Sammanställning av den första Utvärderingen/uppföljningen av ÖLA 00 med Lärarnas Samverkansråd
|
|
- Mikael Hermansson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Förhandlingssektionen Ken Johnsson PM 1 (7) Sammanställning av den första Utvärderingen/uppföljningen av ÖLA 00 med Lärarnas Samverkansråd Inledning Sammanställningen omfattar inledningsvis en kort beskrivning av det arbete som Kommunförbundet genomför inom ramen för projektet Skolutveckling en investering! samt en sammanfattning av de erfarenheter som hittills gjorts, i projektet, bl.a. från de möten med skolchefer/motsvarande som genomförts med merparten av Sveriges kommuner. En mycket viktig del av projektet är att följa och utvärdera vilken påverkan ÖLA 00 och dess konstruktion, med tecknandet av lokala avtal, haft på det lokala utvecklingsarbetet/den ökade måluppfyllelsen. Under 2002 har parterna diskuterat formerna och kommit fram till att vi inledningsvis börjar var för sig men att det inte utesluter gemensamma aktiviteter längre fram i utvärderingsarbetet. Vidare är vi överens om att det fanns ett värde i att använda samma kommungrupp i uppföljningen. Därmed ingår samma 20 kommuner som Lärarnas Samverkansråd valt ut i Kommunförbudets utvärdering. Avslutningsvis finns en sammanställningen av en första kommentar från en merpart av de skolchefer/motsvarande som ingår i de 20 kommuner som berörs av parternas utvärdering. Kommentaren rör främst den djupstudie som Samverkansrådet redovisat. Innehåll och erfarenheter från projektet Projektet Skolutveckling en investering! formulerades hösten 2001 och startades upp under inledningen av 2002 på Förhandlingssektionen och syftar till att på ett aktivt sätt stödja kommunerna i deras arbete med att genomföra ÖLA 00 intention att åstadkomma en ökad måluppfyllelse vilket parterna är överens om. Inom ramen för projektet kommer ett antal olika insatser att genomförs. En av de viktigaste delarna är att möta kommunernas skolchefer/motsvarande och med dem föra en diskussion hur vi på respektive nivå kan stödja den process mot en ökad måluppfyllelse som ÖLA 00 syftar till att åstadkomma. Därutöver kommer arbetsgrupper kring dels lärares arbetssituation dels alternativa arbetstidsmodeller att startas upp tillsammans med företrädare för kommunerna, temadagar kring avtals- /utvecklingsfrågor att arrangeras. Vidare ska ett stödmaterial kring C:\Documents and Settings\ara\Lokala inställningar\temporary Internet Files\OLK28\g ÖLA Uppföljningsrapport nr 1.doc STOCKHOLM Besök: Hornsgatan 20 Tfn vx: Fax: E-post: sk@svekom.se Tfn direkt: Fax: Mob: E-post: ken.johnsson@svekom.se
2 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (7) arbetstidfrågorna tas fram, ett stöd för kommunerna i deras skolledarutbildning är på väg att utvecklas samt den ovan nämnda utvärdering/uppföljning av ÖLA 00. För att ta fram en bild över hur läget är och för att understödja processen (i kommunerna) har vi valt att inledningsvis prioritera möten med kommunernas skolchefer under I den uppföljning som delgavs Kommunförbundets förhandlingsdelegation i september 2002 konstateras att vi till dess mött en majoritet av kommunernas skolchefer i befintliga nätverk. Därutöver har Förhandlingssektionen deltagit i olika möten med ett stort antal andra aktörer inom skolan (ca 800 personer) i olika frågor såsom lönebildning kopplat till måluppfyllelse/resultat, arbetstids- och arbetsgivarfrågor m.m. Erfarenheter hittills Att åstadkomma en bättre måluppfyllelse i skolan, få en mer flexibel inställning syn på arbetstiden, kopplingen resultat och lön är högt prioriterade frågor hos de flesta skolchefer som vi mött. Vi konstatera även att det finns mycket kvar att göra. Nedan kommenteras respektive område. Diskussionen kring ökad måluppfyllelse Det vi väldigt snabbt konstaterade var att den lokala diskussionen om måluppfyllelsen låst sig. Allt för många aktörer (både fackliga likväl som arbetsgivarens representanter) väntade sig inledningsvis att Rådets redovisning av hur det egna uppföljningsarbetet skulle genomföras också kunde ligga till grund för det egna uppföljningsarbetet. När sedan denna vägledning ej kom så blev frågan blockerad. Här finns ett partsgemensamt ansvar att både tillåta och få igång detta arbete lokalt. Det måste vara tillåtet i varje kommun att dels sätta upp mål och dels följa upp och mäta uppfyllelsen av dessa lokalt satta mål utan att ex. Rådet eller Skolverket uttalat sig kring dem. Att börja diskussionen med att gemensamt formulera vilka mål som vår verksamhet har kan tyckas banal men är nog nödvändig för att kunna få en bred uppslutning i denna fråga. Erfarenheten från skolor som kommit långt i utvecklingsarbetet är att deras process inletts men en sådan diskussion. Genom denna diskussion kan även behov av förbättringar identifieras och åtgärdas och därmed förbättras måluppfyllelsen. Genom att parterna ej jobbar med denna fråga så påverkas även arbetet med flera andra frågor såsom arbetstid arbetsorganisation, lön resultat m.m. Diskussionen kring arbetstid/arbetsorganisation En av de allra svårast frågorna i detta förändringsarbete är att förändra synen på arbetstiden samt hur arbetet ska organiseras. Lärares arbetstid har ju av tradition i princip varit lika med antalet lektioner som ska genomföras. Fram till och med vårterminen 1996 så hade lärare förutom, en på nationell nivå reglerad, undervisningsskyldighet per vecka
3 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (7) (beroende på lärare mellan klocktimmar) också fem timmar arbetsplatsförlag tid övrig tid var förtroendearbetstid. Från hösten 1996 infördes begreppet reglerad arbetstid, innebärande att lärare fick en arbetstid om timmar per 194 dagar som disponerades av arbetsgivaren därtill kom förtroendearbetstiden. Inom denna tidsram fanns en årsbaserad undervisningsskyldighet vilken avvecklades vid millenniumskiftet. Syftet med förändringarna (både den reglerade tiden och avvecklingen av den centralt reglerade undervisningsskyldigheten) var att ge kommunerna och dess skolor väsentligt bättre möjligheter att utifrån sina egna förutsättningar utforma arbetsorganisationen, utveckla lärarrollen och nyttja arbetstiden så att det gagnar elevens lärande. Allt sedan dess har detta arbete pågått. Det som präglat denna process är ett mycket starkt motstånd att genomföra denna förändring. I det lokala partsarbetet upplever många skolchefer en situation där mycket kraft och tid används för att behålla alternativt återinföra det gamla reglerverket. Givetvis ligger mycket av ansvaret för detta förändringsarbete på arbetsgivarens företrädare men om partsarbetet lokalt leder till en situation där denna förändringsprocess inte får rimliga förutsättningar så går allt i stå. Allt förändringsarbete innebär att ge sig in i något nytt och okänt och om inte fackliga representanter, medarbetare, skolledare vågar pröva nya sätt att se på arbetstid och hur arbetet kan organiseras så kommer ingen förändring att ske. Förändringsarbetet kring arbetstid präglas allt för mycket av att det ska vara lika för alla och allt för lite av tanken att olika lärare gör olika mycket av olika saker att ta tillvara var och ens intresse och kompetens leder till att det blir olika. För att påskynda denna process måste kommunen även i denna del lära sig att använda löneinstrumentet som styrmedel. Det sker genom att med lönen stimulera ett synsätt på arbetstiden som innebär att tiden används på ett så optimalt sätt som möjligt för elevernas lärande. I det inryms både ett flexibelt sätt att förlägga tiden som vilka och mängden av de olika arbetsuppgifter som utförs. Lön och lönebildningen i kommunerna När det gäller lön och lönebildningsfrågor så har vi valt att inte dela upp arbetet kring dessa frågor efter de olika avtalsområdena. Därför innehåller inte projektet Skolutveckling en investering! något särskilt arbete kring lönebildningsprocessen inom skolan, dessa frågor ses istället utifrån ett kommunalt helhetsperspektiv. Förhandlingssektionen lägger även här ner ett omfattande arbete för att stödja kommunerna i deras arbete med lönepolitiska frågor i projektet Lön en investering! Genom att arbeta med lönepolitiken kommer kommunerna att få förbättrade instrument för att förändra och förbättra verksamheten liksom möta
4 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (7) medarbetarnas förväntningar på en individuell lön som bestäms i samtal mellan chef och medarbetare. För varje kommun ligger utmaningen i att utveckla en lönepolitik som innebära att lönen blir ett styrmedel för arbetsgivaren att nå verksamhetens mål. Det handlar om en rad olika saker. Dels om hur individen värderas, dels om hur olika yrkesgrupper ska lönesättas. Hur ska organisationen formas för att varje medarbetare ska känna sig sedd och bedömd utifrån lönepolitiska kriterier. Genom att ta ansvar för lönepolitiken kan arbetsgivaren göra lönen till ett verksamt styrmedel som bidrar till att verksamhetsmålen nås en ökad måluppfyllelse. Ett medvetet lönepolitiskt arbetet skapar även bättre förutsättningar för att behålla och rekrytera. Vår bedömning är att för att åstadkomma denna situation så förutsätts det att arbetet omfattar alla verksamheter i kommunen. Därför är fokus i vårt arbete med lönepolitiska frågor ställt på hela kommunen. Det nya ledarskapet Avslutningsvis så konstaterar vi att denna förändringsprocess som skolan genomgår ställer krav på ett annorlunda ledarskap jämfört med tiden då det mest fanns reglerat i avtal och förordningar. Det handlar om allt från exempelvis synen på exempelvis arbetstid/arbetsorganisation till ett nytt arbetssätt vad gäller lönebildning där den nya lönen diskuteras mellan chef och medarbetare. Att rusta våra ledare för dessa nya uppgifter är en fråga som är viktig att prioritera för att vi ska lyckas. Skolchefernas reflektioner över djupstudien Allmänt Rapporten speglar mycket av vad som sker. Bilden sammanfaller med flera av skolchefernas egna över hur läget är. Något som präglar kommunernas handlande är den ekonomiska utveckling vilket försvårar möjligheterna att satsa på denna process. Dock har rapporten har för mycket fokus på problemen. Upplägget på samtalen bjuder in till att lyfta fram ett sådant synsätt. Flera ställer frågan om denna typ av rapport stödjer den fortsatta utvecklingen eller leder den in i ytterligare krav på regleringar? Partsarbetet Processen är alltför beroende av personer och dess inställning. Enskilda personer och dennes inställning kan vara skillnaden mellan en positiv eller negativ utveckling av processen. För att lyckas måste det finnas ett engagemang hos arbetsgivarens likväl som hos fackligas företrädare. Vikten av samsyn mellan dem parterna är viktig ett sätt att redovisa samsynen är att genomföra gemensamma informationsinsatser. Särskilt viktigt är det inom
5 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (7) arbetstidsområdet. Mycket tid behövs läggas ner för att förändra den ibland rigida inställningen som finns där. Mycket tid är nedlagt på arbetet i den centrala skolutvecklingsgruppen och samma bild finns som i djupstudien finns här att det oftast varit en god dialog parterna emellan. Vad gäller tiden så menar många att det inte går att klara allt under första året. Det handlar inledningsvis om att få igång en process som ger mycket tid för diskussion om varför detta ska ske. Tar alla sitt ansvar? Det finns fortfarande en tröghet i organisationen och en förväntan att någon annan ska lösa frågorna. Det tar tid att få full effekt. Därför är det viktigt att frågorna hålls igång och inte tillåta att, återigen, enskilda personer motverkar arbetet ute i verksamheten. I de mindre/minsta kommunerna finns här en svårighet då de administrativa stödresurserna är väldigt små vilket kan bromsa processen. Skillnaden är påtaglig jämfört med de större kommunerna, där kan mer tid användas till att stödja processen både vad organisationens uppbyggnad likväl som genom stödmaterial. Det går inte att bortse från den svårighet som uppstått i utvecklingsarbetet genom att det lokala avtalet kommit att innehålla regleringar av diverse art och mycket tid har lagts ner på just dessa frågor. De lokala avtalen En viktig fråga att ställa är om formen med kollektivavtal i utvecklingsfrågor är till hjälp eller ej för förändringsprocessen? Något säkert svar finns ännu inte. Alla är överens om att överenskommelserna har hög status i kommunen. Dock är det naturligt att när ett samverkansavtal finns att utvecklingsarbetet integreras i samverkanssystemet på de enskilda arbetsplatserna det är inte att negligera gjorda överenskommelser. Utan är ett sätt att få det att fungera smidigt. Går det att bedriva utvecklingsarbete utan att samverka? Vad som behövs är mindre form och mer innehåll. Det är inte formen som är det viktiga utan det är dialogen som leder till förändringar utvecklingen får inte bli ett juridiskt problem. Avtalens innehåll har kommit att bli alltför omfattande där en mängd olika frågor som ska regleras vilket leder till att avtalets egentliga fokus få igång en process som leder till en ökad måluppfyllelse försvinner. Istället för en översiktlig planering av utvecklingsarbetet har många avtal kommit att innehålla en mängd detaljer, tidsgränser vilket leder till att för mycket tid går åt till denna del. Många vittnar om att lokala uppföljningsprocesser är på väg fram alternativt redan finns. Det kan vara uppföljning/utvärdering av respektive utvecklingsområde, kvalitetsundersökningar, attitydundersökningar m.m.
6 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (7) Arbetstid/arbetsorganisation Mycket tid har/går åt till att diskutera arbetstids- och arbetsorganisationsfrågor. Tidsfixeringen som är stor orsakar fördröjning i utvecklingen i denna del. Exempelvis så styr usk: en oerhört mycket ofta under epitetet det är den enda tryggheten vi har kvar. Det är svårt att få de enskildas engagemang vad gäller nya tankar om hur arbetstiden ska användas. Vi måste åstadkomma ett större engagemang i denna fråga. Att diskussion fortfarande pågår, på många ställen, om arbetslagens vara eller inte vara är en försvårande omständighet vad gäller synen på arbetstiden och hur den ska användas. Den delen påverkar även diskussionen kring hur arbete kan/ska organiseras. Det leder i sin tur till att det också blir svårare för lärare sinsemellan att diskuterar hur olika arbetsuppgifter ska prioriteras och fördelas. Fler goda exempel behövs att diskutera kring. Skolcheferna anser inte att de är slarviga i synen på arbetstiden. Ett seriöst arbete pågår i de flesta kommuner landet runt. Dock finns problem när det gäller diskussionen kring arbetstiden, exempelvis så är det svårt att få diskutera lärarens totala arbetssituation då förtroendearbetstiden är ett tabubelagt område för arbetsgivare att få diskutera. Vår uppfattning är att arbetsmängden måste ställas mot den totala arbetstiden som en helhet. Det måste få vara möjligt att diskutera denna helhet. Ibland kan denna ovilja att diskutera helheten uppfattas som att allt arbete ska in inom den reglerade arbetstiden de timmarna. Mycket tid har hittills lagts ned på arbetsmiljöfrågor, arbetsbelastningsfrågan likväl som arbetstidsfrågan och det kommer nog att behövas ytterligare en tid. Lönebildningen i kommunen Vad gäller lönebildningsprocessen lyfter många fram att det pågår en positiv process i kommunen. Dock är individuella löner fortfarande laddat för många. Klart är dock att vi måste bli bättre i denna fråga. Ett sätt är att öka informationsinsatserna exempelvis av parterna gemensamt i kommunen för att visa att även här finns en samsyn. Vi måste bli bättre på att förklara sambanden mellan lön och resultat. Vad är det som ger en löneökning. En situation som ofta diskuteras är kopplingen mellan en kompetensutveckling och en löneökning för den enskilde. Vad ger en löneökning är det kompetensutvecklingen som sådan eller är det förbättrade resultatet som åstadkoms som ger en löneökningen? Mycket tid läggs ner i många kommuner på att ta fram lönekriterier och på att lönebildningsprocessen ska fungera. En förändrad lönebildningsprocess innebär i sin tur att många av dem som av tradition haft stort inflytande på lönebildningen här får nya roller som oftast innebär ett minskat inflytande. Det är viktigt att vara observant på detta.
7 SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET (7) Om den enskilde inte vet sambandet mellan lön och resultat så är det ett misslyckande.
SKL/Sobona och Lärarnas Samverkansråd om lönebildning
SKL/Sobona och Lärarnas Samverkansråd om lönebildning I Huvudöverenskommelsen, HÖK 18, har parterna valt att beröra lön och lönebildning i olika delar. För att bidra till utökat samarbete och samverkan
Läs merChefens roll i lönebildningen. Resultat av partsgemensamt arbete
Chefens roll i lönebildningen Resultat av partsgemensamt arbete Chefens roll i lönebildningen Här presenteras resultatet av ett partsgemensamt arbete mellan SKL/Pacta och AkademikerAlliansen om chefens
Läs merUPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN. Cirkulärnr: 18:33 Diarienr: 18/04269 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord:
UPPGIFTER FÖR CIRKULÄRDATABASEN Cirkulärnr: 18:33 Diarienr: 18/04269 P-cirknr: 17-2:17 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: HÖK 18, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd
Läs merLärares arbetstid. En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor. anställda med ferie enligt Bilaga M till AB
Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är anställda med ferie enligt Bilaga M till AB Lärares arbetstid En skrift kring ett antal arbetstidsfrågor för lärare som är
Läs merLöneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial
Löneprocessen inom Svenska kyrkan Ett stödmaterial 1 Förord I Svenska kyrkan liksom inom de flesta avtalsområden i svenskt arbetsliv har under många år tillämpats individuell och differentierad lönesättning.
Läs merLöneavtal 00. Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET
Löneavtal 00 Svenska Kommunförbundet Arbetsgivarförbundet KFF Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Innehåll Löneavtal 00 1 Grundläggande principer för lönesättningen...3
Läs merGemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2010-11-11 Version 10.1 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning Inledning Partsgemensamt arbete med lokal lönebildning 3 4 5 Syftet med
Läs mer1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet?
1. GEMENSAMMA UTGÅNGSPUNKTER Vad vill vi uppnå med avtalet? 1. Målet med samverkansavtalet är en väl fungerande verksamhet med hög delaktighet från medarbetarna i vardagsfrågor och en god relation mellan
Läs merIndividuell lönesättning
Individuell lönesättning EN PROCESS SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET Förord De centrala kollektivavtalen om lön har utvecklats från att de centrala parterna styrde lönebildningen till att ge möjligheter till de
Läs merCirkulärnr: 1996:78 Diarienr: 1419 P-cirknr: :23 Nyckelord: ÖLA 200, lärare Handläggare: Per Reinolf Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen
Cirkulärnr: 1996:78 Diarienr: 1419 P-cirknr: 1996-2:23 Nyckelord: ÖLA 200, lärare Handläggare: Per Reinolf Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen Datum: 1996-05-08 Mottagare: Kommunstyrelsens ordförande
Läs merPersonalfrågor Skolfrågor Överenskommelse om lön och allmänna anställningsvillkor m.m. ÖLA 00 med Lärarnas Samverkansråd
Cirkulärnr: 2000:145 Diarienr: 3047/2000 P-cirknr: 2000:2-34 Nyckelord: Handläggare: Sektion/Enhet: ÖLA, Lärarnas Samverkansråd Förhandlingssektionen Datum: 2000-12-28 Mottagare: Rubrik: Bilagor: Kommunstyrelsen
Läs merSaco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T
2010-10-25 Saco-S har tecknat eget avtal RALS 2010-T Saco-S och Arbetsgivarverket träffade den 25 oktober 2010 ett nytt avtal. Avtalet gäller från och med den 1 oktober 2010 och löper tillsvidare. Med
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2013-2016 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2013-10-04 Version 2.0 Innehåll Ingress... 4 Centrala parters stöd till lokala parter 5 Processtöd... 5 Obligatorisk konsultation...
Läs merLäraravtalet 2010 nya MöjLigHeter till en Bättre SKoLA
nya möjligheter till en bättre skola nya möjligheter till en bättre skola Vi som företräder arbetsgivarna och lärarna i landets skolor har tecknat ett nytt avtal som skapar förutsättningar för att ge
Läs merLöneavtal 00. Bilaga 1 till ÖLA Grundläggande principer för lönesättningen
Bilaga 1 till ÖLA 00 Löneavtal 00 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen. Lönebildning och lönesättning ska bidra till
Läs merGemensam värdegrund. Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet
Gemensam värdegrund Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet Varför en gemensam värdegrund? Föreningen Vårdföretagarna och Vårdförbundet har tillsammans gjort denna värdegrund. I den ger vi vår gemensamma
Läs merGemensam kommentar till RALS
Gemensam kommentar till RALS 2012-2013 Arbetsgivarverket och OFR/S,P,O 2012-10-23 Version 1.0 Innehåll Ingress 4 Gemensamma löneprinciper 5 5 5 Lokal lönebildning 6 6.1 Planering av det lokala lönebildningsarbetet
Läs merHÖK T. i lydelse fr.o.m AkademikerAlliansen
HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 AkademikerAlliansen Bilaga 1 till HÖK T Löneavtal 1 Grundläggande principer för lönesättningen Arbetsgivarna har enligt detta avtal fortsatt stort ansvar för lönebildningen.
Läs merHuvudspåret. AG förbereder. Överläggning K. Överläggning F. Facklig org påkallar förhandl.
Löneprocessen 2014 Löneöversyn Samtliga medarbetare i Ystads kommun lönesätts individuellt. Utvecklingssamtal och lönesamtal är en förutsättning för att individuell lönesättning ska kunna genomföras. Ansvariga
Läs merLedaravtalet - från ord till handling. Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning
Ledaravtalet - från ord till handling Möjligheternas avtal vägledning för en väl fungerande lokal lönebildning 2. Möjligheternas avtal Ledaravtalet kopplar ihop företagets affärsidé och mål med personlig
Läs merLÖNEPOLITISKT PROGRAM
LÖNEPOLITISKT PROGRAM 1 Innehållsförteckning 1.0 INLEDNING - BAKGRUND... 3 2.0 VAD VILL KOMMUNEN MED SIN LÖNEPOLITIK... 3 2.1 LÖNEN SOM STYRINSTRUMENT... 4 2.3 TRYGGANDE AV PERSONALFÖRSÖRJNINGEN... 4 2.4
Läs merStödmaterial inför lönerevision. Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet
Stödmaterial inför lönerevision Medieföretagen - Svenska Journalistförbundet Löneprocessen gemensamt ansvar Mål-/utvecklingssamtal, bör 1. Inledande möte 1 Centrala avtalet Lönekriterier Lönestruktur Förutsättningar
Läs merPlan för gemensamma aktiviteter 2013. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2013 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Läs merKommunledningskontoret Personalenheten 1(5)
Kommunledningskontoret 2010-12-12 Personalenheten 1(5) VARFÖR SAMVERKAN? Målet med samverkan är att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö som leder till ett positivt arbetsklimat och god hälsa.
Läs merLönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.
Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår
Läs merSÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY
SÖDERSJUKHUSETS PERSONALPOLICY Man kan se det som att vi alla har två arbeten - ett arbete där vi utför de arbetsuppgifter vi är utbildade för, och ett arbete där vi aktivt bidrar till att utveckla verksamheten.
Läs merFrågor och svar kring Läraravtalet
Frågor och svar kring Läraravtalet 2 Frågor och svar kring Läraravtalet Läraravtalet Vi som företräder lärare och landets kommuner är överens om att vi gemensamt vill höja kvaliteten i skolan och förbättra
Läs merRemiss - Motion från (SD) om att införa en lönetrappa för socionomer
TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (1) IFN 2019/00319-1.7.1 Individ- och familjeförvaltningen Anna Kropp Epost: anna.kropp@vasteras.se Kopia till Kommunstyrelsen Individ- och familjenämnden Remiss - Motion från (SD) om
Läs merSamverkansavtal Lunds kommun
1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga
Läs merPersonalpolitiskt Program
Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice
Läs merSveriges Skolledarförbund
Sveriges Skolledarförbund Vår uppgift MEDLEMSKAP LEDARSKAPSROLL FACKLIG SERVICE Sveriges Skolledarförbund Tryck: Globalt Företagstryck AB, Stockholm 2008 SVERIGES SKOLLEDARFÖRBUNDS MEDLEMMAR ÄR CHEFER
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016 01 12 Version Texten har lagts in nya mall 161001. Ej andra ändringar. Godkänd av Tony Schmidt Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka
Läs merIndividuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN
Individuell och differentierad lön DISKUSSIONSUNDERLAG OM FRAMGÅNGSFAKTORER FÖR DEN LOKALA LÖNEBILDNINGSPROCESSEN Förord Individuell och differentierad lön är grunden i nuvarande löneavtal. Det förutsätter
Läs merKollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun
Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen
Läs merKFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN. LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor
KFOs LÖNEBILDNING I PRAKTIKEN LÖNER LÖNESÄTTNING Förskolor, fritidshem och fristående skolor Individuella och differentierade löner Arbetsgivare och medarbetare på varje arbetsplats har i avtalet stor
Läs merFörhandling vs samverkan
Förhandling vs samverkan MBL- förhandling Arbetsgivaren förhandlar med arbetstagarorganisationen. Förhandling ska ske inför beslut. Verksamhetsfrågor och arbetsmiljöfrågor hanteras separat via MBL respektive
Läs merSamverkansavtal för Landstinget i Östergötland
1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2018-01-17 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merLönesättning riktlinjer
Datum Reviderad 2016-11-28 Godkänd av Moa Hjertson Lönesättning riktlinjer Lönebildningen och lönesättningen på Tillväxtverket ska medverka till att målen för verksamheten uppnås och att verksamheten bedrivs
Läs merLönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor
Lönekriterier för sjuksköterskor och specialistutbildade sjuksköterskor Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når målen för verksamheten. Lönen ska
Läs merRamavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T)
Bilaga 1 2010-10-25 Parter Arbetsgivarsidan: Arbetsgivarverket Arbetstagarsidan: Saco-S Ramavtal om löner m.m. för arbetstagare inom det statliga avtalsområdet (RALS 2010-T) 1 Parterna sluter ramavtal
Läs merRiktlinjer. Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar
Riktlinjer Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar 1 FÖRORD Medarbetarsamtal, lönesamtal och arbetsplatsträffar är olika forum för dialog mellan arbetsgivaren och medarbetare. Genom en dialog
Läs merRiktlinjer för lönebildning
KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Lind Anna Datum 2015-01-05 Diarienummer KSN-2014-1460 Kommunstyrelsen Riktlinjer för lönebildning Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslås besluta att anta Riktlinjer
Läs merGuide till Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse
Guide till Verksamhetsutveckling och måluppfyllelse Upplysningar om innehållet: Henrik Stävberg, henrik.stavberg@skl.se Phia Moberg, phia.moberg@skl.se Susanne Lavemark, susanne.lavemark@skl.se Text: Henrik
Läs merLönepolicy i. Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun
2008-04-08 Lönepolicy i Lönepolicy i kommun Botkyrka kommun Lönepolicy i Botkyrka kommun BOTKYRKA KOMMUN 2 [6] Utgångspunkter för vår lönepolitik Vår lönepolicy är en viktig del av personalpolitiken och
Läs merRALS 2010-T Ett löneavtal som visar vägen
RALS 2010-T Ett löneavtal som visar vägen Förord Vi som centrala parter bedriver ett kontinuerligt utvecklingsarbete inom ramen för tillsvidareavtalet RALS 2010-T. Resultatet av detta arbete avspeglas
Läs merLönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen. Biståndsenheten
2008-02-05 Vård och omsorgsförvaltningen Lönekriterier för Vård- och omsorgsförvaltningen Biståndsenheten Generella utgångspunkter Lönebildningen och lönesättningen ska bidra till att arbetsgivaren når
Läs merLönekriterier. för sjukgymnaster och arbetsterapeuter. Generella utgångspunkter för lönebildning. Syftet. Metod. Viktning
Lönekriterier för sjukgymnaster och arbetsterapeuter ÖSTERSUND VÅRD- OCH OMSORGS- FÖRVALTNINGEN Generella utgångspunkter för lönebildning Lönebildning och lönesättning ska bidra till att arbetsgivaren
Läs merLönesättande- samtal
Lönesättandesamtal RALS 2010-T Ramavtal om löner m.m. inom det statliga avtalsområdet 2010. (Förkortningen T betyder att det är ett tillsvidareavtal) Avtalet är tecknat av centrala parter: Saco-S och AgV
Läs merLokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m T. Parter
Lokalt kollektivavtal om löneförhandlingar enligt Ramavtal om löner m.m. 2010-T Parter Arbetsgivarsidan: Arbetstagarsidan: Uppsala universitet Saco-S-rådet 1 Avtalstidens längd Parterna sluter ett tillsvidareavtal
Läs merSamverkansavtal Utgångspunkter
Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning
Läs merLönepolitiskt program. Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige , 144. Distribueras av personalenheten
Lönepolitiskt program Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-18, 144. Distribueras av personalenheten LÖNEPOLITISKT PROGRAM Lönepolitiken är en del av kommunens personalpolitik. Lönebildning
Läs merRedogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen
Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas
Läs merLokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal
1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.
Läs merSamverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun
1 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun Stadskontoret April 2007 Samverkan, hälsa och arbetsmiljö i Jönköpings kommun 2 Bakgrund FAS 05, Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan, är ett centralt
Läs merLÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG. Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010. Dnr Ks/2010:375
LÖNEPOLITIK LÖNESÄTTNING I DIALOG Antagen av arbetsgivardelegationen den 27 april 2010 Dnr Ks/2010:375 Fotografier på framsidan Kompisar: Foto Shayfoto Kille pluggar: Foto Anna Wahlström Fotbollsmatch:
Läs merAtt sätta lön 1 (15)
Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier
Läs merFÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08
1 Lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 06-06-08 1 Parterna sluter lokalt samverkansavtal för Knivsta kommun enligt bilaga. 2 Avtalet gäller fr o m 060701 tills vidare med en
Läs merSocialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014
Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje
Läs merLöneprocess inom staten
Löneprocess inom staten RALS-avtalet betonar vikten av att lokala parter tillsammans planerar och förbereder för lönebildningen och dess gemensamma mål så att det fungerar långsiktigt. Man ska vara överens
Läs merPlan för gemensamma aktiviteter Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2015 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Läs merPERSONALPOLITISKA PROGRAMMET
PERSONALPOLITISKA PROGRAMMET Mål Personal som känner sig delaktig i besluten Programmet Detta personalpolitiska program omfattar dig som anställd i Högsby kommun. Kraven på kommunal service förändras hela
Läs merFörslag 6 maj Personalpolicy. för Stockholms stad
Förslag 6 maj 2008 Personalpolicy för Stockholms stad Vårt gemensamma uppdrag ett Stockholm i världsklass Stockholm växer under kommande år. För att staden ska vara fortsatt attraktiv måste de kommunala
Läs merDin lön och din utveckling
Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en
Läs merAkademikerförbundens löneprocess
Akademikerförbundens löneprocess Akademikerförbunden består av Akademikerförbundet SSR, Civilekonomerna, DIK, Fysioterapeuterna, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Jusek, Naturvetarna, Sveriges Farmaceuter,
Läs merAnna Hed, ordförande, c Christina Bröms, c Gösta Frost, s Malin Höglund, m, 8-9, 11-16
Kommunstyrelsens arbetsgivarutskott Sammanträdesdatum Sida 1-10 2013-03-08 Plats och tid Kommunhuset, Mora, 2012-08-17, kl 08.30 11.30 ande Anna Hed, ordförande, c Christina Bröms, c Gösta Frost, s Malin
Läs merStöd till lokal lönebildning. Resultat av partsgemensamt arbete
Stöd till lokal lönebildning Resultat av partsgemensamt arbete Förord Löneavtalen har de senaste decennierna utvecklats från att i huvudsak bygga på tariffer och generella lönepåslag som lades fast av
Läs merStödmaterial inför lönerevision
Stödmaterial inför lönerevision Revision&Konsult Almega Tjänsteföretagen - Unionen Löneprocessen gemensamt ansvar Enligt löneavtalet för tjänstemän mellan Almega Tjänsteföretagen och Unionen ska lönen
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merLOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA
2007-06-12 Dnr PA 10-2007/201 Ändring i avtal dnr PA 49-06/121, daterad 20060215. Beslutad i Centrala samverkansgruppen den 12 juni 2007 LOKALT AVTAL OM SAMVERKAN FÖR UTVECKLING VID MALMÖ HÖGSKOLA 1 Inledning
Läs merFörtroendearbetstid. Arbetgivaralliansen. Trossamfund och Ekumeniska Organisationer. till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren
Trossamfund och Ekumeniska Organisationer Förtroendearbetstid till fördel för både verksamhet och den enskilde arbetstagaren Arbetsgivaralliansen Branschkommitté Trossamfund och Ekumeniska Organisationer
Läs merMedarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014
Medarbetarundersökning Göteborgs Stad 2014 Precis som i förra årets medarbetarundersökning är det 2014 en gemensam enkät för chefer och medarbetare. Detta innebär att du svarar på frågorna i enkäten utifrån
Läs merSAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN
SAMVERKAN I ULRICEHAMNS KOMMUN ULRICEHAMNS KOMMUN Gäller fr o m 2011-01-01 1 1 Gemensamma utgångspunkter 2 Samverkansnivåer 3 Samverkansgruppernas uppgifter 4 Arbetsformer för samverkansgrupp 5 Arbetsmiljö
Läs merMed Tyresöborna i centrum
Med Tyresöborna i centrum 2 Innehåll Vår arbetsgivare 4 Personalpolicyn 5 Delaktighet och samverkan 6 Hälsa och arbetsmiljö 7 Jämställdhet och mångfald 8 Förbättring och utveckling 9 Lön, lönebildning
Läs mer1992 samverkat i de centrala avtalsrörelserna. Förbundens samverkan har varit nödvändig för att hävda lärarnas och skolans intressen och var en
L 1992 samverkat i de centrala avtalsrörelserna. Förbundens samverkan har varit nödvändig för att hävda lärarnas och skolans intressen och var en förutsättning för att Avtal 2000 kunde slutas under 1996.
Läs merUtvärderingen av samverkansarbetet bör ske på respektive samverkansnivå. Ansvarig för utvärderingen är centrala samverkansgruppen.
Mars 2019 Samverkan och arbetsmiljö Det centrala avtalet för samverkan och arbetsmiljö är utgångspunkten för de lokala avtal som tecknas. Som centrala parter uppmanar vi lokala parter att teckna samverkansavtal,
Läs merRutiner. Rutiner inför löneöversyn. Enköpings kommun
Rutiner Rutiner inför löneöversyn Enköpings kommun Hela kommunen har en gemensam lönepolitik och den lönepolitiken ska vara känd bland såväl chefer som medarbetare i hela organisationen. Det ska vara en
Läs merVAD ÄR FAS? MEDARBETARINFLYTANDE FÖR BÄTTRE
Samverkan FAS VÄRDEGRUND Kommunens värdegrund är ett förhållningssätt som genomsyrar allt vi gör i vårt arbete. Alla ska behandlas rättvist, våra relationer ska kännetecknas av öppenhet och gott bemötande.
Läs merPersonalpolicy. för Karlsborgs kommun
Personalpolicy för Karlsborgs kommun Till dig som arbetar i Karlsborgs kommun... I din hand har du Karlsborgs kommuns personalpolicy. Den ska stödja en önskad utveckling av kommunen som attraktiv arbetsgivare.
Läs merS a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n
S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)
Läs merEtt hjälpmedel för lönebildningen i företaget. www.sverigesingenjorer.se November 2009
Ett hjälpmedel för lönebildningen i företaget www.sverigesingenjorer.se November 2009 Förord Parterna är ense om vikten av att den lokala lönebildningsprocessen vidareutvecklas och genomförs enligt intentionerna
Läs merHultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28. Lönepolicy
Hultsfreds kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2005-11-28 Lönepolicy Innehåll LÖNEPOLITISKA RIKTLINJER... 3 Utvecklingsarbete... 4 Mål... 4 Ansvarsfördelning... 4 Grunder... 6 Förutsättningar och ansvar...
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet
Läs merKollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision
Bilaga 1 Löner Kollektivavtal om lönebildning i fristående skolor och förskolor samt för uppdragsutbildning mellan Almega Tjänsteföretagen, IDEA och Vision Detta avtal gäller för medlemmar i Vision som
Läs merLönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4. Personalkontoret
Personalkontoret Lönebildning i Borlänge kommun - riktlinjer Kommunstyrelsen 2008-01-16 4 1 Inledning Kommunen är en arbetsgivare med en gemensam personal- och lönepolitik. Lönepolitiken är en del av kommunens
Läs merGemensam kommentar till RALS 2010-T
Gemensam kommentar till RALS 2010-T Arbetsgivarverket och Saco-S 2014-01-08 Version 10.2 Innehåll RALS 2010-T en sammanfattning 3 Inledning 4 Centrala parters utvecklingsarbete och stöd till lokala parter
Läs merFAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser
FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats
Läs merPlan för gemensamma aktiviteter 2014. Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken
Plan för gemensamma aktiviteter 2014 Strategi för den statliga arbetsgivarpolitiken Är du medlem och vill veta mer? På Arbetsgivarverkets webbplats kan du läsa mer om den arbetsgivarpolitiska strategin
Läs merLönepeppen Råd och stöd inför din lönedialog
Lönepeppen Råd och stöd inför din lönedialog Syfte Denna träff är en del av Visions stöd till er medlemmar för att ni ska få tips och råd inför era lönesamtal. Så att du är förberedd inför ditt lönesamtal.
Läs merSamverkansavtal för Malmö högskola
Samverkansavtal för Malmö högskola Inledning Dnr Mahr 19-2012/488 Malmö högskolas samverkansavtal har verksamheten och medarbetarna i fokus. Det ställer krav på ledarskap och medarbetarskap, två begrepp
Läs mer1 Parterna tecknar avtal med tillhörande bilaga om lokal hantering av revision för arbetstagare tillhörande OFR/S. Avtalet biläggs protokollet.
Dnr: 2 STO-2018/88 Protokoll Parter: Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM OFR/S Ärende: Lokalt kollektivavtal med stöd av RALS 2017-2020 mellan Arbetsgivarverket och OFR/S om lönerevision för perioden
Läs merPartsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag
Partsgemensamma riktlinjer för lönebildning i STD-företag Almega Tjänsteförbunden, Sveriges Arkitekter och Sveriges Ingenjörer har gemensamt tagit fram dessa riktlinjer för lokal lönebildning. Riktlinjerna
Läs merEtt hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun
l 2014-04-01 Policy om Ett hållbart arbetsliv Till dig som medarbetare/chef i Falkenbergs kommun Inledning: Du som medarbetare/chef är kommunens viktigaste resurs, tillsammans växer vi för en hållbar framtid!
Läs merUtredningen Rektorn och styrkedjan (SOU 2015:22)
FÖRSLAG TILLL Vårt dnr Bilaga 1 B YTTRANDE 15/3137 2015-08-27 Ert dnr U2015/1888/S Avdelningen för arbetsgivarpolitik Ulrika Wallén Utbildningsdepartementet 103 33 STOCKHOLM u.registrator@regeringskansliet.se
Läs merSamverkansavtal. Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund.
Samverkansavtal Mellan Praktiska Sverige AB, Movant AB, Lärarförbundets och Lärarnas Riksförbunds Samverkansråd samt Sverige Skolledarförbund. SAMVERKANSAVTAL Parter: Praktiska Sverige AB och Movant AB
Läs merPersonalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,
Bilaga nr 2 KF 4011 O Personalpolitiskt program för Herrljunga kommun Antaget av kommunfullmäktige 40,2010-05-04 l -! Övergripande vision och mål Herrljunga kommun ska vara en attraktiv arbetsgivare som
Läs merArbetsgrupp sjöbefäl Rapport
Arbetsgrupp sjöbefäl Rapport Bakgrund Parterna tillsatte denna arbetsgrupp i samband med avtalsförhandlingarna 2013 för att ta fram ett underlag förhandlingar med anledning av krav från Almega om övergång
Läs merLäraruppdraget UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN PERSONALAVDELNINGEN AUGUSTI 2010 I detta dokument återfinns läraruppdraget, målformulering samt lönekriterier Läraruppdraget Lärarens uppdrag utgår från och tar ansvar för att
Läs merMedarbetarsamtal vid KI
Medarbetarsamtal vid KI Riktlinjer med kompletterande anvisningar för medarbetarsamtal vid KI Bilaga 1a Medarbetarsamtal 1; Mål och utveckling exempel på frågor - chefer Bilaga 1b Medarbetarsamtal 1; Mål
Läs mer