Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Schyssta schemat. Praktiska råd om schemaläggning"

Transkript

1 Schyssta schemat Praktiska råd om schemaläggning

2 TILLHÖR: Innehåll Inledning 3 Avtalet stryr 4 Arbetstid enligt lagen 6 Arbetstidens förläggning 9 Andra lagar som påverkar 13 Inte bara schemaläggning 14 Intervju med Jessica Waenerlund, undersköterska Ta kommandot på din egen arbetsplats 17 Nya scheman när lagen ändrades 20 Intervju med Anna Maria Saastamoinen, schemansvarig Att lägga scheman 23 Hur gå vidare? 30

3 Inledning Arbetstiden är viktig. Den är själva förutsättningen för att du ska kunna sköta jobbet på ett bra sätt, att bemanningen är rätt vid rätt tidpunkt på dygnet. Självklart är arbetstiden också viktig för dig och din arbetsmiljö. Du ska ha rimliga arbetsvillkor när du jobbar och inte jobba ensam i utsatta lägen. Men schemat påverkar också dig som privatperson. Arbetstiderna sätter gränserna för hur du kan hantera din egen vardag. Därför är det viktigt att du och dina arbetskamrater är med och påverkar hur schemat läggs. Arbetstiderna ska passa både verksamheten och er som individer. Och det är ju du som kan det här. Du vet hur schemat bör läggas för att fungera bra med de arbetsuppgifter ni har. Det finns många arbetstidsmodeller att välja bland, men också flera regler att följa. Reglerna är till för att skydda dina mest grundläggande behov av vila och hälsa på längre sikt. Därför bör du känna till ramarna för hur arbetstiden får hanteras på en arbetsplats. Det finns stora risker med att avtala bort reglerna. Det centrala avtalet är en trygghet. Samtidigt är det viktigt med flexibla lösningar. Så ge reglerna en chans. Om du lär dig mer om de formella ramarna för schemaläggningen, så kan du lättare hitta de bästa lösningarna tillsammans med dina arbetskamrater. 4Nöj dig inte med att bara acceptera ett schemaförslag från arbetsgivaren. Ta upp en diskussion bland medlemmarna. 4Hur ser arbetsorganisationen ut hos er? Heltid, deltid, vikarier? 4Vad skulle ni vilja förändra? 4Hur kan ni agera för att nå dit? Smarthet är att IFRÅGASÄTTA

4 Avtalet styr Det är kollektivavtalet som styr. Så kan man sammanfatta reglerna om hur arbetstiden ska förläggas. Visst, det är en förenkling, men i praktiken räcker det med att du känner till vad kollektivavtalet säger om semester och schemaläggning inom ditt avtalsområde. Det beror på att kollektivavtalets skrivningar om arbetstiderna följer de bestämmelser som finns i Arbetstidslagen. I de flesta avtal finns en praktisk tolkning av bestämmelserna i lagen. Där står det också vilka avvikelser från lagen som Kommunal och arbetsgivaren har kommit överens om. Om just ditt kollektivavtal inte har med några regler om arbetstidsförläggningen får du söka information i Arbetstidslagen, Semesterlagen och andra lagar som påverkar schemaläggningen. Om du och dina arbetskamrater vill förändra modellen för schemaläggning på er arbetsplats är det nödvändigt att ni tillsammans går igenom vilka möjligheter som finns i de centrala avtalen för din bransch och hur det är formulerat i ett eventuellt lokalt avtal för just din arbetsplats. Är förändringarna möjliga att genomföra redan i dag? Ja, då är det bara att påbörja diskussionen med arbetsgivaren. Kommunalarna finns överallt Medlemmar i Kommunal är verksamma inom många olika områden. Därför finns det också olika avtal för olika medlemsgrupper. De olika branscherna kan ha olika överenskommelser om arbetstiden och schemaläggningen. Det stora flertalet medlemmar som arbetar i kommunerna och landstingen har t ex en veckoarbetstid på 37 timmar. Veckoarbetstiden för de medlemmarna hos privata arbetsgivare varierar. Det här är avtalsområdena inom Kommunal: 4Vård av äldre och funktionshindrade. Här arbetar cirka medlemmar. Veckoarbetstiden och semesterdagar varierar om verksamheten drivs offentligt eller privat medlemmar som arbetar som personliga assistenter och anhörigvårdare har dessutom egna avtal. Flertalet inom vård och omsorg arbetar schemabundet, men nattarbete förekommer också. Smarthet är att TA REDA PÅ VAD SOM GÄLLER 4Hälso- och sjukvårdsområdet. Här har Kommunal medlemmar med en veckoarbetstid på mellan 40 timmar och 36,33 timmar (nattjänstgöring). 4Förskolan och skolan. På förskolor och fritidshem arbetar runt medlemmar. Dessutom arbetar cirka som elevassistenter, vaktmästare, skolmåltidspersonal m fl. Framför allt är detta arbete på dagtid, men arbete på kvällar, nätter och helger förekommer också t ex för fritidsledare.

5 4Trafikområdet. Här arbetar medlemmar, de flesta som bussförare. Ett branschavtal och centrala avtal finns inom detta område. Flertalet är tecknade med privata arbetsgivare. Veckoarbetstiden varierar mellan 40 och 38,25 timmar. Delade turer är vanligt. 4Jordbruk, djur och natur. Här finns medlemmar som tidigare hörde till Svenska Lantarbetareförbundet. De arbetar med jordbruk, hästhållning, golf, m m. De flesta har 40 timmars arbetsvecka och djurens behov och verksamhetens art styr schemaläggningen. Många har delade skift och två och treskift. 7 dagarsschema är vanligt bland vissa djurskötare. 4Kyrkans område (t ex Svenska kyrkan, Pingstkyrkan, Missionsförbundet). Inom kyrkan arbetar kyrkogårdsarbetare, vaktmästare, barnskötare m fl. Veckoarbetstiden varierar mellan 38,25 och 40 timmar och flertalet anställda arbetar dagtid, ibland på helger. Vissa yrkesgrupper har även beredskap. 4Teknikområdet. Här finns runt medlemmar som arbetar utifrån många olika avtal. Vanligaste veckoarbetstiden är mellan 38,25 och 40 timmar och förläggningen av arbetstiden skiftar. Simhallar är t ex öppna både vardagar och helger. Många arbetar efter rullande schema och med flextid. 4räddningstjänsten. Runt medlemmar arbetar i utryckningstjänst. Veckoarbetstiden är 48 eller 42 timmar beroende på om de arbetar hela dygnet eller delar av det. De flesta arbetar delat dygn, där arbets tid och jour sammanvägs. DISKUTERA 4Hur ser det centrala kollektivavtalet för just din bransch? KORT OM: KOLLEKTIVAVTAL Kollektivavtalet är en formell överenskommelse mellan arbetsgivaren och Kommunal. Där finns grunden för dina villkor i arbetslivet uttalad som en sorts lägsta nivå på hur du ska ha det på jobbet, ett skydd mot att bli utnyttjad. Kollektivavtalet är ett golv för din trygghet, dina arbetstider, din övertidsersättning, din ledighet och din lön. Kollektivavtal kan slutas på flera nivåer. I det centrala avtalet är det Kommunal som central organisation som gör upp med din arbetsgivares centrala organisation, till exempel Sveriges Kommuner och Landsting eller med Församlingsförbundet för dig som jobbar i kyrkan. Facket och arbetsgivaren kan sedan förhandla fram ännu bättre villkor lokalt på din arbetsplats. Det kallas då lokalt kollektivavtal, eller lokalt avtal. Fördelen med kollektivavtal är att det gäller för alla medlemmar. Arbetsgivaren kan inte spela ut medlemmar mot varandra. Därför är det också viktigt att så många som möjligt är medlemmar i facket. 4Vad sägs om arbetstiden? 5

6 Arbetstiden enligt lagen Även om det är avtalet som styr schemaläggningen på olika arbetsplatser, är det viktigt att du känner till Arbetstidslagen (ATL). Den är grunden för hur man handskas med arbetstiden och ger dig bra grundkunskaper om de olika begrepp och resonemang som man brukar använda. Lagen beskriver arbetstiden på olika sätt utifrån vad som gäller i olika situationer. Arbetstid är den tid du som anställd står till arbetsgivarens förfogande på din arbetsplats. Det är tid du arbetar eller kan börja arbeta om det behövs. Den ordinarie arbetstiden får vara högst 40 timmar i veckan för en heltidsanställd. Man kan också utgå från en fyraveckorsperiod. Under den perioden får den ordinarie arbetstiden vara högst 160 timmar. I kollektivavtalet kan man göra upp om kortare eller längre arbetstid per vecka. I kollektivavtalet kan man också förhandla bort beräkningstiden på en vecka eller fyra veckor och i stället välja en annan beräkningsperiod. Övertid är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid. Övertid ska vara beordrad av arbetsgivaren. Det går med andra ord inte att bara stanna kvar ett par timmar för att du inte hann klart, om ni inte har gjort upp det i förväg. Ibland kan det krävas extra stora insatser av de anställda. Det kanske är semestertider, ett gäng ska gå på utbildning eller så har en större olycka hänt och alla resurser i vården måste sättas in. Övertid är med andra ord tillåten, men den får inte vara hur stor som helst. Lagen talar om en gräns på högst 48 timmars övertid under en fyraveckorsperiod eller 50 timmar under en kalendermånad, alternativt 200 timmar per kalenderår och anställd. Tanken är att övertiden inte får riskera din hälsa. Du får inte jobba så mycket att du riskerar att bli sjuk eller råka ut för en olycka. Jourtid. Under jourtid ska du befinna dig på arbetsplatsen och stå till arbetsgivarens förfogande när din arbetsinsats behövs. I lagen sätts gränsen vid 48 timmars jourtid per fyraveckorsperiod eller 50 timmar per kalendermånad, men det är vanligt att man har förhandlat fram andra sätt att beräkna jourtid i kollektivavtalet. Smarthet är att VARA PÅLÄST Mertid berör dig som arbetar deltid. Mertid är den tid du arbetar utöver din ordinarie tid enligt anställningsavtalet. Du kan arbeta mertid när arbetsgivaren har behov av det, men bara upp till heltid. Rast och paus. Du kan ha olika sorters vila under arbetsdagen vilket också påverkar schemaläggningen. Rast är ett längre avbrott, när du har rätt att lämna din arbetsplats, t ex vid lunchen. I kollektivavtal kan man i stället reglera att man får ta ett måltidsuppehåll, som då räknas in i

7 arbetstiden. Du kan också få göra kortare pauser, för att ta en kopp kaffe. Den tiden räknas in i arbetstiden och du får då inte lämna arbetsplatsen. NATTArbeTe är egentligen förbjudet enligt Arbetstidslagen, men om det ändå är nödvändigt kan arbetsmarknadens parter avtala om vilka villkor som i så fall ska gälla. Som natt räknas perioden mellan klockan tio på kvällen och klockan sex på morgonen. Nattarbete har den som arbetar tre timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod. Det är viktigt att tänka på att nattarbete kan innebära risker för hälsan. Natten är den tid som kroppen är inställd på att sova. Att arbeta på natten påverkar sömnen på längre sikt och kan leda till stress. Därför är det extra viktigt hur natten schemaläggs. Den som inte är tillräckligt utvilad kan göra allvarliga felbedömningar under sitt nattpass. VILoPerIod. Alla anställda ska ha rätt till minst elva timmars sammanhängande ledighet under dygnet, enligt Arbetstidslagen. Dessutom finns det särskilda bestämmelser om veckans sammanlagda vilotid. Vissa undantag kan göras i centrala kollektivavtal. NÖdFALLSÖVerTId. Alla händelser kan inte förutses och schemaläggas. Det kan inträffa en naturkatastrof, en brand eller en större trafikolycka som ställer helt andra krav på insatser än vad som ryms i det ordinarie schemat. Folk behöver extrainkallas, den som skulle ha gått av sitt skift får lov att fortsätta. Vid de tillfällena gäller särskilda regler om nödfallsövertid. De anställda får helt enkelt arbeta så mycket övertid som situationen kräver. Men om övertiden överstiger två dygn krävs särskilt tillstånd av Arbetsmiljöverket. DISKUTERA 4Vilken sorts arbetstid är aktuell på din arbetsplats? 4Hur påverkar det schemaläggningen? 7

8

9 Arbetstidens förläggning Arbetstidslagen gäller alla, även den som har färdiga schemasystem på datorn och även den som är nöjd med sitt nuvarande schema. Syftet är att värna en god arbetsmiljö och att se till att alla anställda får rimliga förutsättningar för att leva ett liv med god hälsa. De nivåer som anges i lagen ska ses som miniminivåer. I kollektivavtal kan man komma överens om andra nivåer och villkor, men de får som regel aldrig vara sämre än det som anges i lagen. I vissa situationer tillåts avvikelser och då ska de anställda ha rätt till särskild kompensation för de försämrade villkoren. Reglerna om hur man beräknar den sammanlagda arbetstiden, reglerna för beräkning av dygnsvila och reglerna för beräkning av nattarbete är viktiga byggstenar när ni funderar på ett nytt schemasystem. KOMMUNAL SÄGER... Arbetstidslagen är en skyddslag som ska se till att din arbetsmiljö är bra och att din hälsa inte äventyras. Det är viktigt att reglera rätten till ledighet. Vissa branscher och verksamheter kräver avvikelse från reglerna. Om de villkoren inte åsidosätter medlemmarnas hälsa kan Kommunal komma överens med arbetsgivaren om vad som då ska gälla och föra in detta i ett kollektivavtal. 10 Den sammanlagda arbetstiden Lagen beskriver hur man ska beräkna arbetstiden. Grundregeln är att ingen ska arbeta mer än i genomsnitt 48 timmar i veckan, beräknat under en fyramånadersperiod. Under den perioden ska du räkna in ordinarie arbetstid, övertid, nödfallsövertid, mertid och jourtid, men inte beredskapstid, annat än om du bryter den för att arbeta. Till arbetstiden hör också semestertid under perioden och eventuell sjukfrånvaro, kort sagt all tid du ska vara på jobbet. Taket på 48 timmar går inte att förhandla bort. Det gäller som veckoarbetsmått för alla. Ingen får jobba mer än så. Däremot går det att förhandla fram en annan beräkningsperiod än fyra månader. I centrala kollektivavtal kan beräkningsperioden förlängas till ett år. Veckoarbetsmåttet på 48 timmar bör inte medföra några problem ute på arbetsplatserna. OBS! Detta är ingen arbetstidsförlängning utan bara ett tak för hur mycket du får jobba per vecka. Den ordinarie arbetstiden regleras i kollektivavtalet. 13 Dygnsvila Reglerna säger att du och alla andra arbetstagare ska ha en sammanhängande dygnsvila på minst elva timmar under varje 24-timmarsperiod. Man kan få avvika från regeln om det händer något särskilt som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse. Men då ska arbetstagaren också få motsvarande kompensationsledighet i direkt anslutning till nästkommande arbetspass. Man kan göra upp om en annan kompensation i lokala kollektivavtal. Dygnsvilan får inte läggas när som helst, till exempel mitt på dagen. Den ska enligt grundregeln infalla mellan midnatt och klockan på morgonen om inte allmänhetens behov eller särskilda omständigheter kräver något annat. OM DET INTE FINNS NÅGOT AVTAL Om det inte finns något kollektivavtal mellan parterna på ditt avtalsområde är det Arbetsmiljöverket som bedömer om det är tillåtet att avvika från reglerna i Arbetstidslagen. Arbetsmiljöverket är tillsynsmyndighet och ska se till att Arbetstidslagen och föreskrifterna som hänger ihop med lagen följs.

10 BEREDSKAP Exempel: En person arbetar till klockan och fortsätter sedan med beredskap mellan klockan och Om hon under den beredskapen arbetar mellan klockan och ska hon ha en förlängd vila i anslutning till nästkommande arbetspass. I detta fall ska en extra vila utgå med två timmar. Villkoren för arbetstider och schemaläggning vid nattarbete måste regleras på ett tydligt sätt. Om man vill göra avvikelser från lagens regler om elva timmars sammanhängande dygnsvila under natten måste arbetsgivaren och facket komma överens om detta i ett centralt avtal eller efter godkännande av Kommunal centralt. Hur gör man vid beredskap? Många yrkesgrupper har också beredskap. Man måste inte finnas tillgänglig på jobbet, men ska vara beredd att rycka in om något inträffar. Den faktiskt arbetade tiden som bryter dygnsvilan ska enligt lagen kompenseras med motsvarande vila i direkt anslutning till nästkommande arbetspass. 13 a Nattarbete Inom Kommunals avtalsområden finns det många verksamheter som kräver nattarbete. Det gäller bland annat kollektivtrafiken, brandförsvaret och vården. Där är det en utmaning att hitta olika schemalösningar som följer lagens regler, fungerar praktiskt för verksamheten och även ger rimliga arbetsvillkor för Kommunals medlemmar. Själva definitionen av nattarbete ser ut så här: NATTARBETE Du kan tänka så här: Beräkningsperioden är fyra månader, till exempel januari till och med april. Det innebär 120 dagar. Från det räknar du bort 18 dagar, dvs 24 timmar för varje sjudagarsperiod. Då får du kvar 102 dagar under perioden. Eftersom man får jobba åtta timmar natt varje 24-timmarsperiod innebär det att du som mest får arbeta 102 dagar x 8 timmar under fyramånadersperioden. Hur många timmar man får arbeta olika nätter sägs inte, vilket kan betyda att du arbetar sex timmar ena passet och tolv timmar nästa pass, så länge du inte överskrider det totala antalet tillåtna nattimmar, det villsäga 816 timmar. Som natt räknas perioden mellan klockan och Med nattarbete menar man att en person arbetar tre timmar av sitt arbetspass under denna nattperiod. Men man får inte jobba natt hur mycket som helst. I genomsnitt får nattarbetet pågå under högst åtta timmar av varje 24-timmarsperiod. För att räkna ut genomsnittet utgår man från en beräkningsperiod på fyra månader. Under den tiden räknar man semester och sjukfrånvaro som fullgjord arbetstid. Man räknar också bort 24 timmar från varje påbörjad period om sju dagar. Det betyder i praktiken att vissa skift enligt schemat kan vara längre än åtta timmar. Om nattarbetet innebär särskilda risker eller om jobbet är mycket fysiskt eller mentalt ansträngande får man inte jämna ut på det sättet. Då gäller åttatimmarsgränsen strikt. Avvikelser från detta får bara göras om det inträffar något som arbetsgivaren inte hade kunnat förutse. Vad särskilda risker eller stor ansträngning betyder i praktiken kan man inte läsa ut av förarbetena till Arbetstidslagen. Det får visa sig i rättspraxis. Vilka som ska arbeta efter de striktare reglerna om högst åtta timmar natt per 24-timmarsperiod och vilka som ska jobba i genomsnitt åtta timmar per natt bestäms i en lokal förhandling. Vill du veta mer om detaljerna för just din arbetsplats kan du vända dig till sektionen. 10

11 DISKUTERA 4Bjud in någon från sektionen för att berätta om Arbetstidslagen, centrala och lokala kollektivavtal och hur reglerna påverkar arbetet och schemaläggningen hos just er. 4Hur mycket får man arbeta natt enligt de nya reglerna? 4Gör det skillnad vilket sorts nattarbete man har? Smarthet är att TA REDA PÅ MER 11

12

13 Andra lagar som påverkar Förutom Arbetstidslagen finns det andra lagar som påverkar förläggningen av arbetstiden. Det här är några av de viktigaste: Jämställdhetslagen Jämställdhetslagen handlar om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter när det gäller arbete, arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter. De ska bland annat ha lika anställnings- och arbetsvillkor, dvs lika lön, lika arbetstid, lika rätt att begära heltid. Det är naturligtvis en fråga man bör vara särskilt uppmärksam på när man lägger ut arbetstiden. Lagen tar också upp kvinnors och mäns lika rätt till utvecklingsmöjligheter på jobbet. Det gäller framför allt möjligheterna att vidareutbilda sig. I Jämställdhetslagen finns också förbud mot direkt och indirekt diskriminering. Direkt diskriminering kan vara att en man och en kvinna utför samma jobb men kvinnan har lägre lön. Indirekt diskriminering kan handla om att en regel på arbetet verkar vara neutral men i praktiken missgynnar det ena könet. Semesterlagen. Semesterlagen säger hur och hur länge anställda har rätt till semester. Grundregeln är att alla anställda har rätt till fem veckors semester varje år, oavsett om du är fast anställd eller vikarie, men många kollektivavtal ger bättre villkor. Semesterrätten gäller redan under första anställningsåret, fast då är den obetald. Det går att spara semesterdagar för att ta ut en längre ledighet vid ett senare tillfälle. Man får spara upp till en vecka om året under fem år, men man måste ta ut minst 20 semesterdagar per år. Arbetsgivaren är skyldig att förhandla med facket om hur semestern ska läggas ut under året. I regel räknas vardagar, men inte helgdagar som semesterdagar. För dem som arbetar helger kan det se annorlunda ut. Man kan besluta om andra semestervillkor i centrala avtal. Föräldraledighetslagen Den som är arbetstagare och förälder har rätt att vara ledig från sin anställning för att vårda sitt barn. Rätten att vara ledig gäller till dess att barnet har fyllt ett och ett halvt år. Dessutom har föräldern rätt att förkorta sin arbetstid fram till dess att barnet är åtta år. Man kan vara ledig upp till 1/4-del av sin normala arbetstid och man har rätt att själv få styra hur ledigheten ska förläggas. 13

14 Att bo så nära att hon kunde cykla till jobbet gav Jessica möjlighet att i lugn och ro kunna hämta barnen på dagis. Inte bara schemaläggning Att många har svårt att få tiden att räcka till är inget nytt. Speciellt om familjens behov krockar med arbetets krav. Särskilt utsatta är förstås småbarnsföräldrarna. Barnsjukdomar vill sällan inordna sig i schemat och tiden med familjen kanske känns alldeles för kort. För andra kan det handla om att få med de åldrande föräldrarna i livspusslet. Lite vill man kunna ge tillbaka och i perioder kanske det handlar om att ge stöd och praktisk hjälp flera gånger i veckan. För någon annan kan det viktiga vid sidan av jobbet vara att få ägna sig åt studier, frivilligt arbete eller att sjunga i kör. Schemaläggning handlar också om allt detta. Det är också ett tillfälle att se över möjligheten att gå upp till heltid för den som vill. Den tid vi arbetar ska fungera med livet i övrigt och då är det naturligtvis guld värt om du har en schemamodell som tillåter att du som anställd kan vara med och påverka arbetstidens förläggning. För Jessica Waenerlund, 35 år, är det så. Hon jobbar som undersköterska på Björkbackens äldrecentrum i Tyresö kommun. Som ensamstående med två barn på elva och sju år är möjligheten att styra arbetstiden en förutsättning för att få ihop allt. 14

15 Framför allt är det tiden med barnen som hon vill prioritera när hon lägger in sin önskemål i den Time care-modell som man använder på Björkbacken. De veckor som jag har barnen vill jag inte jobba kvällar och helger, säger hon. Men när jag inte har barnen jobbar jag gärna mer. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv lite mer. Jessica, barnen och katten Wilma bor i en snyggt inredd 3:a intill Tyresö Centrum. Inredning är lite av en hobby för Jessica och stolarna i köket har hon klätt om själv. Björkbacken ligger bara fem minuters cykelväg från hemmet och just närheten till jobbet är extra viktig för att hela familjen ska må bra, menar hon. Tidigare jobbade jag i Västerhaninge och hade långa restider. Jag gick hemifrån kvart i sju och kom hem klockan fem. Det stora barnet fick ta jättestort ansvar och hämta och lämna sin lillasyster nästan alla dagar. Det var fruktansvärt stressigt och kändes inte bra. Men det är helt borta nu. Nu kan jag arbeta korta dagar när jag har barnen och hämta min sjuåring på fritis klockan två eller tre och gå hem och laga mat i lugn och ro. Att få lugn och ro i vardagen är viktigt för henne och så är det nu. Hon trivs jättebra på sitt nya jobb, barnen har rimliga tider och själv hinner hon med sitt stora intresse för träning och simning. Jag vill ju också försöka hinna träffa vänner, mina syskon och min mamma. Men de flesta andra är ju lediga när det är helg medan jag jobbar ganska ofta. Det trivs jag inte med. Om jag kunde få lägga ett drömschema skulle det inte finnas med helgjobb. De veckor som hon inte har barnen ser helt annorlunda ut. Dagarna på jobbet blir längre och hon hoppar gärna in om det blir ett kortare eller längre vikariat ledigt. Hon är oftast bara ledig en dag i veckan. Jessica Waenerlund arbetar 75 procent, men skulle helst vilja ha heltid för att klara ekonomin. Tillsammans med sina kolleger lämnar hon i början av varje sexveckorsperiod in önskemål om när hon vill jobba. Alla vet grundförutsättningarna, på dagtid måste de vara fyra på plats och på kvällen behövs tre. Björkbacken är ett korttidsboende för patienter som ska rehabiliteras efter hjärt/kärlsjukdom eller en stroke och har också öppet på helgerna. Det betyder att personalen i genomsnitt måste jobba varannan helg. Nattpersonalen har ett eget schema. Vi som jobbar på Björkbacken är mellan 25 och 60 år och befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. Man får anpassa sig lite och jag tycker att det går jättebra. Time Care gör att jag kan styra mitt liv lite mer. När Jessica Waenerlund tänker på framtiden är det inte säkert att hon kommer att finnas kvar inom vården. Jag tycker att det är väldigt kul att plugga och har funderat på att läsa vidare, säger hon. Jag har inte funderat klart det är en ekonomisk fråga men jag kanske kan jobba samtidigt som jag läser på högskolan. Egentligen vill jag arbeta med personalfrågor. Om jag vore miljonär skulle jag läsa vidare. Samtidigt trivs jag jättebra som undersköterska och jag tycker att vi gör ett jättebra jobb. Vi befinner oss i olika skeden i livet, säger Jessica Waenerlund. Alla har olika behov, men det brukar fungera att få ihop schemat. 15

16

17 Ta kommandot på din egen arbetsplats Rent formellt är det arbetsgivarens ansvar att se till att det finns ett fungerande schema för din arbetsplats. Men eftersom arbetstiderna är en så viktig del i din arbetsmiljö är det smart att du och dina arbetskamrater engagerar er och tar kommandot över hur arbetstiderna förläggs. Om ni är med på ett tidigt stadium har ni stora möjligheter att påverka hur tiden läggs ut. De erfarenheter ni har av vilka insatser som behövs under olika delar av dagen är ovärderlig information och hjälper arbetsgivaren och er själva att hushålla med de resurser som finns. När man diskuterar arbetstiden är det många frågor som finns i luften samtidigt. En del är viktiga på kort sikt, andra på längre sikt. Ni kanske måste lösa vikariesituationen över sommaren eller faktiskt hitta en helt ny modell för schemaläggning som en del av en omorganisation som har gett er nya arbetsuppgifter och ansvarsområden. Några frågor kan vara oerhört viktiga för dig som individ. Högst konkret kanske det handlar om att din sambo har bytt jobb och att ni måste få ihop familjepusslet på ett nytt sätt, samtidigt som du äntligen har kommit in på en kurs som du gärna vill gå. Det kan också handla om nya villkor för hela verksamheten. Politikerna i kommunen har bestämt sig för att miljöanpassa sophanteringen samtidigt som renhållningen får mandat att ta nya uppdrag från industrin. Nya bilar, nya rutter, ändrade tjänster och nya tider. Kanske är ni på väg att lägga om rutinerna helt på det äldreboende där du jobbar. Oavsett hur skälen ser ut, är det viktigt att du behåller din fackligt kloka blick när ni diskuterar förändringarna. Är syftet med förändringen klart, t ex är det frågan om en besparing? Tänker ni utvärdera förändringen efter en tid? Det här är några bra saker att tänka på i det arbetet: LÄS PÅ. Att diskutera schemaläggning kräver att du är påläst och har en tydlig idé om hur ni kan arbeta. Sätt dig in i de regler som gäller i Arbetstidslagen och framför allt det centrala kollektivavtal och eventuellt lokala avtal som gäller på din arbetsplats. Titta även på de protokollsanteckningar som följer avtalet. Vilka förändringar är möjliga att göra? Hur har andra gjort? VAR UTE I GOD TID. Tänk på att samtal och diskussioner tar tid. Du kan inte nå alla medlemmar med kort varsel och begära att de omedelbart ska ha en åsikt när det gäller schemaläggningen. Man behöver smälta förslag och tid att sätta sig in i vilka konsekvenser olika modeller kan få. Ta en grundläggande diskussion. Arbetstider och schemaläggningen påverkar väldigt tydligt alla medlemmars vardag. Samtidigt får man inte Smarthet är att VARA UTE I GOD TID 17

18 glömma bort de stora viktiga principerna som bör styra. Därför är det viktigt att ta en grundläggande diskussion på arbetsplatsen om vad som är viktigt. KONTAKTA SEKTIONEN. Schemaläggning kan vara ett knepigt ämne att få grepp om. Det är en viktig facklig fråga som mycket tydligt hänger ihop med kollektivavtalet. Därför är det bra om du och dina arbetskamrater kontaktar sektionen för att få råd om hur ni ska föra diskussionerna med arbetsgivaren på bästa sätt. På så sätt slipper ni kanske onödigt arbete och kan dra nytta av erfarenheter som andra har gjort före er. RÄKNA PLUS OCH MINUS. Schemaläggning och arbetstider är hårdvaluta när det gäller din arbetsdag och din trivsel på jobbet. Här gäller det att inte sälja ut en förmån i den gamla överenskommelsen, om ni inte får en motsvarande förmån i de nya reglerna. Ni kanske vill byta övertidsersättning mot ett generellt lönepåslag på 1200 kronor i månaden. Risken är att det påslaget inte syns i kommande löneförhandlingar. Efter några år har påslaget ätits upp. Ni närmar er successivt era kolleger på andra arbetsplatser och ligger inte längre 1200 kronor över, som tanken var. Om ni vill göra den typen av byte är det viktigt att tidsbegränsa överenskommelsen och sedan utvärdera hur det har fungerat, till exempel efter ett år eller två. 18

19 Hur PÅVerKAS ArbeTSMILJÖN? När ni tänker på schemaläggningen är det viktigt med den fackliga örnblicken. Vad betyder den modell ni skulle vilja ha utifrån olika fackliga strategier, till exempel när det gäller arbetsmiljön? Innebär det nya schemat att Lisa eller Kalle får arbeta ensam någon av helgerna? Vad betyder schemat sett utifrån patienternas säkerhet eller hur ni hanterar extra riskfyllda moment i jobbet? TÄNK LÅNGSIKTIGT. Även om ni nu är ense om en bra förläggning av arbetstiden, ska schemat fungera över längre tid. Hur påverkas bemanningen? Är de nya villkoren rimliga för en nyanställd? Är det någon som vill ta över riktigt långa helgpass i utbyte mot flera lediga dagar mitt i veckan, om ett sådant pass blir ledigt? SAMLA ArGuMeNT. När ni så småningom tar diskussionen med arbetsgivaren är det klokt att ha samlat på bra argument, gärna redovisade utifrån verksamhetens behov. Med den här modellen får vi gladare barn, nöjdare patienter, bättre ekonomi och en personal som mår bättre, eller hur ni nu ser fördelarna. SKAPA enighet. Alla tycker inte om förändringar, särskilt inte förändringar som vänder upp och ned på de rutiner man har byggt upp i sin privata värld. Men det är viktigt att ni lyckas skapa enighet när det gäller schemaläggningen. Glöm bara inte att det faktiskt är arbetsgivaren som fattar beslutet om hur schemat förläggs. beslut PÅ rätt NIVÅ. Arbetsgivaren ska alltså fatta beslutet om ny schemaläggning i samråd med facket och utifrån gällande regler i lagar och avtal. Avtal om avvikelser från reglerna ombesörjs av ombudsmannen på avdelningen. Som också tar hand om tvister för brott mot det centrala kollektivavtalet. SAMTALA OM Börja gärna med ett inledande samtal om hur schemat fungerar. 4Hur fungerar det i dag? 4Vad vill ni ändra på? 4Gör ni rätt saker vid rätt tidpunkt? 4Kommer verksamheten att ställa nya krav på bemanningen? 1

20 Schemaläggning kan vara pilligt och krångligt men det handlar om att göra det bästa för alla. Nya scheman när lagen ändrades Det nya schemat blev inte toppen, men acceptabelt, även om det leder till sämre service för de boende. Så kan man sammanfatta konsekvenserna av de nya reglerna i Arbetstidslagen för de anställda på fem gruppboenden i Kortedala utanför Göteborg. Nu måste vi jobba fler helger och valfriheten är mindre, konstaterar Anna Maria Saastamoinen, schemaansvarig på sektionen i Kortedala. Tidigare behövde vi bara jobba var tredje helg. Nu måste vi jobba tre helger av sex på mitt gruppboende Fjällbopark Det är många arbetsplatser i kommuner och landsting som har kämpat för att hinna ändra sina scheman i tid till årsskiftet 2006/2007. Gruppboendena för funktionshindrade i Kortedala hör till dem som gick i mål som det var tänkt. Från och med den första januari 2007 jobbar personalen efter de nya reglerna. Men det var inte lätt att få till det nya schemat, konstaterar Anna Maria Saastamoinen. Och trots att jag har varit med på två informationsmöten och har stor erfarenhet av schemaläggning händer det att jag gör fel. Det är hon som har varit fackets vakande öga när det gäller de nya arbetstiderna. Många scheman har passerat hennes ögon. Men hon har inte varit ensam. En särskild schemagrupp bestående av de schemaansvariga på fem gruppboenden för funktionshindrade har tillsammans försökt att få ihop de nya reglerna med de behov som de boende och verksamheten har. Och naturligtvis personalens eget behov av att få en fungerande privat vardag, trots de nya arbetstiderna. Anna Maria berättar om gruppens arbete och konsekvenserna för verksamheten tillsammans med Carina, Natalie, Cattis, Marlen och Rigmor, 20

Ändringar i avtalet om allmänna villkor

Ändringar i avtalet om allmänna villkor Bilaga 2 Ändringar i avtalet om allmänna villkor 2 mom 2 andra stycket utgår. 5 Lön får ett nytt moment 1 med följande lydelse: Mom 1 Löneform Löneformen är månadslön för de arbetstagare som i anställningsavtalet

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 5 6 a 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p

Så fungerar S:t Göranmodellen. Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön. 1,0p. 0,6p Så fungerar S:t Göranmodellen Poängen ger dig inflytande över dina arbetstider och din lön 0,5p 1,5p 1,0p 0,6p Vad är S:t Göranmodellen? S:t Göranmodellen är ett lokalt kollektivavtal om arbetstidsförläggning

Läs mer

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför?

} för dagbarnvårdare } När? } Hur? } Varför? för dagbarnvårdare När? Hur? Varför? 1995 45 timmars-avtal 2004 40 timmars-avtal 2008 dagbarnvårdaravtalet sägs upp, AB ska gälla till man skrivit ett nytt. 2009 Biskopsgården diskuterar svårigheten. 2011

Läs mer

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln

Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln Bilaga 6 Avtal om arbetstidsbestämmelser för tjänstemän inom detaljhandeln 1 Avtalets omfattning 1.1 Tillämpningsområde Detta avtal gäller tjänstemän som omfattas av avtalet för tjänstemän inom detaljhandeln.

Läs mer

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1

Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1 Sammanställning Arbetstidslag, Kollektivavtal och arbetsledningsrätt 1 Begrepp Vecka Genomsnittlig arbetstid Genomsnittlig arbetstid för nattarbetande Börjar med måndag om inte annan beräkning tillämpas.

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 01-04-03 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen avser

Läs mer

Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006.

Konsekvensbeskrivningen ska vara personalchefen Barbro Hejdström-Nilsson tillhanda senast 16 oktober 2006. 1(1) Inför ny ATL 1 januari 2007 Med anledning av förändringarna i arbetstidslagen har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen tagit fram direktiv gällande arbetstidsförläggning. Utifrån dessa direktiv uppmanas

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret 014-07-4 1(5) ARBETSTID Ordinarie arbetstid Den sammanlagda veckoarbetstiden får, enligt slagen, uppgå till högst 48 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Beräkningen omfattar

Läs mer

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet

Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Arbetstidslagen, hälsa och säkerhet Hur ska man förhålla sig till bestämmelserna om dygnsvila och arbetstidens längd? Göran Kecklund, Fil Dr Syfte med arbetstidslagen Att ge ett skydd mot alltför stora

Läs mer

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige

ARBETSTIDSLAGEN. Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige ARBETSTIDSLAGEN Maria Nyman, Arbetsmiljöverket, Sverige Arbetstidslagen 2014-12-03 1 ARBETSTIDSLAGEN (SFS 1982:673) Nationella bestämmelser samt bestämmelser baserade på EU-direktivet 2003/88/EG Arbetsmiljöverket

Läs mer

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan 1(6) 2015-03-27 Barn- och Utbildning BUF central förvaltning Madelene Rickardsson 044-136426 Madelene.Rickardsson@kristianstad.se Frågor & svar kring arbetstid, rast, paus, semester m.m. inom förskolan

Läs mer

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko)

ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko) Bilaga 2 ÄNDRINGAR I AVTALET OM ALLMÄNNA ANSTÄLLNINGSVILLKOR (Avtalsområde Telekom) (Sif, Sveriges Ingenjörer, Jusek, Civilekonomerna, Seko) Generell ändring: CF är genomgående namnändrat till Sveriges

Läs mer

Arbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006

Arbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006 Arbetsgivarfrågor Nr 18 December 2006 Ändringar i arbetstidslagen fr o m den 1 januari 2007 Som vi tidigare meddelat (se Cirkulär nr 10/2005) skall vissa nya regler i arbetstidslagen tillämpas från och

Läs mer

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal?

Varför vill Region Skåne omförhandla sina arbetstidsavtal? Nedanstående material har skickats ut från Region Skåne till Vårdförbundet, anställda, och chefer på SUS (Vårdförbundets anmärkning) Region Skånes frågor och svar om arbetstidsavtal. Varför vill Region

Läs mer

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning:

Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: :21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Cirkulärnr: 2006:66 Diarienr: 2006/2304 P-cirknr: 2006-2:21 Nyckelord: Arbetstidslagen Handläggare: Ann-Charlotte Ohlsson Jan Svensson Avdelning: Avdelningen för arbetsgivarpolitik Sektion/Enhet: Förhandlingssektionen

Läs mer

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden

Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på underrubrik i bakgrunden Regler om arbetstid Sjuhäradsbygdens Assistansservice AB på Ida Duvinger (Almega) och Charlott Malm (Kommunal) 27 april 2017 Ordinarie arbetstid Ordinarie arbetstid Klicka o 40 tim/vecka här i för genomsnitt

Läs mer

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL...

INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 INLEDNING... 3 FÖR VEM GÄLLER ARBETSTIDSLAGEN?... 4 ARBETSTIDSBESTÄMMELSERNA I TEKNIKINSTALLATIONSAVTALET VVS & KYL... 6 ORDINARIE ARBETSTID... 7 ÖVERTID...

Läs mer

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson

Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014. Ulla Olofsson 1 Kan verksamhetsanpassade arbetstider ge en hälsofrämjande arbetsmiljö? 17 februari 2014 Ulla Olofsson ulla.olofsson@vll.se Upplägg av passet 2 Regelverk Verksamhets- och kompetensanalys Bemanningsplanering

Läs mer

FÖRBUNDSINFO. Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen

FÖRBUNDSINFO. Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen Kopiera gärna FÖRBUNDSINFO FÖRBUNDSINFO Nr 1 januari 2007 Tillämpning av vissa bestämmelser i arbetstidslagen Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop. 2003/04:180 och SFS 2005:165,

Läs mer

Nya Arbetstidslagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen

Nya Arbetstidslagen. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Nya Arbetstidslagen Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Bakgrund Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop 2003/04:180 och SFS 2005:165, som innebär ett tydligare genomförande av EU:s arbetsdirektiv.

Läs mer

2005-12-20 Bil1. Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort.

2005-12-20 Bil1. Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort. Arbetstidsmodell 1 Användningsområde Grundtanken är att modellen passar till verksamheter där behov av kontinuitet och återhämtning är stort. Kännetecken Modifierad 3-3 modell där utgångspunkten är 3-3

Läs mer

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:

SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare: SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas

Läs mer

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi?

talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? talarmanus för skolinformatör i åk 1-3 2011 talarmanus för skolinformatör i åk 1 vilka är vi? JOBBA Värt att veta inför sommar- och extrajobb. Bild 2 Berätta vem du är och varför du är engagerad i facket

Läs mer

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten

Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Januari 2016 Jour och beredskap försämrar livskvaliteten Dags att modernisera kollektivavtalen Jour och beredskap försämrar livskvaliteten -Dags att modernisera kollektivavtalen Flera av Visions medlemmar

Läs mer

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid

38 timmar om den egentliga arbetstiden i genomsnitt per vecka infaller minst en gång på tid Bilaga 7 6 c 6 ARBETSTID Mom 1 Arbetstidens längd och förläggning Parterna har avtalat bort arbetstidslagen i sin helhet. Lokalt avtal kan träffas om bestämmelser om arbetstidens längd och förläggning.

Läs mer

Gemensamma utgångspunkter

Gemensamma utgångspunkter Sid 1 (5) Gemensamma utgångspunkter Umeå universitet ska vara en attraktiv arbetsplats och erbjuda goda förutsättningar för personalen genom att verksamhetens mål och inriktning är väl kända av alla och

Läs mer

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning.

2006-02-24 Bil. 1. 2. Nyanställd arbetstagare omfattas av arbetstidsmodellen efter avslutad inskolning. Arbetstidsmodell 3 Användningsområde Alla typer av verksamheter. Kännetecken Saldomodell med verksamhetsanpassat önskeschema med fri passlängd inom arbetstidslagens ram. Deltagande i modellen innebär tjänstgöring

Läs mer

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK,, KS, Vårdföretagarna C,, E,, H Eva Pålsson maj 2014 1 Vårdföretagarna Bransch C Läkarmottagningar, upphör och uppgår i Bransch E Vård och behandling samt omsorgsverksamhet,

Läs mer

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare

Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer. Mulle Meck bygger vidare Önskad arbetstid med flextidsavtalet praktiska tips och riktlinjer Mulle Meck bygger vidare 1 2 Detta lilla häfte har vi gjort för att besvara några av de vanligaste frågorna, som ofta dyker upp, oavsett

Läs mer

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten

Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Bilaga E till AB I lydelse fr.o.m. 2012-05-01 Särskilda bestämmelser om arbetstider m.m. inom räddningstjänsten Inledning AB 13 gäller med tillägg av följande alternativa tjänstgöringstid: 42 timmar i

Läs mer

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL

SÅ ANSTÄLLER DU. Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL SÅ ANSTÄLLER DU Vad du ska tänka på då du anställer en person AVTAL VAD SKA JAG TÄNKA PÅ DÅ JAG ANSTÄLLER EN PERSON? Tänk noga igenom vilka kvaliteter, kvalifikationer och personlighetstyp du vill ha till

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

ATL. Arbetstidslag. I lydelse fr.o.m. 2005-07-01. samt. Arbetstidsförordning. I lydelse fr.o.m. 2001-01-01

ATL. Arbetstidslag. I lydelse fr.o.m. 2005-07-01. samt. Arbetstidsförordning. I lydelse fr.o.m. 2001-01-01 ATL Arbetstidslag I lydelse fr.o.m. 2005-07-01 samt Arbetstidsförordning I lydelse fr.o.m. 2001-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA fååéü ää= Arbetstidslag (1982:673)... 3

Läs mer

Postens Villkorsavtal PVA

Postens Villkorsavtal PVA Postens Villkorsavtal PVA Gilltighetstid 2010-10-01 2012-05-31 Utgiven av Postens Villkorsavtal PVA 2010-10-01 2012-05-31 Allmänna anställningsvillkor... 4 1 Avtalets omfattning... 4 2 Anställning...

Läs mer

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga

Kongressprotokoll 5 maj 27 28 september 2011 Medlemsundersökning 2011 - tabellbilaga Kongressprotokoll maj september Medlemsundersökning - tabellbilaga ( Bilaga. Medlemsundersökning antal (%) antal (%) Biomedicinsk analytiker antal (%) Röntgen sjuksköterska antal (%) antal (%) Anställning

Läs mer

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN

KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN Bilaga 4 STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(1) KORT INSTRUKTION AV AD-HOC MODUL OM ARBETSTID OCH ARBETETS ORGANISATIN De personer som denna modul åsyftar att titta på är i första hand de som är anställda. Och

Läs mer

Kompetensutveckling under din föräldraledighet

Kompetensutveckling under din föräldraledighet Kompetensutveckling under din föräldraledighet NATURVETARNA INLEDNING Att få barn är något av det största som händer i en människas liv. Förutom den stora förändringen som föräldraskapet innebär för dig

Läs mer

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg

Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg Bilaga 2 LSR m fl, Vision, Vårdförbundet Allmänna anställningsvillkor Bransch F Äldreomsorg 3 Anställning m m Mom 6 Företrädesrätt Företrädesrätt till nyanställning gäller inte till ny anställning som

Läs mer

En gemensam syn på arbetstiden

En gemensam syn på arbetstiden En gemensam syn på arbetstiden Flexibla arbetstidslösningar gynnar alla De centrala parterna är överens om att arbetstidsförläggningen är en viktig framgångsfaktor för företaget och de anställda. Det är

Läs mer

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt.

Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. 1 Svenska golfförbundet, Examensarbete HGU 2013-2015 Är årsarbetstid något att föredra jämfört med andra arbetsätt. Jonny Karlsson 2 Headgreenkeeper Innehållsförteckning Lagans GK 1. Inledning 3 1.1 Syfte

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Välkommen till Seko!

Välkommen till Seko! Välkommen till Seko! Gemenskap ger styrka Varmt välkommen till Seko! Som medlem hos oss står du starkare på din arbetsplats. Starkare tack vare att vi är många. Det är det som gör att vi kan ställa krav

Läs mer

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet.

Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. Partsgemensamt arbete kring framtagande av frågor och svar kring avtalet. De centrala parterna vill understödja tillämpningen av lärarnas arbetstid utifrån HÖK 12 (framförallt reglerat i AB och Bilaga

Läs mer

Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996

Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996 Överenskommelse av den 18 januari 2011, ersätter avtal av den 10 april 1996 Fastigo, Fastighetsbranschens Arbetsgivarorganisation Unionen Ledarna AiF Akademikerförbunden inom Fastigos avtalsområde (Sveriges

Läs mer

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i

Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i Den här presentationen innehåller svaret på frågor som vi ofta får från både medlemmar och er ombud. Tanken är att du här får en lathund med svaren i huvuddrag när du får frågor från dina medlemmar på

Läs mer

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE?

VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? ARBETSLIV VAD ÄR VIKTIGAST NÄR DET GÄLLER ARBETE? 1. Vilka yrken ska ha hög respektive låg lön enligt dig? 2. Vilken funktion har lönen förutom som inkomst? 3. Vad tror du är den främsta orsaken till att

Läs mer

Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske.

Innan beslut fattas om provanställning ska förhandling enligt 11 lagen om medbestämmande i arbetslivet (MBL) ske. Kyrkans allmänna bestämmelser AB 12 Ändringar i AB 4 Anställningsform Mom.2. 6 LAS, provanställning, ersätts av följande bestämmelser. Provanställning kan komma i fråga under sammanlagt högst 6 kalendermånader

Läs mer

Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg

Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg Utbildningskompendium för AT-läkare, Skaraborg Innehåll: Utdrag från avtalet AB 05 Specialbestämmelser Läkare (SKL) Sammanfattning av ATL (arbetstidslagen) Lokala rutiner om jourkomp Sammanfattning och

Läs mer

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder

Öppen skrivelse Arbetssituationen på Akutmottagningen i Huddinge och behovet av akuta åtgärder Till: Sjukvårdsminister Gabriel Wikström, gabriel.wikstrom@regeringskansliet.se Hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Anna Starbrink Sjukvårdslandstingsrådet Marie Ljungberg Schött Personallandstingsrådet

Läs mer

Att förlägga sin tid. om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid

Att förlägga sin tid. om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid 1 Att förlägga sin tid om arbetstidsmodeller och förkortad arbetstid www.kommunal.se 2 Produktion: Kommunals medlemsutvecklingsenhet och

Läs mer

Frågor och svar om växling av semesterdagstillägg till ledig tid

Frågor och svar om växling av semesterdagstillägg till ledig tid Frågor och svar om växling av semesterdagstillägg till ledig tid Region Gävleborg vill att alla medarbetare ska ha ett hållbart arbetsliv och en bra balans mellan arbete och fritid. I den mån det är möjligt

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Vad är övertid och vad är flextid m.m.?

Vad är övertid och vad är flextid m.m.? ST inom Sveriges Domstolar Vad är övertid och vad är flextid m.m.? Att veta vad som är övertid är inte lätt. Lagen klassar all arbetstid som överstiger en genomsnittlig fyrtiotimmarsvecka som övertid -

Läs mer

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare

Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare 2014-12-17 Redogörelsetext för Bestämmelser för studentmedarbetare Redogörelsen omfattar Överenskommelse om Bestämmelser för studentmedarbetare. Parter är Sveriges Kommuner och Landsting, Arbetsgivarförbundet

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt individuellt.

Läs mer

Du tjänar på kollektivavtal

Du tjänar på kollektivavtal Du tjänar på kollektivavtal Föräldralön. Mer pengar att röra dig med när du är föräldraledig tack vare kollektivavtalet. ITP. Marknadens bästa pensionsförsäkring ger dig mer pengar när du slutar jobba

Läs mer

Postens Villkorsavtal PVA. Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31

Postens Villkorsavtal PVA. Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31 Postens Villkorsavtal PVA Giltighetstid 2013-06-01 2016-07-31 Postens Villkorsavtal 2013-06-01 2016-07-31 Branschavtal Kommunikation & Postens villkorsavtal Avtal om allmänna anställningsvillkor...4 1

Läs mer

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen

Avtalade förmåner för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen för dig som jobbar i Västra Götalandsregionen Din anställning i Västra Götalandsregionen regleras av olika lagar och centrala/lokala kollektivavtal. Genom avtalen har du som regionanställd bättre villkor

Läs mer

Tips från forskaren Arbete

Tips från forskaren Arbete Tips från forskaren Arbete Stressforskningsinstitutet Arbete Här listas forskarnas tips kring förbättrad arbetsmiljö och hur man kan handskas med ovanliga arbetstider. Att tänka på vid skiftarbete Forskare

Läs mer

Din lön och din utveckling

Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Din lön och din utveckling Du ska få ut så mycket som möjligt av ditt arbetsliv. Det handlar om dina förutsättningar, din utveckling och din lön. Du ska ha möjlighet att få en

Läs mer

De vanligast förekommande frågorna i det lokala. avtalet mellan SEKO och

De vanligast förekommande frågorna i det lokala. avtalet mellan SEKO och De vanligast förekommande frågorna i det lokala avtalet mellan SEKO och Sammanfattningar, förklaringar och exempel. Paragrafen i början av varje stycke hänvisar till originaltexten i det lokala avtalet

Läs mer

ARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser

ARBETSGIVARNYTT. Avdelningen för arbetsgivarpolitik. Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser 1 2016-03-11 Nr 6/16 ARBETSGIVARNYTT Avdelningen för arbetsgivarpolitik Planering av semesterledighet för arbetstagare anställda på Allmänna bestämmelser Enligt Allmänna bestämmelser (AB) 27 mom. 2 är

Läs mer

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv

Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Kommunal och Vision tillsammans för ett bättre arbetsliv Annelie Nordström, förbundsordförande Kommunal: Tanken med det här samarbetsavtalet är att vi tillsammans kan nå bättre resultat för våra medlemmar

Läs mer

Avdelningen för arbetsgivarpolitik

Avdelningen för arbetsgivarpolitik Cirkulärnr: 2007:22 Diarienr: 2007/0690 Arbetsgivarpolitik: 2007-2:13 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Arbetstid, ATL Datum: 2007-03-16 Mottagare: Rubrik: Kommunstyrelsen Landstingsstyrelsen

Läs mer

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor

Mars 2008. Enskild överenskommelse. en möjlighet för dig att påverka dina villkor Mars 2008 Enskild överenskommelse en möjlighet för dig att påverka dina villkor Varför enskilda överenskommelser? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är givetvis väldigt

Läs mer

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn

Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013. kongressombud. välfärdssektorn Faktaunderlag till Kommunals kongress i Stockholm 28-31 maj 2013 2013 2013 Att Delade vara turer i kongressombud välfärdssektorn Delade turer i välfärdssektorn Faktaunderlag Rapport av Kristina Mårtensson

Läs mer

Kommunikationsplan - Time Care -

Kommunikationsplan - Time Care - Kommunikationsplan - Time Care - Jag önskar att vi kunde vara fler personal på morgonen Vårdtyngden har ökat, vi är färre personal och får bara springa fortare Vad är syftet? Att vi håller den vårdkvalitet

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter

En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter JOBBA! En liten broschyr om ditt jobb och dina rättigheter 23 sidor som ger dig bättre koll på ditt jobb och på oss 05 välkommen till ditt arbetsliv! Om att jobba och varför vi ger dig den här broschyren.

Läs mer

Förändringar i Arbetstidslagen. gäller från 1 januari 2007

Förändringar i Arbetstidslagen. gäller från 1 januari 2007 Förändringar i Arbetstidslagen gäller från 1 januari 2007 Bakgrund Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop 2003/04:180 och SFS 2005:165, som innebär ett tydligare genomförande av EG:s

Läs mer

Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN.

Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN. LOKALT ARBETSTIDSAVTAL 1 Avtalets omfattning m.m. Mom 1 Avtalets omfattning Avtalet gäller musiker (korister och repetitörer) vid NN-orkestern/NN-operan/ Musik i NN. Mom 2 Tvingande regler i arbetstidslagen

Läs mer

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter

Tillägg. till. Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal. avseende personliga assistenter Bilaga 1 Tillägg till Branschavtal Arbetsgivaralliansen Branschkommitté VÅRD OCH OMSORG Kommunal avseende personliga assistenter 2 Avtalets omfattning Tillägget avser anställningsvillkor för personliga

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor

Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor Avtalsyrkanden 2016 Sveriges Kommuner och Landsting samt Arbetsgivarförbundet Pacta - samtliga avtal med bilagor HÖK med bilagor Lön och ersättningar Löneökningar Kommunal yrkar på löneökningar med minst

Läs mer

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor

Enskild överenskommelse. En möjlighet för dig att påverka dina villkor Enskild överenskommelse En möjlighet för dig att påverka dina villkor 2 Varför enskild överenskommelse? Vi pratar ofta om hur vi ska få ihop vårt livspussel. Vad det innebär är väldigt individuellt. Under

Läs mer

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL

FÖRHANDLINGSPROTOKOLL 1 (10) FÖRHANDLINGSPROTOKOLL Datum: 7 maj 30 sept 2013 Parter: Närvarande Medarbetareförbundet och Huvudmannaförbundet Medarbetareförbundet: Huvudmannaförbundet: Ärende: Helena Yli-Koski Marit Innala Förändringar

Läs mer

Guide till bättre balans i livet.

Guide till bättre balans i livet. Guide till bättre balans i livet. En praktisk handledning för både arbetsgivare och anställda. Balans i livet kan betyda mycket. Hur ska vi alla kunna kombinera arbete med privatliv utan att det kostar

Läs mer

Parterna är överens om att Arbetstagare anställd kortare tid än tre (3) månader skall omfattas av avtalet.

Parterna är överens om att Arbetstagare anställd kortare tid än tre (3) månader skall omfattas av avtalet. TELENOR SVERIGEE AB LOKAL ÖVERENSKOMMELSE GÄLLANDE ANSTÄLLNINGSVILLKOR TELEKOM MELLAN TELENOR SVERIGE AB OCH UNIONEN, AKADEMIKERFÖRENINGEN OCH SEKO För butikssäljare gäller lokal överenskommelse för perioden

Läs mer

På väg ut i arbetslivet

På väg ut i arbetslivet På väg ut i arbetslivet Arbetsgivaren är skyldig att betala lön och se till att din arbetsmiljö är säker. Ditt ansvar är att göra jobbet och följa de regler som finns på arbetsplatsen. Men det finns många

Läs mer

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011

AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL 2010 2011 Cirkulär nr Sida 2010 017 1(4) Handläggare Datum Jan-Eric Rönngren 2010-04-27 Sakregisternr Ersätter cirk 4. 2010 012 Till medlemmar som omfattas av KFO-Handels detaljhandelsavtal AVTAL FÖR BUTIKSPERSONAL

Läs mer

Du gör skillnad. Stark tillsammans

Du gör skillnad. Stark tillsammans Du gör skillnad Stark tillsammans Du gör skillnad Som medlem är du alltid i fokus hos oss. Tillsammans hjälps vi åt och ser till att medlemskapet lönar sig för dig och dina arbetskamrater. Ditt engagemang

Läs mer

Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor

Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Äldreförvaltningen Bilaga 1 Planeringsavdelningen Sida 1 (6) 2017-04-26 Särskilda kontraktsvillkor avseende arbets- och anställningsvillkor Arbets- och anställningsvillkor - Inledning Utföraren ska vid

Läs mer

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR!

VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! VANLIGA FRÅGOR OCH SVAR! I det här dokumentet finner du exempel på frågor vi ofta får och hur vi brukar svara på dem. Först kommer frågor och svar om vårt Arbetsvillkorindex, AVI, därefter följer frågor

Läs mer

Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson SN 2017/

Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson SN 2017/ TJÄNSTESKRIVELSE Handläggare Datum Ärendebeteckning Niklas Hermansson 2017-05-08 SN 2017/0319.11.01 0480-453819 Socialnämnden Hälsosamma scheman Förslag till beslut Socialnämnden fattar inget beslut med

Läs mer

Frågor och svar om arbetstid

Frågor och svar om arbetstid Frågor och svar om arbetstid 1 Känner du också att arbetstid och fritid flyter ihop ibland? Ny teknik och nya arbetssätt gör att du kan jobba var som helst, när som helst och hur mycket som helst. Var

Läs mer

RIKTLINJER FÖR PLATS

RIKTLINJER FÖR PLATS RIKTLINJER FÖR PLATS inom förskola, pedagogisk omsorg och fritidshem i Eksjö kommun Fastställda av kommunstyrelsen 2015-06-02, 193 och gäller från och med 2015-08-01. Innehållsförteckning Rätt till plats

Läs mer

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare?

Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Finns det ett optimalt win/win - schema som passar alla skiftarbetare? Göran Kecklund, forskare, Stressforskningsinstitutet Effekter av skiftarbete 25-50% ökning av risken att drabbas av hjärt-/ kärlsjukdom,

Läs mer

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden

SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE PLUGGJOBB. Kvalificerat arbete för akademiker under studietiden SATSA PÅ ETT UTBYTE MED MÅNGA VINNARE Studenter behöver relevanta extrajobb på schyssta villkor under studietiden Kommuner och landsting behöver rekrytera en halv miljon medarbetare inom 10 år PLUGGJOBB

Läs mer

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning.

I avtalet har skrivits in att man får tillgodoräkna sig sammanlagd anställningstid under de senaste 36 månaderna för uppflyttning. Nya avtalet 800 kronor i potten Avtalsperioden Det nya avtalet är treårigt och löper från den 1 oktober 2007 till den 30 september 2010. Avtalet går inte att säga upp under avtalsperioden. Lönerna 1. Ny

Läs mer

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar

Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Bli medlem i Handels du är värd det! korta argument för dig som värvar nya medlemmar Att bli medlem i Handels en bra affär! Medlemskap i facket är fortfarande en självklarhet samtidigt finns det undersökningar

Läs mer

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal

Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01. Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Bilaga J till AB I LYDELSE 2013-04-01 Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal Innehåll Särskilda bestämmelser för viss jourtjänstgörande personal... 3 Inledning... 3 Särskilda bestämmelser

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun

Lokalt kollektivavtal om. flexibel arbetstid för. administrativ personal. i Mönsterås kommun Bilaga till förhandlingsprotokoll 2014-10-30. Personalavdelningen Lokalt kollektivavtal om flexibel arbetstid för administrativ personal i Mönsterås kommun ----- 1 1 Allmänt Flexibel arbetstid bygger på

Läs mer

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala

Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset. Vårdförbundet Avdelning Uppsala Arbetsmiljöenkät, Akademiska Sjukhuset Vårdförbundet Avdelning Uppsala Akademiska - ett stort sjukhus, med stora problem Vårdförbundets arbetsmiljöenkät visar att pressen på Akademiska Sjukhusets sjuksköterskor

Läs mer

Vad VILL VI GÖRA? D. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra?

Vad VILL VI GÖRA? D. Viktigt för att lyckas Vilka initiativ har vi lyckats med hos oss? Vad är det som har gjort att de har blivit bra? Vad VILL VI GÖRA? Genom att se vad andra har gjort, kan man ibland få egna idéer om vad man själv vill göra. I den här övningen ska vi därför titta på initiativ från andra arbetsplatser för att komma fram

Läs mer

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft

KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft KT Cirkulär 10/2014 bilaga 2 1 (10) Tillämpningsanvisningar för de bestämmelser om periodarbetstid som träder i kraft 1.6.2015 Innehåll 1. Ordinarie arbetstid ( 9 mom. 1) 1.1 Anställning som inte fortgår

Läs mer

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet

Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet Att ha kontoret i mobiltelefonen En undersökning om gränslöshet och mobiltelefonanvändning i arbetslivet 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen.

Läs mer

6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg

6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg 6 Arbetstid gällande för tågvärdar vid Stockholmståg Mom 1 Ordinarie arbetstid Mom 1:1 Arbetstidens längd Den ordinarie arbetstiden får inte överstiga 40 timmar per helgfri vecka i genomsnitt under en

Läs mer

Balansen mellan arbetsliv och fritid

Balansen mellan arbetsliv och fritid Balansen mellan arbetsliv och fritid 1 Känner du också att arbetstid och fritid flyter ihop ibland? Ny teknik och nya arbetssätt gör att du kan jobba var som helst, när som helst och hur mycket som helst.

Läs mer

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H

Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KFO, KFS, Vårdföretagarna C, D, E, F, H Avtalsjämförelse Arbetsgivaralliansen, HÖK, KO, KS, Vårdföretagarna,, E,, H Eva Pålsson februari 2013 1 Innehåll ÖRHANLINGSPROTOKOLL... 3 LÖNEAVTAL... 4 ANSTÄLLNINGSVILLKOR... 5 HÄLSOUNERSÖKNING... 6 UPPSÄGNING...

Läs mer