Måltidprojektet Matglädje på äldre da r
|
|
- Lennart Lindqvist
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Omsorgs- och socialförvaltningen Slutrapport: Måltidprojektet Matglädje på äldre da r i Ljusdals kommun Projektledare Ninja Revelj Kock med Kandidatexamen i Restaurang och Måltidskunskap
2 Innehållsförteckning: Sammanfattning 1. Syfte och målsättning med projektet 2. Kartläggning på särskilda boenden 3. Utbildning på de särskilda boendena våren Uppföljning på de särskilda boendena våren Kursdagar för projektledaren 6. Insatser för ordinärt boende och hemtjänst 7. Presentation av projektarbetet och projektledaren kostansvarig/utvecklare 8. Inköp av äthjälpmedel och porslin 9. Utarbetande av rutiner och material 10. Samarbetspartners 11. Utvärdering och vidare arbete Bilagor 2
3 Sammanfattning Projektet som kostansvarig/utvecklare, Matglädje på äldre da r har pågått i två månader, på halvtid (november och december) hösten 2009 och sex månader på heltid under våren 2010 från januari till sista juni och en månad (september) under hösten. Under projekttiden har ansvarig besökt de 12 särskilda boendena som finns i Ljusdals kommun och funderat över möjliga lösningar/förbättringar. Projektledaren har observerat och kartlagt hur måltiden serveras och hur måltidsmiljön ser ut. Senare har detta sammanställts i sammanställningsunderlag till varje boende, sex boenden har fått sammanställningen presenterade för sig genom att ansvarig besökt dem. Under dessa besök har enhetschef, kostombud och sjuksköterska varit med och projektledaren har presenterat sammanställningen utefter hur den skrivits ned. En uppföljning av dessa boenden gjordes i september (bilaga 18). De andra sex särskilda boenden har fått sina sammanställningar utskickade via . Ansvarig har dessutom bistått med goda råd och idéer, har fortsatt arbetet måltidsmiljö, kost och nutrition som grundlagts i tidigare projekt, fungerat som en länk mellan centralköket och dem särskilda boendena och hemtjänsten och arbetat med att fullfölja storkökets intentioner om maten på de särskilda boendena så att den serveras som det är tänkt. Projektledaren har även arbetat med att förbättra presentationen och upplägget runt måltiden/målltidsmiljön, undersökt vad kunderna önskar för mat och jobbat vidare med tidigare projekts underlag för måltidsordning. Därutöver har ansvarig arbetat fram en receptsamling på efterrätter efter säsonger, ansvarat för att sammankalla till kostombudsträffar. Projektledaren har tillsammans med kostenheten, äldreomsorgen och miljöenheten arbetat fram ett väl fungerande egenkontrollprogram till de särskilda boendena, ansvarat för att arbeta fram en stimulansprojektfolder tillsammans med andra projektanställda. Projektledaren har tagit fram faktauppgifter på alla särskilda boenden och inom hemtjänsten med telefonnummer och andra viktiga upplysningar. Måltidsprojektet Matglädje på äldre da r har presenterats av ansvarig på olika APT- möten. 3
4 1. Syfte och målsättning med projektet Syfte För ytterligare kompetenshöjning hos vårdpersonalen inom äldreomsorgen, har utbildningsinsatser genomförts om livsmedelshygien och måltid/måltidsmiljö på kostombudsträffarna och under projektledarens besök. Utbildningarnas syfte är att skapa en grund för förbättrade måltidsrutiner och fördjupa vårdpersonalens kunskaper om måltidens stora betydelse, för hälsa och välbehag för äldreomsorgens kunder. Även ge insyn i hur viktigt det är ur social funktion att måltiden/måltidsmiljön fungerar på bästa sätt. Målsättningar Att genom kartläggning skapa en överblick av måltiden/måltidsmiljön på kommunens särskilda boenden. Att genom utbildning öka kunskapen om äldres måltidssituation/måltidsmiljö hos vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och enhetschefer inom äldreomsorgen. Att säkerställa måltiden/måltidsmiljön genom att kartlägga och vid behov förbättra detta inom äldreomsorgen. Att förbättra måltiden/måltidsmiljön genom att utarbeta material som handleder omvårdnadspersonalen vid den dagliga måltiden/måltidsmiljön. Att förbättra måltidsmiljön för den äldre på särskilt boende. 4
5 2. Kartläggning på särskilda boenden I Ljusdals kommun finns tolv särskilda boenden för äldre. Under projekttiden har projektledaren besökt alla boenden och observerat och kartlagt efter en kartläggningsmall. Projektledaren har sedan sammanställt kartläggningarna i sammanställningsunderlag för varje boende. Kartläggningarna gick till på samma sätt på varje boende (bilaga 1) och har gjorts för att få en överblick över den rådande måltids/måltidsmiljösituation. Senare sammanställdes kartläggningarna i ett sammanställningsunderlag (bilaga 2). Projektledaren har byggt upp hela projektmaterialet efter Restauranghögskolan i Grythyttans fem element, som är mötet, rummet, produkten, stämningen och styrsystemet. På heldagskursen Måltidsresan i Östersund förespråkar även Ragnwi Marcelind dessa element. De fem elementen Mötet Bemötandet är av stor vikt för trivsel och samarbete mellan boende, besökare, personal och kulturer. Rummet Är måltidens fysiska inramning, med detta menas vilket ljus, ljud, utrustning, färg, form rummet har. Produkten Är de produkter och tjänster som måltidssituationen bygger på, som mat och dryck, njutning och fest. Stämningen Det är de sociala och fysiska aspekterna som atmosfären, sinnena, servicen och känslan. Styrsystemet Det är de ekonomiska och juridiska förutsättningarna för kommersiell måltidsverksamhet som t.ex. ekonomi, hygien och koncept. 5
6 3. Utbildning på de särskilda boendena våren 2010 Vid fyra tillfällen har de varit kostombudsträffar för alla kostombud inom särskilt boende och hemtjänst som projektledaren ansvarat för att bjuda in till. På kostombudsträffarna presenterades tanken med måltidsprojektet, underlaget för de särskilda boendenas egenkontrollprogram, nya matsedeln, matdistributionen, egengjorda energidrinkar som även fick provsmakas, Projektledaren och kostenheten arbetade tillsammans med kostombuden att ta fram ett underlag för vad berörda tyckte att ett kostombuds arbetsroll ska vara. Kostenheten informerade om ekonomifrågor, personalens viktiga roll vid måltiden, presenterade förändringar i datasystemet AIVO, frågade hur livsmedelsavtalen fungerar på boendena. Diskuterade sedan vidare om recept och svarade på frågor som kommit upp från dem särskilda boendena under våren (bilaga 3). Projektledaren har även sammankallat hemtjänstens kostombud till två egna kostombudsträffar. På dessa träffar har kostombuden fått provsmaka matlådor, Projektledaren och kostenheten har pratat om vårdpersonalens viktiga roll vid måltiden. Pratat om kostombudens roll och arbetsbeskrivning med mera. Närvaro vid kostombudsträffarna samt andra träffar: Sammanlagt finns det 46 stycken kostombud på de särskilda boendena och i hemtjänsten i Ljusdals kommun. De särskilda boendena har 38 stycken och hemtjänsten har 8 stycken. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 7/12-09 Närvarande var 22 kostombud och 4 enhetschefer och 1 kokerska. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 24/2-10 Närvarande var 30 kostombud och 1 enhetschef och 1 kokerska. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 21/4-10 Närvarande var 32 kostombud och 4 enhetschefer. Kostombudsträff för alla ombud inom särskilt boende och hemtjänst 26/5-10 Närvarande var 27 kostombud, 4 enhetschefer, 2 sjuksköterskor och äldreomsorgschefen Ingrid Haräng. 6
7 Kostombudsträff enbart för hemtjänsten 15/3-10 Närvarande var 3 kostombud. Kostombudsträff enbart för hemtjänsten 28/4-10 Närvarande var 6 kostombud och 3 enhetschefer. Livsmedelshygienträff med Miljöenheten, för alla ombud och enhetschefer inom särskilt boende och närvårdsavdelningen 22/3-10. Närvarande var 26 kostombud och 10 enhetschefer och 1 sjuksköterska. Arbetsplatsträff med distriktssköterskorna 12/4-10 Närvarande var 11 distriktssköterskor och 1 enhetschef. Träff med särskilda boendes enhetschefer 10/2-10 Närvarande var 12 enhetschefer. Arbetsplatsträff med Närvårdsavdelningen 2/6-10 Närvarande var 9 undersköterskor, 4 sjuksköterskor och en vårdenhetschef. 7
8 4. Uppföljning på de särskilda boendena våren 2010 Under våren har projektledaren gått djupare med sex särskilda boenden. På dessa har projektledaren besökt alla avdelningar och observerat och kartlagt. Vid senare tillfälle har projektledaren sammanställt informationen i en sammanställningsrapport till varje boende. Vid ett besök har sedan sammanställningsrapporten presenterats för enhetschef, sjuksköterska och kostombud. Projektledaren har lagt upp sammanställningsrapporten efter de fem elementen, mötet, rummet, produkten, stämningen och styrsystemet som resten av projektmaterialet. Under besöket har projektledaren gått igenom sammanställningen från början till slut. Projektledaren började sammanställningen med att berätta vad som görs bra under respektive element, fotsätter sedan med vad som gjorts mindre bra, senare följs detta upp med några tips från ansvarig om vad vårdpersonalen bör tänka på. Projektledaren har informerat berörda att de iakttagelser som gjorts grundar sig på besökstillfällena. 8
9 5. Kursdagar för projektledaren Projektledaren har varit på en heldagskurs i Måltidsresan Mer matglädje och njutning i äldreomsorgen. På kursen pratade föreläsarna om hur viktigt det är att maten ska engagera alla våra sinnen. På denna utbildningsdag använder de Tre stiftelsers boende i Göteborg som förebild för ett bra äldreboende, samt hänvisar till deras egengjorda kokbok för äldre Smaker man minns. Ragnwi Marcelind som är statssekreterare hos äldreministern, hon föreläste och sa att hon tycker att dem äldre ska få vara dem de alltid varit fast dem byter boende/boendemiljö. Ragnwi hänvisar även till Grythyttans fem element (mötet, rummet, produkten, stämningen, styrsystemet). Hon anser att detta är en utomordentlig mall att gå efter då man ska sträva efter att få en förbättrad heldagsupplevelse för dem äldre. Projektledaren har även varit på en utbildningsdag i Borlänge Säker mat inom vård och omsorg för att ytterligare fördjupa kunskaperna om livsmedelshygienens viktiga roll för att servera säker mat till våra kunder. 6. Insatser för ordinärt boende och hemtjänst Projektledaren har varit på de särskilda boendena och funderat över möjliga lösningar/förbättringar. Under observationstillfällena har ansvarig kartlagt hur maten behandlas och serveras, har även bistått med goda råd och idéer. Ansvarig har under projekttiden arbetat vidare med måltidsmiljö, kost och nutrition som grundlagts i tidigare projekt. Projektledaren har varit delaktig i samarbetet med kostenheten och dess personal, har fungerat som en länk mellan centralköket och dem särskilda boendena och hemtjänsten. Ansvarig har arbetat med att förbättra presentationen och upplägget runt måltiden/målltidsmiljön. Under projekttiden har ansvarig undersökt måltiden/måltidsmiljön och vad kunderna önskar för mat (bilaga 4 och 5). Projektledaren har hjälpt till med att fullfölja kökets intentioner om maten på dem särskilda boendena så att den serveras som det är tänkt. Ansvarig har arbetat vidare med tidigare projekts underlag för måltidsordning. Projektledaren har tagit fram tips och idéer på hur måltiden kan serveras smakfullt och trevligt samt att anpassa detta till olika kunders önskemål och behov. 9
10 Ansvarig har arbetat fram en receptsamling på efterrätter efter säsonger, som de särskilda boendena får ta del av. I denna receptsamling har ansvarig återknutit till tidigare projekts egengjorda energidrinkar (bilaga 6). Projektledaren har arbetat fram ett salladstipsunderlag (bilaga 7). Ansvarig har hjälpt centralköket med tips på nya/traditionella matrecept. Projektledaren har tillsammans med kostenheten och omsorgen arbetat fram en arbetsbeskrivning för kostombuden (bilaga 8). Projektledaren har ansvarat för att sammankalla till kostombudsträffar under våren. Projektledaren har besökt kunder i deras privata boenden och ställt frågor om matlådorna/måltidsmiljön (bilaga 5). Ansvarig har tillsammans med kostenheten, äldreomsorgen och miljöenheten arbetat fram ett väl fungerande egenkontrollprogram till dem särskilda boendena (bilaga 9). Projektledaren har arbetat fram en stimulansprojektfolder tillsammans med andra projektanställda (bilaga 10). Projektledaren har även kört ut porslin till dem särskilda boendena. Ansvarig har arbetat fram faktauppgifter om vilken enhetschef, kostombud, sjuksköterska som arbetar på alla särskilda boenden och inom hemtjänsten med telefonnummer och andra viktiga upplysningar (bilaga 11 och 12). Ansvarig har presenterat projektet på olika APT- möten. 10
11 7. Presentation av projektarbetet och projektledaren kostansvarig/utvecklare Projektet har varit en fortsättning på det tidigare dietistprojektet som Kjell Olsson arbetade med mellan år Projektarbetet som kostansvarig/utvecklare har gått vidare ur en kocks synvinkel, vilket innebär mera tyngd på måltiden och måltidsmiljön. Projektledaren har genom kartläggning, utbildning och förbättrade rutiner sett över och förbättrat måltiden/måltidsmiljön för de boende inom kommunens äldreomsorg. Projektet har pågått i sex månader på heltid och två månader på halvtid. Projektansvarig har även fungerat som en länk mellan centralköket och de särskilda boendena och boende med hemtjänst. Projektledaren har tidigare studerat på restauranghögskolan i Grythyttan år och därmed valt att lägga upp projektarbetet efter de fem elementen som användes flitigt under utbildningstiden. Projektledaren har 25 års yrkeslivserfarenhet inom restaurangbranschen och fil kandidatexamen i Restaurang och måltidskunskap 120 p, Grythyttan, Örebro universitet. Projektansvarig började sin yrkeskarriär som kock, har sedan arbetat sig uppåt som kökschef/köksmästare och biträdande kostchef. Projektledarens ambition är att måltiden ska tilltala alla sinnen. Anser att dem äldres rättighet är att få äta sig mätta på god och näringsrik mat varje dag. 8. Inköp av ät hjälpmedel och porslin Projektansvarig har köpt in porslin och ät hjälpmedel som i tidigare projekt, sedan lämnat ut det till berörda enheter. 9. Utarbetande av rutiner och material Under projekttidens början påbörjade ansvarig arbetet med en egenhändigt gjord receptfolder med fotografier av efterrätter till dem särskilda boendena. Receptfolder ska ge omvårdnadspersonalen tips, idéer och förhöja och sätta guldkant på boendenas vardag. Efterrättsfoldern har även berikats med tips på ätbara blommor som kan användas vid garnering (bilaga 6). Efter halva projekttidens gång gjorde ansvarig en gemensam sammanställning för alla särskilda boendebesök som gjorts (bilaga 13). Projektansvarig arbetade fram ett underlag för kost vid demenssjukdom som presenterades på en demensutbildning (bilaga 14). Projektansvarig har arbetat fram en grundenergidrink, som går att förbereda och förvara i kylen några dagar. Sedan räknat ut kostnader och näringsberäknat drinken (bilaga 15). 11
12 Centralköket i Ljusdal har förnyat grundmatsedeln genom att i större utsträckning laga maten från grunden, de har också lagt in traditionella hälsingerätter på menyn. Storköket har haft kokboken Tre stiftelser Smaker man minns som en god förebild. 10. Samarbetspartners Projektledaren har samarbetat med tidigare projektansvarige dietist Kjell Olsson och med kommundietisten Barbro Karelius i Hudiksvall, medicinskt ansvarig sjuksköterska och verksamhetschef Elisabeth Persson Calderón, kostchef, Maria Persson, kostekonomerna Carina Olsson och Maria Berglund samt verksamhetsutvecklare, Omsorg och socialförvaltningen Ingrid Johansson. 12
13 11. Utvärdering och vidare arbete Projektansvarige tycker att arbetet som projektledare inom måltidsprojektet Matglädje på äldre da r har varit otroligt inspirerande, lärande, ledande och ansvarstagande. Projektledaren anser att det är av stor vikt att projektet fortsätter eftersom det finns mycket att arbeta vidare med. Ansvarig anser att den kylda maten som lagas på storköket i Ljusdal är av god kvalitet när den kommer till de särskilda boendena. Projektledaren menar att det behövs mer utbildningsinsatser på plats och hänvisningar för att få vårdpersonalen att förstå sin viktiga roll runt måltiden. Personalen behöver förkovras med vidareutbildningar för att våga göra det lilla extra. Genom detta får de styrka och arbetsglädje och inspirationen kommer automatiskt fram. Detta ger en framtida stolt och säker personal som med glädje och inlevelse kan förbättra måltidens presentation och förhöja måltidsstämmningen i måltidsmiljön. Utbildningsinsatser ger ökade kunskaper om vikten av att servera en säker och fullgod slutprodukt. Ansvarig anser att all vårdpersonal ska få utbildning om vad kyld mat är eftersom många fortfarande tror att det serveras cook chill. Utbildningar om specialkost och mat vid andra religioner är viktigt inslag att informera vidare om. Kostenheten har arbetat fram bra uppvärmningslistor under våren som sedan kontinuerligt bör uppdateras, egenkontrollprogrammet som gjorts till dem särskilda boendena bör följas upp. De särskilda boendena behöver arbeta vidare på måltidens viktiga byggstenar som är trevlig miljö, dukning och servering. Det är av stor vikt att vårdpersonalen gillar sin arbetssituation, är positivt inställda inför sin arbetsdag och har en bekräftande attityd till maten och måltidssituationen. Med bättre planering, struktur och kunskap förhöjs möjligheterna att ordna fest och duka festligare utan större ansträngning. Mat och måltid för dem äldre ska vara en fråga om njutning, nöje och näring. Vårdpersonalen har stor del i att se till att stimulera de livströttas gommar på bästa sätt, genom att lägga upp maten i ett färgspel och servera det lilla extra, ge rätten en extra touch med en ätbar blomma som garnering vilket sätter guldkant på tillvaron. Den enkla maten blir så otroligt god i en njutbar miljö. Måltiden ska vara en fest med livskvalitet och dem äldre ska ha roligt tillsammans och med de som arbetar. Personalen behöver förkovra sig i hur man presenterar maten, på detta sätt får de ett bättre restaurangtänk. Är inte tillfället runt måltiden intressant, kommer man ofta inte ihåg vad man ätit. Detta bevisar på vilken ordning vi använder våra sinnen, syn, lukt, hörsel och smak. Vi tillbringar cirka sju år av vårt liv vid matbordet så därför borde maten/måltidsmiljön vara en högtid varje dag. Det är av stor vikt att läkemedels och måltidshanteringen går hand i hand vid behandlingen av de äldre. Ge de äldre ett extra proteintillskott på kvällen istället för sömnmedicin, detta har visat samma effekt som medicinering om kanske inte bättre. Projektansvarig har skickat ut utvärderings frågeformulär om projektet till alla särskilda boenden. Där projektansvarig ställt frågor efter en mall (bilaga 16). Dessa svar kommer att sammanställas under hösten och redovisas efter detta (bilaga 17). 13
14 Om måltidsprojektet fortsätter i höst, kommer projektledaren att fortsätta med att: Arbeta vidare på det som grundlagts i tidigare projekt. Gå djupare med de kvarvarande särskilda boendena. Arbeta vidare med de andra sex särskilda boendena. Anordna kostombudsträffar. Tillsammans med kostenheten anordna brukarträffar på varje boende. Se över livsmedelsavtalen och upphandlingen tillsammans med kostenheten. Jobba mera med mellanmålen. Följa upp punktbelysningen ovanför matborden. Jag vill tacka. Alla som engagerat sig och gett mig sitt stora stöd under projekttiden. 14
Kostpolicy. Dagverksamhet
Kostpolicy Dagverksamhet Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög
Läs merKOST- OCH MÅLTIDSPOLICY
KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för
Läs merKostpolicy. Hemtjänst
Kostpolicy Hemtjänst Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med hög livskvalitet
Läs merKostpolicy. Särskilt boende
Kostpolicy Särskilt boende Inledning I Sollentuna kommun är vård- och omsorgsnämnden ansvarig för kommunens äldreomsorg. Nämndens värdegrund är att Alla ska ha förutsättningar för att leva sina liv med
Läs merSlutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun 070501 090228
Slutrapport: Dietistprojektet i Ljusdals kommun 070501 090228 Kjell Olsson leg. dietist och projektledare Kjell Olsson Leg. dietist Lidingö 090629 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Syfte och målsättningar
Läs merKunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Kunskap och inspiration för dig som arbetar med äldre Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och brett ämne! Måltiderna är centrala
Läs merKOSTPOLICY. Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars Ändringar införda till och med KF
KOST Antagen av kommunfullmäktige den 7 mars 2019 Ändringar införda till och med KF Innehållsförteckning GOD OCH AV BRA KVALITET... 2 INFLYTANDE... 2 NÄRINGSRIKTIG... 3 MILJÖ OCH HÅLLBARHET... 3 SÄKER...
Läs merFörbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se
Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- ljusdal.se Förbättra er måltidsmiljö -en tävling för vård- och omsorgsboenden i Ljusdals kommun- Maria Almström Svensson
Läs merKostpolicy för Bjuvs kommun
Kostpolicy 1 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd att se framemot. Njutning, nödvändig näring
Läs merMatpatrullen Sandviken
Matpatrullen Sandviken Matpatrullen har skapats av SPF Seniorerna, Gästrikland för att påverka och göra skillnad Varför är maten för äldre viktig? Mat är så mycket mer än bara näring för kroppen. Måltiden
Läs merVision. Syfte. Eksjö kommun - Småland som bäst. Matglädje för alla!
Fastställd av kommunfullmäktige 2013-04-25 91 Tillägg fastställt av kommunfullmäktige 2013-06-19 132 Revidering fastställd av kommunfullmäktige 2017-09-21 161 Måltidspolicy Vision Eksjö kommun - Småland
Läs merRiktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka
Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Inspiration för matglädje Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 2. Syfte... 3 3. Ansvar... 3 3.1. Kostavdelningen... 3 3.2. Sektor utbildning...
Läs merUtbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad
Planera för våren 2013! Utbildningar för personal inom äldreomsorgen i Stockholm stad Äldrecentrum arrangerar i samarbete med äldreförvaltningen utbildningar med olika teman inom ämnesområdet nutrition,
Läs merRiktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun
Riktlinjer för kostverksamhet i Mariestads kommun Antaget av Kommunstyrelsen 2015-09-14 Reviderad av utbildningsnämnden: 2019-01-15 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1. Syfte... 3 1.2. Ansvar...
Läs merKostpolitiskt program
Kostpolitiskt program i Kumla kommun Vision Program Policy Regler Handlingsplan Riktlinjer Kommunfullmäktige Kommunstyrelsen Nämnd Innehållsförteckning Syfte 3 Vision 3 Uppföljning och revidering 3 Inledning
Läs merAlla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl!
Alla ska vi dö Men man ska inte behöva svälta ihjäl! Anders Rhodin Gävle 2015-04-29 kommun 2 Gävle 2015-04-29 kommun 3 Gävle kommun 2015-04-29 5 Varför är maten betydelsefull? Fysiologiskt kroppsligt
Läs merKostpolicy. - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre
Kostpolicy - för verksamheten inom förskola, skola, matdistribution och restauranger för äldre samt gruppboende för äldre Antagen Kommunfullmäktige 2008-08-18 134 Reviderad Kommunfullmäktige 2012-12-10
Läs merRiktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun
Riktlinjer för måltider inom omsorg och stöd för personer med funktionsnedsättning (OF) i Västerviks kommun Livsmedelsverkets kostråd Mat och näring - för sjuka inom vård och omsorg ligger till grund för
Läs merKostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun
Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen
Läs merKostpolicy för Falköpings kommun. Mat och måltider
Kostpolicy för Falköpings kommun Mat och måltider Falköpings kommun och maten Här i Falköpings kommun är maten ett medel för att nå god och jämlik hälsa för kommunens invånare. Detta är i enlighet med
Läs merMåltidsverksamhet inom Hjo kommun
Måltidsverksamhet inom Hjo kommun Dokumenttyp Riktlinjer Fastställd/upprättad Kommunstyrelsen 2015-10-14, 164 Senast reviderad Kommunstyrelsen 2016-08-24, 107 (2015-278) Detta dokument gäller för Kommunövergripande
Läs merKostpolicy. Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104
Kostpolicy Antagen av kommunfullmäktige 2012-12-13, 104 Kostpolicy för Bjuvs kommun Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Den ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen värd
Läs merProjektspecifikation
Handläggare Vårt diarienummer Datum Sidan 1(9) 2010-04-19 Projektspecifikation Projekt: Kost/Nutrition 2262 Beställare: Äldreomsorgsförvaltningen Skriven av: Wera Ekholm Datum: 100407 Godkänd av: Karin
Läs merKostpolicy för Äldreomsorgen
- KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN 2012-02-07 Kostpolicy för Äldreomsorgen u:\soc\socialförvaltning\ledningssystem\pia och karin\dokument, orginal\kost\kos_kostpolicy.doc Kils kommun Postadress Besöksadress
Läs mer(Livsmedelsverket, 2015)
Enligt Folkhälsomyndigheten är det övergripande målet för folkhälsoarbetet i Sverige att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. För att uppnå detta mål
Läs merD MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall
D MMMM YYYY 1 (7) Intervjumall Vid personcentrerad omvårdnad sätts personen och inte sjukdomen främst. Det är individens personlighet och upplevelse av verkligheten som ska vara utgångspunkten. Ett par
Läs merUtbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar inom vård, skola, omsorg Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är det bästa som finns! Mat är ett stort och roligt ämne! Kanske behöver ni veta vad som gäller
Läs merSocial-och omsorgskontoret. Kostpolicy. äldreomsorgen. Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret
Social-och omsorgskontoret Kostpolicy äldreomsorgen Handläggare: Kerstin Sjölin, kostenheten Inga-Lena Palmgren, social-och omsorgskontoret Kostpolicy Kommunen har sin kostverksamhet inom skilda områden
Läs merSyfte Syftet med dokumentet är att få ett styrande dokument i det dagliga arbetet och ett stöd för kvalitetssäkring
Kvalitetsmåltider Alla matgäster ska uppleva en trygghet i att maten som serveras i Marks kommun är god, näringsrik, väl sammansatt och säker avseende specialkoster och livsmedelshygien. Syfte Syftet med
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merRiktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen
Riktlinjer för nutrition och kost inom äldreomsorgen 2014-04-25 Tjörn Möjligheternas ö Varför riktlinjer? Andelen äldre i Sverige ökar, idag finns det en halv miljon människor över 80 år som kommer att
Läs merSlutrapport för Matlaget 2007-2009
Slutrapport för Matlaget 2007-2009 Sociala Resursförvaltningen Matlag för äldre Olika kulturers mat Mat för gubbar och tanter Upprättad Datum: Version: Ansvarig: Förvaltning: Enhet: 20090824 1.0 Louise
Läs merKostpolicy för Bergs kommun
Kostpolicy för Bergs kommun 2018-03-02 1 Innehåll Inledning...3 Syfte...3 Mål...3 Kommunövergripande...4 Kosten inom skola, förskola och fritidsverksamhet...4 Kosten inom vård och omsorg...4 Klimat/miljö...5
Läs merUppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Ametisten vård- och omsorgsboende 2016 Bakgrund Verksamheten på Ametistens vård- och omsorgsboende drivs av Vardaga. Ametisten har 80 lägenheter uppdelade på fem våningar med två
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT
1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning
Läs merKostpolicy för äldreomsorgen
Kostpolicy för äldreomsorgen Vision Alla matgäster, äldre som yngre, erbjuds god nylagad, varm, och säker mat i en lugn och trevlig miljö. Maten produceras och distribueras så att den främjar både folkhälsa
Läs merMåltidspolicy. Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821
Policy Beslutad av kommunfullmäktige, 104 Framtagen av kostcheferna Susanna Bengtsson och Jens Modéer Uppdaterad: Dokumentansvarig Kostchef Diarienummer KS/2016:821 Ett utskrivet exemplar är alltid en
Läs merFörvaltningens förslag till beslut
Södermalms stadsdelsförvaltning Avdelningen för äldreomsorg Tjänsteutlåtande Dnr 494-2013-1.2.1. Dnr 1094-2013-1.2.1. Sida 1 (6) 2013-10-28 Handläggare Berit Nylander Till Södermalms stadsdelsnämnd 2013-11-28
Läs merKostpolitisk Plan. Vingåkers kommun
Kostpolitisk_Plan_20132015 Kostpolitisk Plan Vingåkers kommun 2013-2015 Antagen av kommunstyrelsen 2012-09-17, 143 Vision I Vingåkers kommun ska vi erbjuda våra barn, elever och brukare en god, näringsriktig
Läs merKostpolicy för Höörs kommun
Kostpolicy Ett styrande och vägledande dokument för att kvalitetssäkra måltiderna i Höörs kommun. Barn- och utbildningsnämnden Fastställdes 2014-10-13, BUN 59 Diarienr BUN 2014/97 Kostpolicy för Höörs
Läs merProjektet för mat- och måltidsinspiration Maria Tladi Granquist Kostvetare, Utvecklingsledare Norrköpings kommun
2018-09-06 Projektet för mat- och måltidsinspiration Maria Tladi Granquist Kostvetare, Utvecklingsledare Norrköpings kommun Norrköpings kommun 11 400 arbetar i Norrköpings kommun 4 200 medarbetare inom
Läs merKostpolicy. För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För Skola, Fritidshem och Förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Fastställd Detta dokument gäller för Giltighetstid Dokumentansvarig Diarienummer Policy 2015-06-08 41 Utbildningsnämnden Tillsvidare
Läs merKostpolicy. inom äldreomsorgen
Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.
Läs merRIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN
1(5) RIKTLINJER FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN Bakgrund I likhet med övrig restaurangverksamhet ska den kommunala måltidsverksamheten följa livsmedelslagstiftningen. Lagstiftningen fokuserar på aktörernas ansvar
Läs merMåltiden. en del i lärandet
Måltiden en del i lärandet Ett gott samarbete mellan måltidspersonal, pedagoger och deras chefer gynnar alla. Måltiden blir en naturlig och njutningsfull del av dagen och kan också användas som ett pedagogiskt
Läs merMat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad
Mat- och måltidspolicy för äldreomsorgen i Stockholms stad Februari 2019 stockholm.se 3 (7) Innehållsförteckning... 4 Syfte... 4 Mål... 4 Maten... 5 Måltidsmiljön... 5 Måltidsordning... 5 Hållbara och
Läs merUppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Skoga vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Skoga vård- och omsorgsboende drivs av Humaniora vård och omsorg i kommunens egen regi. Skoga har 100 lägenheter
Läs merPolicy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun
Policy och mål för kostverksamheten i Nässjö kommun Vision Nässjö kommun ger matgästerna matglädje genom att det serveras välsmakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service
Läs merwww.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy
www.hassleholm.se S Måltidspolicy Policy Sida 2 (6) Innehåll Inledning 3 Syfte 3 Gemensamt för kost och måltider 3 Kvalitet och utförande 4 Kunskap och kompetens 4 Miljö och hållbar utveckling 4 Måltider
Läs merKOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG
KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten
Läs merNutrition. sid. 1 av 5. Styrdokument Riktlinjer. Beslutat av Förvaltningschef. Gäller från och med
Nutrition Styrdokument Riktlinjer Dokumentansvarig MAS och SAS Beslutat av Förvaltningschef Gäller för Vård- och omsorgsförvaltningen Gäller från och med 2016-01-15 Senast reviderad 2019-04-24 sid. 1 av
Läs merRegler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen
Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till
Läs merMåltidsgörarens utmaningar och komplexitet
Måltidsgörarens utmaningar och komplexitet Event- & kunskapsdagen i Göteborg 7 mars 2017 PHD I MÅLTIDSKUNSKAP CECILIA MAGNUSSON SPORRE KOCKINNAN MÅLTIDER & RECEPT 2017-02-22 KOCKINNAN MÅLTIDER & RECEPT
Läs merMatpatrullen Gävle. Nedan redovisas undersökningarna som har utförts på fyra boenden i Gävle, varav två kommunala och två privata
Matpatrullen Gävle Matpatrullen har skapats av SPF Seniorerna, Gästrikland för att påverka och göra skillnad Varför är maten för äldre viktig? Mat är så mycket mer än bara näring för kroppen. Måltiden
Läs merRiktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015
Riktlinjer för kost och måltider i kommunala verksamheter i Västerviks kommun 2009-2015 Del 2 Reviderad 2013 På uppdrag av tekniska nämnden har en livsmedels- och måltidspolicy samt riktlinjer för Västerviks
Läs merÖversiktlig sammanställning av hur beviljade stimulansmedlen fördelats och vilka aktiviteter som genomförts alternativt pågår
Översiktlig sammanställning av hur beviljade stimulansmedlen fördelats och vilka aktiviteter som genomförts alternativt pågår 2009-2010 Rehabilitering Enhet Utförare/anordnare Fördelad kostnad Beskrivning
Läs merMarita Ölmheden. Danderydsgeriatriken, SLSO
Projekt: GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING I ORTOPEDI FÖR OMVÅRDNADSPERSONAL PÅ GERIATRISK VÅRDAVDELNING MED INRIKTNING ORTOPEDI 2009 Deltagare: Marita Ölmheden Från: Danderydsgeriatriken, SLSO Vad har projektet
Läs merTjänsteskrivelse. Brukarundersökning 2014. 2015-01-07 Vår referens. Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo.
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Väster 1 (1) Datum 2015-01-07 Vår referens Rebecca Nannsjö Utvecklingssekreterare Rebecca.Nannsjo@malmo.se Tjänsteskrivelse Brukarundersökning 2014 SOFV-2015-56 Sammanfattning
Läs merMåltidspolicy. Nässjö kommun
Måltidspolicy Nässjö kommun Nässjö kommun ska ge matgästerna matglädje genom väl smakande och näringsriktiga måltider i en trevlig måltidsmiljö där god service ges av kunnig och professionell personal.
Läs merMåltidspolicy för Hällefors kommun
Måltidspolicy för Hällefors kommun 2(9) Innehåll Inledning 3. 1 Bakgrund 3. 2 Syfte 3. 3 Målsättning 4. 4 Måltidsverksamhet 4. 5 Organisation 4. 5.1 Nämnd 4. 5.2 Förvaltningschef 4. 5.2 Verksamhetsansvarig
Läs merKostpolicy. Botkyrka kommun. Förskola, skola och äldreomsorg. Tryckt: Februari 2008
Kostpolicy Botkyrka kommun Förskola, skola och äldreomsorg Tryckt: Februari 2008 Botkyrka kommun, Munkhättevägen 45, 147 85 Tumba, Tel: 08 530 610 00, www.botkyrka.se www.botkyrka.se/halsaochkostt Foto:
Läs merUppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens
ÄLDREFÖRVALTNINGEN SID 1 (5) 2007-01-24 Handläggare: Marita Åkersten, tel. 508 36 215 Birgitta Persson, tel. 508 36 213 Till Äldrenämnden Uppdragsbeskrivning för äldreförvaltningens kostsamordnare och
Läs merMåltidspolicy. Grästorps kommun. Fastställd av kommunfullmäktige Uppdateras före Dokumentansvarig: Kostchef
Fastställd av kommunfullmäktige 2018-04-23 24 Uppdateras före 2022-04-23 Dokumentansvarig: Kostchef 1 Syfte och bakgrund Grästorps kommun erbjuder matgästerna goda, näringsriktiga och lustfyllda måltider
Läs merKOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN
KOST- OCH LIVSMEDELSPOLICY FÖR MÅLTIDSVERKSAMHETEN I GULLSPÅNGS KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2014-09-29, 139 Dnr: KS 2012/360 Revideras Kommunledningskontoret Torggatan 19, Box 80 548 22 HOVA Tel:
Läs merMåltidspolicy Åtvidabergs kommun Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg
Måltidspolicy Policy avseende kvalitet för måltider vid förskola, skola, vård och omsorg Dnr: ATVKS 2016-00685 003 Fastställt av: Kommunfullmäktige, 138 Antogs: 2016-12-14 Reviderad: Ansvarig förvaltning:,
Läs merRiktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen
Läs merVerksamhetsberättelse
2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier
Läs merFörslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern
Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern 1 Innehåll Bakgrund Matens betydelse...3 Omfattning...3 Syfte...3 Gemensamma synsätt...3 Servera säker mat...4 Servera näringsrik mat...4 Köpa livsmedel...4
Läs merUtbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet
KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt
Läs merKostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61
Kostpolitiskt program för Sävsjö kommun Antaget av kommunfullmäktige 2013-05-20, 61 F Framtaget av Anneli Tellmo Jung, chef för kommunal service i Sävsjö kommun 1 Innehållsförteckning 1. Inledning.3 2.
Läs merFleximat - härlagad måltidsglädje
Fleximat - härlagad måltidsglädje Måltidsupplevelse med patienten i fokus Måltiden är mer än bara mat, speciellt på sjukhus. Hos oss ska måltiden vara dagens höjdpunkt. Därför utgår vårt nya måltidssystem
Läs merMiddag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck
Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas
Läs merBra mat i äldreomsorgen
Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.
Läs merRIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN
Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt
Läs merRiktlinjer för matverksamheten. Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga.
Riktlinjer för matverksamheten Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Inledning Måltider som erbjuds av Tomelilla kommun ska vara goda och näringsriktiga. Syfte Syftet
Läs merOktober 2015. Rapport Näringsriktig kost vid äldreboenden Östersunds kommun
Oktober 2015 Rapport Näringsriktig kost vid äldreboenden Östersunds kommun Innehåll Sammanfattning 3 1. Inledning 4 2. Granskningsresultat 5 3. Bedömning och rekommendationer 10 Sammanfattning att de boende
Läs merTill vårdnadshavare 1
1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att
Läs merRiktlinje 2015-01-22. Diarienummer: VON 2015/0061-3 739. Riktlinjen har antagits av vård- och omsorgsnämnden 2015-01-22
Riktlinje 2015-01-22 Mat och måltider Vård- och omsorgsnämndens verksamhetsspecifika riktlinje för mat och måltider, bilaga till Riktlinje för Norrköpings kommuns kostverksamhet Diarienummer: VON 2015/0061-3
Läs merUppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Hallen vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Hallen vård- och omsorgsboende drivs av Aleris. Hallen har totalt 69 lägenheter uppdelade på fem våningar. Verksamheten
Läs merMåltid Sverige en arena för den offentliga måltiden
Måltid Sverige en arena för den offentliga måltiden 2017-03-23 Möte Livsmedelsverket 2017-03-21 Presentation vilka vi är Bakgrund Måltid Sverige Förslag på process att arbeta fram en FoI-agenda Diskussion
Läs merMåltidspolicy. Östra Göinge kommun. Upprättad av KF tillfällig beredning. Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef
Ansvarig Bengt Gustafson Produktionschef Upprättad av KF tillfällig beredning Berörda verksamheter Bildning, Vård och Omsorg Fastställd datum KF 2011-11-22 99 Dokumentnamn Måltidspolicy Reviderad Diarienummer
Läs merFleximat - härlagad måltidsglädje
Fleximat - härlagad måltidsglädje Måltidsupplevelse med patienten i fokus Måltiden är mer än bara mat, speciellt på sjukhus. Hos oss ska måltiden vara dagens höjdpunkt. Därför utgår vårt nya måltidssystem
Läs merKOSTPOLICY. Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM
KOSTPOLICY Beslutad av kommunfullmäktige 2012-02-06 PROGRAM Inledning I Haninge kommun serveras mat varje dag till drygt 15 000 barn, elever, vuxna och äldre inom måltidsverksamheterna i förskola, skola,
Läs merSKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING
SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST - UTBILDNING 2004-10-28 SKURUPS KOMMUN FÖRVALTNINGEN för KULTUR - SOCIALTJÄNST UTBILDNING 2004-10-27 Kostpolitisk målsättning inom förskola skola
Läs merRiktlinjer för kosthållning
Riktlinjer för kosthållning Beslutsdatum 2018-06-13 Diarienummer 2018KS/0719 Reviderat - Lagstadgat styrdokument - Ersätter styrdokument Kostpolicy Uppföljning Årligen i miljöbokslutet. I halv- och helårsbokslut.
Läs merKostpolicy. Robertsfors kommun 2016
Kostpolicy Robertsfors kommun 2016 Detta är ett övergripande styrdokument för hur Robertsfors kommun ska arbeta med kost och nutrition för att säkerställa god kvalitet vid måltider. Innehåll Inledning
Läs merLokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun
Lokala värdighetsgarantier för äldreomsorgen, Gnesta kommun Rätt till privatliv och kroppslig integritet 1. Vi garanterar att vi respekterar att bostaden tillhör Ditt privatliv Vi knackar eller ringer
Läs merLivsmedel- och måltidspolicy
Livsmedel- och måltidspolicy Förskola, skola och omsorg För Dalslandskommunerna samt Säffle kommun Antagen av Melleruds kommunfullmäktige 19 april 2017, 48 Inledning och syfte Livsmedels- och måltidspolicyn
Läs merKostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun
Kostpolicy För skola, fritidshem och förskola inom Essunga kommun Dokumenttyp Reviderad Fastställd Policy Av utbildningsnämnden 2019-04-29, 31 Av utbildningsnämnden 2015-06-08, 41 Detta dokument gäller
Läs merMål- och riktlinjer för kostverksamheten i Östhammars kommun
Antagen av KS 2012-05-22 Datum Dnr Sid 2011-09-15 2011TN034 1 (7) Tekniska förvaltningen Tekniska kontoret Måltidsenheten Annelie Wallén Mål- och riktlinjer för kostverksamheten i Östhammars kommun 2012-2016
Läs merFörslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan &
Förslag på reviderad kostpolicy för Gävle kommunkoncern Skillnad mellan 170602 & 180216 Läshjälp: Röd genomstruken text = Borttaget Grönmarkerad text = Tillagt 1 Innehåll Bakgrund Matens betydelse...3
Läs merUppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2016
SID 1 (5) Uppföljning av Oskarsro vård- och omsorgsboende år 2016 Bakgrund Verksamheten på Oskarsro vård- och omsorgsboende drivs av Temabo AB. Oskarsro har 34 lägenheter uppdelade på fem våningar. Verksamheten
Läs merDelprojekt. Rehabilitering. Kost och mathållning. Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab
Slutrapport t för 4 delprojekt 2007-2008 2008 Delprojekt Rehabilitering Rehabiliterande förhållningssätt Kinnaborg Chef HT utb. Rehab Kost och mathållning Rätt portion till rätt person Äldreomsorgens Matsedel
Läs merKostpolicy för Ånge kommun
Kostpolicy för Ånge kommun Dokumentansvarig: Tekniska förvaltningen Fastställd av: Kommunfullmäktige Fastställd när: 2015-10-26, 81 Diarienummer: KS 14/231 Postadress Besöksadress Webb Telefon Bankgiro
Läs merKost- och måltidspolicy för Mjölby kommun. Världsvan & Hemkär
Kost- och måltidspolicy för Mjölby kommun Världsvan & Hemkär Förord Vårt mål är att alla matgäster ska känna trygghet i att Mjölby kommun serverar god, vällagad och näringsrik kost i förskolan, skolan
Läs merTeamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.
Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)
Läs merHär får du veta mer om portionsmaten
Här får du veta mer om portionsmaten Håll dig frisk med bra mat Känner du dig fortfarande ganska pigg och aktiv och gillar att laga mat? Kanske märker du samtidigt att det ibland är svårt att få orken
Läs merNutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun
Nutritionspolicy äldre- och handikappomsorgen Valdemarsviks kommun Antagen av Vård och Omsorgsutskottet 2011-03-09 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Inledning... 3 Målsättning... 3 Styrdokument...
Läs mer