Arbetsgivaralliansen LO PTK

Transkript

1 Samverkan för bättre verksamhet, trivsel och utveckling Introduktion och handledning till Samverkansavtalet Arbetsgivaralliansen LO PTK

2 Innehåll: INTRODUKTION OCH HANDLEDNING TILL SAMVERKANSAVTALET Samverkan för bättre verksamhet, trivsel och utveckling 3 Praktikfall: Det blir enklare 4 Löser bemanningen själva 4 Samverkan i tiden 5 Praktikfall: Påverkar sin arbetssituation 5 De flesta frågor 6 Praktikfall: Helhetssyn ger bättre beslut 6 Start så här kommer ni igång 8 Praktikfall: Vi sätter igång 9 Praktikfall: Men MBL då? 10 Ibland måste ni förhandla enligt MBL 11 Facklig verksamhet 11 Praktikfall: Arbetsledning inte samverkan 11 Nya roller 12 Några verktyg för planering av arbetsplatsträffarna, dagordning och dokumentation 13 Fortsatt process 14

3 Samverkan för bättre verksamhet, trivsel och utveckling Samarbete Dialog Tidigt medinflytande Helhetssyn Utveckling Individen i centrum Det är nyckelord som på ett bra sätt beskriver tankarna bakom Samverkansavtalet som tecknats mellan Arbetsgivaralliansen, LO och PTK. Stora ord men med ett verkligt innehåll om arbetsgivare och anställda nu tar chansen! Ökar medinflytandet Samverkansavtalet berör i högsta grad dig och din arbetsplats. Avtalet är ett uttryck för en uppriktig vilja från både arbetsgivare och fackliga organisationer att decentralisera medbestämmandet i de organisationer som omfattas av avtalet. Det blir enklare Avtalet står också för att samarbetet ska bli enklare och mer effektivt! Nu finns förutsättningarna för arbetsgivare och alla anställda att via en kontinuerlig dialog samarbeta i alla frågor både stora och små som rör arbetet och arbetsplatsen. Helhetssyn ger bättre lösningar Genom att ta upp frågor på ett tidigt stadium tillsammans med dem det berör blir det lättare att förebygga problem i organisationen. Helhetssyn på verksamheten går som en röd tråd genom avtalet, det vill säga olika sidor av samma fråga ska behandlas i ett sammanhang. Det ger ett bättre beslutsunderlag. Gäller alla Samverkansavtalet gäller alla anställda och är speciellt anpassat för organisationer inom den ideella sektorn. Avtalet går lika bra att tillämpa i den större organisationen som i den mindre med bara en eller ett par anställda. Ni utformar själva den modell för samverkan som passar just er organisation. Lagar och branschavtal När ni samverkar glöm inte att se efter vad som gäller i lagar och respektive branschavtal. Vill du läsa mer om Samverkansavtalet se i avtalstrycket Samverkansavtal Broschyren är en introduktion till Samverkansavtalet och en handledning för att komma igång och pröva nya modeller för samverkan. 3

4 PRAKTIKFALL Det blir enklare Ordföranden i föreningen Framåt, Sven, konstaterar att eftersom föreningen har information, möten och matcher på kvällstid vore det mer praktiskt att förlägga Bengts arbetstid (anställd i föreningen) till en kväll i veckan. I stället skulle Bengt kunna ta ut en vardagsmorgon, en eftermiddag eller samla timmarna och ta ut dem under sommarperioden. Bengt som är mycket engagerad i föreningens verksamhet tycker att det är ett bra förslag. - Jag tar gärna ut ledigheten under sommaren. Då kan jag vara ute i stugan och får mer tid för att både snickra, fixa med huset och fiska. - Vad bra att det passar dig också! säger Sven. Jag skriver en minnesanteckning för att dokumentera vad vi kommit överens om. Det blir enklare eftersom Sven och Bengt inte behöver blanda in någon utomstående för att förhandla om arbetstiden, vilket hade krävts utan Samverkansavtalet. Observera att OB-reglerna i branschavtalet gäller. Löser bemanningen själva På folkhögskolan håller personalen i köket på att göra upp arbetsschemat inför nästa termin. Rektorn har bett dem att göra ett förslag på schema och själva lösa bemanningen. - Jag tar gärna passet som börjar klockan sju, så kan jag hämta Emil och Anton i god tid på dagis, säger Hamid. - Och jag börjar gärna senare och stannar tills vi stänger, säger Monika, för jag är så trött på morgnarna. Vad säger ni andra? Arbetsledaren Lena och de sex anställda får gemensamt ihop schemat. Erik och Katrin är inte helt nöjda med sina tider, men de är beredda att prova schemat under en månad. - Efter provmånaden gör vi en utvärdering och om någon då märker att han eller hon fått problem med arbetstiden, tar vi upp frågan på ett veckomöte och justerar arbetsschemat, säger Lena. De som arbetar i köket kan själva göra upp om arbetstiden, i stället för att det kommer ett förslag ovanifrån som de måste förhandla om. Observera att OB-reglerna i branschavtalet gäller. 4

5 Samverkan i tiden Snabba förändringar och ändrade krav från omvärlden på dagens organisationer gör att arbetsgivare och anställda har ett gemensamt intresse av att verksamheten utvecklas kontinuerligt utifrån tydliga mål. Stora möjligheter Den anställda och de kontakter hon eller han har med sin närmaste chef eller arbetsgivaren är en utgångspunkt i Samverkansavtalet. En annan utgångspunkt är att varje medarbetare har resurser och vilja att organisera sitt arbete och lösa sina arbetsuppgifter. Avtalet ger därför den anställda stora möjligheter att påverka sin egen arbetssituation och bidra med nya idéer, men medför också ett ansvar att på ett aktivt sätt delta i den nya samverkan på arbetsplatsen. Vision och verklighet Samverkansavtalet som gäller alla anställda gör det möjligt att skapa nya mötesformer där bland annat arbetsgivarens mål och visioner kan möta de anställdas kunskaper om den löpande verksamheten. På så sätt skapas förutsättningar för en långsiktig utveckling av både organisationen och de anställda. Dialog, helhetssyn och tidigt medinflytande är ledstjärnor för det nya samarbetet. Målet är samverkan för bättre verksamhet, trivsel och utveckling. Samarbete är nyckeln till framgång Påverkar sin arbetssituation Karin arbetar i intresseorganisationen Nyckeln som har många medlemmar. Hon tycker att mycket och onödig tid går till att stoppa i kuvert och göra utskick, i stället för medlemskontakter och medlemsvärvning. Nu har hon kommit på ett sätt att få mer tid för de utåtriktade kontakterna som hon presenterar för sin närmsta chef/arbetsledare. - Berit, har du tid ett tag? Jag har funderat mycket på våra utskick som jag tycker tar mycket tid. Jag har ett förslag till förbättring, säger Karin. - Om vi gör de flesta utskicken med e-post och gruppfax spar jag en massa tid som jag i stället kan använda till fler medlemskontakter och mer information ute i skolorna. Dessutom blir det billigare: kuvertkostnad, kopiering, porto med mera. Och jag skulle tycka att arbetet blir roligare. PRAKTIKFALL Berit, som är ordförande i intresseorganisationen, tycker att det låter bra. - Jag tror att tiden nu är mogen för det. De flesta av våra medlemmar har i dag tillgång till e-post eller fax. Det blir en kvalitetshöjning. Jag tycker att vi sätter igång så fort du har möjlighet att lägga upp register med de olika alternativen, säger Berit. Karin får möjlighet att direkt påverka sina arbetsuppgifter. Hon får mer varierade arbetsuppgifter, mindre belastning ur arbetsmiljösynpunkt och hon trivs bättre med sitt arbete. För organisationen innebär det en höjning av kvaliteten på arbetet med fler utåtriktade kontakter, utskicken blir billigare och snabbare. 5

6 De flesta frågor som berör arbetet och arbetsplatsen ska hanteras i samverkan. De frågor ni kan samverka om är: Verksamhet och ekonomi Personal Arbetsorganisation Arbetsmiljö Jämställdhet Kompetensutveckling Helhetssyn är en viktig grundtanke i det nya avtalet. Det innebär att varje fråga som ska tas upp måste ses ur alla perspektiv som ni samverkar kring. Frågan löper som en röd tråd genom verksamhet och ekonomi, personal, arbetsorganisation etc. Andra frågor Om ni på er arbetsplats också vill samverka om andra frågor än de som nämns ovan går det bra. Tänk på att dokumentera överenskommelsen. När ni kommer överens om något glöm inte att se efter vad som gäller i lagar och respektive branschavtal. Undantag sekretess Frågor som rör en anställds personliga förhållanden eller integritet ska inte behandlas i samverkanssystemet. Personer som genom sitt uppdrag får kännedom om anställdas hälsotillstånd eller personliga förhållanden får inte PRAKTIKFALL Helhetssyn ger bättre beslut Intresseorganisationen Viljan har varit framgångsrik och fått många nya medlemmar. För de anställda är det roligt men innebär också mer arbete, mycket mer arbete. Den ökade arbetsbelastningen har pågått under en längre tid och alla på kansliet är superstressade. Dessutom är en anställd långtidssjuk på grund av benbrott. På veckomötet/arbetsplatsträffen diskuterar de sju anställda på kansliet den ansträngda arbetssituationen. - Vi kan inte hålla på så här längre. Barbro har alldeles för mycket att göra. Nu måste vi anställa en person till, säger Per-Erik, en av de anställda. Agneta, kanslichefen, tar till orda: - Ja, det har blivit en allvarlig arbetsmiljöfråga. Men jag skulle vilja att vi diskuterar olika lösningar. För det första om vi ska nyrekrytera. Då är frågan hur den personen ska se ut. Vilken kompetens, vilken ålder? Är det en kvinnlig sökande vi vill ha eftersom det är flest män på kansliet? För det andra om vi kan rationalisera vårt arbete och samtidigt kompetensutveckla inom organisationen: någon kanske vill utveckla sina arbetsuppgifter. - Nu föreslår jag att alla runt bordet yttrar sig och att vi lyssnar på varandra utan att komma med invändningar, säger Agneta innan hon lämnar ordet vidare. Efter många synpunkter och diskussion beslutar gruppen att vänta med att avgöra frågan till kommande veckomöte. Under veckan ska de anställda tillsammans med kanslichefen göra en översyn av arbetsuppgifterna och en första plan för kompetensutveckling. Till nästa veckomöte finns ett bra underlag för beslut. Gruppen bedömer att medlemsökningen kommer att hålla i sig. Det kommer att dröja ytterligare innan den som är långtidssjukskriven kommer tillbaka. Arbetsgivare och anställda enas om att både nyrekrytera och att utbilda personalen. På följande möten enas arbetsgruppen om en kompetensprofil för den de vill rekrytera och ett introduktionsprogram. De diskuterar fram en ny arbetsfördelning på kansliet, arbetsrationaliseringar och en tidplan för utbildning. Det visar sig då att några av de anställda behöver byta rum. Arbetsmiljöfrågan om stress väcker en rad andra frågor: Ekonomifrågor, nyrekrytering, kompetensprofil, jämställdhet (kvinna/man), är arbetsplatsen handikappanpassad, hur ska man gå till väga vid rekryteringen, introduktionsprogram med mera. Dessutom tar arbetsgruppen upp sin egen kompetensutveckling, förändring av arbetsuppgifter och rumsfrågan. Med helhetssyn på verksamheten får de ett bättre beslutsunderlag. 6

7 föra det vidare. Se även Arbetsmiljölagens sekretessbestämmelser. TÄNK PÅ att samverkan alltid ska ske innan arbetsgivaren fattar beslut om viktigare förändringar av verksamheten och/eller förändring av arbets- och anställningsförhållanden. Se även under rubriken Ibland måste ni förhandla enligt MBL på sid 11. Mer information Vill du ha fördjupad information om formerna för samverkan eller de olika samverkansområdena, kan du läsa mer om detta i avtalstrycket Samverkansavtal

8 Start så här kommer ni igång Nu är det dags att starta processen för att finna den samverkansform som passar bäst för just er organisation eller arbetsplats. För att det ska lyckas behövs engagemang, delaktighet och ansvar från alla som deltar. Utgå från det som redan fungerar Det kan vara en bra start att utgå från de erfarenheter ni redan har. Hur träffas ni idag? Kan ni utveckla den mötesformen? Gör ni redan idag något som ni tycker är bra och som fungerar hos er utgå ifrån det! Det är ni själva arbetsgivare och medarbetare samt vid behov det lokala facket som styr utformningen och ser till att ni får en samverkansform som är skräddarsydd för er arbetsplats. Om ni märker att samverkansformen inte fungerar riktigt som ni tänkt er justera modellen tills den passar! Arbetsplatsträffar Regelbundna arbetsplatsträffar/möten där alla anställda deltar kan nu ersätta formella förhandlingar. Samarbetet blir enklare och mer effektivt. Samverkan ska i första hand ske med de anställda som tillhör den del av verksamheten som beslutet berör. 8 Dialog I sin enklaste form blir samverkan på den lilla arbetsplatsen ett samtal mellan arbetsgivaren och den anställda. På större arbetsplatser blir det ett möte mellan närmsta chef och arbetsgruppen. Det innebär att en person som har olika typer av arbetsuppgifter eller funktioner i sitt arbete kan ingå i flera arbetsplatsgrupper. Det är viktigt att mötet blir en dialog mellan arbetsgivare och anställda där alla får komma till tals. Rutiner och dokumentation För att lyckas kan det vara bra att skapa rutiner för träffarna och att dokumentera hur träffarna går till och vad ni kommer fram till vid varje möte. Dokumentationen/minnesanteckningarna blir också ett underlag som hjälp för att följa upp olika beslut. Det är viktigt att det inte råder några tveksamheter om vad ni har behandlat på mötet. Ta gärna upp och behandla frågor tidigt. Se också till att de som ska vara med på mötet vet vilka frågor som ska diskuteras, så att alla kan komma väl förberedda. Olika former Det är fullt möjligt att välja andra former för samverkan än arbetsplatsträffar om verksamhetens storlek och organisation fordrar det. Samverkan kan i den större organisationen exempelvis ske i partssammansatta grupper. Den kan också ske i blandformer, där exempelvis viktiga frågor av mer allmän karaktär förhandlas traditionellt och övriga frågor tas upp på arbetsplatsträffar. Särskilda krav på att hitta samarbetsformer som fungerar ställs på arbetsplatser med bara en eller ett par anställda där arbetsgivaren inte finns representerad varje dag. TÄNK PÅ att även informera föräldralediga, sjukskrivna och andra som inte varit närvarande. Sprid minnesanteckningarna på ett sådant sätt att alla har tillgång till dem. Ersätter MBL Med stöd av de lokala överenskommelser som träffas ersätter Samverkansavtalet delar av MBL:s regler (Medbestämmandelagen) om medinflytande, se avtalstexten. Samverkansavtalet ger er också en modell för hur ni ska samverka enligt andra lagar, till exempel Jämställdhetslagen och Arbetsmiljölagen. TÄNK PÅ att dokumentera vilken/vilka form/former av samverkan som finns på er arbetsplats.

9 Vi sätter igång PRAKTIKFALL På Tallbackens vårdhem vill man så fort som möjligt komma igång enligt Samverkansavtalet. Sören, som är chef för vårdhemmet planerar med Anahita, som är fackligt förtroendevald, hur arbetsplatsträffarna ska läggas upp. Den första träffen är speciellt viktig. Det blir naturligt att utgå från de personalmöten man redan har, där arbetsledare och anställda diskuterar små och stora verksamhetsfrågor, trivselfrågor med mera. - Jag tycker att våra fredagsmöten som vi har varannan vecka fungerar bra, säger Anahita. Två timmar är lagom att hålla på om det inte är någon speciell fråga som kräver mer tid. Och att vi äter gemensam lunch efteråt, gör att vi lär känna varandra bättre och att vi utbyter information som inte kommer upp på mötet. - Ja, det är onödigt att krångla till det. Avsikten med Samverkansavtalet är ju att göra det enklare att komma överens på arbetsplatsen. Och den modell vi redan har fungerar säkert med lite justeringar, svarar Sören. Men jag har en idé om att så småningom låta ordförandeskapet för mötena rotera bland dem som deltar för de som vill förstås. - Ibland har det varit svårt att veta vad vi kommit fram till på våra nuvarande personalträffar. Det behöver vi förbättra, säger Anahita. - Jag håller med om det. Jag har tänkt att Stig, som sköter ekonomin och personalärenden, kan dokumentera våra möten. När vi så småningom får fram en bra modell för minnesanteckningarna skulle jag vilja att den uppgiften också cirkulerar i gruppen, säger Sören. - Överhuvudtaget är det viktigt att alla känner att de har en roll att spela på våra möten. Utan att de som finns ute i verksamheten säger sin mening, kan det inte bli någon verklig samverkan. Du och jag får hjälpas åt att se till att alla deltar och att ingen sitter tyst. De tysta får vi hjälpa så att också deras synpunkter blir hörda, fortsätter Sören. - Information om vad som kommer upp på mötet bör vi skicka ut till alla veckan innan. Då får alla god tid att meddela dig om det är någon fråga de vill lägga till, säger Anahita. Vi lägger ut i postfacken och e-postar till dem som använder dator. Minnesanteckningarna ska finnas i en pärm i personalrummet och de bör också finnas på en gemensam plats i datorn. Vi får fråga Stig om han kan ansvara för den biten också. - Vi har kommit långt i planeringen i dag, men jag tycker att vi behöver ha ett planeringsmöte till och finslipa den första träffen, säger Sören. Det dyker säkert upp fler punkter till dess och det är viktigt att den första arbetsplatsträffen är väl genomtänkt. Det första mötet är ett betydelsefullt möte som är viktigt att dokumentera. För att Samverkansavtalet ska gälla hos er måste ni kunna visa hur ni ska samverka på just er arbetsplats. Utgå från de personalmöten ni redan har om ni är nöjda med dem och justera mötesformen tills den passar er arbetsplats. 9

10 PRAKTIKFALL Men MBL då? Iföreningen Kamraternas Studieorganisation är en omorganisation på gång: Tre avdelningar kan bli två. Bakgrunden är att en av cheferna vill sluta som chef. Hon ska i stället leda ett stort projekt. Eftersom inriktningen på verksamheten också förändrats under senare tid passar det bra att samtidigt göra om organisationen. På arbetsplatsen finns det inte någon facklig representant. Hasse, som är en ganska nyanställd studieorganisatör, framför sin åsikt om omorganisationen på arbetsplatsträffen. Han har varit fackligt förtroendevald på en tidigare arbetsplats. - Jag tycker att det är skönt att det finns en samsyn om hur vi ska lösa det här, nu när Brittis lämnar sin avdelning för att ägna sig åt det riksomfattande projektet Avspark. Nu får vi möjlighet att visa vad Samverkansavtalet verkligen går för. - Det här innebär ju både omorganisation, förändring av arbetsuppgifter och att några av oss måste byta rum. Det är typiska samverkansfrågor, fortsätter Hasse. - Ja, säger Bertil, som är chef för studieorganisationen. Genom Samverkansavtalet kommer frågan upp tidigare. Det jag presenterar idag är bara ett första utkast till ny organisation. Dagens möte ska ge ett bättre beslutsunderlag. Låt oss börja med första delfrågan och höra allas mening! Eftersom arbetsgivare och anställda på den här arbetsplatsen bestämt sig för att använda Samverkansavtalet, betyder det att både stora och små frågor kan lösas direkt mellan arbetsgivare och anställda. Frågan kommer upp tidigt. Den är inte färdigbehandlad utan de som berörs kommer gemensamt fram till lösningen. Det finns en respekt för individen som får möjlighet att direkt påverka beslutet. Tänk på att vid uppsägning på grund av arbetsbrist gäller som tidigare förhandling med facklig organisation. 10

11 Ibland måste ni förhandla enligt MBL I första hand ska arbetsgivaren och medarbetarna lösa frågor genom samverkan. Samverkan ska alltid ske innan arbetsgivaren fattar beslut om viktigare förändringar av verksamheten och/eller förändring av arbets- och anställningsförhållanden. I vissa fall behöver arbetsgivaren och facket fortfarande förhandla om de anställda via sin fackliga organisation anmäler oenighet i stora och viktiga frågor. Men främst är det lokalt som ni ska hitta lösningarna. TÄNK PÅ att vid uppsägning på grund av arbetsbrist ska förhandling enligt MBL alltid äga rum mellan arbetsgivaren och lokal facklig organisation innan arbetsgivaren fattar beslut. Facklig verksamhet Samverkansavtalet innebär förändring av det fackliga arbetet. Mycket av det som är formaliserat i MBL decentraliseras nu så att alla anställda har möjlighet och ansvar att påverka. Fackets rätt till facklig verksamhet på arbetstid att se till att lagar och regler efterlevs och att samverkansavtalet genomförs på ett ändamålsenligt sätt på arbetsplatsen finns fortfarande kvar. Arbetsledning inte samverkan Agneta, kanslichef i intresseorganisationen Viljan, har under senare tid fått allt fler signaler om att Per-Erik inte fungerar på arbetet. Han vägrar till exempel att använda datorn och envisas med att lägga mycket tid på en mindre angelägen uppgift. PRAKTIKFALL Agneta begär ett enskilt samtal med Per-Erik. Den här typen av fråga är precis som tidigare en arbetsledningsfråga. Agneta ska i enskildhet prata med Per-Erik så att de i lugn och ro får reda ut situationen. Det här är inte en fråga för hela arbetsgruppen. 11

12 Nya roller Samverkansavtalet ger nya möjligheter men ställer också nya krav på alla i organisationen. Du som är anställd får större möjlighet att själv påverka ditt arbete. Som anställd deltar du tillsammans med dina närmaste arbetskamrater i arbetsplatsmöten och är med och påverkar både små och stora frågor. Men möjligheten medför också ett ansvar för dig som anställd att på ett konstruktivt sätt delta i det nya 12 samarbetet i organisationen. Det är viktigt att du deltar aktivt. Tveka inte att tala om vad du tycker. arbetsgivare har som tidigare ansvaret för verksamheten och ska med hjälp av de anställda och den fackliga organisationen genomföra Samverkansavtalet i organisationen. I enlighet med tankarna i avtalet ska arbetsgivaren ta upp frågor tidigt och i första hand försöka lösa dem i samförstånd med de anställda. Det är viktigt att arbetsgivaren lyssnar till medarbetarnas synpunkter och idéer. fackligt förtroendevald på arbetsplatsen har tillsammans med arbetsgivaren och övriga medarbetare ansvaret för att genomföra Samverkansavtalet och anpassa det till den egna organisationen. Med sina kunskaper om arbetsplatsen och om lagar och regler på arbetsmarknaden är den förtroendevalda en resurs för både de anställda och arbetsgivaren.

13 Några verktyg för planering av arbetsplatsträffarna, dagordning och dokumentation Planera hur era arbetsplatsträffar ska gå till: Hur ska dagordningen se ut? När ska den skickas ut? Hur ska vi dokumentera våra möten? Hur ofta ska vi träffas? Hur långa möten? Fasta tider? Vem rapporterar till vem? När ska vi ha nästa möte? Årsplan? Förslag på dagordning: Uppföljning av föregående minnesanteckningar. Information. Rapportering från andra arbetsplatsträffar. Uppföljning och planering av t ex: - Verksamhet - Budget - Personal - Arbetsmiljö - Jämställdhet Övriga frågor. Nästa möte. Förslag på dokumentation/ minnesanteckningar: Vad har vi kommit fram till? Vad ska göras? Vem ansvarar för att det blir gjort? När ska det vara klart? Hur ska minnesanteckningarna spridas? Tänk på att även informera föräldralediga, sjukskrivna och andra som inte varit närvarande. Var ska minnesanteckningarna finnas tillgängliga? Tänk på Helhetssyn. Låt allas röst bli hörd. Gör hellre en kortfattad dokumentation med det viktigaste än ingen alls. 13

14 Uppföljning: Hur blev det? Justering Hur fungerar det idag? Samverkan på jobbet Hur kommer vi dit? Hur vill vi ha det? Fortsatt process Samverkansavtalet kan bidra till att skapa en trivsam, bra och utvecklande arbetsmiljö. Men tänk på att utvecklingen av samverkansformen är en process. Om ni märker att det inte fungerar som ni tänkt er justera modellen tills den passar! Frågor om avtalet Har ni frågor om Samverkansavtalet eller behöver stöd i processen att finna en bra samverkansmodell kontakta ditt förbund respektive din kontaktperson i Arbetsgivaralliansen. 14

15 Upplaga: ex Artikelnr (PTK): Arbetsgivaralliansen, LO, PTK i samarbete med Arbin Information Illustration: Marianne Adolfsson Form: Layoutstudion Tryck: Danagårds Grafiska AB 2000

16 Döbelnsgatan 58, 1tr Box Stockholm Telefon: Fax: Barnhusgatan Stockholm Telefon: Fax: Drottninggatan 71 D Box Stockholm Telefon: Fax: info@ptk.se Samverkansavtalet ett avtal i tiden Snabba förändringar och ändrade krav från omvärlden på dagens organisationer gör att arbetsgivare och anställda har ett gemensamt intresse av att verksamheten utvecklas kontinuerligt utifrån tydliga mål. Vision och verklighet Samverkansavtalet som gäller alla anställda gör det möjligt att skapa nya mötesformer där bland annat arbetsgivarens mål och visioner kan möta de anställdas kunskaper om den löpande verksamheten. På så sätt skapas förutsättningar för en långsiktig utveckling av både organisationen och de anställda. Dialog, tidigt medinflytande, individen i centrum och helhetssyn är ledstjärnor för det nya samarbetet. Målet är samverkan för bättre verksamhet, trivsel och utveckling. Handledning Broschyren är en introduktion till Samverkansavtalet och en handledning för att komma igång och prova nya utvecklande modeller för samverkan.