SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND

Transkript

1 Vi skärgårdsbor I detta nummer: Vad vill politikerna med skärgården i Sverige? Framtidens friluftsliv på vems villkor? SRF med på Landsbygdsriksdagen SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Vi Skärgårdsbor nr 2 september

2 Solnedgång i havet I år har vi haft en underbar sommar med mycket sol och många bad. Sommaren 2010 har varit en av de varmaste på länge i Sverige. Många har besökt den svenska skärgården och njutit av den när den är som bäst. En solnedgång vid havet och vågornas brus mot stränderna är inte så dumt! Vår svenska skärgård är omvittnad över hela världen. Människor som besöker Sverige på sommaren lovordar våra öar, kuster och den svenska allemansrätten. Att kunna röra sig fritt ute bland kobbar och skär och komma så nära naturen som man kan i Sverige är något helt unikt i världen. Ska vi få unga att satsa på att bo i skärgården så gäller det att det finns en framtidstro. Kommande generationer måste känna att här vill jag leva och här vill jag bo. För mig är det uppenbart att det finns ett antal frågor som måste lösas med hjälp av stat och kommun för att skärgården i framtiden ska vara attraktiv och möjlig att bo i året om men också för andra som vill komma ut och uppleva den fantastiska natur och kultur som skärgården är. Den 19 september är det val till kommun, region och riksdag i Sverige. Inför valet har Vi Skärgårdsbor ställt ett antal aktuella frågor till riksdagspartierna. Det har varit ett stort intresse från samtliga partier vilket vi tycker är mycket positivt. Alla har svarat och ni kan läsa svaren i detta nummer av Vi Skärgårdsbor. Vi tolkar detta så att det finns ett stort och genuint skärgårdsintresse från samtliga partier i riksdagen och ser fram emot ett givande samarbete under nästa mandatperiod. Frågorna vi ställt har vi valt ut ifrån att de just nu har stor aktualitet för oss och fordrar snara lösningar för att skärgården och dess befolkning ska kunna utvecklas och inte avvecklas. Vi vet att skärgården är attraktiv för många på sommaren. Denna årstid förknippas ofta med sköna dagar till sjöss, avslappnad tillvaro vid bryggor och stränder. Du behöver bara slå på TV:n så ser du klippor och hav och glada leende människor som njuter av livet. Härliga bilder som vi alla tycker om att se. Men för att uppnå detta måste det finnas människor i skärgården året runt. Skärgårdsbon älskar sin kust och sina öar minst lika mycket på vintern som på sommaren. Det jag vill förmedla till alla som läser detta nummer av Vi skärgårdsbor är att om vi har en skärgård som lever året om tjänar alla på det både de som bor i skärgården året om och alla som kommer ut och besöker oavsett om det är sommar eller vinter. Kjell Björkqvist, ordförande SRF Nr 2, september 2010 Tidningen producerad av Skärgårdarnas Riksförbund. Utkommer med fyra nummer per år. Ansvarig utgivare Kjell Björkqvist, ordf SRF Redaktion Eva Widlund Foto Om inte annat anges Eva Widlund Postadress Södra Vinön 112, Vinön Redaktionens e-postadress redaktionen@skargardarnasriksforbund.se Framsida Röder i Stockholms ytterskärgård. Foto: Kalle Nordstedt Förbundets e-postadress info@skargardarnasriksforbund.se Hemsida Produktion och tryck Linderoths Tryckeri, Vingåker 2010 ISSN SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND Rätt svar på fråga 8 i frågorna till politikerna: Hur kunde man förr i tiden bli ägare av en ö? EUROPEISKA UNIONEN 1. Man rodde runt ön och lämnade sedan två kalvskinn till landsfogden. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling: Europa investerar i landsbygdsområden 2 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

3 Konsten att hantera dagskassor och andra bankärenden och ändå hinna jobba Svensk Kassaservice har nu varit nedlagt i två och ett halvt år. För skärgårdens boende och besökare har detta inneburit att det blivit svårare att skaffa kontanter och att utföra bankärenden. Många av skärgårdens företag är små och många verksamheter har en kort högsäsong. Vi tar inte emot betalkort Avtalen för kortläsare för till exempel en liten kioskrörelse som har öppet bara några sommarmånader innebär en dryg kostnad. Många tvin gas sätta upp en liten skylt om att man inte tar emot betalkort och förlorar därmed kunder som inte har med sig kontanter. På vissa håll i övärlden finns möjligheter att ta ut mindre summor i butik medan den möjligheten saknas helt på andra öar. Dagskassorna Ett av de riktigt stora bekymren för företagen har varit att kunna deponera dagskassor på ett säkert och framför allt tidsmässigt hållbart sätt, tid som behöver användas för att få in de pengar som ska deponeras. En minst sagt knepig ekvation! För det är en av de stora skillnaderna mellan fastland och öar, att restiden kan vara så väldigt lång. Skärgårdarnas Riksförbund kontaktade under våren fem slumpvis utvalda öar utan fast bro eller färjförbindelse längst landets kuster för att höra hur företagen praktiskt hanterar dagskasseproblematiken. Bland de tillfrå STORHOLMENS FRUKT & GRÖNT Våra öppettider: Juni - augusti dagligen Mellan stängt p.g.a. bankärenden Välkomna! gade öarna fanns både storstadsnära öar och öar i glesbygdsskärgård, både öar med större åretruntdrivna turistanläggningar till öar där det bedrivs många småskaliga verksamheter framför allt öppna under högsäsong. Tidsåtgången för att med dessa öar som bas ta sig till en bank visade sig variera kraftigt, bland annat beroende på färdmedel och säsong. 2,5-10,5 tim för ett bankärende Snabbast restid bland företagen hade man på en ö där en resa för att göra bankärende tog 2,5 timme i anspråk sommartid med egen båt/bil då ön saknar reguljära förbindelser. På en annan av de kontaktade öarna tog samma ärende 10,5 timme att utföra vintertid och med reguljär trafik. Som jämförelse, för den som är mer van att färdas med bil, kan nämnas att om man tar E4:an norrut från Malmö så har man efter 2 timmar och 44 minuter hamnat i Jönköping och efter 10,5 så befinner man sig någonstans i höjd med Sundsvall. Försök i Stockholms skärgård En tillfällig lösning av dags kassehanteringen har varit en prioriterad fråga för det Regionala Skärgårdsrådet i Stockholm och i avvaktan på mer långsiktiga lösningar har man som företagare på femton öar i Stockholms skärgård under sommarens mest intensiva högsommarveckor kunnat lämna dagskassor sedan ett avtal tecknats med ett värde transportföretag. Finansierat har Länsstyrelsen i länet och Tillväxtverket gjort. Om det har varit en lyckad lösning för företagarna kommer utvärderingen under hösten att visa. Barbro Nordstedt Söderöra Vi Skärgårdsbor nr 2 september

4 SRF påverkar Snart är det val till riksdag, landsting och kommuner. Hela maktapparaten ruskas om och nya personer kommer att dyka upp som beslutsfattare. Den statliga apparaten kommer att få nya signaler och prioriteringar. Men skärgårdsbornas frågor brukar inte synas på dagordningarna i dessa tider. Det är inte lätt att vara lobbyist. SRF två uppgifter Lite förenklat kan man säga att Skärgårdarnas Riksförbund har två huvuduppgifter. Dels att stimulera och stödja arbetet i de regionala medlemsföreningarna. Där gäller det att kunna erbjuda utbyte av erfarenheter och kunskaper som kan stimulera utvecklingen i året runt levande skärgårdar. Den andra uppgiften är att informera och påverka nationella myndigheter och beslutsfattare. Det är lättare sagt än gjort. Visserligen är det offentliga samhället i stort sett organiserat efter ämnesområden, men våra frågor finns inte samlade någonstans. Vi måste därför upprepa vår variant på det politiska mantrat skola, vård och omsorg. För skärgårdarna heter det arbete, boende och service. Riksdagen Snart lägger sig röken efter riksdagsvalet och vi får veta vilken gruppering av partier som ska bilda regering och vilka som blir ledamöter av den nya riksdagen. Om vi börjar med ledamöterna, så kommer SRF att skriva till partierna och fråga vilka ledamöter som vill komma i närmare kontakt med oss och skärgårdsfrågorna. Vi brukar få totalt kanske 50 namn. Dessa ledamöter ska vi sedan under de kommande åren vårda och uppmuntra med smått och stort kring situationen i skärgårdarna. Vi är stolta över att kunna bilda ett nätverk kring skärgårdsfrågor i riksdagen. Några av namnen har säkert varit ledamöter den gångna perioden. Men vi vet att det kommer flera nya namn. Riksdagen arbetar med de olika frågorna i olika utskott. Dessa stämmer i stora drag med regeringens olika departement. Varje utskott har 17 ledamöter och är närmast en miniriksdag. Vi vet att vi kommer att kontakta hela utskott för vissa speciella frågor under perioden. Regeringen och regeringskansliet När riksdagen vartefter godkänner en ny regering är det inte bara ett antal ministrar som tillträder. Till varje departement finns dessutom politiskt tillsatta statssekreterare, sakkunniga, informatörer mm. Dessa personer får SRF kontakt med beroende på vilka frågor vi arbetar med. Det speciella efter ett val är att det kommer in nya personer på många ställen. Vi är vana vid att få börja från början och förklara hur det är att leva och arbeta i skärgårdarna. Men oftast har vi kontakt med den ordinarie personalen i regeringskansliet. De som inte är politiskt tillsatta. De hjälper regeringen med att ta fram underlag och förslag till olika regeringsbeslut och utreda olika frågor. Ett viktigt led i detta är arbetet med offentliga utredningar. SRF får ofta olika utredningar och förslag på remiss. Man vill höra våra åsikter om olika förslag. Vi har även ombetts att ingå i vissa utredningar och leverera underlag för deras arbete. Skärgårdsfrågorna flyttas ibland Men även i regeringskansliet sker större förändringar då och då. Längre tillbaka låg ansvaret för resurser och utredningar kring många av våra viktiga frågor på Jordbruksdepartementet. Sedan flyttade regionalpolitiken, där vi hör hemma, till Arbetsmarknadsdepartementet och efter ytterligare några år till Näringsdepartementet där vi hör hemma idag, under rubriken regional tillväxt. SRF får också genom Näringsdepartement ett årligt anslag för vårt arbete. En stor del av finansieringen av olika initiativ för skärgården kommer från det så kallade Landsbygdsprogrammet och det hör hemma på Jordbruksdepartementet. Närings- och Jordbruksdepartementen samordnar sina insatser. Vi får se hur det blir i höst. Hur departementen kommer att se ut och vilka personer som sitter där. Det vi vet säkert är att vi kommer att ha många kontakter med regeringens stora kansli. De statliga verken Rent praktiskt är mycket av genomförandet av regeringens beslut och löpande verksamhet lagt på ett stort 4 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

5 antal statliga myndigheter. Uppgifterna blir allt fler och vi har alltid haft behov av en myndighet som följer den samlade effekten för skärgårdarna av olika åtgärder i samhället. Vi hade under många år en utmärkt sådan i Glesbygdsverket. Det var en kunskapsmyndighet som följde utvecklingen i glesbygd, landsbygd och skärgård. Sättet att arbeta blev lite annorlunda och ibland kritiserades GBV för att alltför mycket vara landsbygdens advokat. Det blev till och med en debatt om att vissa myndigheter var obekväma. Det är många myndigheter vi har kontakt med. Några exempel. Jordbruksverket som även ansvarar för Landsbygdsprogrammet. Där är SRF även invald i dess Övervakningskommitté. Vi samarbetar med Leadergrupperna och vi har vårt nätverk Skärgårdsbönder. Naturvårdsverket med ansvar för riksdagens miljömål: Hav i balans samt levande kust och skärgård. Vi ingår även i deras Havsmiljöråd. Fiskeriverket, med ansvar för Fiskefonden och dess initiativ, Fiskeområden. Riksantikvarieämbetet med initiativ kring entreprenörskap i kulturvården. Tillväxtverket med uppgiften att stärka regional utveckling och underlätta företagande. Tillväxtanalys är myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser. Här finns mycket kunskaper och basfakta om skärgårdarna. Förändringar Vi måste hela tiden följa de förändringar som sker bland myndigheterna. Glesbygdsverket gick upp i de nya och större Tillväxtverket och Tillväxtanalys. Havsmiljöfrågorna ska bilda egen myndighet med delar av Naturvårdsverket och Fiskeriverket. Vägverket med Färjerederiet ombildas i nya Trafikverket. Myndigheten för skolutveckling som vi samarbetade med kring skärgårdsskolor finns idag inom Skolverket osv. Det viktiga för oss är att bevaka att våra frågor inte hamnar mellan stolarna utan att de hänger med in i de nya myndigheterna på ett bra sätt. Ibland kan initiativ komma genom regeringsuppdrag, ibland tar myndigheten själv upp frågor. Nationellt skärgårdsforum Det är ofta svårt att överblicka var våra frågor hamnar. Vi var därför mycket glada när Glesbygdsverket lyssnade på oss och instiftade ett nationellt skärgårdsforum. Där träffas olika myndigheter och informerar varandra om vilka utredningar och uppdrag som är på gång med bäring på skärgårdarna. Detta utmärkta forum skall nu fortsätta under Tillväxtverkets ledning. Andra organisationer Många gånger är det både klokt och naturligt att samarbeta med andra organisationer för att göra rösten hörd. Mycket nära oss står organisationen Hela Sverige Ska Leva. Här kan vi utveckla samarbetet i kontakterna med myndigheterna och politikerna. För speciella frågor som t.ex. kring fastighetsskatten har vi samverkat med Villaägarna och Skattebetalarnas förening. I vissa fiskefrågor med Yrkesfiskarna. Även ett antal skärgårdskommuner träffas för att utbyta erfarenheter av gemensamt intresse. Då har även SRF bjudits in. Det blir aldrig färdigt Det finns alltså många vägar att utnyttja för att hela tiden förbättra förutsättningarna för en året runt levande skärgård. Detta arbete blir aldrig färdigt. Det ligger i sakens natur. Vi kommer alltid att möta nya ansikten i korridorerna. Vi behöver hela tiden hålla öron och ögon öppna och vässa våra argument. Bengt Almkvist förbundssekreterare Vi Skärgårdsbor nr 2 september

6 Vad vill politikerna med skärgården? Inför årets val ställde vi några frågor till de politiska partierna i riksdagen. Vi valde frågor som just nu har stor aktualitet och fordrar snara lösningar för att skärgården och dess fasta befolkning ska ges möjligheter att utvecklas och inte avvecklas. Joel Nordstedt Fiske och jakt Sedan urminnes tider när skärgårdarna befolkades har fiske och jakt varit viktiga näringar. Sedan ett antal år har sälstammen ökat enormt och sälen hotar yrkesfisket men även husbehovs- och fritidsfisket. Nu har även skarvens stora utbredning i skärgården blivit ett stort hot mot fisket. Båda dessa hot minskar möjligheterna till inkomster för stora delar av skärgårdsbefolkningen. Vad vill Ert parti göra för att få stopp på denna utveckling Fisket måste bli uthålligt. Det måste förändras från storskaligt havsfiske där stora fartyg dammsuger havet till kustnära fiske med miljöanpassade fiskemetoder. Vänsterpartiet vill slå vakt om det småskaliga fisket och avsätta en del av fiskekvoten till detta. Länsstyrelserna kan besluta om skyddsjakt på skarv. Naturvårdsverket har 2010 gett tillstånd till skyddsjakt på 245 gråsälar och en ökning av jakt på knubbsäl från 50 till 90 djur. Jakten motiveras med att sälar trasar sönder fiskeredskap och äter upp fisken. Jakten på skarv och säl måste kontinuerligt anpassas efter stammarnas storlek. Centerpartiet vill därför att den skyddsjakt som Naturvårdsverket beslutade om i april 2010 ska fortsätta. Sälen är en jaktlig resurs och tillvaratagandet av kött, sälskinn och sälolja är en gammal och värdefull nordisk kulturtradition som bör värnas. Utbredningen av skarv ställer på många håll till stora problem. Både i insjöar och i kustbandet. Exemplen är många på där skarven slagit ut fiskbestånd såväl som djur- och växtliv på platser där kolonierna funnits. Jakt på skarv är därför nödvändig. Centerpartiet vill att Kalmarmodellen införs i hela landet för skyddsjakt på skarv. Modellen innebär att jakt tillåts under perioder både före och efter häckning liksom prickning av ägg. Vi vill direkt stryka storskarven från EU:s lista över hotade fågelarter. Sedan vill vi göra en noggrannare inventering av både säl och storskarv för att se över behoven av förändringar i skyddsjakten. Naturvårdsverkets inventering från 2008 innehåller också andra förslag som är värda att studera närmare. Vi är eniga i regeringen om att den ökande populationen av skarv måste mötas med nya åtgärder. Därför kommer vi att ge ansvariga myndigheter i uppdrag att föreslå en långsiktig plan för hur skarvbestånden i olika områden ska få utvecklas. Det är viktigt att hitta en balans mellan biologisk mångfald och en levande ekonomiskt bärkraftig kust och skärgård. Vi vill ge ersättning för sälskador och för inköp av sälsäker fiskeutrustning. Även när det gäller skarven bör nya fiskeredskap och fiskemetoder utvecklas så att människor och djur kan leva tillsammans i skärgården. Ibland är jakt en akut åtgärd för problem med skador från en djurpopulation, men i långa loppet är det bra om olika predatorer gynnas, en balans eftersträvas, såsom att havsörnen håller undan skarv. Centerpartiet vill att hållbar fiskeodling ska utvecklas och uppmuntras likaså det kustnära och småskaliga fiskeföretagandet. Vi vill också att besluten angående jaktfrågor ska tas nära dem som berörs. Sälar är ett problem genom att de orsakar skador på redskap och fångst. Det pågår arbete med att ta fram sälsäkra redskap. Än så länge sker det dock med begränsad framgång vad gäller de för kustfisket så viktiga rörliga fiskeredskapen. Viktigt är också att få fram mer artselektiva fångstredskap. Skarvpopulationernas storlek måste begränsas, bland annat genom jakt. EU:s regler behöver anpassas så att de bättre svarar mot de rådande förhållandena. Frågan om jakt på skarv bör därför tas upp i samband med att EU:s art- och habitatdirektiv ses över. Det finns alltså ett behov av mer kraftfulla åtgärder gentemot säl och skarv. Enligt Kristdemokraterna skall säl- och skarvbestånden regleras genom ansvarsfull viltförvaltning utifrån jaktetiska principer Kustfiskets problem med säl ökar trots insatser för att utveckla skadeförebyggande medel och metoder för att hindra sälarnas angrepp skall bestånden hållas på en sådan nivå att skadorna för fisket sänks och med tydliga regler i form av tider och andra villkor. Därigenom Hyresbostäder på Sydkoster på redskap och fångst, samt möjligheten att bedriva begränsad jakt. till en acceptabel nivå. 6 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

7 Bland annat så ger vi 20 miljoner i viltskadeersättningar. Regeringens förstärkning kommer används för att täcka skador orsakade av säl för att förbättra fortsättningarna för det småskaliga kustfisket i Östersjön. Det småskaliga fisket är både skonsamt för miljön och bidrar till en levande landsbygd genom att ge underlag för service och handel. Vi arbetar för att skarven inte skall finnas med bland de mest skyddsvärda fåglarna eftersom de numera finns i sådant antal att detta skydd är obefogat. Vi vill inrätta jakttid för skarvarna som med annat vilt i Sverige där återväxten är säkrad. När det gäller sälen finns det redan skyddsjakt som dock inte används fullt ut. Vi vet att skarven kan inverka negativt på fiskebeståndet samt vara lokalt omfattande. Det är upp till varje län att bestämma detta. Länsstyrelsen i bl.a. Stockholms län ger tillstånd till viss skyddsjakt på skarv i Östersjön. På utpekade platser och under begränsad tid får ingrepp mot skarvägg ske för att förhindra att dessa kläcks. Skälet till skyddsjakten är att förebygga skador för fisket. Skarvens inverkan på fiskebeståndet kan lokalt vara omfattande. Minst ett ägg ska alltid lämnas oprickat/obehandlat. I bon med redan kläckta skarvar får inga ägg olieras eller behandlas. Ingrepp på skarvägg får endast göras av särskilt utpekade personer. Joel Nordstedt Bostäder Fastighetspriserna rusar i höjden. Det blir allt svårare för unga familjer att skaffa en bostad i skärgården. Kostnadsläget för bostäder är en överlevnadsfråga för skärgården. Villapriser i många av landets skärgårdar stiger stadigt år från år. Fastighetsavgift/ skatt och förmögenhetskatt hänger ihop och är tillsammans en stor kostnad i boendet, särskilt i skärgården. Konkurrensen med fritidsboende i skärgården trissar upp taxeringsvärdena. Det fortfarande existerande taxeringsvärdet är ett stort problem när man vill ha förutsägbara och trygga förhållanden för boendet. Vill Ert parti medverka till att bostadsbyggandet med olika upplåtelseformer ökar i skärgården för åretruntboende genom fördelaktiga lån och enklare regler? Vänsterpartiets satsning på att bygga hyresrätter med investeringsstöd. 4 miljarder de närmsta 3 åren - kan bidra till att det blir mer blandade upplåtelseformer i skärgårdskommunerna också. Några speciella regeländringar för dem föreslår vi dock inte. Möjligheterna att klara ett högt bostadsbyggande är beroende av den ekonomiska utvecklingen samt insatser från kommunerna. För att stimulera ökad nyproduktion vill vi införa ett verkningsfullt statligt investeringsstöd för miljövändliga hyresrätter. Det handlar även om att underlätta för plan- och byggprocessen, skärpa kommunernas bostadsförsörjningsansvar och öka tillsynen. Det är också viktigt att balansera olika regler, till exempel strandskyddet, mot vikten och betydelsen av en levande skärgård. Ja, för att stimulera ökad nyproduktion vill vi införa ett statligt investeringsstöd på 500 respektive 900 miljoner kronor under 2011 och 2012 för nya energisnåla hyresrätter. Detta bidrag kommer även skärgården till del. Ja! Men att återinföra statliga investeringsbidrag och subventioner är en dålig lösning. Sådana åtgärder har historiskt visat sig vara prisdrivande och ineffektiva. Vi tror istället på robusta och långsiktiga regelverk för mer och billigare byggande. Centerpartiet vill att det byggs fler hyresrätter i skärgården, genom att göra alla boendeformer lönsamma att bygga. Det kan ske genom exempelvis lägre skatter och enklare regler. Det finns exempel på bra samverkanslösningar mellan byggherrar och det lokala samhället, där man upplåtit byggrätter för kommersiell försäljning villkorade med kvoter för fast boende. Det är viktigt att bevara skärgårdssamhällen men utveckling är nödvändig. Ett livskraftigt näringsliv är den bästa förutsättningen för en skärgård som är attraktiv för både boende och besökare året om. Långsiktiga spelregler är avgörande för att företag och privatpersoner ska investera i bostadsbyggande. Vi har förenklat plan- och byggprocessen och har även permanentat ROT-avdraget, vilket underlättar t.ex. för den som vill bygga om ett mindre hus till permanentboende. Markägares inställning i skärgården är givetvis också av stor betydelse, och här kan lokala förändringar ge nya möjligheter. Exempelvis i Stockholms skärgård har markområden frigjorts när försvaret har avvecklat verksamheter, och Folkpartiet i Stockholms län anser att dessa bör kunna användas bland annat för nya permanentboenden där detta är lämpligt. Det behövs olika bostadspolitiska åtgärder för att öka möjligheterna till kvarboende i skärgården. Kristdemokraterna har under hårt motstånd drivit igenom ett avskaffande av fastighetsskatten. Vi vill nu gå vidare och helt slopa taxeringsvärdena. För Moderaterna är det viktigt med en levande skärgård, därför är det viktigt att vi ser till att det inte införs någon fastighetsskatt igen. Vi kommer inte att medverka till fördelaktiga lån eller enklare regler. Vi Skärgårdsbor nr 2 september

8 Vill Ert parti avskaffa fastighetstaxeringen så att den inte kan återuppstå i någon framtida fastighetsavgift/skatt? Vänsterpartiet vill behålla taxeringssystemet och återinföra en fastighetsskatt i princip som den tidigare men med tre tydliga förbättringar. De som har de dyraste villorna med ett marknadsvärde över cirka 6 miljoner får höjd skatt. Begränsningsregeln utvidgas så att fler med små inkomster får sänkt fastighetsskatt. Fastighetsskatten för hyresfastigheter och bostadsrättsföreningar sänks. Den borgerliga regeringen har infört en fastighetsavgift som vi tänker behålla. Taxeringssystemet ska finnas kvar bland annat för att skydda de villaägare vars hus inte stigit så mycket i värde. Nej men vi vill ha en begränsningsregel så att skatten inte drabbar människor med låga inkomster. Centerpartiet och Alliansregeringen har slopat fastighetsskatten och infört en kommunal avgift på 0,75 % av taxeringsvärdet med ett indexerat maxtak på kr/år samt räntebeläggning av uppskovsbelopp med maxtak på 1,45 mkr och med en kapitalvinstbeskattning på 22 %. Vi vill inte ha den gamla modellen tillbaka! Vi vill att detta utreds. För oss är det mycket viktigt att den gamla fastighetsskatten inte kommer tillbaka i någon form. Svar: Ja Vi kommer att undersöka möjligheterna att utreda ett avskaffande av fastighetsavgift/ skatten. Vill Ert parti medverka till att förmögenhetsskatten inte återinförs? Vänsterpartiet vill återinföra för mögenhetsskatten. De som tidigare betalade förmögenhetsskatt tillhörde de övre inkomstskikten. Skatten kan dock utformas annorlunda för att ge en stabilare skattebas och upplevas som mer rättvis. Skattesatsen sätts till 1,5 procent, men tillgångar i form av fastigheter tas upp till 0,75 procent. Fribeloppen bör vara 1,5 miljoner kronor respektive 3 miljoner kronor för ensamstående respektive sammanboende. Ja. Vi vill inte återinföra en av de mest godtyckliga och orättvisa skatterna i Sverige. Självklart ska ingen behöva ta lån eller tvingas gå från hus och hem på grund av en skatt. Det var därför vi tog bort den och vill inte ha den tillbaka. Ja. Vi är stolta över att förmögenhetsskatten straffskatten på sparande och riskkapital nu är borta. Vi tänker inte återinföra förmögenhetsskatten i dess tidigare form. Däremot finns det ett behov av att de med stora förmögenheter bidrar mer. Därför vill vi i dialog med näringslivet utreda hur skatten på förmögna kan öka. Kristdemokraterna motsätter sig bestämt ett återinförande av förmögenhetsskatten. Svar: Ja! Nej, men vi vill utforma skatterna på ett nytt sätt som inte medför de negativa effekterna som den tidigare skatten hade. Service/näringsliv Att i skärgården, efter nedläggningen av Svensk Kassaservice, lämna en dagskassa eller att utföra ett enskilt kassaärende kan ta betydande tid i anspråk. Samma gäller för att hämta rek eller paket på postens utlämningsställe. Det som ser nära ut fågelvägen på sjökortet kan i realiteten innebära många timmars resande med olika fordonsslag. På många håll i vår övärld kan t ex företagare som behöver lämna en dagskassa behöva resa tre till elva timmar tur och retur. Det handlar om både säkerhet i förvaring och transport av dagskassorna, samt företagarens möjlighet att göra sig fri under bästa högsäsong för att uppsöka ett insättningsställe. Kaarina Forefält 8 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

9 Vad har Ert parti för lösning för att få till en godtagbar betalservice för enskilda och företag i skärgården? De stora nedskärningarna av servicen i Försäkringskassan, Skatteverket och Arbetsförmed lingen och nedläggningen av Svensk Kassaservice har i hög grad drabbat landsbygdens tre miljoner invånare. Regeringen har via bolagsbildning gjort företagsekonomin viktigare än huvudmålet? Bra service till alla medborgare. Alla delar av landet ska ha likvärdiga förutsättningar för människor att bo, verka och utvecklas. När nu Svensk Kassaservice lagts ner måste man diskutera hur t ex småföretagarens kassahantering i glesbygd ska organiseras. Genom en genomtänkt utbyggnad av IT-service, se svar på fråga sju, säkras en grundläggande lösning för betalservice. Men för de personer och tillfällen då inte IT-lösningar är möjliga krävs en betalningsorganisation som även täcker kommersiellt olönsamma delar. För att ge förutsättningar för en grundläggande servicenivå med såväl drivmedel som mat och offentlig service vill vi se över möjligheterna till att stärka och hitta samarbetsformer mellan den kommersiella och offentliga servicen som ger en ökad tillgänglighet. I vårt gemensamma rödgröna budgetförslag föreslår vi dessutom ett särskilt stöd om 50 miljoner kronor per år för att trygga tillgängligheten till viss grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd. Vi har avsatt 50 mkr i den gemensamma rödgröna vårbudgeten för att öka servicen i glesbygd. Centerpartiet kräver att en grundläggande samhällsservice ska garanteras i skärgården, bland annat genom en förbättrad post- och betalservice. Vi har bland annat tagit initiativ till en statlig utredning om hur den lokala samhällsservicen ska kunna utvecklas genom bättre samverkan mellan olika parter. Detta är extra viktigt när det tar tid att ta sig till närmaste större samhälle, t.ex. i skärgården. Just nu tittar vi på hur vi går vidare med utredningens förslag. Posten har ålagts att tillhandahålla de samhällsomfattande tjänsterna på post- och kassaområdet, inbegripet betalservice. Vi anser därför att Posten ska finnas överallt och utföra den samhällsservice som man som medborgare har rätt att kräva. Vi vill se över möjligheterna att ge posten eller annan fler samhälliga uppdrag som gör att de fortsatt kan finnas kvar även utanför tätorterna. Idag har lantbrevbärarna uppgiften att leverera brev, paket och sälja frimärken - allt som har med posthantering att göra. Det finns 2500 lantbrevbärarlinjer i landet, men samtidigt har antalet skickade försändelser de senaste tio åren minskat med cirka 1,25 procent varje år. Förra året skickade svenskarna drygt 2,9 miljarder brev, vilket är en minskning med hela 7 procent jämfört med På vissa platser kör man inte längre ut posten till alla utan den lämnas istället i postboxar för ett antal familjer som man själva får distribuera. Görs ingenting finns det risk för ytterligare neddragning av servicen. Vi vill se över ifall lantbrevbärarservicen skulle kunna utvecklas så att fler exempelvis kan få tillgång till betaltjänster och andra samhällstjänster. Exempelvis skulle posten i ökad utsträckning kunna distribuera läkemedel eller livsmedel till boende på landsbygden. Flera sysslor många regler Företagare i skärgårdarna kan i de flesta fall inte leva på bara en inkomstkälla. Man måste syssla med flera. Var och en av dessa omgärdas av olika regler och förordningar. Det är allt svårare för skärgårdsföretagare med flera verksamheter att hålla sig fullt informerad om alla dessa regler. Vad kan Ert parti göra för att underlätta regelverket för företagarna i skärgården? De små- och medelstora företagen står för en stor del av tillväxten i Sverige Att skaffa tillräcklig finansiering är ett stort problem för många småföretag främst under starten. Vänsterpartiet vill införa olika typer av stöd och lån direkt från staten men även genom Kreditgarantiföreningar och Industriella UtvecklingsCentra. Vänsterpartiet vill sänka socialavgifterna för soloföretag vid nyanställning. För mindre företag vill vi också sänka arbetsgivaravgiften. Även egenavgiften för enskilda näringsidkare och handelsbolag bör minska. Företag med upp till 10 anställda ska slippa sjuklöneansvaret. Många småföretag upplever de byråkratiska reglerna som betungande. Vänsterpartiet vill prova ett schablonsystem med enkla och klara regler för företag med högst 5-6 anställda i några branscher. Besöksnäringen är präglad av små företag som skapar många arbetstillfällen. Vänsterpartiet vill stödja näringen genom medel till marknadsföringsinsatser. Vi Skärgårdsbor nr 2 september Foto: RoseMarie

10 Behovet av förenklingar är stort. Den borgerliga regeringen lovade 2006 att minska företagens administrativa kostnader för samtliga statliga regelverk med minst 25 procent. Enligt Regelrådet, som har till uppgift att bland annat följa utvecklingen inom regelförenklingsområdet, har detta inte skett. Regelrådets årsrapport för 2009 påvisar brister i regeringens regelförenklingsarbete. Vi vill öka takten i regelförenklingsarbetet, bland att genom kraftfulla åtgärder för att samordna och effektivisera de olika statliga myndigheternas arbete. Vi vill även pröva idén med ett riskkapitalavdrag för dem som investerar i ett nystartat företag. Vi har varit med om att sätta upp målet om att minska regelbördan med 25% för företagen i Sverige och är därför besvikna på regeringen som inte lyckats minska regelbördan med mer än 7 % under mandatperioden. Vi kommer att fortsätta arbetet med att minska regelbördan på statlig nivå men även se till att kommunerna minskar sina regelverk. Vi vill också införa ett regelkravsregister, vilket innebär att man inte ska behöva redovisa samma uppgifter till flera olika myndigheter. Centerpartiet och näringsminister Maud Olofsson har under mandatperioden drivit igenom 172 regelförenklingar för företagare. Vi söker mandat att fortsätta. Skärgårdens företagare och anställda dignar under många och komplicerade regler från stat och kommuner. Regelverken slår särskilt hårt mot skärgården, då det är långa transportavstånd och många företag är säsongsdrivna, småskaliga och med olika inriktning beroende på årstid. Byråkratin slår tredubbelt hårt mot en småföretagare som lever på tre olika företag. Därför måste alla regler nationella, regionala och kommunala utformas så enkelt som möjligt och anpassas till skärgårdens villkor där det är möjligt. Även kommunerna måste förenkla regler. Det finns idag olika medvetenhet i olika kommuner om villkoren för företagandet i skärgården. Det är angeläget att fraktstödet bevaras för t.ex. livsmedelsbutikers mattransporter. Att fortsätta hålla hög takt i arbetet med regelförenklingar. Nu slopas t.ex. revisionsplikten för mindre aktiebolag. Folkpartiet vill också att stat och myndigheter arbetar med principen en väg in en företagare ska kunna lämna uppgifter till en myndighetskontakt i stället för att lägga ner tid på att skicka samma uppgifter till många olika instanser. Regelkrånglet bör fortsätta att minska, vilket Kristdemokraterna arbetar för i regeringen. Under alliansregeringens tid har regelbördan börjat minska för första gången, med drygt 7 procent, men det är långt kvar till vårt mål om att minska regelkrånglet med 25 procent. Reglerna för säsongsarbete och deltidsarbete måste vara flexibla Det har redan gjorts en del men inte tillräckligt för att underlätta för de riktigt små företagen. All form av regelförenkling för egenföretagare måste tas till vara och då speciellt vid småskalig livsmedelsproduktion m.m. Bredband Riksdagen har i vår fattat beslutet att Sverige skall ha bredband i världsklass. Alla hushåll och företag bör ha goda möjligheter att använda sig av elektroniska samhällstjänster och service via bredband. På många ställen runt om i landet kommer marknaden att se till att allt fler hushåll och företag får denna möjlighet. Skärgården är som alla andra av stort behov för både enskilda och företag av bredband. Vilken lösning har Ert parti för att alla hushåll, även de i glesbygdsskärgården, skall få ett fungerande bredband? Många hushåll och företag saknar fortfarande tillgång till bredband, inte minst i glesbygd. Vi vill motverka den s k digitala klyftan och föreslår ett stöd om 50 miljoner för att öka tillgängligheten till Internet för fler. Svar: hushåll och företag saknar alltjämt tillgång till bredbandsuppkoppling och ytterligare att antal har endast uppkoppling via det fasta kopparnätet. Regeringen har på två år bromsat utvecklingen genom att ta bort bredbandsstödet till kom- munerna från år Den statliga utredningen Bredband till hela landet, som lämnade sitt slutbetänkande under våren 2008, menade att det åter bör införas ett statligt bredbandsstöd till kommunerna. Regeringen har dock fram till alldeles nyligen lämnat utredningen utan åtgärder. Det bredbandsstöd som regeringen nu föreslår är mycket välkommet, men det är obegripligt varför det skulle ta två år att komma till handling. 10 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

11 Vi vill med tanke på den snabba utvecklingen på IT-området driva en mer framåtblickande bredbandspolitik. En tydlig och långsiktig nationell målsättning måste tas fram vad gäller tillgången till bredbandsinfrastruktur och med en tydlighet om såväl ambitionsnivån som inriktningen av de framtida satsningarna. Ett helhetsgrepp måste också tas när det gäller kommunernas roll i arbetet med att förbättra tillgången till bredband. Vi har avsatt 50 Mkr i vår gemensamma rödgröna vårbudgetmotionen för att underlätta för bredbandsutbyggnad i glesbygd som skärgårdsområden. Vi vill utreda om en ny teknik som bredband via satellit eller radiosystem kan sänka kostnader och skynda på bredbandsutbyggnaden i glesbygd. bli kommersiellt intressanta inom överskådlig tid. Vi föreslår att en operatörsfinansierad fond införs för att finansiera IT-investeringar i områden där detta ej kan ske på kommersiella villkor. Alliansregeringen arbetar nu ambitiöst med att få bredbandskapacitet till flertalet hushåll i Sverige vilket vi ser som en förutsättning inte minst för de många små företagens möjlighet till att kunna sköta sin kontakt med kunder och leverantörer. Vårt övergripande mål är därför att hela Sverige ska ha bredband i världsklass. En hög användning av IT och Internet är bra för Sverige både vad gäller tillväxt, konkurrenskraft och innovationsförmåga. Det hjälper också till att möta utmaningar i form av en ökad globalisering, klimatförändringar och en åldrande befolkning i ett glesbebyggt land. Tillgången till IT-kommunikation är helt avgörande för att skärgården ska utvecklas och en förutsättning för företagande och arbete i hela skärgården. Därför är det viktigt att vi slår vakt om att bredbandsutbyggnaden kan fortsätta med offentligt stöd. Alla i hela landet ska kunna ta del av Internets möjligheter. Centerpartiet har i regeringen beslutat att avsätta 250 miljoner kronor under åren för mer bredband på landsbygden inom regeringens s.k. Landsbygdsprogram. Vi anser också att operatörer ska leva upp till åtaganden om kapacitet i näten och täckning i hela landet. Och till sist... Här kommer en klurig skärgårdsfråga från våra vänner i Luleå skärgård som några av politikerna svarade på. Vad tror du själv? Svaret finns på sid 2 Hur kunde man förr i tiden bli ägare till en ö? Alliansen har lagt fram, och fått stöd av riksdagen för målet att alla ska ha bredband. Vi har inom landsbygds programmet avsatt 250 miljoner om året för fortsatt utbyggnad av ett stomnät, som ska göra det möjligt att till rimliga villkor ansluta även de sista områdena i Sverige till bredbandsförbindelser. Vi har också finansierat samordnad kanalisation, det vill säga tomma rör för IT-infrastruktur, vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur, med 75 miljoner kronor per år. Därigenom under lättar vi för marknadens aktörer utan att stödja vare sig särskilda företag eller specifika tekniker. Tack vare frigjorda frekvenser i samband med digitaliseringen av tv-signalerna finns det numera lediga frekvenser med särskilt goda egenskaper för mobilt bredband. Detta är av särskild vikt för områden som av olika skäl kan vara svårtillgängliga, till exempel i skärgården. Boende och företag i glesbefolkade delar av landet ska ha möjligheter liknande de som finns i tätbefolkade områden. Detta kräver riktade insatser. Det handlar om att stimulera de drivkrafter som finns, stödja det engagemang och den kompetens som finns hos enskilda, företag, lokala organisationer och kommuner att få tillgång till bredband. Alliansregeringen genomför därför sats ningar på infrastruktur för bredband omfattande 625 miljoner under perioden , bl.a. inom ramen för Landsbygdsprogrammet. Vi ser dock att ytterligare åtgärder behöver vidtas och att en tydlig ambitionshöjning behöver göras vad gäller den lägsta acceptabla överföringskapaciteten. Inte minst för skärgårdens utveckling behövs också en höjd målsättning närmare i tid för den nivå på kapa citeten för elektroniska kommunikationer som ska vara tillgänglig för alla medborgare. IT-infrastrukturen bör främst byggas ut genom marknadsmekanismer. Men det finns områden som inte kommer att 1. Man rodde runt ön och lämnade sedan två kalvskinn till landsfogden. x. Man tog en sten från varje väderstreck på ön och lämnade dessa samt två fjärdingar saltströmming till landsfogden. 2. Man ringbarkade en björk eller al i varje väderstreck på ön och lämnade sedan nävret tillsammans med två korgar lingon till landsfogden. Här ska villigt erkännas att Centerpartiet förefaller vara splittrat in denna viktiga fråga. Efter en grundlig debatt och en del efterfrågningar har två falanger utkristalliserats. Å ena sidan Skärgårdslandstingsrådet i Stockholms läns landsting, Gustav Andersson som förordar alternativ 1, av det skäl att kalvskinn låter dyrare än både strömming och lingon. Mot honom står en enad front på Centerpartiets riksdagskansli som vill hävda att kustsamhällena i Luleå befolkades medelst lingon och ringbarkning. Det var en knepig fråga! Folkpartiet ger ingen gissning, men jag själv (Martin Andreasson på riksdagskansliet) chansar på att man rodde runt ön. Alltså alternativ 1. Vet ej, men vi gissar på 2. Man ringbarkade en björk eller al i varje väderstreck på ön och lämnade sedan nävret tillsammans med två korgar lingon till landsfogden. Nya Moderaterna Vi tror att svar x är sant. Man tog en sten från varje väderstreck på ön och lämnade dessa samt två fjärdingar saltströmming till landsfogden. Vi Skärgårdsbor nr 2 september

12 Skärgårds Leader Ett projekt kring centrala skärgårdsfrågor Projektet Skärgårds Leader har kommit till för att stimulera utveckling och tillväxt i alla landets skärgårdar. Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, har tagit initiativet till ett flerårigt nationellt samarbetsprojekt, där sexton Leaderområden, som har skärgårdar och bebodda öar utan fast landförbindelse i sina områden, utgör utgångspunkten för samverkan. Avsikten med Skärgårds Leader är att öka utbytet av kunskaper och erfarenheter mellan landets skärgårdsbor kring olika centrala frågor med tyngdpunkt på frågor kring arbete, boende, service och miljö. Bakgrunden till projektet är att land ets glesbygdsområden och landets skärgårdar har bland annat det gemensamt att befolkningen ofta inte är tillräckligt stor för att klara en lokal service på traditionellt vis. Skär gårds Leader skall ses som ett tillskott utöver de insatser som redan sker i Leaderområdena och skall kunna tillföra ytterligare något nytt till varje område. Projektet pågår mellan Skärgårdsmöte på temat kommunikation Så gott som samtliga inbjudna Leaderområden var representerade när projektet Skärgårds Leader höll sitt första Skärgårdsmöte. Temat på mötet var kommunikation och hölls på Visingsö den maj Öbefolkningen lever ofta sist på linjen när det gäller tillgång till offentlig och kommersiell service. Det som i dag ses som utveckling i samhället i stort drabbar ofta glesbygd och landsbygd på ett negativt sätt. Konsekvensen är ofta avveckling av tjänster som tidigare har fungerat tillfredsställande. Under helgen diskuterades frågor kring bredband, telefoni, post och transporter. 12 Från Hanö och Hven i söder till skärgården norr om Piteå kom deltagarna på det första Skärgårdsmötet på Visingsö. Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

13 Bredband, telefoni och post Första dagen ägnades åt bredband, telefoni och post. På ett tidigt stadium kunde vi konstatera att samhällsservicen ser olika ut beroende på var man bor. Inför mötet togs kontakter med PTS, Post och Tele Styrelsen för att om möjligt räta ut några av frågetecknen. När det gäller telefoni och bredband svarade de följande. v Rätten till telefoni omfattar endast telefoni till din fasta bostad eller ditt företag. Den gäller inte fritidshus eller tillfälliga bostäder. v Lagen om elektronisk kommunikation är teknikneutral. Du kan därför inte kräva att få fast telefoni genom ett vanligt telefonjack. Ibland kan det vara så att mobiltelefoni är en bättre lösning, både för dig och för telebolaget. v Priset du betalar för att ansluta dig till telenätet ska vara överkomligt. Det innebär att den taxa för att ansluta hem i tätbebyggda områden inte automatiskt gäller för dig som bor långt ifrån närmaste anslutningsställe. v I dag har alla svenskar rätt till en anslutning till Internet på minst 20 kbit per sekund. PTS har föreslagit för regeringen att denna miniminivå bör höjas till 2 Mbit per sekund, så att alla svenskar kan använda samhällsviktiga tjänster på Internet. Regeringen utreder nu frågan och har uttalat sig om att det finns skäl att höja till 1 Mbit per sekund. Några dagar innan Skärgårdsmötet fattade Riksdagen ett beslut om ett nytt delmål inom det IT-politiska målet där målsättningen är att Sverige skall ha ett bredband i världsklass. Hans Karlsson från Jordbruksverket informerade om det stöd till bredband som finns att söka inom landsbygdsprogrammet. Pengahantering en säkerhetsrisk Dagen avslutades med att gruppen diskuterade hantering av paket och dagskassor. I dag kan det på många ställen vara tidskrävande att hämta och skicka paket. Ett ännu större problem för skärgårdens entreprenörer är hanteringen av dagskassor. Ärenden som förr snabbt kunde uträttas på det lokala bankkontoret eller hos lantbrevbäraren kan i dag kräva timmars resande med båt, bil eller buss. Dagen avrundades med en summering av ett antal punkter att arbeta vidare med. v Hur skall man kunna hantera dagskassorna och dessutom se till att presumtiva kunder kan ta ut kontanter? v Bredband åt alla bör vara ett politiskt ansvar där marknaden inte är intresserad. v Alla skall ha tillgång till en säker telefoni. Kan mobilen ersätta det fasta nätet över allt? v Få tillbaka några av de tjänster som posten tidigare erbjöd är lokala lösningar. Goda exempel Under helgen berättade Ulrika Simonsson, Säffle och Janne Bagge, Ulvön om den kraft som finns i en bygd när invånare och politiker enas om projekt som leder till utveckling. Ulrika berättade om Säffle kommuns bredbandssatsning 100 Mbit till alla i Säffle och Janne om projektet En Skärgård i Världsklass. Transporter En stor del av den andra dagen på Visingsö ägnades åt transporter, ett stort och viktigt ämne. Skärgården kräver andra transportlösningar och kommunikationer än på fastlandet. Bengt Almkvist, Skärgårdarnas Riksförbund berättade om hur det i dag ser ut när det gäller de 37 vägfärjeleder som finns i Sverige. 23 av dessa går till öar, resterande är så kallade genvägsfärjeleder. Bengt berättade sedan vidare om hur det fungerar med färdtjänst, skolresor och sjuktransporter med mera för skärgårdsbor och hur fraktstödet ser olika ut i olika delar av landet. En kontinuerlig dialog med Färjerederiet vore önskvärd och något som projektet skall arbeta vidare med. Anetté Larm Johansson projektledare Skärgårds Leader Extra bredbandspengar Hans Karlsson från Jordbruksverket inledde det första Skärgårdsmötet med att informera om de extra pengar som nu är avsatta för bredbandssatsningar. Efter den inledande informationen fick deltagarna göra en sammanställning på hur post, telefoni, bredband och mobiltelefonin fungerar på deras hemorter idag. Vi Skärgårdsbor nr 2 september

14 Skärgårdens Unga Träffen på Hven 7-9 maj Med många spännande färdmedel korsade unga skärgårdsbor hela Sverige under fredagen för att delta på träffen för unga skärgårdsbor på Hven. Helgens värdinna Linnéa mötte upp alla vilsna skärgårdsbor vid båten på Hven och visade dem till sitt boende på Gamlegård. När alla hade gjort sig hemmastadda och bekantat sig med de nya ansiktena bjöd familjen Manglind på nygrillat, som smakade riktigt bra efter så lång resa. Foto: Veronika Persson Företag med aktiviteter När alla var mätta och belåtna hälsade Linnéa och Veronika alla välkomna till Hven och helgens program presenterades. Vi fick också en presentation av Magnus Petersson, om hans gård Gamlegård som vi bodde på och om hans företag Allt om Ven. De anordnar en rad olika aktiviteter bl.a. fotbollsgolf, jakter, kick-off. Det blev en första inblick i hur företagsamma invånarna på Hven är. SURF-gemenskap Under kvällsfikat tog Veronika en liten genomgång för de nya deltagarna om hur SURF en gång i tiden startade och de gamla deltagarna fick minnet uppfriskat. Kvällen fortsatte med trevligt umgänge och nya vänner hittade varandra. Lära känna ön och varandra Efter en stärkande frukost i ladan fick alla bråttom att leta reda på sina regnkläder inför dagens cykeltur. Vi delades in i lag med tre i varje med deltagare från olika öar för att lära känna varandra. Med karta och tipslapp begav vi oss ut på Hvens otroliga cykelvägar. Under förmiddagen fick vi dock fälla ner stöden ett tag för ett besök på Tycho Brahe-museet, en guidad tur rakt in i Hvens historia. Innan tipsrundan fortsatte hann vi med en fruktstund för att hålla blodsockret uppe. Unga företagare Under förmiddagen kämpades det upp för backar, susades nerför och förbryllat kliande i huvudet när man hittat en fråga. Ett välkomnat avbrott kom i samband med lunchen som serverades nere i hamnen vid kiosken i Kyrkbacken som ägs av Johannes Nilsson. Där fick vi också en inblick i Johannes verksamhet då han berättade lite om kiosken och sig själv efter lunchen och bjöd på gott från kiosken. Med nya krafter spårade vi upp de sista frågorna innan det var dags att rulla hem cyklarna till sina cykelställ och lämna tipslapparna till Linnéas mamma för rättning. Nu stod det aktiviteter på Gamlegård på schemat och vi delades in i nya lag för att lära känna varandra ännu bättre. Vi fick prova på fotbollsgolfen som är väldigt populärt på Hven, samtidigt fick vi tips och idéer om hur man kan locka folk till sin skärgård genom spännande och annorlunda aktiviteter. Öbor med flera sysslor Efter att avlägsnat alla gräsfläckar och tvättat bort oljan från cykelkedjan på oss själva fick vi återigen träffa en företagsam skärgårdsbo som körde oss på traktorsläp ner till Hamnkrogen för middag. Han jobbade också inom öns brandkår och körde ambulansen, ytterligare bevis på att skärgårdsbor verkligen är mångsysslare. Vid middagen tackade Linnéa och Veronika alla för en hittills trevlig dag och vinnarna av tipsrundan redovisades. Kvällen avnjöts med god mat, trevligt umgänge och mycket skratt. Mötestid Under söndagen hade vi möte hela förmiddagen nere i hamnen där båten lägger till, där behandlade vi frågor som rör unga skärgårdsbor, SURF:s uppbyggnad och framtid. Efter lunchen var det dags att säga hej då till alla gamla och nya vänner, en av helgens viktigaste punkter var att lära känna varandra och knyta nya kontakter vilket vi gjorde. Sen återstod det bara att kliva på båten som körde oss till fastlandet och sen skildes våra vägar hem till våra egna skärgårdar. Veronika Persson, Vinön 14 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

15 Enkät om levnadssituationen i Sveriges skärgårdar Vi i SURF Skärgårdens Ungas Riksförening är en rikstäckande förening som arbetar för att säkra framtiden för Sveriges skärgårdar och samtidigt säkra framtiden för oss som bor där. Vi ville veta vad det är som gör att unga väljer att bo eller att inte bo i skärgården. Genom enkätsvar kan vi sammanställa och arbeta aktivt med att förbättra dom krav och behov som finns för vi ska få en levande skärgård, även i framtiden. flyttar en del unga mot fastlandet i detta fall. Foto: Magnus Petersson Arbete och bostad I enkäten hade vi en fråga om vilka krav och behov de unga hade för att de skulle bo kvar i/flytta till sin skärgård. Svaren var ungefär samma på den frågan: Att kommunikationen skulle fungera som flytande vatten samt att boende och arbetsfrågorna skulle utvecklas och bli bättre. Detta är väldigt stora krav för alla och som troligtvis aldrig kommer lösas så som alla vill ha det. I januari månad skickade vi i SURF ut en enkät med en undersökning bland unga skärgårdsbor i hela Sverige. Efter en del försenade inlämningar och en hel sommar har vi nu äntligen sammanställt dem! Det första vi la märke till var att det ser ganska så lika ut i alla skärgårdar. Vi fick in ett totalt antal av 40 enkäter varav ungefär hälften var från kvinnor och hälften från män. Däremot var det väldigt stor åldersskillnad, allt mellan 15 till 42 år. De viktiga förbindelserna Det vi strävar mot i SURF är att de unga ska bo kvar/flytta ut i skärgårdarna. De flesta bor i skärgårdarna året runt med sin familj men tyvärr är det en del som inte kan det p g a att kommunikationerna inte funkar i skärgårdarna. I en del skärgårdar är problemet inte bara kommunikation utan jobb och bostadsfrågorna också. Därför är förbindelsen mellan fastlandet och skärgården ett måste för att det ska fungera för skärgårdsborna. Förbindelsefrågorna är ett stort hinder för många skärgårdsbor och pga. det väljer man tyvärr hellre att flytta in till fastlandet. Trots detta problem finns det en del unga som trivs så mycket bättre i sin skärgård än på fastlandet och som trots alla hinder inte ger upp hoppet och söker sig till sin skärgård på alla sätt och vis så ofta det går. Utbildning är också en stor fråga för de unga. Som det ser ut i dag är man tvungen att studera på fastlandet. Vill man ha en bra utbildning får man ta det bästa alternativet och p g a det Överväger fördelarna nackdelarna? Nackdelarna med att bo i en skärgård är just att transporterna inte funkar som det ska eller att det inte finns skolor, affärer eller inga boende för de unga osv. Men bortser man från alla de negativa sakerna finns det mycket positivt också. Naturen och lugnet i skärgården är något som många uppskattar. Att man alltid har tillgång till havet nästan vart man än går, tryggheten och friheten med att vara i en skärgård där alla har en bra gemenskap måste vara det bästa som finns. Många ser tyvärr mer de negativa delarna före de positiva och man drar lätt slutsatser efter saker som inte är bra. Därför väljer man fastlandet före skärgården. Linnéa Manglind, Hven Unga i skärgården! Hör av er till oss! Vi finns på Facebook, sök på SURF eller kika in på vår nya hemsida Skärgårdens Unga eller skicka mail på surf@skargardarnasriksforbund.se Vi Skärgårdsbor nr 2 september

16 SKÄRGÅRDEN en viktig del av Sveriges landsbygder SRF deltog med monter och seminarium på Landsbygdsriksdagen i Sunne I Sunne i det soliga Värmland hölls det Landsbygdsriksdag 6-9 maj. Det var den elfte Landsbygdsriksdagen som Hela Sverige ska leva anordnade, den här gången tillsammans med Landsbygdsnätverket och Sunne kommun. Temat denna gång var Där generationer möts utvecklas landsbygden. Invigningstalare var näringsminister Maud Olofsson, som också passade på att meddela ett av regeringens beslut för dagen, nämligen att SRF hade beviljats ett treårigt verksamhetsbidrag. Många utställare Skärgårdarnas Riksförbund, SRF, deltog för första gången med egen monter och ett miniföredrag. I montern presenterades hur förbundet arbetar med och genom sina medlemmar i landets skärgårdar. Miniföredraget handlade om SRF:s projekt Skärgårds Leader. Övriga utställare var allt från olika departement, energiföretag till studieförbund och massageterapeut. Där generationer möts För att engagera ungdomar och få lite nya vinklingar på rapporteringen från evenemanget hade elever från Broby Grafiska gymnasium fått i uppdrag att följa med vad som händer och producera en morgontidning varje dag samt filma paneldiskussioner med mera. Det lyckades de bra med. Bryta arm och koka gröt På lördagen när arrangemanget också var öppet för allmänheten visade världsmästaren i armbrytning Heidi Andersson hur det går till att bryta arm och så arrangerades Nordiska mästerskapen i grötkokning. Vinnaren deltar i höst i VM i Skottland. Trevliga utflykter Vi övriga delegater hade möjlighet att följa med på bussutflykter som gick till 15 olika mål. Själv valde jag damastväveriet i Klässbol. Väveriet sysselsätter tredje och fjärde generationen i grundarfamiljen. Genom att ha funnits ute i obygden och inte påverkats så mycket av influenser utifrån har företaget fortsatt sitt traditionella hantverk och mot alla odds överlevt. Linnevävnader har nu åter blivit högsta mode. Med kvalitet och kunskaper i vävkonsten har vävarnas produkter nått både kungahus och ambassader såväl som gemene man. Den andra halvan av dagen ägnades åt Glava Energicenter. Energicentret är ett teknikcentrum där man testar och utvecklar olika former av energiproduktion. En nationell testbana för eldrivna fordon har byggts och man kommer att fortsätta med experiment med vindturbin- och vattenturbinanläggningar. Representanter för företaget presenterade också sin anläggning för montering av solceller och visade också Sveriges största solcellpark. På deras hemsida kan man bland annat se hur mycket el denna park producerar i varje ögonblick Det nya matlandet Jordbruksminister Eskil Erlandsson deltog i panelsamtal om framtidens landsbygd. Han framförde budskapet att det går att skapa framgång och utveckling på landsbygden genom att väva ihop mat och turism. Sverige är ju som bekant det nya matlandet. Blekinge nästa Nästa landsbygdsriksdag går av stapeln 2012 och då är det länsbygderådet i Blekinge som står som arrangör och platsen blir Ronneby. Kristina Mattsson, SRF Kjell Björkqvist, ordf SRF hälsar på näringsminister Maud Olofsson. Förbundssekreterare i SRF, Bengt Almkvist i bakgrunden. Foto: Anetté Larm Johansson 16 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

17 Framtidens friluftsliv Om regeringens proposition (2009/10:238) Nya mål för friluftspolitiken ett ganska märkligt ord egentligen sätter regeringen i propositionen Framtidens friluftsliv. Här lägger man i samma skål begreppen allemansrätt, tillgänglighet till naturen för alla, det hållbara brukandet med hänsyn till friluftslivets behov, kopplingar till lands bygdsutveckling, skolans roll, folkhälsoaspekter mm. mm. Listan görs lång under hatten friluftspolitik. Foto: Barbro Nordstedt Dessa intressen ska rimligen balanseras mot andra inom naturvård, jordbruk, fiske och regional utveckling. Det borde vara ganska självklart att de människor som bor i de områden som man vill utnyttja, och som dessutom i många fall också är markägare, faktiskt också ska ha inflytande över vad som sker. Vill man inte ha någon debatt? Det är mycket märkligt att se hur regeringen nu hanterat denna fråga. I februari 2010 ordnar Miljödepartementet en konferens utanför Stockholm. Där konstaterar man att det är många som vill vara med och påverka framtidens friluftsliv. Man nämner också i ett inledningsanförande att det finns frågor att besvara kring risker med kommersialiseringen av friluftslivet. Men någon debatt kring detta eller med dem vars marker man ska utnyttja vill man inte ha. Inte ett enda av drygt 20-talet teman på mötet är ägnat dessa problem. Extra lugn fick konferensen givetvis också genom att inte bjuda in några kritiska röster. Skärgårdarnas Riksförbund som representerar den bofasta skärgårdsbefolkningen fick ingen kännedom om konferensen. Det må så vara. De som vill träffa sina meningsfränder må göra det. Men när det sedan dyker upp en proposition med förslag om lagändring kring friluftspolitiken upptäcker vi att någon offentlig utredning med remiss till berörda intressenter inte finns. Man hänvisar till konferensen! Denna nya variant av demokrati light vill vi inte acceptera. Det kan väl inte vara så att man ändå inte vill lägga ner möda på att läsa remissvar från sådana som man ändå inte vill lyssna på! Motverka kommersialiseringen För att inte få fel stämpel från början vill jag slå fast att Skärgårdarnas Riksförbund absolut inte är negativ till allemansrätten. Den ger var och en, goda möjligheter att njuta av naturen på många olika vis. Men det finns problem. De börjar dyka upp dels när var och en börjar bli väldigt många. När slitaget blir så påtagligt att man kan fundera på om det kanske förstör det fina alla ville uppleva. Dels blir det ett uppenbart problem när denna rätt för den enskilde kommersialiseras. När företag organiserar grupper, med ändå tydligare risker för störning. Med det helt ologiska argumentet att var och en av deltagarna är där med sin privata allemansrätt! Då blir det kommersialiseringen som riskerar att skada allemansrätten. En dialog är nödvändig Vi vill direkt säga att vi inte har några enkla lösningar kring dessa frågor. Vi ser tillgängligheten till skärgårdarna som en stor resurs, också en potential. Vi vet att de allra flesta besökarna verkligen vill uppleva den fina naturen och även utnyttja den på olika sätt genom att äta, bo och resa där, gärna med hjälp av de många lokala skärgårdsföretagen. Här ligger en viktig framtid för en året runt levande skärgård. Men vi är helt övertygade om att denna utveckling, med eller utan lagförslag, måste ske i en gemensam dialog där även de bofasta skärgårdsborna och markägarna får delta. Bengt Almkvist, förbundssekreterare Vi Skärgårdsbor nr 2 september

18 Från biogas till värme och el I byn Yg i Ljusdals kommun bor Ulf Andersson. Han är den förste i landet som nu provar det Norska företaget Biowas biogasanläggning för ett enskilt jordbruk. När jag besökte honom den 30 april, fattades endast en rördel för att det hela skall fungera som tänkt. Det är märkligt konstaterar han att det skall krångla med sådana små saker, i en så stor anläggning med så avancerad teknik. Idéen till projektet har Ulf grunnat på i 10 år och nu är det snart verklighet. Olpers gård ligger vackert vid Ygssjön i Ljusdals kommun. Ladugården rustades upp 1995 och han har nu 53 mjölkkor. Gödseln spred han förut ut på åkrarna och så blir det även nu men efter att han tagit till vara på metangasen. Så här fungerar det: Kossornas gödsel pumpas ut från Ladugården till blandningsbrunnen och därefter ut till reaktortankarna. Reaktortankarna värms upp till 38 gr och metangasen som stiger leds in till teknikboden och en biogasbrännare och en biogasdriven dieselmotor. Ulf räknar med att producera Kwh el och kwh varmvatten pr år. Olpers Biogas 1. Ladugården 2. Blandningsbrunn 3. Reaktortankar 4. Teknikboden 5. Gödselbrunn Den el som blir över räknar jag med att kunna sälja ut på nätet. För en lekman blir man nästan snurrig på att titta på alla rör och ledningar, kopplingar, mätare mm som fyller teknikboden. Idag är temperaturen i den första reaktortanken 27 grader men den skall upp till 38 grader innan processen är igång, och för att kunna värma upp den fattas den där futtiga rördelen. Men att vara först har sina problem. 18 Vi Skärgårdsbor nr 2 september 2010

19 I teknikboden kontrollerar datorprogrammet hela processen. Här ser du temperaturer, nivåer, effekter. Det tar c:a min varje dag att kontrollera att allt fungerar som det ska. Generatorn drivs av en konverterad dieselmotor som ger 18 kw effekt. Räcker till för att driva det mesta, dock är det på gränsen när fodermaskinen sätter igång, som förbrukar 15 kw. Då får jag hämta lite från nätet, säger Ulf. Visst är det konstigt säger Ulf att det dröjt så länge för att få igång småskaliga biogasprojekt. I Asien finns det många byar som använder biogasen för att driva spisar och producera värme. Beror det månne på att vi har haft för billig energi och blivit för bekväma av oss? En fördel med biogasprojektet är också att gödseln luktar mindre och blir effektivare som gödningsmedel när den sprids på åkrarna. Kan man dessutom blanda upp processen med organiskt matavfall frityroljor mm så ökas energiutbudet väsentligt. Ett projekt som skulle prövas på någon ö som har jordbruk och restauranger. Om man sedan för turiständamål skapar toaletter separerat från gråvatten så närmar man sig en perfekt lösning för ekologisk produktion, egen producerad energi, minskade transporter och minskade koldioxidutsläpp. Vem vill satsa? I den klassiska boken om Självhushållning av John Seymor från 1976, finns exempel på en enkel biogasanläggning avsedd för hemmabruk. I tabellen till höger ser ni effekten från gödsel från människan till grisen. Effektivaste gödseln kommer från grisarna. Text och foto: Lennart Andersson Vi Skärgårdsbor nr 4 december

20 Avsändare: Skärgårdarnas Riksförbund Nothaga gård, Södra Vinön VINÖN På gång... ESIN har årsmöte i Danmark Tionde årsmötet för de tio medlemmarna i det europeiska nätverket för små öar hålls på ön Sejerø i Danmark i september. I samband med detta anordnas en studieresa till Samsø, den gröna ön. Skärgårds Leader Efter det första mötet på tema kommunikationer i maj på Visingsö pågår förberedelser för höstens möten kring bland annat temat unga skärgårdsbor. Skärgårdsbönder Nätverket Skärgårdsbönder har sitt årliga höstmöte i oktober. Förra året var man på Nämdö i Stockholms skärgård och i år blir det någonstans på västkusten. Skärgårdens Unga, SURF Efter det lyckade mötet på Ven i maj förbereds höstens träffar. Ett möte sker inom Skärgårds Leader då man hoppas komma i kontakt med ytterliga unga skärgårdsbor. SURF finns nu både på Facebook, sök på SURF, och på den nystartade hemsidan. Bidrag till nästa nummer av Vi skärgårdsbor vill vi ha insänt till redaktionen under september månad. Eva Widlund redaktionen@skargardarnasriksforbund.se SKÄRGÅRDARNAS RIKSFÖRBUND De bofasta skärgårdsbornas riksorganisation Våra medlemsföreningar Bohusläns Skärgårdsråd Hvens Byalag Blekinge Kust- och Skärgårdsförening Smålandskustens Skärgårdsförening Östergötlands Skärgårdsförening Visingsörådet Vinöns Kultur- och Hembygdsförening Sörmlands Skärgårds Intresseförening SIKO Skärgårdens Intresseföreningars Kontaktorganisation (Stockholm) Gräsö Skärgårdsråd Söderhamns Kust- och Skärgårdsförening Hemsö Skärgårdsförening Holmöns Utvecklingsforum Luleå Skärgårdsförening SURF Skärgårdens Ungas Riksförening Läs mer om våra föreningar på hemsidan Hemsköborna Originalserie av Anders Persson/Copyright och ett inlägg i den politiska debatten: