Klimatpolitiska styrmedel i utvalda länder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Klimatpolitiska styrmedel i utvalda länder"

Transkript

1 Klimatpolitiska styrmedel i utvalda länder En studie till Energimyndigheten April 2007 Annika Olofsdotter 1

2 1. Sammanfattande bedömning Styrmedel som länderna lyfter fram som framgångsrika Prioriteringar mellan sektorer inom och utanför handelssystemet Översikt och sammanfattning av länderstudier Inledning Trender inom nationell klimatpolitik EU:s ramdirektiv EU:s handelssystem med utsläppsrätter, CDM och JI Beskattning Energiproduktion Industri Hushåll, lokaler och service Transporter Jordbruk Avfall Utvärderingar av klimatpolitiska styrmedel i de studerade länderna Danmark Nationella förutsättningar Utsläpp av växthusgaser och klimatmål Energi- och klimatpolitik Klimatpolitik Sektorsövergripande styrmedel Energisektorn Industrisektorn Transportsektorn Hushållssektorn Offentlig sektor Jord- och skogsbruk Avfall Forskning, utveckling och demonstration En ny energistrategi Regeringens förslag till en visionär dansk energipolitik Utvärdering Finland Nationella förutsättningar Utsläpp och klimatmål Klimatpolitik Sektorsövergripande åtgärder Energisektorn Industrisektorn Transportsektorn Hushållssektorn Jordbruk Avfall Utvärdering Nederländerna Nationella förutsättningar Klimatmål och utsläpp

3 5.3 Klimatpolitik Sektorsövergripande styrmedel Energisektorn Industri Transportsektorn Byggnader (hushåll och service) Jordbruk Avfall Utvärdering Norge Nationella förutsättningar Utsläpp och klimatmål Klimatpolitik Sektorsövergripande styrmedel Energisektorn Industrisektorn Transportsektorn Hushållssektorn Jordbruk Avfall Utredning om framtida klimatpolitik Utvärdering Storbritannien Nationella förutsättningar Utsläpp och klimatmål Energi- och klimatpolitik Sektorsövergripande styrmedel Energisektorn Industrisektorn Hushållssektorn Offentlig sektor Jord- och skogsbruk Avfall Utvärdering Tyskland Nationella förutsättningar Utsläpp och klimatmål Klimatpolitik Sektorsövergripande styrmedel Energisektorn Industrisektorn Hushållssektorn Transportsektorn Den offentliga sektorn Jordbruk Avfall Utvärdering

4 1. Sammanfattande bedömning I uppdraget från Energimyndigheten låg uppgiften att studera i vilken mån det fanns översiktligt material om olika länders klimatpolitik tillgängligt och att därefter närmare studera några utvalda länders policier. Valet av länder utgick från att de skulle ses som relativt framgångsrika i att minska växthusgaserna och/eller ha en utvecklad klimatpolitik. De nordiska länderna skulle ingå, förutom Island. Valet föll på Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien och Tyskland. Samtliga länder har infört klimatstrategier på ett tidigt stadium jämfört med världen i övrigt. För de länder som valdes att studera är EU:s handelssystem med utsläppsrätter det viktigaste instrumentet för energiproduktions- och industrisektorerna. Handelssystemet kompletteras med ekonomiska styrmedel för att öka tillförseln av förnybar energi, genom elcertifikat eller olika former av inmatningstariffer. Inom industrin är frivilliga eller framförhandlade avtal viktiga komplement. Investeringsstöd kan tillåtas inom EU under vissa förutsättningar för att åstadkomma miljömässiga åtgärder eller energieffektivisering och denna möjlighet används för att främja teknologisk utveckling och för att främja användning av förnybar energi. Industrin betalar energiskatter, men oftast tillämpar länderna avtal om att skatterna kan reduceras mot att industrin utför kompenserande åtgärder i form av energieffektivisering. Inom hushållssektorn är byggstandards viktiga instrument som med tiden gjorts striktare. Ekonomiska stöd till renovering som leder till energieffektivisering och konvertering av uppvärmningssystem är viktiga i länder med sämre standard i bostadsbeståndet. Hushållssektorn betalar också energiskatter. I transportsektorn återfinns en rad olika instrument, såväl ekonomiska styrmedel som ospecificerade åtgärder för att främja miljömässigt bättre transportsätt. I den brittiska utvärderingen av olika klimatpolitiska instrument beräknas olika åtgärders relativa betydelse när det gäller besparingar av växthusgaser i de olika sektorerna. Hushållssektorn domineras av regleringar. I den offentliga sektorn liksom transportsektorn återfinns frivilliga och framförhandlade avtal, medan industrin möts av en mix av olika instrument eller betydande beskattning, vilka har effekt på utsläppen. 1.1 Styrmedel som länderna lyfter fram som framgångsrika Några av de studerade länderna pekar på att vissa styrmedel varit framgångsrika. Danmark, Nederländerna och Storbritannien har gjort analyser av kostnaderna för styrmedel och åtgärder, men nämner också att dessa är behäftade med en rad osäkerheter och att alla faktorer inte kan räknas in. Exempelvis pekar Danmark på att det är svårt att tillskriva ett visst instrument en viss mängd reduktioner, eftersom många områden påverkas av flera instrument och åtgärder samtidigt. Nederländerna redovisar ett antal kostnader i tabellform, men kommenterar inte resultatet. Någon jämförelse eller värdering av styrmedlen och utvärderingarna görs inte här. Valet av styrmedlen och vilka effekter de får är beroende bland annat på vilka förutsättningar som finns i de olika länderna, såväl politiskt och ekonomiskt som på grund av energitillgångar, 4

5 energitillförsel och användning av energi. Nedan ges kortfattat vad länderna i sina nationalrapporter framhåller om sina länders styrmedelsval. Danmark lyfter i sin analys av styrmedlens effekter upp att programmet med stöd till solvärme, värmepumpar och biomassa har varit ett av de dyrare initiativen i förhållande till koldioxidreduktionen som stöden åstadkom. Bland de billigaste hör utvidgning av decentraliserad kraftvärme. Danmark framhåller också att åtgärder inom transportsektorn haft effekt på koldioxidutsläppen trots att de i första hand syftat till att förbättra andra miljömål. Att ändra registreringsskatten (inköpsskatten) till att också utgå från koldioxidutsläpp har bedömts ha haft betydande effekter. Högre drivmedelsskatter har också haft god effekt. Det gröna skattepaketet från 1995 som riktades mot näringslivet har uppnått de förväntade effekterna och gjort detta på ett ekonomiskt effektivt tillvägagångssätt. Paketet bestod av en kombination av skatter och återbetalningar av skatteintäkter till näringslivet. Skatteåterbetalning kunde erhållas på basis av avtal om energieffektivisering. Danmark pekar emellertid på att det är tveksamt om informationsåtgärder inom transportsektorn lett till betydande utsläppsminskningar. Utvärderingen som gjorts i Storbritannien visar att regleringar har haft störst effekt på utsläppen under den studerade perioden och att det är industrin som stått för de största utsläppsminskningarna. Demand-side-åtgärder som förbättrar energieffektiviteten är de mest kostnadseffektiva åtgärderna, medan det är dyrare att minska utsläppen inom energiproduktion, transport och jordbruk. Ett utförligt material finns att tillgå (se not under Storbritannien). Norge lyfter fram koldioxidskatten och att denna haft allra störst effekt på offshore oljeindustrin där den lett till högre lönsamhet för investeringar i mer energieffektiv teknologi. Kollagringen i Sleipnerfälten är ett direkt svar på koldioxidskatten. Norge lyfter också fram frivilliga avtal med industrin som lett till betydande minskningar av fluorerade gaser samt krav på omhändertagande av deponigas. Finland pekar på att kärnkraftutbyggnaden är det kvantitativt mest effektiva sättet att minska utsläppen. Man framhåller också att koldioxidskatterna har varit effektiva, men att effekterna av skatterna är svåra att mäta. Nederländerna värderar inte några styrmedel och de kostnader för utsläppsminskningar som redovisas i nationalrapporten följs inte av några kommentarer. Beräkningar över kostnadseffektivitet har gjorts för program inom transportsektorn samt för bostäder och lokaler. Utsläppsminskningar till följd av åtgärder i byggnader var förknippade med kostnader på mellan 36 och 121 Euro per ton i nationella kostnader medan vissa utsläppsminskande åtgärder i lokaler medförde nettointäkter sett ur nationalekonomiskt perspektiv. Tyskland bedömer inte åtgärderna men nämner bland annat den ekologiska skattereformen, lagstiftningen kring förnybar energi, programmet för marknadsintroduktion av förnybar energi och programmet för solkraftinstallationer för tak som centrala åtgärder efter det att Kyotoprotokollet skrivits under Klimatvårdsprogrammet hade några huvudsakliga element inom ett paket av 64 åtgärder: bevarande och utvidgning av kraftvärmeanläggningar, energibesparingsnormer för nya byggnader, finansiella stöd för koldioxidminskning i befintliga byggnader och avtal med industrin om minskningar av utsläppen. 5

6 1.2 Prioriteringar mellan sektorer inom och utanför handelssystemet Liten vikt läggs i rapporteringen till FN ned på att beskriva prioriteringar mellan de sektorer som ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter och de sektorer som inte ingår i handelssystemet. Emellertid pekar Danmark på att den tidigare aktiva miljöpolitiken, speciellt i näringsliv och sektorer som inte ingår i handelssystemet, lett till att billiga möjligheter att reducera utsläppen i dessa sektorer i viss mån är uttömda. Därför kommer de fortsatta minskningarna som behövs för att uppnå klimatåtagandet huvudsakligen att göras i de handlande sektorerna. Danmarks betonar vikten av kostnadseffektivitet vid val av instrument. En benchmark om 180 kr/ton utsläpp är satt som ett riktvärde för vilka aktiviteter som kan komma att bedrivas i Danmark respektive bör köpas i form av krediter utomlands. Även Finland resonerar i form av kostnadseffektivitet; att landet har höga kostnader för utsläppsreduktion och därför bör minska utsläppen genom bland annat köp av krediter från Kyotomekanismerna. Tyskland skriver att fokus utifrån 2005 års klimatvårdsprogram ligger på åtgärder inom transport- och hushållssektorerna i och med att industri- och energisektorerna ingår i handelssystemet där 95 % av dessa sektorers utsläpp inryms. 6

7 2. Översikt och sammanfattning av länderstudier 2.1 Inledning Energimyndigheten och Naturvårdsverket utför på regeringens uppdrag en utvärdering av de svenska klimatpolitiska styrmedlen. Föreliggande rapport syftar till att utgöra underlag till ett kapitel i myndighetens rapport och tar upp några andra länders val av styrmedel för att minska utsläppen av växthusgaser. I uppdraget från Energimyndigheten låg uppgiften att först studera vad som gjorts i form av översiktligt material om olika länders klimatpolitik och att därefter närmare studera några utvalda länder. Inledningsvis gjordes research angående översiktligt material från FN, Europeiska miljöbyrån, IEA m fl institutioner. Även förfrågningar till ett antal personer med kunskap om klimatområdet gjordes för att utröna om aktuellt material fanns tillgängligt. Resultatet är att det vid tillfället för denna studie, vintern , endast fanns ett begränsat antal översiktliga rapporter med material om olika länders klimatpolicier som kunde anses uppdaterat. Den största delen litteratur på området utgick från studier gjorda då den tredje nationalrapporten till FN skrevs eller har utgått från innehållet i denna. Kyotoländernas fjärde nationalrapport, NC4, till FN skulle levereras den 1 januari 2006, vilket betyder att innehållet i dessa beskriver situationer i olika länder så som de var omkring år Den FN-rapport som använts 1 för att beskriva det övergripande läget i världen på klimatpolicyområdet är från maj 2006 och utgår från de fjärde nationalrapporterna till FN. Kompletterande material är hämtat från bland annat Europeiska miljöbyrån, EEA. 2 Emellertid framkom det ur de senare gjorda länderstudierna att delar av informationen i de valda övergripande rapporterna hade hunnit bli inaktuell och material därifrån har därför använts endast i begränsad omfattning. De länder som lyftes fram som exempel i FN:s syntesrapport var också många gånger just de länder som här valts ut för att studeras närmare. Länderbeskrivningarna utgår från ländernas rapportering till FN i de så kallade National Communications nr 4 och Report on Demonstrable Progress under Article 3,2 of the Kyoto Protocol, här benämd Progress Report Kompletteringar har även gjorts med annat material för att göra studien aktuell, såsom andra nationella rapporter, planer, pressreleaser eller information från hemsidor. I några fall har intervjuer med tjänstemän inom myndigheter eller Regeringskansli gjorts. De utvalda ländernas nationalrapporter är inte helt samstämmiga i sin information om olika områden. Alla tar exempelvis inte upp relevanta skattesatser eller beskriver energiskattesystemen inom sina länder. Valet av länder att studera närmre utgick från att de skulle ses som relativt framgångsrika i att minska växthusgaserna och/eller ha en utvecklad klimatpolitik. De nordiska länderna skulle ingå, förutom Island. Valet föll på Danmark, Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien 1 FNs Synthesis of reports demonstrating progress in accordance with Article 3, paragraph 2, of the Kyoto Protocol, Note by the secretariat, FCCC/SBI/2006/INF.2 9 May Rapporten har inte tagit med information från länder som inte lämnat in rapporter vid årsskiftet 2005/2006, exempelvis Tyskland. 2 Market based instruments for environmental policy in Europe, EEA, Technical report No

8 och Tyskland. Samtliga länder har infört klimatstrategier på ett tidigt stadium jämfört med världen i övrigt. 2.2 Trender inom nationell klimatpolitik Enligt FN:s senaste syntesrapport finns fyra trender som framträder i fråga om utvecklingen av ländernas klimatpolitik de senaste åren. 1. Det finns växande bevis för att många länder har tydligare tillvägagångssätt och kapacitet att skapa policier på klimatområdet jämfört med tidigare år. Detta exemplifierar FN med att åtgärder som sattes in under tidigt 1990-tal, nu visar resultat i form av att trenden i utsläpp av växthusgaser begränsas. Danmark, Norge, och Sverige, liksom Belgien, Nederländerna, Schweiz och Storbritannien har minskat utsläppens ökningstakt betydligt relativt BNP. Sverige och Nederländerna har lyckats stabilisera utsläppen totalt sett. Sverige och Japan har gjort betydande framsteg när det gäller att reducera eller att stabilisera utsläppen i transportsektorn. 2. FN ser också en förstärkning i ländernas tillvägagångssätt när det gäller att skapa policier, i det att man integrerar olika åtgärder på sektorsnivå. Klimatpolitiken specificeras i högre grad för respektive sektor. Här är utmaningen, enligt FN, att introducera och så småningom balansera åtgärder för att förbättra klimatförändringar i förhållande till andra existerande policy-mål i de relevanta sektorerna. Denna utmaning antas på olika sätt beroende på land. Vissa länder har exempelvis klimatmål för respektive sektor där sektorsdepartement eller myndigheter har ansvar för att målen uppnås. Nederländerna har denna uppdelning, liksom Schweiz när det gäller energi. Storbritannien har en klimatstrategi för fordon. Andra länder, såsom Japan, har satt upp sektorsmål men har en central tillsyn. Belgien har regionala mål som vägleder regionala policier. I flera länder har interdepartementala kommittéer etablerats för att vägleda utvecklingen och implementeringen av klimatstrategier. 3. Klimatspecifika åtgärder blir allt vanligare. Tidigare har många klimatåtgärder inte i första hand varit riktade mot att styra mot minskad klimatpåverkan utan haft andra målsättningar. Klimatspecifika åtgärder exemplifieras här med breda generella policier såsom utsläppshandelssystemet inom EU. I vissa fall är handelssystemet komplement till andra klimatåtgärder. Ett annat exempel på klimatspecifika åtgärder som FN tar upp är gröna energiskatter eller koldioxidskatter i länder som Danmark, Finland, Sverige, Nederländerna och Norge haft sedan tidigt 1990-tal. Ytterligare exempel på klimatspecifika åtgärder är frivilliga åtgärder med industrin eller andra aktörer som fokuserar på koldioxid. Exempel på detta är EU:s frivilliga avtal med fordonsindustrin inom EU, Japan och Korea, samt Schweiz koldioxidskatt. En åtgärd som satts in under senare år är olika sätt att främja biobränslen, exempelvis inom transportsektorn, vilket gjorts i Danmark, Finland, Sverige, Schweiz, EU och Storbritannien. 4. En fjärde trend är att aktörer på olika nivåer nu medverkar till att styra vilka klimatåtgärder som sätts in, exempelvis kommunala och nationella styrelseskick samt fristående aktörer såsom miljöorganisationer eller företagarorganisationer. Ledarskap på kommunal eller regional nivå har ett ökande inflytande på utsläppstrenden av växthusgaser och spelar också roll när det gäller planering av anpassningen till klimatförändringen. Flera länder rapporterar att de har infört åtgärder som syftar till frivilligt arbete tillsammans med regionala och kommunala styren när det gäller klimatstrategier. Exempel kommer från Tjeckien, Finland, Ungern, Japan, Nederländerna, Rumänien, Sverige och Schweiz. 8

9 Många initiativ till åtgärder leds i allt högre utsträckning inte bara av lokala eller regionala styren utan också genom formella eller informella partnerskap med icke-statliga aktörer såsom miljöorganisationer och företagarföreningar. Ickestatliga aktörer medverkar också alltmer i institutionella strukturer designade för att ge råd och kunnande till regeringar angående nästa steg i klimatpolitiken. 2.3 EU:s ramdirektiv EU har sektorsövergripande policier och åtgärder som påverkar antingen flera sektorer eller enskilda sektorer över ett större antal Kyotoländer. De flesta av dessa är skrivna som ramdirektiv. Direktiven ålägger medlemsstaterna att införa åtgärder inom ett specificerat datum. Enligt EEA 3 finns en stark koppling mellan medlemsstaternas nationella policier och åtgärder och EU:s så kallade gemensamma och koordinerade policier och åtgärder, CCPM. Länderna har besvarat ett frågeformulär från EU-kommissionen angående nationella åtgärders koppling till de gemensamma ramdirektiven. Endast ett fåtal länder hade kvantifierat utsläppsbesparingar till följd av olika åtgärder, vilket lett till att inga resultat över totala effekter har kunnat sammanställas. De fjorton länder som besvarade frågeformuläret ansåg att följande ramdirektiv är viktigast och har alla infört direktiven i sina respektive nationella lagstiftningar: Främjande av el från förnybara energikällor Handelssystemet för utsläppsrätter Avfallsdeponeringsdirektivet Biobränsledirektivet EU:s lagstiftning och ländernas implementering av denna har inte beskrivits i närmare detalj i rapporten. 2.4 EU:s handelssystem med utsläppsrätter, CDM och JI FN konstaterar i syntesrapporten att EU:s handelssystem för utsläppsrätter är ett av de mest betydelsefulla åtgärderna som införts under den senaste tioårsperioden för att minska utsläppen enligt Kyototprotokollet. Systemet täcker 52 % av EU:s koldioxidutsläpp under perioden mellan 2005 och Handelsdirektivet har förts över till nationell lagstiftning i medlemsländerna som också utvecklat nationella allokeringsplaner. Allokeringsplanerna för perioden har nyligen lämnats in till EU-kommissionen som nu granskar, godkänner och eventuellt reviderar samt kompletterar dem. Ett fåtal länders planer hade i april 2007 godkänts. För EU-länderna utgör handelssystemet en av grundpelarna för ländernas klimatpolitik. Stora andelar av utsläppen av växthusgaser ingår i systemet, från energiproduktionssektorn liksom industrin, vilket gör att instrumentet blir det tyngst vägande instrumentet för att få ned utsläppen inom dessa sektorer. I EFTA-landet Norges fall ingår emellertid endast % av utsläppen, vilket gör att andra styrmedel och åtgärder, främst energi- och kolioxidbeskattningen betraktas som det tyngsta instrumentet. 3 EEA 9/

10 Det så kallade länkdirektivet länkar Kyotoprotokollets andra flexibla mekanismer, d.v.s. JI och CDM till EU:s handelssystem Mekanismerna blir för de länder som studerats och som har svårt att nå sina klimatåtaganden, ett kostnadseffektivt sätt att minska utsläppen som de kommer att utnyttja. Nederländerna har redan färdigställda kontrakt för den övervägande delen av krediter som motsvarar totalt 100 miljoner ton utsläpp. Landet har avsatt drygt 600 miljoner Euro för ändamålet. Danmark ser internationella åtgärder genom JI och CDM som viktiga för att klara sitt åtagande på ett kostnadseffektivt sätt och har avsatt 1130 miljoner danska kronor för detta. Även Finland pekar på vikten av att välja kostnadseffektiva lösningar och har budgeterat 100 miljoner Euro för att klara sina mål genom köp av krediter. Norge förbereder en användning av krediter och har avsatt 200 miljoner NOK. Tyskland och Storbritannien kommer med relativ stor säkerhet att klara sina åtaganden. Tyskland sätter trots detta upp ett juridiskt ramverk för att mekanismerna ska kunna användas inom handelssystemet. Storbritannien kan komma att använda CDM för att balansera vissa offentliga utsläpp. 2.5 Beskattning Koldioxid- och energiskatten har varit hörnstenar i klimatpolitiken i länder som Danmark, Finland, Norge och Sverige sedan början av 1990-talet. Finland var först i världen med att införa en koldioxidskatt Den var då en ren koldioxidskatt, men har med tiden utvecklats mot en högre men mindre koldioxidrelaterad skatt. EU införde 1994 ett direktiv om skatter på energiprodukter och el som sätter minimiskattesatser på alla bränslen som används som motorbränslen eller för uppvärmning. 4 Företag som ingår avtal om energieffektivisering eller åtgärder som leder till att miljömål uppnås, kan få skattefrihet eller nedsättningar under vissa förutsättningar. De flesta EU-länder tycks utnyttja denna undantagsmöjlighet. 5 Den danska energiskatten länkas exempelvis till frivilliga åtgärder för energieffektivisering. De som medverkar får skattenedsättning eller undantas från skatten. Storbritanniens Climate change Levy (CCL) och de frivilliga klimatförändringsavtalen, CCA, är länkade till andra åtgärder: IPPC-direktivets reglering och ett partiellt undantag från koldioxidskatten, CCL, dvs 80 % minskning av skatten för de som avtalar om frivilliga åtgärder. Åtgärderna är samlade som de främsta styrmedlen i Storbritanniens klimatförändringsstrategi. 6 Endast EU-länderna Danmark, Finland och Nederländerna har liksom Sverige koldioxidskatter som separerats från energiskatterna. Detta har också Norge. Den brittiska skatten koldioxidskatten riktas endast mot industri, näringsliv och offentlig sektor. Den nederländska energiskatten är degressiv och infördes inte för större industrier förrän EUdirektivet infördes. Tyskland har genomgått en så kallad ekologisk skattereform där skatter på energi höjdes medan socialförsäkringsavgifterna sänktes. I och med att energiproduktion och industri numera ingår i EU:s handelssystem för utsläppsrätter, diskuteras i länder som Finland, Danmark och Norge att sänka energiskatterna för industrin. 4 EU:s energiskattedirektiv (2003/96/EG) 5 PM om Energiskattedriektivet, STEM, Market based instruments for environmental policy in Europe, EEA, Technical report No

11 Norge, Danmark och Österrike har infört skatter på andra växthusgaser än koldioxid. Danmark och Österrike har en skatt på CFCs. 7 Danmark har också skatt på perfluorcarboner, PFCs, svavelhexaklorid SF6 och hydrofluorcarboner HFCs. Norge har skatt på PFCs och HFCs. 2.6 Energiproduktion EU:s handelssystem för utsläppsrätter är som tidigare nämnts det viktigaste styrmedlet för de studerade länderna att uppnå utsläppsminskningar i energiproduktionen. För att öka tillförseln at förnybar energi finns olika former av stöd inom alla EU-15-länderna. EEA rapporterade att varje medlemsstat har infört en kombination av prisstöd genom inmatningstariffer, åtaganden eller anbudsförfaranden, tillsammans med en rad kapitalsubventioner och skattemekanismer. Under 2001 var de totala stödnivåerna störst i Tyskland och Italien, där över 1 miljard euro tillhandahölls, mestadels i form av inmatningstariffer. Förnybar energi fick (2001) inom EU betydligt större stöd per energienhet än andra bränslen. Fasta bränsle som grupp fick den största delen av de sammanlagda energisubventionerna som uppskattades vara omkring 29 miljarder euro om året (2001, exklusive externa kostnader). Tysklands stöd inom ramen för budgeten 9 var samma år över 4 miljarder euro och stödet utanför budgeten uppgick till omkring 3,5 miljarder euro. Det budgetmässiga stödet i Spanien låg på över 1 miljard euro samma år. Enligt en annan EEA-publikation 10 ökade vindkraften i EU-15-länderna med en faktor 75 mellan 1990 och 2004 är framför allt en följd av feed-in arrangemangen i Tyskland och Frankrike där man ger en garanterat fast förmånligt pris för förnybar el. Även i nya medlemsstater har vindkraften ökat. Solkraft, PV, ökade också tack vare Tysklands och Spaniens feed-in system och höga subventioner. Mellan 2003 och 2004 ökade användningen av solel med 67 % i Tyskland och 148 % i Spanien. Energiproduktion från biomassa eller avfall har ökat kraftigt i såväl gamla som nya medlemsstater. Frankrike och Tyskland, liksom Sverige lägger åtskilliga resurser på forskning och utveckling liksom stöd till elproduktion baserat på biomassa inom industrin. Bland de studerade länderna har samtliga länder förutom Storbritannien valt olika system med direkta ekonomiska stöd per kwh el som produceras för att främja elproduktion baserad på förnybar energi. Enligt FNs syntesrapport är sådana fasta inmatningstariffer en relativt vanlig form av instrument för detta ändamål bland EU-15-länderna. I Danmark stöds förnybar elproduktion genom ett särkilt tillägg till marknadspriset, vilket betalas via elräkningen, i Tyskland och Norge benämns systemen feed-in-system eller system 7 Market based instruments for environmental policy in Europe, EEA, Technical report No EEA briefing no 2/ EEA definierar subventioner inom ramen för budgeten som överföringar som i de nationella räkenskaperna tas upp som offentliga utgifter. Exempel är kontantöverföringar till energiproducenter, konsumenter och sammanhörande organ, samt statsstödda lån med låg eller reducerad ränta. Till subventioner utanför budgeten räknas skattebefrielser och skatterabatter, förmånstillträde till marknaden, reglerade stödmekanismer och förmånstillträde till naturresurser. 10 EEA 9/

12 med inmatningstariffer. I Finland är det ekonomiska stödet per kwh till förnybar el en skattesubvention. Storbritannien har i stället valt ett system med elcertifikat, där elproducenterna står under ökande krav att inhandla certifikat för förnybar el i förhållande till sin produktion. FN:s syntesrapport konstaterar att många länder främjar energieffektiv teknologi som fjärrvärme- och kraftvärmeproduktion och exemplifierar med Belgien, Tjeckien, Danmark, Grekland, Ungern, Nederländerna, Rumänien, Sverige, Storbritannien, samt EU som gemenskap. Att fjärrvärme baserad på småskaliga kraftvärmeanläggningar, avfallsförbränning och biobassebaserade fjärrvärmeanläggningar fått så stort genomslag i Danmark beror, enligt EEA på ett starkt statligt stöd via skatteincitament och subventioner. I Danmark produceras ungefär hälften av all värme genom denna form av fjärrvärmesystem. Statliga stöd är också en viktig faktor i Österrike o Nederländerna. I länder som Tyskland, Nederländerna och Storbritannien har ökningen i kraftvärme saktat av, vilket hänförs till att elpriserna sjunkit i och med liberaliseringen av elmarknaden. De flesta av de studerade länderna beskriver olika former av investeringsstöd till ny teknologi och för att öka användningen av förnybar energi. I Finland ges investeringsstöd och subventioner, och Tyskland ger investeringsstöd till solvärmeanläggningar och biomassebaserad värmeproduktion. Lågräntelån finns i Tyskland för andra former av anläggningar. Vid val mellan projekt som ska ges investeringsstöd, poängterar Norge och Nederländerna att kostnadseffektivitet är viktigt. I Storbritannien är investeringar i småskalig elproduktionsteknologi momsfri. Danmark har å andra sidan avslutat flera former av stöd, såsom subventioner till förnybar energi, energibesparingar, konvertering och anslutning till kraftvärme. Finland har minskar subventionerna till torvanvändning. Avtal med energiproducenter finns i Tyskland och Nederländerna. Energiproducenter i Tyskland har åtagit sig att minska utsläppen av växthusgaser och ägarna till kolkraftanläggningar i Nederländerna ska följa ett benchmarkingprogram om modern teknologi. Kolinfångning och kollagring är viktigt för Storbritannien och Norge, men inget nämns om detta i de nederländska eller danska nationalrapporterna trots ländernas gasproduktion. I Storbritannien ges bidrag till demonstration av teknologier, och Norge ställer krav via tillståndslagstiftningen om att nya gasbaserade elproduktionsanläggningar ska lagra kol. 2.7 Industri För stora delar av industrin inom EU är handelssystem för utsläppsrätter numera det viktigaste instrumentet för att minska utsläppen av växthusgaser. För Tysklands del ingår 95 % av industrins och energiproduktionsföretagens utsläpp i handelssystemet. FN`s syntesrapport konstaterar att frivilliga avtal är en av de mest använda åtgärderna i syfte att minska industrins utsläpp av växthusgaser. Så är fallet inom EU och då i länder som Danmark, Finland, Nederländerna, Spanien, Sverige, Storbritannien. I andra Kyotoländer utanför EU är avtal också vanliga, såsom i Japan, Norge och Schweiz. Många olika former av frivilliga avtal finns och i många länder ingår obligatoriska krav. Förutom Sverige ställer även 12

13 Schweiz och Storbritannien krav i form av koldioxid eller energiskatt på industri som inte klarar eller accepterar åtgärderna. 11 Enligt de senaste nationalrapporterna har Storbritannien ett flera år gammalt åtgärdspaket riktat mot industrin, vilket inkluderar ekonomiska styrmedel, teknologispridning, regleringar och åtgärder för att få marknaden att fungera bättre, samt information. Koldioxidskatten som riktas mot industri och näringsliv kan minskas med 80 % mot avtal om energieffektivisering. Även Danmark har avtal om energieffektivisering som motkrav för skatteminskning. Även Nederländerna har avtal med industrin om energieffektiviseringar och har även avtal om benchmarking för att vidmakthålla en hög teknologisk nivå inom industrin. Direkta subventioner till industrin är kontrollerade inom EU av unionens statsstödsregler. Vissa stöd är godkända, framför allt de som främjar ett miljömässigt fördelaktigt beteende. Nederländerna och Storbritannien har infört investeringsstöd i form av skattenedsättning till industri som satsar på energieffektiv utrustning. Storbritannien har också former av räntefria lån för investeringar. Incitament för att minska utsläpp av F-gaser består av skatter i Norge och Danmark. Samma länder liksom Nederländerna och Tyskland har också avtal med industrin om utsläppsreduktioner. I Danmark följs även strategin upp med en reglering i form av förbud mot användning i vissa varor. Storbritannien och Finland hänvisar emellertid främst till EG-lagstiftningen. Enligt FN s syntesrapport är frivilliga avtal för att minska industriprocessernas utsläpp vanligt i många av de rapporterande länderna. Schweiz och Japan avtalar om F-gaser och förutom Nederländerna och Norge som tidigare nämndes, rapporterar även Belgien att de har avtal med industrin. 2.8 Hushåll, lokaler och service Eftersom den största källan till utsläpp av växthusgaser från hushåll och lokaler kommer från uppvärmning, kylning och belysning i byggnader, fokuserar ländernas klimataktiviteter på denna energianvändning. FN s syntesrapport beskriver att åtgärder satts in för att förstärka standarden för den lägsta tillåtna energiprestandan i nya byggnader. Nederländerna har satt in en rad olika åtgärder i syfte att få företagen att investera i energieffektiv teknik för kommersiella byggnader. Åtgärderna inkluderar skatterabatter och avdrag, subventioner och en energiskatt på naturgas och el. Stora skillnader föreligger i fastighetsbestånden i de olika länderna. I de senaste nationalrapporterna rapporterar de mest nordliga länderna endast ytligt åtgärder i form av energieffektivisering i bostadssektorn. Standarden på bostäder är jämförelsevis hög i dessa länder, och nationalrapporterna för länder som Storbritannien, där stora byggnadsbestånd fortfarande är i sämre skick vad gäller isolering och värmekomfort, beskriver å sin sida stora åtgärdspaket för att komma till rätta med problemen. Tyskland har gjort stora insatser i de östra delarna av landet, men fortfarande finns olika subventioner och stöd kvar för energieffektiviserande renovering. Finlands nationalrapport beskriver inte hushållssektorn som en egen sektor utan låter den ingå i energisektorn. 11 FNs Synthesis of reports demonstrating progress in accordance with Article 3, paragraph 2, of the Kyoto Protocol, Note by the secretariat, FCCC/SBI/2006/INF.2 9 May

14 Beskattning av energi är ett viktigt instrument för Norge, Danmark, Finland och Nederländerna. Nederländernas degressiva skatt gör att högre användning ger lägre skatt. I Storbritannien appliceras en reducerad moms för energibesparande material o produkter, exempelvis solpaneler. De flesta länder hänvisar till byggregleringar och till att dessa för nya hus kontinuerligt görs strängare. Storbritannien har minimistandards för befintlig bebyggelse och har också frivilliga normer för nybyggnation som går utöver de obligatoriska kraven. Målet med de frivilliga normerna är att byggnaderna inte ska ge upphov till några kolutsläpp år Tyskland och Storbritannien avsätter stora belopp för energibesparande åtgärder i befintliga hus, Tyskland ger exempelvis investeringsstöd till energibesparande renoveringar, i vissa fall med hela investeringsbeloppet. Även lån till lägre ränta finns. I Storbritannien ges inveseringsstöd för exempelvis isolering, och stöd ges även till hyresvärdar för att ge incitament till åtgärder. Storbritannien har också krav på el- och gasleverantörer att utföra energieffektiviseringsåtgärder inom hushållssektorn. Nederländerna har avtal med byggsektorn om förbättringar av energieffektiviteten i byggnader, samt med lokala och regionala administrationer som ska stödja byggnadsprogram och användning av förnybar energi. Finland har frivilliga avtal om energieffektivisering av 50 % av byggnadsbeståndet. 2.9 Transporter I EU och Schweiz finns frivilliga avtal med fordonstillverkare. EU har avtal med tillverkare inom EU, Japan och Sydkorea som går ut på att de genomsnittliga koldioxidutsläppen från nya bensindrivna fordon ska minska till 140 g/km och för dieseldrivna bilar till 120 g/km mellan 2008 och Jämfört med genomsnittet i EU i mitten av 1990-talet är detta en minskning med ungefär 25 %. I FN s syntesrapport beskrivs att många länder har paket av åtgärder riktade mot att minska föroreningar och användningen av fordon, liksom att uppmuntra köp av gröna fordon som drivs med biodrivmedel eller etanolblandningar. Åtgärder för detta inkluderar skatteundantag för biodrivmedel, differentierad registreringsskatt eller registreringsrabatter för miljövänliga bilar och för företagsägda fordon. EEA 12 menar att en trend syns där skatterna på fordon i högre grad differentieras för att avspegla miljöhänsyn, speciellt koldioxidutsläpp. Exempelvis har Nederländerna infört ett skattesystem för företagsbilar. Storbritanniens och Danmark har reformerat den årliga vägskatten. Storbritannien har en koldioxiddifferentiering medan den danska skatten avspeglar bränsleåtgången. I de fjärde nationalrapporterna pekar länderna på svårigheter för enskilda länder att påverka sektorns utsläpp och hänvisar till EU:s avtal med bilindustrin om energieffektiviseringar som ett viktigt initiativ. 12 Market based instruments for environmental policy in Europe, EEA, Technical report No

15 Beskattning av drivmedel kan sägas vara det enskilt viktigaste styrmedlet inom sektorn, och detta uttrycks särkilt i Norge, Danmark och Finland. Skatterabatter på alternativa drivmedel används också för att styra efterfrågan. Inköpsskatten på fordon differentieras på basis av energieffektivitet i Danmark och Nederländerna. I Norge differentieras inköpsskatten utifrån vikt, motorprestanda och motorvolym. Den årliga brittiska vägskatten baseras på fordonets koldioxidutsläpp och typ av bränsle. Finland har planer på att låta den årliga fordonsskatten blir beroende av koldioxidutsläppen. Endast Tyskland hänvisar till ekonomiska incitament i form av differentierade vägtullar för tung godstrafik. Landet har också sänkt subventioner till pendlare med privatbil. Nederländerna har å andra sidan subventioner till frakttransporter med teknologi som sparar bränsle. En mängd åtgärder nämns som syftar till att förbättra bilisters körteknik, förändra transportvanor, öka cykelåkande, stimulera inköp av econometers, fordonsdatorer och cruisecontrols, mm. Vad åtgärderna består av beskrivs ofta inte, men många gånger handlar det om informationskampanjer. Finland nämner att landets tredje nationalrapport beskrev vikten av nya transportsätt, exempelvis cykling, men att medlen för att främja dessa ändamål minskats. Det sägs inte mycket om hur EU:s direktiv om biodrivmedel ska implementeras, förutom att Storbritannien inför en form av certifikatsystem där drivmedelsförsäljare måste sälja en med åren ökande mängd förnybara drivmedel. I Tyskland har regeringen avtalat med industrin om samarbete för att marknadsintroducera syntetiska biodrivmedel, liksom för att uppföra produktionsanläggningar för drivmedlen Jordbruk Få länder har, enligt FN s syntesrapport, presenterat några åtgärder inriktade specifikt mot klimatpåverkan inom jordbruket. Däremot har andra åtgärder även effekt på utsläppen av klimatgaser. Minskade utsläpp från sektorn har rapporterat från de flesta EU-länder, vilket är en effekt av EU:s jordbruksreform. Generellt leder reformen till ett mindre antal boskapsdjur och mindre intensivt jordbruksdrift. Utsläppen av kväveoxider, N2O och metan CH4 minskar därmed. Även länderstudierna visar detta, men Nederländerna har avtal om förbättrad energieffektivitet med vissa jordbruksnäringar och Storbritanniens koldioxidskatt kan även inom jordbrukssektorn reduceras om avtal finns om energieffektivisering som motåtgärd Avfall Nästan alla rapporterande länder har noterat en betydande framgång i att minska utsläppen av växthusgaser genom att minska avfallsmängder och genom att ha avfallshanteringspolicier som framför allt är inriktade mot att komma till rätta med andra miljöproblem än utsläpp av växthusgaser. Emellertid rapporterar många länder klimatspecifika åtgärder i sektorn vilka syftar till att ta tillvara och använda metan från deponier för energiändamål. Ett EU-direktiv 15

16 har sedan 2001 satt upp begränsningar för biologiskt nedbrytbart avfall som går till deponi, vilket i sig leder till minskade metanutsläpp. 13 Skatter finns på avfall i fyra av de studerade länderna; Danmark, Norge, Finland och Storbritannien. Skatterna är utformade på olika sätt men är i Danmark och Norge differentierade efter hur avfallet tas om hand. Nederländernas sektorsövergripande styrmedel gäller även inom avfallssektorn Utvärderingar av klimatpolitiska styrmedel i de studerade länderna Samtliga av de sex länder som studerats refererar till scenarier eller prognoser över utsläpp, men endast Nederländerna, Danmark och Storbritannien har bedömt kostnaderna av klimatpolitiska styrmedel eller delar av dessa. I Nederländerna utvärderas kluster av styrmedel och åtgärder, men inte av individuella aktiviteter. Transport- och byggnadssektorn har utvärderats hittills och redovisas i tabellform i NC4. Styrmedlens effekter och kostnader inom transportsektorn redovisas i form av kostnader för regeringen och kostnadseffektiviteten varierar mellan styrmedlen. För programmet The New Driving Force som avslutades 2006 och som förstärkte upprätthållandet av hastighetsbegränsningar och som inkluderade olika skatteincitament för att stimulera econometers, fordonsdatorer och cruisecontrol, ligger kostnaderna på mellan 7 och 14 Euro/ton. Programmet som ger skatteavdrag för energiinvesteringar, EIA, kostar mellan 20 och 40 Euro/ton. Åtgärder inom Transaction Modal Shift, som syftar till att uppmuntra transportmetoder med lägre utsläpp, är förknippade med kostnader från 16 Euro per ton och uppåt. Utvärderingen av bostäder och lokaler redovisar också kostnaden för regeringen, men även nationella kostnader ges. Utsläppsminskande åtgärder för bostäder var förknippade med faktiska kostnader på mellan 36 och 121 Euro per ton, räknat som nationella kostnader. För lokaler däremot finns åtgärder där utsläppsminskningar beräknas ha medfört intäkter. Storbritannien utvärderade sitt klimatprogram år 2006 och redovisar viktad medelkostnadseffektivitet får åtgärder inom olika sektorer. Åtgärder inom demand- sidemanagement beräknas vara mycket kostnadseffektiva. Åtgärder inom energiproduktion, transportsektorn och jordbruket är mer kostsamma på grund av underordnade effekter som inkluderar bland annat förändringar i luftkvalitet och andra varor som inte prissätts på någon marknad. 14 Danmark har analyserat utvalda styrmedel som varit i bruk mellan 1990 och och beräknat socioekonomiska reduktionskostnader som visat sig variera kraftigt. 13 FNs Synthesis of reports demonstrating progress in accordance with Article 3, paragraph 2, of the Kyoto Protocol, Note by the secretariat, FCCC/SBI/2006/INF.2 9 May Synthesis of Climate Change Policy Evaluations, april 2006, Defra 15 Danmarks udledning av CO2-indsatsen i perioden og omkostningerne herved, Miljöstyrelsen no2, april

17 3. Danmark 3.1 Nationella förutsättningar Danmark är självförsörjande på energi, huvudsakligen beroende på produktion av gas och olja i Nordsjön, men den förnybara energins andel av energitillförseln ökar. Trots ekonomisk tillväxt har energianvändningen legat på ungefär samma nivå, cirka 800 PJ sedan Beroendet av olja och kol har minskat, speciellt inom el och värmeproduktionen där andra energislag kommit in. Förnybar energi står för 14 % av Danmarks energianvändning. Sedan 1990-talet då mål sattes upp om att utveckla en hållbar energisektor, har kraftvärmeproduktionen ökat. Naturgas, avfall och biomassa används allt mer i småskaliga och industriella kraftvärmeverk, naturgas och förnybart ökar i storskalig elproduktion och naturgas används i ökande utsträckning för individuell uppvärmning av byggnader. Livsmedel- och verkstadsindustri, elektronik och kemisk industri är de största industribranscherna i landet. Jordbruket står för 17 % av utsläppen år 2003, medan industrin släpper ut 13 % av de samlade växthusgasutsläppen. Detta inkluderar inte sektorns utsläpp som kan hänföras till användning av el och fjärrvärme, eftersom dessa istället relateras till energisektorn. 3.2 Utsläpp av växthusgaser och klimatmål Danmark svarade för cirka 1,6 % av EU:s utsläpp av växthusgaser Utsläppen av växthusgaser har därefter och fram till 2004 minskat med 1,6 %. Om man endast ser till koldioxidutsläppen har dessa däremot ökat med ungefär lika mycket. Landet ska minska växthusgaserna med 8 % utifrån Kyotoprotokollet fram till , men utsläppsåtagandet genom EU:s bördefördelning betyder emellertid krav på kraftigare reduktioner; 21%. Enligt klimatstrategin ska minskningarna organiseras kostnadseffektivt, vilket i Danmark innebär att de flexibla mekanismerna blir viktiga element i strategin. År 1990, som räknas som basår i Kyotoprotokollet, var ur dansk synvinkel ett mycket ofördelaktigt år, i och med att landet då importerade el från den nordiska elmarknaden. Därmed blev landets koldioxidutsläpp låga, relativt ett danskt normalår. Vanligt är att Danmark exporterar el till den nordiska marknaden och också måste räkna de koldioxidutsläpp som uppkommer av elproduktionen. Kyotoavtalet utgår från att det land som producerar utsläpp också ska räkna dem som nationella utsläpp oavsett var energin används. Danmark anser att den extraordinära situation som rådde 1990 inte ska ligga till grund för landets krav på koldioxidreduktioner utan vill att den ska justeras. Importen år 1990 motsvarar omkring 5 miljoner ton koldioxid, vilket skulle innebära skillnaden mellan en 17

18 justerad och en ojusterad reduktionsbörda. En dialog förs med EU-kommissionen men ännu är inte frågan löst. 16 Koldioxidutsläppen fluktuerar alltså kraftigt i energiproduktionssektorn, beroende på att Danmark som del av den nordiska elmarknaden exporterar eller importerar el. Om endast åren 2004 och 1990 jämförs, minskade utsläppen något i sektorn. I samtliga andra sektorer, förutom transportsektorn, har utsläppen också minskat (se figur nedan). Utsläppstrender, koldioxid Danmark , , , ,00 kton , , ,00 1. Energy Industries 2. Manufacturing industries and construction 3. Transport 4. Other Sectors 2. Industrial Processes , , ,00 0, Utsläpp av koldioxid i olika sektorer mellan 1990 och 2004, Danmark. Källa: Denmarks National Inventory Report, 2006, till UNFCCC Utsläppsintensitet Sedan 1990 har BNP ökat med 30 %, samtidigt som den justerade energianvändningen endast har ökat omkring 1 %. Under samma period minskade de justerade koldioxidutsläppen med 15 %, framför allt beroende på en ökad användning av förnyar energi och övergång till mer naturgas i kraftverken. Ordet justerad betyder att man kompenserat för variationer som beror på klimat och nettoexport av el Energi- och klimatpolitik Energistrategi 2025 Målen för den danska energipolitiken är att skapa välfungerande energimarknader inom ramar som säkrar kostnadseffektivitet, försörjningstrygghet, miljöhänsyn och en effektiv användning av energi. Regeringen presenterade under 2005 en långsiktig energistrategi för tiden fram till I strategins kärna finns en klar marknadsbaserad energipolitisk målsättning där offentliga myndigheter sätter ramar för marknadens aktörer. Strategin baseras på liberaliserade energimarknader inom EU:s ramverk, marknadsbaserade kostnadseffektiva 16 Danmarks Nationella Allokeringsplan , 12 mars Report on demonstrable progress under the Kyoto Protocol, Denmark, Annex, Selected Indicators 18

19 instrument och staten som sätter den övergripande nätinfrastrukturen samt ekonomiska instrument som inkluderar utsläppsrättshandel. Strategin ställer inte upp några kvantitativa mål för utvidgad användning av förnybar energi, utan lägger fram förutsättningar för att marknaden ska tillse en ökning. Strategin understryker också vikten av förstärkt forskning och utveckling av nya energiteknologier. Politisk överenskommelse om energibesparingar En bred politisk överenskommelse om energibesparande satsningar gjordes 2005 och innebär en målsättning om att nå specifika och mätbara energibesparingar om i genomsnitt 7,5 PJ per år under perioden (Trafiksektorn inkluderas inte.) Initiativen ska baseras på ekonomiskt försvarbara investeringar, miljöhänsyn och långt framskriden dansk energi- och byggteknologi. Stora delar av besparingarna ska utföras av nät- och distributionsföretag inom el, naturgas, fjärrvärme och olja. Åtgärder inkluderar också strängare energikrav i byggregleringen, ny förbättrad energimärkning, bättre kontroll av pannor och ventilationssystem, initiativ i offentlig sektor och omorganisation av energiföretagens energisparinitiativ. 3.4 Klimatpolitik Kostnadseffektivitet är ett centralt begrepp inom klimatpolitiken och val av medel för att nå Danmarks åtaganden. I begreppet ingår principen om att nationella initiativ för att klara klimatmålen ska vara billigare än det förväntade framtida priset för utsläppsrätter, justerad för en nettoskatteeffekt. Som en generell regel ska dyrare initiativ inte införas. 18 Till grund för den danska klimatpolitiken ligger EU:s handelssystem för utsläppsrätter och de flexibla mekanismerna CDM och JI. Danmark hade redan innan EU införde sitt handelssystem, ett nationellt handelssystem som riktades mot elproducenter. Detta var i bruk från år 2000 och fram till 2005 då det ersattes av EU:s system. EU:s handelssystem lägger ett ramverk för de flesta reduktionsåtgärderna. För energisektorn har kvarvarande åtgärder huvudsakligen andra målsättningar än reducering av växthusgaser, men kan å andra sidan ha god effekt även på detta område. Insatserna för att minska utsläppen är framför allt en fråga för den privata sektorn, inte minst för de sektorer som ingår i utsläppshandelssystemet. Insatser från centrala myndigheter är koncentrerade till de flexibla mekanismerna som ses som kostnadseffektiva åtgärder. Danmark kommer också att använda sänkor för att nå sitt reduktionsmål. Benchmark För att försäkra att det finns en korrelation mellan sektorerna vad gäller åtgärderna för att minska utsläppen, har en så kallad benchmark satts till 180 Dkr per ton koldioxidekvivalenter. Värdet kan sägas utgöra en bas för nationella initiativ som inte ingår i EU:s utsläppshandelssystem. Det kan användas för att bedöma huruvida initiativen är fördelaktiga från ett socioekonomiskt perspektiv jämfört med exempelvis priset för kolkrediter i EU:s handelssystem för utsläppsrätter. 19 Värdet av andra fördelar som åtgärderna för med sig kan adderas, exempelvis andra miljömässiga fördelar. Initiativ som har en socioekonomisk kostnad under indikatorn ses som användbara. Analyser som gjordes inför den tredje nationella klimatrapporten till FN, pekade på att relativt få nationella åtgärder som kostade 18 Danmarks Nationella Allokeringsplan , 12 mars Danmarks Nationella Allokeringsplan , 12 mars

20 mer än benchmarkvärdet, som då låg på 120 Dkr, var kostnadseffektiva, jämfört med att använda flexibla mekanismer. Enligt allokeringsplanen för perioden finns andra positiva effekter av inhemska åtgärder, exempelvis teknologiutveckling, vilka kan införlivas i de socioekonomiska analyserna. Detta kan betyda att inhemska initiativ med kostnader över indikatorn kan vara användbara. Därmed ska indikatorn ses som ett riktmärke, eftersom politiska överenskommelser kan innebära att dyrare åtgärder kan komma att sättas in. 20 En klimatkommitté, som består av representanter från de olika departementen, Energistyrelsen och Danmarks naturvårdsverk ska kontrollera det danska klimatunderskottet och prioritera mellan åtgärder inom landet och användningen av flexibla mekanismer Sektorsövergripande styrmedel Kyotoprotokollets flexibla mekanismer Det viktigast styrmedlet för att klara det danska klimatmålet är EU:s handelssystem för utsläppsrätter. Systemet ersatte det nationella handelssystemet som inkluderade stora elproducenter och var i bruk år 2000 fram till och med I det danska handelssystemet ingår omkring 380 anläggningar inom energiproduktion, energiintensiv industri och annan industri, vilka står för ungefär hälften av Danmarks totala utsläpp av växthusgaser. 21 I allokeringsplanen för vill Danmark fördela 24,5 M ton koldioxid. Under första perioden var utsläppsutrymmet 33,5 M ton. 22 Planen är ännu inte granskad och godkänd av EU-kommissionen. De andra av Kyotoprotokollets flexibla mekanismer, JI och CDM, är viktiga delar av den danska klimatstrategin och köpen av krediter kommer att medverka till att Danmark klarar sina åtaganden. Regeringen har anslagit 1130 miljoner Dkr för köp av koldioxidkrediter från JI och CDM-projekt under perioden Ytterligare 450 M Dkr har satts av som en reserv, för den situation att Danmark inte får möjlighet att använda justerade siffror för basåret. Landet har hittills avtalat om köp av krediter motsvarande 19 M ton koldioxid för perioden Med en beräknad risk om 25 % för att inte köpen uppnås, antas det årliga tillskottet från kontrakten nå upp till 2,8 M ton/år Fortfarande behöver kontrakt om 0,4 M ton/år skrivas för att man ska klara målet om 3,2 Mton/år. Ytterligare 1 miljon ton per år behöver kontrakteras om Danmark inte får kompensation för basåret. 23 Danmark prövar att ta in anbud från privata aktörer som offererar koldioxidkrediter från specifika projekt. Anledningen är att man vill undersöka marknaden för goda och kostnadseffektiva klimatprojekt. Kontrakt har också skrivits med olika aktörer som agerar som mellanhänder i försäljning av koldioxidkrediter, exempelvis Världsbanken och Nordic Environment Finance Corporation (NEFCO). Eftersom kostnadseffektivitet eftersträvas, ska möjligheter för företagen att köpa krediter inte onödigt begränsas. För att underlätta köp av krediter ska insatser göras för att bland annat ge företagen ökad kunskap om koldioxidmarknaden, för att existerande instrument och 20 Information från Erik Rasmussen, Energistyrelsen 21 Denmark s fourth National Communication on Climate Change, under the UNFCCC, dec Denmark s National Allocation plan , march Denmark s National Allocation plan , march

Klimatpolitikens utmaningar

Klimatpolitikens utmaningar MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Klimatpolitikens utmaningar Eva Samakovlis MILJÖEKONOMI 4 februari 2011 Innehåll Inledning Globala miljöproblem kräver globala lösningar Renodla koldioxid- och energiskatterna

Läs mer

Utsläppsrättspris på Nord Pool

Utsläppsrättspris på Nord Pool Kyotoprotokollet I enlighet med Kyotoprotokollet ska EU minska sina utsläpp med 8% från 1990 till perioden 2008-2012. I enlighet med EU:s sk bördefördelning har Sverige fått möjlighet att öka sina utsläpp

Läs mer

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv?

Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Klimatåtgärder och energieffektivisering Vilka styrmedel är kostnadseffektiva i ett samhällsperspektiv? Stefan Jendteg Miljöavdelningen Länsstyrelsen Skåne Utsläpp av växthusgaser i Sverige 2010 (66 Mton)

Läs mer

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering

Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel. Energiförsörjning för ett hållbart samhälle. Förnybartdirektivet. Energieffektivisering Ledord för Sveriges energipolitik Styrmedel Inom energiområdet Energiläget 2013 sid 56-57, 94-105 En sv-no elcertifikatmarknad Naturvårdverket - NOx Ekologisk hållbarhet Konkurrenskraft Försörjningstrygghet

Läs mer

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå

Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel. Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Ett hållbart energisystem Målsättningar och styrmedel Klimatutbildning, 18 mars 2014, Luleå Energipolitiska mål för Sverige fram till 2020 Energimyndighetens vision: Ett hållbart energisystem Svensk och

Läs mer

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten

2020 så ser det ut i Sverige. Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 så ser det ut i Sverige Julia Hansson, Energimyndigheten EU:s 20/20/20-mål till 2020 EU:s utsläpp av växthusgaser ska minska med 20% jämfört med 1990 års nivå. Minst 20% av

Läs mer

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel

EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel EU:s påverkan på svensk energipolitik och dess styrmedel Värme- och Kraftkonferensen 2012, Morgondagens energisystem Daniel Friberg 12 november 2012, Energimyndigheten Waterfront Congress Centre Stockholm

Läs mer

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion

Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken. Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion Utsläppsrätter och elcertifikat att hantera miljöstyrmedel i praktiken Karin Jönsson E.ON Sverige, Stab Elproduktion E.ON Sveriges el- och värmeproduktion 2005 Övrigt fossilt 6 % Förnybart (vatten, vind,

Läs mer

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi

EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s klimat- och miljöstrategi hur agerar elbranschen? Värmeforsks jubiléumskonferens 24 januari 2008 Bo Källstrand, VD Svensk Energi EU:s paket en enorm utmaning Klara klimatmålen Klara förnybarhetsmålen

Läs mer

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson

Grön skatteväxling. Policysammanfattning. Teoretisk bakgrund. FORES 2012 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson FORES 212 Rutqvist, Sköld, Engström Stenson Grön skatteväxling Policysammanfattning Teoretisk bakgrund Målet med en grön skatteväxling är inte att öka det totala skattetrycket utan att förändra strukturen

Läs mer

En sammanhållen klimat- och energipolitik

En sammanhållen klimat- och energipolitik En sammanhållen klimat- och energipolitik Europas mest ambitiösa klimat och energipolitik En strategi ut ur beroendet av fossil energi Resultatet av en bred process Sverige får en ledande roll i den globala

Läs mer

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling

Fossiloberoende fordonsflotta blir svårt och kostsamt att nå, trots kraftigt höjda skatter och omfattande teknikutveckling MILJÖEKONOMI 10 december 2012 Sammanfattande slutsatser Mål för energieffektivisering och förnybar energi fördyrar klimatpolitiken Energiskattens många mål komplicerar styrningen och Program för energieffektivisering

Läs mer

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL

LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI EN MODELL Varför är det viktigt att upprätta en LOKAL HANDLINGSPLAN FÖR BIOENERGI? Bioenergi är den dominerande formen av förnybar energi inom EU och står för ungefär

Läs mer

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming

Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Hur ser Svenskt Näringsliv på energifrågan och utvecklingen fram till 2020? Maria Sunér Fleming Svenskt Näringsliv Svenskt Näringsliv företräder närmare 60 000 små, medelstora och stora företag 50 bransch-

Läs mer

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E

SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE N2013/2837/E SVEBIO Svenska Bioenergiföreningen /Kjell Andersson REMISSYTTRANDE 2013-09- 15 N2013/2837/E Till Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Remissyttrande över promemorian Förslag till genomförande av Energieffektiviseringsdirektivet

Läs mer

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050

Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar på Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 Remissvar från Hagainitiativet, Stockholm den 1 februari 2013 Sammanfattning: Naturvårdsverkets underlag till Färdplan 2050 tar sig an en viktig

Läs mer

Ren energi för framtida generationer

Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Ren energi för framtida generationer Fortums mål är att skapa energi som gör livet bättre för nuvarande och framtida generationer. För att uppnå detta investerar vi

Läs mer

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning

%LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL. om näringslivets syn på energiforskning %LUJLWWD5HVYLN 7UROOKlWWDQIHEUXDUL om näringslivets syn på energiforskning 7U\JJWLOOJnQJWLOOHQHUJLPHGOLWHQNOLPDWSnYHUNDQWLOO NRQNXUUHQVNUDIWLJDSULVHUJHUElWWUHWLOOYl[WL6YHULJH Den svenska energi- och klimatpolitiken

Läs mer

Energi- och klimatfrågor till 2020

Energi- och klimatfrågor till 2020 Energi- och klimatfrågor till 2020 Daniel Johansson Statssekreterare Klimatförändringar och andra miljöhot Mänskligheten står inför en global miljöutmaning Jorden utsätts globalt för ett förändringstryck

Läs mer

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat

Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Erfarenheter från det svenska elcertifikatsystemet Erfaringer fra Sverige med grønne sertifikat Anna Bergek Linköpings universitet & UiO Presentationen är baserad på en rapport till Finansdepartementets

Läs mer

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas

Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas Så minskar vi EU:s beroende av rysk olja och gas 1. Inledning Sverige och Europa är beroende av fossil energi. Konsekvenserna av detta beroende kännetecknas av klimatförändringar med stigande global medeltemperatur

Läs mer

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör

Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete. Thomas Korsfeldt Generaldirektör Vad gör STEM?? - Ställer om energisystemet, - från svart till grön energi - utan magi - men med hårt arbete Thomas Korsfeldt Generaldirektör Energipolitikens tre huvudmål Låg negativ miljö- och klimatpåverkan

Läs mer

Regeringens klimat- och energisatsningar

Regeringens klimat- och energisatsningar Bioenergiseminarium Örebro 11 november 2008 Regeringens klimat- och energisatsningar Magnus Blümer Energienheten Innehåll Energiläget Allians för Sverige - energiöverenskommelse EU Aktuella nationella

Läs mer

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet

En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet 2009-02-05 En hållbar energi- och klimatpolitik för miljö, konkurrenskraft och trygghet Partiledarna i Allians för Sverige har idag slutit en överenskommelse om en långsiktig och hållbar energi- och klimatpolitik.

Läs mer

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson

Energianvändningens klimatpåverkan. Energimyndigheten Tobias Persson Energianvändningens klimatpåverkan Energimyndigheten Tobias Persson Upplägg Växthusgasutsläpp från energianvändning Miljövärdering hur och till vad? Vad tycker Energimyndigheten Sammanfattning Växthusgasutsläpp

Läs mer

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson

Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson Att skapa ett hållbart transportsystem visioner för framtiden, Svante Axelsson IPCC: Vi har ett vägval! Källa: IPCC, 2014, AR5 5 Transporter är en (relativt) enkel sektor 6 Åtgärder = det som händer Styrmedel

Läs mer

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden?

Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Vägval Energi vilka egentliga vägval rymmer framtiden? Staffan Eriksson, IVA Huvudprojektledare Vägval energi 15 oktober 2009 IVAs uppdrag IVA ska till nytta för samhället främja tekniska och ekonomiska

Läs mer

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås

Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Övergripande mål och styrmedel och hur de påverkar utsläppen i Västerås Underlagsrapport för Klimatprogram 2012 Västerås stad 2011-10-10 2 (13) 3 (13) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 4 2 INTERNATIONELLA,

Läs mer

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder

Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Den svenska konsumtionens miljöpåverkan i andra länder Miljöräkenskaper innebär att miljöstatistik systematiseras och redovisas tillsammans med ekonomisk statistik i ett gemensamt system. Syftet är att

Läs mer

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet

Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag. Rädda vår planet Samråd om ESP:s manifest inför valet till Europaparlamentet 2009, diskussionsunderlag Rädda vår planet 1. Utmaningen Idag står Europa inför utmaningen att åstadkomma hållbar utveckling: En utveckling som

Läs mer

Bräcke kommun 2008-2012

Bräcke kommun 2008-2012 Målsättningar for Energi- och klimatstrategi Bräcke kommun 2008-2012 Antagen av Bräcke kommunfullmäktige 118/2007 Energi- och klimatstrategi for Bräcke kommun 2008 2012 2 1. I n l e d n i n g Föreliggande

Läs mer

SIDAN 1 Färdplan 2050 Ett fossilbränslefritt Stockholm Fossilbränslefritt inom våra systemgränser Transporter Energiproduktion Byggnader Övrig elanvändning och gasanvändning Kompensation av kvarstående

Läs mer

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL

Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Ulf Svahn SPBI FRAMTIDENS PETROLEUM OCH BIODRIVMEDEL Drivmedel Bensin Diesel Flygfotogen Flygbensin Bunkerolja Naturgas Biogas Dimetyleter Etanol FAME HVO Syntetisk diesel El Metanol Fossil Fossil Fossil

Läs mer

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna!

På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! På väg mot ett koldioxidneutralt samhälle med el i tankarna! Världen, och särskilt den industrialiserade delen av världen, står inför stora krav på minskning av växthusgasutsläpp. I Sverige har regeringen

Läs mer

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar.

En regering måste kunna ge svar. Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. En regering måste kunna ge svar Alliansregeringen förbereder sig tillsammans. Vi håller vad vi lovar. 2014-08-25 Fler miljöbilar för ett modernt och hållbart Sverige Sverige är ett föregångsland på klimatområdet.

Läs mer

Klimatpolicy Laxå kommun

Klimatpolicy Laxå kommun Laxå kommun 1 (5) Klimatstrategi Policy Klimatpolicy Laxå kommun Genom utsläpp av växthusgaser bidrar Laxå kommun till den globala klimatpåverkan. Det största tillskottet av växthusgaser sker genom koldioxidutsläpp

Läs mer

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner

Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1(5) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY SKRIVELSE 2014-04-02 Ärendenr: NV-00641-14 Miljödepartementet 103 33 Stockholm Redovisning av regeringsuppdrag miljöskadliga subventioner 1. Uppdraget Naturvårdsverket

Läs mer

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige.

BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing. Upphandling och skydd av klimatet. D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige. BUY SMART Green Procurement for Smart Purchasing Upphandling och skydd av klimatet D6.3 Nationell skrift om grön upphandling - Sverige Lighting www.buy-smart.info Det här dokumentet har tagits fram inom

Läs mer

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland

Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Smart Energi Klimatstrategi för Västra Götaland Fastställd av regionfullmäktige 8 september 2009, 135 Innehåll Förslagets bakgrund och karaktär... 3 Strategi förslag i sammanfattning... 4 Klimatfrågan

Läs mer

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys

Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys PM Nr 23, 2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys Miljöekonomiska enheten 2014-01-23 Konjunkturinstitutet Dnr 4.2-2-3-2014 Synpunkter på EU-kommissionens konsekvensanalys SAMMANFATTNING EU-kommissionen

Läs mer

Halland och målen i Europas 2020-strategi

Halland och målen i Europas 2020-strategi 01054 Halland och målen i Europas 2020-strategi En rapport från Region Halland Halland och Europa 2020 strategin är en rapport från Region Halland framtagen av Regionkontoret oktober 2014. Halland och

Läs mer

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020

Hur står sig Västra Götaland mot målen i Europa 2020 Fakta & Analys 2012:3 EN KORTRAPPORT FRÅN REGIONUTVECKLINGSSEKRETARIATET Hur står sig mot målen i Europa 2020 Sommaren 2010 lanserade -kommissionen en ny strategi för tillväxt och sysselsättning, Europa

Läs mer

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014

Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? Harry Frank. IVA och KVA. Harry Frank KVA - 1. 7 maj 2014 5/10/2014 Harry Frank KVA - 1 5/10/2014 Harry Frank IVA och KVA Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? 7 maj 2014 - Harry Frank KVA - 2 Behövs en omfattande vindkraftsutbyggnad i Sverige? För att besvara

Läs mer

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk.

Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova. Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk. Integrerat system för energi ur avfall i Göteborg Energisession 2008 Christer Lundgren, Renova Utbyggnad av Renovas avfallskraftvärmeverk i Sävenäs Klimatpåverkan från Renovas avfallssystem En grov jämförelse

Läs mer

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104

Klimatcertifikat för grönare transporter. Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Klimatcertifikat för grönare transporter Gävle-Dala Drivmedelskonvent, Borlänge Torsdagen den 20 mars, 2104 Inledande frågor Kvotplikten är här för att stanna hur kan den utformas för att gynna biobränslen

Läs mer

Energiframtiden med nollvision för klimatet!

Energiframtiden med nollvision för klimatet! Energiframtiden med nollvision för klimatet! Svensk energi- och klimatpolitik måste utformas efter det faktum att Sverige är en del av Europa. Dagens svenska politik utgår fortfarande från ett snävt nationellt

Läs mer

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen

Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Interaktion mellan de klimat- och energipolitiska målen Mål för energieffektivisering och ökad förnybarhet ökar kostnaden att uppnå mål för minskade utsläpp av växthusgaser till 2020. För att vara motiverade

Läs mer

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter

Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 2. EU:s system för handel med utsläppsrätter Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport:

Läs mer

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk

Yttrande över EUs klimat- och energiramverk REMISSVAR Jernkontorets diarienr: 10/14 Stockholm 24 februari 2014 m.registrator@regeringskansliet.se fredrik.hannerz@regeringskansliet.se truls.borgstrom@regeringskansliet.se Yttrande över EUs klimat-

Läs mer

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se

2013-05-03. Storgatan 19 Box 5501 114 85 Stockholm telefon 08-783 84 21 info@byggmaterialindustrierna.se Remissvar avseende Energimyndighetens rapport Implementering av artikel 7 i energieffektiviseringsdirektivet, Energimyndighetens beräkningar och förslag med kompletteringar och Finansdepartementets promemoria

Läs mer

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor

Olika scenarier, sammanställning och värdering. Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Olika scenarier, sammanställning och värdering Anna Wolf, PhD Sakkunnig Energifrågor Många olika scenarier Greenpeace 2011 ER 2014:19 Scenarier över Sveriges energisystem WWF/IVL 2011 Energy Scenario for

Läs mer

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015

7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 7 konkreta effektmål i Västerås stads energiplan 2007-2015 Energiplanen beskriver vad vi ska göra och den ska verka för ett hållbart samhälle. Viktiga områden är tillförsel och användning av energi i bostäder

Läs mer

2030 och EU ETS. Olle Björk

2030 och EU ETS. Olle Björk 2030 och EU ETS Olle Björk Atlas of pollution EU:s nuvarande klimat- och energimål 20 % lägre utsläpp till 2020 jämfört med 1990 utan ambitiös internationell överenskommelse 30 % lägre utsläpp till 2020

Läs mer

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål

Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål bilaga till granskningsrapport dnr: 31-2011-1078 rir 2013:19 Bilaga 3. EU:s och Sveriges klimat- och energimål Klimat för pengarna? Granskningar inom klimatområdet 2009 2013(RiR 2013:19) slutrapport: hållbar

Läs mer

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt

STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION. sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt STYRMEDEL FÖR ÖKAD BIOGASPRODUKTION sammanfattande slutsatser från ett forskningsprojekt Denna broschyr är författad av Profu, Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (SP) och Institutet för jordbruks- och

Läs mer

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning

Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Status och Potential för klimatsmart energiförsörjning Projektets huvudaktiviteter HA 1 - Status och potentialer för klimatsmart energiförsörjning HA 2 - Klimatsmarta energisystem vision och praktik HA

Läs mer

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version

Framtidskontraktet. Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag. Version: Beslutad version Framtidskontraktet Avsnitt: Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag Version: Beslutad version Ansvar för morgondagen med en bättre miljö i dag 5 Klimatfrågan är vår tids ödesfråga. Om temperaturen

Läs mer

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C)

Biobränsle. Biogas. Cirkulär ekonomi. Corporate Social Responsibility (CSR) Cradle to cradle (C2C) Biobränsle X är bränslen som har organiskt ursprung, biomassa, och kommer från de växter som lever på vår jord just nu. Exempel på X är ved, rapsolja, biogas och vissa typer av avfall. Biogas Gas som består

Läs mer

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi.

Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Pub nr 2008:44 Vision År 2030 är Örebroregionen klimatklok. Då är vi oberoende av olja och andra fossila bränslen och använder istället förnybar energi. Vi hushållar med energin och använder den effektivt.

Läs mer

Energiförbrukning 2010

Energiförbrukning 2010 Energi 2011 Energiförbrukning 2010 Totalförbrukningen av energi ökade med 10 procent år 2010 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,46 miljoner terajoule (TJ) år 2010, vilket

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2012

Energiskaffning och -förbrukning 2012 Energi 2013 Energiskaffning och -förbrukning 2012 Träbränslen var den största energikällan år 2012 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,37 miljoner terajoule (TJ) år 2012,

Läs mer

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS

Färdplan 2050. Nuläget - Elproduktion. Insatt bränsle -Elproduktion. Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Färdplan 2050 Styrmedelsdagen 24 april 2013 El- och värme Klaus Hammes Enhetschef Policy ANALYS Nuläget - Elproduktion Insatt bränsle -Elproduktion 1 kton Fjärrvärme Insatt bränsle Utsläpp El- och Fjärrvärme

Läs mer

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall

Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Styrmedel och skatter idag och framöver på avfall Sätra Gård 2010-03-18 Fredrik Zetterlund R-S M Energi & Processteknik Skatter och avgifter på avfallsförbränning Avfallsförbränningsskatt ( BRASkatt )

Läs mer

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008

RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter för 2008 SV SV SV EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.1.2010 KOM(2009)713 slutlig RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Om övervakning av koldioxidutsläpp från nya personbilar i EU: uppgifter

Läs mer

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning

Uppföljning av Energiplan 2008 Nulägesbeskrivning Nulägesbeskrivning Lerum 2013-04-10 Innehåll Energiplan 2008 uppföljning 4 Sammanfattning 6 Uppföljning Mål 7 Minskade fossila koldioxidutsläpp... 7 Mål: År 2020 har de fossila koldioxidutsläppen minskat

Läs mer

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI

PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI PowerPoint-presentation med manus för Tema 3 energi TEMA 3 ENERGI Utsläpp av växthusgaser i Sverige per sektor Energisektorn bidrar med totalt 25 miljoner ton växthusgaser per år, vilket innebär att medelsvensken

Läs mer

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic

E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON och klimatfrågan Hur ska vi nå 50 % till 2030? Malmö, April 2008 Mattias Örtenvik, Miljöchef E.ON Nordic E.ON Nordic är en marknadsenhet inom energikoncernen E.ON E.ON Nordic i korthet - Affärsinriktning

Läs mer

Sverigedemokraterna 2011

Sverigedemokraterna 2011 Energipolitiskt program S 2011 Vision För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och levnadsstandard vill S föra en energipolitik som säkerställer en prisvärd och tillförlitligenergiförsörjning,

Läs mer

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning

2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning 2-1: Energiproduktion och energidistribution Inledning Energi och energiproduktion är av mycket stor betydelse för välfärden i ett högteknologiskt land som Sverige. Utan tillgång på energi får vi problem

Läs mer

Energiskaffning och -förbrukning 2011

Energiskaffning och -förbrukning 2011 Energi 2012 Energiskaffning och -förbrukning 2011 Totalförbrukningen av energi minskade med 5 procent år 2011 Enligt Statistikcentralen var totalförbrukningen av energi i Finland 1,39 miljoner terajoule

Läs mer

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK

SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK SVERIGEDEMOKRATISKT INRIKTNINGSPROGRAM FÖR ENERGIPOLITIK Antogs av Landsdagarna 2011. Tryckversion 2.0-2014-03-04 VISION För att Sverige ska kunna upprätthålla en hög internationell konkurrenskraft och

Läs mer

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande

Mars 2013. En hållbar energi- och klimatpolitik. Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Mars 213 En hållbar energi- och klimatpolitik Försäkringslösningar lyft för kvinnors företagande Är energi- och klimatpolitiken en ny version av Kejsaren utan kläder? Maria Sunér Fleming, Ansvarig Energi-

Läs mer

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin?

Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? EN KORT ANALYS OM SKÅNES TILLVÄXT OCH UTVECKLING JUNI 2015 Hur förhåller sig Skåne till målen i Europa 2020-strategin? Den ekonomiska kris som drabbat Europa sedan 2008 har fått konsekvenser för både tillväxten

Läs mer

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt

Elprisutveckling samt pris på terminskontrakt Pressinformation E.ON Sverige AB (Publ) 205 09 Malmö www.eon.se 2007-05-15 Elmarknadsrapport Av Anna Eriksmo, E.ON Energihandel Nordic Johan Aspegren Tel 040-25 58 75 Fax 040-97 05 91 Johan.aspegren@eon.se

Läs mer

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu

Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn. Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Styrmedel som kommer att behövas för en omställning av transportsektorn Bo Rydén & Ebba Löfblad, Profu Tolv slutsatser från projektet 1. Möjligt att minska fossila drivmedel med 80 % 2. Klarlägg begreppet

Läs mer

Isolering och klimatfrågan

Isolering och klimatfrågan Isolering och klimatfrågan T1-03 2008-03 B1-02 2008-03 Med isolering bidrar vi till ett bättre globalt klimat Klimatförändringarna är vår tids stora miljöfråga. Utsläppen av växthusgaser, framförallt koldioxid,

Läs mer

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja

Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Energimyndighetens syn på framtidens skogsbränslekedja Bioenergiseminarium Linnéuniversitet svante.soderholm@energimyndigheten.se Världens energi är till 80 % fossil. Det mesta måste bort. Har vi råd att

Läs mer

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar.

EPSU välkomnar tillfället att bidra till debatten och föreslår ett antal ändringar. EUROPEAN FEDERATION OF PUBLIC SERVICE UNIONS RUE ROYALE 45 1000 BRUSSELS TEL: 32 2 250 10 80 FAX : 32 2 250 10 99 E-MAIL : EPSU@EPSU.ORG EPSU:s ståndpunkt om EU-kommissionens förslag till direktiv om utsläppsrätter

Läs mer

Ann-Carin Andersson Avdelningen för byggteknik EKOLOGI Luft, vatten, mark, flora, fauna Miljömål etc EKONOMI Mervärden för.. - Individ - Samhälle - Företaget/motsv Hållbar utveckling SOCIALT Bostad Arbetsmiljö

Läs mer

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel

Energiförsörjningen i Sverige år 2030. En konsekvensanalys av gällande styrmedel Energiförsörjningen i Sverige år 23 En konsekvensanalys av gällande styrmedel Publikationer utgivna av Energimyndigheten kan beställas eller laddas ner via www.energimyndigheten.se. E-post: energimyndigheten@cm.se

Läs mer

Steget före med dina energiaffärer

Steget före med dina energiaffärer Steget före med dina energiaffärer Politiska klimatåtgärder Avgörande händelser och påverkan på elpriset Mia Bodin, Modity Energy Trading Agenda 1. Kort om Modity Energy Trading 2. Politiska klimatåtgärder

Läs mer

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt

En gemensam europeisk energipolitik ett viktigt steg framåt Energi för Europa Europeiska unionen står inför stora utmaningar inom energipolitiken. Samtidigt är EU en föregångare i kampen mot klimatförändringen. Målet med denna broschyr är att sprida information

Läs mer

Förnybara möjligheter

Förnybara möjligheter Ett inspel från Förnybarhetsrådet Förnybara möjligheter och möjligheter för överenskommelser över blockgränserna Oktober 2014 www.fornybarhetsradet.se 1 (14) Sammanfattning Sveriges förnybara energiresurser

Läs mer

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22

En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket 2009-05-22 En systemsyn på energieffektiva transporter. Lars Nilsson Miljödirektör Vägverket Vägverket 1 gram/km 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 1985 Bensin (utan katalysator) 1985 Diesel 2005 Bensin (Euro 2005 Diesel (Euro

Läs mer

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit?

En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? En fossilfri fordonsflotta till 2030 - hur når vi dit? Elbilsseminarium på IKEA i Älmhult 24 oktober 2011 Karin Nilsson (C) Riksdagsledamot från Tingsryd, ledamot i Skatteutskottet suppleant i Näringsutskott

Läs mer

Maximera ert miljöansvar,

Maximera ert miljöansvar, Maximera ert miljöansvar, minimera er klimatbelastning! Var med och bidra till en hållbar utveckling genom att ta ert maximala miljöansvar! Ni kan vara trygga i att kommunicera resultatet då det bygger

Läs mer

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt?

Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Virker virkemidlene? Styr styrmedel rätt? Ola Larsson WSP Environmental 3 december 2009 Disposition Information om WSP Bakgrunden till projektet Beskrivning av Fjärrsyn Beskrivning av projektet Analyser

Läs mer

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering

Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering Frågor och svar om: Växthuseffekten, Kyotoprotokollet och klimatkompensering 1. Klimatförändring Hur fungerar växthuseffekten? Den naturliga växthuseffekten är en förutsättning för livet på jorden. Beräkningar

Läs mer

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT

Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Flytt av ett bolags säte till ett annat EU-land samråd från GD MARKT Inledning Inledande anmärkning: Följande dokument har tagits fram av generaldirektoratet för inre marknaden och tjänster för att bedöma

Läs mer

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27

Erik Thornström. Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme 2013-02-27 Styrmedel för bioenergi, energieffektivisering och kraftvärme Erik Thornström 1 Innehåll Kraftvärmen idag Nationella styrmedel EU:s styrmedel Svensk Fjärrvärmes syn på aktuella styrmedelsfrågor gällande

Läs mer

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet

SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Uppföljning av energianvändning och miljöpåverkan SABOs Energiutmaning Skåneinitiativet Per Holm Fakta Skåneinitiativet - anslutna företag per 2012-01-01 Antal anslutna företag 106 Totalt antal lägenheter

Läs mer

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016

Yttrande över promemorian Vissa punktskattefrågor inför budgetpropositionen för 2016 Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten

Läs mer

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com

Energibalans Skåne län 2010. Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Energibalans Skåne län 2010 Magnus Strand, praktikant Länsstyrelsen i Skåne mgnsstrand@gmail.com Tel. 0736-434402 Energiläget i Skåne mellan 1990 och 2010. Slutlig energianvändning Per bränslekategori

Läs mer

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen

Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv. Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Hållbara transportsystem i ett globalt perspektiv Mikael Karlsson, Fil. Dr. Ordförande Naturskyddsföreningen Sveriges största miljöorganisation 180000 medlemmar, 6000 aktiva Natur, hälsa, global solidaritet

Läs mer

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso,

Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Energipolitiska prioriteringar för Europa Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, inför Europeiska rådet den 22 maj 2013 Nya villkor på den internationella energimarknaden Finanskrisens

Läs mer

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden?

Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? Hur mycket energi behöver vi egentligen i framtiden? STF - Kärnkraft 2009 Paul Westin, Energimyndigheten Hypotesen och frågan Elbilar och elhybridbilar, mer järnvägstransporter och en betydande värmepumpsanvändning.

Läs mer

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden

Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om

Läs mer

Biokraftvärme isverigei framtiden

Biokraftvärme isverigei framtiden Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar

Läs mer

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el

Buy Smart+ Grön upphandling i Europa. Grön el Buy Smart+ Grön upphandling i Europa Grön el Innehåll Vad gäller för upphandling av el? Märkning av el Tips Elanvändningen (brutto) i EU-27, 1990 2008 fördelat på bränslen Källa: EEA 2010 Installerad kapacitet

Läs mer

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04

Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Klimatstrategi Lägesrapport kortversion 2013-02-04 Denna folder presenterar kort hur utsläppen av växthusgaser m.m. har utvecklats under senare år. Klimatredovisningen i sin helhet kan läsas på www.kristianstad.se

Läs mer