Kvalitetsredovisning läsåret 09/10. Westmannaskolan. Särskola. Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Rose-Marie Angelöf Rektor särskola

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Kvalitetsredovisning läsåret 09/10. Westmannaskolan. Särskola. Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Rose-Marie Angelöf Rektor särskola"

Transkript

1 Kvalitetsredovisning läsåret 09/10 Westmannaskolan Särskola Ansvarig för kvalitetsredovisningen: Rose-Marie Angelöf Rektor särskola

2 Innehållsförteckning Sammanfattning av läsåret 2009/ Grundfakta om verksamheten... 4 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse... 4 Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen... 5 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning... 6 Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag... 6 Elevers ansvar och inflytande... 6 Skola och hem... 6 Övergång och samverkan... 7 Samverkan med omvärlden... 7 Kunskaper/utveckling och lärande... 7 Normer och värden...10 Hälsa och livsstil...12 Frånvaro...12 Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling

3 Sammanfattning av läsåret 2009/2010 Ansvar och inflytande: Anpassning och utveckling av undervisningen har skett då pedagogisk personal tagit hänsyn till elevernas respons. Personliga scheman har lagts upp för varje elev. Eleverna har fått stora möjligheter att påverka och få inflytande över undervisningen. Eleverna använder sig då av alternativ kommunikation alternativt genom tal. Skola och hem: Skolan har haft regelbunden kontakt med föräldrarna genom telefonsamtal, utvecklingssamtal, loggböcker. Föräldrar har besökt skolan. En tät kontakt har skett emellan föräldrar, HAB och skolan. Det innebär att logopeder, talpedagoger och sjukgymnaster samarbetat med skolan tillsammans med föräldrar. Föräldrar har varit delaktiga när elevernas IUP har formulerats. Övergång och samverkan: Ett arbete med att ta fram rutiner för övergång emellan klasserna är påbörjat. Det är ett arbete som behöver fördjupas. Samarbetet med HAB är under utveckling. Båda parter har en önskan och en ambition att organisera sig effektivare och bättre. Skolan har byggt upp olika samarbetspartner utanför skolan som grundskolans slöjdavdelning, hantverkshuset och Särskolan Tornhagsskolan. Där har de olika verksamheterna bidragit med utveckling för våra elever. Inför nästa läsår finns en plan på att öka samarbetet med Särskolan Tornhagsskolan. Kunskap och lärande: Elevernas lärande har följts upp genom dokumentationer i form av foto, film, lektionsanteckningar och analyser med övrig personal i klassen. Tydliga mallar har följts när det gäller IUP. Täta utvärderingar har gjorts. Genom att ha utvecklat bedömningsunderlagen har detta underlättat arbetet med bedömningar för läraren. Åtgärdsprogram har skrivits när behov har funnits. Förutom att arbetslaget har varit öppna för intryck och kunskaper utifrån har den samlade kompetensen som finns på skolan tagits om hand genom att pedagogiska diskussioner har förts och man har delgivit varandra sin kunskap och erfarenhet. Vi vill kunna fortsätta det arbetet genom att bilda tvärgruppsdiskussioner. Då kan flera personer få del av värdefull kunskap. Personalen har under läsåret deltagit i olika fortbildningsinsatser. Personalen deltog i Särskolebienalen som start på höstterminen. Det gav mycket nya intryck, nya metodiska tips och värdefulla pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Samtliga assistenter har deltagit i en kurs på 40 timmar som har arrangerats av SPSM(specialpedagogiska institutet). Inför det nya läsåret finns det önskemål om att delge övriga i arbetslaget de nyvunna kunskaperna. Skolverkets material Bedömning i Särskolan har använts som grund vid pedagogiska samtal. Det kommer att fortsätta även under läsåret Personalen har under året utvecklat nya power-point presentationer, teckenträningsprogram och ljudproduktioner som har utvecklat elevernas lärande. Inför nästa år behöver vi bli tydligare på att förmedla elevernas mål till klassassistenter/personliga assistenter för att alla ska kunna känna delaktighet och ha en strävan åt samma håll för att öka elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområde inför nästa läsår: Träna eleverna med den amerikanska modellen för ord/ordbildning. Sjukgymnasternas handledning tas tillvara på ett bättre sätt 3

4 Utveckla samarbetet med HAB Ta tillvara varandras kompetens/erfarenheter på skolan Se SPSM :s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Fortsätta att integrera Westmannaskolans elever med andra verksamheter Fortsätta att lägga fokus på kommunikation Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter deltar i Pim-kursen Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden tas upp kontinuerligt under läsåret Fokusera på rutiner runt toalettbesök Arbeta mera enskilt och i smågrupper med eleverna Anslå tydliga arbetsschema för samtliga elever Informera de personliga assistenterna om skolans likabehandlingsplan Informera föräldrar om skolans likabehandlingsplan Grundfakta om verksamheten Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Westmannaskolan är en särskola med verksamhetsformerna, träningsskola och gymnasiesärskola. Den ligger på T1-området i centrala Linköping med nära till naturområde och till stadens kulturella utbud. Skolan är placerad mitt i bostadsområdet i en enplansbyggnad omgärdad av ett parkområde. Lokalerna är ljusa och luftiga och är anpassade för att kunna ta emot elever med fysiska handikapp. Skolan har stora rena ytor med hissar och liftar för att underlätta arbetet med eleverna i olika situationer. Samtliga elever går in genom samma entré. Hjärtat i huset är det stora samlingsrummet/atriumhallen där samtliga elever samlas vid ankomsten till skolan varje dag. Klassrummen är placerade i en cirkel runt den stora atriumhallen/samlingsrummet. Förutom klassrummen finns ett upplevelserum, ett datarum och ett musikrum. Skolan har två matsalar med ett mottagningskök. Köket är utrustat för att kunna ha hemkunskap med eleverna. Köket är också utrustat med tvättmaskin. Samtliga toaletter har liftar och har plats för ev. sängar och rullstolar. I ett av badrummen finns ett bubbelbadkar med olika redskap för vattenträning. Fysiska hjälpmedel såsom liftar, gå och ståstöd finns placerade i anslutning till lektionssalarna. Huset innehåller också ett personalrum och ett arbetsrum för personalen. Skolan följer noggrant miljökontorets anvisningar. Sköterska tillsammans med personal har utarbetat extra handlingsplaner för hygiensituationer. Vid ankomsten till skolan är det lätt att parkera skolskjutsar eller taxibilar. Skolan har ingen egen skolgård. Skolan har för närvarande 10.inskrivna elever i år1-9 fördelat på två klasser. I gymnasieklassen går 6 elever. Eleverna kommer från olika stadsdelar i Linköpings kommun. Skolan tar också emot elever från våra närliggande kommuner. Personalgruppen består av 5 lärare, 6 klassassistenter och en sjukvårdsutbildad assistent Lärarna har i stor utsträckning specialpedagogisk utbildning. Skolans assistenter har vidareutbildats kontinuerligt. Den senaste satsningen har varit genom specialverksamhetens regi(40 timmars distanskurs). 4

5 En del av eleverna har personlig assistent med sig under skoldagen. Den yrkesgruppen är anställd av olika assistansbolag och följer sin elev under skoldagen. Den här personalgruppen deltar inte i skolans arbetslagsarbete. Skolans personal är organiserade i tre olika arbetslag som arbetar mot sina klasser. Personalen arbetar också tillsammans i hela huset i det stora arbetslaget. Arbetet i arbetslaget leds av en arbetslagsledare. Skolan har ett nära samarbete med barnhabiliteringen/ vuxenhabiliteringen. Det sker vid ankomsten av nya elever på skolan, genom konsultation, logopedstöd, sjukgymnastikprogram och motorikträning under skoltid. Skolsköterskan som sitter på Fridtunaskolan är kopplad till Westmannaskolan. Smittskyddssköterska kontaktas då och då för att delge sina kunskaper. Psykolog som tillhör Tornhagssområdet utreder eventuella psykologutredningar. Musikterapi köps in för att utveckla kommunikationen hos eleverna. Valla träningsbassäng hyrs varje vecka för motorikträning i vatten. Skolan använder tolk till föräldramöte och vid andra möten om behov finns. Skolan har en rektor samt administrativt stöd bestående av en administrativ assistent och ekonomiassistent. Antal lärare (heltidstjänster) per 100 elever ,1 21,1 Kommunsnitt 18 21,1 Andel lärare (heltidstjänster) med pedagogisk högskoleexamen Kommunsnitt Andel lärare (heltidstjänster) med specialpedagogisk högskoleexamen Kommunsnitt Underlag och rutiner för att ta fram kvalitetsredovisningen Personalen gör en självvärdering utifrån mål i läroplanen som rektor tillsammans med arbetslagen valt att arbeta med. Personalen har utgått från verksamhetsplanen och fokuserat på de förbättringsåtgärder som har varit aktuella under tidsperioden. Arbetslaget diskuterar och analyserar måluppfyllelsen och ger förslag till förbättringsåtgärder. Arbetslagstid och studiedagar har använts för att få fram underlag till kvalitetsredovisningen. Rektor sammanställer kvalitetsredovisningen utifrån Skolverkets allmänna råd om kvalitetsredovisning samt efter den egna kommunens riktlinjer och mall. Den färdiga kvalitetsredovisningen läggs ut på skolans hemsida. 5

6 Vidtagna åtgärder/insatser sedan föregående kvalitetsredovisning Enskilda undervisningstillfällen med eleverna har genomförts Eleverna har deltagit i gruppundervisning i olika konstellationer Integrering för vissa elever i slöjd, rast, lektion Använt klasstid och särskilt avsatt tid för att fokusera på IUP/kunskap och bedömning En utveckling för en gemensam IUP har arbetats fram Fortbildning för personal i form av särskolebienalen har genomförts. Assistenterna har genomgått en kompetenshöjande kurs genom SPSM i ämnet utvecklingsstörning och funktionshinder Personal har varit extra uppmärksam på sitt eget förhållningssätt och sätt att uttrycka vid samvaron med eleverna. Det har inte varit godtagbart att tala över huvudet på eleverna Under alla situationer har personalen tänkt på att arbeta med elevens sociala betéende Skapat tid och regelbundet haft samtal med de personliga assistenterna. Har arbetat med metoder för att utveckla elevernas kontaktskapande kommunikation. Samtliga elever har haft detta schemalagt i sitt individuella schema. Skapat en lekstimulerande miljö Fortsatt fortbildningen kunskap och bedömning Lärarpersonalen har gått pim-utbildningen Personalmötestiden har utökats med 25 % Kontakt har tagits med habiliteringen för att utveckla nya samarbetsformer mellan skolan och habiliteringen Viss tid har lagts på att informera de personliga assistenterna om elevernas IUP Skolan har arbetat aktivt med att stärka elevernas trygghet och arbetsro genom analyser och konkreta åtgärder kring enskilda elever Likabehandlingsplanen har gåtts igenom vid föräldramöte Rektor har tillsammans med personliga assistenter gått igenom skolans värdegrund Resultat och måluppfyllelse i förhållande till nationella mål och verksamhetsuppdrag Elevers ansvar och inflytande. Vi har anpassat oss kontinuerligt efter elevernas respons på undervisningen och utvecklat formerna för denna utefter det. Personliga individuella schema har lagts upp efter elevens egna behov. Vi har gett eleverna stora möjligheter att påverka och få inflytande under lektionstid. De elever som pratar eller använder alternativ kommunikation har fått påverka undervisningen genom egna val. Skola och hem Vi har inkluderat föräldrarna i arbetet med att stärka elevernas kommunikation genom att använda kontaktböcker, pratapparater och bildkommunikation som går emellan hem och skola. Skolan har regelbunden kontakt med föräldrarna genom telefonsamtal och utvecklingssamtal. Tolk har använts om behov har funnits. Föräldrar har besökt skolan när kontakt med sjukgymnast eller logoped tagits och viktiga frågor har diskuterats som berör elevens hela välbefinnande. Föräldrar har varit delaktiga när elevernas IUP har formulerats. 6

7 Övergång och samverkan Arbete är påbörjat med att ta fram rutiner för övergång emellan klasserna på skolan. Ett arbete för att utveckla samarbetsformerna med sjugymnaster och logopeder håller på att utarbetas. Mellanklassen har haft slöjd med grundskolan en gång i veckan. Gymnasiet har haft slöjd på hantverkshuset. Ett samarbete med Särskolan Tornhagen har påbörjats under detta läsår. Eleverna har hälsat på varandras skolor och har bl.a. haft sångcafé. Personal har etablerat kontakt med en särskola i Jönköping med liknade inriktning. Personalen från Westmannaskolan har varit på studiebesök och har sedan tagit emot elever och personal från Jönköping och genomfört en friluftsdag tillsammans. Samverkan med omvärlden Utflykter har gjorts i närmiljön. Vi har utnyttjat det kulturella utbudet i Linköping. Skolan har haft besök av andra skolor på skolan. Råd och stöd har varit en samarbetspartner omkring olika verksamheter. Kunskaper/utveckling och lärande Vi följer upp elevernas lärande genom olika typer av dokumentationer såsom foto, film, lektionsanteckningar och samtal med assistenter. Vi kan konstatera att flera tillfällen måste läggas på film och foto för att tydliggöra utvecklingen. Vi använder oss av mallen för IUP för att göra skriftliga omdömen. De skriftliga omdömena har blivit enklare att göra genom tydligare föräldramedverkan, enklare mall och tätare utvärderingar. I samverkan med föräldrar skrivs åtgärdsprogram när behov finns. Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Elever i särskolan ska ges möjlighet att höja sina teoretiska och praktiska kunskaper. Analys och bedömning av måluppfyllelse I samarbete med habiliteringens logopeder har dels en ny amerikansk arbetsmetod för ljud och ordbildning för enskild elev, dels metoder för att stärka munmotorik hos elev har provats. Syftet har varit att öka elevens ljudbildning. På skolan har man kunnat observera hur speciellt metoden med munmotorik gett effekt genom att eleverna ljudar mer (antal tillfällen) samt klarar mer avancerade ljudslingor. Det har stärkt elevens roll i samspel med andra. Den amerikanska metoden har efter kort tids introduktion visat att eleven klarar att hålla luftströmmen längre och därmed får mer sammanhängande ljud. För annan elev kan resultatet av munmotoriken inte utvärderas än eftersom mer tid måste ges. Sjukgymnasterna från habiliteringen ger handledning både till skolans personal och till de personliga assistenterna för vissa elever. I andra fall har sjukgymnasterna egna lektionspass.. Kontakten ger dock i många fall rum för att diskutera idéer hur man ska kunna gå vidare med viss elev t.ex. hur sjukgymnastiken kan leda till ökad kommunikativ förmåga. Resultat av sjukgymnastinsatsen varierar mellan olika elever. Vissa elever har kunnat bibehålla sin rörelseförmåga och balans. Någon elev har fått hjälp att bromsa tillbakagången när det 7

8 gäller gående och huvudrörelse. Några elever har gått framåt när det gäller styrka, kondition, gång, balans och finmotorik. Vi kan konstatera att det är viktigt för oss på skolan att eleverna har sjukgymnastik och profylaktisk träning inlagt på schemat. Vi behöver ta tillvara sjukgymnasternas handledning bättre inför nästa läsår. Vi har utnyttjat den samlade kompetensen som finns på skolan på ett formellt sett i arbetslaget. Detta har lett till att våra gemensamma erfarenheter och kompetenser har vuxit i hela arbetslaget. Enskilda personers intressen skulle stärkas genom inriktad fortbildning. Vi vill kunna fortsätta att utnyttja personers spetskompetens för tvärgruppsdiskussioner. Det skulle då kunna bli tillfällen att diskutera enskilda elevers mål. Personalen startade terminen genom att delta i särskolebienalen. Resultatet av det gav nya metodiska idéer. Samtliga klassassistenter har gått en kurs på 40 timmar som har arrangerats av SPSM(specialpedagogiska institutet). Resultatet har blivit ökade pedagogiska samtal inom assistentgruppen. Önskemål är att dessa pedagogiska samtal skulle ha nått ut i hela arbetslaget för att alla skulle ha fått tagit del av de nya kunskaperna. Vi önskar få ta del av SPSM:s filmer som visats på assistentkursen för att föra pedagogiska samtal i hela arbetslaget. Skolverkets broschyr Bedömning i Särskolan har varit underlag för ytterligare pedagogiska diskussioner. Vi har märkt en ökat intresse för att fundera på vilka kunskaper som ska anses viktiga att förmedla till våra elever. Lärarlaget har varit på en föreläsning om IUP och utvärderingar. Det har lett till en ny utarbetad mall för IUP med tydligare målformulering och med större medverkan av föräldrar. Vår lyhördhet och flexibilitet i förhållande till eleverna har ökat vår förståelse för elevernas förutsättningar och därmed ökat möjligheterna för oss att komma på rätt anpassade metoder för att kunna utveckla elevernas kunskaper och förmågor. Vi har utvecklat vårt arbete genom nya power point presentationer avsedda att användas av eleverna, program i Musse, teckenträningsprogram, ljudproduktion. Det har utvecklat elevers lärande. Mellanklassen har haft slöjd med grundskolan. Elevernas teoretiska kunskaper har ökat genom att de har fått ökade begreppserfarenheter av lukter och synintryck kopplade till en bestämd miljö. Vi kan konstatera att när grundskolans elever lär känna och vågar ta kontakt med våra elever så uppkommer en gynnsam kommunikativ miljö för våra elever. Gymnasiet har slöjdat på hantverkshuset. Eleverna har ökat sitt deltagande i att såga och hamra och har på det viset ökat sina praktiska kunskaper. Den sociala miljön har gett möjlighet för våra elever att kommunicera med andra vuxna. Vi behöver vara tydliga med att förmedla våra mål med eleverna till klassassistenter och personliga assistenter. Minst en gång per termin har tid avsatts för att gå igenom planeringen av elevernas schema och aktiviteter med personliga assistenterna och klassassistenterna. Under terminen har fortlöpande samtal skett med personliga assistenter. För vissa klasser behöver en utökning ske för att få en bättre förståelse för det pedagogiska arbetet och för att alla ska kunna känna en delaktighet och ha en strävan åt samma håll. Samarbetet med klassassistenterna har förbättrats. Redan vid planeringen vid höstens start deltar klassassistenterna och får redan då en insikt om vad och varför man har en specifik aktivitet. När all personal drar åt samma håll gagnas eleverna och utvecklingen ökar. Inför nästa år vill vi göra alla personliga assistenter delaktiga i målen kring eleverna. Vid tvärgruppspass(när hela skolan arbetar tillsammans i tvärgrupper) bör målen för varje elev vara kända för alla vuxna som är delaktiga. När lärarlaget har beslutat en gemensam aktivitet för alla elever på skolan krävs en planering för det. Vi bör bli bättre på att hjälpas åt med de gemensamma aktiviteterna. 8

9 När det gäller elevernas kontaktskapande kommunikation under året har olika konstellationer provats, Det har resulterat i att det har blivit färre grupper. Inför nästa år bör vi tänka igenom vilka grupper som ska finnas kvar. Det är viktigt att personalen som ansvarar för gruppen vet vad den ska uppnå, hur och varför. Ansvaret måste alltid ligga på läraren. Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse Höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper Strategier: Sjukgymnasternas handledning tas tillvara bättre Utveckla samarbetet med HAB (habiliteringen) vid mottagandet av nya elever Ta tillvara kompetens som finns på skolan/arbetslaget genom tvärgruppsdiskussioner Se SPSM: s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Informera personliga/klassassistenterna om elevernas mål Fortsatt arbete med kunskap och bedömning Studiebesök för all personal på en framgångsrik Särskola All personal tar ett delansvar vid gemensamma aktiviteter Vid aktiviteten kontaktskapande kommunikation ska all personal fått information av lärarpersonal Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter kommer att gå PIM- kursen Aktivitet Ansvarig Klardatum Träna eleverna med den Logoped/assistenter/lärare VT 2011 amerikanska modellen för ljud/ ordbildning Enskilda undervisningstillfällen/mindre Lärare VT 2011 grupperingar med eleverna Integrering för vissa elever i Lärare VT 2011 slöjd Fortsatt fokus på kommunika- Lärare VT

10 tion Integrera en elev ett antal Lärare VT 2011 lektioner i veckan på särskolan Tornhagsskolan Kontinuerlig simträning i Stora arbetslaget VT 2011 bassäng Musikterapi Lärare/inköpt kompetens VT 2011 Fortsätta att integrera Westmannaeleverna Lärare VT 2011 med andra verksamheter Arbeta med motorisk utveckling i kommunikativt syfte Lärare VT 2011 Arbeta med eleverna efter habiliteringens instruktioner All personal VT 2011 Normer och värden Mål ur Linköpings kommuns uppföljningsplan: Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan Alla barn ska känna sig trygga i skolbarnsomsorgen Resultat och måluppfyllelse Trygghet Under läsåret 2009/2010 har vi aktivt arbetat med att bekräfta eleven på ett positivt sätt. Vi har förstärkt goda beteenden och försökt att hjälpa eleverna att lägga bort beteenden som gör det svårt för eleven att vistas i sociala sammanhang. Vi har för vissa elever haft specifika åtgärdsprogram för detta syfte. Eleverna har under året fått arbeta i mindre och större grupper, även klassövergripande. Syftet har varit att eleverna ska lära känna varandra och hitta sätt att umgås på. En föräldraenkät har skickats ut till föräldrar. Endast ett svar har inkommit till skolan och kan då inte analyseras. Nästa år kommer vi att dela ut enkäten i samband med IUP-mötet och ta hjälp av tolk om så behövs. Arbetsro Alla elever har haft individuella scheman under läsåret som är väl kända för eleven. De vet vad som ska hända och i vilket rum aktiviteten ska äga rum vilket skapar både arbetsro och trygghet. Under året har undervisningen genomförts enskilt eller i en mindre grupp av elever vilket har skapat bättre arbetsro. Analys och bedömning av måluppfyllelse Trygghet 10

11 Klassmötestiden borde ägnats mer till samtal kring elevernas måluppfyllelse och utveckling. Detta har samband med tryggheten och hade ökat möjligheten till en optimal planering. Vi borde bli bättre på att protokollföra dessa möten. Vi har under året haft ett bra förhållningssätt gentemot våra elever. Vi är duktiga på att bekräfta eleverna och se dem. Personal skulle kunna bli bättre på att hälsa på alla elever då alla träffas i samma hall på morgonen. Inga negativa uttryck om våra elever ska accepteras. Detta ska vi inte kommentera eller hålla med om. Vi vuxna bör tänka på att inte prata över huvudet på våra elever. Vi har i arbetslaget haft fortlöpande samtal om värdegrund Rektor har informerat personliga assistenterna om skolans likabehandlingsplan. Denna har också tagits upp på föräldramöte under hösten Arbetsro Personalen har varit bra på att berömma våra elever och att se de små framstegen. Vi har fortsatt att arbeta med att ta bort negativa beteenden hos eleverna så att de ska kunna fungera i sociala sammanhang. Medvetna strategier med särskilda målprogram har använts Toalettsituationerna har oftast fungerat bra. En personal är alltid med en elev i skötrumssituationen för att den ska känna sig trygg. När ytterligare personal har ärende till toaletten bör denne knacka på dörren och invänta på svar innan man går in för att visa respekt till eleverna. Åtgärder för ökad måluppfyllelse Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Strategier: Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden på skolan kommer att bli en återkommande punkt på dagordningen All personal ska tänka på ett positivt förhållningssätt Arbeta aktivt för att förstärka goda beteenden genom beröm och mycket positiv uppmärksamhet Arbeta med utsläckning för att hjälpa eleven att lägga bort beteenden som gör det svårt för eleven att fungera i sociala sammanhang(skrik, bita, spotta och slå) Utveckla interaktionen mellan elev -elev så att eleverna ska lära känna varandra och hitta sätt att umgås som gör att de trivs och är trygga tillsammans. Aktiviteter Ansvar Klardatum Tänka på rutiner runt toalettbesök All personal VT 2011 Arbeta enskilt eller i mindre grupper med eleverna All personal VT

12 Anslå tydliga scheman för varje barn Informera personliga assistenterna om skolans likbehandlingsplan Informera föräldrar om skolans likabehandlingsplan Skapa regelbunden tid för samtal med personliga assistenterna Tänka på hur man uttrycker sig när vi är i verksamheten och under olika aktiviteter med eleverna Arbeta med elevens sociala beteende Lärare VT 2011 Rektor HT 2010 Rektor HT 2010 Lärare VT 2011 All personal VT 2011 Lektionsansvarig lärare/assistent VT 2011 Hälsa och livsstil Skolan använder sig av aktiviteter i den dagliga verksamheten som främjar elevernas hälsa såsom bad, gymnastik efter individuella träningsprogram, rörelselekar, rullstolsdans och utevistelse. Frånvaro Vid sjukdom kontaktar föräldrarna skolan. Personalen dokumenterar frånvaron. Frånvaron kan bli mycket stor för vissa elever på skolan på grund av hälsotillståndet eller operationer med längre eller kortare konvalescenstid. Många nya föräldrar har svårt att acceptera att skolan har skolplikt och att det finns en timplan att följa. Under nästa år behöver bättre rutiner införas med kortare inskolningstider, ha kontakt med skolsköterska vid frekvent sjukfrånvaro, begära in lärarintyg om sjukdomstiden blir alltför omfattande. Uppföljning av plan mot diskriminering och kränkande behandling. Westmannaskolans personal och ledning ska lägga tyngdpunkten på att motverka alla former av och ta avstånd från diskrimminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Nuläge och kartläggning: På Westmannaskolan har vi enbart elever med funktionshinder och som befinner sig på en tidig utvecklingsnivå. Eleverna är extra utsatta i skötrumssituationer. Vid dessa tillfällen befinner sig eleven i enrum tillsammans med endast en personal. Eleven har svårt att uttrycka sina upplevelser. Viktigt med integritet. Matsituationen är ett annat tillfälle. Det är viktigt att vi som personal är lyhörda för barnens signaler, hur mycket mat vill barnet ha, är det lagom varmt osv. 12

13 Vid den sociala samvaron på skolan där eleven kan komma nära varandra och på så vis råka göra varandra illa genom bett, slag hårdragning osv. Vid integrering i samhället i övrigt utsätts våra elever för risker att diskrimineras av andra. Skolans målsättning: Vår målsättning är att alla barn, elever och personal i vår verksamhet ska känna sig trygga samt våga att tillåtas vara sig själva oavsett kön, etnisk bakgrund, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Kön: Vi vill arbeta för pojkars och flickors lika bemötande och inte falla i traditionella genusramar, dels genom vårt språkliga bemötande, och dels genom att erbjuda alternativ och aktiviteter från både traditionellt manligt och kvinnligt. Etnisk tillhörighet: I vårt arbete tar vi hänsyn till kulturella och etniska skillnader. Vi tillåter inga rasistiska symboler, ord eller handlingar. Religion: Vi respekterar, är öppna för och nyfikna på alla religion. Vi försöker ta del av bl.a. mat och musik från andra kulturer. Vi tillgodoser elevers diet med hänsyn tagen till deras religion. Sexuell läggning: Vi respekterar olika sexuella läggningar och tillåter ingas nedvärderande ord. Det är svårt för oss att avgöra våra elevers sexuella läggning men vi respekterar deras sexualitet. Funktionshinder: Både scheman och den fysiska miljön är anpassad för elever med funktionshinder. Personal har adekvat kompetens för att arbeta med elever med funktionshinder. Vi ska lyssna på varandra och uppmuntra varandra, och vi ska sträva efter att stärka självkänslan och den sociala kompetensen. Föräldrar ska alltid känna sig välkomna i skolan och inbjudas för att delta i olika aktiviteter. Förankring i verksamheten Varje år i mars månad genomför skolans personal och rektor en uppföljning och utvärdering av likabehandlingsplanen. Detta sker på personalkonferenstid då vi punkt efter punkt reviderar och lägger till punkter i den befintliga planen. Vårdnadshavare ska årligen få ta del av planen. På utvecklingssamtal och föräldramöte ska vårdnadshavare informeras samt få komma med synpunkter. Rektor har Det yttersta ansvaret för att likabehandlingsplanen upprättas, följs, årligen utvärderas och revideras. Rektor ansvarar för att personal kontinuerligt utbildas för att aktivt kunna arbeta mot kränkande behandling. Rektor ansvarar för att all personal och alla föräldrar får ta del av planen. All skolans personal har ansvar för att efterfölja likabehandlingsplanen, samt uppmärksamma och vidta nödvändiga åtgärder för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling. Personal ska samarbeta med hemmen och klargöra skolans normer och regler. 13

14 Elever förutsätts respektera varandra, visa hänsyn och ta ansvar för sina handlingar i den mån det är möjligt. Föräldrar har ansvar för att samarbeta med skolan och följa de regler som finns i likabehandlingsplanen. Diskussioner Förs dagligen kring vår gemensamma värdegrund. Hur vi är mot varandra. Vad vi accepterar osv.. vi informerar föräldrarna om likabehandlingsplanen på föräldramöten och utvecklingssamtal, både skriftligt och muntligt. Vi ger dem möjligheter att komma med åsikter och idéer gällande planen. Metod för att uppnå skolans mål: Förebyggande arbete: Vi strävar efter att ha ett förhållningssätt som utgår från alla människors lika värde. Konkret kan detta innebära att de vuxna ska anpassa och planera undervisningen efter elevens behov och förutsättningar. Vi fokuserar på det som är positivt och ser möjligheter istället för hinder. Vi tar elevernas upplevelser och känslor på allvar och tränar deras sociala kompetens genom olika gruppkonstellationer och aktiviteter. Vi har god uppsikt över eleverna underhela deras skoldag, då vi har bra personaltäthet. All personal har ansvar för och ingriper för att förhindra att någon elev far illa. Genomförandet av gemensamma grupparbeten, idrottsdagar och trivselfrämjande aktiviteter för hela skolan bidrar till att skapa kunskap, glädje, gemenskap och respekt. Vi i personalgruppen reflekterar över de attityder och värderingar som omger oss. Personalen kommer fortlöpande att kompetensutvecklas för att utveckla sin kunskap om kränkande behandling. Enskild personal har gått olika fortbildning rörande värdegrundsfrågor. All personal fortsätta att värdegrundsarbete inom LPP. Vi har skyddsombud på skolan som ska upptäcka och informera om någon personal far illa. Metoder för att upptäcka: Det är viktigt att personalen hela tiden är lyhörd, observerar och skapar en sådan kontakt med eleverna att de har möjlighet att upptäcka och förebygga kränkande behandling. Vid varje utvecklingssamtal och vid föräldramöten/klassmöten ska föräldrarna ges chans att uttrycka hur de upplever skolsituationen. En återkommande anonym föräldraenkät, samt en personalenkät ska hjälpa oss att upptäcka eventuella kränkningar. Rutiner vid misstänkt fall av diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling: Arbetsgång vid kränkning mellan elev -elev: Vid upptäckt markerar personalen som ser kränkningen. Detta kan t.ex. markeras via tillsägelse eller genom att skilja eleverna åt. Klassföreståndaren informeras och kontaktar berörda vårdnadshavare/personal. Överenskommelse görs för att beteendet inta ska upprepas. Vid behov sker uppföljning inom rimlig tid av klassföreståndare. Arbetsgång vid kränkning mellan personal -elev: Om eleven kränkts av en anställd på skolan hänvisas ärendet till rektor som omgående utreder saken. Långsiktiga åtgärder: Problemet kartläggs av berörd personal. Klassföreståndare ansvarar för att dokumentationen sker kontinuerligt. 14

15 Rektor och elevvårdsteam kontaktas av klassföreståndare. Vårdnadshavaren kontaktas av rektor. Eventuellt upprättas åtgärdsprogram av personal och vårdnadshavare. Stödsamtal erbjuds. Rektor tar vid behov kontakt med myndigheter. Likabehandlingsplanen har utformats av personal på Westmannaskolan. Aktuellt för läsåret Aktivt tänka på att behandla pojkar och flickor lika. Lägga ut Likabehandlingsplanen på skolans hemsida. Kontinuerliga värdegrundssamtal i arbetslaget. Engagera personal från Handledningsteamet för att utbilda all personal i värdegrundsfrågor under studiedagstid/arbetslagstid. Revidera Likabehandlingsplanen under arbetslagstid Ansvarig för kvalitetsredovisningen Rose-Marie Angelöf Rektor Särskolan Bilagor: Verksamhetsplan

16 Verksamhetsplan för Westmannaskolan läsåret Ansvar och inflytande: Anpassning och utveckling av undervisningen har skett då pedagogisk personal tagit hänsyn till elevernas respons. Personliga scheman har lagts upp för varje elev. Eleverna har fått stora möjligheter att påverka och få inflytande över undervisningen. Eleverna använder sig då av alternativ kommunikation alternativt genom tal. Skola och hem: Skolan har haft regelbunden kontakt med föräldrarna genom telefonsamtal, utvecklingssamtal, loggböcker. Föräldrar har besökt skolan. En tät kontakt har skett emellan föräldrar, HAB och skolan. Det innebär att logopeder, talpedagoger och sjukgymnaster samarbetat med skolan tillsammans med föräldrar. Föräldrar har varit delaktiga när elevernas IUP har formulerats. Övergång och samverkan: Ett arbete med att ta fram rutiner för övergång emellan klasserna är påbörjat. Det är ett arbete som behöver fördjupas. Samarbetet med HAB är under utveckling. Båda parter har en önskan och en ambition att organisera sig effektivare och bättre. Skolan har byggt upp olika samarbetspartner utanför skolan som grundskolans slöjdavdelning, hantverkshuset och Särskolan Tornhagsskolan. Där har de olika verksamheterna bidragit med utveckling för våra elever. Inför nästa läsår finns en plan på att öka samarbetet med Särskolan Tornhagsskolan. Kunskap och lärande: Elevernas lärande har följts upp genom dokumentationer i form av foto, film, lektionsanteckningar och analyser med övrig personal i klassen. Tydliga mallar har följts när det gäller IUP. Täta utvärderingar har gjorts. Genom att ha utvecklat bedömningsunderlagen har detta underlättat arbetet med bedömningar för läraren. Åtgärdsprogram har skrivits när behov har funnits. Förutom att arbetslaget har varit öppna för intryck och kunskaper utifrån har den samlade kompetensen som finns på skolan tagits om hand genom att pedagogiska diskussioner har förts och man har delgivit varandra sin kunskap och erfarenhet. Vi vill kunna fortsätta det arbetet genom att bilda tvärgruppsdiskussioner. Då kan flera personer få del av värdefull kunskap. Personalen har under läsåret deltagit i olika fortbildningsinsatser. Personalen deltog i Särskolebienalen som start på höstterminen. Det gav mycket nya intryck, nya metodiska tips och värdefulla pedagogiska diskussioner i arbetslaget. Samtliga assistenter har deltagit i en kurs på 40 timmar som har arrangerats av SPSM(specialpedagogiska institutet). Inför det nya läsåret finns det önskemål om att delge övriga i arbetslaget de nyvunna kunskaperna. Skolverkets material Bedömning i Särskolan har använts som grund vid pedagogiska samtal. Det kommer att fortsätta även under läsåret

17 Personalen har under året utvecklat nya power- point presentationer, teckenträningsprogram och ljudproduktioner som har utvecklat elevernas lärande. Inför nästa år behöver vi bli tydligare på att förmedla elevernas mål till klasassistenter/personliga assistenter för att alla ska kunna känna delaktighet, ha en strävan åt samma håll för att öka elevernas måluppfyllelse. Förbättringsområde inför nästa läsår: Träna eleverna med den amerikanska modellen för ord/ordbildning. Sjukgymnasternas handledning tas tillvara på ett bättre sätt Utveckla samarbetet med HAB Ta tillvara varandras kompetens/erfarenheter på skolan Se SPSM :s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Fortsätta att integrera Westmannaskolans elever med andra verksamheter Fortsätta att lägga fokus på kommunikation Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter deltar i Pim-kursen Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden tas upp kontinuerligt under läsåret Fokusera på rutiner runt toalettbesök Arbeta mera enskilt och i smågrupper med eleverna Anslå tydliga arbetsschema för samtliga elever Informera de personliga assistenterna om skolans likabehandlingsplan Informera föräldrar om skolans likabehandlingsplan Mål inför nästa läsår: 1. Höja elevernas kunskaper teoretiskt och praktiskt 2. Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan Åtgärder nästa läsår för ökad måluppfyllelse 1. Höja elevernas teoretiska och praktiska kunskaper Strategier: Sjukgymnasternas handledning tas tillvara bättre Utveckla samarbetet med HAB (habiliteringen) vid mottagandet av nya elever Ta tillvara kompetens som finns på skolan/arbetslaget genom tvärgruppsdiskussioner Se SPSM: s filmer som underlag för pedagogiska diskussioner Skolverkets Bedömning i Särskolan används som underlag för diskussioner Utveckla anpassade metoder för att utveckla eleverna Informera personliga/klassassistenterna om elevernas mål Fortsatt arbete med kunskap och bedömning Studiebesök för all personal på en framgångsrik Särskola 17

18 All personal tar ett delansvar vid gemensamma aktiviteter Vid aktiviteten kontaktskapande kommunikation ska all personal fått information av lärarpersonal Fortbildning för personal i nya dataprogram Samtliga assistenter kommer att gå PIM-kursen Aktivitet Ansvarig Klardatum Träna eleverna med den Logoped/assistenter/lärare VT 2011 amerikanska modellen för ljud/ ordbildning Enskilda undervisningstillfällen/mindre Lärare VT 2011 grupperingar med eleverna Integrering för vissa elever i Lärare VT 2011 slöjd Fortsatt fokus på kommunikation Lärare VT 2011 Integrera en elev ett antal Lärare VT 2011 lektioner i veckan på särskolan Tornhagsskolan Kontinuerlig simträning i Stora arbetslaget VT 2011 bassäng Musikterapi Lärare/inköpt kompetens VT 2011 Fortsätta att integrera Lärare VT 2011 Westmannaeleverna med andra verksamheter Arbeta med motorisk utveckling i kommunikativt syfte Lärare VT 2011 Arbeta med eleverna efter habiliteringens instruktioner All personal VT Alla barn ska känna sig trygga och ha arbetsro i skolan. Strategier: Protokollföra klassmötestiden Värdegrunden på skolan kommer att bli en återkommande punkt på dagordningen All personal ska tänka på ett positivt förhållningssätt Arbeta aktivt för att förstärka goda beteenden genom beröm och mycket positiv uppmärksamhet Arbeta med utsläckning för att hjälpa eleven att lägga bort beteenden som gör det svårt för eleven att fungera i sociala sammanhang(skrik, bita, spotta och slå) 18

19 Utveckla interaktionen mellan elev -elev så att eleverna lär känna varandra och hittar sätt att umgås som gör att de trivs och är trygga tillsammans. Aktiviteter Ansvar Klardatum Tänka på rutiner runt toalettbesök All personal VT 2011 Arbeta enskilt eller i mindre All personal VT 2011 grupper med eleverna Anslå tydliga scheman för Lärare VT 2011 varje barn Informera personliga assistenterna Rektor HT 2010 om skolans lik- behandlingsplan Informera föräldrar om Rektor HT 2010 skolans likabehandlingsplan Skapa regelbunden tid för Lärare VT 2011 samtal med personliga assistenterna Tänka på hur man uttrycker All personal VT 2011 sig när vi är i verksam- heten och under olika aktiviteter med eleverna Arbeta med elevens sociala beteende Lektionsansvarig lärare/assistent VT

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010

Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 Verksamhetsplanen för särskolan Tornhagsskolan 2009/2010 1 Verksamhetsplan för särskolan Tornhagsskolan i Linköping Verksamhetsåret 2009/2010 Samverkan personal/elever/föräldrar: Särskolan har sedan två

Läs mer

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björkskolan 2015/2016 På Björkskolan arbetar vi aktivt med; Värdegrund under hela läsåret. Gott språkbruk samt artighet, trivsel och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskoleområde 15 Reviderad 2014-12-10 1.Vår vision På vår förskola ska inget barn bli diskriminerat, trakasserat eller utsatt för kränkande behandling.

Läs mer

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10)

Nattugglans. förskola och fritidshem. Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling (10) Nattugglans förskola och fritidshem Vår plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 1 (10) Enligt lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn ska varje verksamhet

Läs mer

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Westmannaskolan. Gäller till:

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN Westmannaskolan. Gäller till: PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING/ LIKABEHANDLINGSPLAN 2015-2016 Westmannaskolan Gäller till: 2016-10-31 1 Westmannaskolans vision Vår vision är att alla barn och vuxna som arbetar på Westmannaskolan ska känna

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013-2014 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen består av Emma Dahlberg,

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tallbo Särskola Läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tallbo Särskola Läsåret BARN&UNGDOM Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tallbo Särskola Läsåret 2013-2014 Nasse gick försiktigt närmare Nalle Puh, Nalle Puh! viskade Nasse. Ja Nasse? Ingenting, sa Nasse och

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tallbo Särskola Läsåret

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tallbo Särskola Läsåret Utbildning Gävle Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tallbo Särskola Läsåret 2014-2015 Nasse gick försiktigt närmare Nalle Puh, Nalle Puh! viskade Nasse. Ja Nasse? Ingenting, sa Nasse

Läs mer

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och Plan mot kränkande behandling Stigtomta förskolor 2015/2016 Innehållsförteckning 1. Grunduppgifter 2. Syfte 3. Bakgrund 4. Centrala begrepp 5. Förskolans vision 6. Delaktighet 7.

Läs mer

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling 1(10) Balltorps förskolor 20130419 Annette Kimmehed Förskolechef Gundefjällets plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga

Läs mer

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Tummelisagårdens och Apelgårdens förskola. 2010-10-01 t.o.m. 2011-10-01 1 3. Innehållsförteckning 4. Utvärdering av föregående plan...3 5. Barn och

Läs mer

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Westmannaskolan

Kvalitetsredovisning 2008/2009 Westmannaskolan Kvalitetsredovisning 2008/2009 Westmannaskolan 1 Innehållsförteckning Kvalitetsredovisning 2009 - VERKSAMHETENS NAMN... 1 Sammanfattning av läsåret 2008/2009... 3 Grundfakta om - Skolans namn... 3 Underlag

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2015 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12

Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Skärgårdens förskolor Dalarö Ornö Utö Handlingsplan mot kränkningar - Likabehandlingsplan 11/12 Postadress Besöksadress Telefon Fax/e-post Bankgiro Box 94 Odinsvägen 31 Dalarö Växel: 08-50150416 137 70

Läs mer

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk.

Likabehandlingsplan Melleruds Förskola Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. Likabehandlingsplan Melleruds Förskola - 2016 Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk. diskrimineringslagen och 6 kap. skollagen (SFS 2010:800) Vision: Melleruds Förskola är

Läs mer

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner

1. Bakgrund 2. Syfte 3. Definitioner Likabehandlingsplan Vrena Friskola 2013-2014 1. Bakgrund Alla barn och elever ska kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin personlighet. Det åligger de vuxna i skolan att motverka

Läs mer

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15

Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grisslehamns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-15 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolläraren i samråd med all personal

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Skutan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Skutan 2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan Bakgrund Denna plan bygger på diskrimineringslagen, skollagens förbud

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2. Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Mjöbäcks skola F-2 Verksamhetsformer som omfattas av planen:

Läs mer

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Mo skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, skola, fritidshem a för planen Rektor Vår vision Mo Skola ska genomsyras

Läs mer

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Gimo skolområde Förskolan Diamantens Likabehandlingsplan För arbetet med att främja likabehandling och motverka diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsår 2015 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen

Läs mer

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Yttermalungsskolas och Blomsterbäcksskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Grundskolan, Grundskolans fritidshem Syrenen, Nyponrosen och Polstjärnan,

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kullborg förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Ansvariga för planen Sarianne Segersten och Titti Karlsson Förskolechef Lejla Sultanic Vår vision Arbetet

Läs mer

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31

Lindan 1 & 2 förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Lindan 1 & 2 förskola Likabehandlingsplan & Plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen gäller från 2014-06-01 till 2016-05-31 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Söderbykarls Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: HT 2014-VT 2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium

Likabehandlingsplan. Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Likabehandlingsplan Läsåret 09/10 Farkostens gymnasium Innehållsförteckning 2 Målsättning 3 Planens syfte 3 Definitioner vad betyder orden? 3 Förebyggande arbete 4 Att upptäcka 4 Att utreda 4 Att åtgärda

Läs mer

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015

Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015 Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja

Läs mer

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling

Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling OVANÅKERS KOMMUN 2016-09-30 Barn- och utbildning Rotebergs skola Chris Sommar Plan för likabehandling, mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling Vår målsättning: Alla ska trivas i skolan.

Läs mer

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Stentägtskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleklass, grundskola 1-3, fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som

Läs mer

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Likabehandlingsplan läsåret 14-15

Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Storängsskolan 2014-11-04 Likabehandlingsplan läsåret 14-15 Bakgrund Den 1 april 2006 trädde lagen i kraft som skall främja lika behandling. Lagen syftar till att främja elevers lika rättigheter oavsett

Läs mer

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret

Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret Likabehandlingsplan/ plan mot kränkande behandling och diskriminering för Ljungfälle grundsärskola och fritidshem Läsåret 2016-2017 Annika Sandberg, rektor 0470-43690 1 Innehållsförteckning Sid 1. Vår

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015

Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Likabehandlingsplan för Broarps skola Läsåret 2014-2015 Attendo Individ och Familj AB - Box 28-575 21 Eksjö Tel. 0730-660 116 - - lisbeth.lindstrom@attendo.se 1. Mål och Vision Mål: Skolan ska ha en likabehandlingsplan

Läs mer

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra

Förskolan ska präglas av en kultur där vi pratar med varandra och inte om varandra Förskoleenheten Marieberg 1 Likabehandlingsplan Denna plan är upprättad för att förbättra arbetet med att förebygga, upptäcka och åtgärda i de fall diskriminering och kränkningar uppkommer eller fortsätter.

Läs mer

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Korallens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår 2014-2015 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013

Likabehandlingsplan. upprättad augusti 2013 Likabehandlingsplan upprättad augusti 2013 Spira förskolas likabehandlingsplan Den första april 2006 fick Sverige en ny lag Lag om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever

Läs mer

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Folkasbos plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Rengsjö skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleklass, årskurs 1-6, fritids. Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Parkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Bergsätters plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015/16 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Tallbo särskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: grundsärskola, gymnasiesärskola och fritidshem Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ambjörnsgårdens Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet 1-5 år Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Ängstugans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Förskolechefen samt förskolans barnutvecklingsgrupp.

Läs mer

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Marbäcks förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-06-13 Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet a för planen Vår vision: På vår förskola ska inget barn bli diskriminerad,

Läs mer

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013. Gäller under tiden Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling på Skälbyskolans förskola Lå 2012/2013 Gäller under tiden 2012-08-30 2013-08-30 Inledning Handlingsplanens främsta syfte är att främja barns och

Läs mer

Trygghetsplan. Nyckelpigans Förskola

Trygghetsplan. Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan Nyckelpigans Förskola 2015-2016 Nyckelpigans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Grunduppgifter Verksamhetsformer

Läs mer

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011

Sida 1(8) Likabehandlingsplan. Olympens förskola. Likabehandlingsplan. Upprättad i oktober 2011 Sida 1(8) Olympens förskola Likabehandlingsplan Upprättad i oktober 2011 2 Bakgrund och syfte Den nya lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever (SFS 2006:67)

Läs mer

Burlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017

Burlövs kommun. Komvux LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING. Komvux BURLÖVS KOMMUN 2016/2017 1 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING BURLÖVS KOMMUN 2016/2017 1 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING SID 2 SKOLANS VISION SID 3 DEFINITIONER SID 3 ATT FÖREBYGGA DISKRIMINERING OCH ANNAN KRÄNKANDE

Läs mer

Likabehandlingsplanen

Likabehandlingsplanen 1 Likabehandlingsplanen 1. Inledning 1.1 Verksamhetens ställningstagande 1.2 Till dig som vårdnadshavare 2. Syfte och åtgärder 2.1 Syftet med lagen 2.2 Aktiva åtgärder 2.3 Ansvarsfördelning 2.4 Förankring

Läs mer

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017

Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsår: 2016/2017 Treklöverns förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Förskolechef Pär-Johan Emanuelsson

Läs mer

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015

Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Tallbacksgårdens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling 2014-2015 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet 1-5 år Ansvariga för planen Förskolechef

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016

LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH ÅRLIG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR LYCKORNAS FÖRSKOLA LÄSÅR 2015/2016 Vad du vill att andra ska göra mot dig, ska du göra mot dem. Vision Lyckorna ska vara

Läs mer

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930

Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Lidåkers fritidshem PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Anna-Karin Florberger Rektor 150930 Sidan 2 av 6 Lidåkers fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling 15/16 Grunduppgifter

Läs mer

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Förskolan Sörgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014

Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Kyrkberget Lindesbergs kommun 2014 Bakgrund Diskrimineringslagen och skollagen förbjuder diskriminering och kränkande behandling och ställer krav

Läs mer

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9

Likabehandlingsplan 2008/2009. Bollebygdskolan 7-9 Likabehandlingsplan Bollebygdskolan 7-9 BOLLEBYGDS KOMMUN 1. Inledning Alla barn och elever skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin individualitet. Likabehandlingsplanen

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola 1-5 år Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN

LIKABEHANDLINGSPLAN. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Bäsna förskola BLÅKLOCKAN Framtagen 2014 LIKABEHANDLINGSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Bäsna förskola BLÅKLOCKAN På Blåklockan ska alla känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för den man är.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015 POLICY 1(8) Ekhagsskolan Johanna M Carlsson Plan mot diskriminering och kränkande behandling EKHAGSSKOLAN läsår 2014/2015 Förskoleklass, Grundskola och Fritidshem 2 Vår målsättning är att alla elever skall

Läs mer

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål.

Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1. Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2. Definitioner..2. Mål. 2012-12-21 Innehåll Övergripande styrdokument angående likabehandlingsplan 1 Personalkooperativet Norrevångs förskolas likabehandlingsplan..2 Definitioner..2 Mål.2 Syfte...2 Åtgärder...3 Till dig som förälder!...4...4

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. En plan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Antagen i samverkan 2007-04-24

LIKABEHANDLINGSPLAN. En plan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Antagen i samverkan 2007-04-24 LIKABEHANDLINGSPLAN En plan för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling Antagen i samverkan 2007-04-24 Den första april 2006 trädde lagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande

Läs mer

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011

Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Likabehandlingsplan för Karusellens/Hallbackens förskolor 2010/2011 Diskrimineringslag ( 2008:567 ) Skolan ska vara en trygg miljö för alla barn och elever. Lagen ska därför främja barns och elevers rättigheter

Läs mer

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling

Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Likabehandlingsplan / plan mot kränkande behandling Al-Maarif Tvåspråksförskola 2009-2010 Syftet med planen är att främja barns och vuxnas lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller

Läs mer

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola

Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Likabehandlingsplan Bergsgårdens Förskola Ledningsdeklaration På Bergsgårdens Förskola ska ingen kränkande behandling förekomma vara sig i barn eller personalgrupp. Alla ska känna sig trygga, glada och

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björboholms kooperativa förskola 2016/2017

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björboholms kooperativa förskola 2016/2017 Plan mot diskriminering och kränkande behandling Björboholms kooperativa förskola 2016/2017 Syftet är att skydda barn och elever mot kränkningar. Både diskrimineringslagen och 6:e kapitlet i skollagen

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola

LIKABEHANDLINGSPLAN. Bjurtjärns Skola LIKABEHANDLINGSPLAN Bjurtjärns Skola 2011-2012 1. Inledning Likabehandlingsplanen handlar om att skapa en skola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Rätten till likabehandling

Läs mer

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA

TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA 2016-09-06 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR SMEDBY FÖRSKOLA 2016-2017 2016-09-06 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Läsåret 2015/2016 Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Överlida skola 3-6 och fritidshem Verksamhetsformer

Läs mer

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Bräcke Östergårdsväg 15 Äventyrets plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskolan på Bräcke Östergårdsväg 15 i Göteborg Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE

LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE LIKABEHANDLINGSPLAN/ PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING VEINGEGATANS FÖRSKOLA HUSENSJÖ SKOLOMRÅDE 2014-2015 september 2014 Utdrag ur Läroplan för förskolan -98 Alla som arbetar i förskolan ska: - visa respekt

Läs mer

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen

Gimo Skolområde. Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Gimo Skolområde Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Förskolan Rubinen Verksamhetsår 2016 Bakgrund Bestämmelser i diskrimineringslagen (2008:567) och skollagen (2010:800 6 kap. 6-10 ) förbjuder

Läs mer

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola

Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Likabehandlingsplan Årlig plan mot diskriminering och kränkande behandling- Tångeröds förskola Handläggare: Linda Markus, förskolechef Datum: 2014-11-01 Verksamhet: Förskola Tjörn Möjligheternas ö Innehållsförteckning

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING ÖJE FÖRSKOLA OCH SKOLBARNSOMSORG Verksamhetsåret 2012/2013 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja barns lika

Läs mer

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Vikens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet

Läs mer

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan

Förskolan Fantasi. Likabehandlingsplan Förskolan Fantasi Likabehandlingsplan Likabehandlingsplan för förskolan fantasi. Verksamheten ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Alla på Förskolan Fantasi är skyldiga

Läs mer

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Norrgårdens plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016-2017 Planen upprättad 2016-11-01 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet. a för planen Arbetsgruppen

Läs mer

2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2012-10-25 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2012-2013 2012-10-25 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga

Läs mer

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA

2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2015-10-08 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR STALLGÅRDENS FÖRSKOLA 2015-2016 2015-10-08 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga

Läs mer

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Glemmingebro förskola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet och fritidshemsverksamhet Läsår 2016 1/8 Grunduppgifter

Läs mer

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola

Likabehandlingsplan. Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gärdslösa Förskola Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling Gärdslösa Förskola 2015 2016 På vår förskola är man respekterad för den man är! Plan mot diskriminering och kränkande behandling, Gärdslösa

Läs mer

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Ekparkens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola 1-5 år Läsår 2015-2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolan Hjorten/Fritidshemmet Växthusets plan mot diskriminering och kränkande behandling Planen grundar sig på bestämmelser i 14a kap. skollagen (1985:1100), diskrimineringslagen (2008:567) och och

Läs mer

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11

Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning Särskolan 2012-06-11 Kvalitetsredovisning för Läsår 2011-2012 1. Grundfakta Enhetens namn: Kristinaskolan Brotorpsskolan - Lindeskolan Verksamhetsform: Grundsärskola Grundsärskola

Läs mer

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA

2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-11-04 TRYGGHETSPLAN LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING FÖR EKORRENS FÖRSKOLA 2013-2014 2013-11-04 INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vår vision... 3 Bakgrund... 3 Tydliga roller...

Läs mer

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014

Sunnanängs förskola. Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Sunnanängs förskola Likabehandlingsplan & Plan mot kränkande behandling 2013/2014 Innehållsförteckning 1. Vision... 3 2. Sunnanängs långsiktiga mål... 3 3. Definitioner och begrepp... 3 4. Grunduppgifter...

Läs mer

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår:

Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan. Läsår: Nyckelpigans Förskola Trygghetsplan Läsår: 2016-2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Ansvariga för planen Inger Sjöbäck förskolechef, Helena Öbrink, Rose-Marie

Läs mer

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan

Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.

Läs mer

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Teknikprogrammet Bessemerskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Teknikprogrammet Läsår 2015/2016 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola

LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Upprättad: 100101 Reviderad: 130227 LIKABEHANDLINGSPLAN Kyrkskolan Linnéskolan 7-9 Röinge skola Innehållsförteckning Sida 2 Innehållsförteckning 3 Vår vision Till dig som elev Till dig som vårdnadshavare

Läs mer

Måttsund Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Måttsund Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Måttsund Förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskoleverksamhet Läsår 2016/2017 1/7 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling

Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Roknäs förskoleenhet avd. Signes plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen avd. Signe

Läs mer

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Västhorja förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskoleverksamhet Läsår: 2016/2017 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015

Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 2014-09-24 Likabehandlingsplan Högåsens förskola 2014-2015 Ansvarig: Gerd Andersson, förskolechef Vision/målsättning för Härryda Kommun I Härryda Kommun strävar vi mot att alla barn, elever och personal

Läs mer

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan

Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Likabehandlingsplan för Broslättsskolan Broslättskolan tar avstånd från all form av diskriminering och kränkande behandling. Alla som arbetar på skolan arbetar aktivt för att förhindra och förebygga trakasserier

Läs mer

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen

LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på. Brunflo Syds förskolor. Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen Brunflo ht 2015 omarbetad och reviderad LIKABEHANDLINGSPLAN och plan mot kränkande behandling på Brunflo Syds förskolor Marieby, Storviken, Backen, Dungen Tandsbyn Trollåsen En trygg förskola för alla

Läs mer

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013

Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Förskolan Barnkullen Likabehandlingsplan Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2013 Den här planen har tagits fram för att stödja och synliggöra arbetet med att främja barns och elevers lika

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola Plan mot diskriminering och kränkande behandling Kungsfågelns Förskola 2015/2016 Barn och pedagoger skall känna trygghet och bli bemötta med respekt av varandra vår förskola skall vara fri från diskriminering

Läs mer