Universitetssjukhuset i Göteborg i Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre. Projektet ska bland annat leda till: ökad livskvalitet för de äldre bättre mat för ett bättre liv en ökad medvetenhet och kunskap bland personal och ledning om effekterna av bättre mat och hälsa för de äldre ökad metodkunskap i förbättringsarbetet lär genom att göra bättre trivsel på arbetsplatsen genom ökad dialog mellan olika yrkesgrupper och att personalen arbetar mot gemensamma mål förbättrad kostnadseffektivitet gör rätt från början n Frågor om projektet kan ställas till Karin Westberg, Eva Estling/Maria Ljung, , , n Stort tack till följande personer för deras bidrag: Gunilla Bergerson, arbetsterapeut, strokeenheten SU/Östra Inger Grimlund, matskribent, Stockholm Karin Grund, nutritionsansvarig sjuksköterska, Alingsås kommun Ingrid Jacobsson, dietist, geriatriken SU/Sahlgrenska Christina Kobel, miljöinspektör, Stenungsunds kommun Sten Landahl, professor i geriatrik, SU/Sahlgrenska Jeanette Marmbäck, fastighetsförvaltare, MedicHus, Göteborg Doris Michel Ekvall, sjukgymnast, SU/Sahlgrenska Torsten Mossberg, medicinalråd, tillsynskansliet, Socialstyrelsen, Stockholm Helena Mårdstam, sektionschef biståndsenheten, Mölndals stad Elisabet Rothenberg, chefdietist, Sektionen för klinisk nutrition, SU/Sahlgrenska Eva Sandin, leg logoped, Skärholmen, Stockholm Lena Tronje-Hansson, sjukhustandläkare, Kliniken för oral medicin, Göteborg Solbritt Törnqvist, kostsamordnare, Tjörns kommun 3

4 Låt måltiden blomma! Hur är det att själv inte längre kunna bestämma över sina måltider? Matskribenten Inger Grimlund, matambassadör och grundare av föreningen Låt Måltiden Blomma, har några funderingar utifrån det projekt som föreningen kallar Mat på sängkanten : Vad tänker du på när jag säger Mat på sängkanten? Ja, frågar jag en pigg 75-åring kan svaret bli födelsedagstårta eller några ostron och ett glas champagne. Drömmen kan också vara att få in en bricka med nybakade kanelbullar och en stor kopp nybryggt kaffe med varm mjölk. Och den som kommer med brickan ska naturligtvis vara en leende, trevlig person, gärna med en ros i munnen. Men har du tänkt på att det finns människor som bildligt talat sitter på sängkanten år efter år och inte har något att säga till om? Frågan är då vad de önskar sig? Tänk efter vad gör dig själv glad? En skön säng. God mat. Bra tänder. Visst. Men så till det mer subtila i miljön. Några exempel: Personalens kläder Trista intill döden för det mesta. Samma kläder bärs av sköterskan som kommer in med bäckenet på morgonen och som sedan bär fram maten. Här fordras färg. Kan räcka med ett förkläde som signalerar att nu är det mat på gång. Färgstarkt Färg är nyttigt också i maten inte minst. Rött som i tomat innehåller lykopen! Vilket härligt ord! Vilken härlig färg. Servera maten på porslin i färg. Grönt till falukorven och den blir som ny. Röd tallrik till strömmingsflundran med råriven morot. Vilket fint stilleben. Laga mat nära Doft är en god aptitretare. Det luktar nybakat bröd. Eller tänk dig doften av ett gott buljongkok eller kalops med lagerblad och kryddpeppar. Att maten ska lagas nära gästerna vet varje krog av klass men inom äldreomsorgen är det kallt, fruset och långväga mat som många gånger gäller. Temadagar Fira festligheter efter säsong, sätt guldkant på vardagen med en temadag. Till exempel äppeldag i oktober. I köket bakas äppelpajer och äppelkakor. Äppelkräm med kanelsmak serveras i små skålar och lite gräddmjölk därtill för den som så önskar. Fredagsdrinken Fredagsdrinken får man inte missa. Klockan 15 samlas de som vill och kan och man kan välja mellan en drink eller ett glas vin. Små snittar som tilltugg. Nu kommer samtalen igång. Härliga skratt och roliga historier bubblar fram. Här kan personalen hjälpa till. Berätta och lyssna! 4

5 1. Bemötande och etik I all vård och omsorg är det de äldres behov och önskemål som är utgångspunkten för arbetet. Samtidigt påverkas var och en som arbetar inom äldreomsorgen av de grundläggande värderingar som man bär med sig. En förutsättning för att en verksamhet ska vara framgångsrik är att arbetsgruppen har en gemensam värdegrund. Därför är det viktigt att diskutera och konkretisera vad arbetslagets värderingar betyder i det dagliga arbetet. Genom att reflektera kring sina egna attityder, värderingar och handlingar skapas förutsättningar för att förändras och utvecklas mot ett allt mer professionellt förhållningssätt. Externa handledare kan fungera som stöd. Ett sätt för att få bättre kunskap om de äldres önskemål och behov kan vara att inrätta ett matråd där de äldre medverkar. Traditioner och etnisk bakgrund kan vara faktorer som påverkar, liksom tidigare erfarenheter och vanor. Måltiderna är för många det viktigaste som händer under dagen. Att få veta vad som serveras, bli tillfrågad om storlek på portionen, tillbehör och påfyllning är självklarheter. Den som kan och vill bör få ta för sig själv. Bordsplaceringen är också viktig. Salt, peppar och andra kryddor ska finnas inom räckhåll för de äldre att ta själva. Ätproblem på grund av sjukdom kan leda till att den drabbade skäms över sitt beteende och därför inte gärna vill äta tillsammans med andra. Det kan också finnas personer som tycker det är obehagligt att äta med andra som kanske spiller och kladdar. Var och en ska kunna välja var och med vem måltiderna ska intas. Den som behöver hjälp med matning ska få det av personal som har kunskap om just den personens ätsvårigheter och som vet hur personen vill ha hjälp. Att bli matad påverkar den personliga integriteten och det kan vara förknippat med skamkänslor. Därför måste matning ske på ett så skonsamt och värdigt sätt som möjligt, vilket kräver stor lyhördhet, empati och etisk kompetens. diskutera och konkretisera arbetsplatsens grundläggande värderingar och vilka effekter de har på det dagliga arbetet inrätta matråd där de äldre har inflytande presentera matsedeln både skriftligt och muntligt låta den äldre välja om han/hon vill äta själv eller tillsammans med andra undersök/mät hur de äldre upplever måltiderna är det positiva eller negativa händelser under dagen? tala om för personer med synhandikapp var tallrik, bestick och glas står och var på tallriken som de olika komponenterna i måltiden ligger 5

6 2. Matens betydelse på äldre da r Vi klarar, så länge vi är friska, av att leva ett normalt aktivt liv långt upp i åren. När en människa åldras förändras i och för sig kroppen på flera sätt, men detta märks först vid större ansträngningar. Exempel på förändringar som kan uppträda med stigande ålder är att konditionen försämras på grund av att funktionen i hjärtkärlsystemet och lungor minskar. Muskulaturen blir svagare och arbetar långsammare. En 80-åring har i genomsnitt förlorat närmare hälften av sin muskelstyrka. Njurfunktionen kan förändras så att förmågan att hantera kroppens salt-vattenbalans försämras. Det är därför viktigt att vara observant på vätskeintag inte minst vid varmt väder, febersjukdomar och vid viss läkemedelsbehandling. Förmågan att känna törst kan vara nedsatt hos framför allt sjuka äldre personer. Synen försämras, bland annat genom att linsen inte längre släpper igenom lika mycket ljus. En 70-åring behöver upp till tre gånger så mycket ljus som en ung människa. Trots att behovet av energi minskar med stigande ålder, bland annat för att vi rör oss mindre, förändras inte behovet av näringsämnen. Maten måste därför vara av god kvalitet för att innehålla så mycket näring som möjligt. För att stimulera aptiten är det viktigt att miljön vid måltiderna är inbjudande. Det innebär att alla äldre ska ha rätt att äta i en lugn, rofylld och trivsam miljö, men också att maten ska serveras ett tilltalande sätt. Mellanmål är viktiga för att förstärka energioch näringsintaget. Nattmål kan för vissa vara ytterligare ett alternativ. Tänk på att nattmål inte bör innehålla för mycket socker och att det är bra om det avslutas med vatten så att munnen blir sköljd. Måltidsuppehållen får inte bli för långa nattfastan ska inte överskrida 11 timmar. Genom regelbundna viktkontroller är det möjligt att i ett tidigt skede upptäcka viktnedgång, ta reda på orsaken och vidta åtgärder. Var också uppmärksam på om kläderna börjar sitta löst. Nästa steg är att erbjuda förslag till lösningar som ska prövas, dokumenteras och följas upp. diskutera och skriv ner vilken syn arbetsgruppen har på mat och dryck, matvanor och måltidsmiljö i arbetet med de äldre etablera rutiner för att kunna bedöma nutritionsstatus (näringsstatus): 1. Längd-vikt/BMI är det en förändring jämfört med tidigare? 2. Viktförlust hur fort har vikten förändrats? 3. Mat och dryck har födointaget minskat? 4. Ätsvårigheter är det något som försvårar ätandet, till exempel aptitstörningar, munhåleproblem, sväljproblem etc.? 6

7 3. Aktiviteter Sociala aktiviteter Mat och måltider ger naturliga tillfällen till aktiviteter och umgänge på olika sätt. Det är dessutom en del av det vardagliga livet som planering, inköp, tillagning och att äta. Att själv vara med i butiken, känna dofter och se färger kan ge både inspiration och matlust. Traditioner och årets helgdagar ger också möjligheter till aktiviteter. Äldreomsorgen har här en viktig roll när det gäller såväl vardag som fest. Med stigande ålder minskar ofta umgänget med äldre och jämnåriga släktingar och vänner. Sämre syn och hörsel gör det svårare att läsa, se på teve och lyssna på radio. Att få stöd och uppmuntran i att hålla igång det sociala livet är därför extra viktigt. Träffpunkter för äldre är en betydelsefull aktör i det här sammanhanget. planera måltiderna tillsammans med de äldre stimulera den äldre till att medverka vid dukning och eventuell matlagning arrangera provningar av till exempel ost, choklad eller exotiska frukter skilj på vardag och helg ordna fester i anslutning till årets helger Fysisk aktivitet Människokroppen är byggd för rörelse och både kropp och själ mår bra av fysisk aktivitet. De flesta organ och vävnader påverkas av arbete och anpassar sig till regelbunden träning. Regelbunden fysisk aktivitet och träning i det dagliga livet kan reducera och förebygga olika åldersrelaterade fysiska och psykiska förändringar. Både män och kvinnor kan högt upp i åldrarna förbättra såväl kondition och uthållighet som balans, styrka och rörlighet. Den procentuella förbättringen kan varra lika stor i 80-årsåldern som i 20-årsåldern. Men för att orka gå och röra sig krävs att den äldre äter bra. Finns det ingen ork förlorar man snabbt både rörlighet, balans och förmågan att gå. Fysisk aktivitet är dessutom bra för aptiten och ökar även kaloriförbrukningen. Risken att drabbas av benskörhet minskar om man är rör sig och belastar skelettet, helst regelbundet varje dag. Att vistas i solen hjälper kroppen att ta upp D-vitamin, vilket stärker skelettet. Frisk luft och solsken stimulerar också aptiten. Andra positiva effekter av fysisk aktivitet är: ökad cirkulation och kondition ökad rörlighet förbättrad balans och koordination ökad muskelstyrka och benmassa bättre psykisk förmåga bättre sömn ökad insulinkänslighet och förbättrad glukosomsättning minskat blodtryck och förbättring av blodfetter minskad risk för trycksår Vid de flesta sjukdomar (hjärtsvikt, kärlsjukdom, diabetes, stroke, parkinson m.m) är fysisk aktivitet minst lika viktigt som läkemedel då det gäller att förbättra symtomen på sjukdom och oftast också viktigt för sjukdomsprognosen. Den som slutar att röra sig och blir rullstolsburen tappar aptiten och äter allt mindre. Att hålla sig i rörelse hjälper också magen att fungera bättre. Dock bör den äldre vila före maten för att orka äta, träna kan man göra efteråt. ta promenader, solen hjälper till att ta upp vitamin D som tillsammans med fysisk aktivitet hjälper till att bibehålla ett starkt skelett, dessutom håller det igång magen få den äldre att ta en promenad till någon dagverksamhet där man både kan röra på sig och äta ihop med andra undvik rullstol så långt det är möjligt 7

8 4. Fysisk miljö, belysning och måltidsmiljö Sammansättningen av maten och hur den serveras samt den fysiska miljön kring måltiden ska ses som en helhet. Utgångspunkterna i den fysiska miljön för den äldre ska vara att ge trygghet, välbefinnande och igenkänning. Genom utformningen ska miljön stödja dagliga aktiviteter samt minimera skador och risker. En felaktigt utformad miljö kan späda på upplevelser som osäkerhetskänsla och stress. En central gemensam plats där man kan umgås bör prioriteras, till exempel köket. Det ska också vara lätt för den äldre att hitta dit. Färg Miljön kan förtydligas ytterligare genom färgsättningen. Tydligheten skapas genom kontraster. Detta kan ske genom att man markerar de ytor som den äldre ska uppmärksamma och kamouflerar andra ytor så att inte koncentrationen störs. Demenssjukdom medför stor risk för feltolkningar och missförstånd. Med hjälp av färgen lyfts väsentligheterna fram, så att den demente har lättare att förstå vad han/hon ser. På ett enkelt sätt kan man arbeta med kontraster vid själva måltiden, till exempel genom att inte servera vit filmjölk i vitt porslin. Ljus Färgen måste kombineras med god belysning. Bra belysning är särskilt viktigt för äldre eftersom man behöver mer ljus för att se bra. En bra belysning samverkar med färg, form och materiel så att rumsupplevelsen blir harmonisk, tydlig och säker. Det är viktigt att ta tillvara dagsljuset i den mån det går så att man kan följa dagsljus, skymning och kväll. Det ger bättre möjligheter att följa den normala dygnsrytmen. En bra ljusmiljö kompenserar nedsatt synförmåga och underlättar dagliga aktiviteter hos de äldre. God belysning bygger på tillräcklig ljusmängd, riktig luminansfördelning (hur ljuset fördelar sig i rummet), rätt riktat ljus, goda kontraster och bländning. För att skapa en riktigt bra ljusmiljö kan en belysningsexpert anlitas. Ljud När det gäller ljud så kan man i gamla skrifter finna exempel på hur musik har använts både för att lugna och stimulera under tusentals år. För de flesta människor har musik och ljud stor betydelse, många tycker om att lyssna på såväl fågelkvitter som sin favoritmusik. I vården används musik för att till exempel minska ängslighet eller skapa en rogivande stämning. Men ljud kan också vara störande. En radio eller TV som står på under måltiderna kan irritera och oroa. Skrammel från matvagnar, rostfria skålar eller porslin kan också upplevas som obehagligt. använd färgat porslin eller skapa kontraster på annat sätt på tallriken duka vackert med textilier och blommor på bordet men undvik det som distraherar se över belysning och vad som kan göras för att bättre ta till vara dagsljuset stäng av radio och TV under måltiderna pröva rogivande musik under måltiderna på äldreboendet: Sätt en stopp-skylt på dörren under måltiderna för att skapa en lugn måltidsmiljö 8

9 5. Innan maten når magen För den som är ung och frisk är förmågan att äta, tugga och svälja fullkomligt självklar. Men när vi blir äldre kan dessa förmågor avta eller nästan försvinna av olika skäl. Därför är det viktigt att uppmärksamma och försöka ta reda på orsaken till att en vårdtagare tappar i vikt eller har svårt att äta. Sväljproblem Förändrad rörlighet i matstrupen, försämrad sväljreflex och hostreflex eller ett avvikande tuggmönster kan leda till svårigheter att svälja. En äldre personer som sväljer fel och får ner mat i fel strupe kan dessutom drabbas av pneumoni (lunginflammation) vilket är ett allvarligt tillstånd hos äldre, nedsatta personer. För att minska risken för att svälja fel ska den som äter och dricker sitta upprätt, luta huvudet något framåt och ta små klunkar. Man kan också pröva kolsyrad dryck eller dryck med syrlig smak. Kall dryck, trögflytande och fil i stället för mjölk kan också fungera bra. För att undvika att huvudet tippar bakåt och personen sväljer fel, kan muggar med utskuren plats för näsan användas. Arbetsterapeuten kan ge fler tips om hjälpmedel. Avvikande tuggmönster eller mödosamt tuggande förekommer vid demenssjukdomar. Det kan vara ett vertikalt tuggande, upp och ner, oavsett om det är en sked eller ett glas i munnen. Det vertikala tuggandet är ineffektivt och då krävs ofta konsistensanpassad mat. Dessutom ger det spridda matrester i munnen och gör det svårt att samla ihop en tugga. erbjud kolsyrad dryck eller dryck med syrlig smak för att minska förekomsten av hosta pröva mugg med utskuren plats för näsan observera hur personen tuggar och föreslå därefter anpassad matkonsistens Sittställning Vid sjukdom och skada kan ätandet bli ett stort problem, även om förmågan att tugga och svälja är intakt. Att inte kunna korrigera sin sittställning själv kan innebära ökad muskelspänning, smärta, trötthet och i förlängningen även svårigheter att föra arm/hand till munnen och röra huvudet. Vid en normal och upprätt sittställning är bäckenet framåttippat, vilket gör att ryggraden sträcks. Tyngden ligger på sittbensknölarna och låren ligger stabilt mot sitsen. Ben, axlar, armar, nacke och käkar kan röras fritt och det finns utrymme för inre organ. I en ihopsjunken sittställning är bäckenets position bakåttippad. Utrymmet för de inre organen minskar, vilket bland annat innebär att magsäckens volym minskar och mättnadskänslan kommer för tidigt. Nacken böjs framåt och huvudet måste lyftas upp för att äta och dricka vilket i sin tur leder till att det blir svårare att tugga och ibland även att svälja. flytta över till en vanlig stol vid matbordet om det går ta bort fotplattorna på rullstolen under måltiden, använd en fotpall om fötterna inte når golvet använd en kildyna med den breda delen uppåt bakom personens rygg för att underlätta en lätt framåtvinklad sittställning med rak rygg använd rullstolsbord som matplats om rullstolen är låg eller om det är bäst att personen har maten nära kroppen vinkla upp sittenheten i rullstolen under måltiden om det är möjligt, ta gärna bort nackstödet för att ge större rörelsefrihet åt huvudet 9

10 (forts på 5. Innan maten når magen) Matning Att själv klara av att äta och dricka är en del av den personliga integriteten och det kan vara förknippat med skamkänslor att behöva matningshjälp. Hjälpberoende vid måltiden kan komma att utvecklas successivt eller, som vid ett hastigt insjuknande, komma plötsligt. Att mata någon på ett så skonsamt och värdigt sätt som möjligt, är en konst som kräver stor lyhördhet, empati och etisk kompetens. Det kan ibland vara bättre att guida personens egen hand till munnen för ge en känsla av egenkontroll och ökad trygghet. Guidningen gör också att tugg- och sväljprocessen förbereds i ett tidigare skede än vid matning, genom armens rörelse mot munnen. Den som hjälper en annan person att äta måste själv ha en bekväm sittställning. Sitter hjälparen illa och får muskelspänningar i kroppen eller blir trött, ger kroppsspråket negativa signaler till den som blir matad och det uppstår en ofrivillig stressituation. Att sitta ytterst på stolssitsen ger en signal om att hjälparen egentligen vill iväg så snart som möjligt. Att sitta på en hög pall och mata uppifrån, ger den matade personen en känsla av underlägsenhet. Ögonkontakt och ett interaktivt beteende kan vara till stor hjälp för att få den matade personen att känna sig delaktig och trygg. Ögonkontakten ger en möjlighet att tolka kroppsspråk och mimik, så att matningstakten kan anpassas efter den matade personens behov. anpassa sittplatsen både för den som blir matad och för hjälparen använd anpassad sked med liten skopa eller annat lämpligt bestick rensa miljön, det vill säga ta bort störande ljud eller onödiga föremål servera ljus mat på mörk tallrik och vice versa, för att kunna urskilja vad man äter erbjud avskildhet vid koncentrationsproblem eller skamkänslor gör till rutin att endast en person matar, det vill säga inget byte under måltiden Tand- och munhälsa Friska äldre har i dag generellt allt bättre munoch tandstatus. Problem med tand- och munhälsa uppstår oftast i samband med sjukdom, bland annat stroke och demens. Vid stroke är det till exempel vanligt att munmotoriken försämras så att det lätt blir kvar matrester i munnen. Även läkemedel kan ge upphov till försämrad munhälsa, bland annat muntorrhet. Det är viktigt att vara observant på detta efter insättning av till exempel diuretika, antidepressiva läkemedel och de flesta andra psykofarmaka. Bristande tuggförmåga på grund av få egna tänder, dåligt sittande proteser, ömmande tänder, samt muntorrhet, sår eller svampinfektion i munnen kan också påverka förmågan att äta, liksom vissa läkemedel. Muntorrhet kan lindras med hjälp av sockerfria sugtabletter, smörjande munsprayer eller munsalvor. Extra flourtillskott, förutom flourtandkräm, är särskilt viktigt vid muntorrhet. Personer som bor på särskilda boenden eller har ett stort omsorgsbehov har rätt att årligen få en munhälsobedömning gjord av tandhygienist. Då bedöms tandstatus, funktionen hos eventuella proteser samt munhygien. I samband med munhälsobedömningen skriver tandhygienist ett så kallat munvårdkort som ska ingå i vårdtagarens dokumentation. En sjuk människa kan inte alltid klara sin munvård själv. Hon ska uppmuntras att själv sköta sina tänder, men kan ofta behöva påminnas. använd tandborste med brett och greppvänligt skaft till den som är svag i armen använd elektrisk tandborste eller dubbeltandborste som är bra hjälpmedel när man borstar tänder på en annan person uppmana den äldre att känna efter i munhålan med tungan eller fingret efter avslutad måltid, för att vara säker på att inga rester ligger kvar. Om han/hon inte klara det själv, fråga om det är möjligt att varsamt få känna efter med fingret. 10

11 6. Mat vid sjukdom Med stigande ålder ökar risken för sjukdomar och funktionshinder som leder till minskad aptit och svårigheter att ge kroppen den energi och näring den behöver. Det kan i sin tur leda till ofrivillig viktförlust och undernäring. Går man ner mycket i vikt påverkas också de inre organen och immunförsvaret negativt. Risken att utveckla bland annat trycksår ökar liksom risken för att falla omkull på grund av svaghet eller yrsel. Även om maten är en del av den grundläggande omvårdnaden måste den också ses som en del av den medicinska behandlingen vid sjukdom. Nutritionsproblem måste identifieras, utredas, behandlas och sedan utvärderas. Utvärderingen måste ske kontinuerligt. Ett bra kostintag är en förutsättning för en bra rehabilitering. Många äldre behöver energi- och proteinrik kost. Det innebär att maten på olika sätt berikats så att en halv portion innehåller lika mycket energi och näringsämnen som en hel. Efterrätten är viktig som en extra källa till energi. Många kan också behöva näringsdrycker. Konsistensen på maten kan även behöva anpassas om den äldre har svårt att svälja eller tugga. Maten kan vara mald, timbal- eller gelékost, men måste givetvis behålla färg och en aptitlig form. Vissa sjukdomar och sjukdomstillstånd kan vara extra energikrävande, till exempel: KOL, kronisk obstruktiv lungsjukdom, som har ett energikrävande andningsarbete Parkinsons sjukdom med darrningar, skakningar, stela och spända muskler demenssjukdomar, de som är fysiskt aktiva och oroliga och därför rör sig mycket efter stora operationer och större sårskador infektioner och inflammationer hjärtsvikt Många läkemedel ger biverkningar som slår mot aptiten och förmågan att kunna äta. Det är därför viktigt att läkemedelsbehandlingen är så uppdaterad som möjligt. Vanliga biverkningar är muntorrhet och förstoppning, men också nedsatt aptit och illamående är relativt vanligt. Förstoppning kan också bero på minskad fysisk aktivitet. Minskat intag av mat och dryck kan leda till förstoppning, som i sin tur kan leda till matleda och ett ännu sämre matintag. Kostbehandlingen måste vara individuellt anpassad. Därför krävs en individuell bedömning av nutritionsstatus och av energi- och näringsbehov. Genom att mäta BMI (Body Mass Index 1 ) och göra ett MNA-SF (Mini Nutritional Assessment-Short Form 2 ) har man ett bra utgångsläge för att kunna fånga upp dem som befinner sig i riskzonen för undernäring. Det är viktigt att tänka på att även en överviktig person kan vara felnärd. BMI och MNA bör sedan göras kontinuerligt dels för att upptäcka personer som ändrat sin nutritionsstatus, dels för att kunna utvärdera den behandling som satts in. registrera kost- och vätskeintag registrera BMI och MNA individ- och konsistensanpassa kosten erbjud mellanmål och/eller nattmål erbjud extra dryck pröva fiberrik kost eller torkad/blötlagd frukt som katrinplommon för att hålla igång magen 1 Body Mass Index, BMI, anger relationen mellan vikt och längd enligt beräkningen kroppsvikt dividerat med kroppslängden i kvadrat. MNA-SF består av ett antal frågor om bland annat matintag, välbefinnande såväl fysiskt som psykiskt, rörelseförmåga, längd, vikt och BMI. Svaren poängssätts och utifrån antalet poäng görs en bedömning om personen är i riskzonen för undernäring. 11

12 7. Ansvar, rutiner och samarbete Inom området mat och hälsa för äldre finns ett antal dokument som reglerar och styr verksamheten. Det är bland annat socialtjänstlagen, livsmedelslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Med dessa som grund behöver ansvaret mellan olika vårdgivare, yrkeskompetenser och den enskilde eller anhöriga/närstående klargöras. Rutiner kan behöva ifrågasättas med jämna mellanrum och medarbetarna uppmuntras att förbättra utifrån de äldres perspektiv och inte utifrån vad som passar organisationen, personalgruppen och schemat bäst. Måltidsordningen är en sådan rutin som ska ses över kontinuerligt. Samarbete/samverkan mellan verksamheter och yrkeskompetenser är viktigt för att få en helhetssyn på den enskilda individens behov. Kombinationen av hög ålder, flera kroniska sjukdomar och en mängd läkemedel innebär ökad risk för undernäring. Den som har ansvaret för vården och omsorgen om den äldre måste ha en helhetssyn och knyta till sig kompetens om både geriatriska/medicinska tillstånd och näringsfrågor. Denna samverkan kan organiseras på olika sätt. involvera anhöriga/närstående i planeringen inrätta kostombud se över samtliga rutiner utifrån den enskildes perspektiv inrätta samverkansgrupper på olika nivåer Överföring av information vid vårdplanering Den samordnade vårdplaneringen för en person som efter en sjukhusvistelse får hemtjänst eller bor i särskilt boende ska innehålla information om personens aptit och eventuella ätproblem. Vilka problem har funnits, vad har gjorts på kliniken och vad återstår att göra? Biståndsbedömaren behöver informationen för att kunna ge rätt bistånd och föra informationen vidare till den berörda personalen i hemtjänsten eller på boendet. Det kan till exempel handla om tid för hjälp och stöd vid måltid eller för att göra i ordning ett extra mellanmål. Är nutritionen en del i den fortsatta behandlingen eller rehabiliteringen är det viktigt att det framgår vid vårdplaneringen och att kontakt tas med sjuksköterska, arbetsterapeut och/eller sjukgymnast. Personer som är undernärda ska ha den diagnosen när de lämnar sjukhuset, eftersom nutritionen ska ses som en del i behandlingen. gör checklista/rutin för hur överföring av information mellan sjukvård och kommun ska gå till bistånd i form av hjälp och stöd vid måltid och för extra mellanmål för äldre i ordinärt boende Dokumentation Den äldres behov och önskemål om kost, näringsinnehåll och måltidsordning ska dokumenteras i omsorgsplanen. Där bör också finnas noteringar om tidigare matvanor, om personen själv tycker om att laga mat och baka, vilken mat man tycker bäst om och vad man inte uppskattar. När biståndsbedömningen avseende mat och måltider följs upp bör den äldres kontaktperson vara med. Omsorgsplanen bör revideras med jämna mellanrum, exempelvis var tredje månad. Då bör även personen vägas för att dokumentera upp- eller nedgång i vikt. Mat vid sjukdom är en del av den medicinska behandlingen och ska således dokumenteras i journal av ansvarig legitimerad personal, till exempel sjuksköterska, arbetsterapeut eller sjukgymnast. Eventuella nutritionsproblem ska dokumenteras i en individuell vårdplan utifrån den äldres alla behov. Dokumentationen bör innehålla bedömning, mål/omvårdnadsdiagnos, planering, genomförande och resultat/utvärdering. väg alla äldre var tredje månad, vikten/bmi dokumenteras i omsorgsplanen 12

13 8. Matens kvalitet hantering och hygien Äldre människor kan vara särskilt känsliga på grund av nedsatt immunförsvar eller medicinering. Risken är därmed större att de kan drabbas av matförgiftning och infektioner från felaktigt hanterad mat eller dålig hygien. Hygien är A och O när man arbetar med livsmedel. Eftersom matgästerna är en särskilt känslig grupp är det extra viktigt att vara noggrann med handhygienen när man hanterar maten. Att man har en bra handhygien är kanske en självklarhet, men man ska också ha tillgång till separata handfat med flytande tvål och engångshanddukar i köket (enbart handsprit tar inte bort eventuella matrester på händerna). Det är viktigt att personalen har goda kunskaper om skillnaderna mellan mathygien och vårdhygien. Med livsmedelshygien avses att livsmedlen ska förvaras och hanteras på ett bra sätt, rätt kyl/frystemperatur och rätt temperaturer vid tillagning och varmhållning. EU:s nya lagstiftning trädde i kraft 1 januari 2006 och har som målsättning att all mat ska vara säker. Livsmedelsföretagaren ansvarar för livsmedelssäkerheten och är den som också ansvarar för att man lever upp till lagstiftningens krav. Alla som arbetar med livsmedel måste veta hur maten ska hanteras för att bli säker. Verksamheterna ska godkännas eller registreras utifrån EU:s nya lagstiftning av miljönämnden. Riskbaserade system för egenkontroll ska livsmedelsföretagaren ta fram och implementera i verksamheterna. Livsmedelsverket är central kontrollmyndighet och ger bland annat ut vägledningar om hur EU:s förordningar ska tolkas. Kommunernas miljönämnder är kontrollmyndighet över de flesta verksamheterna i kommunen, exempelvis avdelningskök på äldreboende. Med EU:s regelverk och med livsmedelssäkerheten i absoluta centrum ska personalen ha den kunskap som krävs för att garantera alla matgäster säker mat oavsett om den serveras i hemmiljö eller på ett äldreboende. Rutiner och system för egenkontroll är en stor och viktig del av ansvaret för livsmedelssäkerheten. Andra rutiner kan exempelvis vara spårbarhet, vad gäller vid misstänkt matförgiftning/smitta, vilka arbetskläder ska man ha när man hanterar maten, hur man dokumenterar, vilka temperaturkrav som gäller etc. utse någon eller några som har ett särskilt ansvar för matsäkerheten skapa system för egenkontroll med rutiner och checklistor inventera utbildningsbehov i personalgruppen 13

14 9. Måltidsordning över dygnet och beställning av mat Go mad, möe mad å mad i rättan ti lyder ett skånskt talesätt. Men att få mat i rätt tid innebär inte att alla får mat på precis samma tid. En enskild persons önskemål om lite senare frukost eller en nattmacka bör alltid kunna uppfyllas. Samtidigt är det viktigt att sprida måltiderna och mellanmålen över dygnet så att man hinner bli lite hungrig. Nattfastan bör dock inte överstiga 11 timmar. Rekommenderad måltidsordning: Mål Tider Fördelning av energi/dygn Frukost % Mellanmål % Middag % Mellanmål % Kvällsmat % Mellanmål % Måltiderna bör serveras så nära tillagningen som möjligt. Maten bör inte hållas varm i mer än två timmar och temperaturen vid servering får inte understiga 60 grader. Äldre som får mat distribuerad hem måste ägnas speciell uppmärksamhet. Det är viktigt att se till att den äldre kan äta den mat som levereras och att maten hanteras på ett sätt som är förenligt med god livsmedelhygien. Specialkost och mat med anpassad konsistens ska kunna erbjudas. Personer som har svårt att hantera matlådorna och som behöver hjälp med uppvärmning och uppläggning av maten måste få hjälp med detta. I samband med biståndsbedömningen bör övervägas om matleverans är det bästa för just den personen. Kanske är halvfabrikat tillsammans med potatis och grönsaker tillagade i hemmet med hjälp av hemtjänsten bättre? Matdistributionen står oftast för endast 30 procent av dagsbehovet av energi. Många behöver därför hjälp med resterande måltider för att kunna täcka hela energibehovet, något som också måste beaktas vid biståndsbedömningen. Alla med dålig aptit bör erbjudas energi- och proteinrik kost. Omsorgspersonalen i hemtjänst där vårdtagarna får mat distribuerad av en extern leverantör behöver också kunskap och information om mat och näring. Här bör den kompetens som finns bland personalen i kommunens/stadsdelens egna kök tas tillvara. Specialkost För att kunna beställa rätt specialkost krävs en individuell medicinsk bedömning och ordination. En dietist kan hjälpa till så att beställningen till köket blir rätt. se över och individanpassa måltidsordningen så långt det är möjligt utarbeta rutiner för kommunikation mellan köks- och omsorgspersonal utarbeta rutiner för att alla ska få rätt kost Ta vara på kompetensen i din närhet! Tänk på att det inom äldreomsorgen och hälso- och sjukvården, förutom de undersköterskor, sjuksköterskor och läkare som arbetar direkt i verksamheterna, finns en mängd personer med olika kompetenser som kan vara till hjälp och stöd i olika sammanhang, till exempel: arbetsterapeut dietist hygiensjuksköterska kostchef logoped miljöinspektör sjukgymnast tandhygienist 14

15 För dig som vill veta mer Böcker, trycksaker och rapporter Mat och näring för sjuka inom vård och omsorg (2003) Mat och kostbehandling för äldre problem och möjligheter (2001) Statens livsmedelsverk Kommunernas kost- och nutritionsarbete Socialstyrelsen Art.nr Artikelserien Mat för äldre (2006) Svårigheter att äta. VÅRDlitt 58 Albert Westergren (red.) Studentlitteratur Äta och dricka, mer än att tugga och svälja Ann Ander, Marie Peny-Dahlstrand, Marika Persson Hjälpmedelsinstitutet Best.nr Varför vill Asta inte äta. Måltidssituationen i demensvården. Gun Aremyr Liber AB. ISBN Matglädje för livskvalitet i servicehus, ålderdomshem, sjukhem, gruppboende Gun-Brith Ottosson, Elisabet Rothenberg, Anna-Lena Andersson, Petra Landberg Natur och Kultur/LTs förlag, ISBN Webb-platser Demensförbundet, Föreningen BraVård, Medical link, Socialstyrelsen, Statens Livsmedelsverk, Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum, Svenska Dysfagiförbundet, Vårdalinstitutet, Se särskilt Tematiska rum: Näring och ätande. 15

16 För mer information om Genombrottsprojektet Mat och hälsa för äldre: Karin Westberg, Göteborgsregionens kommunalförbund, tel , Eva Estling / Maria Ljung, Göteborgs Stad, , , Textbearbetning och layout: E Gustafsson Information AB Illustration: Robert Källgren Tryckning: Elanders Infologistics Väst AB, maj 2006

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID EN GOD SITTSTÄLLNING GER FÖRUTSÄTTNINGAR TILL EN SÄKER SVÄLJNING OCH ETT BRA NÄRINGSINTAG Fötterna stabilt i golvet, med möjlighet att kunna flytta och ändra placering av fötterna Knäna i 90 graders vinkel.

Läs mer

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre

Kostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen

Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att

Läs mer

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut

Att underlätta i måltidssituationen. Helena Österberg, leg. arbetsterapeut Att underlätta i måltidssituationen Helena Österberg, leg. arbetsterapeut 2015 10 06 2015 10 21 Vad innebär det att äta? Svårigheter när kroppen åldras Sittställningens betydelse för ätprocessen Måltidsmiljöns

Läs mer

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA

BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA BILDSTÖD FÖR BRA SITTSTÄLLNINGAR UNDER MÅLTID FÖR SÄKRARE SVÄLJNING OCH ÖKAT NÄRINGSINTAG HOS ÄLDRE OCH SJUKA 1 ÄTA OCH SVÄLJA Ätandet brukar delas in i fyra faser. Sittställningen påverkar kroppens funktion

Läs mer

Kostpolicy. Särskilt boende

Kostpolicy. Särskilt boende Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med

Läs mer

Kostpolicy. Hemtjänst

Kostpolicy. Hemtjänst Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker

Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter. Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Nr 3 feb 2006 Författare: Gunilla Bergerson och Ingrid Larsson, leg. arbetsterapeuter Sittställningens betydelse när vi äter och dricker Redan som barn får vi lära oss att sitta ordentligt vid måltiden,

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!

Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt

Läs mer

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad

Nutrition. Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Nutrition Josephine Garpsäter Ordf sektionen för geriatrisk och gerontologisk nutrition inom DRF Nutritionsansvarig dietist i Sundbybergs Stad Hur många år tillbringar vi vid matbordet? 7 år Gångmönster

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun

Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen beslutsfattare upphandlare Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd

Läs mer

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör

Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Äldre- och Handikappomsorgen V A N T Ö R S S T A D S D E L S F Ö R V A L T N I N G Sid 1(5) 2006-05-09 Kostprogram för äldre- och handikappomsorgen inklusive socialpsykiatrin i Vantör Bakgrund I oktober

Läs mer

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling

Riktlinje och handlingsplan för kost- och nutritionsbehandling Handläggare Ingela Sunneskär Medicinskt ansvarig sjuksköterska 033-231341 ingela.sunneskar@bollebygd.se Riktlinje Fastställd av omsorgsnämnden 2009-03-26 30 1 (11) Riktlinje och handlingsplan för kost-

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef

Måltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg

Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Nutritionssomhändertagande i kommunaläldreomsorg Åldersrelaterade förändring Undernäring Behandling Organisation och ansvar Elisabet Rothenberg med dr Sektionen för klinisk nutrition, Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa

Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa SID 1 (12) Ansvarig för rutin medicinskt ansvarig sjuksköterska Cecilia Linde cecilia.linde@solna.se Gäller från 2014-07-08 Revideras 2016-07-15 Riktlinjer för en god mun- och tandhälsa Innehåll: Riktliner

Läs mer

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka

värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier för dig som har stöd av äldreomsorgen i Botkyrka värdighetsgarantier Från och med 2014 gäller värdighetsgarantier i Botkyrkas äldreomsorg. Garantierna är äldreomsorgens löften till

Läs mer

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun

Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun ÄLDREFÖRVALTNINGEN Riktlinjer för mat- måltider- och nutrition inom äldreomsorgen i Uppsala kommun An tagna av äldrenämnden 2010-11-25, reviderad 2016-04-27 Postadress: Uppsala kommun, äldreförvaltningen,

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet

Mat och måltid i fokus. för hemtjänst och LSS-verksamhet Mat och måltid i fokus för hemtjänst och LSS-verksamhet Innehåll Maten och näringens betydelse för kroppen...3 Energi och näring... 3 Kort om några näringsämnen... 4 Vid särskilda behov...7 Allergi och

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy

www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider

Läs mer

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret

Social-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden

Läs mer

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter

NLL 2015-08. Kost till inneliggande patienter NLL 2015-08 Kost till inneliggande patienter Bakgrund Maten och måltidsmiljön Att få sitt energi- och näringsbehov tillgodosett är en mänsklig rättighet. På sjukhuset kan den kliniska nutritionen vara

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg

Handlingsplan för nutrition- och kostområdet inom vård- och omsorg Styrdokument Dokumenttyp: Policy Beslutat av: Socialnämnden Fastställelsedatum: 2008-05-22, 48, Ansvarig: Stefan Augustsson Revideras: Varje mandatperiod Följas upp: Reviderad 2012-02-15 Handlingsplan

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostpolicy för Äldreomsorgen

Kostpolicy för Äldreomsorgen - KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun

Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Riktlinjer för måltider inom äldreomsorgens särskilda boendeformer i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för kommunens riktlinjer.

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22

Riktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22 Riktlinje 2015-01-22 Mat och måltider Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsspecifika riktlinje för mat och måltider, bilaga till Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet Diarienummer: VON 2015/0061-3

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg

Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg Kost- & Nutritionspolicy Vård och omsorg 2009-08-26 MJ/EK 2010-01-19 2010-03-02 2011-09-29/MJ 20120222/MJ 20120412/MJ Arvika kommun, 671 81 Arvika Besöksadress: Ö Esplanaden 5, Arvika Hemsida: www.arvika.se

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Kostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008

Kostpolicy.  Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008 Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:

Läs mer

Utvecklingsplan för kost och nutrition

Utvecklingsplan för kost och nutrition ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ÄLDREOMSORGEN SID 1 (7) 2011-06-28 BILAGA 2 DNR 2011-451-2.1.1 Utvecklingsplan för kost och nutrition Bakgrund Mat och måltidssituation har stor betydelse för äldres hälsa

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Goda vanor för att förebygga fallskador

Goda vanor för att förebygga fallskador Goda vanor för att förebygga fallskador För de allra flesta är det viktigt att kunna göra det man vill. Att tänka efter före och förebygga olyckor kan ge ett mer självständigt liv. Fallolyckor är tyvärr

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre

Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiderna i förskolan och skolan och hur vi ska göra dem bättre Måltiden har betydelse Våra måltider har stor betydelse. Det är säkert alla överens om. Näringsriktig mat ger energi och hälsa. God och

Läs mer

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten

Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjer för måltider på Förskolan Blåklinten Riktlinjerna är framtagna av Blåklintens styrelse i samråd med förskolechef, kostansvarig, kokerska, föräldrar och pedagoger. Mat är viktigt. Mat och måltider

Läs mer

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad

Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,

Läs mer

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall

D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par

Läs mer

Information om hjärtsvikt. QSvikt

Information om hjärtsvikt. QSvikt Information om hjärtsvikt QSvikt Q Svikt www.q-svikt.se Vid frågor angående hjärtsvikt är du välkommen att höra av dig till din vårdcentral, Hjärtmottagningen på Centralsjukhuset i Kristianstad, telefon

Läs mer

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen

KVALITETSSYSTEM Socialförvaltningen Socialförvaltningen Dokumentnamn Kost Kosttillägg-Näringsdryck Fastställt av Eva Blomberg Regelverk Verksamhet HSL Vård och omsorg Utarbetad av Länsövergripande VKL, Petra Ludvigson Skapat datum 150525

Läs mer

Kostpolicy. för äldreomsorgen

Kostpolicy. för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämnden vision/värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

Kostpolicy för äldreomsorgen

Kostpolicy för äldreomsorgen Kostpolicy för äldreomsorgen Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2012-11-20 Kostpolicy för äldreomsorgen 1. Mat som serveras inom Sollentuna kommuns äldreomsorg ska vara vällagad och god. Hänsyn ska tas

Läs mer

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan.

Hälsa, mat och rörelse för våra små. Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 2009 06 29 Hälsa, mat och rörelse för våra små Material till stöd för personal vid samtal med föräldrar till barn i förskolan. 1 En hälsofrämjande förskola Det friska är i fokus. Arbetet utgår från att

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre

Ett studiecirkelmaterial. som arbetar med vård och omsorg om äldre Mat och ätande för äldre Ett studiecirkelmaterial för dig som arbetar med vård och omsorg om äldre Det finns mycket vi kan göra för att förenkla för äldre personer och för personal inom vård och omsorg.

Läs mer

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun

Nutritionspolicy. Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i. Åtvidabergs kommun Nutritionspolicy Mål och riktlinjer för äldreomsorgen i Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2013-06-19, 67 Dnr: Dnr 2013-KS0325/003 2 1. Inledning... 3 2. Målsättning... 3 3. Kvalitetsarbete... 3 3.1

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Kostpolicy För Dals-Ed kommun

Kostpolicy För Dals-Ed kommun Kostpolicy För Dals-Ed kommun Barn, ungdomar, personer med funktionsnedsättning och äldre inom kommunal verksamhet. Antagen i Kommunfullmäktige 2010-12-15 121 Datum: 2011-02-02 Kostpolicyn är utarbetad

Läs mer

Egenvård vid hjärtsvikt

Egenvård vid hjärtsvikt Egenvård vid hjärtsvikt Enkla råd till dig med hjärtsvikt Kontrollera din vikt två till tre gånger per vecka. Väg dig vid samma tidpunkt på dagen, lämpligast på morgonen. Observera! Om du ökar mer än två

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Kommunen Inledning Dessa råd vänder sig främst till dig som arbetar på kommunal nivå med exempelvis styrdokument, som sitter i den nämnd som ansvarar för maten

Läs mer

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem

Fall och brand. Minska riskerna i ditt hem Fall och brand Minska riskerna i ditt hem Fall i hemmet Varje år ramlar en tredjedel av Sveriges äldre befolkning omkull, ofta i hemmet. Det kan bero på att man får sämre balans, syn och hörsel när man

Läs mer

Kostriktlinjer för socialförvaltningen

Kostriktlinjer för socialförvaltningen Kostriktlinjer för socialförvaltningen Större andel vegetabilier Kostavdelningen reviderar sina recept samt matsedlar för att få en större mängd vegetabilier. Socialförvaltningen främjar möjligheten att

Läs mer

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION

RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION 2010 02 08 RIKTLINJER & RUTINER KOST/NUTRITION BAKGRUND I takt med att människor blir äldre, ökar också andelen med funktionsnedsättning och sjukdomar. Detta medför

Läs mer

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104

Kostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd

Läs mer

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun

Kostpolitisk Plan. Vingåkers kommun Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig

Läs mer

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN

RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN 1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar

Läs mer

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3

Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Riktlinjer för måltider i förskola, skola och fritidsverksamhet 2016-01-19 3 Syfte Att ange den nivå för måltidskvalitet som ska gälla för all verksamhet inom bildningsförvaltningen i Hammarö kommun. Att

Läs mer

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt

Äldres munhälsa. Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Äldres munhälsa Susanne Koistinen Leg.Tandhygienist, Universitetsadjunkt Hur länge lever vi? Medellivslängd i Sverige 82 år ( 84 80) Antalet personer över 85 år har fördubblats de senaste 30 åren, och

Läs mer

Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom

Matlust i ord & bild. Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom Matlust i ord & bild Tips och råd om matsituationen för dig som ger vård och omsorg till en person med demenssjukdom Innehåll Satsa på maten! 3 Förändringar av ätbeteendet 4 Ditt stöd skapar möjligheter

Läs mer

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61

Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.

Läs mer

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla

ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Enkla tips hur du undviker att falla ÖREBRO LÄNS LANDSTING Enkla tips hur du undviker att falla Inledning Några ord från läkaren Vi svenskar blir allt äldre och de äldre blir allt friskare. Vi skulle kunna leva ännu bättre om vi kunde undvika

Läs mer

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68

Kostpolicy. Lessebo kommun. Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Kostpolicy Lessebo kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-10-26 68 Innehåll 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Vision... 3 4. Kommunens övergripande policy/riktlinjer är:... 3 5. Inriktningsmål/områden...

Läs mer

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun

Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer