. FACKLIGA FÖRTROENDE. MÄN, MÖTE PÅ BETALD ARBETSTID OCH ARBETSLIV FOR

Transkript

1 till Lagförslaget om:. FACKLIGA FÖRTROENDE. MÄN, MÖTE PÅ BETALD ARBETSTID OCH ARBETSLIV FOR NING TRYCK: STOCKHOLMS LS 1978

2 REMISSYTTRANDE till Delbetänkande av nya arbets rättskommitten: FACKLIGA FöRTROENDEMÄN, MOTEN PA BETALD ARBETSTID OCH ARBETSLI VS FORS KN ING Till Arbetsmarknadsdepartementet. Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, som beretts t illfälle att yttra sig över nya a r betsrättskommittens förslag till lag om fackliga förtroendemän, mö t en på betald arbetstid och arbetslivsforskning, önskar anföra följande synpunkter och f örslag med anledning av för slaget. Det av kommittemajoriteten framlagda lagförslaget utgör det hittills allvarligaste angreppet på de arbetandes rätt att u t ifrån demokratins och mångfaldens princip f ritt välja facklig or ganisation samt på likvärdiga villkor använda sig av och verka f ör utvecklandet av fackföreningen på arbetsplatsen. SAC tvekar inte påstå att kommittearbetet, som det r edovisas i utredningen, präglas av bristande kännedom om arbetslivets praktiska funktion. Om detta vittnar ett flertal resonemang som utredningen för i det framlagda materialet. Bl a uppfattningen om att annan organisa tion än medlemmens egen skulle kunna bedriva tillfredsställande förhandlings-

3 - 2 - arbete åt anställd som valt annan organisation än den avtalssl utande. (Se sidan 145.) Annan lag (MBL) slår f ö fast att avtalsslutande organisation inte kan företräda den avtalslösa or ganisationens medlemmar i samband med vissa förhandlingar. I ett flertal avsnitt t ar kommitten upp till behandl i ng f r ågan om nödvändigheten av att förhindra facklig splittring bland de a ns tällda. Pr oblemets lösning ligger enligt kommittemajoritetens uppfattning i.a~t-ge den avtalsslutande organisationen och dess medlenmar en förmånsställning framför den avtalslösa fackföreningen. Uppfat t ningen innebär således att en organisation som SAC på arbetsplatser där den är avtalsslutande förhindrar sådan splittring och bör tillhandahållas förmånsställning, medan den på andra arbetsplatser saknar kollektivavtal och följaktligen är splittrare och bör som sådan motarbetas. Man ställer sig osökt frågan om nya arbetsrättskommitten till undvikande av splittring bland de politiska partierna skulle vilja tillämpa samma princip på den politiska demokratins område. Utredningsmajoritetens förslag är oerhört diskriminerande mot avtalslösa organisationer och dess medlemmar. Lagförslaget är i sin nuvarande lydelse ett direkt hot mot demokratin sådan den kommit till uttryck i grundlagen och som den beskrivits i de internationella konventioner som Sverige ratificerat. Det förhållande att SAC är ytterst negativ till det synsätt som utredningsmajoriteten offentliggjort bet yder i nte att SAC är avvi sande till ett lagförslag syftande till ökat inflytande för d e anställda och deras or ganisationer ifråga om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och a rbetslivsforskning. SAC anser att en mindre förändring av den inledande lagtexten, med åtföljande ändringar av vissa senare avsnitt som konsekvens av den första ändringen, skulle betyda att även SAC kunde förorda lagförslaget.

4 - 3 - SAC föreslår följande textändring: 1 Arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivare, har rätt att bedriva facklig verksamhet genom förtroendemän och sakkunniga, att främja arbetslivsforskning och att hålla möten på betald arbetstid enligt bestämmelserna i denna lag. Lagens bestämmelser äger tillämpning även när kollektivavtal tillfälligt icke gäller. 1 Arbetstagarorganisation, som genom medlemmar är representerad på arbetsplatsen, har rätt att bedriva facklig verksamhet genom förtroendemän och sakkunniga, att främja arbetslivsforskning och att hålla möten på betald arbetstid enligt bestämmelserna i denna lag. Lagens bestämmelser äger tillämpning oavsett om kollektivavtal är upprättat mellan parterna eller ej. - Som 1 nu är utformad tillerkänns avtalsslutande organisation en klar förmånsställning framför organisation som saknar kollektivavtal. I praktisk tillämpning innebär förslaget att arbetsgivarna i vissa fall kan undandra sig skyldigheter de normalt ska uppfylla. Så kan ske genom hänvisning till att kollektivavtal saknas och att det då inte finns någon a nledning att tillmötesgå avtalslös arbetstagarorganisation i dennas önskemål och anspråk. Det påtalade är redan idag ett problem ute på arbetsplatserna. Det är f ö så allvarligt att det bland annat resulterat i olycksfall med dödlig utgång uteslutande på grund av denna speciella lagprincips tillämpning på arbetarskyddets område (se arbetarskyddslagen), där principen redan är satt i system. En ytterligare markering av densamma skulle innebära en ännu svårare urholkning av människors rätt till lika behandling inför lagen. Det kan också förmodas att systemet med att ge den avtalsslutande organisationen en förmånsställning kan innebära svårigheter att över huvud få till stånd kollektivavtal. Arbetsgivarna torde i vissa fall motsätta sig sådana avtal under åberopande av de rättigheter som ensidigt skulle tillkomma just den avtalsslutande organisationen.

5 - 4 - En tillämpning av SAC:s ändringsförslag till 1 skulle underlätta upprättande av kollektivavtal och dessut om skapa jämställda rättigheter oavsett de anställdas organisationshemvist. På åtskilliga arbet splatser har SAC r edan idag en klar majoritetsställning bland de fackligt or ganiserade arbetarna. Denna majoritet s ställning borde rimligen grundlägga inflytande på arbetspla t sen och utvinnande av alla de rättigheter arbetsmarknadslagarna tillhandahål ler. Vissa arbetsgivare söker dock kringgå de normala lagstadgade skyldig. h~ terna genom inträde eller medlemskap i Svenska Ar betsgivarf öreningen, SAF. Med sådant medlemskap följer nämligen bundenhet till kollektivavt a l för branschen, som för förbund inom SAF upprättat med facklig organisa tion vilken kan ha en minoritetss tällning på arbetsplatsen. Nya arbetsrättskommitten ser i detta inget problem utan hänvisar till varje organisations l i ka rätt att utifrån sin fackliga styrka tilltvinga sig kollektivavtal. (Se sidan 129. ) - Kommittemajoritetens resonemang är bedrägligt. Den borts er från det faktum att i dyl i ka s i tuationer tvingas den avtalslösa organisat i onen att föra en strid i nte enbart mot den berörde arbetsgivaren och SAF, utan också mot det f ackförbund som är kollektivavtalsslutande med SAF och vars riks- eller branschavtal äger giltighet för varje arbet spl a t s där arbetsgivaren är medlem i SAF. Genom förslagets upphöjande till lag skulle i nte bara orättvisa ske f ör de anställda som valt att verka inom den avtalslösa organisationen, ut an därtill skulle en 7,agstadgad otrygghet göra sig gällande på arbetspl atsen, grundad på den av nya arbet sr ätt skommitten omhuldade principen om f örmånsställning f ör avtalsslutande organisation. Det är betänkligt när en i vissa fall försvinnande minoritet tillåtes utöva den förmånsställni~g det här har talats om, medan majoriteten av anställda p g a lagens formella uppbyggnad blir placerad i strykkl ass. Den textändring som SAC föreslår beträffande 1 löser dock de beskr ivna problemen i de begränsade frågor som nu avses bli reglerade i lag. Tyvärr kvarstår de fortfar ande i annan angränsande lagstiftning, vilket betyder fortsatta bekymmer i den fortlöpande arbetsplatsbevakningen.

6 - 5 - Under hänvisning till vad som särskilt anförts till 1 kan tillämpningen av lagförslagets 3 än värre försvåra den avtalslösa organisationens fackliga arbete. Den avtalslösa organisationens medlemmar kan svårt diskrimineras med. stöd av de dispositiva regler som lagen avser att lägga fast. Arbetsgivare och kollektivavtalsslutande organisation kan träffa överenskommelser som binder medlem i avtalslös organisation och som kan vara av synnerligen negativ beskaffenhet. När kommittemajoriteten säger sig vilja förhindra facklig splittring bland de anställda genom att bekämpa fackliga minoritetsorganisationer som förfogar över en ideologi och ett helt och eget ekonomiskt program och system, då är lagförslaget vare sig mer eller mindre än ett försök till grundskott mot allt vad demokratin säger sig vilja vårda och slå vakt om. Det som kommitten åstundar står i klar motsatsställning till demokratins anspråk på mångfald och folkrätt. -, I lagförslagets 11 föreslår konmitten att regionalt verksamma fackliga förtroendemän ska få fullgöra uppdrag på olika arbetsplatser. Förslaget är förtjänstfullt om kommitten därigenom vill möjliggöra för al'la organisationer att på arbetsgivarnas eller samhällets bekostnad företa arbetsplatsbesök, medlemskontakter etc. Emellertid går det inte att frigöra sig från misstanken att avtalsslutande organisation genom åtgärden ska kunna utveckla sin verksamhet framför den avtalslösa fackföreningen på arbetsplatser som vi beskrivit i kommentarerna till 1. Vi vill dock tro att meningen ska vara att tillerkänna samtliga org~nisationer lika rätt i dessa avseenden. Detta borde f ö vara en självklarhet med tanke på att skattemedel beräknas bli tagna i anspråk för finansieringen av de regionala förtroendemännens verksamhet. Ifråga om fackliga förtroendemän kan också hävdas att mindre organisationer har ett större behov av sådana fackliga förtroendemän än vad

7 - 6 - de stora och avta lsslutande organisationerna har. Ofta är ju fallet a t t den mindre or gani sationens medlen:mar är utspridda på ett stort a nta l ar betsplatser, vilket särskilt borde motivera rätt att använda r egionalt ver ksamma fackliga förtroendemän. En fullständigt naiv mening framför kommitten på sidan 130 i ett uttalande ow de anställdas närvarorätt vid möten på betald arbetstid. Kommitten förutsätter att dessa möt.en skulle vara öppna för alla, men att det tillkommer avtalsslutande organisation att själv fastställa om så ska ske. Hur tror kommitten att det praktiserade systemet skulle fungera på de arbetsplatser vi beskrivit i kommentaren till 1, Uppenbart är att någon gemensam behandling av dagordningens frågor inte är möjlig både av stadgeskäl och av den praxis som är rådande inom fackföreningsrörelsen. Här framstår nödvändigheten av al,l,a anstäl,uias lika rätt till över läggningar om arbetsplatsens olika frågor som ännu mera påtagbar. Såväl avtalsslutande som avtalslös organisations medlemmar måste jämställas och på lika villkor tillåtas hålla organisationsmöten på betald arbetstid. Skulle ingen sådan jämställdhet får ge sig tillkänna kan det förmodas att den avtalslösa organisationens medlemmar skulle bli särskilt utpekade för att inte säga psykiskt pressade. Förutom det nu sagda torde också praktiska svårigheter uppkomma för arbetsgivarna att hålla en viss grupp i arbete medan måhända det stora flertalet lämnat sina arbetsplatser för deltagande i mö te på betald arbetstid. Kan produktionen hållas igång på normalt sätt i ett sådant sammanhang? Kan inte risk finnas för behov av sådana omflyttningar av dem som skulle sakna rätt till mötesdeltagande, att det skulle uppfattas som kränkande och obilligt.

8 - 7 - I förslagets 15 anges att arbetstagarorganisation som vill hålla möten på betald arbetstid skall underrätta arbetsgivaren minst två veckor i förväg. I arbetslivet uppkommer situationer som nödvändiggör större skyndsamhet i behandlingen. SAC anser därför att 14- dagarsspärr en bör ersättas med principen om synnerliga och särskilda skäl, som nu används i MBL. På sidan 44 i utredningen omtalar kommitten att den under sommaren 1976 sände en enkät till vissa organisationer. Avsikten var att få fram ett underlag till kommittens arbete. SAC finner det synnerligen anmärkningsvärt att kommitten inte sökt någon som helst kontakt med minoritetsorganisationerna, vilket borde ha varit en naturlig åtgärd med tanke på de frågor som skulle regleras i lag. Kommittemajoriteten har istället till synes mycket avsiktligt velat tillmötesgå majoritetsorganisati onernas monopolistiska anspråk och krav på total dominans ute på arbetsplatserna. Ytterligare näring till denna misstanke finner man vid läsningen på sidan 20 i utredningen, där det framgår att medlemsvärvning ska kunna bedrivas av facklig förtroendeman på betald arbetstid. Det kan således förväntas att i det praktiska arbetslivet kommer ganska ofta LO-företrädare att på betaid arbetstid uppsöka SAC-anslutna arbetare i försök att övertala dem till inträde i den avtalsslutande organisationen. Visserligen står föreningsrätten över annan lagstiftning på arbetslivets område, men hur snubblande nära kan det inte här vara att också denna rätt blir satt ifråga eller skymfad. Samtidigt inträder problemet med relationerna mellan olika arbetstagarorganisationer, vilka inte är reglerade i lag (d et horisontella rättsläget). Det torde innebära att

9 - 8 - samtliga verkliga eller misstänkta övergrepp ställer arbetsgivaren till direkt ansvar för den åtgärd som den fackliga förtroendemannen gjort sig skyldig till på betald arbetstid. För att ytterligare stärka sin argumentation för förmånsställningen till avtalsslutande organisation åberopar kommitten tillämpningen av 3'2 i MBL. Kommittemajoriteten har i sammanhanget bortsett från att expertis, som den själv har haft tillgång till under utredningsarbetet, har en till kommi tten klart avvikande mening ifr åga om tillämpningen av 32, Bergqvist/Lunning säger exempelvis i sin bok ''Medbestämmande i arbets- 1 ivet" på sidan 161, att någon exklusiv rätt att ensam teckna medbestämmandeavtal tillkommer inte avtalsslutande organisation. Även kollektivavtalslös organisation kan framställa krav om medbestämmandeavtal samt också teckna sådant utan att således kollektivavtal är upprättat mellan parterna. Det glädjer SAC att några reservanter uppfattat den fara för fackligt envälde som ligger i kommittemajoritetens förslag. Framför allt vill SAC peka på det särskilda yttrande som Styrbjörn von Feilitzen avgett (sid ). Ävenså de föreningsrättsliga aspekter som Olof Ber gqvist och Lars Lunning anför i sitt särskilda yttrande ( sid ). 0 SAC säger nej till kommittemajoritetens förslag i sin nuvarande lydelse. SAC anser dock att frågan om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid samt arbetslivsforskning utan men kan regleras i lag.

10 - 9-0 SAC begär textändring i lagförslagets 1, som därigenom ger alla på arbetsplatsen representerade organisationer och dess medlemmar l ika rätt. 0 Som en konsekvens av detta ändringsyrkande följer bl a att ändring mås t e ske i f olj ande paragrafer: 4 Lika rätt vid upplåtelse av lokal för facklig verksamhet ; 6 Den fackliga för troendemannens rättighet er p g a sit t uppdrag; 9 Lika rätt till ledighet för fullgörande av sitt åli ggande, ett förfarande som f ö redan gör sig gällande i MBL; 10 Lika rätt i fråga om bibehållna anställningsf örmåner; 12 Samma rätt att ~nlita sakkunniga; 14 Möten på betald arbetstid även för avtalslös organisation; 15 Kortare varseltid ; 16 Lika rätt till tolkningsföreträde för såväl avtalsslutande som avtalslös organisation. 0 SAC hävdar att lagförslaget diskriminerar den avtalslösa organisationen och dess medlemmar. SAC hävdar också att lagförslaget står i strid med grundlagens bestämmelser och med de inter nationella konventioner som Sverige ratificerat. O SAC påstår att kommittemajoriteten med förslaget gjort sig skyldig till de t hittills a llvarligaste försöket att avskaffa den f ackliga demokratin. O SAC anser att kommittemajoriteten gått majoritetsorganisationernas ärenden i så hög grad att l agförslaget kau t o lkas som ett beställningsverk från dessa. O SAC begär, med stöd av det som i remissyttrandet anförts, att lagförslaget omarbetas innan det upphöjes till lag. Stockholm i januari Sveriges Arbetares Centralorganisation

11 Slut upp i demonstration! SAC-kontakt nr 1-78 I slutet av oktober förra året fick SAC lagförslaget om fackliga förtroendemän m m på remiss. Svar skulle vara inlämnat till den 9 januari Arbetsutskottet tillsatte en kommitte på fem personer som fick i uppdrag att lägga fram ett förslag till remissyttrande. Själva remissyttrandet finns redovisat på annan plats i denna tidning. Remissyttrandet är utskickat till LS och kan beställas i fler exemplar från SAC:s expedition. ( ::: HIJJ.:moftkmokratin ~ 1 Remis1yttr1,tttlk!t ' '114 nästa. sida Pa grund a lagförslagers nega11va konsekven~er för SAC. har Arbchuhko111:1 beslutar an ra init1ariv till en demonstration under \aren En lämplig tidpunkt a1 början a' april, innan riksdagen ska klubba förslaget. Preliminärt blir det helgen dtc1 Centralkommittens möte 3-7 apnl. När dena skrivs har inbjudan skickats till andra minontetsorgamsat1oncr om dclijgande i demonstrationen. Förhoppningsvis ställer sig Hamn-. Lokmanna- och Dnltledarförbundet positiva till initiativet. Men genomförandet av demofötrationen hanger inre pa ett deltagande från de~a. Demonstrationen kommer hur som hcbt att bli J\. med eller utan deltagande från andra organisationer. Och vi skall säkert kunna bh ell stort antal,!><i att 'i 1 en gemensam demonstration kommer att bli det dominerande inslaget. Det är därför av siörsta '1kt an alla organ inom SAC satter ull alla kralter 1 förberedandet a\ demonstrationen. som kommer att ga a' stapeln 1 S1ockhol ör att det ska bli ett sä brett deltagande som möjligt tran hela landet är det n&händ1gt <itl sihäl dimrikt som LS genomför olika upptaktsmöten och mobiliserar medlemmar od1 sympatisorer. Demonstrattonen är tänkt att ha en liknande karaktär som den ' k monopoldemon strationen som SAC genomforde pa hösten 197:!. Dä \ar \I nära :!.O<Xl deltagare Iran när och fjärran Lat oss med gemensamma krafter Ö\Crträtfa den Siflran' Kamrater. mnbdisera för demon,trat 1oncn' Or)!.Inl'<.'ra mo len 1 l.s od1 di,trikt' Il~ 1 bussar gemensamt och kom till St1Kkholm i april' Självii demonstrationen kommer att förarbetas a\ kamra1er 1 Stockholnhtral-h:n med aktl\' medverkan a' distnktskomm1tten och LS 1 Stockholms-Go1lamh d1strrl...t. Tills' 1dare går det bra att kontakta SAC:s.:~ped1t1on. >Om bokar talare ull lokala och regionala upptaktsmoten ~1er infom1ation kommer att >kickas ut till l 'o :': DK m Il. Då med definiti' tidpunkt. kontaktadre~>er \al mott! jj.. - r-\.~ SAC ror WKrfw:r IN THC JOB I & 3

12 SAC- kontakt nr 1-78 Ett beställningsarbete 0 ATDESTORA - SAC påstår att kommittemajoriteten med förslaget gjort sig skyldig till det hittills allvarligaste försöket att avskaffa den fackliga demokratin. Kommittemajoriteten har gått majoritetsorganisationernas ärenden i så hög grad att lagförslaget kan tolkas som ett beställningsarbete från dessa. Med d~ beska ord sammanfattar SAC sin värdering av delbetänkandet från arbetsrättskommitten om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning. SACs synpunkter på lagförslaget från arbetsrättskommitten finns i ett remissyttrande som SAC presenterade vid en presskooferens 12 januari. - Arbetarränskomminens senaste lagförslag är det hittills allvarligaste angreppet på de anställdas rätt au utifrån den demokratiska mångfaldens princip utnyttja och verka för sin fackförening, säger SAC i remissyttrandet. SAC anser vidare att komm11tearbetet så som det redovisas i utredningen präglas av bristande kännedom om arbetslivets praktiska funktion. Därom vittnar ett flertal resonemang som utredningen för i det framlagda materialet. Vad SAC bl a avser med den kritiken är tanken an en annan organisation än den man själv tillhör skulle kunna tillvarata ens intressen på en tillfredsställande sätt. SAC SAC:s propaganda Propagandan för SAC är eo blde viktig och svår fråga. Det behöva kläckas nya bra idecr och det är inte allom givet att göra detta. Propagandakomminm bar beslutat undersöka möjligbetana au anordna en mindre, mera informell konferens om SAC:s propagandavcrksambet. De LS som bar propagandakommitte kan utse nagoo fdn dessa kommitteer, men det är inget krav att personer ska utses av LS. Det finns säkert intresserade medlemmar som vill anmäla sig på eget initiativ och även sådana anmälningar mottas. Det viktigaste är att tl fram personer som har intresse och idur om propagandaverksamheten. Detta upprop är en sondering för att utröna intresset. Om intresse finns kommer propagandakommitten sedan att fatta beslut om tid och plats för konferensen. Vi är tacksamma för svar senast den 15 mars. SAC:s Propagandalwmmitte 4 erinrar här om au MBL slår fast au avtalsslutande organisation inte kan företräda den avtalslösa organisationens medlemmar vid förhandlingar. "Splittring" Kommitten talar på flera ställen om hur nödvändigt det är att motverka facklig splittring. Lösningen på det förslaget är, enligt lagförslaget, au ge den avtalsslutande organisationens medlemmar förmänsställning. Något som SAC menar skulle fä egendomliga följder. Det skulle innebära au på platser där SAC är den avtalsslutande är SAC ett hinder mot facklig splitring, medan SAC på andra platser där organisationen saknar avtal blir en splittrare och därför bör motarbetas. SAC ställer också fråganomarbetsränskommitten skulle vilja se samma princip tillämpad på det partipolitiska området. Då skulle vi fä enpartisystem här i landet. En lag i enlighet med det förslag som föreligger skulle innebära ett hot mot demokratin som den uttrycks i grundlagen och i de internationella konventioner som Sverige godkänt. Ändringar SAC stannar inte vid att leverera svidande kritik utan kommer också med egna förslag till ändringar i lagförslaget. Det gäller främst första paragrafen. Där föreslår arbetsräuskommiuen att de rättigheter det ar fråga om bara ska tillkomma facklig organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. SAC föreslår här att rättigheterna ifråga ska gälla organisation som genom medlemmar är representerad på arbetsplatsen. Och att lagens bestämmeber ska gälla oavseu om kollektivavtal finns mellan parterna eller inte. En lag enligt förslaget kan leda till att arbetsgivare undandrar sig normala skyldigheter med hänvisning till att kollektivavtal sal.oas. Exempel pä detta finns redan när det gäller tilbättande av skyddsombud. Ändringar i första paragrafen medför automatiskt krav pä ändringar också i andra paragrafer i lagförslaget så att de ger lika räuigheter också ät icke avtalsslutande organisation. Naivt förslag En punkt där SAC riktar hård kritik gäller rätten att hålla möten på betald arbetstid. Här menar kommiuen au mötena ska vara öppna för alla oavsett facklig hemvist. I SAC remissyttrande betraktas den tanken som naiv. Det skulle nämligen tillkomma den avtalsslutande organisationen all själv bestämma om andra organisationers medlemmar ska fä tillträde till mötena. SAC konstaterar dessutom au någon gemensam behandling av dagordningens frågor inte är möjliga. Både stadgar och praxis hindrar delta. SAC kräver därför au alla organisationer måste jämställas och på lika villkor tillåtas att hålla möten på betald arbet,t1d. Värvning Förslaget innebär vidare att det ska bh lagligen tillåtet au bedriva värvning ute på arbetsplatserna, av facklig fönroendeman på betald arbetstid. Här menar SAC au det är fara för au föreningsrätten i praktiken blir åsidosatt. SAC säger 11ej till kommittemajoritetens förslag i dess nuvarande form, men anser ändå att frågan om fackliga fönroendemän, möten på betald arbehtid samt arbel\livfor;kning utan men kan regleras 1 lag. Med de ändringar som föreslås ar SAC därför beredd att godkänna förslaget Bortsell från de kritiska punkterna ser SAC förslaget som ett steg i nl.tning mol en demokratisering av arbetsli vet och mot en arbetarförvaltad produktion. något som SAC a lltid eftersträvat, för det mesta helt ensam. AlfClae~n

13 .Ah.öi:;'l'AR t h nr 3 20/1 I Arbetsrättskommittens senaste lagförslag är det hittills allvarligaste angreppet på de anställdas rätt att utifrån den demokratiska mångfaldens princip utnyttja och verka för sin fackförening. Detta bl a säger SAC i sitt remwyttrande till delbetänkandet från nya arbetsrättskommitten. Betänkandet handlar om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning. SACs yttrande är på viktiga punkter mycket kritiskt men slår samtidigt fast an man inte har något emot lagstiftning som flyttar fram de anställdas positioner på de berörda områdena. Detta är ett steg mot en arbetarförvaltad produktion, något som SAC alltid eftersträvat, för det mesta helt ensam. Det är egentligen först under senare Ar som dessa frågor kommit i förgrunden pl LO-sidan, erinrade Sune Bom vid den presskonferens där remissyttrandet presenterades. - SAC tvekar inte att hävda att kommittcarbetet, som det redovisas i utredningen, präglas av bristande kännedom om arbetslivets praktiska fungerande. Om detta vittnar ett flertal resonemang som utredningen för i det framlagda materialet. Det man bl a avser är tanken att en annan organisation är den man själv valt att tillhöra skulle ha möjlighet att på ett tillfredsställande sätt tillvarata ens intressen. SAC erinrar om att MBL slår fast att avtals$lutanae organisation inte kan företräda den avtalslösa organisationens medlemmar i samband med förhandlingar, vilket gör att det nya lagförslaget innebär en inkonsekvens. "MotspliJtring" SAC påpekar att kommitten på flera ställen talar om nödvändigheten att förhindra facklig splitt- Reportage Alf Claesson C. c ring. Lösningen på det problemet är, enligt lagförslaget, att ge den avtalsslutande organisationens medlemmar en förmansställning framför den andra organisationen. Detta skulle få egendomliga konsekvenser, menar SAC. - Det skulle innebära att SAC på arbetsplatser där SAC är den avtalsslutande organisationen är ett hinder mot splittring, medan organisationen på andra arbetsplatser där den saknar kollektivavtal är en splittrare och därför bör motarbetas. - Man kan fråga sig om nya arbetsrättskommittcn skulle vilja se samma princip tillämpad på politikens område. Dl skulle vi få enpartisystem här i landet, sade Sune Blom. - Lagförslaget är ett direkt hot mot demokratin som den uttrycks i grundlagen och i de internationella konventioner som Sverige undertecknat. Förslag till ändring SAC ställer också egna förslag till ändringar i lagförslaget. Med dessa ändringar är SAC beredd att godkänna det. Till att börja med gäller det första paragrafen i den föreslagna lagtexten. Där står att arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal med arbetsgivare, har rätt att bedriva facklig verk samhet genom förtroendemän och I sakkunniga, befrämja arbetslivsforskning, hålla möten pa betald arbetstic. etc. ; Dessa rättigheter vill SAC bred- 1 da ti Il att omfatta arbet stagarorgan isation, som genom medlemmar( representerad på arbetsplatsen. ' 1'":~ IM*' AHfTSM_.,U,p.j ~OS. ~ ()l h11f.'4[ '' TU fi\( KLIGA l ÖRTROFNOIMÄN. MOTl.N PÅ BtTALD \ R BE.TSTID OCH ARRETSLl\'5FORSKNING l'ktbc1; n..,anc.k.i' n,...i rbcl)tjll~\tomm UCn 'lo Os, t/fl förslag kan bli att arbetsgivare kan undandra sig skyldigheter de normalt ska uppfylla. Det kan ske med hänvisning till att det inte finns kollektivavtal med en viss organisation. Sådant finns det redan idag exempel på när det gäller rätten att utse skyddsombud. Det händer att arbetarskyddet åsidosätts. SAC menar också att lagförslaget i praktiken skulle försvåra möjligheten att få till stånd kollektivavtal. Li~rl:!.~~, ~~~~--C SAC:s 11r,,,1sstrr11.4Nor L 111,,, C t 111: F~~l<L/G4 FöR11M..._ "14N, lttörtn ~;'VCllDE...4/tstrs110,,: ~O 4 '1ltrst.1vsFlJlk... _ - ~NQ måste göras i andra paragrafer i lagförslaget, sade Karl Landström som medverkade vid presslconfe ~nsen. Han gick sedan igenom övriga ändringar som SAC begär. Man kräver lika ritt vid upplåtelse av lokal för facklig verksamhet, lika rättigheter för facklig förtroendeman, något som redan stadgas i MBL när det gäller ledighet för fackligt uppdrag. Lika rätt till bibehållna anställningsförmåner, samma rätt att anlita sakkunniga, möten pa betald arbetstid även för avtalslös organisation m m. SAC kräver helt enkelt att lagen ska behandla alla organisationer li-

14 I, '/.. ~-;- ARB2TAREN 3 februari 1978 Mot fackl~g monopolism På initiativ av SAC har en rad fackliga minoritetsorganisationer samlats för att gemensamt protestera mot den fackliga monopolismen i arbetsmarknadslagama. Den avtaiglutande organisationen ges ständigt företräde, men lagarna borde i stället vara neutrala. Monopolismen på det fackliga området har på senare år förändrats, men den har inte försvunnit. Tvärtom, den har tltt större omfattning, men formerna för den är nu mer förfinade än förr om åren. Att i dag tl bort annorlunda organiserade frän en arbetsplats, eller vägra någon arbete av det skälet, är inte längre så lätt, och saclaoa bryska metoder tillämpas numera sällan ens av de mest aggressiva LO-förbunden. I stället fördes monopolismen in som ett element i de många nya arbetsmarknadslagar som den socialdemokratiska regeringen genomdrev. Den avtalsslutande organisationens företräde skrevs in i lagen. Det innebar att lagstiftarna inte behandlade alla organisationer lika, utan man favoriserade de redan stora och mäktiga organisationerna och diskriminerade de små. Principen genomfördes i en rad lagar: lagen om anställningsskydd, arbetarskyddslagen, medbestämmandelagen, lagen om styrelserepresentation m fl. Särskilt allvarliga blev effekterna i vissa fall när det gällde ~tarskyddslagen. Endast den kompetenta personer har utsetts till skyddsombud, personer som inte har haft sina arbetskamraters förtroende. De blev utsedda där för att de hörde till en viss organi sation, ingenting annat. Åtmins tone i ett belagt fall ledde detta system troligen till att en olycka organisation som har kollektivavtal har rätt att utse skyddsombud, oavsett om denna organisation har tl eller rentav inga medlemmar på den aktuella arbetsplatsen. Så underligt kan det vara på svensk arbetsmarknad. Följden har i en del fall blivit att icke..., u b ' 0 L gruva. Att direkt i lagen ge en organisation företräde framför en annan är att kränka principen om likhet inför lagen. De anställda själva omyndigförklaras. Även om både syndikalister och LO-anslutna skulle vara överens om vem som passar bäst för ett visst förtroendeuppdrag, så har de ingen rätt att själva välja. Dessa lagar diskriminerar SAC i de fall att SAC inte har avtal. De drabbar kanske ännu h1rdarc några andra minoritetsorganisationer: Hamnarbetareförbundet, Driftpersonalförbundet och Lok mannaförbundet. I dagarna har de här organisationerna samlats, på initiativ av SAC, för att gemensamt diskutera den fackliga monopolismen. I ett uttalande säger organisa- MinoritPtsorganisationerna ska nu i samverkan söka få lagarna ändrad/ ~datt denfaq'iga monopolismen upphij. ( I \ ~ V '"'',...._.\\.,,., "- c~ 111\,.Ull\...> tämmande nödvändiggör lika ritt för alla anställda, oavsett organisationstillhörighet... Vi säger ett bestämt nej till monopoliscringsförsök." Man vädjar till partier, folkrörelser och andra att stödja den princip om likhet inför lagen som den fackliga monopolismen bryter sönder. Det är att hoppas att denna vädjan inte ska klinga ohörd. Om makt är rätt, då finns inte. längre någon rätt. Den omedelbara anledningen till minoritct90rganisationemas möte är utredningsförslaget om facklig förtroendeman, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning. Mastodontorganisationerna LO och TCO vill bär ytterligare skärpa den avtalsslutande organisationens makt och inflytande. De mindre organisationerna skulle sidstcppas Annu mer. Man vill upphäva förenin~rättcn genom nya diskriminerande lagparagrafer. Så tlr det inte gå till. Arl>etslivet behöver förvisso demokratiseras, men inte på minoriteternas bekosmad. En sådan politik är i sig själv odemokratisk. Det är bra att de organisationer som drabbas av LOs och TCOs fackliga monopolism kan samarbeta för att bekämpa den hotande utvecklingen. Det ger mer tyngd åt opinionsbildningen, och åt de krav som måste föras fram vid uppvaktningar av regeringen, vid eventuella demonstrationer osv. De ideologiska utgångspunkterna kan vara skilda åt för dessa organisationer, men de sitter i samma båt när det gäller kampen för facklig demokrati. Den kampen måste nu drivas intensivt, så att den fackliga monnnoli~ituu'\ ;.;_.I! - \ \ '