Arbetsledning av personliga assistenter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Arbetsledning av personliga assistenter"

Transkript

1 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Examensarbete 15 högskolepoäng Arbetsledning av personliga assistenter Supervision of personal assistants Linda Gullberg Specialpedagogexamen 90 hp Handledare: Kristian Lutz Examinator: Elsa Foisack

2 2

3 Malmö högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik Höstterminen 2009 ABSTRAKT Gullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan. En kvalitativ undersökning har gjorts med inslag av hermeneutik och grounded theory. Efter intervjuer med arbetsgivare till personliga assistenter samt specialpedagoger har svaren kategoriserats och tolkats. Sammanfattningsvis har undersökningen visat att det finns brister i synliggörandet av personliga assistenters kompetens och utbildning, vilket får konsekvenser för assistenternas yrkesidentitet. Brister finns även i samverkan mellan olika organisationer kring den assistansberättigade individen. Konsekvensen blir en bristande helhetssyn av den assistansberättigade och ett flertal individuella planer, tillvägagångssätt och målsättningar. Nyckelord: LSS, arbetsledning, personlig assistent, yrkesidentitet, värdegrund Linda Gullberg Handledare: Kristian Lutz Examinator: Elsa Foisack 3

4 4

5 Innehållsförteckning BAKGRUND... 7 LSS - LAGEN OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE... 8 PERSONLIG ASSISTANS EN INSATS ENLIGT LSS... 8 ARBETSLEDNING... 9 PERSONLIGA ASSISTENTERS YRKESROLL VÄRDEGRUND PERSONLIG ASSISTANS I SKOLAN PROBLEMFORMULERING, SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR METODOLOGISKA ÖVERVÄGANDEN GROUNDED THEORY HERMENEUTISKT FÖRHÅLLNINGSSÄTT INDUKTIV FORSKNING TILLVÄGAGÅNGSSÄTT INTERVJUER URVAL ETISKA ÖVERVÄGANDEN UNDERSÖKNINGENS TILLFÖRLITLIGHET RESULTAT OCH ANALYS BESKRIVNING AV ARBETSGIVARNA ARBETSLEDARSKAP ANALYS AV ARBETSLEDARSKAP PERSONLIGA ASSISTENTERS YRKESROLL ANALYS AV PERSONLIGA ASSISTENTERS YRKESROLL VÄRDEGRUNDSFRÅGOR - NYCKELORD FÖR LSS? ANALYS AV VÄRDEGRUNDSFRÅGOR - NYCKELORD FÖR LSS? PERSONLIGA ASSISTENTER I SKOLAN ANALYS AV PERSONLIGA ASSISTENTER I SKOLAN DISKUSSION REFERENSER BILAGOR BILAGA 1: INTERVJUMANUAL ARBETSGIVARE BILAGA 2: INTERVJUMANUAL SPECIALPEDAGOGER

6 6

7 Bakgrund För femton år sedan arbetade jag som personlig assistent. Av arbetet lärde jag mig se att små framsteg vilket ofta krävde ett tålmodigt väntande. Nackdelarna med arbetet var att jag saknade arbetskamrater som arbetade på lika villkor som jag, någon att diskutera mitt arbete med och en tydlig beskrivning av mitt uppdrag. Ofta hamnade jag som personlig assistent i kläm mellan arbetsgivarens, föräldrarnas och skolans uppfattningar kring arbetet och bemötande av det aktuella barnet. Tio år senare arbetade jag som specialpedagog i särskolan. Ett stort antal av eleverna hade personliga assistenter som ofta jobbade i olika arbetspass, hade olika arbetsgivare och hög personalomsättning. För mig som specialpedagog blev de personliga assistenterna inte enbart en tillgång utan medförde även extra arbete eftersom de sällan var klara över sina arbetsuppgifter eller visste målsättningen för eleverna i skolan. Min roll blev ofta handledande såväl när det gällde arbete i skolan som problematik utanför skolan. Problemet, som jag ser det, är att de personliga assistenterna har andra arbetsgivare än specialpedagogerna. Assistenterna följer eleverna i skolan utan att tillhöra skolans personalgrupp. Trots det förväntas det av specialpedagogerna att de handleder och stöttar de personliga assistenterna i deras arbetsuppgifter. Min fråga är vems uppgift detta egentligen är. När jag fortsättningsvis skriver arbetsgivare eller assistanssamordnare avser jag de privata bolag eller den kommun som är arbetsgivare åt personliga assistenter. Med assistenter menar jag personliga assistenter som har en anställning grundad på att deras brukare tillhör personkretsen som genom LSS fått möjlighet till assistans. I min rapport fokuserar jag på assistenter som följer eleverna i särskolan. Jag kommer att förklara LSS-begreppet senare. Med arbetsledning avser jag introduktion av en nyanställd personlig assistent, utbildning samt fortlöpande handledning av assistenten. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan. 7

8 LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med omfattande och varaktiga funktionshinder möjlighet att leva som vem som helst. De funktionshindrade ska ges möjlighet att påverka det stöd och den service de får. LSS gäller för personer med utvecklingsstörning, autism eller autismliknande tillstånd, varaktiga fysiska eller psykiska funktionshinder eller personer som i vuxen ålder förvärvat ett begåvningsmässigt funktionshinder. LSS-lagen, som är ett komplement till andra lagar, ger assistansberättigade möjlighet till tio olika insatser. En av dessa insatser är personlig assistans (Socialstyrelsen, 2007). Personlig assistans en insats enligt LSS Man blir beviljad assistans enligt LSS efter en utredning av Försäkringskassan. LSS-lagen har fokus på assistansberättigades rättigheter och möjligheter att själv styra sin vardag. Försäkringskassan skriver att den assistansberättigade själv bestämmer hur assistansen ska vara ordnad (Försäkringskassan, ). Den assistansberättigade kan välja assistans från ett privat assistansbolag, från kommunen eller välja att själv vara arbetsgivare. Assistansens syfte är att ge ett personligt utformat stöd med hjälp av ett begränsat antal assistenter. Den assistansberättigade ska få sina grundläggande behov, som hygien, påklädning, mathållning, kommunikation och förflyttning tillgodosedda. Den som har rätt till assistans för sina grundläggande behov har även rätt till personlig assistans för andra personliga behov, till exempel matlagning, handling eller fritidsaktiviteter (Socialstyrelsen, 2007). För att bedriva LSS-verksamhet krävs tillstånd från Socialstyrelsen. Tillstånd beviljas om verksamheten uppfyller socialstyrelsens krav på kvalitet och säkerhet. Vid ansökan ska anges föreståndarens kompetens samt övrig personals utbildning och erfarenhet. Dessutom måste det i ansökan beskrivas hur fortbildning och kompetensutveckling av anställda ska ske samt utformning av extern handledning och handledarens kompetens. 8

9 Kommuner och landsting som vill driva motsvarande verksamhet behöver inte tillstånd, men är skyldiga att anmäla verksamheten för registrering (Socialstyrelsen, ). Med hänvisning till socialstyrelsens krav på LSS-verksamhet skriver Bergstrand (2009) att god kvalitet bland annat innebär att personalen har lämplig utbildning och/eller erfarenhet. Det innebär även att arbetsgivarens måste ha en väl fungerande arbetsledning och ett medvetet och genomtänkt arbetssätt. Kvalitetskraven gäller såväl privat som kommunal verksamhet. Den assistanssamordnare som anlitas har arbetsgivaransvar gentemot de personliga assistenterna. Det innebär att samordnaren skall se till att arbetsmiljön är god, att hjälpmedel finns och att det finns möjlighet till att fortbilda och handleda personalen (Bergstrand, 2009). En person som får insatser enligt LSS har rätt till en individuell plan. I den individuella planen, som upprättas tillsammans med brukaren, ska beslut och planerade insatser anges. Planen ska ha sin utgångspunkt i personens egna önskemål och om det finns flera huvudmän bör alla insatser tas upp. Ansvaret för att samordna insatserna i den individuella planen ligger hos kommunen (Socialstyrelsen, 2007). Arbetsledning Ledarens uppgift, enligt Nilsson (1998), är att organisera, planera och leda verksamheten. Han menar också att ledarrollen påverkar hur organisationen ser ut. En arbetsledare ansvarar för att energin inom företaget hamnar rätt. Nilsson anser vidare att det är ledarens ansvar att ge alla delar inom organisationen lika mycket uppmärksamhet och se hur de samverkar. En bra ledare har förmåga att skapa positiva relationer som kännetecknas av hänsyn och förtroende. Scherp och Scherp (2007) menar att ledarens viktigaste uppgift är att skapa förståelse för uppdraget hos medarbetarna. Då kan det skapas en gemensam vision som är viktig att hålla levande genom ständiga diskussioner. Sandberg och Targama (1998) menar att ett klassiskt problem är att synliggöra kompetens och att man i många företag överlåter kompetensutvecklingen åt de anställda. Arbetsledarna har ofta dålig kunskap om de anställdas kompetens och de får, enligt författarna, svårt att påverka effektivitet, produktivitet och utveckling. Arbetsledaren behöver förståelse för vad som är mänsklig kompetens för att kunna utveckla den. Som arbetsledare är det svårt att leda lärandet 9

10 till utveckling och förändring av förståelse. Ledningen bör skapa ett klimat som ökar förutsättningarna för nya tankegångar och ger personalen nya infallsvinklar. Bolman och Deal (2005) beskriver hur olika typer av ledarskap påverkar en organisation. Enligt dem finns det fyra perspektiv på ledarskap. För att bli en god organisation menar författarna att man bör agera utifrån olika perspektiv i olika situationer. Komplexa arbetsuppgifter kräver olika perspektiv för att skapa helhetssyn. Här följer en kortfattad beskrivning av de olika perspektiven. strukturellt perspektiv Man menar att i det strukturella perspektivet ligger fokus på organisationens uppbyggnad och de mål man jobbar mot. Inom den strukturella kulturen är arbetsuppgifterna specialiserade och individuella. De anställda jobbar var för sig och det finns sällan någon helhetssyn vilket innebär att problem kan uppstå när enhet ska bli helhet. Bolman och Deal menar att alla organisationer behöver ett visst mått av struktur för att fungera. human resource perspektiv Organisationens filosofi är att individernas förmåga fullt utnyttjas om de finner mening i sitt arbete. Det gynnar organisationen när de anställdas kompetens blir tydlig. Man vill att personalen ska vara engagerad vilket man tror blir resultatet av bland annat bra löner, anställningstrygghet och fortbildning. Man lägger stor vikt på det sociala samspelet mellan anställda eftersom det anses påverka produktivitet och effektivitet. HR-organisationer tror på personalens medbestämmande och man har en långsiktig tanke kring personalen. politiskt perspektiv I en organisation med politiskt perspektiv växer mål och struktur fram ur förhandlingar mellan olika intressegrupper. Maktutövning är vardag och de anställda ska verkställa de styrandes beslut. Bolman och Deal skriver att alla organisationer är politiska men har olika typ av politik. Om organisationen blir en arena för konkurrens mellan grupper kan en stark politisk kultur uppstå. Det uppstår då svängningar mellan tider av samarbete och tider av hård konkurrens. 10

11 symboliskt perspektiv Inom en organisation där det viktiga inte är vad som händer utan istället händelsernas innebörd kan symboler få stor betydelse. Händelser får olika mening utifrån hur olika personer uppfattar situationen. För att hantera osäkerheten som uppstår skapar organisationen symboler i form av gemensamma ceremonier och historier vilket ger de anställda glädje, hopp och tro. Kulturen, dvs. de symboler och värderingar som uppstår, håller samman organisationen. Man skapar inom organisationen ritualer som skapar en stark gemenskap som kan bidra till goda prestationer. Personliga assistenters yrkesroll Inom sjukvård och pedagogisk verksamhet har man försökt undersöka och tolka vad kompetens är. Man har kommit fram till att kompetensen är beroende av den anställdes förståelse för sitt arbete, skriver Sandberg och Targama (1998). De menar att mänsklig kompetens är viktig att synliggöra. Med mänsklig kompetens menas de kunskaper och färdigheter som någon visar i praktisk handling. Nilsson (1998) menar att kunskap ger identitet vilket i sin tur ger trygghet och en plattform att stå på. Enligt Killén (2008) blir den anställdes bild av sin yrkesidentitet en ram för vardagliga arbetsuppgifter. För att utveckla en yrkesidentitet behöver vi känna att målsättningarna för arbetet är meningsfulla. Den anställde behöver vara medveten om sin egen kompetens och profession. Nilsson skriver att kompetens ger kvalitet och hjälper oss till professionalitet. Kvalitet innebär att vi utför vårt arbete med omsorg. Killén (2008) skriver att yrkesidentitet handlar om att förstå yrkesrollen och dess funktion. En professionell yrkesutövare behärskar rollen och funktionen. För att utveckla en förståelse för arbetet krävs reflektion för att medvetandegöra såväl vår förståelse av arbetet som av förståelsen av vår förståelse, menar Sandberg och Targama (1998). Reflektion kan enligt dem innebära: självreflektion, dvs. att man utanför arbetssituationen reflekterar kring sitt arbete 11

12 att man genom dialog med kollegor reflekterar kring sin egen och andras förståelse kring samma arbete att man genom att läsa forskning skapar distans och härigenom reflekterar över sitt arbete Orlenius (2001) skriver att yrkesidentitet är väldigt personlig. Kritik mot yrkesrollen kan därför uppfattas som personlig kritik. Det är viktigt att en arbetsledare hanterar anställda med respekt för både personen och hennes kompetens. Selander m fl. (1989) skriver att det finns en mängd förklaringar av ordet profession. Några exempel är; fackutbildad, yrkesmässig. Selander menar att ett sätt att se på profession är att det innebär yrkeskonkret kunskap, att professionen har egen kultur, att det finns möjlighet att förvärva yrkets kompetens. Att sträva efter att synliggöra ett yrkes kompetens eller en profession, menar Selander, kan vara i syfte att få förhandlingsstyrka vad gäller löner arbetstider mm. En annan anledning är att få kontroll över yrkeskunskapen. Svensson skriver i Selander m fl. (1989) att en gemenskap gentemot omgivningen gör att en yrkeskategori kan mobilisera sig i frågor som rör yrket. Svensson menar också att för en yrkeskategori är det viktigt att tydliggöra teoretisk kunskap som är specifik för deras arbete utöver de praktiska färdigheterna. Det beskrivs även att kompetens kan innebära erfarenhet såväl i livet som inom yrket vilket anses lika värdefullt som teoretisk kunskap. I likhet med Sandberg och Targama anser Svensson att det är viktigt att hitta en arena för samtal kring sina arbetsuppgifter, att ge varandra stöd och råd och att ge möjlighet att profilera sin yrkesidentitet. Svensson beskriver olika typer av kunskap, t ex förtrogenhetskunskap dvs. kunskap som visar sig i praktisk handling. Dessa kan vara svåra att formulera i ord och är därför lättare att visa genom handling. Svensson hänvisar till en undersökning som har visat att stora delar av kunskaper visar sig i utförandet. Då krävs det mycket praktik innan man tillägnat sig yrkeskunskaper. Nilsson (1998) menar att vi behöver känna ett behov av att utveckla vår kunskap i vardagliga situationer för att ta in ny i information. Scherp och Scherp (2007) menar att traditionell kompetensutveckling oftast inte räcker för förändring utan att det även krävs utrymme för utveckling i det dagliga arbetet. 12

13 Kvaliteten på utvecklingen styrs av hur organisationen ger utrymme för bland annat reflektion. Tiden för reflektion bör systematiskt ske i grupp, menar Scherp och Scherp (2007). Även Sandberg och Targama (1998) menar att det är en viktigt med reflektion och dialog med andra inom samma verksamhet. Utifrån dialogen kan det ske en utveckling av förståelsen för arbetet. Sandberg och Targama menar att detta är den viktigaste formen av kompetensutveckling. För att kunna utvecklas krävs omfattande erfarenhet av verksamheten och kunskap om den. Scherp och Scherp (2007) skriver om dialogens betydelse. Dialogen bygger upp en förståelse för varandra till skillnad från diskussionen som mer handlar om att övertyga den andra parten. Scherp och Scherp anser att dialogen är ett sätt att närma sig förståelse för omvärlden och att se konsekvenser av olika förhållningssätt. En metod för kompetensutveckling kan vara handledning. Genom handledning i dialogform kan personliga assistenter ges möjlighet till reflektion. Gjems (1997) skriver att handledning kan vara ett redskap för kompetensutveckling. Om handledningens mål ska vara kompetensutveckling är syftet att öka kvaliteten på arbetsinsatsen. Under handledningen ska det utvecklas ett helhetsperspektiv som utgår från relationer och sammanhang. Handledning i grupp är, enligt Gjems (1997), en fördel då deltagarna identifierar sig med och lär av varandra. Handledningsgruppen kan ge varandra stöd och uppmuntran. Sandberg och Targama (1998) menar att genom reflektion och likartad förståelse för det gemensamma arbetet får personalen förståelse för varandras individuella kompetens samtidigt som det skapas en kollektiv. Gjems (1997) menar att ett syfte med handledning kan vara att försöka inta en subjektiv position där deltagarna ges möjlighet att se på sitt arbete utifrån nya vinklar. Handledning innebär, enligt Killén (2008), att man genom metodiskt arbete lär sig sin professions grunder och utvecklar en yrkesidentitet. Under handledning ges personen möjlighet att reflektera kring och klargöra sina känslor och attityder. Killén skriver att personal inom sjukvård har förstått vikten av ett helhetsperspektiv på patienter. För att kunna utveckla förmåga till helhetstänkande menar hon att man behöver tid till reflektion vilket kan ske under handledning. 13

14 Värdegrund Orlenius (2001) försöker beskriva vad man menar med värdegrund, vilket alla i skolans verksamhet ska utgå från enligt Lpo 94. I Lpo 94 står att skolans uppgift är att förmedla värden som vårt samhälle vilar på. Dessa värden är människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga. Enligt Orlenius (2001) är värdegrunden de normer och värderingar som styr vår moral. I det ingår tolerans, förståelse och respekt för andra vilket också innebär att vi ser på alla människor med lika värde och att alla har rätt till frihet. Orlenius (2001) ställer frågan om det är möjligt att förändra en persons grundläggande värderingar. Han menar att det inte räcker med information utan att våra föreställningar behöver utmanas. Då synliggörs vårt tyckande och ställs i relation till teorier. I handledningssituationer kan handledaren utmana deltagarna för att ge dem möjlighet att se samband och konsekvenser, menar Gjems (1997). Deltagarna utmanas genom att föreställa sig en situation ur någon annan synvinkel än sin egen. Det kan leda till att förståelsen förändras. Utmanande frågor under handledning kräver ett tryggt klimat. Personlig assistans i skolan Socialstyrelsen hänvisar till ett rättsfall där det i regeringsrätten fastslogs att man genom LSS kan ha personlig assistans i skolan. Regeringsrätten menade dock att skolan och läraren har det pedagogiska ansvaret. Vilka uppgifter assistenten har i skolan är däremot inte tydligt beskrivet i gällande författningar, skriver Socialstyrelsen (2005). Bergstrand (2009) skriver att skolan har ansvar för det specialpedagogiska stödet för barn med funktionshinder. Om assistenten följer barnet i skolan är assistentens uppgifter, utifrån LSS-lagen, att hjälpa barnet med den dagliga livsföringen. Bergstrand medger att det kan vara svårt att se klara gränser i stödåtgärder mellan assistentens ansvar och skolans ansvar. Även Socialstyrelsen (2005) menar att det saknas en samsyn mellan olika verksamheter kring assistenters uppgifter. 14

15 Om en elev är beviljad insats enligt LSS är det viktigt att ansvariga i skolan samarbetar med elevens LSS-handläggare för att samordna skolans plan för eleven med den individuella planen som är handläggarens ansvar. Socialstyrelsen menar att samarbete mellan olika verksamheter krävs för att ett barns behov ska tillgodoses genom assistans. Socialstyrelsen skriver att man på organisatorisk nivå bör ha gemensamma riktlinjer för hur assistansen ska utformas. Det kräver samordning vilket i sin tur kräver gemensam planering och gemensamma mål. Om samordningen brister försvåras helhetsperspektivet, både för individen och för personal i olika verksamheter. Den assistansberättigades individuella plan, enligt LSS, och skolans individuella utvecklingsplan (IUP) görs ofta utan kunskap om varandras mål. De olika verksamheterna bör försöka se varandras styrkor och ta tillvara på varandras kompetens i stället för att konkurrera, skriver Socialstyrelsen (2005). 15

16 Problemformulering, syfte och frågeställningar De stora frågeställningarna handlar om hur arbetsgivarens roll gentemot de personliga assistenterna ser ut och vilket ansvar de tar för sina anställda utifrån såväl arbetsgivarnas eget perspektiv somt ur specialpedagogernas perspektiv. Intressant är också huruvida det finns skillnader i arbetsledningen av assistenterna beroende på vem som är huvudman. Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan. Utifrån problemformulering och syfte vill jag söka svar på fyra frågeställningar. Hur ser arbetsgivare respektive specialpedagoger på arbetsledning av personliga assistenter personliga assistenters arbetsuppgifter personliga assistenters värdegrund personliga assistenter i skola 16

17 Metodologiska överväganden Jag har valt att göra en kvalitativ studie, med hjälp av intervjuer med arbetsledare av personliga assistenter samt specialpedagoger, då jag eftersträvar en djupare förståelse av problematiken kring arbetsledning av personliga assistenter. En mer utförlig beskrivning kring intervjuer följer senare. Enligt Holme och Solvang (1997) syftar en kvalitativ undersökning till en djupare förståelse kring området vi studerar och Thurén (2007) menar att en kvalitativ studie ger möjlighet till fördjupning i enstaka händelser och detaljer. En kvalitativ undersökning söker förståelse ur de intervjuades synvinkel och försöker se innebörden av människors erfarenheter (Kvale, 1997). Studien har influenser av grounded theory, en metod jag kortfattat beskriver nedan. I begynnelsen var min avsikt att fokusera på relationer i klassrummet där möten sker mellan specialpedagoger, personliga assistenter och elever. Tanken var att intervjua assistenter och specialpedagoger för att få deras uppfattning om hur det fungerar att arbeta med samma barn men med olika arbetsgivare. Utöver detta ville jag göra observationer av klassrumssituationer. Detta skulle senare relateras till bland annat respektive yrkesgrupps arbetsbeskrivning. Jag fick stora svårigheter med att få tillgång till en undersökningsgrupp. De kontakter jag hade drog sig ur ganska sent och jag tvingades ändra fokus på problemet. Nu tycker jag trots allt att det fanns en mening med förändringen då mina centrala frågeställningar kom att röra sig om hur saker och ting fungerar på organisationsnivå. Ska arbetssituationen utvecklas för specialpedagoger och personliga assistenter tror jag att det är på den organisatoriska nivån man ska agera. Grounded theory Mitt metodval har influerats av grounded theory. Som renodlad metod innebär det att man arbetar i olika förutbestämda steg från datainsamling till teoretisering. Metoden strävar efter att inte ha förutfattade meningar vid starten för att undvika datafiltrering utifrån uppfattningar. Starrin m.fl. (1991) menar att forskare riskerar att låsa sig vid vissa idéer vilket kommer att påverka resultatet. 17

18 Målet med metoden är att utifrån ett empiriskt material generera nya teorier. När det empiriska materialet analyseras försöker man finna koder eller mönster. Koderna eller kategoriseringarna lyfter empirin från data till tolkningar som kan bli en ny teori och jämföras med tidigare forskning. Hermeneutiskt förhållningssätt Det finns utöver grounded theory hermeneutiska toner i undersökningen. En hermeneutisk undersökning försöker beskriva ett problem och innebörden av det, utan att därför tro att det bara finns en sanning. Förklaringsnivån inom hermeneutiken handlar om innebörder i texter, utsagor eller handlingar. Möjligheterna med en hermeneutisk undersökning är att man undersöker utifrån olika infallsvinklar. Ett ämne måste studeras ur flera aspekter och olika perspektiv anses lika betydelsefulla. Tolkningar är analysredskap och företeelser förklaras genom vår vardagsförståelse. Metoden används vid studier som inte kan besvaras genom orsak - verkan. Svårigheten med en hermeneutisk undersökning är att ha en tillräckligt tydlig forskningsprocess för att kunna möjliggöra kritik. När man arbetar med tolkningar kan man fundera över om det finns en verklighet i det som tolkats eller om det enbart är forskarens förförståelse som styr resultaten (Thurén, 1991). Induktiv forskning Enligt Thurén (1991) bygger induktiv forskning på en empirisk undersökning. Den empiriska undersökningen, intervjuer med arbetsgivare och specialpedagoger, skapar en bild av hur de ser på arbetsledning av personliga assistenter och utifrån det sker tolkningar Tillvägagångssätt Min empiriska undersökning har genomförts genom intervjuer med tre privata arbetsgivare för personliga assistenter. Härutöver har jag gjort intervju med två enhetschefer med arbetsledaransvar för personliga assistenter inom kommunal LSS-verksamhet. Dessutom har 18

19 jag gjort en parintervju med två specialpedagoger med mångårig erfarenhet av arbete med elever med personlig assistans. De båda specialpedagogerna var väldigt överens om hur de uppfattar arbetssituationen. Det visar sig i resultatdelen genom att jag inte skiljer dem åt utan benämner dem specialpedagog. Syftet med intervjuer med arbetsgivare åt personliga assistenter var att skapa en bild av hur de agerar som arbetsgivare utifrån tre teman; introduktion av nyanställda assistenter, utbildning/fortbildning av personliga assistenter samt handledning av personliga assistenter Under intervjuerna gjordes ljudupptagningar vilka senare transkriberades. Genom att koda utskrifterna, med olika färger för respektive tema som framkom, fick jag ett rikt informationsmaterial. Det har analyserats för att se likheter och skillnader mellan olika arbetsgivare från såväl arbetsgivarnas som specialpedagogernas perspektiv. I analysen gör jag sannolika antaganden kring hur arbetsgivarna ser på sitt ansvar för de anställda. Vid intervjun med specialpedagogerna strukturerade jag frågor som skulle knyta an till de teman jag använt under intervjuerna med arbetsgivarna. Intervjun med specialpedagogerna utvecklades dock till ett samtal där de talade fritt. De flesta frågorna besvarades utan styrning från mig. För att hålla ihop intervjun så att den inte skulle sväva ut stannade jag upp några gånger och bad om att få sammanfatta vad de sagt. Det gav mig möjlighet att stämma av att jag behandlat alla frågeställningar och att jag uppfattat specialpedagogerna rätt. Dessutom gav det dem möjlighet att korrigera sina uttalanden. Intervjuer Enligt Kvale (2009) kräver intervjuer ett tydligt mål och syfte med undersökningen. Basen för intervjuer är en teoretisk förståelse för det som ska undersökas. Intervjuer kan, enligt Kvale, ha ett undersökande syfte. Den är då öppen och svagt strukturerad och försöker hitta nya 19

20 infallsvinklar och ny information. Intervjuer kan också pröva hypoteser och är då mer strukturerade och används till exempel vid jämförande studier. Intervjuerna har gett information om hur arbetsgivarna ser på sitt arbetsledande ansvar och hur det fungerar i praktiken, genom öppna frågor. Samtidigt ville jag kunna göra jämförelser mellan arbetsgivarnas syn på arbetsledning och information utifrån litteraturen. Vissa frågeställningar kräver mer öppenhet än andra, mer strukturerade, frågor som ska generera jämförelser. Strukturerade frågor kan användas i inledningen för att sedan övergå till en öppen och samtalsliknande intervju med lägre grad av struktur. Den strukturerade delen av intervjuerna med arbetsgivarna var det Kvale (2009) kallar semistrukturerade vilket innebär färdiga frågeställningar. Syftet med det var att jag vill ha tydliga svar, som kan jämföras, kring hur organisationen ser ut, vilken information eller utbildning som ges till de personliga assistenterna vid anställningen och hur kontakten mellan arbetsgivarna och de anställda ser ut. Urval Urvalet har skett utifrån en sökning av ledigförklarade tjänster för personliga assistenter på Arbetsförmedlingens platsbank. Risken med sökningen på platsbanken är att det är arbetsgivare med hög personalomsättning som kontaktats. Det finns en risk att urvalet inte är representativt för alla assistansbolag. Efter den första sökningen tog jag kontakt med många olika assistansbolag för att be om tid för en intervju. En del var inte intresserade av att medverka utan att man angav skäl. En tolkning av bortfallet skulle kunna vara att man tycker att frågeställningarna kring hur man fungerar som arbetsledare är obekväma. Därefter inhämtade jag information på respektive assistansbolags hemsida för att bilda mig en uppfattning om bolagets storlek och för att få kännedom om antalet kunder och anställda assistenter. Syftet var att få möjlighet att intervjua företrädare för bolag av olika storlekar för att eventuellt se skillnader mellan hur man fungerar som arbetsgivare beroende på företagets storlek. För att verkligen kunna dra slutsatser kring hur assistansbolagens storlek påverkar arbetsgivarrollen behöver man troligen göra flera intervjuer med företrädare för bolag med likartat antal anställda. 20

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter

Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Ditt liv, Dina val, Dina rättigheter Spira Assistans skapar Möjligheter Spira Assistans AB Org.nr 556815 4305 info@spiraassistans.se 040-15 66 85 2 Innehåll Presentation 5 Dina kontaktpersoner 10 Arbetsmiljö

Läs mer

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén

Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Arbetsplats/Projektdeltagare: LSS-verksamheten i Bollebygds kommun Stefan Modén Val av frågeställning/medborgarprocess LSS-insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Kartläggning av beslut enligt LSS

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS

UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL PERSONLIG ASSISTANS Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll Personlig assistans består av just dessa två delar, uppdraget och yrkesrollen. Det är en beskrivning

Läs mer

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS.

Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Nordmalings kommun 914 81 NORDMALING Tfn 0930-140 00 www.nordmaling.se Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Lagen börjar med personkretsen. Det är de personer som har rätt till hjälp.

Läs mer

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun

Personlig assistans. leva som alla andra. Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Personlig assistans leva som alla andra Förvaltningen för Funktionsstöd Kungsbacka kommun Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Vissa kriterier måste vara uppfyllda för att man ska

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Riktlinjer. Lönekriterier

Riktlinjer. Lönekriterier Riktlinjer Lönekriterier Förord Lönekriterier ger underlag för lönebildning men bidrar också till verksamhetsutveckling. Genom att formulera övergripande lönekriterier vill Luleå kommun hålla den gemensamma

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg

Information om LSS. Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Information om LSS Version 5.1 20150804 Vård- och omsorg Om LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som garanterar personer med omfattande varaktiga funktionshinder

Läs mer

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN

UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN UTVECKLING AV ARBETSPLATSEN Att ha medarbetare som har kunskap och vilja att delta i arbetsplatsens förändrings- och utvecklingsarbete, är en avgörande faktor för en verksamhets framgång och utveckling.

Läs mer

DUKA för en utvecklande arbetsplats

DUKA för en utvecklande arbetsplats DUKA för en utvecklande arbetsplats Förord Sedan Försäkringskassan blev en myndighet den första januari 2005 har vi arbetat intensivt med att skapa myndighetsgemensamma metoder, processer och en gemensam

Läs mer

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans.

Personlig assistans Umeå kommun. Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans Umeå kommun Information till dig som valt Umeå kommun som anordnare av din personliga assistans. Personlig assistans för vuxna Vår vision är att gemensamt skapa det bästa och självklara

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS

VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS VÅRD OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS 1 Innehåll LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade... 4 Vem gäller lagen för?... 4 Rätten till

Läs mer

Organisera assistansen

Organisera assistansen Organisera assistansen Roller och ansvarsområden Sedan assistansreformen genomfördes har den personliga assistansen präglats av en mycket hög uppskattning bland de assistansberättigade. Allt tyder också

Läs mer

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107

Värdegrund SHG. Grundvärden, vision, handlingsprinciper. Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Värdegrund SHG Grundvärden, vision, handlingsprinciper Fastställd 2013-11-20 Ver.2 reviderad 140107 Innehåll VÄRDEGRUNDEN SHG... 2 GRUNDVÄRDEN... 2 Respekt... 2 Värdighet... 3 Välbefinnande... 3 Bemötande...

Läs mer

LSS Information för personer med funktionsnedsättning

LSS Information för personer med funktionsnedsättning LSS Information för personer med funktionsnedsättning Information från Socialkontoret i Danderyd om insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS LSS Lagen om stöd och service

Läs mer

Värdegrund - att göra gott för den enskilde

Värdegrund - att göra gott för den enskilde Värdegrundsdokumentet är framarbetat av och för socialförvaltningen i Degerfors kommun, samt antaget av socialnämnden 2012-10-10. Text: Jeanette Karlsson och Sture Gustafsson. Illustrationer: Bo Qvist

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS

Vår värdegrund. Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Vår värdegrund Linköpings kommunala utförare Ao LSS/LASS Goda levnadsvillkor och god etik! Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som ska garantera funktionshindrade

Läs mer

Stöd till personer med funktionsnedsättning

Stöd till personer med funktionsnedsättning Stöd till personer med funktionsnedsättning i Lessebo kommun Stöd till personer med funktionsnedsättning Omsorgen om personer med funktionsnedsättning (OF) erbjuder en rad olika stöd till personer med

Läs mer

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Här kan du läsa om... Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Här kan du läsa om... LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade "Det rör sig inte om människor med särskilda behov, utan om människor med alldeles vanliga, normala behov som måste tillgodoses

Läs mer

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är en rättighetslag. De som tillhör någon av lagens tre personkretsar kan få rätt till

Läs mer

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01

Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Erbjudande när Kramfors kommun nyttjas som anordnare av personlig assistans bilaga till avtal om personlig assistans uppdaterad senast 2009-03-01 Kramfors kommun som assistansanordnare När Du väljer Kramfors

Läs mer

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun

Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter. Åstorps Kommun Information om Handikappomsorgen/LSS Mottagningssekreterare kontaktuppgiter i Åstorps kommun Varje individ ska mötas med värdighet och respekt med utgångspunkt i att stärka den egna förmågan. Åstorps Kommun

Läs mer

Human Resources riktning vision 2020

Human Resources riktning vision 2020 Human Resources riktning vision 2020 Riktlinje för Halmstads kommuns personalpolitik 2010-2014 Vi har en vision! Halmstads kommuns medarbetare har till uppgift att utveckla Halmstad som hemstad, kunskapsstad

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11

Värdegrund. för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun. Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27. Reviderad 2011-05-11 Värdegrund för Socialnämndens verksamheter i Kungsörs kommun Fastställd av Socialnämnden 2006-03-27 Reviderad 2011-05-11 Värdegrund Värdegrunden anger de värderingar som ska vara vägledande för ett gott

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Innehållsförteckning LSS - Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vem gäller lagen för?... 1 Tio rättigheter/insatser... 2 1. Rådgivning

Läs mer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer

Omsorg om funktionshindrade. Information och stödformer Omsorg om funktionshindrade Information och stödformer Vård och omsorg om de som lever med funktionshinder Det handlar egentligen inte om människor med särskilda behov utan om människor med alldeles vanliga

Läs mer

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL

Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Hälso- och sjukvårdslagen, HSL Juridik för handläggare inom barn- och ungdomsvården Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Hälso- och sjukvårdslagen, HSL 2010-04-22 BasUt SoL Hjälpbehövande medborgare Soc tjänsten

Läs mer

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen LSS-Lagen om särskilt stöd och service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Genom LSS kan personer med omfattande funktionshinder få möjlighet till stöd

Läs mer

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer?

Omvårdnad, Fritid och kultur. Vad kostar det att få hjälp? Så här klagar du. Vem ger hjälpen? Vill du veta mer? Omvårdnad, Fritid och kultur Personer med funktionshinder kan bo i bostäder där det finns personal. Personalen hjälper till med det praktiska. Men personalen ska också ge god vård. En människa som får

Läs mer

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA

ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA ETT MÄNSKLIGARE SAMHÄLLE FÖR ALLA Chefs- och medarbetarpolicy för Stockholms Stadsmission Antagen av Stockholms Stadsmissions och Stadsmissionens Skolstiftelses styrelser 2011-02-21 Dokumentansvarig: Personalchef

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade - Kan sökas av funktionsnedsatta i alla åldrar Rev nov 2014 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Den första januari 1994

Läs mer

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178

Information om. LSS- Lagen. stöd och service till vissa. funktionshindrade. Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Telefonnummer: LSS-handläggare Tina Persson 0240-66 0178 Avdelningschef LSS Agneta Stabforsmo 0240-66 03 25 SMEDJEBACKENS KOMMUN Socialförvaltningen LSS-avdelningen Information om LSS- Lagen om När Du

Läs mer

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal

Manual för Resultat- och utvecklingssamtal Manual för Resultat- och utvecklingssamtal CHEFER Namn Datum Resultat- och utvecklingssamtal I resultat- och utvecklingssamtalet formulerar närmaste chef och medarbetaren de krav och förväntningar som

Läs mer

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? Lagen om stöd och service till vissa människor med funktionsnedsättning, är

Läs mer

Policys. Vård och omsorg

Policys. Vård och omsorg LEDNINGSSYSTEM FÖR KVALITET Policys Vård och omsorg 2010/2011 Antagen av vård- och omsorgsnämnden 2010-08-26 ( 65) Reviderad av vård- och omsorgsnämnden 2013-12-19 (Policy för insatser och vårdåtgärder)

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET LAG OM STÖD OCH SERVICE TILL VISSA FUNKTIONSHINDRADE (LSS) LSS är en rättighetslag som ska garantera personer med stora

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling

Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Handledning i arbetet att motverka kränkande särbehandling Definition Återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda medarbetare eller chefer på ett kränkande sätt

Läs mer

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313

LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 CARPE Minnesanteckningar Sida 1 (7) 2014-03-17 LEDARSKAP-MEDARBETARSKAP 140313 Inledning Jansje hälsade välkommen och inledde dagen. Dagen om Ledarskap och medarbetarskap är en fortsättning på förmiddagen

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS

Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Kompetens hos personal som arbetar med stöd, service och omsorg till personer med funktionsnedsättning enligt SoL och LSS Carpes nationella konferens 14 mars 2012 Vägledning för arbetsgivare Ulla Essén

Läs mer

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Social sektor. Leva som andra. - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Social sektor Leva som andra - information om LSS - Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Det är en lag

Läs mer

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL

Personlig assistans Skellefteå kommun AVTAL - personlig assistans För dig med funktionsnedsättning ger personlig assistans från en stor frihet. Tillsammans med dig utformar vi ett stöd som ökar dina möjligheter till ett självständigt och meningsfullt

Läs mer

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Sollefteå kommun Individ- och omsorgsförvaltningen Information om vad lagen innebär och hur det går till vid ansökan om insats Vart vänder man

Läs mer

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra

OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS. - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade. En lag om rätten att leva som andra OCKELBO KOMMUN Socialförvaltningen LSS - lagen om stöd & service till vissa funktionshindrade En lag om rätten att leva som andra Vad är LSS? LSS-lagen är en rättighetslag om stöd och service till vissa

Läs mer

Utbildningar våren 2014

Utbildningar våren 2014 Utbildningar våren 2014 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/2 & 14/5, Göteborg 26/3 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 10/4, Göteborg 15/4 KONDUKTIV PEDAGOGIK

Läs mer

information om LSS VERKSAMHETEN

information om LSS VERKSAMHETEN information om LSS VERKSAMHETEN LSS Lagen om stöd och service till vissa personer med funktionsnedsättning LSS ger vissa personer med funktionsnedsättning särskilda rättigheter genom tio olika insatser.

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare

IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare IfAs Frågeguide inför val av assistansanordnare Det är mycket att tänka på vid val av assistansanordnare och det är viktigt med hög kvalitet på assistansen. Genom IfA kan en verksamhet ansöka om IfA-godkännande.

Läs mer

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun!

Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Välkommen som ny stödfamilj i Jönköpings kommun! Information till uppdragstagare i Funktionshinderomsorgen 2011-05-25 Innehållsförteckning Organisationsbeskrivning... 1 Målgrupp...1 Rättigheter för personer

Läs mer

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun

LSS. Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun S O C I A L F Ö RVA LT N I N G E N I H U D D I N G E LSS Lagen om Stöd och Service till vissa funktionshindrade för dig som bor i Huddinge kommun Vart vänder jag mig? Du som bor i Huddinge kommun och

Läs mer

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4

P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 1 Författningssamling Antagen av kommunfullmäktige: 21 november 2005 Reviderad: P E R S O N A L P O L I T I S K T P R O G R A M 2 0 0 6-2 0 1 4 I din hand håller du Sävsjö kommuns personalpolitiska program.

Läs mer

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Grindstugans förskola 2011. Inledning I skollagen och i läroplanerna slås det fast att den svenska förskolan och skolan vilar på demokratisk grund.

Läs mer

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder.

Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Informationsbroschyr till dig som har ett funktionshinder. Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade (LSS) är en rättighetslag som

Läs mer

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF

Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge. Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Den nationella värdegrunden för äldreomsorg Den lokala värdighetsgarantin för äldreomsorgen i Huddinge Erika Svärdh, kommunikationschef, SÄF Nationell värdegrund i socialtjänstlagen Den 1 januari 2011

Läs mer

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS

Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Information om Insatser för vissa funktionshindrade enligt LSS Stöd och service till vissa funktionshindrade enligt LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ger människor med vissa

Läs mer

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade

Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Socialförvaltningen Insatsen kontaktperson enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148. Övertagen av socialnämnden 2012-09-01.

Läs mer

Utbildningar hösten 2013

Utbildningar hösten 2013 Utbildningar hösten 2013 INNEHÅLLSFÖRTECKNING VÅRA UTBILDNINGAR...3 ASSISTENTUTBILDNING...4 Stockholm 5/11, Göteborg 17/9 ARBETSLEDARUTBILDNING...5 Stockholm 15/10, Göteborg 1/10 KONDUKTIV PEDAGOGIK 1...6

Läs mer

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision

Ledarskap i äldreomsorgen. En rapport från Kommunal och Vision Ledarskap i äldreomsorgen En rapport från Kommunal och Vision Innehållsförteckning Förord 4 Inledning 5 Hur upplever cheferna förutsättningarna för ledarskap? 6 Vad anser medarbetarna? 7 Slutsatser och

Läs mer

Information om stöd och service

Information om stöd och service Information om stöd och service Information om stöd och service enligt LSS Socialförvaltningen informerar Vad är LSS? LSS betyder lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Socialnämnden ska

Läs mer

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?

1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan

Läs mer

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN

STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN Stöd & Service STÖD OCH SERVICE FRÅN HANDIKAPPFÖRVALTNINGEN STÖD OCH SERVICE till dig som har en psykisk funktionsnedsättning -Team Psykiatri- STÖD OCH SERVICE till dig som har en intellektuell funktionsnedsättning

Läs mer

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun

Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!

Läs mer

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS)

Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Socialförvaltningen Insatsen ledsagarservice enligt lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Tjänstedeklaration Beslutad av omsorgsnämnden 2011-12-15, 148 Övertagen av socialnämnden 2012-09-01

Läs mer

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Övertorneå kommun. Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Övertorneå kommun Socialtjänsten Övertorneå Kommun informerar om: LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Alla personer med funktionsvariation har, vid behov, möjlighet till stöd och

Läs mer

Arbetsgivarpolitiskt

Arbetsgivarpolitiskt Arbetsgivarpolitiskt Innehåll Medarbetarskap... 7 Ledarskap... 9 Arbetsmiljö...11 Hälsa...13 Jämställdhet...15 Kompetensförsörjning...17 Lönepolitik...19 Mångfald...21 Arbetsgivarpolitiskt program Ljungby

Läs mer

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för

* Ledsagarservice * Korttidstillsyn för skolungdomar * Kontaktperson * Boende i familjehem eller i bostad med särskild service för * Ledsagarservice Ledsagare är en person som är anställd av kommunen och som kan följa med ex till badhus, affär, läkare, bio och promenader. Servicen skall anpassas efter den enskildes behov. Den som

Läs mer

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning

LSS-omsorgen. Det här kan du som har funktionsnedsättning LSS-omsorgen Det här kan du som har funktionsnedsättning få hjälp med Genom LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) kan personer med omfattande funktionsnedsättningar få möjlighet

Läs mer

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun

STYRDOKUMENT. Personalpolitiskt. styrdokument. för Hudiksvalls kommun STYRDOKUMENT Personalpolitiskt styrdokument för Hudiksvalls kommun Kommunen Hudiksvalls kommun ska vara en bra kommun att leva och verka i. Därför är det viktigt att vi har en kommunal verksamhet som kännetecknas

Läs mer

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS

VÄRNAMO KOMMUN. informerar om LSS VÄRNAMO KOMMUN informerar om LSS Vad är LSS? LSS betyder Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade. Syftet med LSS är att ge människor med funktionshinder möjlighet att leva som andra. Insatser

Läs mer

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD

LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD M Ö L N D A L S S T A D LÖNEPOLICY FÖR MÖLNDALS STAD Utarbetad i samverkan och godkänd av kommunstyrelsen den 1 februari 2006 PERSONALKONTORET 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 3 2. POLICY 3 2.1 Grundläggande

Läs mer

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola.

Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplan för att främja likabehandling samt förebygga diskriminering, trakasserier och kränkande behandling vid Sätuna förskola. Handlingsplanen gäller för barn och personal vid Sätuna förskola. Planen

Läs mer

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan

Arbetsmiljö. för chefer. Ett utbildnings- och faktamaterial. Prevent. 3:e upplagan Arbetsmiljö för chefer Ett utbildnings- och faktamaterial Prevent 3:e upplagan Prevent är en ideell förening inom arbetsmiljöområdet med Svenskt Näringsliv, LO och PTK som huvudmän. Vår uppgift är att

Läs mer

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS

Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS 2004-01-13 Individuell plan enligt Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS Inledning Denna lathund har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna (FUB) och Riksföreningen

Läs mer

Personlig assistans Kvalitet i bemötande

Personlig assistans Kvalitet i bemötande Revisionsrapport Personlig assistans Kvalitet i bemötande och rätt insatser Christel Eriksson Cert. Kommunal revisor Mars 2014 Sammanfattning har fått de förtroendevalda revisorerna i Halmstads kommuns

Läs mer

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan

Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Plan mot kränkande behandling och likabehandlingsplan Kinnarpsskolan 2015-09- 16 Kunskap för framtiden Livsstil Engagemang Kompetens Skolans trygghetsgrupp - Tommy Forsberg, rektor - Göran Fagerblom, kurator

Läs mer

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet.

Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. Kapitel: Fel! Ingen text med angivet format i dokumentet. 1 Inledning IOGT-NTO-rörelsens personalpolicy har fyra övergripande syften: 1. Alla medarbetare ska väl känna till IOGT-NTO-rörelsens och det egna

Läs mer

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)?

2. Vad har Carpe, enligt din uppfattning, betytt för arbetsgruppen(erna)? Vi har alla tagit del av olika utbildningar mm och uppdaterat oss.man märker av en mer säkare och tryggare arbetsgrupp. se ovan. bredare kunskap Inte så mycket egentligen. Alla har relevant utbildning.

Läs mer

Fredriksdals förskola

Fredriksdals förskola Barn & Skola Fredriksdals förskola Likabehandlingsplan och årlig plan mot kränkande behandling Fredriksdals förskola Läsåret 2013/14 Inledning Att verka för lust, lika värde och delaktighet i förskolan

Läs mer

INLEDNING PERSONALIDÉ

INLEDNING PERSONALIDÉ INLEDNING Det personalpolitiska programmet anger 4H:s principiella inställning i personalfrågor. Programmet redovisar de värderingar som ska ligga till grund för personalfrågornas behandling. Syftet med

Läs mer

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken)

Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Verksamhetsplan korttidshem, Barn & Ungdom (Bäckebro / Engelbrektsgården / Junibacken) Korttidsvistelse utanför det egna hemmet för barn & ungdomar med funktionsnedsättningar 2010 (Utarbetad 2010-02-22)

Läs mer

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000

EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) Kommunal författningssamling Utg: mars 2013 Ers: febr 2000 EKERÖ KOMMUN Nummer: 05:1 Blad: 1(5) PERSONALPOLICY Kommunens framtida utmaningar Ekerö kommer även fortsättningsvis vara en inflyttningskommun dit främst barnfamiljer flyttar. Ökad befolkningsmängd medför

Läs mer

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade

LSS. Till Dig som nu läser denna broschyr! Lag om stöd och service. till vissa funktionshindrade Till Dig som nu läser denna broschyr! Lagen vänder sig till personer i alla åldersgrupper och med olika funktionshinder och livssituationer. Lag om stöd och service LSS till vissa funktionshindrade Lagen

Läs mer

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen

LSS. Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Barn- och utbildningsförvaltningen LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade Barn- och utbildningsförvaltningen Vilka omfattas av lagen? - LSS är en lag om hjälp till personer som har något eller några av dessa funktionshinder:

Läs mer

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar

VÅR ETISKA KOD. Sveriges Skolledarförbund tar ansvar VÅR ETISKA KOD Sveriges Skolledarförbund tar ansvar Yrkesetisk kod för Sveriges Skolledarförbund Skola och utbildning har en avgörande betydelse för samhällets utveckling. Den unga människans skolupplevelser

Läs mer

Policy: Bostad och stöd i bostaden

Policy: Bostad och stöd i bostaden Riksförbundet FUB, för barn, unga och vuxna med utvecklingsstörning Policy: Bostad och stöd i bostaden Allmänna principer: Enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, ska den enskilde

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik 1 Personalpolitisk handlingsplan attraktiv arbetsgivare Ronneby kommun står för stora utmaningar i framtiden. Omvärlden förändras, våra förutsättningar påverkas av många

Läs mer

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola

Årlig plan. mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för. Vrena förskola Årlig plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling för Vrena förskola 2014-2015 1 1.Inledning All personal ska vara insatt i den årliga planen och kunna arbeta utifrån den i det dagliga

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25

Kursens namn: Etik och moral Kurstyp: Standard Valbar: Nej Yh-poäng: 25 Kursens namn: Etik och moral Yh-poäng: 25 Innehåll Etik / moral Bemötande, Förhållningssätt Livsåskådning Religion, etnicitet, kultur, tradition Kommunikation Salutogent förhållningssätt Offentlighet/

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors

PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Fritidshemmet Uddarbo Malungsfors Verksamhetsåret 2013/2014 Inledning Planen mot diskriminering och kränkande behandling handlar om att främja elevers lika

Läs mer