Basel III ett effektivt svar på finanskrisen? Av Björn Bjuggren. Examensarbete 30 poäng i civilrätt

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Basel III ett effektivt svar på finanskrisen? Av Björn Bjuggren. Examensarbete 30 poäng i civilrätt"

Transkript

1 Basel III ett effektivt svar på finanskrisen? Av Björn Bjuggren Examensarbete 30 poäng i civilrätt Stockholm vårterminen 2011

2 2 Innehållsförteckning SAMMANFATTNING... 4 FÖRKORTNINGAR INLEDNING BAKGRUND SYFTE METOD OCH MATERIAL AVGRÄNSNINGAR DISPOSITION KAPITALTÄCKNING VARFÖR KAPITALTÄCKNINGSREGLER VAD ÄR KAPITALTÄCKNING FINANSKRISEN MAKROEKONOMISKA FAKTORER MIKROEKONOMISKA FAKTORER Finansiella innovationer Credit Rating Agencies Leverage Bolagsstyrning Moral hazard Too-big-to-fail REGULATORISKA MISSLYCKANDE OCH BRISTANDE TILLSYN Procyklikalitet SYSTEMRISKER DE FEM STADIERNA UNDER KRISEN Första stadiet Andra stadiet Tredje stadiet Fjärde stadiet Femte stadiet ETT SJÄTTE STADIUM? BASEL I BAKGRUND SOFT LAW REGELVERK Kapitalbasen Riskvägning TILLÄGG 1996 OM MARKNADSRISK BASEL II... 32

3 3 5.1 BAKGRUND & STRUKTUR FÖRSTA PELAREN Kreditrisk Marknadsrisk Operativrisk ANDRA PELAREN TREDJE PELAREN BASEL III BAKGRUND & STRUKTUR FÖRSTA PELAREN Kapitalbasen Risktäckning Kapitalkonserveringsbuffert Kontracyklisk buffert Bruttosoliditetskrav Likviditetsrisk ANDRA PELAREN TREDJE PELAREN NÅGRA EFFEKTER AV BASEL III STATSPAPPER OCH KAPITALTÄCKNING ÖKADE KOSTNADER KONKLUSION: ÄR BASEL III ETT EFFEKTIVT SVAR PÅ FINANSKRISEN? KÄLLFÖRTECKNING... 53

4 4 Sammanfattning Uppsatsen syfte har varit att redogöra för kapitaltäckningsreglerna i Basel III, orsakerna till den senaste finanskrisen samt att ge en kommentar till frågan om Basel III är ett effektivt svar på denna. Den senaste finanskrisen briserade under hösten 2008 då en kreditbubbla sprack med stora ekonomiska förluster som följd. Såväl makroekonomiska som mikroekonomiska faktorer kan identifieras som orsaker till krisen. En lång tid av låga räntor, låg inflation och konstant expansion utgjorde de makroekonomiska faktorerna som skapade förutsättningar för skapandet av komplexa finansiella innovationer i jakten på högre avkastning. Med hög belåningsgrad investerade banker och investerare i avancerade finansiella produkter som strukturerade bostadslån. Dessa värderades som mycket säkra då all historisk data visade på att bostadspriserna skulle fortsätta att stiga i framtiden. När bostadslån istället började fallera 2007 till följd av dalande bostadspriser, blottlades dels den sköra finansmarknaden, dels aktörernas stora risktagande genom omåttlig användning av leverage. Den globaliserade finansmarknaden med nära sammanlänkade finansiella institut förstärkte och försvårade krisen. De under finanskrisen gällande reglerna för banker visade sig vara otillräckliga och snarare konjunkturförstärkande än stärkande av finansmarknaden. Som ett svar på finanskrisen arbetades nya kapitaltäckningsregler fram och mynnade ut i regelverket Basel III. Kapitaltäckningsreglerna i Basel III utgår från ett systemriskminimerandeperspektiv istället för ett institutkrisminimerandeperspektiv, med högre krav på kvaliteten i bankernas kapitalbas och med större kapitalbuffertar. Basel III innebär genom de stärkta kapitaltäckningsreglerna ökade kostnader för bankerna, minskad tillväxt för samhällsekonomin men troligtvis ett större skydd mot framtida finanskriser.

5 5 Förkortningar ABS AMA BIS CDO CDS CRA CVA EAD IRB LCR IFRS LGD LKT M MBS NSFR OECD OTC PD PIIGS PIT S&L SPV TTR VAR Asset Backed Securities Advanced Measurement Approaches Bank for International Settlements Collateralized Dept Obligation Credit Default Swap Credit Rating Agencies Credit Value Adjustments Exposure of Default Internal Ratings Based Liquidity Coverage Ratio International Financial Reporting Standards Loss Given Default Lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar Effective Maturity Mortgage Backed Securities Net Stable Funding Ratio Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling Over-the-counter Probability of Default Portugal, Irland, Italien, Grekland & Spanien Point-in-time Savings & Loans Associations Special Purpose Vehicle Through-the-cycle Value At Risk

6 6 1 Inledning 1.1 Bakgrund En enkel tulpan lyckades på 1630-talet charmera en hel holländskbefolkning och skapa en hysteri på en köpstark marknad. Värdet på tulpaner steg till astronomiska summor innan bubblan sprack och en av världens första ekonomiska kriser var ett faktum. Över 370 år senare charmerade en annan produkt, som förvisso inte kan kategoriseras som enkel, hela den globala finansmarknaden med sin låga risk och höga avkastning. Den blommande produkten var strukturerade värdepapperiseringar av olika underliggande tillgångar, bl.a. bostadslån, som fram till 2007 konstant ökade i värde och var ett väldigt populärt investeringsobjekt. Kreditbubblan sprack när de underliggande tillgångarna förlorade i värde och gav upphov till den svåraste finanskrisen i modern tid. Tillskillnad från den holländska tulpankrisen resulterade den senaste finanskrisen i världsomfattande förluster p.g.a. finansmarknadens globalisering och de finansiella institutens nära koppling till varandra. Direkta förluster p.g.a. fallissemang eller värdeminskningar, tillsammans med indirekta förluster genom skattefinansierade räddningsaktioner, gav upphov till debatter och utredningar om vem som egentligen bar ansvaret och hur det egentligen kunde ske. Båda frågorna är föremål för behandling i denna uppsats och låter sig inte med enkelhet besvaras. Krisen uppstod trots omfattande och sofistikerade analyser av all tillgänglig data. Men krisen uppstod i en tid där det senaste decenniet av ekonomer karakteriserats som the NICE decade - non-inflationary, constant expansion (jmf sv: ingen inflation, konstant expansion). 1 De strukturerade värdepapperiseringarna var innovationer som formades under nämnda decennium, följaktligen var tillgänglig data begränsad och en analytiker eller statistiker är endast så bra som hans data. 1 Gleeson, Simon, International Regulation of Banking Basel II: Capital and Risk Requirements, Oxford University Press, New York, 2010, s.26 [cit. Gleeson].

7 7 Det primära skyddet mot finanskriser i allmänhet och kreditförluster i synnerhet står att finna i de finansiella institutens kapitaltäckning. De regler om kapitaltäckning som stod till buds under finanskrisen visade sig vara otillräckliga och i viss mån inadekvata. Det unga Basel II-regelverket reviderades och mynnade i december 2010 ut i ett regelverk med högre krav och en förmodad bättre adressering av potentiella risker, Basel III. 1.2 Syfte Finanskriser tenderar att vara ett återkommande inslag på finansmarknaden. De får fatala konsekvenser för såväl aktörerna på finansmarknaden som för de enskilda. En väl fungerande finansmarknad är fundamental för en fungerande samhällsekonomi och de tjänster som bankerna erbjuder är fundamentala samhällsfunktioner. Trots detta uppstår finanskriser som samhället sedan får betala för. Frågan om vilken nivå av kapitaltäckning som banker skall ha kan därför sägas är en fråga om när samhället vill betala för finanskrisen: i förväg genom högre bankavgifter, eller efter en kris i form av räddningsåtgärder som resulterar i högre skatter. 2 Syftet med denna examensuppsats är att redogöra för omständigheter till och utformning av de kapitaltäckningsregler som går under beteckningarna Basel I, II och III samt ge en kommentar till frågan om Basel III är ett effektivt svar på den senaste finanskrisen. För att avgöra om Basel III är ett effektivt svar på den senaste finanskrisen måste först orsakerna till finanskrisen klargöras och en övergripande genomgång av Basel III-regelverket företas. 2 Gleeson, s. 23.

8 8 1.3 Metod och material För att uppnå syftet att utreda om Basel III är ett effektivt svar på den senaste finanskrisen används en rättsdogmatisk metod. Studiet av Baselregelverken har genomförts med hjälp av lagar, förarbeten och doktrin. Under studiet av Basel III har i huvudsak lagregler och i viss mån förarbeten använts i avsaknaden av doktrin, detta p.g.a. att regelverket är nyss tillkommet. Formellt kan Baselreglerna inte karakteriseras som lag utan får närmast betecknas som soft law med den följden att reglerna hamnar längre ner i normhierarkin. Regelverken transformeras emellertid till nationell gällande rätt via EG-direktiv, utgör internationell standard, vilket därför motiverar till studiet av regelverken som primärkälla. Vid sidan av det internationella regelverket används svenska lagar och föreskrifter tillsammans med officiella rapporter och utredningar i främst förklarande syfte. Redogörelsen för orsakerna till finanskrisen utgår från officiella rapporter från Europeiska kommissionen samt Baselkommittén och understöds av doktrin. Relevanta aktuella händelser med betydelse för denna uppsats återges och kommenteras utifrån officiella rapporter i möjligaste mån med stöd från aktuella tidningsartiklar. 1.4 Avgränsningar Orsakerna till den senaste finanskrisen är flera med varierande betydelse för situationen som uppstod. De orsaker som presenteras i denna uppsats bygger på redovisade orsaker i rapporter, artiklar och doktrin, med reservation för att andra orsaker kan komma att identifieras eller anses ha en annan betydelse än vad som redovisats hittills. Kapitaltäckningsreglerna i svensk lag bygger på EG-direktiv som i sin tur bygger på Baselreglerna. De regler som återfinns i svensk lag och i EG-direktiv stämmer i all

9 9 väsentlighet överens med Baselreglerna och är därför nästan helt utelämnade i denna framställning. Baselregelverken innehåller flertalet tekniska beräkningar vid sidan av de regulatoriska kraven. Dessa är utelämnade, alternativt beskrivna i syfte att förklara anledningen till dem. Detsamma gäller vissa risker och regulatoriska krav, under främst Basel II, som inte har direkt samröre med finanskrisen eller de centrala förändringarna i Basel III. Denna uppsats gör inte heller anspråk på att täcka in alla effekter av Basel III. De som redovisas ska snarare ses som illustrativa. 1.5 Disposition Framställningen kan delas upp i fem olika avsnitt. Första avsnittet är en redogörelse för vad kapitaltäckning innebär och varför det finns. Detta avsnitt är tänkt som en inledning till de kommande mer tekniska avsnitten. Andra avsnittet beskriver de olika orsakerna till finanskrisen och de stadier som kan och har identifierats. Tredje avsnittet inbegriper Baselregelverken som redovisas i kronologisk ordning. Syfet med den kronologiska disponeringen är att skapa en överblick och förstå de många ändringar och tillägg som har företagits sedan Basel I:s tillkomst. I all väsentlighet följer även redovisningen av de olika Baselregelverken samma struktur för att åskådligöra skillnader dem emellan. Avsnittet fyra illustrerar några effekter av Basel III och mynnar ut i Avsnitt fem, som är en konklusion där aspeker av Basel III behandlas utifrån synvinkeln huruvida de är ett effektivt svar på finanskrisen.

10 10 2 Kapitaltäckning 2.1 Varför kapitaltäckningsregler Finansiella institut, såsom banker, bedriver näringsverksamhet som är av stor samhällsekonomisk betydelse. Det finns därför ett behov av skyddsregler som skiljer sig från de som gäller övriga näringsverksamheter. Regler om kapitaltäckning är en samling av sådana skyddsregler. Kapitaltäckningsreglerna syftar till att skydda det kapital som investerare och sparare anförtror de finansiella instituten. Därtill syftar kapitaltäckningsregler till att skänka stabilitet till hela det finansiella systemet som via denna form av buffert ska, förutsatt att verksamheten bedrivs på ett sunt och ansvarsfullt vis, kunna absorbera vissa förluster utan att vare sig det enskilda institutet eller det finansiella systemet sätts i brygga Vad är kapitaltäckning Kapitaltäckning innebär att ett finansiellt institut måste hålla en viss del eget kapital för vissa risker eller exponeringar. 4 Exempelvis (och förenklat) föreskrev Baselkommittén 5 genom kapitaltäckningsreglerna i Basel I, att en bank måste hålla 8 kr i eget kapital för varje utlånade 100 kr (dvs. 8 % av lånestocken). I händelse något lån inte betalas tillbaka finns 8 % av lånestocken som buffert och därigenom som en säkerhet för att bankens borgenärers fordringar inte äventyras. Bufferten kan till synes verka otillfredsställande liten. Satt i relation till hur en banks verksamhet är organiserad kan däremot bufferten vara såväl tillfredställande som relativt stor. Bankens grundläggande koncept är att finansiera långfristiga krediter genom 3 Afrell, Lars, Klahr, Håkan & Samuelsson, Per, Lärobok i kapitalmarknadsrätt, 2a uppl, Norstedts Juridik AB, Stockholm, 1998, s. 211 [cit. Afrell m.fl.]. 4 Afrell m.fl., s Basel Committee on Banking Supervision.

11 11 korfristiga lån. 6 Ett långfristigt lån innebär en större risk och är därmed förenat med en högre ränta än de kortfristiga. Ränteskillnaden är bankens avans. Detta ger upphov till två kritiska moment. För det första innebär det en missmatchning av tillgångarnas och skuldernas löptider, vilket kommer att beröras närmare nedan. För det andra är bankens avans beroende av att så mycket av bankens kortfristiga finansiering som möjligt kan lånas ut till fördelaktig ränta. Utifrån nyss nämnda förutsättningar innebär ett krav att hålla 8 kr i eget kapital för varje utlånade 100 kr som ett relativt betungande krav för en bank. De 8 kr är i regel inte räntebärande och de 100 kr kan vara utlånade till en mycket kreditvärdig aktör. Kapitaltäckningen syftar till att täcka ett finansinstituts kreditrisk (t.ex. risk för att det utestående lånet inte återbetalas) och marknadsrisk (t.ex. risk för att tillgångars värde minskar p.g.a. förändrade marknadsräntor). 7 Till skillnad från det förenklade exemplet ovan så behöver inte alltid 8 kr i eget kapital hållas för varje utlånade 100kr. Marknadsrisker och kreditrisker riskvägs och kräver olika stor kapitaltäckning, samtidigt som de 8 kr kapitalbasen kan vara sammansatt av olika typer av kapital. Kapitalbasen kan bestå av primärt kapital (jmf eng: Tier one) och supplementärt kapital (jmf eng: Tier two). 8 Hur stor del av kapitalbasen som skall respektive får utgöras av primärt respektive supplementärt kapital kommer att redovisas senare i samband med redogörelse av de olika Basel-regelverken. Detsamma gäller riskvägningen och vilka kapitalkrav som ställs i förhållande till olika risker. 6 Wood, Philip, Law and practice of international finance, Thomson Reuters, London, 2008, s. 11 [cit. Wood]. 7 Afrell m.fl., s Afrell m.fl., s. 215.

12 12 3 Finanskrisen Den 15 september 2008 ansökte Lehman Brothers Holdings Inc [cit. Lehman Brothers] om egen konkurs. Denna händelse var varken enskilt, eller isolerat, orsaken eller kulminationen till den svåra finanskris, som inte kom att stabiliseras förrän Däremot bidrog denna enskilda händelse till att accentuera den likviditetskris och marknadsoro som följde. 9 I realiteten uppstod finanskrisen till följd av såväl makroekonomiska som mikroekonomiska faktorer. Här under följer en redogörelse över de primära makroekonomiska faktorerna; Globala finansiella obalanser och en längre period av låg ränta, samt de mikroekonomiska faktorerna; produktkomplexiteten, värdering av risk och tillgångar, samt misslyckanden i bolagsstyrningen, normgivningen och tillsynen. 3.1 Makroekonomiska faktorer Obalansen på den globala finansiella marknaden tillsammans med långvarig låg räntenivå var de två makroekonomiska faktorerna som var mest avgörande för den finansiella krisen. Tillväxtekonomier, såsom Kina och länderna kring Persiska viken investerade kapital i västekonomierna och finansierade västvärldens skuldsättning. USA, å sin sida, hade sedan 11 september 2001 hållit nere räntorna på rekordlåga nivåer i syfte att stimulera återväxt och investeringar. Detta resulterade i billiga krediter och en årlig ökning av skuldsättningen i USA med 7-10 % mellan 2003 och mitten av De billiga krediterna stimulerade även bostadsmarknaden där USA:s fastighetspriser under samma period steg med 30 %. För banker och finansiella institutioner skapade den låga räntan incitament för att öka risktagandet i syfte att nå högre avkastning och därmed kunna möta de långsiktiga avkastningskraven Bank For International Settlements, 79th Annual Report, 2009, s.16 [cit. BIS, 79 th Annual Report]. 10 Valdez, Stephen & Molyneux, Philip, An introduction to global financial markets, 6:e uppl., Palgrave Macmillan, Hampshire, 2010, s [cit. Valdez & Molyneux].

13 Mikroekonomiska faktorer Finansiella innovationer Under de senaste decennierna har det skett stora förändringar inom den finansiella sektorn. Marknaden har globaliserats och aktörerna har blivit allt mer sammanlänkade. I jakten på ökade intäkter, högre avkastning och marknadsandelar har aktörerna utvecklat allt fler och mer sofistikerade produkter i syfte att nå dessa mål. För kundernas del har denna utveckling inneburit en ökad svårighet att förstå den produkt de köper. Till skillnad från t.ex. ett klädesplagg kan inte kunden fysiskt känna på produkten och göra en direkt värdering av dess användningsområde, kvalitet och användningstid utan måste, när det gäller de finansiella innovationerna göra en helt annan typ av riskbedömning som kräver betydligt mer information och ställningstagande till händelser som är mycket svåra att förutse. 11 Flera av de komplexa och sofistikerade finansiella innovationerna som kom att spela en betydande roll under den finansiella krisen härrör från värdepapperisering av krediter. Värdepapperisering av krediter är en finansieringsteknik där t.ex. krediter paketeras och överförs till ett specialbolag (jmf eng: Special Purpose Vehicle [cit. SPV]) som i sin tur ger ut obligationer. Tekniken medför att krediten lyfts från balansräkning och, framförallt för detta arbetets vidkommande, att långivaren inte underställs ett högt kapitaltäckningskrav. 12 Värdepapperiseringen fick fotfäste på bolånemarknaden genom amerikanska låneinstituts [cit. S&Ls] reaktioner på dess ökade kostnader som uppkom i samband med stigande räntor på 1980-talet. Missmatchningen mellan S&Ls in- och utlåning överbyggdes genom värdepapperiseringen, och gav upphov till en ny finansieringsmodel där den traditionella skapa-och-behålla-modellen (jmf eng: originate-and-hold-model) 11 Eriksson, Kent & Hermansson, Cecilia, 2008 års kris i det finansiella systemet och världsekonomin, Gorton, Lars & Millqvist, Göran (red), Finansiella kriser betalningssystem och skuldförhållanden, Iustus förlag AB, Uppsala, 2009, s. 46 [cit. Eriksson & Hermansson]. 12 Månsson, Fredrik, Vad är värdepapperisering?, Andersson, Per-Ulrik & Månsson, Fredrik (red),värdepapperisering Securitisation, Fritzes Förlag AB, Stockholm, 1995, s.15 [cit. Månsson].

14 14 kunde alterneras eller ersättas av den likviditets och kapitaleffektivare skapa-ochdistribuera-modellen (jmf eng: originate-to-distribute-model) 13. I Europa och Sverige genomfördes den första värdepapperiseringen av bolånekrediter först i november 1990 genom dåvarande Svensk Fastighetskredit. 14 I syfte att göra illikvida tillgångar mer attraktiva för investerare har det utvecklats nya finansiella innovationer, där flera olika krediter paketeras ihop och tillsammans genererar hög avkastning. Värdepapper med bolån som underliggande tillgång (jmf eng: mortgage backed securities [cit. MBS]) kan utge obligationer genom SPV:s eller i sin tur paketeras ihop med andra MBS:er eller värdepapper med andra underliggande tillgångar så som t.ex. studentlån eller kreditkortsskulder (jmf eng: asset backed securities [cit. ABS]). Paketeringarna kan paketeras ihop trots olika risk och avkastning i en s.k. collateralized debt obligation [cit. CDO] där obligationer utges i olika prioriteringsgrupper där risktagandet avspeglas i avkastningen för respektive prioriteringsgrupp. 15 Dessa strukturella finansieringsprodukter är per se inte orsaken till den finansiella krisen, men bristen på transparens och produktförståelse i kombination med dåliga underliggande tillgångar bidrog i allra högsta grad till de förluster som uppstod. I jakten på högre avkastning började bostadslån till personer med sämre eller ingen kreditvärdighet, s.k. subprime-lån, användas i paketeringarna. Subprime-lån utges mot högre ränta, ofta med en stegrande räntesats, och är p.g.a. låntagarnas sämre ekonomiska ställning, särskilt känsliga för fallande fastighetspriser. 16 När dessa lån började fallera 2007, i huvudsak p.g.a. fallande fastighetspriser, fallerade även de sofistikerade finansieringsprodukterna där de utgjorde de underliggande tillgångarna. 13 Valdez & Molyneux, s Månsson, s Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s275.

15 15 De finansiella produkternas inverkan på den globala marknaden var omfattande då CDO:s marknadsförts av rådgivare för investerare över hela världen. Investerare, ofta utan förståelse för produktens komplexitet och utan förståelse för den höga risken som de underliggande tillgångarna medförde Credit Rating Agencies Värdering av de underliggande tillgångarnas risk är central dels för investerarna inför en investering, dels för SPV:s i fråga om att göra produkten attraktiv för investerarna. Värderingsinstitut (jmf eng: credit rating agencies [cit. CRA]), såsom Standard & Poor s, Moody s och Fitch, har därför haft en betydande roll i marknadsförandet av de strukturella produkterna. CRA värderar de underliggande tillgångarna genom att ge olika finansiella produkter olika betyg beroende på hur de kreditvärdiga de anses vara. Betygskalan varierar, exempelvis använder Standard & Poor s en tio-gradig skala från AAA till D, där AAA är högsta betyg och D är sämsta. 18 CRA:s gav de olika prioriteringsgrupperna inom en SPV olika kreditbetyg där den prioriteringsgrupp med minst risk ofta gavs betyget AAA eller AA. I syfte att förbättra kreditbetyget användes olika tekniker, så som att injicera kontanter i SPV:n eller hålla en större del tillgångar än vad som föreskrevs. 19 I tillägg till dessa två tekniker försäkrades även risken genom antingen en direkt försäkring, ofta via s.k. monoline insurers eller via det finansiella instrumentet credit default swaps [cit. CDS]. Två olika tekniker där SPV:n köper ytterligare säkerhet för sina underliggande tillgångar med resultatet att CRA:s gav dem ett högre kreditbetyg Eriksson & Hermansson, s Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s. 281.

16 16 Värderingen av de komplexa struktureringarna av krediterna var mycket svår p.g.a. bristen på transparens. Investerare förlitade sig därför på värderingen som företogs av CRA:s. CRA:s å sin sida använde fallissemangmodeller som visade sig kraftigt undervärdera risken genom bl.a. avsaknaden av historisk data gällande subprimelånen, vilket delvis kan förklara varför CDO:s innehållande dessa underliggande tillgångar kunde åsättas samma betyg som CRA:s gav till statsobligationer. 21 Samtidigt som CRA:s värderade tillgångarna sålde de som en konsulttjänst hur tillgångarna skulle struktureras i SPV:s för att uppnå de högre kreditbetygen. 22 Värderingsinstitutens engagemang i såväl struktureringen som värderingen innebar väldigt stora intäkter, men medförde samtidigt en uppenbar intressekonflikt. Anledningen till värderingsinstitutens centrala roll står att finna i förändringar i riskviktningen i Basel II, 23 då externa värderingsinstitut tilläts värdera olika kreditrisker i syfte att göra kapitaltäckningsreglerna mer rättvisa i fråga om kapitalbas Leverage Under första delen av 2000-talet ökade de finansiella institutens skuldsättning i förhållande till det egna kapitalet. På marknaden ökade användningen av leverage (jmf sv: hävstång). Leverage användes så väl i som utanför balansräkningen med den dubbla effekten att de finansiella instituten gjorde stora förluster när placeringarna tappade eller helt förlorade värde. Situationen förvärrades när de tvingades reducera sin leverage under finanskrisen med följden att tillgångarna 21 The High-Level Group on Financial Supervision in the EU, Report, Bryssel, 2009, s.8. [cit. De Larosière-rapporten]. 22 De Larosière-rapporten, s Se vidare under kapitlet om Basel II. 24 Gleeson, s.83.

17 17 ytterligare sjönk i värde. 25 Flera finansiella institut hade under finanskrisen en skuldsättningskvot/hävstångsfaktor (jmf eng: leverage ratio), d.v.s. ett förhållande mellan egen insats och lånad insats, på över 30 och i vissa fall uppemot 60, innebärande att en given förändring av tillgångars värde hade en 30 eller 60 gånger så stor påverkan på den egna insatsens värde. Detta innebar att de finansiella instituten var extremt känsliga för värdeförändringar Bolagsstyrning De finansiella instituten misslyckades i att kontrollera och värdera sin risk. Dels genom ovan nämnda överutnyttjande av leverage och felaktiga bedömningar av de komplexa finansiella produkternas fallissemangrisk, dels genom risktagande utanför balansräkningen samt höga avkastningskrav och incitamentsprogram som stimulerade till ökat risktagande och gav avkall på riskmedvetenheten Moral hazard De finansiella instituten kan antas ha opererat väl medvetna om marknadens spelregler och deras betydelse i samhället. Bankerna har en central funktion i samhället i allmänhet och för samhällsekonomin i synnerhet. Som nedan kommer att redogöras för, är dagens banker och finansiella institut nära sammankopplade med varandra med följden att en enskild banks stabilitet är av vikt för såväl andra bankers stabilitet som för stabiliteten i samhällsekonomin. Centralbankerna har därför intresse att bevara denna stabilitet genom diverse stödåtgärder i händelse av en krissituation (mer om detta nedan). 25 Basel Committee on Banking Supervision, Basel III: A global regulatory framework for more resilient banks and banking systems, December 2010, s.61f. 26 De Larosière-rapporten, s De Larosière-rapporten, s. 10.

18 18 Med vetskapen om centralbankernas intresse av att erbjuda stöd- och räddningsåtgärder, kan därför bankerna agera utifrån detta när de tar på sig risk. 28 Vetskapen om att någon annan kan ta konsekvenserna av en banks risktagande kan därmed ge upphov till det som kallas moral hazard Too-big-to-fail Större aktörer på den finansiella marknaden kan operera under devisen att de är toobig-to-fail (jmf sv: för stora för att tillåtas fallera). Större finansiella aktörer, så som storbanken Citigroup, kan därför i händelse av tillfällig likviditetskris hävda att deras fortlevande är av betydelse för hela det finansiella systemet. Detta skapar på så vis ett speciellt incitament för större banker att öka sitt risktagande Regulatoriska misslyckande och bristande tillsyn 1934 antogs Glass-Steagall Act i USA som separerade investmentbanker från affärsbanker (jmf eng: commercial bank) i syfte att affärsbanker inte skulle tillåtas engagera sig i riskfylld spekulation med inlånade pengar från privatpersoner. 31 Glass-Steagall Act drogs tillbaka 1999 samtidigt som arbetet med Basel II initierades. Nämnas kan också att Baselkommittén tre år tidigare hade antagit ett supplement till Basel I rörande krav för exponeringar mot marknadsrisker Lastra, Rosa Maria, Central banking and banking regulation, Financial Markets Group, LSE, London, 1996, s.97 [cit. Lastra, 1996]. 29 Sjöberg, Gustaf, Lender of Last Resort, Gorton, Lars & Millqvist, Göran (red), Finansiella kriser betalningssystem och skuldförhållanden, Iustus förlag AB, Uppsala, 2009, s. 59 [cit. Sjöberg]. 30 Zingales, Luigi, A Market-based, regulatory Policy to Avoid Finacial Crises, Cato Journal, Vol. 30, No.3, 2010, s Valdez & Molyneux, s Gleeson, s. 34.

19 19 Tillsynsmyndigheterna hade dock svårt att följa med i utvecklingen av de komplexa finansiella produkterna varför man valde att låta de finansiella instituten värdera den egna risken med hjälp av interna riskvärderingsmetoder, vilket beskrevs av Baselkommitténs ordförande som en revolution i regulatoriskt tänkande. 33 Samtidigt fokuserades tillsynen på de enskilda finansiella instituten istället för marknaden som helhet och de potentiella systemrisker som den allt mer globaliserade och sammanlänkade marknaden kunde ge upphov till. 34 När kreditåtstramningen briserade och likviditetskrisen var ett faktum, visade det sig att de finansiella instituten misslyckats i sin riskvärdering och att de interna riskvärderingsmetoderna inte fungerat tillfredställande. Följderna av de felaktiga värderingarna och de följaktligen felaktiga positioneringarna fick inte endast interna konsekvenser utan chockade och lamslog hela det finansiella systemet. 35 I den då rådande situationen aktualiserades frågan om vem som skulle ansvara för assistans och bevilja nödkrediter till de enskilda instituten när verkningarna av deras engagemang och fallissemang framträder i flera jurisdiktioner. Lehman Brothers kollaps fick exempelvis återverkningar i fler länder än USA, men beslutet att inte agera som lender of last resort, d.v.s. agera likviditetsgarant, 36 var den amerikanska centralbankens. Tidigare har frågan om vem som skall agera lender of last resort varit fokuserad på valet mellan hemlandet eller värdlandet i fråga om finansiella koncerner. 37 Lehman Brothers kollaps åskådliggjorde en ytterligare dimension av frågan, inte bara vem som skall, utan vem som har möjlighet att bära ansvaret. 38 I fråga om de isländska bankerna var de inhemska resurserna för små för 33 Lastra, 1996, s De Larosière-rapporten, s De Larosière-rapporten, s Lastra, 1996, s Lastra, 1996, s Campbell, Andrew & Lastra, Rosa Maria, Revisiting the lender of last resort, Banking and Finance Law Review, 2009, vol. 24, no. 3, s. 493 [cit. Campbell & Lastra].

20 20 att agera vilket tvingade engelska och holländska myndigheter att garantera deras respektive medborgares insättningar trots avsaknaden av tillsynsansvar. 39 I det sistnämnda fallet gav de isländska bankernas internationella engagemang upphov till en missmatchning mellan de inhemska resurserna och internationella åtaganden, en form av omvänd too-big-to-fail too-large-to-save Procyklikalitet Det befintliga regelverket under finanskrisen, Basel II, gav upphov till procyklikalitet, d.v.s. var konjunkturförstärkande. Basel II-regelverket, vilket närmare kommer att redogöras för nedan, innebar en övergång från mer generell riskklassificering till en mer förfinad riskkänslig klassificering. 41 En mer förfinad riskkänslig klassificering innebar att tillgångens riskviktning inte blev konstant utan bestämdes utifrån interna riskvärderingar eller av externa kreditvärderingsbetyg. 42 Följaktligen varierade därför även kapitaltäckningskravet för de riskviktade tillgångarna över tid. Bankers rationella beteende är till sin natur konjunkturförstärkande i strävan efter lönsamhet, t.ex. genom att utlåning sker mot säkerheter vars värde i regel följer konjunkturen. Risk tenderar därför att underskattas vid konjunkturuppgångar och överskattas vid konjunkturnedgångar, med följden att en bank ökar sin kreditgivning vid konjunkturuppgångar och minskar den vid konjunkturnedgångar Valdez & Molyneux, s Valdez & Molyneux, s De Larosière-rapporten, s Mer om detta under redogörelsen för Basel II-regelverket. 43 Sveriges Riksbank, Finansiell stabillitet 1/2004, s. 79.

JURIDISK PUBLIKATION 2/2011. 1 Jur. kand. och biträdande jurist på Advokatfirman Cederquist KB. Artikeln är baserad på författarens examensarbete

JURIDISK PUBLIKATION 2/2011. 1 Jur. kand. och biträdande jurist på Advokatfirman Cederquist KB. Artikeln är baserad på författarens examensarbete JURIDISK PUBLIKATION 2/2011 BASEL III ETT EFFEKTIVT SVAR PÅ FINANS KRISEN? Av Björn Bjuggren 1 Hösten 2008 briserade den senaste finanskrisen då en kreditbubbla sprack med stora ekonomiska förluster som

Läs mer

Basel III - skärpta regler för banker

Basel III - skärpta regler för banker Basel III - skärpta regler för banker 44 Baselkommittén presenterade nyligen ett nytt regelverk för banker, det så kallade Basel III. Det omfattar i grova drag nya och skärpta krav på kapital och likviditet

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09

Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Kapitaltäckning och likviditet 2014-09 Periodisk information per 30 september 2014 - Kapitaltäckning och likviditet Denna information om kapitaltäckning och likviditet för Ikano Bank AB (Publ), organisationsnummer

Läs mer

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom

t.ex. strategiska och legala risker. 1 Det finns även en del exempel på risker som inte ryms under någon av ovanstående rubriker, såsom Riskhanteringen i Nordals Härads Sparbank Nordals Härads Sparbank arbetar kontinuerligt med risker för att förebygga problem i banken. Det är bankens styrelse som har det yttersta ansvaret för denna hantering.

Läs mer

Bank of America / Merrill Lynch

Bank of America / Merrill Lynch Bank of America / Merrill Lynch September 2011 Peder Du Rietz, CFA Garantum Fondkommission AB + - 2 Sammanfattning Bank of America en av de 3 systemviktigaste bankerna i USA tillsammans med JP Morgan och

Läs mer

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov

Information om risker, riskhantering och kapitalbehov Information om risker, riskhantering och kapitalbehov GCC Capital AB är ett kreditmarknadsbolag under finansinspektionens tillsyn. Bolaget bedriver utlåning genom leasing och har historiskt när bolaget

Läs mer

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009

Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Rapport till Finanspolitiska rådet 2009/1 Finanskrisen och den svenska krishanteringen under hösten 2008 och vintern 2009 Clas Bergström Handelshögskolan i Stockholm Finanskrisen och Sverige Likviditetsaspekt:

Läs mer

skuldkriser perspektiv

skuldkriser perspektiv Finansiella kriser och skuldkriser Dagens kris i ett historiskt Dagens kris i ett historiskt perspektiv Relativt god ekonomisk utveckling 1995 2007. Finanskris/bankkris bröt ut 2008. Idag hotande skuldkris.

Läs mer

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om riskhantering och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft

Läs mer

Periodisk information 2015-03-31

Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag Periodisk information 2015-03-31 Scania Finans Aktiebolag, 556049-2570, är ett av Finansinspektionen tillståndspliktigt kreditmarknadsbolag och helägt dotterbolag till Scania CV

Läs mer

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Juni 2014 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare 1 (kapitalkrav)...

Läs mer

Basel III och svenska banksektorn - Konkurrens eller stabilitet Johan Eriksson

Basel III och svenska banksektorn - Konkurrens eller stabilitet Johan Eriksson JURIDISKA INSTITUTIONEN Stockholms universitet Basel III och svenska banksektorn - Konkurrens eller stabilitet Johan Eriksson Examensarbete i finansmarknadsrätt, 30 hp Stockholm, Vårterminen 2015 Innehållsförteckning

Läs mer

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051

Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09. Ikano Bank SE. Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och Likviditet 2012-09 Ikano Bank SE Org nr 517100-0051 Kapitaltäckning och likviditet, periodisk information per 30 september 2012 Denna information om kapitaltäckning och likviditet för

Läs mer

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser.

Operativ risk kan uppstå till följd av icke ändamålsenliga eller otillräckliga interna rutiner, mänskliga fel eller till följd av yttre händelser. Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Bakgrund Den 1 februari 2007 trädde nya kapitaltäckningsregler (Basel 2) i kraft i Sverige.

Läs mer

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris

Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris Ekonomins roll som skapare av ekologisk kris - med fokus på den finansiella sektorn och i synnerhet banksektorn Nils Fagerberg Samhällsekonomins svarta låda Upplägg 1 Hur pengar skapas 2 Konsekvenser och

Läs mer

Konjunkturcykeln och regelverket för banker

Konjunkturcykeln och regelverket för banker Fördjupningar Konjunkturcykeln och regelverket för banker Bankernas resultat är starkt beroende av konjunktursvängningar, främst genom effekterna på kreditförlusterna. Detta beaktas endast delvis i de

Läs mer

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna

Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Det aktuella läget i ekonomin och på finansmarknaderna Erkki Liikanen Mariehamn 24.1.2008 SUOMEN PANKKI FINLANDS BANK BANK OF FINLAND 1 Finlands ekonomiska utveckling Mn EUR Mn EUR 45 000 Real BNP Arbetslöshet

Läs mer

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31

Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 PayEx Credit AB, 556735-5671 Kapitaltäckningsrapport, 2014-12-31 Allmänt PayEx Credit AB ( bolaget ) blev godkänt av Finansinspektionen som kreditmarknadsbolag 2007-12-28 och övertog då den finansiella

Läs mer

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom

Likviditetsregleringarna och dess effekter. Lars Frisell, Chefsekonom Likviditetsregleringarna och dess effekter Lars Frisell, Chefsekonom Många lärdomar för tillsynsmyndigheter från krisen Kredit- och likviditetsriskerna i de komplexa, värdepapperiserade produkterna Tveksamheten

Läs mer

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1

pelare 3 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 pelare 3 FOREX BANK AB 2009 Årlig information om risk och kapitalhantering FOREX BANK AB XXXXXXXXXXXXXX 1 Inledning FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX). Detta dokument utgör

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2008-01-01-2008-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank (533200-5247) får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2008-01-01-2008-06-30.

Läs mer

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå

Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord. Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med styrelsens säte i Piteå Information om risk och kapitaltäckning i Sparbanken Nord Sparbanken Nord 598800-4817 med

Läs mer

Del 4 Emittenten. Strukturakademin

Del 4 Emittenten. Strukturakademin Del 4 Emittenten Strukturakademin Innehåll 1. Implicita risker och tillgångar 2. Emittenten 3. Obligationer 4. Prissättning på obligationer 5. Effekt på villkoren 6. Marknadsrisk och Kreditrisk 7. Implicit

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer Marknaden för obligationer som skapats genom värdepapperisering har sedan finanskrisen varit begränsad. Därför har det under det senaste året tagits ett flertal initiativ i Europa

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1

DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 DELÅRSRAPPORT PER 2014-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 516401-0166 1 Delårsrapport för perioden 2014-01-01 2014-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166,

Läs mer

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30

Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Delårsrapport för perioden 2015-01-01 2015-06-30 Innehållsförteckning Utveckling av resultat och ställning 2 Resultaträkning i sammandrag 3 Rapport över totalresultat i sammandrag 4 Balansräkning i sammandrag

Läs mer

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren

Kapitaltäckningsregler. Mats Walberg och Jenny Nordgren Kapitaltäckningsregler Mats Walberg och Jenny Nordgren Februari 2015 Innehåll Kapitaltäckningsreglerna... 3 Bakgrund till reglerna... 3 Vad syftar de nya reglerna till?... 3 De tre pelarna... 4 Pelare

Läs mer

Information om risk och likviditet - 110630

Information om risk och likviditet - 110630 Information om risk och likviditet - 110630 Finansiell riskhantering Bolaget har tillstånd att bedriva värdepappersrörelse. Värdepappersinstitut har att bland annat följa kraven i Finansinspektionens föreskrifter

Läs mer

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm

2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm REMISSYTTRANDE Vår referens: 2014/00060 Er referens: FI Dnr 14-6258 1 (6) 2014-06-27 Finansinspektionen Box 7821 103 97 Stockholm finansinspektionen@fi.se Kapitalkrav för svenska banker Översyn av åtgärder

Läs mer

Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker

Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker Företagsekonomiska Institutionen Avancerad Externredovisning Kapitaltäckning hos Sveriges systemviktiga banker En studie om hur bankerna uppfyller de nya kapitaltäckningskraven Magisteruppsats Handelshögskolan

Läs mer

Kapitaltäckning och stora exponeringar

Kapitaltäckning och stora exponeringar Institut CIT Group (Nordic) AB Handläggare Beata A. Ribohn Kapitaltäckning och stora exponeringar Period 201009 Telefonnummer 08-4126607 2008:13 Institutnummer 41515 Org.nummer 556630-5412 E-POSTADRESS

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 1 2014 Lägre räntor men oförändrade marginaler på nya företagslån. Nya krav och klargöranden från Fi medför höjda företagsräntor. Motiverade räntehöjningar störst för

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 5 av 5: STABIL FINANSIERING) 1. Poster som ger stabil finansiering 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om

Läs mer

Standard 4.3c Bilaga 1

Standard 4.3c Bilaga 1 Standard.c Bilaga Kapitalkrav för kreditrisker : Förteckning över godkända kreditvärderingsföretag och deras kreditbetyg översatta till kreditkvalitetssteg FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad..00 Kapitaltäckning

Läs mer

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015

Sparbanken Gotland. Org.nr. 534000-5775. Delårsrapport Januari juni 2015 Sparbanken Gotland Org.nr. 534000-5775 Delårsrapport Januari juni 2015 Delårsrapport för perioden januari - juni 2015 Styrelsen för Sparbanken Gotland (534000-5775) avger härmed delårsrapport för verksamheten

Läs mer

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013

UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 UTVECKLINGEN FÖR FÖRETAGSLÅN Kvartal 4 2013 Oförändrade räntor och högre marginaler på nya företagslån. Ökade skillnader i räntor mellan små och stora företag. Skillnader i risk motiverar inte högre räntor

Läs mer

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse.

I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. ERSÄTTNINGSPOLICY I denna policy ska termer och beteckningar ha följande betydelse. Betydande risktagare: En anställd vars arbetsuppgifter har en väsentlig inverkan på Bolagets riskprofil. Dessa personer

Läs mer

Del 14 Kreditlänkade placeringar

Del 14 Kreditlänkade placeringar Del 14 Kreditlänkade placeringar Srukturinvest Fondkommission 1 Innehåll 1. Obligationsmarknaden 2. Företagsobligationer 3. Risken i obligationer 4. Aktier eller obligationer? 5. Avkastningen från kreditmarknaden

Läs mer

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30

VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 VIRSERUMS SPARBANK ------------ DELÅRSRAPPORT 2007-01-01-2007-06-30 Styrelsen för Virserums Sparbank får härmed lämna delårsrapport för Sparbankens verksamhet under perioden 2007-01-01-2007-06-30. Sparbankens

Läs mer

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286

Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Nordax Finans AB (publ) Organisationsnummer 556647-7286 Delårsrapport januari juni 2008 Om Nordax Finans AB (publ) Nordax Finans AB (publ), nedan kallat Nordax Finans, är ett helägt dotterbolag till Nordax

Läs mer

Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Beslut om kontracykliskt buffertvärde 2015-09-07 BESLUT FI Dnr 15-11646 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Beslut om kontracykliskt buffertvärde

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Förordning om statliga garantier till banker m.fl.; SFS Utkom från trycket den utfärdad den X oktober 2008 Regeringen föreskriver följande. Inledande bestämmelse 1 I denna förordning

Läs mer

FI:s redovisningsföreskrifter

FI:s redovisningsföreskrifter FI:s redovisningsföreskrifter 2008-06-18 Preliminär bedömning till följd av ändringar i IAS 32 och IAS 1 INNEHÅLL FÖRORD 1 SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND 2 1. ÄNDRING I IAS 32 3 2. ÄNDRING I IAS 1 5 Kontaktperson

Läs mer

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30

Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 1(8) Orusts Sparbanks delårsrapport för tiden 2007-01-01--06-30 Bästa delårsresultatet hittills Ökad affärsvolym Lysande aktieaffärer Sponsringen av väg 160 Inga kreditförluster Bästa delårsresultatet

Läs mer

Konsoliderad situation för Solidar

Konsoliderad situation för Solidar Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund Information om den konsoliderade

Läs mer

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009

1 ekonomiska 25 kommentarer mars 2009 nr 3, 2009 n Ekonomiska kommentarer Denna kommentar är ett utdrag ur en artikel Hedgefonder och finansiella kriser som publiceras i årets första nummer av Riksbankens tidskrift Penning- och valutapolitik. Utöver

Läs mer

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande

räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Högre avkastning än räntesparande Lägre marknadsrisk än aktiesparande räntebevis Dagens historiskt låga räntenivåer ger mycket låg avkastning i ett traditionellt räntesparande såsom räntefonder

Läs mer

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio

Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bankföreningens policy om NSFR, Net Stable Funding Ratio Bakgrund Efter Lehman-kraschen 2008 blev det uppenbart att många stora systemviktiga banker hade tagit på sig omfattande likviditetsrisker. De hade

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2012-11-08 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2009 Allmänt om verksamheten Riksbankens styrränta som vid årets ingång uppgick till 2 procent sänktes löpande under året till 0,50 procent vid halvårsskiftet.

Läs mer

Vad orsakade den finansiella krisen?

Vad orsakade den finansiella krisen? Finansmarknaderna 49 FÖRDJUPNING Vad orsakade den finansiella krisen? Utvecklingen på de finansiella marknaderna har varit dramatisk sedan sommaren 27. Turbulensen har tagit sig uttryck i snabbt stigande

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 december 2010 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 december

Läs mer

Finansinspektionen och makrotillsynen

Finansinspektionen och makrotillsynen ANFÖRANDE Datum: 2015-03-18 Talare: Martin Andersson Möte: Affärsvärldens Bank och Finans Outlook Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35

Läs mer

Finansiella företagsgruppen Solidar

Finansiella företagsgruppen Solidar Finansiella företagsgruppen Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:5) om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering.

Läs mer

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB

DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB DELÅRSRAPPORT PER 2013-06-30 SPARBANKEN LIDKÖPING AB 1 Delårsrapport för perioden 2013-01-01 2013-06-30 Verkställande direktören för Sparbanken Lidköping AB, organisationsnummer 516401-0166, får härmed

Läs mer

Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805. Avgår immateriella tillgångar -22 075. Total kapitalbas netto 157 208 346 730

Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805. Avgår immateriella tillgångar -22 075. Total kapitalbas netto 157 208 346 730 Kapitaltäckning TKR Periodisk information enligt FFFS 2007:5 Kapitalbas Garantum Fondkommission AB 2013-09-30 Finansiell företagsgrupp 2013-09-30 Eget kapital (Primärt kapital) 157 208 368 805 Avgår immateriella

Läs mer

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten

VADSTENA SPARBANK. Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013. Allmänt om verksamheten VADSTENA SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2013 Allmänt om verksamheten forsätter att visa ett stabilt resultat trots sjunkande räntenetto. Räntenettot är 12 % lägre jämfört med 30 juni 2012, provisionsintäkterna

Läs mer

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009

FINANSINSPEKTIONEN Utfärdad 18.12.2008 Ersätter - Gäller 1.1.2009 PP01 PP01 RÄNTOR Klassificeringsfaktorer Utestående belopp Ränta, % Radnr Knr 05 10 05 9 Genomsnittsränta på utlåning JO30000, Kr 10 10 9 Genomsnittsränta på inlåning K02 15 0 Genomsnittsränta på produktivt

Läs mer

Delårsrapport per 2015-06-30

Delårsrapport per 2015-06-30 Delårsrapport per 2015-06-30 -DET ÄR VI SOM ÄR TRIVSELBYGDENS BANK- DELÅRSRAPPORT FÖR JANUARI - JUNI 2015 Styrelsen för Mjöbäcks Sparbank, 565000-6520 får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet

Läs mer

VALDEMARSVIKS SPARBANK

VALDEMARSVIKS SPARBANK VALDEMARSVIKS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni 2011 Allmänt om verksamheten Halvåret har präglats av god ekonomisk tillväxt i Sverige och oro för försämring av statsfinanserna i de s.k. PIIGS-länderna

Läs mer

Erik Penser Bankaktiebolag

Erik Penser Bankaktiebolag Erik Penser Bankaktiebolag delårsrapport januari - juni 2013 starkt rörelseresultat GENOM ökad affärsaktivitet och sänkta kostnader Januari-juni» Rörelseintäkterna ökade med 28 procent till 108 (84) mkr.»

Läs mer

Remissyttrande om riskviktsgolv för svenska bolån 2013-02-06

Remissyttrande om riskviktsgolv för svenska bolån 2013-02-06 E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se www.riksbank.se

Läs mer

Delårsrapport. Bluestep Finans AB (556717-5129) 2011-01-01 2011-06-30

Delårsrapport. Bluestep Finans AB (556717-5129) 2011-01-01 2011-06-30 DELÅRSRAPPORT 2011 Delårsrapport Bluestep Finans AB (556717-5129) 2011-01-01 2011-06-30 Undertecknad intygar härmed att denna kopia av delårsrapporten överensstämmer med originalet. Stockholm den 24 augusti,

Läs mer

INNEHÅLL. Förvaltningsberättelse 3. Koncernen. Resultaträkning 5. Rapport över totalresultat 5. Balansräkning 6

INNEHÅLL. Förvaltningsberättelse 3. Koncernen. Resultaträkning 5. Rapport över totalresultat 5. Balansräkning 6 DELÅRSRAPPORT 2012 INNEHÅLL Förvaltningsberättelse 3 Koncernen Resultaträkning 5 Rapport över totalresultat 5 Balansräkning 6 Rapport över förändring av eget kapital 7 Kassaflödesanalys 8 Moderbolaget

Läs mer

Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar

Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar Kapitaltäckning och likviditet Konsoliderad situation för Solidar Information om kapitaltäckning enligt Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2014:12) om tillsynskrav och kapitalbuffertar. 1 Bakgrund

Läs mer

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012

Sparbankens ställning i jämförelse med 31 december 2012 Januari juni 2013 Ekeby Sparbank får härmed avge delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2013.01.01 2013-06-30. Sparbankens resultat Ekeby Sparbank redovisar ett rörelseresultat på 9.501

Läs mer

MASTER Degree PROJECT

MASTER Degree PROJECT School of Technology and Society MASTER Degree PROJECT Basel II: Hanteringen av kapitalkraven för kreditrisk i tre svenska banker en jämförande studie Master degree project in Finance D10, Advanced level

Läs mer

Case Asset Management

Case Asset Management Case Asset Management Riktlinjer för riskhantering i fonderna Dessa riktlinjer har fastställts av styrelsen för Case Asset Management AB vid styrelsemöte 2012 12 05 1 Innehåll 1. INLEDNING OCH SYFTE...

Läs mer

Delårsrapport. Januari Juni 2013

Delårsrapport. Januari Juni 2013 Delårsrapport Januari Juni 2013 DELÅRSRAPPORT FÖR SPARBANKEN VÄSTRA MÄLARDALEN Januari - Juni 2013 Verkställande direktören för Sparbanken Västra Mälardalen får härmed avlämna delårsrapport för tiden januari

Läs mer

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar

Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Likviditetskrav och likviditetsstöd Några kritiska tankar Lars Hörngren 2010-04-28 Huvudpunkter Rätt att ställa krav på mer kapital och att skärpa tillsynen av likviditetsrisker, men bindande likviditetskvoter

Läs mer

ANFÖRANDE. Oron på de finansiella marknaderna

ANFÖRANDE. Oron på de finansiella marknaderna ANFÖRANDE DATUM: 2007-11-22 TALARE: PLATS: Vice riksbankschef Lars Nyberg Finansutskottet SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00 00 Fax +46 8 21 05 31 registratorn@riksbank.se

Läs mer

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån

Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen Dnr 2015/287 2015-04-20 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Förslag till nya regler om krav på amortering av bolån (FI Dnr 14-16628) Sammanfattning Riksgäldskontoret

Läs mer

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker.

Riksbanken välkomnar i stort de förslag som Finansinspektionen framför i remisspromemorian Kapitalkrav för svenska banker. E S T A B L I S H E D 1 6 6 8 Protokollsbilaga A Direktionens protokoll 140626, 3 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM SVERIGES RIKSBANK SE-103 37 Stockholm (Brunkebergstorg 11) Tel +46 8 787 00

Läs mer

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007

DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 DELÅRSRAPPORT JANUARI JUNI 2007 Styrelsen för Åse och Viste härads Sparbank får härmed avge följande Delårsrapport för januari juni 2007 ALLMÄNT OM VERKSAMHETEN Verksamheten inriktas på att vara en fullsortimentsbank

Läs mer

Innehåll. Innehållsförteckning. Förvaltningsberättelse... 3. Koncernen. Resultaträkning... 6. Rapport över totalresultat... 6. Balansräkning...

Innehåll. Innehållsförteckning. Förvaltningsberättelse... 3. Koncernen. Resultaträkning... 6. Rapport över totalresultat... 6. Balansräkning... DELÅRSRAPPORT 2013 Innehållsförteckning Innehåll Förvaltningsberättelse... 3 Koncernen Resultaträkning... 6 Rapport över totalresultat... 6 Balansräkning... 7 Rapport över förändring av eget kapital...

Läs mer

Basel 2. Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Handelsrätt C Uppsats VT 2005

Basel 2. Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Institutionen för handelsrätt Department of Commercial Law Handelsrätt C Uppsats VT 2005 Basel 2 Vad innebär kommande kapitaltäckningsregler och vilka effekter kan de få för banker och deras kunder? Författare:

Läs mer

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker.

Sparbanken När det gäller sparbankens verksamhet vill jag lyfta fram tre saker. Verkställande direktören för Ulricehamns Sparbank, org.nr 565500-6145, får härmed lämna delårsrapport för sparbankens verksamhet under perioden 2015-01-01-2015-06-30 Omvärlden Första halvåret 2015 har

Läs mer

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd

Standard RA4.10. Rapportering av exponeringar mot närstående. Föreskrifter och allmänna råd Standard RA4.10 Rapportering av exponeringar mot närstående Föreskrifter och allmänna råd FINANSINSPEKTIONEN tills vidare närstående dnr 14/120/2006 2 (2) INNEHÅLL 1 Tillämpning 3 2 Syfte 4 3 Internationella

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker PROMEMORIA Datum 2014-11-28 FI Dnr 14-16475 Författare Emil Hagström Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se

Läs mer

n Ekonomiska kommentarer

n Ekonomiska kommentarer n Ekonomiska kommentarer OTC-derivatmarknaden fyller en viktig funktion i det finansiella systemet. På denna marknad måste därför riskhanteringen vara god och transparensen hög. En EU-förordning som syftar

Läs mer

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet

Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet 2014-08-21 Riktlinjer för kapitalförvaltning inom Prostatacancerförbundet Prostatacancerförbundet har ansvar för att bevara och förränta förbundets medel på ett försiktigt och ansvarsfullt sätt. Centralt

Läs mer

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser

Några lärdomar av tidigare finansiella kriser Några lärdomar av tidigare finansiella kriser KAPITEL 1 FÖRDJUPNING Hittills har den finansiella orons effekter på börskurser och r äntor på företagsobligationer varit mindre än vid tidigare liknande p

Läs mer

2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering

2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2012 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 1 INLEDNING FOREX Bank AB, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX Bank). Detta dokument utgör den årliga informationen om risker,

Läs mer

Delårsrapport, Januari-Juni 2008

Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Delårsrapport 2008 1 Delårsrapport, Januari-Juni 2008 Tjustbygdens Sparbank AB, organisationsnummer 516401-0224, avger härmed delårsrapport för verksamheten under perioden 2008-01-01 till 2008-06-30. Allmänt

Läs mer

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9)

Utredningen om Riksbankens finansiella oberoende och balansräkning (SOU 2013:9) 2013-05-31 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 13-2574 103 33 Stockholm Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se

Läs mer

Likviditetsrisker i fokus

Likviditetsrisker i fokus Likviditetsrisker i fokus - en studie om de svenska storbankerna och Basel III Handelshögskolan vid Göteborgs universitet Kandidatuppsats i Företagsekonomi Externredovisning Vårterminen 2012 Handledare:

Läs mer

1 januari 30 juni 2015

1 januari 30 juni 2015 www.sevenday.se Delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2015 Styrelsen och verkställande direktören får härmed avge delårsrapport för perioden 1 januari 30 juni 2015. Innehåll Verksamheten 3 Affärsidé

Läs mer

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen

KRISER. Kriser. 90-tals krisen. 90-tals krisen Kriser KRISER Kris normalt och återkommande! Sverige gått igenom flera oljekrisen, fastighetskrisen och finanskrisen 2008 1990-tals krisen Finanskrisen 2008 90-tals krisen 1990-talets början djup kris

Läs mer

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i %

Sparbanken i Karlshamn Delårsrapport 536200-9481 Sid 3. tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Sid 3 RESULTATRÄKNING tkr 2015 2014 jan-juni jan-juni Förändring i % Ränteintäkter 99 476 121 484 Räntekostnader - 30 787-49 722 Räntenetto 68 689 71 762-4,3% Erhållna utdelningar 10 197 6 702 Provisionsintäkter

Läs mer

Delårsrapport för januari september 2012

Delårsrapport för januari september 2012 Delårsrapport för januari september 2012 1 Innehållsförteckning Delårsrapport för januari september 2012 sid 3 Siffror i sammandrag sid 3 Resultaträkning sid 4 Rapport över totalresultat sid 4 Balansräkning

Läs mer

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV

AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV AKTIE-ANSVAR GRAAL OFFENSIV Organisationsnummer: 515602-1114 Halvårsredogörelsens innehåll: Förvaltningsberättelse Sid 1-2 Fondförmögenhetens förändring och värdeutveckling Sid 3 Balansräkning Sid 4 Noter

Läs mer

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 mars 2011

Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 mars 2011 Created by vimbjo Periodisk information om kapitaltäckning - Pelare III 31 mars 2011 KAPITALTÄCKNINGSANALYS - SKANDIABANKEN FINANSIELL FÖRETAGSGRUPP 1. Kommentar utfall kapitaltäckning 31 mars 2011 jämfört

Läs mer

Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker

Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker REMISSVAR Hanteringsklass: Öppen 2014-06-26 1 (6) Dnr 2014/667 Finansinspektionen Box 7821 103 97 STOCKHOLM Remissyttrande - kapitalkrav för svenska banker (FI Dnr 14-6258) Inledande synpunkter Riksgäldskontoret

Läs mer

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1

Finansinspektionens stresstester av svenska storbanker 1 PROMEMORIA Datum 2013-11-14 Finansinspektionen Box 7821 SE-103 97 Stockholm [Brunnsgatan 3] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se www.fi.se Finansinspektionens stresstester av

Läs mer

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank

Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Org nr 533200-5189 Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank Delårsrapport 2007-01-01 2007-06-30 Delårsrapport för januari juni 2007 Styrelsen för Lönneberga-Tuna-Vena Sparbank får härmed avge delårsrapport för verksamheten

Läs mer

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN)

SV BILAGA XIII. RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) BILAGA XIII RAPPORTERING OM LIKVIDITET (DEL 3 av 5: INFLÖDEN) 1. Inflöden 1.1. Allmänna kommentarer 1. Detta är en sammanfattande mall som innehåller information om likviditetsinflöden mätt under de närmaste

Läs mer

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING

13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING 13 JULI, 2 0 1 5: MAKRO & MARKNAD FRÅN GREKLAND TILL ÅTERHÄMTNING Starten på sommaren blev inte så behaglig. Greklandsoron intensifierades då landet i början av juni fick anstånd med en återbetalning till

Läs mer

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering

2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering 2011 Årlig information om kapitaltäckning och riskhantering årlig information om kapital-täckning och riskhantering 1 Inledning, 516406-0104, är moderbolag i FOREX-koncernen (FOREX Bank). Detta dokument

Läs mer

Utdelning på sparbankens innehav av Swedbank-aktier har erhållits med 2,0 Mkr (1,9 Mkr).

Utdelning på sparbankens innehav av Swedbank-aktier har erhållits med 2,0 Mkr (1,9 Mkr). ÅTVIDABERGS SPARBANK Delårsrapport 1 januari 30 juni, 2014 Allmänt om verksamheten Det första halvåret 2014 kännetecknas av en begränsad, men stabil, tillväxt i affärerna. Vi kan fortfarande inte tala

Läs mer