Verksamhetsbeslut Kongressens fastställda verksamhet
|
|
- Maria Isaksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 kongressens beslut
2
3 Verksamhetsbeslut Kongressens fastställda verksamhet Kongressperiod
4 @ 2011 Handelsanställdas förbund Foto David Bicho Tryck september 2011 art nr HA 19016
5 Innehåll att göra skillnad i Handels Grunden för vårt uppdrag 8 Vår organisations struktur 10 Vår kommunikation 12 Vår ungdomsverksamhet 14 Vår studieverksamhet 14 att göra skillnad på jobbet Det fackliga löftet 18 Vår vision är arbetsplatsutveckling 18 Vår människosyn är allas lika värde 19 Bra spelregler ger oss styrka och kraft 19 Solidarisk lönebildning och lönepolitik 24 Våra arbetsplatser 26 Vår arbetsmiljö 28 Våra yrkesroller 32 Avtalsmotioner 33 att göra skillnad i samhället Vår ideologiska grund 36 Full sysselsättning och generell välfärd 39 Arbetsmarknadspolitiken 45 Utbildningspolitiken 46 Näringspolitiken 48 Miljöpolitiken 49 att göra skillnad i världen Grunden för vårt internationella arbete 52 Vår kamp för en jämlik värld 53 Vårt internationella arbete 58
6 att göra skillnad i Handels
7 Innehåll att göra skillnad i Handels Grunden för vårt uppdrag 8 Vår organisations struktur 10 Vår kommunikation 12 Vår ungdomsverksamhet 14 Vår studieverksamhet 14 att göra skillnad på jobbet Det fackliga löftet 18 Vår vision är arbetsplatsutveckling 18 Vår människosyn är allas lika värde 19 Bra spelregler ger oss styrka och kraft 19 Solidarisk lönebildning och lönepolitik 24 Våra arbetsplatser 26 Vår arbetsmiljö 28 Våra yrkesroller 32 Avtalsmotioner 33 att göra skillnad i samhället Vår ideologiska grund 36 Full sysselsättning och generell välfärd 39 Arbetsmarknadspolitiken 45 Utbildningspolitiken 46 Näringspolitiken 48 Miljöpolitiken 49 att göra skillnad i världen Grunden för vårt internationella arbete 52 Vår kamp för en jämlik värld 53 Vårt internationella arbete 58 I HANDELS 7
8 GRUNDEN FÖR VÅRT UPPDRAG Vår organisation består av människor som var och en valt att sluta sig samman i syfte att gemensamt kämpa för att förändra och förbättra villkoren i arbetslivet och samhället. Tillsammans utgör vi en stark facklig organisation. Vi är den viktigaste kraften för att motverka kapitalismens och marknadsekonomins avigsidor, som till exempel lönedumpning, sociala klyftor och ekonomisk instabilitet. Handels är ett förbund med ett gemensamt ansvar och med samma övergripande utgångspunkter: Vi ska vara många yrkesverksamma medlemmar Vi ska vara arbetsplatsnära Vi ska göra medlemsnytta Vi ska vara effektiva Vi ska vara medlemsstyrda Alla ska känna att de har goda möjligheter att delta i den fackliga verksamheten. Det fackliga medlemskapet ska kännas meningsfullt även för dem som arbetar på bemanningsföretag. Det ska också vara viktigt för dem som är arbetslösa, studerar eller av andra skäl inte finns på en arbetsplats. Handels och de förtroendevaldas ansvar att vara goda förebilder omfattar alla sammanhang, genom att bland annat ha en restriktiv hållning till alkohol. Handels ska använda den kraft som hela organisationen utgör för att förbättra villkoren i arbetslivet och samhället. Därför ska alla egna upphandlingar göras utifrån att det finns kollektivavtal, andra sociala regler, samt i enlighet med gällande miljöpolicy. Medlemmarnas avgifter ska användas så effektivt och klimatsmart som möjligt och förvaltas utifrån fastställda etiska regler. Medlemsvärvningen En grundläggande förutsättning för att vara en stark organisation är att det finns många medlemmar på arbetsplatserna. Att rekrytera och behålla medlemmar i Handels är den viktigaste uppgiften för alla fackliga företrädare, medlemmar och anställda. Medlemsvärvning på arbetsplatserna ökar vår styrka och gör oss effektiva i all annan verksamhet. Vi har en gemensam utmaning att utveckla vår förbundsgemensamma värvningsorganisation. Förbundskontoret och avdelningarna ska gemensamt arbeta för att utveckla en professionellt agerande värvningsorganisation som ska stödja klubbar, förtroendevalda och medlemmar i det dagliga värvningsarbetet. Handels har utvecklat flera metoder för att vara effektiva i värvningen. Uppsökeri i olika former, kurser för ickemedlemmar, medlemskvartar för ickemedlemmar, telefonvärvning, kedjeföretagsvärvning, med mera är bara några av alla de metoder som används. Förbundet ska ekonomiskt stimulera de avdelningar som aktivt jobbar med utbildningar och aktiviteter för ickemedlemmar. Vi ska lära av varandra, utveckla metoder, utbyta erfarenheter och effektivt kunna följa upp medlemsutvecklingen. Vår huvudstrategi för att klara en bra medlemsrekrytering är att ha fackliga företrädare på alla arbetsplatser. Det är en stor utmaning för alla fackliga företrädare att se till att alla arbetstagare, som ännu inte tagit steget och blivit medlemmar, 8 I HANDELS
9 tillfrågas och motiveras till att bli medlemmar i Handels. En särskild strategi för att öka anslutningsgraden bland deltidsanställda, visstidsanställda och andra med osäkra anställningsformer ska tas fram. För att öka tillströmningen av nya medlemmar måste vi ständigt visa att det är viktigt att vara med i Handels, inte bara när problem uppstår utan även av ideologiska skäl. Medlemskapet Medlemmarna är de som tillsammans skapar och utgör Handels. Som medlem har man likartade rättigheter och förmåner, men också ett gemensamt ansvar för organisationen. Medlem blir man då man betalat sin medlemsavgift. Alla medlemmar ska behandlas på samma sätt. En fackförening är dock inte enbart en organisation till vilken medlemmen betalar en avgift för att få tillgång till en viss service. Handels ska vara en organisation där facklig verksamhet i så hög grad som möjligt bedrivs av medlemmarna själva. Handels ska därför främst arbeta för att ge medlemmarna förutsättningar och verktyg för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden. Medlemskap ska erbjudas alla arbetstagare inom våra verksamhetsområden såsom de definieras i LOs organisationsplan. Var och en måste själv söka och få medlemskap i Handels. För att etablera en tidig och bra relation till dem som kommer att arbeta inom förbundets verksamhetsområden, ska det vara möjligt för elever på de gymnasiala utbildningsprogram som är riktade mot våra branscher att vara elevmedlemmar redan från första årskursen. Dessa ska inte behöva begära utträde och sedan inträde vid tillfälligt sommarjobb. Problem som kommer av allt mer otrygga och korta anställningar, och utnyttjande av egenföretagare med f-skattsedel måste kunna motverkas med organisering. För den särskilda satsningen på att organisera dem med låga inkomster och otrygga anställningar kan det behövas kontinuerlig översyn av villkoren för medlemskap under kongressperioden. Vår huvudsakliga inriktning är att lösa detta inom nuvarande avgiftssystem och att det ska gälla i alla avdelningar. Medlemsförmånerna och medlemsförsäkringarna Medlemskapet är i grunden ett ideologiskt ställningstagande ett löfte om att tillsammans förbättra villkoren i arbetslivet och i samhället. Det ska löna sig att vara medlem. Med många medlemmar finns det möjlighet att kollektivt förhandla fram medlemsförmåner som är fördelaktiga för alla. Det är ett sätt att genom konsumentmakt använda sig av organisationens styrka. Handelskortet är ett exempel för att så effektivt som möjligt skapa många medlemsförmåner. Den ideologiska grunden för våra medlemsförsäkringar är att de inte ska stänga ute medlemmar genom exempelvis krav på individuell hälsoprövning. Samtidigt skiftar behoven. Vissa försäkringar ska därför omfatta alla, medan de i andra fall ska vara möjliga att välja som tillval. Medlemsförsäkringarna ska kunna vara komplement till kollektivavtalade försäkringar eller samhällets försäkringar. De ska också kunna omfatta områden där det saknas offentliga alternativ eller där det bedöms som utsiktslöst att förbättra villkoren den samhälleliga vägen eller genom avtal. Handels inkomstförsäkring ska under kongressperioden kontinuerligt ses över i ljuset av de förändrade villkor som arbetslösa medlemmar drabbas av. I HANDELS 9
10 Förbundet kan inte ensamt pressa marknaden tillräckligt på alla områdena och ska därför i samverkan med övriga LO-förbund sträva efter att utveckla fler och bra LO-gemensamma förmåner. VÅR ORGANISATIONS STRUKTUR Omvärlden förändras och likaså villkoren för det fackliga arbetet. Det som var ett naturligt sätt att organisera förbundet när en majoritet av företagen var små enskilda handlare, är det kanske inte i ett läge när företagen blir allt större, allt färre, allt mer internationella och inordnade i kedjeföretag. Omvärldens förändringar reser därför frågan om hur man bäst ska organisera det fackliga arbetet, men också hur detta påverkar formerna för det demokratiska arbetssättet i Handels. Det är svåra men viktiga frågor som rör den fackliga rörelsens effektivitet och demokratiska förankring. Det handlar om fackets arbetssätt, kongressens och förbundsrådets roll, de nya riksklubbarnas demokratiska inflytande, avdelningarnas representantskap, nyckeltal i ekonomisk fördelning med mera. Det är frågor som måste hanteras allvarligt och seriöst och därför ska de samlas i en utredning om medlemmarnas demokratiska inflytande. Utredningen ska tillsättas med bred förankring i förbundet, och direktiv ska fastställas av förbundsstyrelsen. Kongressen, förbundsstyrelsen och förbundsrådet Vissa grundläggande delar i vår organisation ska dock fortsatt gälla framöver. Handels kongress är medlemmens möjlighet till direkt påverkan och ska vara en kraftsamling som engagerar så många som möjligt, syns utåt och ger styrka och känsla av samhörighet inåt. Kongressperiodens längd ska vara fem år för att det ska finnas tid att verkställa fattade beslut. Kongressen beslutar om övergripande visioner och politisk inriktning men detaljstyr inte hur, när och med vilka metoder beslut ska genomföras. Under kongressperioderna är förbundsstyrelsen högsta beslutande organ och har att leda förbundets verksamhet i överensstämmelse med stadgar och kongressbeslut. I vissa frågor ska förbundsstyrelsen enligt stadgarna höra förbundsrådet innan beslut fattas. Om förbundsstyrelsen därutöver beslutar att lyfta frågor till förbundsrådet ska förbundsrådet ta beslutet. Förbundets centrala och lokala verksamhet Handels är ett förbund där verksamheten bedrivs lokalt och centralt. Merparten av den dagliga fackliga verksamheten sker lokalt. Den centrala nivån har ansvar för att samordna och utveckla verksamheten så att den sker så effektivt som möjligt. Organisatorisk förändring av den lokala verksamheten, till exempel ändrade geografiska indelningar, fattas i diskussioner om verksamhetens ekonomiska och demokratiska effektivitet och vägleds av fastställd strukturplan. Det måste vara enkelt för medlemmar att komma i kontakt med och hitta till Handels. Organisatoriskt ska därför arbetet med att skapa enkla, snabba och korrekta rutiner för en gemensam medlemsservice och medlemshantering fortsätta. För både den centrala och lokala verksamheten är det beslut fattade av kongressen, förbundsstyrelse och i förekommande fall av förbundsråd som gäller. Den lokala 10 I HANDELS
11 nivån har genom sin organisering i avdelningar en egen demokratisk process med val till representantskap och avdelningsstyrelser. Varje avdelning måste årligen hålla minst två representantskapsmöten, varav ett årsmöte där val förrättas och ett där verksamhet och budget beslutas. Om avdelningsstyrelsen väljer att dela in avdelningen i geografiska underorganisationer ska dessa kallas regioner. Representantskapets roll kommer att ses över i utredningen om medlemmarnas demokratiska inflytande. Detsamma gäller frågor som rör riksklubbars demokratiska inflytande. Förbundet ska se över nyckeltalen och beakta andra faktorer som avstånd, arbetsbelastning och regionens tillväxt när bemanning och organisation bestäms. En särskild demokratisk process handlar om lönebildningen och avtalsrörelserna. Medlemmarna i Handels har ett demokratiskt inflytande över avtalen genom att man kan lägga konkreta förslag, samt nominera och välja sina representanter i förhandlingsdelegationer. Detta sker i separat ordning. Formerna för detta förfarande kan växla från ett avtalsfullmäktige till många lokala avtalskonferenser. Förbundsstyrelsen fattar inför varje avtalsrörelse beslut om formerna i enlighet med stadgarna. Syftet är alltid att så många medlemmar och förtroendevalda som möjligt ska vara delaktiga i avtalsrörelserna. Förtroendevalda och anställda Förbundets styrka vilar på tiotusentals förtroendevalda. Dagligen utför förtroendevalda inom ramen för kollektivavtalet ett arbete som förbättrar villkoren för medlemmarna. Förtroendevalda är, på alla nivåer, förbundets ryggrad. En stor del av arbetet utförs ideellt med fackets och medlemmarnas bästa för ögonen. Men man ska inte vid särskilda uppdrag lida ekonomiska förluster för sitt engagemang. Ersättningar för förlorad arbetsförtjänst ska i grunden vila på inkomstbortfall. Skulle man vara ledig dagen man går utbildning/fortbildning, ska dagen räknas som arbetad dag och ersättas med förlorad arbetsförtjänst. Förbundets organisation bygger på representativ demokrati. Av vikt är därför att de förtroendevalda avspeglar medlemskårens sammansättning vad gäller kön, ålder, etnisk tillhörighet, sexuell läggning, funktionalitet och utifrån typ av arbetsplats. Handels ska arbeta för att stärka rätten för alla medlemmar att bli förtroendevalda på jämlika villkor. God utbildning, bra stöd och tillgång till underlag samt nödvändiga verktyg är grundläggande för att alla förtroendevalda ska kunna genomföra sina uppdrag samt ha möjlighet till fullt deltagande och påverkan. Rutiner för att möjliggöra utbetalning av semesterersättning för förtroendevalda en gång per år istället för vid varje utbetalningstillfälle ska snarast tas fram. Man ska vara valbar till revisor även när man gått i pension och fortfarande är medlem. Förbundets anställda, såväl på central som lokal nivå, är också en viktig resurs. Handels strävar efter en personalpolitik som gör att organisationens mål verkställs, samtidigt som det ska vara möjligt att utvecklas i sitt arbete. Det måste vara möjligt att kombinera yrkesliv och familjeliv. Arbetsplatsorganisationen Den fackliga organisationens styrka ligger i att vi är många som är medlemmar. Om organisationsgraden sjunker så försvagas vår fackliga styrka eftersom allt färre ska upprätthålla kollektivavtalet och därmed det fackliga löftet. Förutom de strategiskt viktiga kedjeföretagen är det angeläget att ha tydliga strategier för att hantera de många små arbetsplatserna, visstidsanställda och anställda på bemanningsföre- I HANDELS 11
12 tag. Organiserandet av anställda på bemanningsföretag och situationen för allmänna klubbar ska ses över. Av största vikt för organisationens framgång, styrka och överlevnad är att så många som möjligt som arbetar inom Handels branscher också är medlemmar. Vi måste ständigt prioritera att utveckla arbetsplatsorganisationen och se till att det finns tillräckligt med resurser till denna kärnverksamhet. Ju fler vi är desto större är förutsättningarna för framgång i det fackliga arbetet. När det känns att det fackliga arbetet går bra ökar självförtroendet och engagemanget ytterligare. En väl fungerande arbetsplatsorganisation med många aktiva, det vill säga handelsombud, fackombud, fackklubbar, skyddsombud och försäkringsrådgivare, är därför en nyckelfråga. Fackombud ska väljas av medlemmar på sin arbetsplats och handelsombud ska utses av avdelningen. Klubbstyrelsens ledamöter ska väljas på olika långa mandatperioder. Arbetsplatsorganisation ska finnas på alla arbetsställen med mer än en medlem och dessa ska omfattas av kollektivavtal. Det är viktigt att vi följer utvecklingen på arbetsmarknaden och ständigt arbetar strategiskt för att upprätthålla en stark facklig arbetsplatsorganisation. Under kongressperioden ska särskilt fokus läggas på att bygga och utveckla en väl fungerande facklig verksamhet inom våra största kedjeföretag. Samverkan med andra fackföreningar och LO Handels ska vara aktivt och drivande inom LO på alla nivåer. Det är mycket viktigt att använda den tvärfackliga styrkan för att nå de mål som är angelägna, för våra medlemmar i synnerhet och för fackföreningsrörelsen i allmänhet. Av största vikt är att få till stånd en förbättrad samordning för medlemsövergångar mellan olika förbund. I den här processen är a-kassan särskilt viktig, och därför är Handels för en gemensam LO-kassa. Handels har likt övriga LO-förbund anslutit sig till LOs organisationsplan. I den regleras vilka branscher som organiseras av olika förbund samt vilka förbund som ska diskutera samgåenden den dag det bedöms vara aktuellt. Syftet är både att undvika gränsdragningstvister men också att ta ett gemensamt ansvar för den framtida utvecklingen och se till att det finns en plan och struktur för alla branscher på arbetsmarknaden. Samtidigt som det finns en samsyn inom LO är det viktigt att Handels bibehåller och utvecklar den dialog och det samarbete som finns med andra fackföreningar. Inom LO är det också viktigt att verka för att anställda på bemanningsföretag får det enklare att organisera sig med ett anpassat medlemskap. VÅR KOMMUNIKATION Alla medlemmar, förtroendevalda och anställda i Handels ska ha tillgång till god information. Informationen ska ta sin utgångspunkt i den roll man har i förbundet och det ska även finnas bra möjligheter att kommunicera med varandra. Förbättrade rutiner för hur goda idéer och exempel sprids inom förbundet ska tas fram. En stark organisation som gör skillnad är den där medlemmarna har bra kunska- 12 I HANDELS
13 per om Handels uppfattning i väsentliga frågor. Informationen ska så långt som möjligt anpassas så att även grupper som har svårt att ta till sig den ska kunna göra det, informationen som finns ska vara översatt till olika språk och finansieras av förbundet. På minst åtta av de mest förekommande språken ska material innehållande information om kollektivavtalen, facket och Handels tas fram. För att kunna leva upp till målsättningen att alla ska omfattas av kollektivavtal är det avgörande att alla medlemmar har kunskap om avtalets värde och de fackliga rättigheter och skyldigheter som medlemmen därmed har. Handels ska ta fram ett koncept för hur vi kan visa på vilka arbetsplatser som har kollektivavtal. Någon form av märkning ska tas fram för salonger som har kollektivavtal. Väl informerade medlemmar är en förutsättning för att vi ska kunna öka organisationsgraden men också för att bevaka att kollektivavtalen efterlevs på arbetsplatserna. Vårt varumärke kräver att vi arbetar med opinionsbildning gentemot såväl allmänhet som politiker och andra beslutsfattare på alla nivåer. Genom att metodiskt arbeta efter en av förbundsstyrelsen fastställd kommunikationspolicy, kan vi väcka intresse för Handels frågor och därigenom påverka lagstiftning och politiska beslut. Goda kontakter med massmedia underlättar möjligheterna till att få medialt utrymme. Förbundskontoret har ansvar för utformningen av gemensamma material och kampanjer. Samtidigt ska förbundskontoret framställa underlag för information som kan anpassas lokalt och ge avdelningarna verktyg för att utveckla metoder för kommunikation. Avdelningarna ska ansvara för att kommunicera information och marknadsföra Handels varumärke till de enskilda medlemmarna och för att återföra behov och krav genom hela organisationen. Det är av stor vikt att dessa material och kampanjer följer de färger och formspråk som är förenliga med arbetarrörelsen och Handels. Sociala medier och masskommunikation Det är i det direkta mötet med medlemmar, potentiella medlemmar och allmänhet som den grundläggande kommunikationen kring Handels budskap sker. Detta ställer höga krav på kunskaper, väl utformat material, samt seriösa tydliga och enkla informationskanaler för återkoppling och kontakt. Ny teknik erbjuder även andra kommunikationsmöjligheter att komplettera det direkta mötet med. Sociala medier är ett område som utvecklas snabbt och Handels ska verka för att använda dessa metoder på ett professionellt och medvetet sätt. Handels ska därför ständigt pröva och värdera de möjligheter som utvecklas och eftersträva att införa nya metoder och tekniska lösningar som underlättar kommunikation. Detaljhandels- och lageravtalet ska läsas in med modern teknik. Handels hemsida är en viktig del av vår kommunikation. Hemsidan ska ha medlemsperspektivet i fokus och den ska ständigt hållas uppdaterad. Den ska så långt som möjligt göras tillgänglig för grupper som har svårt att tillgodogöra sig informationen. Fler former för massutskick till medlemmar ska prövas aktivt, till exempel genom e-post och sms. Det är viktigt att bibehålla och utveckla våra kanaler för masskommunikation. Handelsnytt, som papperstidning såväl som på webben, har en särställning inom kommunikationen genom att den är en fristående journalistisk produkt som har till uppgift att presentera nyheter som har betydelse för läsarna. Tidningen är en kanal I HANDELS 13
14 för kommunikation som når ut till samtliga medlemmar och har därmed en viktig roll i opinionsbildningen inom organisationen. Förbundsstyrelsen fastställer den policy som anger mål och ramar för redaktionens arbete. VÅR UNGDOMSVERKSAMHET Handels organiserar medlemmar på en arbetsmarknad där andelen unga under 30 år utgör nästan hälften av alla anställda. Ungdomars engagemang är därför en viktig del av Handels verksamhet. Den initiativkraft och syn på fackligt arbete som ungdomar har, ska tas tillvara. För att kunna ligga steget före är det viktigt att ha en väl utvecklad ungdomsverksamhet på såväl lokal som central nivå. Handels ungdomsverksamhet omfattar medlemmar under 30 år samt elever som deltar i gymnasiala program som berör våra yrkes- och avtalsområden. Den syftar till att stärka ungdomar till att bli bärare av den fackliga idén. Ungdomar ska ha samma möjlighet som alla andra medlemmar att delta och påverka vår verksamhet. Den lokala ungdomsverksamheten ska tillgå samma verktyg för deltagande och påverkan som alla andra med likvärdigt uppdrag. Verksamheten ska göra ungdomar medvetna om arbetarrörelsen, dess historia och värderingar, och bidra till att Handels kan påverka omvärlden i frågor som berör unga medlemmar. Den organisatoriska strukturen för ungdomsverksamheten ska utvecklas för att kraftfullt förstärka Handels naturliga roll som ett stort ungdomsförbund. En särskild funktion som ungdomssekreterare har inrättats, med tydligt uppdrag från förbundsstyrelsen att stärka ungdomsverksamheten i hela Handels. Ungdomsverksamheten ska organisatoriskt vara en integrerad del av den ordinarie verksamheten. Förbundet har på såväl central som lokal nivå uttalat ansvar för att verksamheten utförs, samtidigt som principen ung möter ung ska upprätthållas. Skolinformation och värvning av elevmedlemmar utgör en viktig del av verksamheten, liksom rekrytering av förtroendevalda. Att ta fram material som fungerar väl för rekrytering och skolinformation är ett löpande uppdrag som vilar på den nya organisationen. Utöver material ska den nya organisationen löpande se över formerna för hur skolinformationen bedrivs. Varje år ska CUK och FS träffas för att diskutera de frågor som rör ungdomsverksamheten samt för att bolla förslag, tankar och idéer på hur man kan stärka den fackliga idén bland ungdomar både bland de som redan är medlemmar och de som ännu inte gått med. VÅR STUDIEVERKSAMHET Handels utbildar för ett aktivt medlemskap som utgår från människors lika värde och inställningen att människan i förhållande till sina förutsättningar vill påverka, delta och bidra till samhällets utveckling. 14 I HANDELS
15 Medlemmar med eller utan förtroendeuppdrag behöver kunskap för att kunna hävda sina intressen i arbetslivet och i samhället. En stark organisation består av engagerade medlemmar och våra utbildningar ska stärka deltagarna och ge dem verktyg att analysera och förändra sin livssituation, sin arbetsplats och samhället. Organisationens mål och medlemmarnas bildningssträvan ska genomsyra utbildningen. Studieverksamheten ska bygga på Handels värdegrund och uppmana till att ta ställning utifrån denna. Handels utbildningsverksamhet är en del av den folkbildning som strävar efter att stimulera till ett brett samhälls- och folkrörelseengagemang. Folkbildning handlar i grunden om alla människors möjlighet att utveckla sig själva till något som inte är bestämt av andra eller på förhand givet. Det livslånga lärandet handlar ytterst om att kunna förverkliga de möjligheter vi människor bär inom oss. Facklig introduktion är ett första steg för nyanställda på våra avtalsområden att få kunskap om Handels och vår roll på arbetsplatsen. Facklig introduktion för nyanställda ska också ses som en del av ett mer aktivt medlemsvärvningsarbete. Utöver detta finns också facklig introduktion av nya medlemmar som genomförs tvärfackligt med stöd av ABF. Medlemsutbildningen är en central del i vår verksamhet och också en utmärkt grund för rekrytering till förtroendeuppdrag. Medlemsutbildningen ska därför, just för att öka tillgängligheten till utbildning i det egna närområdet, kunna genomföras både förbundsspecifikt och tvärfackligt. Innehållet i medlemsutbildningen har en bas som är lika för alla, och den ses över löpande beroende på att fokus för det fackliga och politiska arbetet skiftar. Kursutbudet i förtroendemannautbildningen ska utformas så att det ger kunskaper som svarar mot deltagarnas och organisationens behov samt stimulerar till vidareutveckling. Förutom den grundläggande utbildning som avdelningarna bedriver ska förbundskontoret ansvara för vidareutbildning. Utbildningen för förtroendevalda följer en modell där det ges grundläggande kunskaper för att kunna vara fackligt förtroendevald. Utöver detta kan finnas särskilda behov av fördjupning, till exempel korrekt formalia, schemaläggning, arbetsrotation, psykisk hälsa, dyslexi, normer den svenska modellen, MBL och ideologisk kvalitetssäkring. Branschfördjupningar sker i Handels regi. Andra fördjupningar kan med fördel genomföras tvärfackligt, av närstående utbildningsinstitutioner eller med stöd av ABF. Handels ska följa och själv delta i utvecklingen av pedagogik och teknik och sträva efter att tillämpa det som stämmer överens med våra grundläggande värderingar och förutsättningar. Ny teknik kan många gånger öka tillgängligheten genom att möjliggöra flexibilitet i tid och plats. Själva formen för utbildningar kan därför variera i den mångfald av utbildningar som finns vid sidan av de stora fastlagda utbildningarna som är riktade till medlemmar och förtroendevalda. Att använda ABF och den tvärfackliga studieorganisationen ökar utbudet och ger större möjligheter att geografiskt komma nära medlemmarna. Därför ska Handels, så långt det är möjligt, utgöra en aktiv del av den tvärfackliga studieorganisationen på alla nivåer. I HANDELS 15
16 att göra skillnad på jobbet
17 Innehåll att göra skillnad i Handels Grunden för vårt uppdrag 8 Vår organisations struktur 10 Vår kommunikation 12 Vår ungdomsverksamhet 14 Vår studieverksamhet 14 att göra skillnad på jobbet Det fackliga löftet 18 Vår vision är arbetsplatsutveckling 18 Vår människosyn är allas lika värde 19 Bra spelregler ger oss styrka och kraft 19 Solidarisk lönebildning och lönepolitik 24 Våra arbetsplatser 26 Vår arbetsmiljö 28 Våra yrkesroller 32 Avtalsmotioner 33 att göra skillnad i samhället Vår ideologiska grund 36 Full sysselsättning och generell välfärd 39 Arbetsmarknadspolitiken 45 Utbildningspolitiken 46 Näringspolitiken 48 Miljöpolitiken 49 att göra skillnad i världen Grunden för vårt internationella arbete 52 Vår kamp för en jämlik värld 53 Vårt internationella arbete 58 PÅ JOBBET 17
18 DET FACKLIGA LÖFTET Den fackliga kampen och verksamheten på arbetsplatserna går ut på att värna och stärka alla medlemmars ställning genom kollektivavtal. Det är genom solidariskt och kollektivt handlande som vi kan göra skillnad när det gäller såväl löner som arbetsvillkor. Tillsammans vinner vi styrka. Handels grundläggande idé beskrivs bäst av det fackliga löftet: Vi lovar och försäkrar att aldrig någonsin under några omständigheter arbeta på sämre villkor eller till lägre lön än det vi nu lovat varandra. Vi lovar varandra detta i den djupa insikten om att om vi håller detta löfte så måste arbetsgivaren uppfylla våra krav. Det finns starka krafter som hotar det fackliga löftet. När marknadskrafterna får större spelutrymme ökar de kryphål som gör det möjligt att pressa löner och arbetsvillkor neråt. Handels mål är att alla medlemmar ska ha goda arbetsvillkor och en lön som ger ekonomisk självständighet. VÅR VISION ÄR ARBETSPLATS- UTVECKLING Att göra skillnad på arbetsplatsen är det viktigaste för Handels medlemmar och att skapa bättre arbetsvillkor kräver en helhetssyn på de frågor som är avgörande för utvecklingen på arbetsplatsen. Arbetsplatsutveckling innebär att skapa det goda arbetet, där medlemmar ständigt kan utvecklas i sin yrkesroll. Utvecklingen ska ske i harmoni med kontinuerlig kompetensutveckling, i en arbetsorganisation som ger inflytande och förbättrad arbetsmiljö, och där arbetsplatsen omfattas av ett rättvist och befattningsrelaterat lönesystem som alla anställda är väl insatta i och som ger möjligheter för den enskilda att påverka sin lön. Arbetsplatsutveckling byggs därför på: Demokratisk arbetsorganisation Stort inflytande God arbetsmiljö Tillgång till kompetensutveckling Rättvist befattningsrelaterat lönesystem Detta syn- och arbetssätt ska genomsyra det fackliga arbete som vi kallar arbetsplatsutveckling. Vi kan aldrig utveckla arbetsplatsen genom att se varje område för sig: såväl förbättringar som försämringar på ett område påverkar helheten. Därför är förutsättningen för arbetsplatsutveckling alltid beroende av att vi, genom vår fackliga styrka, upprätthåller det fackliga löftet. Handels ska arbeta för att stärka arbetsplatsutvecklingen på våra arbetsplatser. 18 PÅ JOBBET
19 VÅR MÄNNISKOSYN ÄR ALLAS LIKA VÄRDE Den fackliga människosynen är principen om allas lika värde och rätt. Alla har samma rätt att delta i arbetslivet på jämlika villkor. För att uppnå jämlikhet krävs att strukturer och föreställningar som skapar och förstärker ojämlikhet bekämpas. Människors arbetsvillkor präglas på ett genomgripande sätt av ålder, klass-, könsoch etnicitetstillhörighet. Utöver detta särbehandlas personer på grund av sexuell läggning, men även människor med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar kränks. Gemensamt för all form av diskriminering är att det finns cementerade normer som i praktiken gör att människor tillskrivs olika värde och därmed riskerar att behandlas sämre i förhållande till just det som utgör norm. Detta skapar utrymme för godtycklig behandling som gör att direkt och indirekt diskriminering samt trakasserier förekommer på våra arbetsplatser. Diskriminerande strukturer samverkar och ger upphov till skillnader i makt, livs- och arbetsvillkor. Kollektivavtalet är vårt främsta verktyg för att garantera likabehandling på arbetsplatsen. Diskrimineringslagstiftningen är ett ytterligare verktyg i kampen mot diskriminering. För att aktivt bekämpa diskriminering krävs att vi till fullo använder båda dessa verktyg. Handels ska arbeta för att vår fackliga människosyn, principen om allas lika värde och rätt, genomsyrar verksamheten samt att arbetet för att förebygga diskriminering och trakasserier utvecklas och stärks. Handels ska utifrån antagen policy bekämpa alla former av diskriminering. BRA SPELREGLER GER OSS STYRKA OCH KRAFT Den svenska modellen med kollektivavtalet som grund har länge varit förutsättningen för en framgångsrik utveckling av den svenska arbetsmarknaden. Det är starka kollektivavtal och viktiga arbetsrättsliga lagar som gjort att svensk arbetsmarknad fungerat och gett oss arbetstagare trygga villkor och bra löner. De senaste åren har vi kunnat se hur den svenska såväl som internationella arbetsmarknaden har utsatts för ökade krav på rörlighet, anpassning och flexibilitet. Företagsledare i Sverige och världen över hävdar att den ökade globaliseringen, med snabba konjunktursvängningar, gör att företagen snabbt måste kunna anpassa sina kostnader. Politikerna har gjort det möjligt att stapla visstidsanställningar på varandra och därmed undvika att ge arbetstagarna trygga anställningar. Samtidigt växer bemanningsföretagen och allt fler företag använder inhyrd personal på regelbunden basis. Allt detta sker samtidigt och är två sidor av samma mynt. Företagen vill blir mer flexibla och pressa kostnaderna. Och det är arbetstagarna som ska betala i sänkta löner och ökad otrygghet. Handels kräver att företagens ökade krav på flexibilitet inte får ske på löntagarnas bekostnad. Handels medlemmar ska kunna försörja sig på sin lön och kunna planera sin vardag och sin ekonomi. PÅ JOBBET 19
20 Kollektivavtalen är vårt främsta verktyg för att se till att villkoren på arbetsmarknaden är schysta i en globaliserad värld. Genom avtal kan vi begränsa användandet av bemanningsföretag och se till att inhyrd personal har bra villkor. För att värna kollektivavtalet och att svenska regler och löner gäller i Sverige måste Handels också driva opinion gentemot politiker i Sverige och i EU för att se till så att lagarna värnar löntagarna och de fackliga rättigheterna. Kollektivavtalen Handels uppfattning är att den svenska arbetsmarknadsmodellen med starka kollektivavtal ska värnas och utvecklas. Kollektivavtal främjar konkurrensneutralitet och förhindrar att löntagare tvingas sälja sin arbetskraft till underpris genom lönedumpning. Kollektivavtalen garanterar goda anställningsvillkor med bra försäkringsskydd och en god löneutveckling. Handels målsättning är att det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser inom våra avtalsområden i enlighet med LOs organisationsplan. Det är viktigt att medlemmar är organiserade i den fackförening som har avtalsrätten på arbetsplatsen. Handels ska använda sitt inflytande i LO och arbeta för tydliga regler för var arbetstagare ska vara organiserade. Handels ska även arbeta för att nå delmålet om att det ska finnas kollektivavtal på alla arbetsplatser med medlemmar. De kollektivavtal vi sluter med arbetsgivaren är de som ska gälla på våra avtalsområden. Det är Handels medlemmar som avgör vilka avtalsfrågor som är viktiga och det är genom medlemskapet som varje medlem kan göra skillnad. För Handels ligger det ett värde i att genomföra partsgemensamma projekt eftersom de kan leda till överenskommelser som ger våra kollektivavtal ökat värde. Villkoren i avtalen ska avgöras i förhandlingar med våra motparter, och endast vi ska avgöra vilka frågor som vi är beredda att gå till konflikt med. Handels ska därför arbeta för att rätten till strids- och sympatiåtgärder säkras och stärks. Handels menar att alla som utför arbete på den svenska arbetsmarknaden ska omfattas av de löne- och anställningsvillkor som gäller i svenska kollektivavtal. Så snart ett företag bedriver verksamhet i Sverige ska det fackliga löftet gälla. Det kräver att det finns en motpart för svenska fackföreningar att förhandla med. Handels kan aldrig acceptera att en rörlig arbetsmarknad inom Europeiska Unionen, EU, innebär olika rättigheter, löne- och anställningsvillkor beroende på nationalitet. Såsom EU-lagstiftning och EG-rätt utvecklats, riskerar den att innebära lönedumpning och urholkning av den svenska arbetsmarknadsmodellen. Handels ska arbeta för att en enad och samordnad fackföreningsrörelse tillsammans tar strid för kollektivavtalens ställning på arbetsmarknaden. Arbetsrätten Risken med arbetsrättlig lagstiftning som enda reglering av förhållanden på arbetsmarknaden är att lagstiftning kan användas som ett snabbt och effektivt vapen för att försvaga den fackliga styrkan. Handels uppfattning är att kollektivavtal ska ligga till grund för att utveckla arbetsplatsen och förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare. Arbetsrättslig lagstiftning ska utformas så att den garanterar en lägsta nivå för vad som är rimligt. Det är särskilt viktigt för arbetstagare på små arbetsplatser. Att anställningstryggheten är lika för alla löntagare ska vara en grundläggande princip. 20 PÅ JOBBET
Stark tillsammans Verksamhets- förslag
ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag I Handels Stark tillsammans i Handels 1. VÅR ORGANISATION 5 1.1 Grunden för vårt uppdrag 5 1.2 Medlemskapet 5 1.3 Medlemsutvecklingsverksamhet 6 1.3.1 Medlemsvärvning
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,
Läs merVår organisation. Kongress 2014. Hur ska vi jobba framöver?
1 Vår organisation Kongress 2014 2 Hur ska vi jobba framöver? Fackliga studier. Information och opinionsbildning. Kultur. Medlemsförsäkringar. Ekonomi och avgiftsfrågor. Medlemsutveckling. Klubbar, avdelningar
Läs merStark tillsammans Verksamhets- förslag
ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag 12 VERKSAMHETSFÖRSLAG På jobbet Stark tillsammans på jobbet 1. VI LOVAR VARANDRA 13 2. ORGANISERA FÖR ÖKAT INFLYTANDE 13 3. UTVECKLA VÅRA YRKESROLLER 14
Läs merLönepolitisk plattform
Lönepolitisk plattform Antagen vid FTFs riksstämma 2010 2 (8) Inledning Denna lönepolitiska plattform syftar till att på ett övergripande plan beskriva hur vi som förbund ser på den mest centrala frågan
Läs merRIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen
RIKTLINJER FÖR IF Metalls arbete för medlemmar i bemanningsbranschen Inhyrd från bemanningsföretag? Välkommen till IF Metall Detta är en del av IF Metalls material till anställda och förtroendevalda som
Läs merVi är Vision! Juni 2016
Vi är Vision! Juni 2016 2 Inledning Under några år har vi tillsammans byggt Vision och vi har varit framgångsrika. Allt fler väljer att bli medlemmar i Vision. Vi växer för varje dag som går. Bilden och
Läs merStark tillsammans Verksamhets- förslag
ns a m k r a St m a s till Verksamhets- förslag Stark tillsammans i Handels Vår organisation Vår organisations struktur Stark tillsammans på jobbet Vi lovar varandra Organisera för ökat inflytande Utveckla
Läs merEn fullmatad rapport
En fullmatad rapport Kapitel 1 förklarar framväxten av kollektivavtalsmodellen. Vad är det som gör arbetets marknad unik? Vilka är kollektivavtalens förutsättningar? Kapitel 2 handlar om löner och avtal.
Läs merFakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud
Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet
Läs merVälkommen till Handels!
Välkommen till Handels! Välkommen till Handelsanställdas förbund, eller Handels som vi brukar säga. I den här broschyren vill vi berätta lite mer om förbundet och vad ditt medlemskap innebär och vad vi
Läs merDagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6
Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart
Läs merVälkommen till IF Metall
Välkommen till IF Metall Välkommen till IF Metall 1 IF Metall är en facklig organisation som arbetar för att du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och få bättre lön, bättre arbetsmiljö samt
Läs merBli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar
Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar
Läs merA-kassan är till för dig som har arbete
A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras
Läs merVerksamhetsinriktning
Försvarsförbundets Verksamhetsinriktning 2007-2011 Antagna av Försvarsförbundets kongress 12-14 juni 2007 2 FÖRSVARSFÖRBUNDET VERKSAMHETSINRIKTNING 2007-2011 3 Försvarsförbundets vision Vi i Försvarsförbundet
Läs merLönsamt Inför lönesamtalet
Lönsamt Inför lönesamtalet Vårdförbundets lönestrategi är individuell löne sättning och lokal lönebildning. Det innebär att din lön ska vara individuell och baseras på din kunskap, kompetens, erfarenhet
Läs merGemenskap ger styrka
Välkommen till Seko Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige , 9 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan 2016-2018 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-15, 9 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Säters kommuns
Läs merVi är Vision. mål och hjärtefrågor. Förutsättningar för chefs och ledarskap. Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje.
Beslut, förbundsmötet 2016 Vi är Vision mål och hjärtefrågor Förutsättningar för chefs och ledarskap Hållbart arbetsliv mer arbetsglädje Löner och villkor Framtidens arbetsliv Fair Union Vi är Vision är
Läs merDu gör skillnad. Stark tillsammans
Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang
Läs merVälkommen till Seko!
Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav
Läs merKalendarium Fackliga studier. Hösten 2015
Kalendarium Fackliga studier Hösten 2015 Lite om våra kurser under våren 2011 2015-02-02 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller
Läs merJournalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.
Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och
Läs merDelstrategi och utmaning medlemskapet stärker individen
Förmågan att väcka engagemang och samtidigt utveckla medlemskapet är avgörande för att kunna växa som förbund. Unionen har genom att se och möta medlemmarnas behov lyckats nå vårt mål om att bli 600 000
Läs merJämställdhetsplan 2010 för
SERVICE- OCH TEKNIKFÖRVALTNINGEN Datum 2009-08-24 1 (2) Jämställdhetsplan 2010 för Service- och teknikförvaltningen Innehållsförteckning Jämställdhetsplan 2010 3 Inledning 3 Service- och Teknikförvaltningens
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA program LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN 2 Polisförbundets LÖNEpolitiska program 4 Nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet
Läs merStrax dags för jobb. Om anställning och facket
Strax dags för jobb Om anställning och facket IF Metall din Har du eller utbildar du dig till arbete inom industrin är IF Metall din fackförening. Du och alla andra medlemmar ska behandlas rättvist och
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun
Antagen: KF 185 2015-12-15 Jämställdhets- och mångfaldsplan för Alvesta kommun 2016-2018 Inledning Alvesta kommun ska bedriva ett aktivt jämställdhets- och mångfaldsarbete som utgår från den grundläggande
Läs merDIK:S STADGA. Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK
DIK:S STADGA Antagen av DIK:s kongress 25 november 2012 DIK DIK organiserar akademiker utbildade inom dokumentation, information, kommunikation och kultur. Verksamheten utgår från DIK:s professioner. DIK
Läs merLedamot i avdelningsstyrelse
Ledamot i avdelningsstyrelse Inledning Du som är avdelningsstyrelseledamot är en idéburen ledare och demokratiskt vald av medlemmar vid ett årsmöte. Tillsammans med de andra i styrelsen leder, samordnar
Läs merARBETSRÄTTENS GRUNDER. Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011
ARBETSRÄTTENS GRUNDER Gunvor Axelsson Karlstad universitet 14 december 2011 DEN SVENSKA MODELLEN Att parternas arbetsgivarnas och arbetstagarnas organisationer kommer överens utan politisk inblandning
Läs merLandsorganisationen i Sverige 2013
Integrationspolicy Landsorganisationen i Sverige 2013 Foto: Lars Forsstedt Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet, Stockholm 2013 isbn 978-91-566-2907-5 lo 13.12
Läs merHandelsanställdas förbunds policy för ungdomsverksamheten
Handelsanställdas förbunds policy för ungdomsverksamheten Handelsanställdas förbund 2005 Fastställd av FS 2005-09-20 1 Inledning Denna policy är framtagen av Centrala Ungdomskommittén och antagen av förbundsstyrelsen.
Läs merPolisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > lönepolitiskt program
Polisförbundets LÖNEPOLITISKA PROGRAM LÖNEPOLITIK > LÖNEBILDNING > LÖNESÄTTNING > INDIVIDUELL LÖN > 1 nu är det dags att sätta ner foten i lönefrågorna! En möjlighet börjar alltid med en idé om vad som
Läs merFacklig introduktion. du, facket och kollektivavtalet
Facklig introduktion du, facket och kollektivavtalet Landsorganisationen i Sverige 2010 Illustrationer: Pontus Fürst, Pipistrello AB Grafisk form: LO Original: MacGunnar Information & Media Tryck: LO-Tryckeriet,
Läs merLikabehandlingspolicy för Region Skåne
Likabehandlingspolicy för Region Skåne Ingen är vaccinerad mot diskriminering. Att reagera på det faktum att någon är annorlunda är naturligt. Det är när man börjar agera utifrån en rädsla för det som
Läs merPLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010
SPÅNGA-TENSTA STADSDELSFÖRVALTNING STRATEGISKA STABEN SID 1 (6) 2009-12-02 Bilaga till VP 2010 PLAN FÖR JÄMSTÄLLDHET OCH MÅNGFALD 2010 Box 4066, 163 04 SPÅNGA. Besöksadress Fagerstagatan 15 Telefon 508
Läs merDärför finns vi Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.
Idéprogram Därför finns vi Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och sociala intressen
Läs merSTARK TILLSAMMANS. Handels kongress 2016 GRESS. Vår kongress
r a t S ill t k m m sa ans 16 KON 20 GRESS Vår kongress Handels 25:e kongress hålls i april 2016. Temat är: Alla medlemmar berörs på ett eller annat sätt av Handels kongress, vare sig man är aktiv eller
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan. Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN
Jämställdhets- och mångfaldsplan Antagen av kommunfullmäktige 2014-03-31, 20 SÄTERS KOMMUN 1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Jämställdhet... 3 Ansvar för jämställdheten... 3 Mångfald... 4 Syfte...
Läs merKommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv
Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar
Läs merDu gör skillnad. Stark tillsammans
Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang
Läs merPersonalpolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern
Personalpolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Antagen av kommunfullmäktige Antagen av: Kommunstyrelsen 130/2019 2019-06-17 Dokumentnamn: Personalpolicy för Örnsköldsviks kommunkoncern Ärendebeteckning:
Läs merKalendarium Fackliga studier. Våren 2017
Kalendarium Fackliga studier Våren 2017 Lite om våra kurser under våren 2011 2016-11-17 Medlem i facket / Medlemsutbildning Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller
Läs merSocialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne. Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014
Socialdemokraterna i Region Skåne tillsammans med Kommunal avdelning Skåne Personalpolitik för Region Skåne 2010-2014 Vår personal, verksamhetens viktigaste resurs Medarbetarna i Region Skåne gör varje
Läs merKämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!
Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete
Läs merFrågor och svar kring Saco-S löneavtal
Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Frågor och svar kring Saco-S löneavtal Varför finns inga nivåer eller ramar angivna i löneavtalet? Saco-S utgångspunkt är att lönebildningen ska vara ett verktyg
Läs merRiktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015
STYRDOKUMENT Sida 1(9) Riktlinje för jämställdhet & mångfald 2012-2015 Område Styrning och ledning Fastställd KSAU 2012-08-28 118 Program Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Läs merFörtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser
Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser Fastställd av förbundsstyrelsen 12 november 2015 2 [11] Innehållsförteckning Förtroendevald i avdelningsstyrelser och på arbetsplatser... 3 I Lärarförbundets
Läs merVälkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka
Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka På omslaget: Camilla Jansson, vagnvärd Harjit Kaur, spärrexpeditör Stefan Färnström, behandlingsassistent Välkommen till SEKO! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.
Läs merMedlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar
Medlemmar ser på SEKO ett diskussionsmaterial om SEKOs medlemsundersökningar Starka tillsammans Genom att vi är många och håller ihop är vi starka. Genom aktiva och engagerade medlemmar formar vi våra
Läs merVår arbetsplats. Kongress 2014. Att trivas och utvecklas på jobbet!
1 Vår arbetsplats Kongress 2014 2 Att trivas och utvecklas på jobbet! Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem
Läs merVerksamhetsplan Verksamhetsplan Antaget av SEKOs kongress 2006
Verksamhetsplan Verksamhetsplan 2007 2009. Antaget av SEKOs kongress 2006 Verksamhetsplan 2007 2009 Inledning I SEKO ska medlemmen stå i centrum. SEKOs verksamhet växer fram ur samtalen på arbetsplatserna.
Läs merStudieprogram Fackliga studier för medlemmar och förtroendevalda i Handels Göteborg
Studieprogram 2019 Fackliga studier för medlemmar och förtroendevalda i Handels Göteborg 1 Handels grundläggande förtroendemannautbildning Steg 1-6 Kursinnehåll Steg 1 inriktas först och främst på att
Läs merDu tjänar på kollektivavtal
Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Inkomstpolitiska programmet / 2008-11-23/25 1 Inledning Löneskillnader påverkar inkomstfördelningen och därmed också fördelning av möjligheter till konsumtion. Till detta kommer
Läs merTalarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser
Talarmanus att använda vid introduktion av nyanställda eller information på arbetsplatser Till varje bild har vi tagit fram punkter på vad du kan prata om. Se dessa som inspiration och stöd till dina egna
Läs merDet här är SEKOs medlemmar
Det här är SEKO 1 Det här är SEKOs medlemmar Tåg som kommer i tid, posten hemburen, varma hus, framkomliga vägar och fungerande telefoner. Och så förstås trygg färjetrafik, säkra fängelser och en trevlig
Läs merUnionens handlingsprogram 2012 2015
Unionens handlingsprogram 2012 2015 Unionens handlingsprogram 2012 2015 Vår vision Vår vision är Tillsammans är vi i Unionen den ledande kraften som skapar framgång, trygghet och glädje i arbetslivet.
Läs merKalendarium Fackliga studier 2019
Kalendarium Fackliga studier 2019 Lite om våra kurser under våren 2019 Medlem i facket / Medlemsutbildning (tvärfacklig) ABF Målgrupp: För medlemmar utan förtroendeuppdrag. Kursinnehåll: Är du nöjd eller
Läs merFramtagandet av planen har skett i samverkan med de lokala fackliga organisationerna. Planen har samverkats i kommunövergripande samverkan (KÖS).
Likabehandlingsplan Beslutad xx av xx 1. Inledning Trelleborgs kommun ska kännetecknas av öppenhet, respekt och ansvar vilket ska bidra till bra arbetsklimat och en god och stimulerande arbetsmiljö. Trelleborgs
Läs merJÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014. för. Valdemarsviks kommun
Sida 1 av 10 JÄMSTÄLLDHETSPLAN 2012-2014 för Valdemarsviks kommun Sida 2 av 3 Ordlista... 3 Nulägesbeskrivning Bakgrund... 4 Kommunpolicy:... 4 Personalstruktur... 5 Hälsa... 5 Sjukfrånvaro... 5 Jämställda
Läs mertalarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?
talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket
Läs merPersonalpolitiskt program. Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb!
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska programmet är att tydliggöra
Läs merJämställdhets- och Mångfaldsplan
1 Jämställdhets- och Mångfaldsplan 2010 2 SYFTE OCH MÅL MED JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSPLANEN Arena Personal AB eftersträvar att bibehålla en jämn könsfördelning i verksamheten och rekryterar gärna personer
Läs merJämställdhet Skolan skall mot denna bakgrund särskilt beakta följande i arbetet med att skapa jämställdhet i arbetslivet:
Likabehandlingsplan Bakgrund Ädelfors folkhögskola verkar för att alla som studerar och arbetar i verksamheten ska ha samma rättigheter och skyldigheter enligt Diskrimineringslagen SFS 2008:567, 1 : Denna
Läs merJämställdhets- och mångfaldsplan
BILAGA 5 SERVICEFÖRVALTNINGEN Jämställdhets- och mångfaldsplan 2010-2012 Inledning I enlighet med gällande lagstiftning, kommunfullmäktiges beslut och stadens riktlinjer ska ett aktivt jämställdhets- och
Läs merStark tillsammans. Verksamhetsförslag
Stark tillsammans Verksamhetsförslag Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag vid Handels kongress 6 Stark tillsammans i Handels Vår organisation Vår organisations struktur Stark tillsammans på jobbet Vi
Läs merArbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga studier.
Arbetsorganisation. Bemanning. Arbetstider. Arbetsmiljö. Rehabilitering. Kompetensutveckling. Trygga anställningar. Jämställdhet. Lönesystem och lönekriterier. Starka kollektivavtal. VÅR ARBETSPLATS. Fackliga
Läs merÄr du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem
Är du frisör? Bli medlem och gör skillnad du också. Välkommen som medlem Välkommen som medlem Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för
Läs merJämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen
Jämställdhetsprogram för Mönsterås kommun och de kommunala bolagen 1 Gällande lagar och regler i Sverige visar inte några påtagliga skillnader när det gäller rättigheter och skyldigheter för kvinnor och
Läs merÖka inflytandet på jobbet
Öka inflytandet på jobbet Som medlem kan du förändra och göra skillnad. Maria Larsson, Stockholm foto David Bicho Vill du ha koll på läget? Hos oss är du som medlem alltid i fokus. Du är vår uppdragsgivare.
Läs merDärför är det bra med kollektivavtal
Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791
Läs merPolicy för likabehandling
Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Omfattning och ansvar... 3 0.1. Omfattning... 3 0.2. Ansvar... 3 0.2.1. Samverkan... 3 0.2.2. Centralt och lokalt ansvar... 3 0.2.3. Chefen/arbetsledaren...
Läs mersom säger att Jämställdhet betyder att kvinnor och män har samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom livets alla områden.
Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter (FSA) har, som facklig organisation, en betydande roll i arbetet för att främja allas lika rättigheter och möjligheter i arbetslivet. I detta dokument tydliggör vi förbundets
Läs merUppdraget - att värna det fackliga löftet. (kopieupplaga)
Uppdraget - att värna det fackliga löftet (kopieupplaga) LO För mer läsning beställ boken: Löftet löntagarna och makten på arbetets marknad från Bilda Distribution i Stockholm, telefon 08-709 05 00, e-post
Läs merPersonalpolitiskt program
Personalpolitiskt program Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb! FOTO: SCANDINAV/SCANDINAV BILDBYRÅ 1 Syfte med dokumentet I detta dokument beskrivs kommunens personalpolitik. Syftet med det personalpolitiska
Läs merVARMT VÄLKOMMEN! Om de tvärfackliga studierna. Platser för utbildningarna. Ledighet från arbetet. Anmälan. Bekräftelse
STUDIER 2018 1 Om de tvärfackliga studierna Flera utav utbildningarna i häftet görs tillsammans med övriga LO-förbund genom ABF i Uppsala län. Vi tror på vikten av att träffas och bilda oss tillsammans
Läs merVälkommen som medlem. Bli medlem och gör skillnad du också! Martina, skönhetsvård
Välkommen som medlem Bli medlem och gör skillnad du också! Martina, skönhetsvård 10 skäl att gå med i Handels 1. Kollektivavtal på din arbetsplats 2. Årliga lönehöjningar 3. Ersättning vid övertid och
Läs merNya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder
Nya regler i diskrimineringslagen om aktiva åtgärder Den 1 januari 2017 kommer nya regler i 3 kap. diskrimineringslagen gällande arbetet med aktiva åtgärder att träda i kraft. Förändringarna innebär i
Läs merLönen är ersättning för utfört arbete och bestäms dels vid anställningens början, dels vid återkommande löneöversyner.
Övertorneå kommun LÖNEPOLICY Inledning Denna lönepolicy utgör en gemensam värdegrund för lönesättande chefer i Övertorneå kommun och skall bidra till kontinuitet och samsyn i lönebildningsfrågorna. n utgår
Läs merRobertsfors kommun. Robertsfors kommuns jämställdhetsplan
Robertsfors kommun Robertsfors kommuns jämställdhetsplan Perioden 2017-2019 Robertsfors kommuns jämställdhetsplan 2017-2019 1. Inledning Robertsfors kommuns definition av jämställdhet är att kvinnor och
Läs merInkomstpolitiskt program
Inkomstpolitiskt program Innehållsförteckning Inledning 3 Lön och lönevillkor 4 Kollektivavtal och arbetsrätt 5 Skatter 6 Socialförsäkringar 7 Inkomstpolitiska programmet / 2012-11-18/20 Inledning Sverige
Läs merFörbundskrav utväxlade den 5 februari 2010. 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden. En lön att leva av
Förbundskrav utväxlade den 5 februari 2010 2010 års avtalsrörelse med yrkanden inom SHR-s kollektivavtalsområden En lön att leva av Utvecklingen för svensk besöksnäring har under de senaste tio åren varit
Läs merAnsvarig: Personalchefen
Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan
Läs merLikabehandlingsplan
1(6) Likabehandlingsplan 2018-2019 Inledning Täby kommun har som arbetsgivare ansvar för att motverka diskriminering enligt diskrimineringslagen och ska därför bedriva ett aktivt likabehandlingsarbete.
Läs merKollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun
Bilaga 3 Kollektivavtal om samverkan för Valdemarsviks kommun Inledning Parterna sluter detta avtal med stöd av FAS 05 (Förnyelse-Arbetsmiljö-Samverkan i kommuner, landsting och regioner). Parternas syfte
Läs merRapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007
Rapportserien Röster om facket och jobbet januari september 2007 Rapport 1 Synen på fackligt medlemskap och fackets uppgifter Rapport 2 Synen på lönesättning och löneskillnader Rapport Facklig aktivitet
Läs merPersonalpolitiskt program - uppdatering
Titel: Personalpolitiskt program 1 (6) Typ: Program Giltighetstid: Tills vidare Version: 4.0 Fastställd: KF 2016-09-14, 75 Uppdateras: Personalpolitiskt program - uppdatering Styrdokument för personalarbetet
Läs merInformation om Handels avtal för tjänstemän. Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem. Malin, tjänsteman
Information om Handels avtal för tjänstemän. Bli medlem och gör skillnad du också! Välkommen som medlem Malin, tjänsteman 10 skäl att gå med i Handels 1. Kollektivavtal på din arbetsplats 2. Årliga lönehöjningar
Läs merGEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013
GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2013 LOs stadgar innehåller tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar, samordnade förbundsförhandlingar och förbundsförhandlingar.
Läs merJÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY. HSB Skåne
JÄMLIKHETS- OCH MÅNGFALDSPOLICY HSB Skåne 2 (6) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Övergripande mål 3. Definition av begrepp 3 2 Rekrytering 4 3 Löner 4 4 Utbildning och kompetensutveckling 5 5 Arbetsmiljö och arbetsförhållanden
Läs merVad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare!
IDÉN!? Vad är fackföreningens uppgift? Samla och organisera människor! Varför? Vi blir starkare! Hur gör vi detta? Att organisera oss för att bli starkare är en idé! En idé som är långt mycket äldre än
Läs merStark tillsammans. Verksamhetsförslag
Stark tillsammans Verksamhetsförslag Förbundsstyrelsens verksamhetsförslag vid Handels kongress 6 Stark tillsammans i Handels Vår organisation Vår organisations struktur Stark tillsammans på jobbet Vi
Läs merLandsorganisationen i Sverige
Facklig feminism Facklig feminism Landsorganisationen i Sverige Grafisk form: LO Original: LOs informationsenhet Tryck: LO-tryckeriet, Stockholm 2008 isbn 978-91-566-2455-1 lo 08.02 1 000 En facklig feminism
Läs merFACKLIG UTBILDNING (FU)
FACKLIG UTBILDNING (FU) Motionerna FU 1 FU 7 MOTION FU 1 Byggnads GävleDala Det blir svårare få ungdomar intressera sig för fackliga frågor. Detta beror oftast på okunskap om vad en fackförening är och
Läs merDIK:s stadga. Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015
DIK:s stadga Antagen av DIK:s kongress 21 november 2015 DIK DIK är facket för akademiker som arbetar eller studerar inom kultur, medier och kommunikation. Förbundet driver lön- och arbetsrättsliga frågor
Läs merRöster om facket och jobbet 2011
Röster om facket och jobbet 11 Sammanfattning av del 1-5 Röster om facket och jobbet 11 Om undersökningen - 1988, 1993, 1998, 2, 6 och 11-45 intervjuer vintern 1/11 - Anställda 18-64 år - SCBs AKU och
Läs mer