Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor"

Transkript

1 Skade- och olycksförebyggande verksamhet i Ånge kommun Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Dokumentnamn: Handlingsprogram för förebyggande verksamhet i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Antagen KF Dnr: Kf 08/126

2 i Ånge kommun 1 Förord Den 1 januari 2004 trädde lagen om skydd mot olyckor i kraft. Kommunen skall ha program för det förebyggande arbetet och för räddningstjänstens operativa verksamhet. I Ånge kommun har vi valt två olika program och detta är handlingsprogram för det olycksförebyggande arbetet. Kommunstyrelsen/Räddningsnämnden gav i januari räddningstjänsten i uppdrag att, tillsammans med samtliga nämnder och kommunala bolag, ta fram handlingsprogram för beslut i kommunfullmäktige. Arbetet har därefter inneburit inventering av vad som för närvarande bedrivs i förvaltningar och bolag. Den kommunala säkerhetsgruppen har sedan föreslagit några prioriterade riskområden som vi särskilt ska beakta i detta handlingsprogram. Säkerhetsgruppen har i uppdrag att i samband med remissomgången redovisa förslaget i nämnden och i förvaltningsledningen. Programmet ger i första hand nämnderna olika uppdrag där de årligen i verksamhetsberättelsen ska redovisa måluppfyllelsen. Handlingsprogrammet ska därför ses som en inledning i en kontinuerlig process där säkerhet är en viktig byggsten för en trygg livsmiljö i Ånge kommun. Olyckor händer Tre fjärdedelar av alla olyckor inträffar i hem- och fritidsmiljö. De allra flesta skadar sig hemma, men ungdomar skadar sig ofta när de idrottar. Vanligast är fallolyckor, inte minst bland äldre. Små barn trillar exempelvis från möbler och lekredskap. Tonåringar och unga vuxna ramlar när de sportar. Vuxna faller från stegar och i trappor och äldre även från stolar, sängar, rollatorer eller rullstolar. Många skadar sig också vid arbete i hem och trädgård. Kvinnor gör sig ofta illa inomhus medan män gör det utomhus eller i garaget. Varje år söker ca en halv miljon svenskar akutvård efter att ha skadat sig i hem- och fritidsmiljö. De flesta har skador på huvud, armar eller ben. Vanligast är blödningar, frakturer, stukningar och vrickningar. Det brinner oftare i våra hem än på våra arbetsplatser. Det är inte bara branden som skadar oss människor, utan även röken. De vanligaste anledningarna till brand i hem- & fritidsmiljö är mänskliga misstag. Några exempel är eldstadsrelaterade orsaker, glömd spis, elfel och levande ljus. En annan vanlig orsak är anlagda bränder. 80% av alla skador till följd av olycksfall sker i hem- och fritidsmiljö.

3 i Ånge kommun 1 Innehåll FÖRORD...1 INNEHÅLL...1 SAMMANFATTNING INLEDNING LAG OM SKYDD MOT OLYCKOR Bakgrund Olycksproblemet Lagens paragrafer Den enskildes ansvar till skydd mot olyckor KOMMUNENS UPPDRAG AVGRÄNSNINGAR FÖREBYGGANDE ARBETE I ÅNGE KOMMUN RISKER I VÅRT SAMHÄLLE OLYCKSUTVECKLINGEN I STORT OM STATISTIK Vilka typer av utryckningar gör räddningstjänsten? Skador av olyckorna STOROLYCKOR MÅL VISION PRIORITERADE OMRÅDEN SÄKERHETS- OCH PRESTATIONSMÅL Fallolyckor Trafikolyckor Drunkningar Bränder Barnolyckor Olyckor hem och fritid Storolyckor SÄKERHETSORGANISATIONENS UTVECKLING ORGANISATION AV OLYCKSFÖREBYGGANDE ARBETE ANSVAR ORGANISATION OCH UPPFÖLJNING Säkerhetsgruppen Säkerhetssamordnare Säkerhetshandläggare Vision Externa nätverk Räddningstjänsten Förvaltningarnas uppdrag Larm om faror i kommunen BILAGA SKADESTATISTIK...25

4 i Ånge kommun 2 Sammanfattning Det inledande kapitlet belyser bakgrund till lagen, dess väsentligaste paragrafer och den enskildes ansvar samt kommunens uppdrag. Kommunen ges i lagen i uppdrag att samordna, underlätta för den enskilde, utöva tillsyn, undersöka, svara för räddningstjänst, sotning och brandskyddskontroll. I Översiktsplanen, ÖP, sägs att en av byggstenarna för att nå detta mål är att skapa ett samhälle som i minsta möjliga mån störs av olyckor. Några av nyckelorden i ÖP är trygghet, livsmiljö och folkhälsa. I det följande kapitlet berörs olycksutvecklingen i stort där fallolyckor har en särställning som den största olycksorsaken med dödlig utgång. Därefter räddningstjänstens uppdrag, vilket inte är alla olyckor. För att kunna komma vidare med ett handlingsprogram antas att Ånge kommun motsvarar riksgenomsnittet vad gäller olika typer av skador och olyckor. Statistiska analyser och prioriteringar bygger därför på vissa grundläggande värderingsprinciper som genomsyrar arbetet. Dessa principer är att alla människor är lika värda och dödsfall indikerar våra väsentligaste olyckor. Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. Händelserna kan t ex vara massskadesituationer från tåg eller bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp (främst utsläpp av giftig eller explosiv gas). Storolyckor är mycket ovanliga i vårt samhälle, så ovanliga att tillförlitlig statistik över inträffade händelser inte går att ta fram, framförallt inte på lokal nivå. I kapitlet som handlar om mål tas ett antal prioriterade riskområden fram. De är för Ånge kommun i detta handlingsprogram fallolyckor, trafikolyckor, drunkningar, bränder, barnolyckor och sk storolyckor. Till varje riskområde har säkerhetsmål och prestationsmål tagits fram. Säkerhetsmålen anger det tillstånd kommunen önskar uppnå. De säkerhetsmål som formuleras har ett medborgarperspektiv. Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts aktiv samverkan mellan flera nämnder och/eller bolag. Samverkan kan också bli aktuell med organisationer, företag eller myndigheter utanför kommunen. I det avslutande kapitlet lyfts organisation och uppföljning fram. Ånge kommun har sedan 2005 anställt en säkerhetssamordnare. En säkerhetsgrupp, bestående av företrädare för förvaltningarna och bolagen finns och har medverkat i framtagandet av handlingsprogrammet. Vidare redovisas hur kommunen ska arbeta med externa nätverk och att nämnderna årligen ska utvärdera måluppfyllelsen av prestationsmålen i verksamhetsberättelsen.

5 i Ånge kommun 3 1 Inledning 1.1 Lag om skydd mot olyckor Bakgrund Den 1 januari 2004 trädde lag om skydd mot olyckor 1 i kraft samtidigt som räddningstjänstlagen från 1986 med vissa övergångsbestämmelser upphört att gälla. I och med lag om skydd mot olyckor ska kommunerna styra sitt arbete skydd mot olyckor med målstyrning utifrån nationella mål. Styrningen ska ske genom handlingsprogram, dels för räddningstjänst (utryckande verksamhet) och dels för den olycksförebyggande verksamheten. Detta dokument utgör Ånge kommuns handlingsprogram för olycksförebyggande verksamhet Olycksproblemet Olyckor är ett omfattande samhällsproblem. Skadorna av olyckor omfattar allt från dödsfall till lindriga skador på människor, samt egendoms- och miljöskador. Totalt uppskattas samhällets direkta kostnader och produktionsbortfall för olyckor under år 2001 uppgå till 36 miljarder kronor. Motsvarande kostnad för år 2000 var 33 miljarder kronor. 2 Varje år omkommer ca personer och ungefär personer skadas på grund av olyckor. 3 Det måste bli färre som dör, färre som skadas och mindre som förstörs av olyckor. Redan i de utredningar 4 som ligger till grund för Lag om skydd mot olyckor uttalade regeringens utredare att det måste bli färre som dör och skadas i olyckor 5. Olyckorna och skador därav har blivit ett betydande samhällsproblem. Lag om skydd mot olyckor bygger på detta faktum. Lagen förtydligar den enskildes ansvar att skydda sig mot olyckor samt innehåller några för kommunerna nya åtaganden Lagens paragrafer De paragrafer i Lagen om skydd mot olyckor som främst berör handlingsprogrammet är följande: 1 Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Förordning (2003:789) om skydd mot olyckor 2 Samhällets kostnader för olyckor avseende åren 2000 och 2001, NCO 2004:5 3 Olyckor i siffror 2002, SRV 4 SOU 1998:59, SOU 2002:10 5 Försvarsminister Leni Björklund i Riksdagen

6 i Ånge kommun 4 1 kap 1 Bestämmelserna i denna lag syftar till att i hela landet bereda människors liv och hälsa samt egendom och miljö ett med hänsyn till de lokala förhållandena tillfredsställande och likvärdigt skydd mot olyckor. 3 kap 1 För att skydda människors liv och hälsa samt egendom och miljön ska kommunen se till att åtgärder vidtas för att förebygga bränder och skador till följd av bränder samt, utan att andras ansvar inskränks, verka för att åstadkomma skydd mot andra olyckor än bränder. Kommunerna ska ta till vara möjligheterna att utnyttja varandras resurser för förebyggande verksamhet. 3 kap 2 En kommun ska genom rådgivning, information och på annat sätt underlätta för den enskilde att fullgöra sina skyldigheter enligt denna lag. 3 kap 3 En kommun ska ha ett handlingsprogram för förebyggande verksamhet. I programmet ska anges målet för kommunens verksamhet samt de risker för olyckor som finns i kommunen och som kan leda till räddningsinsatser. I programmet ska också anges hur kommunens förebyggande verksamhet är ordnad och hur den planeras. Handlingsprogrammet ska antas av kommunfullmäktige för varje ny mandatperiod. Innan programmet antas ska samråd ha skett med de myndigheter som kan ha ett väsentligt intresse i saken Den enskildes ansvar till skydd mot olyckor Lag om skydd mot olyckor är mycket tydlig på att huvudansvaret till skydd mot olyckor alltid åligger den enskilde. Den enskilde är i detta sammanhang såväl privatperson som företag och åläggs dels att alltid larma vid händelse av eller risk för en olycka samt att för egen del hålla ett skäligt skydd mot brand och annan olyckshändelse. 1.2 Kommunens uppdrag I detta handlingsprogram är det främst punkterna 1, 2, 3 och 6 på följande sida som behandlas, medan övriga uppdrag tas upp i handlingsprogrammet för Räddningstjänst. Kommunen ges i lagen i uppdrag att samordna, underlätta för den enskilde, utöva tillsyn, undersöka, svara för räddningstjänst, sotning och brandskyddskontroll.

7 i Ånge kommun 5 1. Samordna Kommunen ska samordna det olycksförebyggande och skadebegränsande arbetet med flera aktörer inom såväl offentlig förvaltning, näringsliv samt organisationer och frivilliggrupper. 2. Underlätta för den enskilde Kommunen ska vidare underlätta för den enskilde att själv bidra till sin säkerhet genom rådgivning, information och utbildning. 3. Tillsyn För att kontrollera lagens efterlevnad ska kommunen utöva tillsyn. Tillsynen ska vara behovsanpassad och i första hand riktas mot mer riskfyllda byggnader och anläggningar. 4. Undersöka Kommunen ska i skälig omfattning efter en räddningsinsats undersöka olyckan, dess orsak, olycksförloppet och hur insatserna har genomförts. 5. Räddningstjänst Räddningstjänst är samhällets stöd till den enskilde vid olyckshändelser eller överhängande fara för olyckshändelser, för att förhindra och/eller begränsa skador på människor, egendom eller miljön. 6. Sotning och brandskyddkontroll Kommunen ska föreskriva hur sotning ska ske. 1.3 Avgränsningar Detta handlingsprogram medför inte att något annat program inom kommunen upphör. Däremot har programmet kopplingar till: Säkerhetspolicy för Ånge kommun Har i första hand kommunens behov i fokus medan detta handlingsprogram har medborgarnas behov i fokus. Handlingsprogram för räddningstjänst Syftar till att beskriva vilken förmåga kommunen har för att utföra räddningsinsatser. Planer för extraordinära händelser i fredstid Syftar till att begränsa skador på människor, egendom och miljön vid en större olycka/extraordinär händelse. Planerna fokuserar också på medborgarnas behov vid en större olycka.

8 i Ånge kommun Förebyggande arbete i Ånge kommun Ett fungerande olycksförebyggande arbete bygger på att varje förvaltning, bolag eller kommunal grupp, inom sitt arbetsområde tar ansvar för de prioriterade olycksriskerna Metod för Systematiskt säkerhetsskyddsarbete i Ånge kommun

9 i Ånge kommun 7 2 Risker i vårt samhälle 2.1 Olycksutvecklingen i stort Under 2001 inträffade drygt dödsolyckor i Sverige, av vilka sex olyckstyper utgör närmare 90%. De utgörs av fallolyckor, vägtrafikolyckor, förgiftningar, bränder, drunkningar och kvävningar. Antalet dödsfall till följd av fall fortsätter att öka. Inom gruppen äldre kvinnor ökar dödsfallen snabbare än gruppen växer i omfattning. Antalet dödsfall på grund av förgiftningar har ökat kraftigt under de senaste två åren och män är överrepresenterade. Dödsfallen i vägtrafiken fortsätter att minska. Dock har under de senaste två åren har en viss uppgång skett, i huvudsak bland unga människor. Minskningarna av dödsfallsolyckor inom vägtrafikområdet har under den senaste 20-årsperioden främst skett bland trafikantkategorierna fotgängare, mopedister, cyklister och bilpassagerare. Dödsfall till följd av elolyckor har haft en nedåtgående trend men verkar nu stabilisera sig kring fem dödsfall per år. Dödsfallen genom olycka på arbetsplatserna har under flertalet år minskat i antal men under de senaste åren har minskningen planat ut. Olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv, här kallat storolyckor, minskar i både antal och omfattning Om statistik Olycksskaderapportering görs normalt som en uppföljning av skador genom landstingets försorg. Ånge kommuns olycksskadestatistik redovisas nedan i tabell. Ånge kommun bygger statistiska analyser och prioriteringar på vissa grundläggande värderingsprinciper som genomsyrar arbetet. Dessa principer är att alla människor är lika värda och dödsfall indikerar våra väsentligaste olyckor. Olyckor som inträffar relativt ofta kallas här vanliga olyckor. Samhällets olyckor kan i en förenklad riskbild uttryckas genom att belysa ett antal huvudområden som står för majoriteten av de olyckor som sker i samhället, se Figur 2-A. Den klart största olyckskategorin är fall, varav fall i hemmet bland äldre utgör majoriteten. Därefter tar vägtrafiken en särställning med ca 500 döda per år. Förgiftningar, bränder, drunkningar och kvävningar utgör en mindre, men inte oansenlig del av olyckorna 7. 6 Olyckor i siffror 2004, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor (NCO) 7 Olyckor i siffror 2004, Nationellt Centrum för erfarenhetsåterföring från Olyckor (NCO)

10 i Ånge kommun 8 Fall Vägtrafik Förgiftning Kvävning Brand Drunkning Annan transportolycka Övriga specificerade Annat olycksfall Figur 2-A: Omkomna i olyckor i Sverige 1999 enligt Socialstyrelsen, epidemilogiskt centrum 2260 Ånge Skadestatistik för riket, länet och kommungruppen (29 st) Årligt antal personer vårdade i slutenvård, treårsmedelvärde Skadetyp Åldersgrupp Förväntat antal Totalt Riket Länet Kommungruppen Vägtransportolycka Män 1,0 3,7 4,0 3,3 1,7 1,0 14,7 9,4 12,2 12,7 Kvinnor 1,7 3,3 1,0 1,7 3,7 0,7 12,0 5,0 6,6 6,8 Fallolycka Män 7,3 4,0 5,0 9,7 10,7 17,0 53,7 42,5 51,5 49,8 Kvinnor 4,3 2,0 3,0 9,0 17,0 34,7 70,0 61,8 68,5 70,2 Annat olycksfall Män 3,7 3,7 4,7 9,3 6,7 3,0 31,0 15,1 19,1 22,9 Kvinnor 1,3 1,3 0,7 2,7 1,3 1,7 9,0 6,7 7,7 7,3 Avsiktligt tillfogad skada Hjärnskakning Män 0,3 1,7 0,3 0,7 3,0 2,7 2,8 2,1 Kvinnor 2,7 0,7 1,3 0,3 5,0 3,4 3,6 3,1 Män 3,7 2,3 2,3 2,7 2,0 1,7 14,7 8,0 12,9 10,5 Kvinnor 1,3 3,3 1,3 1,0 2,7 9,7 5,7 8,7 6,9 Höftfraktur Män 0,3 1,0 2,3 7,7 11,3 9,6 10,6 11,7 Kvinnor 1,0 6,3 16,0 23,3 20,6 22,0 22,2 Total antal skadade Män 12,0 11,0 15,0 21,3 17,3 20,7 97,3 75,7 88,1 91,2 Kvinnor 6,7 9,0 5,0 15,7 23,0 35,0 94,3 85,3 91,1 95,5 Källa: Patientregistret, Epidemiologiskt centrum, Socialstyrelsen,

11 i Ånge kommun Vilka typer av utryckningar gör räddningstjänsten? Ånge räddningstjänst rycker ut när räddningsinsats fordras. Landstingets ambulansverksamhet är inte detsamma som räddningsinsats. Därför innehåller räddningstjänstens statistik inte en komplett förteckning av de olyckor som sker i kommunen, utan endast de som räddningstjänsten kallats till. Av statistiken 8 framgår att följande olyckor är mer frekventa än andra. Dessa kallar vi här vanliga olyckor. De vanligaste identifierade räddningstjänstutryckningarna i Ånge, , utgörs av: 1. Bränder i det fria 2. Trafikolyckor 3. Bränder i byggnader Skador av olyckorna Nedan presenteras skadade och döda under enligt räddningstjänstens statistik. Det handlar om olyckor till vilka räddningstjänsten larmas. Tabellen är inte en komplett statistikförteckning för räddningstjänstuppdragen. Den redovisar de typer av olyckor som, enligt statistiken, har orsakat skador på människor. Egendoms- och miljöskador saknas i statistiken. Dessa olyckor är lägsta kravnivå enligt lag om skydd mot olyckor för kommunen att arbeta med. Utryckningar Lindrigt skadade Svårt skadade Brand i byggnad Trafikolycka Drunkning och tillbud Brand ej i byggnad Summa Tabell 2-B: Skadade och döda av olyckor i Ånge kommun Från Tabell 2-B kan utläsas att rangordningen bland olyckorna skiljer sig lite från antalet uppdrag presenterat i avsnittet ovan, kapitel De olyckor som leder till flest dödsfall, av räddningstjänstuppdragen, är: Döda 1. Trafikolyckor 2. Bränder i byggnader 8 Kommunal riskanalys i Ånge kommun samt Bilaga Skadestatistik

12 i Ånge kommun Storolyckor Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. Händelserna kan t ex vara massskadesituationer från flyg, tåg eller bussolyckor eller stora kemikalieutsläpp (främst utsläpp av giftig eller explosiv gas). Storolyckor är mycket ovanliga i vårt samhälle, så ovanliga att tillförlitlig statistik över inträffade händelser inte går att ta fram, framförallt inte på lokal nivå. Risken för denna typ av händelse har uppskattats i Ånge kommunala riskanalys 9. I nedan finns några av de storolyckor som bedöms möjliga i riskanalysen. Typ av möjlig storolycka Brand i publik lokal Brand på vårdanläggning Gasutsläpp över bebyggt område Järnvägsolycka Olycka med farligt gods Olycka med utsläpp av kemikalie till vattentäkt Trafikolycka mellan buss och annat tungt fordon Trafikolycka mellan tåg och bil Översvämning Tabell 2-A: Möjliga storolyckor i Ånge kommun enligt riskanalysen 10. Här, redovisas Ånge kommuns farliga verksamheter 11. Beslut om vilka verksamheter som ska klassas som farliga beslutas av länsstyrelsen i samråd med kommunen. Farlig verksamhet Eka (Seveso) Leringsdammmen Lso 2:4 Torpshammar kraftverk Lso 2:4 Mittfrys Huvudsaklig riskkälla Brännbara och giftiga gaser, brännbar och giftig vätska mm. Risk för dammbrott Risk för dammbrott Risk för utsläpp av ammoniak Utöver detta finns kemikaliehantering av mindre skala hos många företag i kommunen, samt relativt omfattande transporter av farligt gods. Dessa företag och transporterna till och från dem utgör en viss risk för omgivningen. För att minimera transportriskerna finns rekommenderade vägar för farligt gods, väg 83 och E14. 9 Kommunal riskanalys i Ånge Kommunal riskanalys i Ånge kommun Anläggningar där verksamheten innebär fara för att en olycka ska orsaka allvarliga skador på människor eller miljön t.ex. genom kemikaliehantering (sk Sevesoanläggningar enligt Lag (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor), flygtrafik eller annan omfattande riskverksamhet.

13 i Ånge kommun 11 3 Mål Lagen om skydd mot olyckor ger kommunen sex huvuduppdrag (se kap 1.2) och med dem ger lagstiftaren den övergripande målsättningen för det olycksförebyggande arbetet. 3.1 Vision Kommunens övergripande vision för det olycksförebyggande arbetet: Ånge kommun ska vara en säker kommun som aktivt arbetar för att minska olyckor och skador. Kommunens olycksförebyggande verksamhet ska bidra till människors förmåga att både skydda sin egendom, sig själva och att inte orsaka olyckor. Den verksamheten ska innevarande mandatperiod riktas mot de områden som finns prioriterade nedan. 3.2 Prioriterade områden Med utgångspunkt i de övergripande nationella målen och den kommunala riskbilden, tidigare beskriven, beslutar Ånge kommun om följande prioriterade områden som det förebyggande arbetet innevarande mandatperiod ska fokuseras mot. Dessa riskområden är: Fallolyckor Den vanligaste dödsorsaken vid olyckor är fall och här är det främst äldre som drabbas. Ca människor i landet dör av eller i sviterna av fall. Många fler skadas och särskilt för äldre medför det långa rehabiliteringstider. Trafikolyckor Antalet döda i trafikolyckor minskar i Sverige men det är långt till nollvisionen. Många skadas svårt och rehabiliteringen kostar samhället stora belopp och för de drabbade är det i många fall ett långt lidande. Hem och fritidsmiljö 80% av alla skador till följd av olycksfall sker i hem- och fritidsmiljö.

14 i Ånge kommun 12 Bränder Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som för samhället. Barnolyckor Att värna våra barn är en självklarhet för alla människor och finns som ett särskilt mål i Översiktsplanen. Barn är särskilt utsatta i trafiken, framförallt till och från skolan. Storolyckor Med storolyckor avses olyckor som är omfattande i bemärkelsen att de kräver många liv eller ger mycket stora skador. 3.3 Säkerhets- och prestationsmål Nedan följer några definitioner och avgränsningar för de säkerhets- och prestationsmål som föreslås. Säkerhetsmål Säkerhetsmålen för de prioriterade områdena anger det läge kommunen anser sig kunna uppnå. De säkerhetsmål som nedan formuleras för den förebyggande verksamheten har ett medborgarperspektiv. Prestationsmål Prestationsmålen beskriver hur kommunen ska uppnå säkerhetsmålen. Ibland förutsätts aktiv samverkan mellan flera nämnder och/eller bolag. Samverkan kan också bli aktuell med organisationer, företag eller myndigheter utanför kommunen. Exempel Beskrivning av målen/upplägg i den fortsatta framställningen I rutorna beskrivs säkerhetsmål för de prioriterade områdena. o Därefter de prestationsmål kommunen ska uppnå.

15 i Ånge kommun Fallolyckor Fallolyckor är den vanligaste yttre orsaken till vård visar statistik över skador och förgiftningar behandlade i offentlig sluten sjukvård i Sverige 2004 enligt Socialstyrelsen Personskador utgör ett av de största hälsoproblemen bland äldre människor i Sverige. Äldre (65+) svarar för större delen av skadefallen i dödsorsaks- och patientstatistiken. Mer än hälften av alla dödsolyckor och slutenvårdstillfällen efter olyckshändelser drabbar personer som är 65 år eller äldre, trots att dessa endast utgör 18 procent av befolkningen. Speciellt dominerar äldre brand dödliga fallolyckor. Nio personer av tio som avlider efter fallolyckor är 65 år eller äldre. Andelen äldre i befolkningen kommer dessutom att öka kraftigt de närmaste decennierna enligt räddningsverkets utgåva 2003 Äldres skador i Sverige. Fler än personer omkommer årligen pga fallolyckor, de flesta i hemmen. Fler än läggs in på sjukhus för skador de fått vid fallolyckor i hemmen. Fler än behandlas i olika grad inom sjuk- eller primärvård för mer eller mindre allvarliga blessyrer de fått i samband med fallolyckor i hemmen. Bara ca hälften av de allvarligt skadade kommer tillbaka till full rörlighet efter behandling. Behandlingen är oftast väldigt tidsödande vilket i detta sammanhang bör ses som en förvärrande omständighet. Om nuvarande trend håller i sig kommer antalet personer över 65 år som behöver vårdas till följd av fallolyckor att öka från ca till nära under den närmast kommande 30-årsperioden. De direkta kostnaderna för fallolyckor beräknas öka från nuvarande 5 till 7,7 miljarder kronor, varav hälften landar direkt på kommunerna. För Ånge kommuns del (omräknat från räddningsverkets statistik ovan) innebär det följande: 1 person dör årligen av sviterna efter fallolyckor. 40 personer läggs in på sjukhus till följd av fallolyckor. Av dessa återkommer bara hälften till ett fullgott liv efter behandling. 85 personer behandlas i primär- och akutsjukvård för mindre blessyrer de ådragit sig vid fallolyckor. Kostnaderna för dessa fallolyckor är i nuläget ca 2,5 miljoner men kan på 30 års sikt bli 3,8 miljoner.

16 i Ånge kommun 14 Äldre ska inte skadas i fallolyckor i hemmet. o Kommunen inrättar tjänst som FixarMalte, en anställd som hjälper äldre med praktiska göromål men även eliminerar halkriskerna i hemmet. o Socialnämnden och pensionärsorganisationer uppmärksammar äldre om riskerna med fallolyckor. o Socialnämnden svarar för att personal inom hemtjänsten utbildas för att förebygga fallolyckor. o Socialnämnden skall i samverkan med Landstinget informera om fallskadeförebyggande åtgärder vid Hälsosamtal till 75-åringar. Äldre och funktionshindrade inom den kommunala omsorgen ska inte skadas genom fall. o Socialnämnden svarar för att personal inom boendena utbildas för att förhindra fallolyckor. o Socialnämnden svarar för att fallriskbedömningar skall göras på de äldre som bor på kommunens särskilda boenden. o Utöver Socialnämndens säkerhets- och prestationsmål anser kommunstyrelsen att socialnämnden skall uppmärksamma kombinationen av läkemedel och fallolyckor. Information om detta skall ges vid läkemedelskontrollerna. Medborgarna ska inte behöva falla på hala trottoarer, gator och torg. o Tekniska nämnden ska vid behov snabbt halkbekämpa gator, trottoarer och torg, där nämnden är ansvarig väghållare. o Ånge Fastighets- & Industri AB (ÅFA) ska vid behov snabbt halkbekämpa gångvägar och gårdsplaner, vid sina fastigheter.

17 i Ånge kommun Trafikolyckor Antalet döda i trafikolyckor minskar i Sverige och i Ånge kommun är det främst trafikolyckor efter de större vägarna som får dödlig utgång. I handlingsprogrammet är det främst det kommunala vägnätet som avses. Vägkorsningar, gator och övergångsställen ska vara säkert utformade där Ånge kommun är väghållare. o Tekniska nämnden ska kontinuerligt inventera trafikmiljön för att förebygga olyckor Drunkningar Skolungdomar i Ånge kommun ska i slutet av femman kunna simma och hantera nödsituationer vid vatten. o Humanistiska nämnden ska bedriva sim- och livräddningsundervisning När människor är vid badplatser och bryggor ska de ha möjlighet att utföra en livräddande insats. o Fritidsenheten förser kommunala badplatser och bryggor med livräddningsutrustning, stegar och i vissa fall skyltning. o Fritidsenheten ska utföra kontroll av utrustningens skick regelbundet, minst varje vår och i övrigt enligt Svenska livräddningssällskapets rekommendationer.

18 i Ånge kommun Bränder Antalet dödsbränder/år i Sverige är ungefär 100. Bränder ger ofta stora egendomsskador och stora följdverkningar för såväl den enskilde som samhället. I handlingsprogram för räddningstjänsten finns en fördjupad diskussion och fler säkerhets- och prestationsmål för att förhindra bränder. Medborgare i Ånge kommun ska vara medvetna om risker och hur man skyddar sig mot bostadsbrand. o Räddningsnämnden initierar informationskampanj till medborgarna om risker och nyttan av brandvarnare. o Räddningsnämnden ska årligen bedriva brandkunskapsundervisning för elever i årskurs 2 och 5. o Räddningsnämnden ska informera om särskilda brandrisker som uppträder under vissa tider på året. Information ska ske minst två gånger årligen. o Räddningsnämnden skall utbilda minst 500 personer årligen (spridda på olika kurser som syftar till kunskap om brandrisker). Människor ska inte omkomma i brand pga svårigheter att själva utrymma från skolor, förskolor, äldreboenden, särskilda boenden eller liknande. o Utrymningslarm 12 ska finnas på skolor, förskolor och boenden för äldre och handikappade. o Räddningsnämnden ska genom tillsyn ställa krav på att bostäder där människor med hjälpbehov vid räddning skyddas mot brand med anordning för tidig upptäckt av brand (brandlarm) kombinerat med förmåga till släckinsats av personal och/eller automatisk släckanordning o Alla nämnder ansvarar för att göra utrymningsvägar kända, genom årligt återkommande övning. o Personal inom sociala- och humnaistiska nämndens ansvarsområde ska vara utbildad i allmän brandkunskap för att kunna göra första insatser vid brand. 12 Ett utrymningslarm uppmärksammar människor om behovet av utrymning, t ex genom larmklockor, sirener eller talade meddelanden.

19 i Ånge kommun 17 Människor ska inte omkomma pga brand eller bristande utrymningssäkerhet i allmänna byggnader, samlingslokaler, pubar och liknande nöjeslokaler. o Samtliga verksamheter och fastighetsägare som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse för brandskyddet ska informeras om detta. Räddningsnämnden ansvarar för informationen. o Räddningsnämnden ska genom tillsyn kontrollera att systematiskt brandskyddarbete bedrivs i dessa verksamheter och byggnader. Tillsynsbesökens omfattning beskrivs i säkerhetsmålet om tillsyn. Tillsynen ska genomföras på verksamhetstid. o Räddningsnämnden ska erbjuda kurser för att tillgodose behovet av brandskyddskompetens i och med att systematiskt brandskyddsarbete bedrivs i kommunen. o Räddningsnämnden skall erbjuda föreningar att genomgå Svenska brandskyddsföreningens Hem- och fritidsutbildning. Alla bostäder i Ånge kommun ska ha fungerande brandvarnare. o ÅFA ska förse hela sitt bostadsbestånd med brandvarnare. o Räddningsnämnden ska under mandatperioden genomföra ytterligare en informationssatsning gentemot fastighetsägare om skyldigheten att brandvarnare ska finnas i bostäder. o Kommunens sotningsentreprenör skall årligen rapportera till räddningsnämnden om var brandvarnare saknas i egna fastigheter som görs vid brandskyddskontroller. Förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler ska vara i gott skick och hållas fria från beläggningar som kan orsaka brand. o Räddningsnämnden ska i samarbete med Svenska Brandskyddsföreningen erbjuda utbildning i sotning och effektiv eldning. o Räddningsnämnden ska, genom den kommunala sotningsentreprenören, genomföra rengöring i förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler i restauranger, storkök och jämförbara utrymmen på frister 13 som beslutas av kommunstyrelsen 14, om inte egensotning har medgivits. Fristerna gäller dock även om egensotning medgivits. o Räddningsnämnden ska, genom den kommunala sotningsentreprenören, genomföra brandskyddskontroller av förbränningsanordningar, rökkanaler och imkanaler i restauranger, storkök och därmed jämförbara utrymmen, skorstenar, tak och anslutande byggnadsdelar. Detsamma ska gälla fasta förbränningsanordningar inrättade för eldning 13 En frist är ett tidsintervall. 14 Beslut i KS baserat på SRVFS 2004:5

20 i Ånge kommun 18 uteslutande med gas och därtill hörande avgaskanaler. Kontrollerna ska utföras på frister som Statens räddningsverk fastställt. o Medgivande att själv sota egen fastighet ska ges till den som ansökt och intygat att den har nödvändig kunskap och utrustning för sotning. Tillsynsverksamheten enligt lagen om skydd mot olyckor ska vara flexibel och behovsanpassad. o Räddningsnämnden ska efter behov utföra tillsyn mot de verksamheter/byggnader som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse. Enligt räddningstjänstens bedömning behöver tillsyn utföras på samtliga verksamheter/byggnader som omfattas av kravet på skriftlig redogörelse under mandatperioden. o Räddningsnämnden ska årligen, vid första mötet i januari, besluta om en tillsynsinriktning utifrån föregående års rapportering. Inriktningen ska omfatta en granskning av faktiska bränder, av allmänheten påtalade problem, förelägganden samt de prioriterade områden som denna handlingsplan bygger på Barnolyckor Barn är särskilt utsatta i trafiken och olyckor till och från skolan ska minska. Barn ska ha en säker livsmiljö. o Humanistiska nämnden ska uppmärksamma föräldrar och pedagogisk personal på olycksrisker för barn. Barns väg till och från skolan ska göras säkrare och tryggare. o Tekniska nämnden ska inventera och lämna förslag till åtgärder för att minska olycksriskerna på skolvägar och skolskjutshållplatser. o Humanistiska nämnden ska vid upphandling av skolskjutsar kräva att alla sittplatser har säkerhetsbälte.

Hans Eriksson Urban Rönnbäck Personalchef Säkerhetschef Tekniska Luleå kommun förvaltningen

Hans Eriksson Urban Rönnbäck Personalchef Säkerhetschef Tekniska Luleå kommun förvaltningen Hans Eriksson Urban Rönnbäck Personalchef Säkerhetschef Tekniska Luleå kommun förvaltningen En förnyad stad Då Stålstaden hamnstaden. Nu Universitetsstaden handelsstaden. Luleå74 000 invånare (Fyrkanten

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010

HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 HANDLINGSPROGRAM FÖR RÄDDNINGSTJÄNSTENS SKADEFÖREBYGGANDE VERKSAMHET 2009-2010 ENLIGT LAGEN OM SKYDD MOT OLYCKOR LINDESBERGS KOMMUN RÄDDNINGS- OCH SÄKERHETSNÄMNDEN Fastställd i Kommunfullmäktige LINDESBERGS

Läs mer

Säkerhetspolicy för Tibro kommun

Säkerhetspolicy för Tibro kommun Datum Beteckning 2010-07-29 2010-000262.16 Säkerhetspolicy för Tibro kommun Antagen av kommunfullmäktige 2010-09-27 46 Tibro kommun Kommunledningskontoret Postadress 543 80 TIBRO Besöksadress Centrumgatan

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 OCH TILLSYNSPLAN 2012-2014 Räddningstjänsten 2012-08-03 Kommunstyrelsen 2012-10-10 198 Dokumentet Brandförebyggande

Läs mer

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164

Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 120417 Säkerhetspolicy för Ulricehamns kommun Antagen av Kommunstyrelsen 2012-06-04, 164 1. Bakgrund Kommunstyrelsen har det övergripande ansvaret för det kommunala säkerhetsarbetet. En säkerhets- och

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR OCH NEGATIVA HÄNDELSER I JOKKMOKKS KOMMUN

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR OCH NEGATIVA HÄNDELSER I JOKKMOKKS KOMMUN 1(15) HANDLINGSPROGRAM FÖR SKYDD MOT OLYCKOR OCH NEGATIVA HÄNDELSER I JOKKMOKKS KOMMUN Handlingsprogrammet är framtaget av riskhanteringsgruppen i Jokkmokks kommun. Fastställd av kommunstyrelsen 2008 10

Läs mer

Brandförebyggande verksamhet

Brandförebyggande verksamhet Brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2012-2014 Dokumentet Brandförebyggande verksamhet är framtaget av räddningstjänsten och är ett delprogram till Handlingsprogram

Läs mer

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151)

Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Egenkontroll för 2010 Nämndsvis redovisning Uppföljning och utvärdering av mål, Handlingsprogram skydd mot olyckor (KF 2008-11-24 151) Ordningsföljd: - gemensamma mål för samtliga er mål för - kommunstyrelsen

Läs mer

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor

Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor Utgivare: Kommunfullmäktige Gäller från: Antagen: HANDLINGSPROGRAM FÖR FÖREBYGGANDE VERKSAMHET TILL SKYDD MOT OLYCKOR. Handlingsprogram för förebyggande verksamhet till skydd mot olyckor 1 kap. Organisation

Läs mer

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor

Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Räddningstjänst i Ånge kommun Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt Lag om skydd mot olyckor Dokumentnamn: Handlingsprogram för räddningstjänst i Ånge kommun enligt lag om skydd mot

Läs mer

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll

Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Upprättad: Fastställd: Reviderad: 2012-04-04/MN 2012-04-04/TT 2015-03-09/MA /MA Sida 1(5) Riktlinjer för rengöring och brandskyddskontroll Ansvar I Lag (2003:778) om skydd mot olyckor, LSO, 3 kap 4 ges

Läs mer

Granskning av kommunens brandberedskap

Granskning av kommunens brandberedskap Granskning av kommunens brandberedskap Kalmar kommun Juni 2007 Pär Sturesson Stefan Wik 2 Innehållsförteckning 1. Inledning...3 2. Tillvägagångssätt...3 3. Lagar och förordningar...3 3.1 Lagen om skydd

Läs mer

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015

HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 HANDLINGSPROGRAM FÖR SKADEFÖREBYGGANDE INSATSER OCH RÄDDNINGSTJÄNST 2012-2015 Innehåll 1 Inledning 1.1 Lagen 2 Den enskildes ansvar 3 Förebyggande mål 3.1 Förebyggande arbete 4 Riskbild 4.1 Räddningstjänstens

Läs mer

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser

Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Förslag till Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps allmänna råd om ledning av kommunala räddningsinsatser Dessa allmänna råd behandlar ledning av kommunala räddningsinsatser, inklusive planering,

Läs mer

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN

SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN Köping2000, v3.2, 2011-07-04 1 (8) Drätselkontoret Jan Häggkvist 0221-251 11 jan.haggkvist@koping.se SÄKERHETSPOLICY FÖR KÖPINGS KOMMUN 1. Målsättning Målsättning för säkerhetsarbetet är att ett säkerhetsarbete

Läs mer

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser

Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser Konkretisering LSO-plan 1 (3) 8.J Konkretisering av plan enligt lagen om skydd mot olyckor och lagen om extraordinära händelser 1 Syfte Kommunens handlingsplan enligt lagen om skydd mot olyckor respektive

Läs mer

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar

Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström. Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Nämnd, förvaltning: Handläggare: Datum: Räddningstjänsten Christer Holmström Förändrad lagstiftning rengöring av fasta förbränningsanordningar Den 1 januari 2004 trädde Lagen om skydd mot olyckor SFS 2003:778

Läs mer

Plan för tillsynsverksamhet

Plan för tillsynsverksamhet Plan för tillsynsverksamhet 2011-2014 Innehållsförteckning 1. Inledning... 3 1.1 Tillsyn LSO... 3 1.2 Tillsyn på verksamheter enligt LSO 2 kap. 4... 3 1.3 Tillsyn LBE... 4 1.4 Seveso II-direktivet... 5

Läs mer

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål

Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål Ledningsfilosofi Vision, verksamhetsidé och mål V 4.2, fastställd av direktionen 2011-12-08 Innehåll Inledning... 2 1. Uppdrag... 3 2. Ledningsfilosofi... 4 Värdegrund... 4 Ledningssystem i kvalitet...

Läs mer

Skriftlig redogörelse av brandskyddet

Skriftlig redogörelse av brandskyddet Skriftlig redogörelse av brandskyddet RÄDDNINGSTJÄNSTEN Postadress: 551 89 Jönköping, Besöksadress: Glansgatan 7 Telefon: 036-10 70 00 Telefax: 036-71 29 44 E-post: raddning@rtj.jonkoping.se www.jonkoping.se/rtj

Läs mer

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid

räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid 1(10) STYRDOKUMENT DATUM 2012-02-28 Dnr 204/12-180 Kommunstyrelsens riktlinjer för räddningsinsats Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Riktlinjer Kommunstyrelsens

Läs mer

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun

Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Kommunal författningssamling för Smedjebackens kommun Fastställd av Kf 108 Den 2015-09-21 Kommunfullmäktige 2015-09-21 16 Kommunstyrelsen 2015-09-08 25 Kommunstyrelsens arbetsutskott 2015-08-25 19 Kf 108

Läs mer

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund

Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund Dnr 50.2013.00009 sid 1 (5) RÄDDNINGSTJÄNSTEN KARLSTADSREGIONEN 2014-03-14 Förbundsordning för Karlstadsregionens räddningstjänstförbund 1 Namn och säte Karlstadsregionens räddningstjänstförbund är ett

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Södertörns brandförsvarsförbund Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså

Läs mer

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70

Trygg och säker. Mellansveriges ledande saneringsföretag! Jour dygnet runt 0709-81 49 70 Mer än en brandkår Trygg och säker Räddningstjänsten i Strängnäs arbetar med säkerhet och trygg het för alla som bor eller vistas i Strängnäs kommun. Genom samarbete med andra organisationer verkar vi

Läs mer

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt

Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Kalmar Brandkårs vägledning inför tillsyn enligt Lag (2003:778) om skydd mot olyckor och Lag (2010:1011) om brandfarliga och explosiva varor Vad gör Du om det brinner hos Dig? Att det skulle kunna börja

Läs mer

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet

AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Räddningstjänsterna i Skåne Handlingsplan Stärkt brandskydd för den enskilde 2015 AG Skåne - Sakområde skydd och säkerhet Kontaktpersoner: David Jutendahl, david.jutendahl@trelleborg.se

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst

VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst VERKSAMHETSPLAN 2013 Gästrike Räddningstjänst Fastställd i Direktion Innehållsförteckning VERKSAMHETSPLAN 2013... 1 Fastställd i Direktion... 1 Innehållsförteckning... 2 Bakgrund... 3 Syfte... 3 Befolkningsstatistik...

Läs mer

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129

BRANDSKYDDSPOLICY. Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 BRANDSKYDDSPOLICY Antaget av kommunfullmäktige 050331 Reviderad Ks 2008-10-28 129 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra

Läs mer

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014

Nämndsplan för räddningsnämnden 2013-2014 Dokumenttyp: Nämndsplan Datum: 2013-04-24 Tjänsteställe: Räddningsnämnden Handläggare: Per Hampus E-postadress: per.hampus@malung-salen.se Telefonnr: 0280-182 61 Mottagare: Kommunstyrelsen Diarienr: 2013.33

Läs mer

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET

FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET FÖR KOMMUNENS OLYCKSFÖREBYGGANDE- OCH UTRYCKANDE VERKSAMHET 1 Inledning...3 1.1 Lag om skydd mot olyckor...3 1.2 Bakgrund...3 1.2.1 Allmänt...3 1.2.2 Riskbild...4 1.2.3 Kommunens olycksförebyggande arbete...4

Läs mer

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete

Ett tryggare Tidaholm 2011-2014. Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Ett tryggare Tidaholm 2011-2014 Handlingsplan för kommunens skade- och olycksfallsförebyggande arbete Innehåll 1 Inledning... 3 Syfte... 3 Vision... 3 Övergripande mål... 3 Organisation... 3 Uppföljning...

Läs mer

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING

PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING PROJEKT UTVECKLAD UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING LSO-MÅLSTYRD LAGSTIFTNING skapat nya behov i tillsynen - Stort mått av uppföljning och utvärdering ÅRSUPPFÖLJNING LSO KOMMUNER OCH LST Kontroll av preciserade

Läs mer

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför

Äldre är överrepresenterade i skadestatistiken, men inte i brottsstatistiken. Olyckor, skador och otrygghet bland äldre medför Uppdraget Att ge förslag på en handlings-och åtgärdsplan för äldres säkerhet (fall, trafik, brand, drunkning, suicid, våld och andra brott) Ett regeringsuppdrag i samverkan mellan Socialstyrelsen, MSB,

Läs mer

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2

RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 MEDDELANDE FRÅN RÄDDNINGS VERKET 2001 : 2 SYSTEMATISKT BRANDSKYDDSARBETE Allmänna råd och kommentarer Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete beslutade den 20 december 2001. Enligt

Läs mer

ANSVAR OCH ORGANISATION

ANSVAR OCH ORGANISATION ANSVAR OCH ORGANISATION Ansvar Ansvaret för brandskydd i byggnader och anläggningar vilar på ägare av byggnad samt nyttjanderättshavare. Om ägare och nyttjanderättshavare inte är densamme är det viktigt

Läs mer

Räddningstjänsten Väst

Räddningstjänsten Väst Räddningstjänsten Väst ett kommunalförbund för skydd mot oönskade händelser Gun Blomfelt Fredrik Åkesson Lättare locka undersköterskor med utökat uppdrag Vision, verksamhetsidé och slogan Vår vision som

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om brandskyddskontroll Räddningstjänst och förebyggande

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter

Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter Kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter 1 Syftet med denna folder är att informera om vad kommunens plan för räddningsinsatser vid Sevesoverksamheter kan innehålla. Foldern tar dels

Läs mer

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår, 2008. Granskning av det olycksförebyggande arbetet 2008-04 21. Ref R Wallin (1)

Revisionsrapport. Nerikes Brandkår, 2008. Granskning av det olycksförebyggande arbetet 2008-04 21. Ref R Wallin (1) Revisionsrapport Granskning av det olycksförebyggande arbetet Nerikes Brandkår, 2008 2008-04 21 Ref R Wallin (1) 1. Sammanfattning... 3 2. Inledning... 4 3. Syfte... 4 3.1 Avgränsning, metod... 4 3.1.1

Läs mer

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun

SYSTEMATISKT SÄKERHETSARBETE. Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun Datum: Sida: 1(5) 1 Riktlinjer för internt systematiskt säkerhetsarbete för Habo kommun 1.1 Allmänt Bakgrund Från och med 2004-01-01 har Lag om skydd mot olyckor (2003:778), LSO, bl.a. ersatt den tidigare

Läs mer

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13

Policy för brandskydd. Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Policy för brandskydd Antagen av kommunfullmäktige 2013-12-09, 90/13 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 1 Lagstiftning, föreskrifter mm... 2 Övergripande mål... 3 Systematiskt brandskyddsarbete

Läs mer

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se

Systematiskt barnsäkerhetsarbete. Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Systematiskt barnsäkerhetsarbete Jan Landström Säkerhetssamordnare Jan.landstrom@nacka.se Innehåll Definitioner Statistik Orsaken till skador och olyckor Arbetsmiljöfrågor Några verktyg i det systematiska

Läs mer

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun

Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Dokumentnamn Dokumenttyp Fastställd/upprättad Beslutsinstans Riktlinjer för säkerhetsarbetet i Piteå kommun Riktlinjer 2011-08-22, 189 Kommunstyrelsen Dokumentansvarig/processägare

Läs mer

Begrepp och definitioner

Begrepp och definitioner Begrepp och definitioner I riskanalysen förekommer flera begrepp och definitioner som är nödvändiga att känna till för att kunna förstå riskanalysen. Några väsentliga begrepp och definitioner förklaras

Läs mer

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Mars 2005. Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Mars 2005 Information om brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor; SFS 1999:381 Utkom från trycket den 14 juni 1999 utfärdad den 27 maj 1999. Enligt riksdagens

Läs mer

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14

1 Problemet. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Datum 2015-04-14 samhällsskydd och beredskap Konsekvensutredning 1 (8) Enheten för farliga ämnen Narges Teimore 0102405402 Narges.teimore@msb.se Konsekvensutredning avseende förslag till myndigheten för samhällskydd och

Läs mer

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40

POLICY & RIKTLINJER. Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 POLICY & RIKTLINJER Antaget av kommunfullmäktige 2009-05-26, 40 Inledning Denna policy, ska tillämpas inom alla kommunala verksamheter i tillämpliga delar. Vissa verksamheter kan medföra åtgärder utöver

Läs mer

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet

Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Revisionsrapport* Systematisk egenkontroll inom brandskyddet Mora kommun Mars 2010 Ove Axelsson Innehållsförteckning 1 Bakgrund, uppdrag, revisionsfråga... 3 1.1 Uppdrag och revisionsfråga... 3 2 Metod

Läs mer

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst

Om larmet går. Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Om larmet går Viktig information från Gävle Hamn Gävle kommun Gästrike Räddningstjänst Almer Oil & Chemical Storage AB Statoil Fuel & Retail Sverige AB Boliden Mineral AB St1 Energy AB OK-Q8 AB Vopak Sweden

Läs mer

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun

Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun 2007 POLICY OCH RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETE Fastställt av kommunstyrelsen 2007-11-21 267. Säkerhetspolicy för Kristianstad kommun Syfte Kristianstads kommun har ett ansvar att upprätthålla sina verksamheter

Läs mer

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014

Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Seminarium SAMBRUK Stockholm 20-21 oktober 2014 Ann Malmström, divisionschef Social omsorg Kristina Silverarfve, enhetschef Social omsorg Susanne Arnberg, stabschef Tekniska divisionen Stefan Ekholm, räddningschef

Läs mer

Statens räddningsverks författningssamling

Statens räddningsverks författningssamling Statens räddningsverks författningssamling Utgivare: Key Hedström, Statens räddningsverk ISSN 0283-6165 Statens räddningsverks allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete Räddningstjänst

Läs mer

Handlingsprogram 2011-2014

Handlingsprogram 2011-2014 FÖRFATTNINGSSAMLING (6.1.32) Handlingsprogram 2011-2014 enligt Lag om Skydd mot olyckor (SFS 2003:778) Dokumenttyp Styrdokument Ämnesområde Räddningstjänst, intern säkerhet och krisberedskap Ägare/ansvarig

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll... 2 Vem bestämmer om sotningen?... 2 Sotning och brandskyddskontroll... 2 Sotning... 2 Imkanaler... 3 Brandskyddskontroll... 3 Brandvarnare

Läs mer

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram

Vägledning för. Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Vägledning för Kommunala handlingsprogram Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) Redaktörer: Patrik Hjulström

Läs mer

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler

Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler Brandskydd vid tillfällig uthyrning av samlingslokaler 1 Inledning Denna information riktar sig till dig som hyr ut eller upplåter lokaler tillfälligt för till exempel dans eller fester. Här är några enkla

Läs mer

Sotning och brandskydd

Sotning och brandskydd Sotning och brandskydd Innehåll 3 Grundläggande information 5 Tidsintervaller för sotning 6 Tidsintervaller för brandskyddskontroll 7 Frågor och svar 8 Kontakta oss Räddningstjänsten Falköping Tidaholm

Läs mer

Tillsynsplan för Räddningstjänsten i Hässleholm

Tillsynsplan för Räddningstjänsten i Hässleholm Tillsynsplan för Räddningstjänsten i Hässleholm - 2014 2014-01-21 Bilaga C1, Handlingsprogram för räddning och säkerhet 2012-2014 Inledning I tillsynsplanen visas hur Räddningstjänsten i Hässleholm under

Läs mer

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Diarienummer: 2015/560-KS-004 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll Beslutad av kommunstyrelsen 2015 XX - XX program policy handlingsplan riktlinje 1 Riktlinje för Riskanalys och Intern kontroll

Läs mer

1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde

1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde Handlingsprogram för skydd mot olyckor 2012-2015 Handlingsprogram MRF 2012-2015 Upprättad av: Leif Staffansson, Jonas Höglund och Mats Bergmark. Innehållsförteckning 1. Riskbild inom MRF:s verksamhetsområde...

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om skydd mot olyckor; SFS 2003:778 Utkom från trycket den 28 november 2003 utfärdad den 20 november 2003. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. 1 kap. Inledande

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter

Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete Kommunala verksamheter Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar

Läs mer

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn

Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Denna mall är baserad på material framarbetat av Falkenbergs Räddningstjänst. Underlag för Systematiskt brandskyddsarbete på namn Innehållsförteckning Systematiskt brandskyddsarbete 1 Brandskyddspolicy

Läs mer

2015-10-02 Dnr 2015.790.900

2015-10-02 Dnr 2015.790.900 2015-10-02 Dnr 2015.790.900 Handlingsprogram för brandförebyggande verksamhet DELPROGRAM TILL HANDLINGSPROGRAM TRYGGHET OCH SÄKERHET 2015-2018 I Falu, Borlänge, Säters och Gagnefs kommuner Handlingsprogrammet

Läs mer

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden

sammanträdesdatum 2011-02-10 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL KOMMUNSTYRELSEN sammanträdesdatum 2011-02-10.. ~. s 'r:7 ~ l.a; ',:DLIHG NR (, 2011 26 (31) 35 Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Dnr 2010/6 INLEDNING Motion från Lars Alderfors

Läs mer

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" Kommunstyrelsen

IIOK 21111 I~ 2 6. Svar på motion om säkerheten i äldreboenden. A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l Kommunstyrelsen ~ ---rc;;:-i :)!~,"""i~'~ A '~q :,\',JlvJiV;t::f\l" '\R1' I'"!(omn:" nswreisi3i") förvaltning IIOK 21111 I~ 2 6 1(2) 2011-01-24 ONR 2010/6 Kommunstyrelsen Svar på motion om säkerheten i äldreboenden Lars

Läs mer

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö

Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vad är fallprevention? Eva Nordell Geriatriskt utvecklingscentrum Skånes universitetssjukhus, Malmö Vem äger frågan om fallprevention? Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Krisberedskapsmyndigheten

Läs mer

Får vi störa en liten stund med viktig information?

Får vi störa en liten stund med viktig information? CREATING PROGRESS Får vi störa en liten stund med viktig information? Information om verksamheten vid Scana Steel Björneborg AB, om säkerhetsarbetet, risker och hur allmänheten ska agera i händelse av

Läs mer

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20.

Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde 2005-01-20. Föredragningslista till Räddnings- och beredskapsnämndens sammanträde. 1. Bokslut/årsredovisning för 2004. 2. Årsbudget för 2005. 3. Ansökan om att själv få rengöra (sota): Mats Lindberg, Piteå. 4. Uppdrag

Läs mer

LSO under tio år. En utvärdering av hur intentionerna med LSO infriats

LSO under tio år. En utvärdering av hur intentionerna med LSO infriats LSO under tio år En utvärdering av hur intentionerna med LSO infriats 2 Utvärderingar inom Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) utförs med ett lärande och förbättrande syfte. Resultaten i

Läs mer

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan

Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand. En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Ingen ska omkomma eller skadas allvarligt till följd av brand En nationell strategi för att stärka brandskyddet för den enskilda människan Vi behöver arbeta långsiktigt För att människor inte ska omkomma

Läs mer

Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108

Säkerhetspolicy. Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108 Säkerhetspolicy Antagen av Kommunfullmäktige 20008-12-15, 108 Säkerhetspolicy antagen av Kommunfullmäktige 2008-12-15, 108 Bakgrund 3 Syfte 3 Omfattning..3 Tillämpning.3 Ansvar och organisation Kommunfullmäktige

Läs mer

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy

BORGHOLMS. KOMMLrN 1(5) Antagen KF 2007-12-17 109. Brandskyddspolicy BORGHOLMS KOMMLrN Brandskyddspolicy 1(5) KF 2007-12-17 109 Antagen betsmiljöarbetet. föreskrifter mm Lagstiftning, 2 (5) för ny- ombyggnader av byggnader lokaler Brandskyddet Boverkets ByggRegler författningssamling

Läs mer

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR

RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR RÄDDNINGSTJÄNSTENS UTBILDNINGAR Brandskyddsutbildning (BKA) Kursen vänder sig till företag, organisationer och föreningar som vill öka sitt brandskydd. Kursdeltagaren får en grundläggande utbildning i

Läs mer

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA

TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA TRYGG OCH SÄKER I UPPSALA FÄRRE SKA SKADAS OCH DÖ Färre ska dö och skadas i olyckor och bränder Det arbetar Brandförsvaret ständigt för. De som drabbas av olyckor ska få snabb och effektiv hjälp och så

Läs mer

Handlingsprogram för förebyggande åtgärder för skydd mot olyckor

Handlingsprogram för förebyggande åtgärder för skydd mot olyckor 1 Antaget av kommunfullmäktige 2008-06-18 241 Dnr 66/08.179 Handlingsprogram för förebyggande åtgärder för skydd mot olyckor Bakgrund I propositionen (2002/03:119) till Lag om skydd mot olyckor, LSO, (SFS

Läs mer

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring

Har erforderlig kunskap om eldstaden och tillkommande anordningar för att kunna utföra rengöring Skickas till: Piteå räddningstjänst Kolugnsvägen 1 941 38 Piteå ANSÖKAN OM ATT SJÄLV FÅ RENGÖRA (SOTA) SÖKANDE/FASTIGHETSÄGARE Efternamn, Förnamn Adress Personnummer Postnummer/ort Telefonnummer Fastighet

Läs mer

Allmän information om sotning

Allmän information om sotning Allmän information om sotning Innehåll Sotning och brandskyddskontroll sidan 3-5 Vem bestämmer om sotningen? Sotning och brandskyddskontroll Sotning Imkanaler Brandskyddskontroll Brandvarnare och släckutrustning

Läs mer

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20.

Välkommen. 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog. 20.15 Sammanfattning 20. Välkommen 18.30 Inledning bakgrund 18.35 Hur ansöka 2014? 18.40 SBA krav, tips och råd 19.30 Fika 19.45 Dialog» Hur arbetar vår förening med SBA?» Tips och lärdomar för att skapa en säker och trygg anläggning

Läs mer

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare.

Det är också viktigt att tydliggöra ansvar mellan ägare och nyttjanderättshavare. Avser Ingående delar i systematiskt brandskyddsarbete Framtaget av Mats Balder Fastställt av Anders Finn Nr F/02 B Avdelning Förebyggande Datum 13.07.01 Ersätter nr Datum 13.01.10 Gäller fr.o.m. 15.01.01

Läs mer

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun

Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers kommun Tjänsteutlåtande 0 Öster Kommunstyrelsens kontor Björn Moe Datum 2015-04-22 Dnr Till Kommunstyrelsen Program för uppföljning och insyn av verksamhet som utförs av privata utförare på uppdrag från Österåkers

Läs mer

RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET I 167-1 NYNÄSHAMNS KOMMUN

RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET I 167-1 NYNÄSHAMNS KOMMUN 167-1 RIKTLINJER FÖR SÄKERHETSARBETET I 167-1 NYNÄSHAMNS KOMMUN Antagna av kommunfullmäktige den 9 april år 2003 enligt 49. 1. INLEDNING Syftet med riktlinjerna är att säkerställa en hög säkerhet mot skador

Läs mer

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet

Läs Skydd mot olyckor. och arbeta med räddning och säkerhet Läs Skydd mot olyckor och arbeta med räddning och säkerhet Utbildningen Skydd mot olyckor Skydd mot olyckor är en tvåårig efter gymnasial utbildning som ger dig både de teoretiska kunskaper och de praktiska

Läs mer

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden

Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden 2012-11-21 1 (6) TJÄNSTESKRIVELSE FRN 2012/133-809 Fritidsnämnden Risk- och sårbarhetsanalys fritidsnämnden Förslag till beslut Fritidsnämnden noterar informationen till protokollet Sammanfattning Kommunfullmäktige

Läs mer

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY

9-3 KOMMUN BRANDSKYDD SPOLICY 9-3 BRANDSKYDD SPOLICY Inledning Enligt lagen om skydd mot olyckor (SFS 2003:778) ska alla ägare och nyttjanderättshavare av byggnader och anläggningar, vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand

Läs mer

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB

Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB SAMMANTRÄDESPROTOKOLL LEDNINGSUTSKOTTET 6 {14) Sammanträdesdatum 2014-11-06 229 Kommunens plan för räddningsinsats; Sala Ytbehandling AB Dnr 2014/1089 - lt INLEDNING Uppdatering av kommunens plan för räddningsinsats

Läs mer

Skadade i trafiken 2009

Skadade i trafiken 2009 Skadade i trafiken 2009 Olyckor i vägtrafiken är ett av de största folkhälsoproblemen i Sverige. Olyckorna orsakar död och skada på människor och egendom. En förutsättning för trafiksäkerhetsarbete är

Läs mer

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete

Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Nivå 3, Systematiskt brandskyddsarbete Till denna kategori återfinns de objekt som är byggnadsteknisk komplicerade och där verksamheten medför högre krav på skydd och säkerhet avseende brand. Utöver den

Läs mer

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM

HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM HANDLINGSPLAN AUTOMATISKA BRANDLARM Framtida hantering av automatiska brandlarm anslutet till Luleå räddningstjänst Arbetsgrupp: Kalle Håkansson Ronnie Lindberg Torbjörn Landström Tomas Wikström Jon Kero

Läs mer

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER

KRISLEDNINGSPLAN. för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER KRISLEDNINGSPLAN för HANTERING AV EXTRAORDINÄRA HÄNDELSER 1 PLAN FÖR KRISLEDNING Upprättad Gäller från Reviderad Sign 2009-05-28 2009-06-22 Antagen av KS 2009-06-15 Antagen av KF 2009-06-22 INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm

Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Systematiskt brandskyddsarbete Stor Större industri, Större Vårdanläggning, mm Följande exempel är en beskrivning av hur det systematiska brandskyddsarbetet kan se ut och verka för exempelvis en större

Läs mer

2013-02-27. Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion

2013-02-27. Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion 201-02-27 Riskanalys, riskvärdering och riskreduktion Malung-Sälen 201-2014 Innehållsförteckning BAKGRUND... RISKANALYS... BESKRIVNING AV KOMMUNEN... TILLBAKABLICKANDE RISKANALYS... 4 Antal räddningsinsatser

Läs mer

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund

En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn. Kiruna räddningstjänst. Text och bilder Södertörns brandförsvarsförbund En vägledning inför räddningstjänstens tillsyn Kiruna räddningstjänst Vad gör du om det brinner hos dig? Att det skulle kunna börja brinna i din anläggning är säkert något du tänkt på. Likaså hur du hanterar

Läs mer

händelse av dammbrott

händelse av dammbrott 1(5) STYRDOKUMENT DATUM 2014-03-12 Mottagande av utrymda från Jokkmokks kommun i händelse av dammbrott Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/upprättad Beslutsinstans Giltighetstid Plan Mottagande av utrymda

Läs mer

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog

Umeå kommun Brandförsvar och säkerhet. Utbildningskatalog Utbildningskatalog Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Grundläggande brandskydd... 3 Hem och Fritid... 4 Praktisk övning... 5 Utrymningsteori... 6 Utrymningsövning... 7 SBA Systematiskt brandskyddsarbete...

Läs mer

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag

Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete Privata företag Systematiskt brandskyddsarbete (SBA) innebär att en verksamhet på ett strukturerat sätt planerar, utbildar, övar, dokumenterar, kontrollerar, åtgärdar och

Läs mer

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd

Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Hagfors Räddningstjänst Skriftlig redogörelse för brandskydd Enligt 2 kap. 2 i förordningen om skydd mot olyckor får kommunen fastställa med vilket tidsintervall den skriftliga redogörelsen för brandskyddet

Läs mer

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun.

Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Information till allmänheten och kommunens plan för räddningsinsats vid Schlötter Svenska AB, Hillerstorp, Gnosjö kommun. Antagen av räddningschefen 2014-12-22 Information till allmänheten Inledning Lag

Läs mer