. FACKLIGA FÖRTROENDE. MÄN, MÖTE PÅ BETALD ARBETSTID OCH ARBETSLIV FOR

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ". FACKLIGA FÖRTROENDE. MÄN, MÖTE PÅ BETALD ARBETSTID OCH ARBETSLIV FOR"

Transkript

1 till Lagförslaget om:. FACKLIGA FÖRTROENDE. MÄN, MÖTE PÅ BETALD ARBETSTID OCH ARBETSLIV FOR NING TRYCK: STOCKHOLMS LS 1978

2 REMISSYTTRANDE till Delbetänkande av nya arbets rättskommitten: FACKLIGA FöRTROENDEMÄN, MOTEN PA BETALD ARBETSTID OCH ARBETSLI VS FORS KN ING Till Arbetsmarknadsdepartementet. Sveriges Arbetares Centralorganisation, SAC, som beretts t illfälle att yttra sig över nya a r betsrättskommittens förslag till lag om fackliga förtroendemän, mö t en på betald arbetstid och arbetslivsforskning, önskar anföra följande synpunkter och f örslag med anledning av för slaget. Det av kommittemajoriteten framlagda lagförslaget utgör det hittills allvarligaste angreppet på de arbetandes rätt att u t ifrån demokratins och mångfaldens princip f ritt välja facklig or ganisation samt på likvärdiga villkor använda sig av och verka f ör utvecklandet av fackföreningen på arbetsplatsen. SAC tvekar inte påstå att kommittearbetet, som det r edovisas i utredningen, präglas av bristande kännedom om arbetslivets praktiska funktion. Om detta vittnar ett flertal resonemang som utredningen för i det framlagda materialet. Bl a uppfattningen om att annan organisa tion än medlemmens egen skulle kunna bedriva tillfredsställande förhandlings-

3 - 2 - arbete åt anställd som valt annan organisation än den avtalssl utande. (Se sidan 145.) Annan lag (MBL) slår f ö fast att avtalsslutande organisation inte kan företräda den avtalslösa or ganisationens medlemmar i samband med vissa förhandlingar. I ett flertal avsnitt t ar kommitten upp till behandl i ng f r ågan om nödvändigheten av att förhindra facklig splittring bland de a ns tällda. Pr oblemets lösning ligger enligt kommittemajoritetens uppfattning i.a~t-ge den avtalsslutande organisationen och dess medlenmar en förmånsställning framför den avtalslösa fackföreningen. Uppfat t ningen innebär således att en organisation som SAC på arbetsplatser där den är avtalsslutande förhindrar sådan splittring och bör tillhandahållas förmånsställning, medan den på andra arbetsplatser saknar kollektivavtal och följaktligen är splittrare och bör som sådan motarbetas. Man ställer sig osökt frågan om nya arbetsrättskommitten till undvikande av splittring bland de politiska partierna skulle vilja tillämpa samma princip på den politiska demokratins område. Utredningsmajoritetens förslag är oerhört diskriminerande mot avtalslösa organisationer och dess medlemmar. Lagförslaget är i sin nuvarande lydelse ett direkt hot mot demokratin sådan den kommit till uttryck i grundlagen och som den beskrivits i de internationella konventioner som Sverige ratificerat. Det förhållande att SAC är ytterst negativ till det synsätt som utredningsmajoriteten offentliggjort bet yder i nte att SAC är avvi sande till ett lagförslag syftande till ökat inflytande för d e anställda och deras or ganisationer ifråga om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och a rbetslivsforskning. SAC anser att en mindre förändring av den inledande lagtexten, med åtföljande ändringar av vissa senare avsnitt som konsekvens av den första ändringen, skulle betyda att även SAC kunde förorda lagförslaget.

4 - 3 - SAC föreslår följande textändring: 1 Arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal i förhållande till arbetsgivare, har rätt att bedriva facklig verksamhet genom förtroendemän och sakkunniga, att främja arbetslivsforskning och att hålla möten på betald arbetstid enligt bestämmelserna i denna lag. Lagens bestämmelser äger tillämpning även när kollektivavtal tillfälligt icke gäller. 1 Arbetstagarorganisation, som genom medlemmar är representerad på arbetsplatsen, har rätt att bedriva facklig verksamhet genom förtroendemän och sakkunniga, att främja arbetslivsforskning och att hålla möten på betald arbetstid enligt bestämmelserna i denna lag. Lagens bestämmelser äger tillämpning oavsett om kollektivavtal är upprättat mellan parterna eller ej. - Som 1 nu är utformad tillerkänns avtalsslutande organisation en klar förmånsställning framför organisation som saknar kollektivavtal. I praktisk tillämpning innebär förslaget att arbetsgivarna i vissa fall kan undandra sig skyldigheter de normalt ska uppfylla. Så kan ske genom hänvisning till att kollektivavtal saknas och att det då inte finns någon a nledning att tillmötesgå avtalslös arbetstagarorganisation i dennas önskemål och anspråk. Det påtalade är redan idag ett problem ute på arbetsplatserna. Det är f ö så allvarligt att det bland annat resulterat i olycksfall med dödlig utgång uteslutande på grund av denna speciella lagprincips tillämpning på arbetarskyddets område (se arbetarskyddslagen), där principen redan är satt i system. En ytterligare markering av densamma skulle innebära en ännu svårare urholkning av människors rätt till lika behandling inför lagen. Det kan också förmodas att systemet med att ge den avtalsslutande organisationen en förmånsställning kan innebära svårigheter att över huvud få till stånd kollektivavtal. Arbetsgivarna torde i vissa fall motsätta sig sådana avtal under åberopande av de rättigheter som ensidigt skulle tillkomma just den avtalsslutande organisationen.

5 - 4 - En tillämpning av SAC:s ändringsförslag till 1 skulle underlätta upprättande av kollektivavtal och dessut om skapa jämställda rättigheter oavsett de anställdas organisationshemvist. På åtskilliga arbet splatser har SAC r edan idag en klar majoritetsställning bland de fackligt or ganiserade arbetarna. Denna majoritet s ställning borde rimligen grundlägga inflytande på arbetspla t sen och utvinnande av alla de rättigheter arbetsmarknadslagarna tillhandahål ler. Vissa arbetsgivare söker dock kringgå de normala lagstadgade skyldig. h~ terna genom inträde eller medlemskap i Svenska Ar betsgivarf öreningen, SAF. Med sådant medlemskap följer nämligen bundenhet till kollektivavt a l för branschen, som för förbund inom SAF upprättat med facklig organisa tion vilken kan ha en minoritetss tällning på arbetsplatsen. Nya arbetsrättskommitten ser i detta inget problem utan hänvisar till varje organisations l i ka rätt att utifrån sin fackliga styrka tilltvinga sig kollektivavtal. (Se sidan 129. ) - Kommittemajoritetens resonemang är bedrägligt. Den borts er från det faktum att i dyl i ka s i tuationer tvingas den avtalslösa organisat i onen att föra en strid i nte enbart mot den berörde arbetsgivaren och SAF, utan också mot det f ackförbund som är kollektivavtalsslutande med SAF och vars riks- eller branschavtal äger giltighet för varje arbet spl a t s där arbetsgivaren är medlem i SAF. Genom förslagets upphöjande till lag skulle i nte bara orättvisa ske f ör de anställda som valt att verka inom den avtalslösa organisationen, ut an därtill skulle en 7,agstadgad otrygghet göra sig gällande på arbetspl atsen, grundad på den av nya arbet sr ätt skommitten omhuldade principen om f örmånsställning f ör avtalsslutande organisation. Det är betänkligt när en i vissa fall försvinnande minoritet tillåtes utöva den förmånsställni~g det här har talats om, medan majoriteten av anställda p g a lagens formella uppbyggnad blir placerad i strykkl ass. Den textändring som SAC föreslår beträffande 1 löser dock de beskr ivna problemen i de begränsade frågor som nu avses bli reglerade i lag. Tyvärr kvarstår de fortfar ande i annan angränsande lagstiftning, vilket betyder fortsatta bekymmer i den fortlöpande arbetsplatsbevakningen.

6 - 5 - Under hänvisning till vad som särskilt anförts till 1 kan tillämpningen av lagförslagets 3 än värre försvåra den avtalslösa organisationens fackliga arbete. Den avtalslösa organisationens medlemmar kan svårt diskrimineras med. stöd av de dispositiva regler som lagen avser att lägga fast. Arbetsgivare och kollektivavtalsslutande organisation kan träffa överenskommelser som binder medlem i avtalslös organisation och som kan vara av synnerligen negativ beskaffenhet. När kommittemajoriteten säger sig vilja förhindra facklig splittring bland de anställda genom att bekämpa fackliga minoritetsorganisationer som förfogar över en ideologi och ett helt och eget ekonomiskt program och system, då är lagförslaget vare sig mer eller mindre än ett försök till grundskott mot allt vad demokratin säger sig vilja vårda och slå vakt om. Det som kommitten åstundar står i klar motsatsställning till demokratins anspråk på mångfald och folkrätt. -, I lagförslagets 11 föreslår konmitten att regionalt verksamma fackliga förtroendemän ska få fullgöra uppdrag på olika arbetsplatser. Förslaget är förtjänstfullt om kommitten därigenom vill möjliggöra för al'la organisationer att på arbetsgivarnas eller samhällets bekostnad företa arbetsplatsbesök, medlemskontakter etc. Emellertid går det inte att frigöra sig från misstanken att avtalsslutande organisation genom åtgärden ska kunna utveckla sin verksamhet framför den avtalslösa fackföreningen på arbetsplatser som vi beskrivit i kommentarerna till 1. Vi vill dock tro att meningen ska vara att tillerkänna samtliga org~nisationer lika rätt i dessa avseenden. Detta borde f ö vara en självklarhet med tanke på att skattemedel beräknas bli tagna i anspråk för finansieringen av de regionala förtroendemännens verksamhet. Ifråga om fackliga förtroendemän kan också hävdas att mindre organisationer har ett större behov av sådana fackliga förtroendemän än vad

7 - 6 - de stora och avta lsslutande organisationerna har. Ofta är ju fallet a t t den mindre or gani sationens medlen:mar är utspridda på ett stort a nta l ar betsplatser, vilket särskilt borde motivera rätt att använda r egionalt ver ksamma fackliga förtroendemän. En fullständigt naiv mening framför kommitten på sidan 130 i ett uttalande ow de anställdas närvarorätt vid möten på betald arbetstid. Kommitten förutsätter att dessa möt.en skulle vara öppna för alla, men att det tillkommer avtalsslutande organisation att själv fastställa om så ska ske. Hur tror kommitten att det praktiserade systemet skulle fungera på de arbetsplatser vi beskrivit i kommentaren till 1, Uppenbart är att någon gemensam behandling av dagordningens frågor inte är möjlig både av stadgeskäl och av den praxis som är rådande inom fackföreningsrörelsen. Här framstår nödvändigheten av al,l,a anstäl,uias lika rätt till över läggningar om arbetsplatsens olika frågor som ännu mera påtagbar. Såväl avtalsslutande som avtalslös organisations medlemmar måste jämställas och på lika villkor tillåtas hålla organisationsmöten på betald arbetstid. Skulle ingen sådan jämställdhet får ge sig tillkänna kan det förmodas att den avtalslösa organisationens medlemmar skulle bli särskilt utpekade för att inte säga psykiskt pressade. Förutom det nu sagda torde också praktiska svårigheter uppkomma för arbetsgivarna att hålla en viss grupp i arbete medan måhända det stora flertalet lämnat sina arbetsplatser för deltagande i mö te på betald arbetstid. Kan produktionen hållas igång på normalt sätt i ett sådant sammanhang? Kan inte risk finnas för behov av sådana omflyttningar av dem som skulle sakna rätt till mötesdeltagande, att det skulle uppfattas som kränkande och obilligt.

8 - 7 - I förslagets 15 anges att arbetstagarorganisation som vill hålla möten på betald arbetstid skall underrätta arbetsgivaren minst två veckor i förväg. I arbetslivet uppkommer situationer som nödvändiggör större skyndsamhet i behandlingen. SAC anser därför att 14- dagarsspärr en bör ersättas med principen om synnerliga och särskilda skäl, som nu används i MBL. På sidan 44 i utredningen omtalar kommitten att den under sommaren 1976 sände en enkät till vissa organisationer. Avsikten var att få fram ett underlag till kommittens arbete. SAC finner det synnerligen anmärkningsvärt att kommitten inte sökt någon som helst kontakt med minoritetsorganisationerna, vilket borde ha varit en naturlig åtgärd med tanke på de frågor som skulle regleras i lag. Kommittemajoriteten har istället till synes mycket avsiktligt velat tillmötesgå majoritetsorganisati onernas monopolistiska anspråk och krav på total dominans ute på arbetsplatserna. Ytterligare näring till denna misstanke finner man vid läsningen på sidan 20 i utredningen, där det framgår att medlemsvärvning ska kunna bedrivas av facklig förtroendeman på betald arbetstid. Det kan således förväntas att i det praktiska arbetslivet kommer ganska ofta LO-företrädare att på betaid arbetstid uppsöka SAC-anslutna arbetare i försök att övertala dem till inträde i den avtalsslutande organisationen. Visserligen står föreningsrätten över annan lagstiftning på arbetslivets område, men hur snubblande nära kan det inte här vara att också denna rätt blir satt ifråga eller skymfad. Samtidigt inträder problemet med relationerna mellan olika arbetstagarorganisationer, vilka inte är reglerade i lag (d et horisontella rättsläget). Det torde innebära att

9 - 8 - samtliga verkliga eller misstänkta övergrepp ställer arbetsgivaren till direkt ansvar för den åtgärd som den fackliga förtroendemannen gjort sig skyldig till på betald arbetstid. För att ytterligare stärka sin argumentation för förmånsställningen till avtalsslutande organisation åberopar kommitten tillämpningen av 3'2 i MBL. Kommittemajoriteten har i sammanhanget bortsett från att expertis, som den själv har haft tillgång till under utredningsarbetet, har en till kommi tten klart avvikande mening ifr åga om tillämpningen av 32, Bergqvist/Lunning säger exempelvis i sin bok ''Medbestämmande i arbets- 1 ivet" på sidan 161, att någon exklusiv rätt att ensam teckna medbestämmandeavtal tillkommer inte avtalsslutande organisation. Även kollektivavtalslös organisation kan framställa krav om medbestämmandeavtal samt också teckna sådant utan att således kollektivavtal är upprättat mellan parterna. Det glädjer SAC att några reservanter uppfattat den fara för fackligt envälde som ligger i kommittemajoritetens förslag. Framför allt vill SAC peka på det särskilda yttrande som Styrbjörn von Feilitzen avgett (sid ). Ävenså de föreningsrättsliga aspekter som Olof Ber gqvist och Lars Lunning anför i sitt särskilda yttrande ( sid ). 0 SAC säger nej till kommittemajoritetens förslag i sin nuvarande lydelse. SAC anser dock att frågan om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid samt arbetslivsforskning utan men kan regleras i lag.

10 - 9-0 SAC begär textändring i lagförslagets 1, som därigenom ger alla på arbetsplatsen representerade organisationer och dess medlemmar l ika rätt. 0 Som en konsekvens av detta ändringsyrkande följer bl a att ändring mås t e ske i f olj ande paragrafer: 4 Lika rätt vid upplåtelse av lokal för facklig verksamhet ; 6 Den fackliga för troendemannens rättighet er p g a sit t uppdrag; 9 Lika rätt till ledighet för fullgörande av sitt åli ggande, ett förfarande som f ö redan gör sig gällande i MBL; 10 Lika rätt i fråga om bibehållna anställningsf örmåner; 12 Samma rätt att ~nlita sakkunniga; 14 Möten på betald arbetstid även för avtalslös organisation; 15 Kortare varseltid ; 16 Lika rätt till tolkningsföreträde för såväl avtalsslutande som avtalslös organisation. 0 SAC hävdar att lagförslaget diskriminerar den avtalslösa organisationen och dess medlemmar. SAC hävdar också att lagförslaget står i strid med grundlagens bestämmelser och med de inter nationella konventioner som Sverige ratificerat. O SAC påstår att kommittemajoriteten med förslaget gjort sig skyldig till de t hittills a llvarligaste försöket att avskaffa den f ackliga demokratin. O SAC anser att kommittemajoriteten gått majoritetsorganisationernas ärenden i så hög grad att l agförslaget kau t o lkas som ett beställningsverk från dessa. O SAC begär, med stöd av det som i remissyttrandet anförts, att lagförslaget omarbetas innan det upphöjes till lag. Stockholm i januari Sveriges Arbetares Centralorganisation

11 Slut upp i demonstration! SAC-kontakt nr 1-78 I slutet av oktober förra året fick SAC lagförslaget om fackliga förtroendemän m m på remiss. Svar skulle vara inlämnat till den 9 januari Arbetsutskottet tillsatte en kommitte på fem personer som fick i uppdrag att lägga fram ett förslag till remissyttrande. Själva remissyttrandet finns redovisat på annan plats i denna tidning. Remissyttrandet är utskickat till LS och kan beställas i fler exemplar från SAC:s expedition. ( ::: HIJJ.:moftkmokratin ~ 1 Remis1yttr1,tttlk!t ' '114 nästa. sida Pa grund a lagförslagers nega11va konsekven~er för SAC. har Arbchuhko111:1 beslutar an ra init1ariv till en demonstration under \aren En lämplig tidpunkt a1 början a' april, innan riksdagen ska klubba förslaget. Preliminärt blir det helgen dtc1 Centralkommittens möte 3-7 apnl. När dena skrivs har inbjudan skickats till andra minontetsorgamsat1oncr om dclijgande i demonstrationen. Förhoppningsvis ställer sig Hamn-. Lokmanna- och Dnltledarförbundet positiva till initiativet. Men genomförandet av demofötrationen hanger inre pa ett deltagande från de~a. Demonstrationen kommer hur som hcbt att bli J\. med eller utan deltagande från andra organisationer. Och vi skall säkert kunna bh ell stort antal,!><i att 'i 1 en gemensam demonstration kommer att bli det dominerande inslaget. Det är därför av siörsta '1kt an alla organ inom SAC satter ull alla kralter 1 förberedandet a\ demonstrationen. som kommer att ga a' stapeln 1 S1ockhol ör att det ska bli ett sä brett deltagande som möjligt tran hela landet är det n&händ1gt <itl sihäl dimrikt som LS genomför olika upptaktsmöten och mobiliserar medlemmar od1 sympatisorer. Demonstrattonen är tänkt att ha en liknande karaktär som den ' k monopoldemon strationen som SAC genomforde pa hösten 197:!. Dä \ar \I nära :!.O<Xl deltagare Iran när och fjärran Lat oss med gemensamma krafter Ö\Crträtfa den Siflran' Kamrater. mnbdisera för demon,trat 1oncn' Or)!.Inl'<.'ra mo len 1 l.s od1 di,trikt' Il~ 1 bussar gemensamt och kom till St1Kkholm i april' Självii demonstrationen kommer att förarbetas a\ kamra1er 1 Stockholnhtral-h:n med aktl\' medverkan a' distnktskomm1tten och LS 1 Stockholms-Go1lamh d1strrl...t. Tills' 1dare går det bra att kontakta SAC:s.:~ped1t1on. >Om bokar talare ull lokala och regionala upptaktsmoten ~1er infom1ation kommer att >kickas ut till l 'o :': DK m Il. Då med definiti' tidpunkt. kontaktadre~>er \al mott! jj.. - r-\.~ SAC ror WKrfw:r IN THC JOB I & 3

12 SAC- kontakt nr 1-78 Ett beställningsarbete 0 ATDESTORA - SAC påstår att kommittemajoriteten med förslaget gjort sig skyldig till det hittills allvarligaste försöket att avskaffa den fackliga demokratin. Kommittemajoriteten har gått majoritetsorganisationernas ärenden i så hög grad att lagförslaget kan tolkas som ett beställningsarbete från dessa. Med d~ beska ord sammanfattar SAC sin värdering av delbetänkandet från arbetsrättskommitten om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning. SACs synpunkter på lagförslaget från arbetsrättskommitten finns i ett remissyttrande som SAC presenterade vid en presskooferens 12 januari. - Arbetarränskomminens senaste lagförslag är det hittills allvarligaste angreppet på de anställdas rätt au utifrån den demokratiska mångfaldens princip utnyttja och verka för sin fackförening, säger SAC i remissyttrandet. SAC anser vidare att komm11tearbetet så som det redovisas i utredningen präglas av bristande kännedom om arbetslivets praktiska funktion. Därom vittnar ett flertal resonemang som utredningen för i det framlagda materialet. Vad SAC bl a avser med den kritiken är tanken an en annan organisation än den man själv tillhör skulle kunna tillvarata ens intressen på en tillfredsställande sätt. SAC SAC:s propaganda Propagandan för SAC är eo blde viktig och svår fråga. Det behöva kläckas nya bra idecr och det är inte allom givet att göra detta. Propagandakomminm bar beslutat undersöka möjligbetana au anordna en mindre, mera informell konferens om SAC:s propagandavcrksambet. De LS som bar propagandakommitte kan utse nagoo fdn dessa kommitteer, men det är inget krav att personer ska utses av LS. Det finns säkert intresserade medlemmar som vill anmäla sig på eget initiativ och även sådana anmälningar mottas. Det viktigaste är att tl fram personer som har intresse och idur om propagandaverksamheten. Detta upprop är en sondering för att utröna intresset. Om intresse finns kommer propagandakommitten sedan att fatta beslut om tid och plats för konferensen. Vi är tacksamma för svar senast den 15 mars. SAC:s Propagandalwmmitte 4 erinrar här om au MBL slår fast au avtalsslutande organisation inte kan företräda den avtalslösa organisationens medlemmar vid förhandlingar. "Splittring" Kommitten talar på flera ställen om hur nödvändigt det är att motverka facklig splittring. Lösningen på det förslaget är, enligt lagförslaget, au ge den avtalsslutande organisationens medlemmar förmänsställning. Något som SAC menar skulle fä egendomliga följder. Det skulle innebära au på platser där SAC är den avtalsslutande är SAC ett hinder mot facklig splitring, medan SAC på andra platser där organisationen saknar avtal blir en splittrare och därför bör motarbetas. SAC ställer också fråganomarbetsränskommitten skulle vilja se samma princip tillämpad på det partipolitiska området. Då skulle vi fä enpartisystem här i landet. En lag i enlighet med det förslag som föreligger skulle innebära ett hot mot demokratin som den uttrycks i grundlagen och i de internationella konventioner som Sverige godkänt. Ändringar SAC stannar inte vid att leverera svidande kritik utan kommer också med egna förslag till ändringar i lagförslaget. Det gäller främst första paragrafen. Där föreslår arbetsräuskommiuen att de rättigheter det ar fråga om bara ska tillkomma facklig organisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. SAC föreslår här att rättigheterna ifråga ska gälla organisation som genom medlemmar är representerad på arbetsplatsen. Och att lagens bestämmeber ska gälla oavseu om kollektivavtal finns mellan parterna eller inte. En lag enligt förslaget kan leda till att arbetsgivare undandrar sig normala skyldigheter med hänvisning till att kollektivavtal sal.oas. Exempel pä detta finns redan när det gäller tilbättande av skyddsombud. Ändringar i första paragrafen medför automatiskt krav pä ändringar också i andra paragrafer i lagförslaget så att de ger lika räuigheter också ät icke avtalsslutande organisation. Naivt förslag En punkt där SAC riktar hård kritik gäller rätten att hålla möten på betald arbetstid. Här menar kommiuen au mötena ska vara öppna för alla oavsett facklig hemvist. I SAC remissyttrande betraktas den tanken som naiv. Det skulle nämligen tillkomma den avtalsslutande organisationen all själv bestämma om andra organisationers medlemmar ska fä tillträde till mötena. SAC konstaterar dessutom au någon gemensam behandling av dagordningens frågor inte är möjliga. Både stadgar och praxis hindrar delta. SAC kräver därför au alla organisationer måste jämställas och på lika villkor tillåtas att hålla möten på betald arbet,t1d. Värvning Förslaget innebär vidare att det ska bh lagligen tillåtet au bedriva värvning ute på arbetsplatserna, av facklig fönroendeman på betald arbetstid. Här menar SAC au det är fara för au föreningsrätten i praktiken blir åsidosatt. SAC säger 11ej till kommittemajoritetens förslag i dess nuvarande form, men anser ändå att frågan om fackliga fönroendemän, möten på betald arbehtid samt arbel\livfor;kning utan men kan regleras 1 lag. Med de ändringar som föreslås ar SAC därför beredd att godkänna förslaget Bortsell från de kritiska punkterna ser SAC förslaget som ett steg i nl.tning mol en demokratisering av arbetsli vet och mot en arbetarförvaltad produktion. något som SAC a lltid eftersträvat, för det mesta helt ensam. AlfClae~n

13 .Ah.öi:;'l'AR t h nr 3 20/1 I Arbetsrättskommittens senaste lagförslag är det hittills allvarligaste angreppet på de anställdas rätt att utifrån den demokratiska mångfaldens princip utnyttja och verka för sin fackförening. Detta bl a säger SAC i sitt remwyttrande till delbetänkandet från nya arbetsrättskommitten. Betänkandet handlar om fackliga förtroendemän, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning. SACs yttrande är på viktiga punkter mycket kritiskt men slår samtidigt fast an man inte har något emot lagstiftning som flyttar fram de anställdas positioner på de berörda områdena. Detta är ett steg mot en arbetarförvaltad produktion, något som SAC alltid eftersträvat, för det mesta helt ensam. Det är egentligen först under senare Ar som dessa frågor kommit i förgrunden pl LO-sidan, erinrade Sune Bom vid den presskonferens där remissyttrandet presenterades. - SAC tvekar inte att hävda att kommittcarbetet, som det redovisas i utredningen, präglas av bristande kännedom om arbetslivets praktiska fungerande. Om detta vittnar ett flertal resonemang som utredningen för i det framlagda materialet. Det man bl a avser är tanken att en annan organisation är den man själv valt att tillhöra skulle ha möjlighet att på ett tillfredsställande sätt tillvarata ens intressen. SAC erinrar om att MBL slår fast att avtals$lutanae organisation inte kan företräda den avtalslösa organisationens medlemmar i samband med förhandlingar, vilket gör att det nya lagförslaget innebär en inkonsekvens. "MotspliJtring" SAC påpekar att kommitten på flera ställen talar om nödvändigheten att förhindra facklig splitt- Reportage Alf Claesson C. c ring. Lösningen på det problemet är, enligt lagförslaget, att ge den avtalsslutande organisationens medlemmar en förmansställning framför den andra organisationen. Detta skulle få egendomliga konsekvenser, menar SAC. - Det skulle innebära att SAC på arbetsplatser där SAC är den avtalsslutande organisationen är ett hinder mot splittring, medan organisationen på andra arbetsplatser där den saknar kollektivavtal är en splittrare och därför bör motarbetas. - Man kan fråga sig om nya arbetsrättskommittcn skulle vilja se samma princip tillämpad på politikens område. Dl skulle vi få enpartisystem här i landet, sade Sune Blom. - Lagförslaget är ett direkt hot mot demokratin som den uttrycks i grundlagen och i de internationella konventioner som Sverige undertecknat. Förslag till ändring SAC ställer också egna förslag till ändringar i lagförslaget. Med dessa ändringar är SAC beredd att godkänna det. Till att börja med gäller det första paragrafen i den föreslagna lagtexten. Där står att arbetstagarorganisation, som är bunden av kollektivavtal med arbetsgivare, har rätt att bedriva facklig verk samhet genom förtroendemän och I sakkunniga, befrämja arbetslivsforskning, hålla möten pa betald arbetstic. etc. ; Dessa rättigheter vill SAC bred- 1 da ti Il att omfatta arbet stagarorgan isation, som genom medlemmar( representerad på arbetsplatsen. ' 1'":~ IM*' AHfTSM_.,U,p.j ~OS. ~ ()l h11f.'4[ '' TU fi\( KLIGA l ÖRTROFNOIMÄN. MOTl.N PÅ BtTALD \ R BE.TSTID OCH ARRETSLl\'5FORSKNING l'ktbc1; n..,anc.k.i' n,...i rbcl)tjll~\tomm UCn 'lo Os, t/fl förslag kan bli att arbetsgivare kan undandra sig skyldigheter de normalt ska uppfylla. Det kan ske med hänvisning till att det inte finns kollektivavtal med en viss organisation. Sådant finns det redan idag exempel på när det gäller rätten att utse skyddsombud. Det händer att arbetarskyddet åsidosätts. SAC menar också att lagförslaget i praktiken skulle försvåra möjligheten att få till stånd kollektivavtal. Li~rl:!.~~, ~~~~--C SAC:s 11r,,,1sstrr11.4Nor L 111,,, C t 111: F~~l<L/G4 FöR11M..._ "14N, lttörtn ~;'VCllDE...4/tstrs110,,: ~O 4 '1ltrst.1vsFlJlk... _ - ~NQ måste göras i andra paragrafer i lagförslaget, sade Karl Landström som medverkade vid presslconfe ~nsen. Han gick sedan igenom övriga ändringar som SAC begär. Man kräver lika ritt vid upplåtelse av lokal för facklig verksamhet, lika rättigheter för facklig förtroendeman, något som redan stadgas i MBL när det gäller ledighet för fackligt uppdrag. Lika rätt till bibehållna anställningsförmåner, samma rätt att anlita sakkunniga, möten pa betald arbetstid även för avtalslös organisation m m. SAC kräver helt enkelt att lagen ska behandla alla organisationer li-

14 I, '/.. ~-;- ARB2TAREN 3 februari 1978 Mot fackl~g monopolism På initiativ av SAC har en rad fackliga minoritetsorganisationer samlats för att gemensamt protestera mot den fackliga monopolismen i arbetsmarknadslagama. Den avtaiglutande organisationen ges ständigt företräde, men lagarna borde i stället vara neutrala. Monopolismen på det fackliga området har på senare år förändrats, men den har inte försvunnit. Tvärtom, den har tltt större omfattning, men formerna för den är nu mer förfinade än förr om åren. Att i dag tl bort annorlunda organiserade frän en arbetsplats, eller vägra någon arbete av det skälet, är inte längre så lätt, och saclaoa bryska metoder tillämpas numera sällan ens av de mest aggressiva LO-förbunden. I stället fördes monopolismen in som ett element i de många nya arbetsmarknadslagar som den socialdemokratiska regeringen genomdrev. Den avtalsslutande organisationens företräde skrevs in i lagen. Det innebar att lagstiftarna inte behandlade alla organisationer lika, utan man favoriserade de redan stora och mäktiga organisationerna och diskriminerade de små. Principen genomfördes i en rad lagar: lagen om anställningsskydd, arbetarskyddslagen, medbestämmandelagen, lagen om styrelserepresentation m fl. Särskilt allvarliga blev effekterna i vissa fall när det gällde ~tarskyddslagen. Endast den kompetenta personer har utsetts till skyddsombud, personer som inte har haft sina arbetskamraters förtroende. De blev utsedda där för att de hörde till en viss organi sation, ingenting annat. Åtmins tone i ett belagt fall ledde detta system troligen till att en olycka organisation som har kollektivavtal har rätt att utse skyddsombud, oavsett om denna organisation har tl eller rentav inga medlemmar på den aktuella arbetsplatsen. Så underligt kan det vara på svensk arbetsmarknad. Följden har i en del fall blivit att icke..., u b ' 0 L gruva. Att direkt i lagen ge en organisation företräde framför en annan är att kränka principen om likhet inför lagen. De anställda själva omyndigförklaras. Även om både syndikalister och LO-anslutna skulle vara överens om vem som passar bäst för ett visst förtroendeuppdrag, så har de ingen rätt att själva välja. Dessa lagar diskriminerar SAC i de fall att SAC inte har avtal. De drabbar kanske ännu h1rdarc några andra minoritetsorganisationer: Hamnarbetareförbundet, Driftpersonalförbundet och Lok mannaförbundet. I dagarna har de här organisationerna samlats, på initiativ av SAC, för att gemensamt diskutera den fackliga monopolismen. I ett uttalande säger organisa- MinoritPtsorganisationerna ska nu i samverkan söka få lagarna ändrad/ ~datt denfaq'iga monopolismen upphij. ( I \ ~ V '"'',...._.\\.,,., "- c~ 111\,.Ull\...> tämmande nödvändiggör lika ritt för alla anställda, oavsett organisationstillhörighet... Vi säger ett bestämt nej till monopoliscringsförsök." Man vädjar till partier, folkrörelser och andra att stödja den princip om likhet inför lagen som den fackliga monopolismen bryter sönder. Det är att hoppas att denna vädjan inte ska klinga ohörd. Om makt är rätt, då finns inte. längre någon rätt. Den omedelbara anledningen till minoritct90rganisationemas möte är utredningsförslaget om facklig förtroendeman, möten på betald arbetstid och arbetslivsforskning. Mastodontorganisationerna LO och TCO vill bär ytterligare skärpa den avtalsslutande organisationens makt och inflytande. De mindre organisationerna skulle sidstcppas Annu mer. Man vill upphäva förenin~rättcn genom nya diskriminerande lagparagrafer. Så tlr det inte gå till. Arl>etslivet behöver förvisso demokratiseras, men inte på minoriteternas bekosmad. En sådan politik är i sig själv odemokratisk. Det är bra att de organisationer som drabbas av LOs och TCOs fackliga monopolism kan samarbeta för att bekämpa den hotande utvecklingen. Det ger mer tyngd åt opinionsbildningen, och åt de krav som måste föras fram vid uppvaktningar av regeringen, vid eventuella demonstrationer osv. De ideologiska utgångspunkterna kan vara skilda åt för dessa organisationer, men de sitter i samma båt när det gäller kampen för facklig demokrati. Den kampen måste nu drivas intensivt, så att den fackliga monnnoli~ituu'\ ;.;_.I! - \ \ '

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg.

Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Emilie! Det var en fröjd att läsa din inlämningsuppgift! Jag har nu godkänt den med A i betyg. Hoppas att du har anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det

Läs mer

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF

LFF. Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF LFF Lag om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen SVENSKA KOMMUNFÖRBUNDET ARBETSGIVARFÖRBUNDET - KFF Innehåll Lag (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen...3 26 1 02

Läs mer

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 91.04 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2004-11-01 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Näringsdepartementet GENOMFÖRANDE AV DIREKTIVET OM INFORMATION OCH SAMRÅD (SOU

Läs mer

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF)

Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Landstingsstyrelsens förvaltning LS 0502-0224 2005-12-12 Samverkansavtal om arbetsmiljö och medbestämmande för Landstingsstyrelsens förvaltning (LSF) Utgångspunkter - samverkan Det är viktigt att parterna

Läs mer

Kontaktombud. inom privat sjukvård

Kontaktombud. inom privat sjukvård Kontaktombud inom privat sjukvård Kontaktombud är ett av de fackliga förtroendeuppdrag som finns inom Sveriges läkarförbund. Våra förtroendevalda är viktiga eftersom de företräder läkarna i relationen

Läs mer

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13

Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Ledighet för facklig förtroendeman 2007-09-13 Anmälan av facklig förtroendeman Anmälan av facklig förtroendeman till arbetsgivaren är en förutsättning för att förtroendemannalagen och avtalet om fackliga

Läs mer

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal

FACKLIG HANDBOK. om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal FACKLIG HANDBOK om förtroendevaldas rättigheter och skyldigheter enligt lag och avtal Akademikerförbundet SSR, DIK, Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter, Naturvetarna, Sveriges Farmacevtförbund, Sveriges

Läs mer

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena.

Inlämningsuppgift. Lycka till! Hälsningar Lena Danås Jättebra Dennis, nu kan du gå vidare till Steg 2! Lycka till! Hälsn Lena. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Dennis! Nu har jag rättat dina svar och önskar kompletteringar på några frågor. Det är 1a), 5 a) och b) samt lite beskrivning av värvning och synlighet på sista

Läs mer

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften.

Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Edin, Bra kompletterat! Nu är jag nöjd och då får såklart godkänt på inlämningsuppgiften. Hörde att du drillats av Lena och Krille i veckan så det klart att

Läs mer

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland

Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland 1(6) Samverkansavtal för Landstinget i Östergötland Medbestämmandeavtal 2002 har här, av parterna gemensamt, utvecklats utifrån FAS 05. 1. Utgångspunkter för samverkan Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen

Läs mer

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m.

LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. LO, TCO och Sacos gemensamma yttrande angående Promemoria förordning om ändring av förordningen (1992:308) om utländska filialer m.m. Näringsdepartementets promemoria Inom Näringsdepartementet har upprättats

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän

Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän AVTAL 1 (8) Arbetsgivarsidan Arbetstagarsidan Kriminalvården SEKO-vård OFR-S Saco-S Lokalt kollektivavtal om ledighet för fackliga förtroendemän 1 I enlighet med 2 avtal om fackliga förtroendemän (1975-03-20),

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Thomas, Nu har jag rättat dina kompletteringar och det var i stort sett rätt. Det som kvarstår som ett litet frågetecken är SACO frågan som jag har försökt

Läs mer

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL)

MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) MEDBESTÄMMANDE OCH INFLYTANDE (MBL) Motionerna MBL 1 MBL 5 MOTION MBL 1 Byggnads MellanNorrland När och hur det utses förtroendevalda representera förbundet i lokala större företags styrelser, verkar inte

Läs mer

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31

Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden, SOU 2014:31 YTTRANDE 21 oktober 2014 Dnr A 2014/2170/ARM Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 STOCKHOLM Yttrande över utredningen Visselblåsare - Stärkt skydd för arbetstagare som slår larm om allvarliga missförhållanden,

Läs mer

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija,

Inlämningsuppgift. Allmän kommentar: Hej Ksenija, Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Ksenija, Genomgående mycket bra svar. Väl genomtänkta resonemang kring fackliga grundtankar såväl som bra koll på regelverket. Du hade bara ett par smärre missar

Läs mer

Stockholm den 29 april 2011

Stockholm den 29 april 2011 R-2011/0154 Stockholm den 29 april 2011 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2011/533/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 28 januari 2011 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund.

Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Förslag Idéprogram Meningen med föreningen Journalistförbundet är både ett yrkesförbund och ett fackförbund. Journalistförbundet ska som fackförbund ta tillvara sina medlemmars fackliga, ekonomiska och

Läs mer

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar

Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Normalstadgar för Svenska Celiakiungdomsförbundets medlemsföreningar Dessa normalstadgar är den ram utifrån vilken SCUF:s medlemsföreningar ska utforma sina stadgar. Stadgarna går att ändra så länge medlemsföreningen

Läs mer

Inlämningsuppgift. Fråga 1

Inlämningsuppgift. Fråga 1 Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej Andreas! g heter Lena Danås och rättar dina uppgifter! På fråga 5a vill jag att du tar reda på lite mer om SACO-förneingar på din arbetsplats. Frågorna 7 a) och

Läs mer

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun 2008-01-01 Inledning Insatserna för samverkan, arbetsorganisation, hälsa, arbetsmiljö, rehabilitering,

Läs mer

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun

AVTAL. Samverkansavtal. Hudiksvalls kommun AVTAL Samverkansavtal 2006 Hudiksvalls kommun Inledning Med FAS 05 (Förnyelse, Arbetsmiljö, Samverkan i kommuner, landsting och regioner) som utgångspunkt har parterna inom Hudiksvalls kommun träffat denna

Läs mer

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16)

SAMVERKANSAVTAL. Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia. Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) SAMVERKANSAVTAL Avtal om samverkan och medarbetarinflytande för Lernia Lernia Samverkansavtal Sid 1 (16) Innehåll 1. Gemensamma utgångspunkter... 3 2. Samverkan... 3 3. Arbetsplatsträff... 4 4. Samverkansgrupp...

Läs mer

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n

S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n S a m v e r k a n s a v t a l G ä v l e k o m m u n F AS F ö r n y e l s e Ar b e t s m i l j ö - S a m v e r k a n 2007-12-17 Sid 1 (7) Utgångspunkter Medbestämmandelagen (MBL), arbetsmiljölagen (AML)

Läs mer

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133

Dagordningens punkt 17 Vår arbetsplats. Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Utlåtande Kollektivavtalsteckning och tydliga avtal motionerna A126 A133 Motionerna A126 A128 tar upp förbundets arbete med att teckna lokalavtal. Förbundsstyrelsen tillsatte hösten 2013 en arbetsgrupp

Läs mer

Avtal om Samverkan inom

Avtal om Samverkan inom Avtal om Samverkan inom Sidan 1 av 7 Företagscentralt samverkansavtal inom TraffiCare AB 1 Bemyndigande Detta avtal sluts med stöd av avtalet Utvecklingsavtal tecknat den 15 april 1982. SAF-LO- PTK. 2

Läs mer

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35).

Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna hyreslagar (SOU 2009:35). R-2009/0981 Stockholm den 14 oktober 2009 Till Justitiedepartementet Ju2009/3453/L1 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 11 maj 2009 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet Moderna

Läs mer

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3

Stockholm den 18 december 2007 R-2007/1126. Till Justitiedepartementet. Ju2007/7778/L3 R-2007/1126 Stockholm den 18 december 2007 Till Justitiedepartementet Ju2007/7778/L3 Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 18 september 2007 beretts tillfälle att avge yttrande över departementspromemorian

Läs mer

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut?

Krävs det alltid oaktsamhet för att skadestånd skall dömas ut? Vad är ett interimistiskt beslut i Arbetsdomstolen? Om det uppstår en tvist om en stridsåtgärd är lovlig kan en av parterna vända sig till Arbetsdomstolen och be domstolen avgöra frågan. Eftersom det då

Läs mer

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka.

Historik. Gemensamt sträcker sig förbundens historia mer än 100 år tillbaka. Historik Med Industrifacket Metall har de tongivande förbunden inom tillverkningsindustrin gått samman. Det nya förbundet har medlemmar från vitt skilda områden, alltifrån glasbruk och läkemedelstillverkning

Läs mer

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE

ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkan Mölndal AML MBL ARBETSMILJÖ och MEDBESTÄMMANDE Samverkansavtal för Mölndals stad. Avtalet gäller från 1 september 2014. 1 Förutsättningar för samverkan Mål Parterna som tecknar samverkansavtalet

Läs mer

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud Fakta och tips till dig som är förtroendevald i Handels Välkommen som fackombud Välkommen som fackombud Att vara fackombud innebär att du är Handels kontaktperson på arbetsplatsen. Du har fått förtroendet

Läs mer

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13)

REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13) 2015-06-01 Rnr 22.15 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR (A2015/734/ARM) Tillämpningsdirektivet till utstationeringsdirektivet Del I (SOU 2015:13) Övergripande synpunkter Saco har beretts

Läs mer

Stockholm den 30 oktober 2014

Stockholm den 30 oktober 2014 R-2014/1112 Stockholm den 30 oktober 2014 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2014/2170/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 27 juni 2014 beretts tillfälle att avge yttrande över betänkandet

Läs mer

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6

Dagordningens punkt 18 Vår organisation. Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 Utlåtande Medlemskapets värde motionerna B1 B6 IF Metalls styrka bygger på att vi är många och kunniga, både när vi driver frågor på arbetsplatserna och i samhället i stort. Organisering handlar inte enbart

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20. Nya regler om vårdnad m.m. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2006-02-20 Närvarande: f.d. justitierådet Staffan Magnusson, justitierådet Leif Thorsson och f.d. regeringsrådet Karl-Ingvar Rundqvist. Nya regler om vårdnad

Läs mer

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5

FAS 05. Lokalt kollektivavtal. Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan. Munkedals kommun. Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 FAS 05 Lokalt kollektivavtal Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan Munkedals kommun Antagen 2010-03-09, Dnr KS 2010-64 Reviderad 2013-03-18, 5 Sida 2 av 9 Innehållsförteckning 1. Bakgrund 3 2. Gemensamma åtaganden

Läs mer

ST inom Sveriges Domstolar

ST inom Sveriges Domstolar ST inom Sveriges Domstolar September 2005 Reviderad februari 2012 2 INNEHÅLL: sid Viktiga paragrafer i MBL... 3 Information.. 4 Informationsmottagning 4-5 Begäran om förhandling 5 Kallelse till förhandling..

Läs mer

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16.

Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping. HSO Norrköpings Stadgar. Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Handikappföreningarnas Samarbetsorgan i Norrköping HSO Norrköpings Stadgar Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. Stadgar för HSO Norrköping Fastställda av årsmötet den 2012-04-16. 1 GRUNDLÄGGANDE VÄRDERINGAR

Läs mer

1 Hantering av individärenden

1 Hantering av individärenden Sida 1 av 5 HÖGSKOLAN I BORÅS BESLUT fattat av rektor 25 maj 2010 Dnr 290-10-92 RUTINER VID DISKRIMINERING, SEXUELLA TRAKASSERIER OCH ANDRA TRAKASSERIER AV ANSTÄLLDA VID HÖGSKOLAN I BORÅS 1 Hantering av

Läs mer

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud

Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels. Välkommen som skyddsombud Fakta om ditt uppdrag som skyddsombud i Handels Välkommen som skyddsombud Skyddsombuden har verkat i över 100 år med att förbättra arbetsmiljön i Sverige. En bra arbetsmiljö kräver både samverkan och

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo Green Cargo Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Sammanställt av SEKO Green Cargo 2 1 TILLÄMPNINGSOMRÅDE... 3 2 VISSA DEFINITIONER... 3 3 ANMÄLAN AV FACKLIG FÖRTROENDEMAN... 3 4 BEGREPPEN FACKLIG

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun

Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Kollektivavtal för samverkan i Lilla Edets kommun Gällande från och med 2011-04-01 1 Innehållsförteckning Utgångspunkter... 3 Åtagande... 3 Samverkansgruppen det representativa inflytandet... 4 Arbetsplatsträffen

Läs mer

Semcon Code of Conduct

Semcon Code of Conduct Semcon Code of Conduct Du håller nu i Semcons Code of Conduct som handlar om våra koncerngemensamma regler och förhållningssätt. Semcons mål är att skapa mervärde för sina intressenter och bygga relationer

Läs mer

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän

Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän 1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning SLL Personal Handläggare Ulf Åkesson Telefon 08-123 146 02 E-post ulf.akesson@sll.se Riktlinje rörande rutiner och regler för fackliga förtroendemän Inledning En

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-24 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Soldatanställningar i Försvarsmakten

Läs mer

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor!

Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! Kämpa tillsammans för högre lön, kortare dagar och bättre arbetsvillkor! En stark fackförening gör skillnad Kraven på oss arbetstagare ökar hela tiden. Vi ska göra mer på kortare tid. Genom vårt arbete

Läs mer

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap

Samverkan för utveckling. stöd för chefer i ett modernt ledarskap 2003 Samverkan för utveckling stöd för chefer i ett modernt ledarskap Produktion: Arbetsgivarverket, 2003 Arbetsgivarverkets medlemmar får gärna använda delar av eller hela texten för att foga in i egna

Läs mer

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB

Avtal om facklig verksamhet inom Green Cargo AB Klass Dokumenttitel A Avtal om facklig verksamhet inom Green Dokumentnummer Dokumentkategori Giltig från Utgåva Sida A 78-14 Policydokument 2004-04-22 1 1 (5) Utgivande funktion Sakredaktör Ansvarig utgivare

Läs mer

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002

R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 R 8558/2001 Stockholm den 11 januari 2002 Till Justitiedepartementet Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 12 november 2001 beretts tillfälle att avge yttrande över 1. Departementspromemorian Ändringar

Läs mer

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM)

KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) KOMMUNIKATION OCH SOCIAL MEDIA (KSM) Motionerna KSM 1 KSM 7 MOTION KSM 1 Byggnads Väst Lägg ut små adds (Reklam) på ungdomshemsidor, vi i Byggnads vill ha mer medlemar och de är väldig brist på unga medlemmar,

Läs mer

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227

REMISSVAR Rnr 7.06. Till Finansdepartementet. Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald (SOU 2005:115) Fi2006/227 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2006-04-19 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post kansli@saco.se REMISSVAR Rnr 7.06 Till Finansdepartementet Avidentifiera jobbansökningar en metod för mångfald

Läs mer

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen.

Enhet inom facklig organisation bildad för att företräda denna i förhållande till arbetsplatsen. 1 Avtal om facklig verksamhet inom bolaget SJ AB. 1 Tillämpningsområde Avtalet tillämpas i förhållandet mellan SJ AB och facklig organisation, som är part i detta avtal. Facklig förtroendeman utsedd av

Läs mer

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER

HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER HANDLEDNING FÖR AKADEMIKERFÖRENINGAR OCH KONTAKTPERSONER Juseks uppfattning är att tyngdpunkten i det fackliga arbetet bör ligga lokalt. På detta sätt kan verksamheten anpassas till de förutsättningar

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg.

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03. Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-09-03 Närvarande: F.d. justitieråden Marianne Eliason och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg. Lag om uthyrning av arbetstagare Enligt en lagrådsremiss

Läs mer

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23.

Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. ST inom migrationsområdet Avdelningsstyrelsen Skyddsombud inom ST Riktlinjer fastställda av avdelningsstyrelsen 2008-01-23. Uppdraget som skyddsombud är ett fackligt uppdrag och ett skyddsombud har förtroendemans

Läs mer

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande?

Arbetsgivarverket 2007-03-12. LRA eller överklagande? Arbetsgivarverket 2007-03-12 LRA eller överklagande? Innehåll 1. Allmänt om innehållet 3 2. Regler om överprövning 4 3. LRA eller överklagande 5 4. Förfarandet vid överprövning enligt LRA 6 5. Förfarandet

Läs mer

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet:

Förslagen föranleder följande yttrande av Lagrådet: 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2011-01-27 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson samt justitieråden Eskil Nord och Ann-Christine Lindeblad. Tillträde till Unidroit-konventionen om kulturföremål

Läs mer

Samverkansavtal Lunds kommun

Samverkansavtal Lunds kommun 1 (6) Jörgen Hultman/Jan Krantz 046-35 53 84, 046-35 59 77 jorgen.hultman@lund.se, jan.krantz@lund.se Samverkansavtal Lunds kommun Utgångspunkter och syfte Samverkansavtalet i Lunds kommun har sin avtalsmässiga

Läs mer

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen

Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Redogörelse för nyheter och förändringar i HÖK T med AkademikerAlliansen Denna redogörelse omfattar nyheter och förändringar i HÖK T i lydelse fr.o.m. 2012-05-01 exklusive Allmänna bestämmelser, som behandlas

Läs mer

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444

Lavaldomen. Betydelse för småföretag? 2013-09-12 handels.se Handels Direkt 0771-666 444 Lavaldomen Betydelse för småföretag? Bakgrund November 2004. Det lettiska byggbolaget Laval un Partneri i blockad av fackförbundet Byggnads. Laval vill inte teckna svenskt kollektivavtal. Enligt EU:s utstationeringsdirektiv

Läs mer

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare

PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE. Partssamverkan för nybörjare PARTSSAMVERKAN FÖR NYBÖRJARE Partssamverkan för nybörjare Det är inte helt lätt att förstå sig på alla delar av Samverkan Göteborg om du för första gången har fått ett fackligt uppdrag. Komplexiteten beror

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel)

Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Stadga för Ungdomsrådet i (Kommun/Stadsdel) Guide till Sveriges ungdomsråds exempelstadga Detta är guiden till Sveriges ungdomsråds exempelstadga. Som du kan se så är texten skriven i två färger. Detta är för att den turkosa färgen är den förklarande

Läs mer

Samverkansavtal Utgångspunkter

Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal Utgångspunkter Samverkansavtal för Lidköpings kommun har sin grund i Fas 05 Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan i kommuner, landsting och regioner. För att kunna tillämpas på en förvaltning

Läs mer

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra?

Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Konferens: Etnisk diskriminering på arbetsmarknaden vad bör fack och arbetsgivare göra? Datum: 28 okt, kl 9.30 Plats: Symfonin, Unionen, Olof Palmesgata 17 Form: Öppningsanförande, 20 min INTRO ALLAS LIKA

Läs mer

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu.

Inlämningsuppgift. Hoppas att du anmält dig till steg 2 och 3, om inte så är det dags för det nu. Inlämningsuppgift Allmän kommentar: Hej igen Daniel! Nu är din inlämningsuppgift rättad och godkänd! Du svarade mycket bra på de frågor som du kompletterade och du har överlag bra koll på det fackliga

Läs mer

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7)

HÖRBY KOMMUN Flik: 6 Författningssamling Sida: 1 (-7) Författningssamling Sida: 1 (-7) REGLEMENTE FÖR SOCIALNÄMNDEN Utöver det som föreskrivs om nämnder i kommunallagen gäller bestämmelserna i detta reglemente. SOCIALNÄMNDENS ANSVARSOMRÅDE 1 Nämnden fullgör

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 32 och 35 a lagen om olycksfallsförsäkring PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås en sådan ändring av

Läs mer

Bilda klubb på arbetsplatsen

Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Bilda klubb på arbetsplatsen Att ha en egen klubb på arbetsplatsen är det bästa sättet att få vara med och påverka villkoren på jobbet, exempelvis arbetstider och omorganisationer.

Läs mer

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet

SEKOs handlingsprogram mot. rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet SEKOs handlingsprogram mot rasism, nazism och främlingsfientlighet I Tyskland kom nazisterna och tog kommunisterna, men jag sa ingenting,

Läs mer

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad

SAMVERKAN MÖLNDAL. Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad SAMVERKAN MÖLNDAL Förnyat samverkansavtal för Mölndals stad Avtalet gäller från den 1 mars 2008 Samverkan Mölndal, förnyat avtal, giltigt från och med 1 mars 2008 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRUTSÄTTNINGAR

Läs mer

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE

KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE Ersätter KF 125/2006 Utbytt den Sign 1:1 KULTUR- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS VERKSAM- HETSOMRÅDE 1 kap. Ansvarsområden 1 Kultur- och utbildningsnämnden ska i enlighet med skollag, läroplaner och förordningar

Läs mer

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL

PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL RP 101/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av lagen om offentlig upphandling PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att lagen om offentlig

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal

Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal 1 Lokalt kollektivavtal om förnyelse, arbetsmiljö och samverkan - ramavtal De centrala parterna har ett gemensamt synsätt om samverkan och kompetens inom hälso- och arbetsmiljöområdet i kommuner och landsting.

Läs mer

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning

Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning REMISSYTTRANDE 1 (7) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande över betänkandet (SOU 2009:6) Återkrav inom välfärdssystemen förslag till lagstiftning Finansdepartementets diarienummer Fi2009/1049.

Läs mer

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-29 Närvarande: F.d. justitierådet Bo Svensson och f.d. regeringsrådet Leif Lindstam samt justitierådet Per Virdesten. Offentlig upphandling från eget

Läs mer

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92

Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 2013-09-27 R.52.13 Arbetsmarknadsdepartementet 103 33 Stockholm REMISSVAR Arbetshjälpmedel och försäkringsskydd för arbete på lika villkor SOU 2012:92 Sveriges Akademikers Centralorganisation har beretts

Läs mer

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01

REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 REMISSVAR Rnr 65.03 Lilla Nygatan 14 Box 2206 2003-09-22 103 15 STOCKHOLM Tel 08/613 48 00 Fax 08/24 77 01 Lena Maier/LE Till Justitiedepartementet LÖNEGARANTI VID FÖRETAGSREKONSTRUKTION (Ds 2003:17) ---------------------------------------------------

Läs mer

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin

Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Björn Horgby 1 Facket och globaliseringen. Förändringar i den socialdemokratiska hegemonin Under 1930-talet formulerades den välfärdsberättelse som under den tidiga efterkrigstiden strukturerade den tidiga

Läs mer

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010

GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 GEMENSAMMA KRAV INFÖR AVTAL 2010 Samordnade förbundsförhandlingar LOs stadgar innehåller sedan kongressen 2008 tre former för samverkan mellan medlemsförbunden i en avtalsrörelse gemensamma förhandlingar,

Läs mer

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01

Sveriges Körförbund. Stadgar. Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Stadgar Fastställda 2011-11-26 att gälla fr o m 2012-01-01 Utskriftsdatum: 2012-01-14 Version 4.1 Sida 2 (6) 1 Namn Förbundets namn är Sveriges Körförbund. Förbundet har sitt säte i Stockholm. 2 Ändamål

Läs mer

Reglemente för landstingets revisorer

Reglemente för landstingets revisorer Reglemente för landstingets revisorer Mandatperioden 2015 2018 Fastställt av landstingsfullmäktige den 29 30 oktober 2014, 145 2014-10-29--30 14LS7144 2(7) REGLEMENTE FÖR LANDSTINGET VÄSTERNORRLANDS REVISORER

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB

Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB Energikontor Sydost är en regional kraft och vägvisare till ett hållbart energi- och transportsystem. Kollektivavtal för samverkan, hälsa och arbetsmiljö på Energikontor Sydost AB 1 Parterna träffar överenskommelse

Läs mer

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter

Mänskliga rättigheter. ILO:s arbete för mänskliga rättigheter Mänskliga rättigheter ILO:s arbete för mänskliga rättigheter 2 3 I detta utbildningshäfte beskrivs i korthet ILO:s arbete för mänskliga rättigheter och ILO-arbetet i Sverige. Se även övriga utbildningshäften

Läs mer

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt

Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Partidistriktsmotion Stockholms partidistrikt Vi ska skapa ett öppet och modernt folkrörelseparti som sätter organisationsutveckling och samhällsförändring högst på dagordningen. Det krävs för möta dagens

Läs mer

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden

Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Reglemente för kultur- och fritidsnämnden Antagen av kommunfullmäktige 2014-12-15, 193 Avsnitt A A1. Ansvar och rapporteringsskyldighet 1 Samtliga nämnder ska se till att deras verksamhet bedrivs i enlighet

Läs mer

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET

ARBETSMILJÖAVTAL. för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen FAO FÖRSÄKRINGSBRANSCHENS ARBETSGIVAREORGANISATION FTF FÖRSÄKRINGSTJÄNSTE- MANNAFÖRBUNDET ARBETSMILJÖAVTAL för försäkringsbranschen (från och med 1 januari 1995)

Läs mer

Stockholm den 16 januari 2013

Stockholm den 16 januari 2013 R-2012/1860 Stockholm den 16 januari 2013 Till Arbetsmarknadsdepartementet A2012/3134/ARM Sveriges advokatsamfund har genom remiss den 16 oktober 2012 beretts tillfälle att avge yttrande över Uppsägningstvistutredningens

Läs mer

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015

Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 2014-12-15 Tvärfackliga studier Jönköpings län 2015 1 Information. Ledigt för fackliga studier: Ansökan ska göras till arbetsgivaren senast 14 dagar före utbildningens start. Vi rekommenderar att du anmäler

Läs mer

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet

Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64) svar på remiss från Arbetsmarknadsdepartementet 2014-02-14 KS-2013/1648.109 1 (5) HANDLÄGGARE Björn Rosborg 08-535 302 09 bjorn.rosborg@huddinge.se Kommunstyrelsen Pensionärers och förtroendevaldas ersättningsrätt i arbetslöshetsförsäkringen (SOU 2013:64)

Läs mer

Stadgar Union to Union

Stadgar Union to Union Stadgar Union to Union Antagna av föreningsstämman 2015-05-07 Union to Union är en partipolitiskt och religiöst obunden ideell förening. Union to Union har sitt säte i Stockholm. Medlemmar i föreningen

Läs mer

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015

STADGAR ANTAGNA PÅ FÖRENINGSSSTÄMMAN 2015 Stadgar för Sveriges HR Förening Sveriges HR Förening orgnr. 802004-2159 (The Swedish Association for Human Resource Management) Fastställda vid stämman den 29 mars 2012. Föreningen bildad 1921 1. Föreningens

Läs mer

Kurser höst 2014. För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten

Kurser höst 2014. För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten Kurser höst 2014 För dig med fackligt uppdrag i Unionen Mellannorrland, Västerbotten och Norrbotten Kunskap skapar trygghet och ger kraft Unionens kurser är en viktig del i din kompetensutveckling. De

Läs mer

REGERINGSRÄTTENS DOM

REGERINGSRÄTTENS DOM REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 21 april 2009 KLAGANDE AA Ombud: BB Unionens Arbetslöshetskassa Olof Palmes gata 17 105 32 Stockholm MOTPART Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen

Läs mer

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter *

Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * Fakultativt protokoll till konventionen om barnets rättigheter vid indragning av barn i väpnade konflikter * De stater som är parter i detta protokoll, som uppmuntras av det överväldigande stödet för konventionen

Läs mer

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser

FAS. Samverkansgrupper. Mötesplatser FAS Samverkansgrupper Mötesplatser Förnyelse Arbetsmiljö Samverkan KÖSAM FÖSAM LOSAM APT Verksamhetsmöte Utvecklingssamtal 1 Samverkansavtalet FAS Samverkansavtalet FAS är ett kollektivavtal som undertecknats

Läs mer

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål

STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING. 1. Namn och ändamål STADGAR FÖR PÖLSEBO SMÅSTUGEFÖRENING 1. Namn och ändamål Föreningens namn är Pölsebo Småstugeförening. Föreningen har till uppgift att tillvarata medlemmarnas intressen i deras egenskap av egnahemsägare

Läs mer