Budget 2014 VP Kommunfullmäktige

Transkript

1 Budget 2014 VP Kommunfullmäktige

2 Innehållsförteckning 1 Fördelningen av kommunens budgetram Särskilda beslut Målstyrning Ekonomisk översikt Nyckeltal Driftplan per nämnd Ramanpassning Ramförstärkning Resultaträkning Balansräkning Finansieringsanalys Kommunfullmäktige Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Attraktivitet och infrastruktur Demokrati, integration och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Kultur och föreningsliv Kommunstyrelse Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Attraktivitet och infrastruktur Demokrati, integration och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Socialnämnd Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Attraktivitet och infrastruktur Demokrati, integration och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

3 15 Barn- och utbildningsnämnd Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Attraktivitet och infrastruktur Demokrati, integration och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Arbetsmarknadsnämnd Demokrati, integration och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Finansiella mål Kultur- och fritidsnämnd Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Demokrati, integration och internationella kontakter... Fel! Bokmärket är inte definierat. Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Kultur och föreningsliv Bergslagens Miljö- och Byggnämnd Kommunal ekonomi, organisation och näringsliv Attraktivitet och infrastruktur Demokrati, integration och internationella kontakter Trygg social utveckling och livslångt lärande Miljö och folkhälsa Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

4 1 Fördelningen av kommunens budgetram Barn - och utbildningsnämnd 44% Socialnämnd 37% Kommunstyrelse 11 % Kultur och fritidsnämnd 3% Bergslagens miljö- och byggnämnd 1% Arbetsmarknadsnämnd 2% Bergslagens 2% miljö- och byggn Räddningstjänst Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

5 2.Särskilda beslut Budget Särskilda beslut 1. Utdebiteringen för år 2014 fastställs till 22:33 per skattekrona (oförändrad skattesats) 2. Vatten- och avloppstaxor (brukningstaxa och anläggningstaxa) för år 2014 fastställs enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik, beslut , 55 och Renhållningstaxa för år 2014, som enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik är oförändrad, beslut , 65 fastställs. 4. Slamtömningstaxa för år 2014, som enligt förslag från Bergslagens kommunalteknik är oförändrad, beslut , 61 fastställs. 5. Ramminskningar utifrån verksamhetsplan (Budget 2013 VP ) godkänns enligt följande: Beslut enligt kommunstyrelsen , 69 Kommunstyrelse Arbetsmarknadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Kultur- och fritidsnämnd Socialnämnd Bergslagens miljö- och byggnämnd Finansiering, effektivisering koncern Summa ramminskningar kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 6. Ramförstärkningar godkänns enligt följande: Kommunstyrelsen kronor Arbetsmarknadsnämnd kronor Barn- och utbildningsnämnd kronor Kultur- och fritidsnämnd kronor Socialnämnd kronor Summa ramförstärkningar kronor Totalt att tillföra nämndernas budget kronor 7. Ett anslag på kronor ställs till kommunstyrelsens förfogande för finansiering av mindre oförutsedda utgifter och som inte utgör varaktiga verksamhetsförändringar. 8. En avgift för kommunal borgen på 0,3 % på de kommunala bolagens lånebelopp fastställs. Avgift ska inte tas ut för Fastigheter i Linde AB och Tredingen Utveckling AB då dessa förvaltar kommunens verksamhets- och förvaltningslokaler. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

6 9. Kommunens totala driftbidrag till Bergslagens kommunalteknik läggs centralt under kommunledningsstaben. Från Kultur- och fritidsnämnden flyttas kronor avseende anläggningar. 10. För finansiering av driftbudgeten sker disposition av medel avsatta för pensionskostnader med kronor år Detta enligt tidigare beslut fattat av kommunfullmäktige , Nämnders budgetar, verksamhetsplaner och nettokostnadsramar för åren fastställs enligt föreliggande förslag. 12. Investeringsvolymen för reinvesteringar fastställs till kronor fördelad på nämnd/förvaltning enligt nedan: Kommunstyrelsen -varav till kommunstyrelsens förfogande för infrastruktur och exploatering -varav kommunledningsstab och kommun- kontor -varav investeringar, gata park och idrott BKT Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd Bergslagens miljö- och byggnämnd Summa kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor kronor 13. Det delegeras till kommunstyrelsen att besluta om detaljerad investeringsbudget inom styrelsens fastställda ram på kronor riktat till infrastruktur och exploatering. 14. Investeringsvolymen för va/renhållningsverksamheten fastställs till kronor år Investeringsvolymen för va/renhållning lånefinansieras eller täcks via disposition ur eget kapital i balansräkningsenheten. 16. Föreliggande resultat- och balansbudget samt finansieringsanalys fastställs för åren De av kommunfullmäktige beslutade budgetramarna ska hållas. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

7 18. Kommunens finansiella mål fastställs: Oförändrad skattesats (22:33) under planperioden Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag för år För åren 2015 och 2016 är målet 97 procent respektive 96 procent. Investeringar ska finansieras med egna medel och får inte överstiga 15 miljoner kronor Investeringar inom VA- verksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 55 miljoner kronor under åren Investeringar avseende infrastrukturella satsningar och exploatering för 2014 får uppgå till 20 miljoner kronor (Finansieras med de under 2013 återbetalda medlen från AFA Försäkring) 3 Målstyrning Målstyrningsmodell I kommunallagen krävs mål för god ekonomisk hushållning, både finansiella mål och verksamhetsmål. Kommunstyrelsenivå Målen ska: utgå från strategiplanen utformas ur kommunstyrelseperspektiv vara få (1-3 st per verksamhetsområde) vara tydliga utformas så att alla verksamheter känner sig delaktiga i något vara mätbara (genom styrtal) återrapporteras till kommunstyrelsen och kommunfullmäktige i delårsbokslut och bokslut Nämndnivå brytas ner till nämndmål av nämnden utmynna i handlingsplaner återrapporteras nämnden i delårsbokslut och bokslut Kommunfullmäktige (KF) fastställer de ekonomiska resurserna och ger de ekonomiska ramarna till nämnderna. KF fastställer även visioner, långsiktiga mål och prioriterade åtgärder för kommunens verksamheter på de områden som är särskilt prioriterade under budgetperioden. Visionerna, målen och de prioriterade åtgärderna uttrycker de mest väsentliga aspekterna på verksamhetens inriktning samt de effekter som eftersträvas utifrån ett medborgar- och brukarperspektiv. Fullmäktiges mål ska ge vägledning för nämndernas åtgärder, prioriteringar och handlande. Kommunstyrelsen (KS) bereder förslagen till kommunfullmäktige och har därmed ansvaret för att göra en helhetsbedömning för kommunen, där alla behov och önskemål vägs samman mot de ekonomiska resurserna. KS fastställer även de mål för peronalområdet som är övergripande för hela organisationen, vilka ska ingå i nämndernas verksamhetsplaner. Nämnderna svarar för att, utifrån kommunfullmäktiges mer övergripande visioner och långsiktiga mål, bryta ner de långsiktiga målen till nämndmål på ett års sikt och beskriva i form av förändringsåtgärder och olika mått (kvalitet, volym, ekonomi) vad som ska göras för att uppnå de uppsatta målen. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

8 Nämnden fastställer vid behov även visioner, mål och aktiviteter för de verksamheter som inte särskilt prioriterats i de av kommunfullmäktige fastställda målen. Nämndens viktigaste ansvar i den övergripande planeringsprocessen är att bedöma och uppskatta kommuninnevånarnas behov av kommunals tjänster och service, d.v.s. volymen på verksamheten prioritera insatserna och dess kvalitet inom de givna ekonomiska ramarna arbeta med effektivisering av verksamheten för att vidmakthålla eller höja kvaliteten inom givna ramar Förvaltningscheferna är länken mellan verksamheten och nämnden och svarar för att fånga upp information från verksamhetscheferna och sammanställa och utarbeta förslag till nämnden. Förvaltningschefen ansvarar för att nämndens visioner och mål får en koppling till enheternas nedbrutna mål och att uppföljning sker. Målen ska belysa fyra perspektiv av verksamheten produktion-volym och processer kvalitén-kundupplevelse ekonomin-budget och produktivitet personalen-kompetens och utveckling (Ks fastställer mål för nämnden) Rambudget Nämnderna får en totalram. Resursfördelningen till nämnderna bygger på KS/KF:s prioriteringar. Nämnderna får en ram för hela sin verksamhet och har befogenheter att under budgetarbetet göra omfördelningar och omprioriteringar inom hela sitt område för att få överensstämmelse mellan mål och ekonomi i enlighet med KF:s prioriteringar. Nämnderna fördelar budgeten vidare till de olika verksamhetsområdena. Budgetfördelningen grundar sig på en verksamhetsplan och konkretiseras i en verksamhetsbudget som avser ett år. Uppföljning Kommunfullmäktige ska delges resultat av delårsrapport per 30 juni samt fastställa bokslut och sammanställd årsredovisning. Kommunstyrelsen har enligt KL 6 kap 4 hand om den ekonomiska förvaltningen. För att kunna följa den ekonomiska utvecklingen under året har följande tidplan för att uppföljningar beslutats: Månadsvisa ekonomiska rapporteringar från nämnder och kommunala bolag, delårsrapport per 30 juni, bokslut samt sammanställd årsredovisning enligt anvisningarna som beslutats av kommunstyrelsen. KS ska ha rapport från nämnderna efter fastställd tidsplan. Kommunchefen kan vid behov infordra uppföljningar från förvaltning vid andra tillfällen. Nämnderna har ett uppföljningsansvar för hela sitt verksamhetsområde under pågående verksamhetsår och ska följa både den verksamhetsmässiga och ekonomiska utvecklingen. Uppföljning ska ske enligt fastställd tidsplan. Nämnderna har det övergripande ansvaret för att vidta åtgärder och omprioriteringar så att de av kommunfullmäktige fastställda målen och ramarna följs. Om en situation uppstår under löpande år så att mål och ekonomiska ramar inte överensstämmer, så gäller den ekonomiska ramen för nämnden tills annat beslut fattas av kommunstyrelsen/kommunfullmäktige. Nämnden ska rapportera till Kommunstyrelsen så snart avvikelse från budget befaras. Varje nämnd skall i sin verksamhetsplan klargöra hur uppföljningen ned till verksamhetsnivå ska gå till, hur ofta den ska ske och vilka regler som gäller för avvikelsehantering. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

9 Förvaltningscheferna har ansvar för att noggrant följa utvecklingen såväl för hela förvaltningen som respektive verksamhetsområde och vidta åtgärder när den uppgjorda verksamhetsplanen och budgeten inte följs. Om detta inte leder till resultat har förvaltningschefen skyldighet att föreslå nämnden åtgärder. 4 Ekonomisk översikt God ekonomisk hushållning Kommunallagens regler om God ekonomisk hushållning föreskriver en ekonomi i balans. det sk. balanskravet ska vara uppfyllt, vilket innebär att kostnaderna inte får överstiga intäkterna. Det är av allra största vikt att kommunens kostnader anpassas till intäkternas nivå vilket innebär att medlen begränsar målen. Kommunallagen föreskriver även att budgeten ska innehålla finansiella mål, som är av betydelse för god ekonomisk hushållning. Lindesbergs kommuns budget för 2014 samt Verksamhetsplan (VP) är en ekonomisk plan i balans. Lindesbergs kommuns finansiella mål: Oförändrad skattesats (22:33) under planperioden Verksamhetens nettokostnader får inte överstiga 98 procent av skatter, utjämning och generella statsbidrag för år För åren 2015 och 2016 är målet 97 procent respektive 96 procent. Investeringar ska finansieras med egna medel och får inte överstiga 15 miljoner kronor Investeringar inom VA- verksamheten får lånefinansieras och ska inte överstiga 55 miljoner kronor åren Investeringar avseende infrastrukturella satsningar och exploatering för 2014 får uppgå till 20 miljoner kronor (Finansieras med de under 2013 återbetalda medlen från AFA Försäkring) Samhällsekonomisk utveckling Under våren och sommaren har svensk ekonomi utvecklats fortsatt svagt. I omvärlden har utvecklingen varit splittrad. Till det positiva hör att euroländerna som helhet återigen visar tillväxt. Glädjande är också att förhoppningarna om framtiden överlag har stärkts. Sveriges kommuner och landsting (SKL) bedömer att konjunkturläget i Sverige gradvis förbättras under hösten och vintern. Den återhämtning som sker är emellertid inte särskilt stark. Sveriges BNP växer i år med 0,8 % och nästa år med 2,7 %. Läget på den svenska arbetsmarknaden börjar förbättras först en bit in på nästa år. Arbetslösheten sjunker under loppet av 2014 från 8 % till strax under 7,5 %. Det fortsatt svaga arbetsmarknadsläget i kombination med en fortsatt stark krona håller tillbaka pris- och löneutvecklingen. Löneökningarna fortsätter ligga strax under 3 %. Det låga inflationstrycket begränsar skatteunderlagets tillväxt. I reala termer, dvs. efter avdrag för pris- och löneökningar, är däremot skatteunderlagets tillväxt fortsatt stark i år. Nästa år begränsas tillväxten av sänkta pensioner. Åren växer skatteunderlaget med drygt 2 % per år i reala termer. Den starka tillväxten är framförallt ett resultat av den återhämtning som beräknas ske på arbetsmarknaden. Åren 2015 och 2016 växer sysselsättningen med 1,5 till 2 %. Tillväxten i svensk ekonomi kan till stor del återföras på inhemsk efterfrågan såväl konsumtionen som investeringarna växer snabbt. En viss återhämtning sker också internationellt, men tillväxten på viktiga svenska exportmarknader som t.ex. euroområdet bedöms även fortsättningsvis bli svagare än tillväxten i Sverige. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

10 Den fortsatta lågkonjunkturen innebär att priser och löner utvecklas långsammare än normalt. Men i takt med att resursutnyttjandet stiger ökar också pris- och löneökningstakten. I år och nästa år ökar timlönerna med knappt 3 % för att sedan öka med 4,0 % år 2017 ett år då den svenska ekonomin återfått konjunkturell balans. Den underliggande inflationen (KPIX) stiger samtidigt från 0,6 till 1,7 %. Det preliminära taxeringsutfall för inkomståret 2012 har SKL reviderat ner prognosen för 2012 med 0,1 procentenhet till 4,1 %. Skatteunderlagsprognosen för åren bygger på den samhällsekonomiska bild som ovan beskrivs. År 2012 växte skatteunderlaget marginellt mer än genomsnittet för perioden , som kan sägas omfatta en hel konjunkturcykel. I år väntas ökningstakten falla till följd av dålig fart på arbetsmarknaden, vilket innebär mindre tillskott från lönesumman. Nästa år räknar SKL med att skatteunderlagstillväxten avtar ytterligare trots att antalet arbetade timmar väntas stiga ungefär som i år och lönehöjningarna bli större. Det förklaras av att den automatiska balanseringen av allmänna pensioner håller tillbaka pensionsinkomsterna. Därefter ger konjunkturåterhämtningen fart åt sysselsättning och lönehöjningar samtidigt som pensionsinkomsterna stiger snabbare. Det leder till att skatteunderlaget växer i ungefär samma takt som i slutet av förra konjunkturuppgången, Kommunernas ekonomi Tillfälliga tillskott har under de senaste åren inneburit starka resultat i kommunerna. När behoven från de demografiska förändringarna nu ökar kraftigt medför det ökade kostnader inom nästan alla verksamheter. Ökningen är störst inom grundskola, förskola och äldreomsorg, vilket leder till att kommunernas resultat faller. Kommunerna kommer att behöva göra stora anpassningar av verksamheterna de närmaste åren för att möta de demografiska utmaningarna. Kommunerna har de senaste åren redovisat starka resultat. Resultatnivåerna beror till stor del på tillfälliga tillskott. Återbetalningar från AFA Försäkring är en bidragande orsak till de höga resultaten, så även Tillskotten används ofta till särskilda satsningar eller till att förstärka resultatet för att kunna amortera på lån, minska behovet av nyupplåning eller förbättra likviditeten. Inkluderar man resultaten från de kommunala bolagen förbättras resultaten generellt sett. Investeringsbehoven i kommunerna är fortsatt höga. De allt högre investeringsutgifterna kommer att innebära att mer resurser behövs till avskrivningar och finansieringskostnader framöver. Kommunerna investerar i nuläget mer än vad som motsvaras av deras avskrivningar och resultat. Kommunernas långfristiga skulder har ökat kraftigt de senaste åren. Traditionella lån i banker minskar medan lån från finansiella företag, främst Kommuninvest, och obligationslån samt kommuncertifikat ökar. Näringsliv, arbetsmarknad, infrastruktur och befolkning Kommunens ekonomi och den lokala välfärden är till stor del beroende av olika omvärldsfaktorer. Ekonomin påverkas även av vilka ambitionsnivåer på service som kommunen själv ställer upp för de olika verksamheterna och hur effektivt vi organiserar vår produktion av service. Lindesbergs kommun tillhör Örebroregionen och Örebro lokala arbetsmarknad. Regionen består av tolv kommuner där Örebro är den största. Städer, tätorter och landsbygd i en region är idag på många sätt funktionellt sammanlänkade med varandra. Näringslivsstrukturen i Lindesbergs kommun har kontinuerligt förändrats under den senaste 20 åren. Tillverkningsindustrins klara dominans har minskat till att nu uppgå till ungefär 25 %, den privata tjänstesektorn har ökat till i stort sett samma nivå som industrisektorn och den offentliga sektorns andel ligger på omkring 40 %. Den totala arbetslösheten uppgick i augusti 2013 till 4,2 %. Jämfört med länet har Lindesberg sämre siffror, eftersom länets arbetslöshetstal uppgick till 4,0 % i augusti Vid motsvarande tidpunkt uppgick rikets genomsnitt till 3,8 %. Rikets arbetslöshet har på ett år ökat med 0,1 %. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

11 Arbetslösheten för kvinnorna i kommunen var 3,9 % i augusti Det är en lägre nivå än vid motsvarande tidpunkt föregående år. Nivån på kvinnors arbetslöshet är 0,6 % lägre än den som gäller för männen och högre än vad som gäller för kvinnor i länet. Arbetslösheten för kvinnor i riket har under samma period ökat med 0,1 % till 3,6 %. Ungdomsarbetslösheten i kommun var augusti ,3 %, i Örebro län 6,6 % och riket i 5,6 %. Arbetslösheten för unga har på ett år minskat med 2,2 % i Lindesbergs kommun. För att öka kommunens attraktionskraft är det viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Under året har mark förvärvats i Vibyn Frövi och tomtförsäljning planeras. Fler lägenheter planeras i Tallen också där i Frövi, men Länsstyrelsens överprövning har stannat upp processen. När det gäller industritomter så har det under året sålt tomter på Norra Industriområdet. I samma område har också en stickväg byggts som förbinder Industrirakan med norra delen av området. Infrastrukturfrågorna är också av avgörande betydelse för kommunens attraktionskraft. I centrala Lindesberg har mer än 100 parkeringsplatser skapats efter Banvägen. Arbeten för att skapa bättre kollektivtrafik sker löpande och diskussioner med Trafikverket sker. Som exempel kan nämnas att busslinjerna både norrifrån och söderifrån kommer att angöra Norra Industriområdet och nya hållplatser har anlagts efter Fotbollsgatan. Mellan åren 2000 och 2012 har befolkningen minskat med 546 invånare, dvs. en minskning på 2,3 % totalt. Under de senaste åren på 2000-talet har flyttningsnettot förbättrats tack vare en ökad inflyttning från utlandet. Under de senaste åren så har barnafödandet ökat något i kommunen, men på grund av den åldrande befolkningen så medför det att födelsenettot (skillnaden mellan antalet födda och döda) fortfarande är negativ. Om man studerar befolkningsutvecklingen under året 2012 så minskade befolkningen med 129 invånare. Bakom minskningen låg ett negativt födelsenetto och ett negativt flyttningsnetto mot egna länet och övriga Sverige. Trots den negativa utvecklingen under året så hade vi ändå ett positivt flyttningsnetto mot utlandet med 369 personer. Första halvåret 2013 hade kommunen en positiv befolkningsökning med 60 personer som beror på en stor inflyttning från utlandet, tyvärr så hade kommunen ett negativt födelsenetto under samma period på 41 individer. Budgetförutsättningar Verksamhetsplanen är underlag för fördelningen av ramarna till nämnderna. SKL:s analys visade på att kommunens kostnader är för höga och att kommunen måste reducera sina kostnader kraftigt för att uppnå kravet på god ekonomisk hushållning. Analysen visade även på att kommunen står för en utmaning att flytta resurserna mellan olika verksamheter. Kommunstyrelsen beslöt i april 2013 om en ramminskning för kommande planeringsperiod på 72 mnkr och analysen låg till grund för fördelningen av ramarna mellan nämnderna. Utöver vad som utlagts till respektive nämnd finns en övergripande ramanpassning på 10 mnkr år Syftet är att skapa en mer kostnadseffektiv styrning och organisation såväl politisk som förvaltningsmässigt. Samordning av administration inom hela kommunkoncernen är här en viktig del. Den nya organisationen förväntas träda i kraft Vidare beslöt kommunstyrelsen om en generell lokaleffektivisering med 5 mnkr 2015 och ytterligare 5 mnkr Syftet är att minska kommunens totala förhyrda lokalyta. Beräkning av skatteintäkter, statsbidrag och utjämning följer SKL:s prognos för oktober månad Hänsyn har även tagits till senaste prognos avseende LSS-bidrag och fastighetsavgift. Förslaget bygger på det förslag som presenterades i budgetpropositionen om ny kommunalekonomisk utjämning, vilket tillför kommunen ytterligare intäkter. Kostnader för ökade personalkostnader har i likhet med tidigare år budgeterats i en central pott som kommer att fördelas till nämnderna då resultatet av slutförda förhandlingar skett lokal med arbetstagarorganisationerna. Pensionsberäkningarna grundas på uppgifter från KPA från augusti Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

12 Kommunens delårsrapport per augusti 2013 visade på en helårsprognos på 53,1 Mnkr. För avstämning av balanskravet räknas realisationsvinsten för försäljningen av stadsnät 12,8 Mnkr av och årets resultat enligt balanskravet beräknas enligt prognosen till 40,3 Mnkr. Helårsprognosen visar på ett underskott för nämnderna med 15 Mnkr. Finansförvaltningen bidrar till att årets resultat blir positivt. Prognosen bygger på ökade skatteintäkter och generella statsbidrag mm på 17 Mnkr och 22,4 Mnkr avser återbetalning av grupplivförsäkring åren 2005 och 2006 från AFA Försäkring. Budgetförslaget innebär att den ramminskning kommunstyrelsen beslöt om i april 2013 ligger fast, vilket framgår av särskilda beslut. Förslaget innebär vidare en förstärkning av ramarna (utifrån Budget 2013 och VP ) till nämnderna enligt följande, (Mnkr): Kommunstyrelse 7,5 Arbetsmarknadsnämnd 5,0 Barn- och utbildningsnämnd 12,9 Kultur- och fritidsnämnd 0,5 Socialnämnd 9,3 Summa 35,2 Resultatbudget/plan Det budgeterade överskottet uppgår till 23,0 Mnkr för år till 39,7 Mnkr och 2016 till 50,5 Mnkr. Driftbudget/plan Verksamhetens kostnader brutto uppgår till Mnkr. Sedan verksamhetens intäkter räknats av återstår ett finansieringsbehov på ca Mnkr för att budgeten skall balansera. Detta belopp är 85 Mnkr högre än i årsredovisningen Investeringsbudget/plan Investeringsvolymen för nämnderna uppgår till 40,3 Mnkr för år Av dessa medel delegeras till kommunstyrelsen att fatta beslut om investeringar för infrastrukturåtgärder och exploatering till ett belopp av 20 Mnkr. För ett flertal investeringar har externa medel sökts från regionala anslag. För efterföljande år avsätts en summa på 15 Mnkr per år till investeringar. Investeringar inom kommunens Va- och renhållningsverksamhet uppgår till 20,2 Mnkr där upprustning och ombyggnad av Lindesbergs reningsverk utgör den största delen, 15 Mnkr. Dessa investeringar får finansieras genom upplåning och tillkommande driftkostnader finansieras genom VA- och renhållningstaxor. Investeringen sträcker sig vidare över åren 2015 och 2016 med kalkylerade belopp på 22 Mnkr respektive 11,5 Mnkr. Balansbudget/plan Kommunens åtagande för pensioner enligt det äldre pensionssystemet uppgår till 692 Mnkr inklusive löneskatt för år Någon avsättning till pensioner finns inte budgeterat kommande år. Däremot har kommunfullmäktige i februari 2013 beslutat att disponera tidigare avsättningar. För finansiering av budgeten år 2014 disponeras 43 Mnkr, 46 Mnkr år 2015 och slutligen 23 Mnkr år Kostnader för utbetalning av pensioner inklusive löneskatt beräknas till 34,3 Mnkr för Den intjänade individuella delen för 2014 har beräknats till 36,6 Mnkr inklusive löneskatt. Kommunens långfristiga skulder beräknas öka med 53,5 Mnkr under planeringsperioden och de nya lånen planeras för att finansiera investeringar för den avgiftsfinansierade verksamheten (se ovan). Amortering av kommunens externa lån budgeteras med 5 Mnkr per år. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

13 Kommunens likviditet försämras under 2014 och är svag även 2015 för att sedan förbättras under 2016 då investeringsvolymen minskar. De ekonomiska sammanställningarna utgår ifrån den helårsprognos som redovisades i delårsrapporten per januari-augusti Årets resultat 2013 beräknas ge överskott, vilket kommenterats ovan under rubrik budgetförutsättningar. Framtiden Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för hela kommunens utveckling och ekonomiska ställning. Befolkningsutvecklingen har en avgörande betydelse för kommunens ekonomi, framtid och organisation. Den demografiska strukturen i kommunen innebär ett ökat resursbehov och ställer stora krav på prioritering mellan verksamheter. Vidare krävs en god framförhållning i planeringen av de volymer som ska gälla för olika verksamheter. Kravet på en effektiv kommunal förvaltning som kan ge god service till medborgarna höjs hela tiden. Medborgarnas/brukarnas nöjdhet med kommunens tjänster ska öka samtidigt som effektiviteten också ska öka. Medborgarna och brukarnas behov ska gå i första hand. Kommunen står inför en organisationsförändring såväl för den politiska som förvaltningsmässiga som tidigare omnämnts, vilket är ett led i att effektivisera styrning och ledning. För att stödja utvecklingen av e-förvaltning inom kommunal sektor har SKL:s utarbetat en "Strategi för esamhället" som kommunen antagit. Enklare vardag för privatpersoner och företag, smartare och öppnare förvaltning stöder innovation och delaktighet och högre kvalitet och effektivitet i verksamheten är tre huvudsakliga mål för genomförandet. För att kunna leva upp till strategin krävs att IT- frågorna prioriteras. Kommunen har stort nyrekryteringsbehov framöver, dels de pensionsavgångar som kan förutses, dels genom större rörlighet på arbetsmarknaden. Viktiga faktorer för att lyckas rekrytera kvalificerad personal till våra framtida verksamheter är att kommunen som arbetsgivare kan erbjuda god arbetsmiljö med naturlig samverkan till fortlöpande utveckling i verksamheten samt att vi erbjuder konkurrenskraftiga löner. Trenden i Lindesberg följer rikets vad gäller ökade sjukskrivningar. Det är av största vikt att stävja detta. En bra infrastruktur är av avgörande betydelse för kommunens attraktionskraft. Budgeten visar på satsningar inom detta området. Det är även viktigt att kunna erbjuda bra attraktiva bostäder i kommunen och goda etableringsmöjligheter för näringslivet. Detta tillsammans innebär en hög investeringsvolym kommande år för kommunkoncernen. Stora resurser läggs i budget på att aktivt bidra till att skapa sysselsättning till de som står utan arbete. Satsningen förväntas minska kommunens kostnader för försörjningsstöd. Tillväxten i ekonomin och därmed efterfrågan på arbetsmarknaden är avgörande för kommunens ekonomiska situation. Kommunens kostnader för arbetsmarknadsåtgärder och försörjningsstöd har klart samband med om det är låg eller högkonjunktur. Effekter av olika statliga reformer och beslut påverkar kommunens förutsättningar ekonomiskt. En förändring som leder till minskad kompensation ger stora ekonomiska konsekvenser för kommunen. I budgetpropositionen för hösten föreslås att flyktingersättningen blir en prestationsbaserad ersättning. Tidigare besparingar på gymnasieskolan dras tillbaka och ytterligare satsningar inom skolans område sker. Som exempel kan nämnas matematiksatsning, karriärtjänster, fortbildning inom läsning och skrivning m.m. I dessa fall tillförs kommunen ytterligare resurser. För att uppnå en god ekonomisk hushållning på lång sikt är det viktigt att kommun har balans mellan kostnader och intäkter. Marginaler för de svängningar som förkommer i konjunkturen och för framtidens utmaningar måste också finnas. Det är vidare viktigt att nämnder och styrelsen håller sig inom sin ram och därmed bidra till att kommunens övergripande finansiella mål kan nås. Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

14 5 Nyckeltal Antal invånare 31/ Utdebitering 21,67 21,67 21,67 21,33 22,33 22,33 22,33 22,33 Verksamhetens nettokostnad, mnkr Skatteintäkter och generella statsbidrag mnkr Nettokostnader inklusive finansnetto i % av totala skatteintäkter Resultat efter skatteintäkter och finansnetto mnkr Resultat efter skatteintäkter och finansnetto inklusive pensionsavsättningar mnkr 1 032, , , , , , , , , , , , , , , ,2 99,94 99,86 99,95 96,66 98,58 98,1 96,8 96,1 23,6 28,4 0,6 37,7 16,2 23,0 39,7 50,5 0,6 1,4 0,6 37,7 16,2 23,0 39,7 50,5 Eget kapital 297,3 298,8 299,4 336,7 352,9 412,9 452,7 503,2 Rörelsekapital 15,7-31,0-33,0-22,0-48,0-44,0-57,0-36,0 Personalkostnader mnkr Nettoinvesteringar, mnkr ,4 51,6 20,0 45,9 41,9 60,5 37,0 26,5 Externa utgifter Låneskuld kr/invånare Anläggningstillgångar kr/invånare Soliditet % 40,95 39,16 39,64 41,16 42,55 49,64 53,72 57,4 Antalet tillsvidareanställda per 1/ Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

15 6 Driftplan per nämnd Nämnd Budget 2012 Budget 2013 Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Revision Kommunledningsstab och kommunkontor Kultur- och fritidsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Arbetsmarknadsnämnd Socialnämnd Bergslagens miljö- och byggnämnd Räddningtjänst Summa nämnder Finansförvaltning finansförvaltning besparing övergripande organisation generell lokaleffektivisering effektivisering koncernen Resultat Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

16 7 Ramanpassning Ramanpassning TKR Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Totalt Övergripande ramanpassning Övergripande organsiation Generell lokaleffektivisering Finansiering effektivisering Kommunledningsstab och Kommunkontor Miljöstrateg Externa intäkter Lindesberg Arena Planering 50 Inköp 50 Personliga befattningar Marknadsföring Kompletteringstrafik 300 Bilpool 200 Måltidsenheten Bergslagens Kommunalteknik Kultur och Fritidsnämnd Minskad driftkostnad ishallar Minskning av antalet fotbollsplaner i Lindesbergs tätort och övergång till föreningsdrift av de kvarvarande planerna Minskat föreningsbidrag Övergång till föreningsdrift av ett antal idrottsanläggningar Samlokalisering av filialbibliotek och skolbiblioteket i Frövi Barn- och utbildningsnämnd Förskola Grundskola Lindeskolan Kulturskolan 950 Förvaltningen centralt Lokaler 150 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

17 Ramanpassning TKR Budget 2014 VP 2015 VP 2016 Arbetsmarknadsnämnden 800 Feriejobb 800 Socialnämnd Individ och Familj 420 Funktionsstöd 162 Vård och Omsorg Administrationen 450 Arbete pågår med förslag på besparing Bergslagens miljö- och byggnämnd Konsult stadsarkitekt 175 BMB gemensamt BMB Nämnden 50 Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

18 8 Ramförstärkning Verksamhet Behov totalt för kommunen Kommunledningsstab och Kommunkontor Arkiv IT-strateg (avvakta utredning) Digitala blanketter Nytt diariesystem Utbildning politiker 200 Licenskostnader IT-enheten Teknisk överföring servrar 450 Nerikes Brandkår, nya fördelningstal BKT, parkering Tallen BKT, Kyrkberget ( KS131029) 100 Landsbygdsutveckling (KS ) 500 Arbetsmarknadsåtgärder Kultur och Fritidsnämnd Föreningsbidrag, ungdomsverksamhet Barn och Utbildningsnämnd IT i undervisning Fortbildningsinsatser lärare Internationellt arbete GY Matematikundervisning Förskola,grundskola, lägre åldrar Kostnadsbudgetering måltid Kulturskolan, lägre åldrar (KS ) Ekologiska livsmedel och frukt, grundoch förskola (KS ) Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

19 Verksamhet Socialnämnd Nattbemanning äldreboenden Bemanning äldreboenden Tre sjukskötersketjänster utökning från 0,75 till 1,0 tjänstgöringsgrad Personligassistans, datorer Personal Lövsta och Björkbacken, 3 årsarbetare Ökade hyreskostnader dagligverksamhet Personlig assistans LASS personalkostnader Personlig assistans LSS Externa placeringar Bergslagens miljö- och byggnämnd Trafikenheten 1 årsarbetare Hälsoskydd 1 årsarbetare Arbetsmarknadsnämnd Arbetsmarknadsåtgärder Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)

20 9 Investeringsbudget Kommunstyrelsen Infrastrukturella satsningar och exploatering Kommunledningsstab och kommunkontor Köksinventarier Nytt diariesystem Exploatering (bullerplank) Tallen, förvärv av mark 400 Kultur och fritidsnämnd Lekplatser Bibliotek,digitalisering 300 Barn- och utbildningsnämnd Arbetsmarknadsnämnd 600 Möbler 100 Teknikcollege 500 Socialnämnd Bergslagens miljö- och byggnämnd 300 Inköp mätningsfordon 300 Bergslagens Kommunalteknik Trafikåtgärder 150 Mindre gatuombyggnationer 150 Ombyggnad av gator i samband med VA-omläggning Dagvatten centrala Lindesberg 300 GC-väg ihopbyggnad 500 Upprustning av gatuljusnät Föryngring av träd 200 Förnyelse av parkmöbler,urnor m.m Fellingsbro,omklädningspaviljong-omläggning asfalt inkl parkering Summa investeringar exklusive vatten och renhållning Kommunfullmäktige, Budget 2014 VP (42)