Basel III ett effektivt svar på finanskrisen? Av Björn Bjuggren. Examensarbete 30 poäng i civilrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basel III ett effektivt svar på finanskrisen? Av Björn Bjuggren. Examensarbete 30 poäng i civilrätt"

Transkript

1 Basel III ett effektivt svar på finanskrisen? Av Björn Bjuggren Examensarbete 30 poäng i civilrätt Stockholm vårterminen 2011

2 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 FÖRKORTNINGAR INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD OCH MATERIAL AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION KAPITALTÄCKNING VARFÖR KAPITALTÄCKNINGSREGLER VAD ÄR KAPITALTÄCKNING FINANSKRISEN MAKROEKONOMISKA FAKTORER MIKROEKONOMISKA FAKTORER Finansiella innovationer Credit Rating Agencies Leverage Bolagsstyrning Moral hazard Too-big-to-fail REGULATORISKA MISSLYCKANDE OCH BRISTANDE TILLSYN Procyklikalitet SYSTEMRISKER DE FEM STADIERNA UNDER KRISEN Första stadiet Andra stadiet Tredje stadiet Fjärde stadiet Femte stadiet ETT SJÄTTE STADIUM? BASEL I BAKGRUND SOFT LAW REGELVERK Kapitalbasen Riskvägning TILLÄGG 1996 OM MARKNADSRISK BASEL II... 32

3 3 5.1 BAKGRUND & STRUKTUR FÖRSTA PELAREN Kreditrisk Marknadsrisk Operativrisk ANDRA PELAREN TREDJE PELAREN BASEL III BAKGRUND & STRUKTUR FÖRSTA PELAREN Kapitalbasen Risktäckning Kapitalkonserveringsbuffert Kontracyklisk buffert Bruttosoliditetskrav Likviditetsrisk ANDRA PELAREN TREDJE PELAREN NÅGRA EFFEKTER AV BASEL III STATSPAPPER OCH KAPITALTÄCKNING ÖKADE KOSTNADER KONKLUSION: ÄR BASEL III ETT EFFEKTIVT SVAR PÅ FINANSKRISEN? KÄLLFÖRTECKNING... 53

4 4 Sammanfattning Uppsatsen syfte har varit att redogöra för kapitaltäckningsreglerna i Basel III, orsakerna till den senaste finanskrisen samt att ge en kommentar till frågan om Basel III är ett effektivt svar på denna. Den senaste finanskrisen briserade under hösten 2008 då en kreditbubbla sprack med stora ekonomiska förluster som följd. Såväl makroekonomiska som mikroekonomiska faktorer kan identifieras som orsaker till krisen. En lång tid av låga räntor, låg inflation och konstant expansion utgjorde de makroekonomiska faktorerna som skapade förutsättningar för skapandet av komplexa finansiella innovationer i jakten på högre avkastning. Med hög belåningsgrad investerade banker och investerare i avancerade finansiella produkter som strukturerade bostadslån. Dessa värderades som mycket säkra då all historisk data visade på att bostadspriserna skulle fortsätta att stiga i framtiden. När bostadslån istället började fallera 2007 till följd av dalande bostadspriser, blottlades dels den sköra finansmarknaden, dels aktörernas stora risktagande genom omåttlig användning av leverage. Den globaliserade finansmarknaden med nära sammanlänkade finansiella institut förstärkte och försvårade krisen. De under finanskrisen gällande reglerna för banker visade sig vara otillräckliga och snarare konjunkturförstärkande än stärkande av finansmarknaden. Som ett svar på finanskrisen arbetades nya kapitaltäckningsregler fram och mynnade ut i regelverket Basel III. Kapitaltäckningsreglerna i Basel III utgår från ett systemriskminimerandeperspektiv istället för ett institutkrisminimerandeperspektiv, med högre krav på kvaliteten i bankernas kapitalbas och med större kapitalbuffertar. Basel III innebär genom de stärkta kapitaltäckningsreglerna ökade kostnader för bankerna, minskad tillväxt för samhällsekonomin men troligtvis ett större skydd mot framtida finanskriser.

5 5 Förkortningar ABS AMA BIS CDO CDS CRA CVA EAD IRB LCR IFRS LGD LKT M MBS NSFR OECD OTC PD PIIGS PIT S&L SPV TTR VAR Asset Backed Securities Advanced Measurement Approaches Bank for International Settlements Collateralized Dept Obligation Credit Default Swap Credit Rating Agencies Credit Value Adjustments Exposure of Default Internal Ratings Based Liquidity Coverage Ratio International Financial Reporting Standards Loss Given Default Lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar Effective Maturity Mortgage Backed Securities Net Stable Funding Ratio Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Over-the-counter Probability of Default Portugal, Irland, Italien, Grekland & Spanien Point-in-time Savings & Loans Associations Special Purpose Vehicle Through-the-cycle Value At Risk

6 6 1 Inledning 1.1 Bakgrund En enkel tulpan lyckades på 1630-talet charmera en hel holländskbefolkning och skapa en hysteri på en köpstark marknad. Värdet på tulpaner steg till astronomiska summor innan bubblan sprack och en av världens första ekonomiska kriser var ett faktum. Över 370 år senare charmerade en annan produkt, som förvisso inte kan kategoriseras som enkel, hela den globala finansmarknaden med sin låga risk och höga avkastning. Den blommande produkten var strukturerade värdepapperiseringar av olika underliggande tillgångar, bl.a. bostadslån, som fram till 2007 konstant ökade i värde och var ett väldigt populärt investeringsobjekt. Kreditbubblan sprack när de underliggande tillgångarna förlorade i värde och gav upphov till den svåraste finanskrisen i modern tid. Tillskillnad från den holländska tulpankrisen resulterade den senaste finanskrisen i världsomfattande förluster p.g.a. finansmarknadens globalisering och de finansiella institutens nära koppling till varandra. Direkta förluster p.g.a. fallissemang eller värdeminskningar, tillsammans med indirekta förluster genom skattefinansierade räddningsaktioner, gav upphov till debatter och utredningar om vem som egentligen bar ansvaret och hur det egentligen kunde ske. Båda frågorna är föremål för behandling i denna uppsats och låter sig inte med enkelhet besvaras. Krisen uppstod trots omfattande och sofistikerade analyser av all tillgänglig data. Men krisen uppstod i en tid där det senaste decenniet av ekonomer karakteriserats som the NICE decade - non-inflationary, constant expansion (jmf sv: ingen inflation, konstant expansion). 1 De strukturerade värdepapperiseringarna var innovationer som formades under nämnda decennium, följaktligen var tillgänglig data begränsad och en analytiker eller statistiker är endast så bra som hans data. 1 Gleeson, Simon, International Regulation of Banking Basel II: Capital and Risk Requirements, Oxford University Press, New York, 2010, s.26 [cit. Gleeson].

7 7 Det primära skyddet mot finanskriser i allmänhet och kreditförluster i synnerhet står att finna i de finansiella institutens kapitaltäckning. De regler om kapitaltäckning som stod till buds under finanskrisen visade sig vara otillräckliga och i viss mån inadekvata. Det unga Basel II-regelverket reviderades och mynnade i december 2010 ut i ett regelverk med högre krav och en förmodad bättre adressering av potentiella risker, Basel III. 1.2 Syfte Finanskriser tenderar att vara ett återkommande inslag på finansmarknaden. De får fatala konsekvenser för såväl aktörerna på finansmarknaden som för de enskilda. En väl fungerande finansmarknad är fundamental för en fungerande samhällsekonomi och de tjänster som bankerna erbjuder är fundamentala samhällsfunktioner. Trots detta uppstår finanskriser som samhället sedan får betala för. Frågan om vilken nivå av kapitaltäckning som banker skall ha kan därför sägas är en fråga om när samhället vill betala för finanskrisen: i förväg genom högre bankavgifter, eller efter en kris i form av räddningsåtgärder som resulterar i högre skatter. 2 Syftet med denna examensuppsats är att redogöra för omständigheter till och utformning av de kapitaltäckningsregler som går under beteckningarna Basel I, II och III samt ge en kommentar till frågan om Basel III är ett effektivt svar på den senaste finanskrisen. För att avgöra om Basel III är ett effektivt svar på den senaste finanskrisen måste först orsakerna till finanskrisen klargöras och en övergripande genomgång av Basel III-regelverket företas. 2 Gleeson, s. 23.

8 8 1.3 Metod och material För att uppnå syftet att utreda om Basel III är ett effektivt svar på den senaste finanskrisen används en rättsdogmatisk metod. Studiet av Baselregelverken har genomförts med hjälp av lagar, förarbeten och doktrin. Under studiet av Basel III har i huvudsak lagregler och i viss mån förarbeten använts i avsaknaden av doktrin, detta p.g.a. att regelverket är nyss tillkommet. Formellt kan Baselreglerna inte karakteriseras som lag utan får närmast betecknas som soft law med den följden att reglerna hamnar längre ner i normhierarkin. Regelverken transformeras emellertid till nationell gällande rätt via EG-direktiv, utgör internationell standard, vilket därför motiverar till studiet av regelverken som primärkälla. Vid sidan av det internationella regelverket används svenska lagar och föreskrifter tillsammans med officiella rapporter och utredningar i främst förklarande syfte. Redogörelsen för orsakerna till finanskrisen utgår från officiella rapporter från Europeiska kommissionen samt Baselkommittén och understöds av doktrin. Relevanta aktuella händelser med betydelse för denna uppsats återges och kommenteras utifrån officiella rapporter i möjligaste mån med stöd från aktuella tidningsartiklar. 1.4 Avgränsningar Orsakerna till den senaste finanskrisen är flera med varierande betydelse för situationen som uppstod. De orsaker som presenteras i denna uppsats bygger på redovisade orsaker i rapporter, artiklar och doktrin, med reservation för att andra orsaker kan komma att identifieras eller anses ha en annan betydelse än vad som redovisats hittills. Kapitaltäckningsreglerna i svensk lag bygger på EG-direktiv som i sin tur bygger på Baselreglerna. De regler som återfinns i svensk lag och i EG-direktiv stämmer i all

9 9 väsentlighet överens med Baselreglerna och är därför nästan helt utelämnade i denna framställning. Baselregelverken innehåller flertalet tekniska beräkningar vid sidan av de regulatoriska kraven. Dessa är utelämnade, alternativt beskrivna i syfte att förklara anledningen till dem. Detsamma gäller vissa risker och regulatoriska krav, under främst Basel II, som inte har direkt samröre med finanskrisen eller de centrala förändringarna i Basel III. Denna uppsats gör inte heller anspråk på att täcka in alla effekter av Basel III. De som redovisas ska snarare ses som illustrativa. 1.5 Disposition Framställningen kan delas upp i fem olika avsnitt. Första avsnittet är en redogörelse för vad kapitaltäckning innebär och varför det finns. Detta avsnitt är tänkt som en inledning till de kommande mer tekniska avsnitten. Andra avsnittet beskriver de olika orsakerna till finanskrisen och de stadier som kan och har identifierats. Tredje avsnittet inbegriper Baselregelverken som redovisas i kronologisk ordning. Syfet med den kronologiska disponeringen är att skapa en överblick och förstå de många ändringar och tillägg som har företagits sedan Basel I:s tillkomst. I all väsentlighet följer även redovisningen av de olika Baselregelverken samma struktur för att åskådligöra skillnader dem emellan. Avsnittet fyra illustrerar några effekter av Basel III och mynnar ut i Avsnitt fem, som är en konklusion där aspeker av Basel III behandlas utifrån synvinkeln huruvida de är ett effektivt svar på finanskrisen.

10 10 2 Kapitaltäckning 2.1 Varför kapitaltäckningsregler Finansiella institut, såsom banker, bedriver näringsverksamhet som är av stor samhällsekonomisk betydelse. Det finns därför ett behov av skyddsregler som skiljer sig från de som gäller övriga näringsverksamheter. Regler om kapitaltäckning är en samling av sådana skyddsregler. Kapitaltäckningsreglerna syftar till att skydda det kapital som investerare och sparare anförtror de finansiella instituten. Därtill syftar kapitaltäckningsregler till att skänka stabilitet till hela det finansiella systemet som via denna form av buffert ska, förutsatt att verksamheten bedrivs på ett sunt och ansvarsfullt vis, kunna absorbera vissa förluster utan att vare sig det enskilda institutet eller det finansiella systemet sätts i brygga Vad är kapitaltäckning Kapitaltäckning innebär att ett finansiellt institut måste hålla en viss del eget kapital för vissa risker eller exponeringar. 4 Exempelvis (och förenklat) föreskrev Baselkommittén 5 genom kapitaltäckningsreglerna i Basel I, att en bank måste hålla 8 kr i eget kapital för varje utlånade 100 kr (dvs. 8 % av lånestocken). I händelse något lån inte betalas tillbaka finns 8 % av lånestocken som buffert och därigenom som en säkerhet för att bankens borgenärers fordringar inte äventyras. Bufferten kan till synes verka otillfredsställande liten. Satt i relation till hur en banks verksamhet är organiserad kan däremot bufferten vara såväl tillfredställande som relativt stor. Bankens grundläggande koncept är att finansiera långfristiga krediter genom 3 Afrell, Lars, Klahr, Håkan & Samuelsson, Per, Lärobok i kapitalmarknadsrätt, 2a uppl, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1998, s. 211 [cit. Afrell m.fl.]. 4 Afrell m.fl., s Basel Committee on Banking Supervision.

11 11 korfristiga lån. 6 Ett långfristigt lån innebär en större risk och är därmed förenat med en högre ränta än de kortfristiga. Ränteskillnaden är bankens avans. Detta ger upphov till två kritiska moment. För det första innebär det en missmatchning av tillgångarnas och skuldernas löptider, vilket kommer att beröras närmare nedan. För det andra är bankens avans beroende av att så mycket av bankens kortfristiga finansiering som möjligt kan lånas ut till fördelaktig ränta. Utifrån nyss nämnda förutsättningar innebär ett krav att hålla 8 kr i eget kapital för varje utlånade 100 kr som ett relativt betungande krav för en bank. De 8 kr är i regel inte räntebärande och de 100 kr kan vara utlånade till en mycket kreditvärdig aktör. Kapitaltäckningen syftar till att täcka ett finansinstituts kreditrisk (t.ex. risk för att det utestående lånet inte återbetalas) och marknadsrisk (t.ex. risk för att tillgångars värde minskar p.g.a. förändrade marknadsräntor). 7 Till skillnad från det förenklade exemplet ovan så behöver inte alltid 8 kr i eget kapital hållas för varje utlånade 100kr. Marknadsrisker och kreditrisker riskvägs och kräver olika stor kapitaltäckning, samtidigt som de 8 kr kapitalbasen kan vara sammansatt av olika typer av kapital. Kapitalbasen kan bestå av primärt kapital (jmf eng: Tier one) och supplementärt kapital (jmf eng: Tier two). 8 Hur stor del av kapitalbasen som skall respektive får utgöras av primärt respektive supplementärt kapital kommer att redovisas senare i samband med redogörelse av de olika Basel-regelverken. Detsamma gäller riskvägningen och vilka kapitalkrav som ställs i förhållande till olika risker. 6 Wood, Philip, Law and practice of international finance, Thomson Reuters, London, 2008, s. 11 [cit. Wood]. 7 Afrell m.fl., s Afrell m.fl., s. 215.

12 12 3 Finanskrisen Den 15 september 2008 ansökte Lehman Brothers Holdings Inc [cit. Lehman Brothers] om egen konkurs. Denna händelse var varken enskilt, eller isolerat, orsaken eller kulminationen till den svåra finanskris, som inte kom att stabiliseras förrän Däremot bidrog denna enskilda händelse till att accentuera den likviditetskris och marknadsoro som följde. 9 I realiteten uppstod finanskrisen till följd av såväl makroekonomiska som mikroekonomiska faktorer. Här under följer en redogörelse över de primära makroekonomiska faktorerna; Globala finansiella obalanser och en längre period av låg ränta, samt de mikroekonomiska faktorerna; produktkomplexiteten, värdering av risk och tillgångar, samt misslyckanden i bolagsstyrningen, normgivningen och tillsynen. 3.1 Makroekonomiska faktorer Obalansen på den globala finansiella marknaden tillsammans med långvarig låg räntenivå var de två makroekonomiska faktorerna som var mest avgörande för den finansiella krisen. Tillväxtekonomier, såsom Kina och länderna kring Persiska viken investerade kapital i västekonomierna och finansierade västvärldens skuldsättning. USA, å sin sida, hade sedan 11 september 2001 hållit nere räntorna på rekordlåga nivåer i syfte att stimulera återväxt och investeringar. Detta resulterade i billiga krediter och en årlig ökning av skuldsättningen i USA med 7-10 % mellan 2003 och mitten av De billiga krediterna stimulerade även bostadsmarknaden där USA:s fastighetspriser under samma period steg med 30 %. För banker och finansiella institutioner skapade den låga räntan incitament för att öka risktagandet i syfte att nå högre avkastning och därmed kunna möta de långsiktiga avkastningskraven Bank For International Settlements, 79th Annual Report, 2009, s.16 [cit. BIS, 79 th Annual Report]. 10 Valdez, Stephen & Molyneux, Philip, An introduction to global financial markets, 6:e uppl., Palgrave Macmillan, Hampshire, 2010, s [cit. Valdez & Molyneux].

13 Mikroekonomiska faktorer Finansiella innovationer Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar inom den finansiella sektorn. Marknaden har globaliserats och aktörerna har blivit allt mer sammanlänkade. I jakten på ökade intäkter, högre avkastning och marknadsandelar har aktörerna utvecklat allt fler och mer sofistikerade produkter i syfte att nå dessa mål. För kundernas del har denna utveckling inneburit en ökad svårighet att förstå den produkt de köper. Till skillnad från t.ex. ett klädesplagg kan inte kunden fysiskt känna på produkten och göra en direkt värdering av dess användningsområde, kvalitet och användningstid utan måste, när det gäller de finansiella innovationerna göra en helt annan typ av riskbedömning som kräver betydligt mer information och ställningstagande till händelser som är mycket svåra att förutse. 11 Flera av de komplexa och sofistikerade finansiella innovationerna som kom att spela en betydande roll under den finansiella krisen härrör från värdepapperisering av krediter. Värdepapperisering av krediter är en finansieringsteknik där t.ex. krediter paketeras och överförs till ett specialbolag (jmf eng: Special Purpose Vehicle [cit. SPV]) som i sin tur ger ut obligationer. Tekniken medför att krediten lyfts från balansräkning och, framförallt för detta arbetets vidkommande, att långivaren inte underställs ett högt kapitaltäckningskrav. 12 Värdepapperiseringen fick fotfäste på bolånemarknaden genom amerikanska låneinstituts [cit. S&Ls] reaktioner på dess ökade kostnader som uppkom i samband med stigande räntor på 1980-talet. Missmatchningen mellan S&Ls in- och utlåning överbyggdes genom värdepapperiseringen, och gav upphov till en ny finansieringsmodel där den traditionella skapa-och-behålla-modellen (jmf eng: originate-and-hold-model) 11 Eriksson, Kent & Hermansson, Cecilia, 2008 års kris i det finansiella systemet och världsekonomin, Gorton, Lars & Millqvist, Göran (red), Finansiella kriser betalningssystem och skuldförhållanden, Iustus förlag AB, Uppsala, 2009, s. 46 [cit. Eriksson & Hermansson]. 12 Månsson, Fredrik, Vad är värdepapperisering?, Andersson, Per-Ulrik & Månsson, Fredrik (red),värdepapperisering Securitisation, Fritzes Förlag AB, Stockholm, 1995, s.15 [cit. Månsson].

14 14 kunde alterneras eller ersättas av den likviditets och kapitaleffektivare skapa-ochdistribuera-modellen (jmf eng: originate-to-distribute-model) 13. I Europa och Sverige genomfördes den första värdepapperiseringen av bolånekrediter först i november 1990 genom dåvarande Svensk Fastighetskredit. 14 I syfte att göra illikvida tillgångar mer attraktiva för investerare har det utvecklats nya finansiella innovationer, där flera olika krediter paketeras ihop och tillsammans genererar hög avkastning. Värdepapper med bolån som underliggande tillgång (jmf eng: mortgage backed securities [cit. MBS]) kan utge obligationer genom SPV:s eller i sin tur paketeras ihop med andra MBS:er eller värdepapper med andra underliggande tillgångar så som t.ex. studentlån eller kreditkortsskulder (jmf eng: asset backed securities [cit. ABS]). Paketeringarna kan paketeras ihop trots olika risk och avkastning i en s.k. collateralized debt obligation [cit. CDO] där obligationer utges i olika prioriteringsgrupper där risktagandet avspeglas i avkastningen för respektive prioriteringsgrupp. 15 Dessa strukturella finansieringsprodukter är per se inte orsaken till den finansiella krisen, men bristen på transparens och produktförståelse i kombination med dåliga underliggande tillgångar bidrog i allra högsta grad till de förluster som uppstod. I jakten på högre avkastning började bostadslån till personer med sämre eller ingen kreditvärdighet, s.k. subprime-lån, användas i paketeringarna. Subprime-lån utges mot högre ränta, ofta med en stegrande räntesats, och är p.g.a. låntagarnas sämre ekonomiska ställning, särskilt känsliga för fallande fastighetspriser. 16 När dessa lån började fallera 2007, i huvudsak p.g.a. fallande fastighetspriser, fallerade även de sofistikerade finansieringsprodukterna där de utgjorde de underliggande tillgångarna. 13 Valdez & Molyneux, s Månsson, s Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s275.

15 15 De finansiella produkternas inverkan på den globala marknaden var omfattande då CDO:s marknadsförts av rådgivare för investerare över hela världen. Investerare, ofta utan förståelse för produktens komplexitet och utan förståelse för den höga risken som de underliggande tillgångarna medförde Credit Rating Agencies Värdering av de underliggande tillgångarnas risk är central dels för investerarna inför en investering, dels för SPV:s i fråga om att göra produkten attraktiv för investerarna. Värderingsinstitut (jmf eng: credit rating agencies [cit. CRA]), såsom Standard & Poor s, Moody s och Fitch, har därför haft en betydande roll i marknadsförandet av de strukturella produkterna. CRA värderar de underliggande tillgångarna genom att ge olika finansiella produkter olika betyg beroende på hur de kreditvärdiga de anses vara. Betygskalan varierar, exempelvis använder Standard & Poor s en tio-gradig skala från AAA till D, där AAA är högsta betyg och D är sämsta. 18 CRA:s gav de olika prioriteringsgrupperna inom en SPV olika kreditbetyg där den prioriteringsgrupp med minst risk ofta gavs betyget AAA eller AA. I syfte att förbättra kreditbetyget användes olika tekniker, så som att injicera kontanter i SPV:n eller hålla en större del tillgångar än vad som föreskrevs. 19 I tillägg till dessa två tekniker försäkrades även risken genom antingen en direkt försäkring, ofta via s.k. monoline insurers eller via det finansiella instrumentet credit default swaps [cit. CDS]. Två olika tekniker där SPV:n köper ytterligare säkerhet för sina underliggande tillgångar med resultatet att CRA:s gav dem ett högre kreditbetyg Eriksson & Hermansson, s Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s. 281.

16 16 Värderingen av de komplexa struktureringarna av krediterna var mycket svår p.g.a. bristen på transparens. Investerare förlitade sig därför på värderingen som företogs av CRA:s. CRA:s å sin sida använde fallissemangmodeller som visade sig kraftigt undervärdera risken genom bl.a. avsaknaden av historisk data gällande subprimelånen, vilket delvis kan förklara varför CDO:s innehållande dessa underliggande tillgångar kunde åsättas samma betyg som CRA:s gav till statsobligationer. 21 Samtidigt som CRA:s värderade tillgångarna sålde de som en konsulttjänst hur tillgångarna skulle struktureras i SPV:s för att uppnå de högre kreditbetygen. 22 Värderingsinstitutens engagemang i såväl struktureringen som värderingen innebar väldigt stora intäkter, men medförde samtidigt en uppenbar intressekonflikt. Anledningen till värderingsinstitutens centrala roll står att finna i förändringar i riskviktningen i Basel II, 23 då externa värderingsinstitut tilläts värdera olika kreditrisker i syfte att göra kapitaltäckningsreglerna mer rättvisa i fråga om kapitalbas Leverage Under första delen av 2000-talet ökade de finansiella institutens skuldsättning i förhållande till det egna kapitalet. På marknaden ökade användningen av leverage (jmf sv: hävstång). Leverage användes så väl i som utanför balansräkningen med den dubbla effekten att de finansiella instituten gjorde stora förluster när placeringarna tappade eller helt förlorade värde. Situationen förvärrades när de tvingades reducera sin leverage under finanskrisen med följden att tillgångarna 21 The High-Level Group on Financial Supervision in the EU, Report, Bryssel, 2009, s.8. [cit. De Larosière-rapporten]. 22 De Larosière-rapporten, s Se vidare under kapitlet om Basel II. 24 Gleeson, s.83.

17 17 ytterligare sjönk i värde. 25 Flera finansiella institut hade under finanskrisen en skuldsättningskvot/hävstångsfaktor (jmf eng: leverage ratio), d.v.s. ett förhållande mellan egen insats och lånad insats, på över 30 och i vissa fall uppemot 60, innebärande att en given förändring av tillgångars värde hade en 30 eller 60 gånger så stor påverkan på den egna insatsens värde. Detta innebar att de finansiella instituten var extremt känsliga för värdeförändringar Bolagsstyrning De finansiella instituten misslyckades i att kontrollera och värdera sin risk. Dels genom ovan nämnda överutnyttjande av leverage och felaktiga bedömningar av de komplexa finansiella produkternas fallissemangrisk, dels genom risktagande utanför balansräkningen samt höga avkastningskrav och incitamentsprogram som stimulerade till ökat risktagande och gav avkall på riskmedvetenheten Moral hazard De finansiella instituten kan antas ha opererat väl medvetna om marknadens spelregler och deras betydelse i samhället. Bankerna har en central funktion i samhället i allmänhet och för samhällsekonomin i synnerhet. Som nedan kommer att redogöras för, är dagens banker och finansiella institut nära sammankopplade med varandra med följden att en enskild banks stabilitet är av vikt för såväl andra bankers stabilitet som för stabiliteten i samhällsekonomin. Centralbankerna har därför intresse att bevara denna stabilitet genom diverse stödåtgärder i händelse av en krissituation (mer om detta nedan). 25 Basel Committee on Banking Supervision, Basel III: A global regulatory framework for more resilient banks and banking systems, December 2010, s.61f. 26 De Larosière-rapporten, s De Larosière-rapporten, s. 10.

18 18 Med vetskapen om centralbankernas intresse av att erbjuda stöd- och räddningsåtgärder, kan därför bankerna agera utifrån detta när de tar på sig risk. 28 Vetskapen om att någon annan kan ta konsekvenserna av en banks risktagande kan därmed ge upphov till det som kallas moral hazard Too-big-to-fail Större aktörer på den finansiella marknaden kan operera under devisen att de är toobig-to-fail (jmf sv: för stora för att tillåtas fallera). Större finansiella aktörer, så som storbanken Citigroup, kan därför i händelse av tillfällig likviditetskris hävda att deras fortlevande är av betydelse för hela det finansiella systemet. Detta skapar på så vis ett speciellt incitament för större banker att öka sitt risktagande Regulatoriska misslyckande och bristande tillsyn 1934 antogs Glass-Steagall Act i USA som separerade investmentbanker från affärsbanker (jmf eng: commercial bank) i syfte att affärsbanker inte skulle tillåtas engagera sig i riskfylld spekulation med inlånade pengar från privatpersoner. 31 Glass-Steagall Act drogs tillbaka 1999 samtidigt som arbetet med Basel II initierades. Nämnas kan också att Baselkommittén tre år tidigare hade antagit ett supplement till Basel I rörande krav för exponeringar mot marknadsrisker Lastra, Rosa Maria, Central banking and banking regulation, Financial Markets Group, LSE, London, 1996, s.97 [cit. Lastra, 1996]. 29 Sjöberg, Gustaf, Lender of Last Resort, Gorton, Lars & Millqvist, Göran (red), Finansiella kriser betalningssystem och skuldförhållanden, Iustus förlag AB, Uppsala, 2009, s. 59 [cit. Sjöberg]. 30 Zingales, Luigi, A Market-based, regulatory Policy to Avoid Finacial Crises, Cato Journal, Vol. 30, No.3, 2010, s Valdez & Molyneux, s Gleeson, s. 34.

19 19 Tillsynsmyndigheterna hade dock svårt att följa med i utvecklingen av de komplexa finansiella produkterna varför man valde att låta de finansiella instituten värdera den egna risken med hjälp av interna riskvärderingsmetoder, vilket beskrevs av Baselkommitténs ordförande som en revolution i regulatoriskt tänkande. 33 Samtidigt fokuserades tillsynen på de enskilda finansiella instituten istället för marknaden som helhet och de potentiella systemrisker som den allt mer globaliserade och sammanlänkade marknaden kunde ge upphov till. 34 När kreditåtstramningen briserade och likviditetskrisen var ett faktum, visade det sig att de finansiella instituten misslyckats i sin riskvärdering och att de interna riskvärderingsmetoderna inte fungerat tillfredställande. Följderna av de felaktiga värderingarna och de följaktligen felaktiga positioneringarna fick inte endast interna konsekvenser utan chockade och lamslog hela det finansiella systemet. 35 I den då rådande situationen aktualiserades frågan om vem som skulle ansvara för assistans och bevilja nödkrediter till de enskilda instituten när verkningarna av deras engagemang och fallissemang framträder i flera jurisdiktioner. Lehman Brothers kollaps fick exempelvis återverkningar i fler länder än USA, men beslutet att inte agera som lender of last resort, d.v.s. agera likviditetsgarant, 36 var den amerikanska centralbankens. Tidigare har frågan om vem som skall agera lender of last resort varit fokuserad på valet mellan hemlandet eller värdlandet i fråga om finansiella koncerner. 37 Lehman Brothers kollaps åskådliggjorde en ytterligare dimension av frågan, inte bara vem som skall, utan vem som har möjlighet att bära ansvaret. 38 I fråga om de isländska bankerna var de inhemska resurserna för små för 33 Lastra, 1996, s De Larosière-rapporten, s De Larosière-rapporten, s Lastra, 1996, s Lastra, 1996, s Campbell, Andrew & Lastra, Rosa Maria, Revisiting the lender of last resort, Banking and Finance Law Review, 2009, vol. 24, no. 3, s. 493 [cit. Campbell & Lastra].

20 20 att agera vilket tvingade engelska och holländska myndigheter att garantera deras respektive medborgares insättningar trots avsaknaden av tillsynsansvar. 39 I det sistnämnda fallet gav de isländska bankernas internationella engagemang upphov till en missmatchning mellan de inhemska resurserna och internationella åtaganden, en form av omvänd too-big-to-fail too-large-to-save Procyklikalitet Det befintliga regelverket under finanskrisen, Basel II, gav upphov till procyklikalitet, d.v.s. var konjunkturförstärkande. Basel II-regelverket, vilket närmare kommer att redogöras för nedan, innebar en övergång från mer generell riskklassificering till en mer förfinad riskkänslig klassificering. 41 En mer förfinad riskkänslig klassificering innebar att tillgångens riskviktning inte blev konstant utan bestämdes utifrån interna riskvärderingar eller av externa kreditvärderingsbetyg. 42 Följaktligen varierade därför även kapitaltäckningskravet för de riskviktade tillgångarna över tid. Bankers rationella beteende är till sin natur konjunkturförstärkande i strävan efter lönsamhet, t.ex. genom att utlåning sker mot säkerheter vars värde i regel följer konjunkturen. Risk tenderar därför att underskattas vid konjunkturuppgångar och överskattas vid konjunkturnedgångar, med följden att en bank ökar sin kreditgivning vid konjunkturuppgångar och minskar den vid konjunkturnedgångar Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s De Larosière-rapporten, s Mer om detta under redogörelsen för Basel II-regelverket. 43 Sveriges Riksbank, Finansiell stabillitet 1/2004, s. 79.

JURIDISK PUBLIKATION 2/2011. 1 Jur. kand. och biträdande jurist på Advokatfirman Cederquist KB. Artikeln är baserad på författarens examensarbete

JURIDISK PUBLIKATION 2/2011. 1 Jur. kand. och biträdande jurist på Advokatfirman Cederquist KB. Artikeln är baserad på författarens examensarbete JURIDISK PUBLIKATION 2/2011 BASEL III ETT EFFEKTIVT SVAR PÅ FINANS KRISEN? Av Björn Bjuggren 1 Hösten 2008 briserade den senaste finanskrisen då en kreditbubbla sprack med stora ekonomiska förluster som

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén

Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén Mot ett mer stabilt banksystem nästa steg för Baselkommittén SNS/SIFR Finanspanel 3 oktober 2014 Stefan Ingves Riksbankschef och ordförande i Baselkommittén för banktillsyn Agenda Om Baselkommittén för

Läs mer

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912

Totalt kapital 69 373 70 917 76 912 Skandia Investment Management AB 556606-6832 INFORMATION OM KAPITALTÄCKNING Rapporten innehåller information om kapitaltäckning i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2015-03-31 Periodisk information per 2015-03-31 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2015 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Periodisk information 2014-09-30

Periodisk information 2014-09-30 Periodisk information 2014-09-30 Collector Credit AB, 556597-0513, är ett kreditmarknadsbolag och ett helägt dotterbolag till Collector AB, 556560-0797. Verksamheten består av finansieringstjänster. Finansieringstjänsterna

Läs mer

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut.

Datum Per september månad 2015 infördes kravet för kapitalkonserveringsbufferten som gäller alla institut. 1(7) Kapitaltäckning Nya kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014 i enlighet med tillsynsförordning (575/2013/EU) som är en del av implementeringen av Basel III-regelverket. I och med att

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q4 2014 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

Likviditets- och kapitalhantering

Likviditets- och kapitalhantering RTERT Likviditets- och kapitalhantering Information enligt pelare 3 Q2 2015 1 Inledning Syftet med denna rapport är att ge information rörande FOREX Banks likviditetsrisker och kapitaltäckning i enlighet

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Periodisk information per

Periodisk information per Periodisk information per 2016-09-30 Periodisk information per 2016-09-30 Resurs Bank AB, ( banken ), org nr 516401-0208, samt den konsoliderade situationen lämnar periodisk information i enlighet med

Läs mer

Delårsrapport för perioden

Delårsrapport för perioden Delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig

Den internationella regleringsagendan nödvändig men inte tillräcklig ANFÖRANDE DATUM: 19 mars 2014 TALARE: Riksbankschef Stefan Ingves PLATS: Affärs Världen Bank och Finans Outlook, Berns, Stockholm SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Periodisk information 2014-09-30

Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2014-09-30 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 3 2014 2014-09-30 2 Nya EU-gemensamma kapitaltäckningsregler trädde i kraft den 1 januari 2014. Regelverket består av en förordning (EU) 575/2013 som är direktverkande och

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Periodisk information 2015-03-31

Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09

Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Kapitaltäckning och likviditet 2015-09 Periodisk information per 30 september 2015 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum 2008-10-15 Finansinspektionen Författare Masih Yazdi Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen gör inga egna makroekonomiska prognoser, utan använder i sina stabilitetsbedömningar

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-11-06 statliga stabilitetsåtgärderna Tionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER 4 Marknadsräntornas utveckling 4 Bankernas

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Basel III och svenska banksektorn - Konkurrens eller stabilitet Johan Eriksson

Basel III och svenska banksektorn - Konkurrens eller stabilitet Johan Eriksson JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Basel III och svenska banksektorn - Konkurrens eller stabilitet Johan Eriksson Examensarbete i finansmarknadsrätt, 30 hp Stockholm, Vårterminen 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET

KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET KAPITALTÄCKNING OCH LIKVIDITET PELARE 3 Q1 2013 1 INLEDNING Denna rapport omfattar Carnegie-koncernen som består av Carnegie Holding AB, (organisationsnummer 556780-4983), Carnegie Fonder AB (organisationsnummer

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet

Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet Kvartalsvis information om kapital, likviditet och bruttosoliditet SBAB redovisar kreditrisk i huvudsak enligt intern riskklassificeringsmetod (IRK-metod) och operativ risk, marknadsrisk samt kreditvärderingsrisk

Läs mer

Nödvändiga reformer för en stabilare finanssektor

Nödvändiga reformer för en stabilare finanssektor ANFÖRANDE DATUM: 10 november 2016 TALARE: PLATS: Riksbankschef Stefan Ingves Bankföreningens bankmöte, Grand Hôtel, Stockholm S V ERI GES RI KS BANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787

Läs mer

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Juni 2014 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare 1 (kapitalkrav)...

Läs mer

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153)

Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Finansutskottets betänkande 2004/05:FiU33 Granskning av metoder för att mäta kreditrisk och operativ risk (prop. 2004/05: 153) Sammanfattning År 2007 förväntas nya kapitaltäckningsregler (EG-direktiv)

Läs mer

Konjunkturcykeln och regelverket för banker

Konjunkturcykeln och regelverket för banker Fördjupningar Konjunkturcykeln och regelverket för banker Bankernas resultat är starkt beroende av konjunktursvängningar, främst genom effekterna på kreditförlusterna. Detta beaktas endast delvis i de

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Februari 2015 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

OpRisk Seminaret 2010 Operasjonell Risiko og Organisasjonskultur Björvika konferansesenter,oslo Jan Hedqvist

OpRisk Seminaret 2010 Operasjonell Risiko og Organisasjonskultur Björvika konferansesenter,oslo Jan Hedqvist Tankar kring styrning av Operativ Risk och Basel III OpRisk Seminaret 2010 Operasjonell Risiko og Organisasjonskultur Björvika konferansesenter,oslo 2010-06-03 Jan Hedqvist Agenda Nuvarande regler Brister?

Läs mer

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna

Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna PROMEMORIA Datum 2011-11-25 Frågor och svar om förslaget till högre kapitaltäckningskrav för de stora svenska bankgrupperna Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787

Läs mer

Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas

Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas Marknadsaktörers syn på risker och de svenska ränteoch valutamarknadernas funktionssätt Våren 017 RISKENKÄT VÅREN 017 1 Marknadsaktörernas syn på risker och de svenska ränte- och valutamarknadernas funktionssätt

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2009-09-30 statliga stabilitetsåtgärderna Nionde rapporten 2009 INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND FI:s uppdrag BANKERNAS FINANSIERINGSKOSTNADER Marknadsräntornas utveckling Bankernas

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Marknaden för obligationer som skapats genom värdepapperisering har sedan finanskrisen varit begränsad. Därför har det under det senaste året tagits ett flertal initiativ i Europa

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Kapitaltäckning Q3 2015

Kapitaltäckning Q3 2015 Kapitaltäckning Q3 2015 Offentliggörande av kvartalsvis information om kapitaltäckning, likviditetshantering och riskhantering enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2014:12) om

Läs mer

DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2010.

DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2010. Sid 1 DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2010. Styrelsen för Sparbanken i Karlshamn, 536200-9481, får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden den 1 januari - den 30 juni 2010.

Läs mer

KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION. Koncernens verksamhet och struktur. Kapitalbas och kapitalkrav

KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION. Koncernens verksamhet och struktur. Kapitalbas och kapitalkrav KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI KONSOLIDERAD SITUATION Koncernens verksamhet och struktur Svea Ekonomi AB, org. nr 556489-2924 är ett kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn och moderbolag

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2008 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 december

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

Delårsrapport Januari - juni 2016

Delårsrapport Januari - juni 2016 HÄRADSSPARBANKEN MÖNSTERÅS ORG. NR. 532800-6209 Delårsrapport Januari - juni 2016 Delårsrapport för perioden januari juni 2016 Styrelsen för Häradssparbanken Mönsterås (532800-6209) får härmed avge delårsrapport

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2015-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23

Riksgälden och finansiell stabilitet. Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgälden och finansiell stabilitet Riksgäldsdirektör Hans Lindblad 2015-10-23 Riksgäldens roll och uppdrag Riksgälden spelar en viktig roll i samhällsekonomin och på finansmarknaden. Vår verksamhet bidrar

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS 2008:819 Utkom från trycket den 30 oktober 2008 utfärdad den 29 oktober 2008. Regeringen föreskriver följande. Inledande

Läs mer

Information om risk och likviditet

Information om risk och likviditet SIP Nordic Fondkommission AB, 556708-6649 Information om risk och likviditet - 140630 Finansiella riskfaktorer Bolaget utsätts genom sin verksamhet för olika finansiella risker: Kostnadsrisk, kreditrisk,

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

Erik Penser Bankaktiebolag

Erik Penser Bankaktiebolag Erik Penser Bankaktiebolag DELÅRSRAPPORT JANUARI-JUNI 2015 Resultatförbättring och fokusering präglade första halvåret 2015 Januari-juni 2015» Rörelseintäkterna ökade med 9 procent till 110 (101) mkr.»

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR)

SV BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 1 av 5: LIKVIDA TILLGÅNGAR) 1. Likvida tillgångar 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om tillgångar för övervakning

Läs mer

Focus. Ordlista: finanskrisen

Focus. Ordlista: finanskrisen Ordlista: finanskrisen Focus Här förklarar vi begrepp och termer som är vanliga när du läser eller hör om finanskrisen. På allvar bröt krisen ut med den amerikanska investeringsbanken Lehman Brothers fall

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar.

förbättring, vi har fått utdelning på vårt stora innehav av Swedbanks aktier och kreditförlusterna visar positiva siffror tack vare återvinningar. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2012-01-01-2012-06-30 Allmänt om verksamheten Världens ekonomi

Läs mer

Periodisk information Kvartal

Periodisk information Kvartal 1 Periodisk information Kvartal 2 2014 2014-08-29 2 Beskrivning av Marginalen ESCO Marginalen Konsoliderad situation består i den periodiska rapporteringen av ESCO Marginalen AB (moderbolag), Marginalen

Läs mer

DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007

DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007 DELÅRSRAPPORT för AB Sveriges Säkerställda obligationer (publ), org nr. 556645-9755, 1 januari 30 juni 2007 Sammanfattning Jun 2007 Jun 2006 Räntenetto, mnkr 399 36 Rörelseresultat, mnkr 326 (408) Kreditförluster,

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2016-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2016-01-01 2016-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av storbankerna

Finansinspektionens stresstester av storbankerna PROMEMORIA Datum -11-10 Finansinspektionens stresstester av storbankerna Finansinspektionen P.O. Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI

SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS EKONOMI SVENSKA FONDHANDLARE FÖRENINGEN AKTUELLT I OMVÄRLDEN 2/2013 8 APRIL 2013 Utges av Svenska Fondhandlareföreningens Service AB Ansvarig utgivare: Kerstin Hermansson Innehåll LÅNGSIKTIG FINANSIERING AV EUROPAS

Läs mer

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna

Effekterna av de. statliga stabilitetsåtgärderna Effekterna av de 2011-02-11 statliga stabilitetsåtgärderna Första rapporten 2011 (Avser fjärde kvartalet 2010) INNEHÅLL SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 FI:s uppdrag 2 BANKERNAS FINANSIERING 5 Marknadsräntornas

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar; SFS 2007:570 Utkom från trycket den 27 juni 2007 utfärdad den 14 juni 2007. Enligt riksdagens beslut

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar).

Kapitalkravet har räknats fram med schablonmetoden för kreditrisk (8 % av den finansiella gruppens totala och riskvägda exponeringar). KAPITALTÄCKNINGSANALYS SVEA EKONOMI FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP Koncernens verksamhet och struktur Svea Ekonomi AB, org. nr 556489-2924 är ett kreditmarknadsbolag under Finansinspektionens tillsyn och moderbolag

Läs mer

Standard 4.3c. Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden. Föreskrifter och allmänna råd

Standard 4.3c. Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden. Föreskrifter och allmänna råd Standard 4.3c Kapitalkrav för kreditrisker enligt schablonmetoden Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN 4 Kapitaltäckning och riskhantering tills vidare enligt schablonmetoden dnr 12/120/2006

Läs mer

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt

DNR 2013-275-AFS. Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt DNR 2013-275-AFS Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränte- och valutamarknadens funktionssätt VÅREN 2013 Marknadsaktörers syn på risker och den svenska ränteoch valutamarknadens funktionssätt

Läs mer

Standard 4.3c Bilaga 1

Standard 4.3c Bilaga 1 Standard.c Bilaga Kapitalkrav för kreditrisker : Förteckning över godkända kreditvärderingsföretag och deras kreditbetyg översatta till kreditkvalitetssteg FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad..00 Kapitaltäckning

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-03-16 BESLUT FI Dnr 15-3226 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna

27 MARS 2008 DNR :9. Marknadsoron och de svenska bankerna 7 MARS 8 DNR 8-9 8:9 Marknadsoron och de svenska bankerna Marknadsoron och de svenska bankerna SLUTSATSER De svenska bankerna har klarat sig förhållandevis bra i den internationella turbulens som råder

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

Kapitaltäckning och stora exponeringar

Kapitaltäckning och stora exponeringar Institut CIT Group (Nordic) AB Handläggare Beata A. Ribohn Kapitaltäckning och stora exponeringar Period 201009 Telefonnummer 08-4126607 2008:13 Institutnummer 41515 Org.nummer 556630-5412 E-POSTADRESS

Läs mer

ekonomiska kommentaren

ekonomiska kommentaren n Ekonomiska kommentarer Överbelåning är en gemensam nämnare i de flesta ekonomiska kriser. Trots det finns det inga direkta restriktioner i det finansiella regelverket för hur mycket bankerna kan belåna

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker

Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker Företagsekonomiska Institutionen Avancerad Externredovisning Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker En studie om hur bankerna uppfyller de nya kapitaltäckningskraven Magisteruppsats Handelshögskolan

Läs mer

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016

Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Ekonomin, räntorna och fastigheterna vart är vi på väg? Fastighetsvärlden, den 2 juni 2016 Förste vice riksbankschef Kerstin af Jochnick Inflationsmålet är värt att försvara Ett gemensamt ankare för pris-

Läs mer

Ålems Sparbank Org nr

Ålems Sparbank Org nr 1 Innehållsförteckning för första halvåret 2016, s. 3 Sparbankens resultat under första halvåret 2016, s. 3 Sparbankens ställning, s.4 Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer, s. 4 Resultat i sammandrag,

Läs mer

Information om kapitaltäckning och likviditet

Information om kapitaltäckning och likviditet Information om kapitaltäckning och likviditet 2017-03-31 Kapitalbas och riskexponering Nordnet tillämpar schablonmetoden vid beräkning av kreditriskexponering. Inga interna modeller används. Vid tillämpning

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

Förvaltning av guld- och valutareserven

Förvaltning av guld- och valutareserven Förvaltning av guld- och valutareserven Innehåll Riksbankens mål och syftet med guld- och valutareserven Vad innebär förvaltningsuppdraget? Guldreserven Valutareserven Styrande regelverk Riksbankens guld-

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Vad orsakade den finansiella krisen?

Vad orsakade den finansiella krisen? Finansmarknaderna 49 FÖRDJUPNING Vad orsakade den finansiella krisen? Utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit dramatisk sedan sommaren 27. Turbulensen har tagit sig uttryck i snabbt stigande

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer