eftertraktade nybygget skulle sättas ifråga. Staten å sin sida ville skapa bästa möjliga geografiska biblioteksförutsättningar för sina studerande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "eftertraktade nybygget skulle sättas ifråga. Staten å sin sida ville skapa bästa möjliga geografiska biblioteksförutsättningar för sina studerande."

Transkript

1 Drömmen om sambiblioteket. Några mycket personliga funderingar kring samarbetet mellan forsknings- och folkbibliotek, särskilt vad gällde situationen i Malmö och på Gotland. Låt mig få komma med några högst personliga reflektioner kring samarbetet mellan forsknings- och folkbiblioteken under de senaste par decennierna. Det blir mycket jag, men utgångspunkten för uppsatsen är mina egna erfarenheter. DFI För drygt 20 år sedan anställdes jag som ung bibliotekshandläggare på det saligen avsomnade DFI. Här ställdes jag inför ett antal spännande frågor som sedan dess till och från förföljt mig under hela mitt bibliotekarieliv. DFI skulle bland annat arbeta för samordning och ett effektivare resursutnyttjande inom det stora och breda informationsförsörjningsområdet, dvs inte bara bibliotek och böcker föll inom ramarna utan mandatet omfattade även arkivalier, bilder, föremål, statistik, giftinformation mm. Min uppgift i organisationen blev att verka för sådana syften inom biblioteksväsendet. Vid den tidpunkten förstod jag mig inte på områdets komplexitet och ideologiska ursprung. Min bakgrund var universitetet och forskningen och folkbiblioteken var lika med min barndoms filialbibliotek. DFI brottades under hela sin existens med flera stora frågor som hade med samarbetet mellan forsknings- och folkbiblioteken att göra. Vid denna tidpunkt hade man av regeringen ålagts ansvaret för utvecklingen av LIBRIS-databasen medan KB hade ansvaret för driften. LIBRIS framtid låg så att säga i DFIs händer. Btj byggde samtidigt upp sina murar kring ett eget utvecklat bibliotekssystem för folkbiblioteken. Den ena samarbetsgruppen avlöste den andra. En av dem åsattes den ironiska akronymen AFULU. Här ingick representanter från alla håll och kanter, givetvis från Btj, KB, LIBRIS, användarintressenter mm. Problemet var emellertid att ingen egentligen tog det hela på fullt allvar. I efterhand misstänker jag att

2 ingen ville ha någon lösning. Det gick bra att träffas, prata och diskutera men sen var det stopp. Jag återkommer längre fram till LIBRIS/BURK-diskussionen. Som sekreterare i den stora ansvarsbiblioteksutredningen kom jag nära i kontakt med de behov som fanns ute i landet av en slags yttersta biblioteksresurs, dit man utan problem och mellanhänder kunde vända sig när man stod inför svåra knäckfrågor. Tankarna bakom ansvarsbibliotekssystemet var gränsöverskridande om än inte i första hand folkbiblioteksinriktade. Bibliotekschefen i Södertälje, Inger Mattsson, skrev på DFIs uppdrag rapporten Fjärrlån och facklitteratur på folkbibliotek. Den kom Men redan och som en del i hennes arbete - påbörjades projektet Fria fjärrlån. Det var ett revolutionärt projekt då det satte alla invanda regler ur spel. Lånekedjan försvann, biblioteken vände sig med sina lån direkt till det bibliotek som hade boken - oavsett geografisk belägenhet och organisatorisk status. DFI skulle stå för merkostnaden. Jag minns ett stormigt möte i Kalmar 1983 där kritikerna inte vilade på hanen. Det var inte lätt att försvara idéerna bakom projektet. Kritiken kom såväl från de vetenskapliga biblioteken som från folkbiblioteken. Lånecentralerna kände sig hotade och länsbiblioteken var inte roade. Forskningsbiblioteken fruktade en veritabel låneinvasion. Bibliotekskategorierna saknade vid denna tid gemensamma värderingar. Man trodde sig stå för olika biblioteksideologier. Forskningsbiblioteken representerade det elitistiska och teknokratiska, folkbiblioteken stod för det allmännas bildning och läsning. Det är lite lustigt, men jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur projektet slutade. Men av allt att döma rönte det knappast någon större framgång utan allt återgick snabbt till det gamla och invanda. Jag lämnade också DFI för andra uppgifter sommaren Men vi hade också andra gränsöverskridande projekt. I Östersund, sedermera Mitthögskolan, var DFI inblandat i ett projekt som drevs av dåvarande stadsbibliotekarien Jo-Svend Glaser. Stadsbiblioteket hade här skrivit ett bibliotekskontrakt med den dåvarande högskolan, i

3 vilket ansvar och befogenheter reglerades mellan staten och kommunen vad gällde service till högskolans studenter. Som samarbetsform var det en verklig nyhet och vi på DFI tyckte att det var väl värt att följa upp på ett noggrant sätt. Vad jag vet fick den typen av kontraktsskrivande inte många efterföljare. I spåren av Mattssons utredning och utvecklingen av fjärrlåneverksamheten i landet - tillsammans med utbyggnaden av nya högskolor i slutet av och början av 80-talet - så växte efter hand hos oss som arbetade med biblioteksfrågor på DFI, och i synnerhet hos mig själv, en känsla av att gränserna mellan de olika bibliotekstyperna började att bli alltmera otydliga. Studenter fanns nästan överallt, inte bara på de gamla universitetsorterna, och de tog inte någon hänsyn till var de satt och läste sin litteratur. Universiteten och högskolorna - framför allt de som var nyetablerade - skulle också samspela och samverka med det omgivande samhället på ett sätt som tidigare varit otänkbart. En tredje uppgift blev allt tydligare. Vi gick möjligen inte så långt i vår analys men jag kan med säkerhet påstå att vi väl kände på oss vart utvecklingen var på väg. Så här med perspektiv på 1980-talet är det intressant att se, att flera av de tankar som då lanserades under senare tid ånyo flutit upp. Särskilt tydligt under 1998 som en följd av den uppdatering av Mattssons utredning som verkställdes av KB och Kulturrådet: En kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk- och forskningsbiblioteken, av Kerstin Grum och Mattias Karlsson. Där kommer en rad förslag fram som direkt kan hänföras till idéerna från 1983: regionalisering av fjärrlånen, fjärrlån direkt till låntagaren och utbildning. Om jag återigen går några år tillbaka i tiden, så var det först i samband med min uppgift som överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek, som jag fick anledning att återigen på allvar fundera kring samarbetsformerna mellan folk- och forskningsbibliotek. Här var situationen den, att ett stort antal av universitetets studenter regelmässigt enligt känt mönster använde stadsbiblioteket med dess olika filialer. Det upplevdes som ett problem på båda sidor. Universitetet hade dåligt samvete men försvarade sig med att merparten av studenterna ändock betalade

4 kommunalskatt i Stockholm och således hade rätt att utnyttja servicen. Stadsbibliotekets företrädare tyckte i och för sig att det var helt ok att studenterna var där, men man ville ha ersättning för sin service. Jag och Jan Ristarp, som då ansvarade för huvudbiblioteket, kom överens om att starta ett projekt som syftade till att kartlägga situationen och få fram siffror som kunde få våra respektive uppdragsgivare att lätta på penningpungen. Vi diskuterade detta projekt på det nordiska bibliotekschefsmötet i Århus En ung blivande magister från Lund tog vid och presenterade så småningom hösten 1995 siffror som verifierade våra antaganden. Studien har sedan indirekt lett fram till det samarbetsavtal som nu finns mellan Stockholms SB och SUB och även lett till ett väsentligt utökat antal studieplatser i Stockholms innerstad. Högskolan i Malmö Hösten 1995 kallades jag av ordföranden, statssekreteraren Göran Löfdahl, som expert till utredningen om en ny högskola i Malmö. Jag hade då utnämnts till riksbibliotekarie men ännu inte tillträtt. Tanken var att jag skulle leda arbetet med att skriva en handlingsplan för det blivande högskolebiblioteket. Under våra gemensamma initiala diskussioner på regeringskansliet visade det sig, att vi båda var mycket intresserade av att pröva alternativa lösningar på den nya högskolans biblioteksproblem. De kunde också innefatta en samordning med stadsbiblioteket, om det fanns intresse från kommunens sida. Det fanns emellertid ett inte ringa men. I Malmö var man som bäst igång med att inte bara planera utan också bygga ett nytt stadsbibliotek efter den berömde danske arkitekten Henning Larsens ritningar. Byggandet hade av olika anledningar gått i stå och byggnaden stod nu halvfärdig i parken bakom det gamla huvudbiblioteket. I den biblioteksarbetsgrupp som tillsattes (här ingick bl.a. Tove Persson, Kari Marklund, Nils Gunnar Nilsson, Sven Nilsson, Barbro Roos och Eva Hesselgren som sekreterare) var vi ganska överens om att en samordning kunde vara värd att prövas, men vi hade olika uppfattningar om hur den skulle utformas. Självfallet ville företrädarna för stadsbiblioteket ogärna att det sedan länge hett

5 eftertraktade nybygget skulle sättas ifråga. Staten å sin sida ville skapa bästa möjliga geografiska biblioteksförutsättningar för sina studerande. Förutom att skriva ett gediget programförslag för biblioteksfunktionen vid Högskolan i Malmö, kom vi i vårt slutförslag till huvudkommittén med två olika organisationslösningar. Den första var mera traditionell. Den innebar att ett nytt bibliotek skulle byggas på campusområdet där ett nära samarbete förordades både med stadsbiblioteket och med Lunds UB. Den andra lösningen däremot byggde på att Malmö stadsbibliotek skulle utgöra centrum i ett system av användarnära filialbibliotek. Vi skriver: För informationsförsörjningen (på högskolan) skulle det (senare förslaget) innebära en decentraliserad verksamhet och biblioteken skulle vara uppbyggda kring respektive institutioner Med detta förslag skulle Malmö stadsbibliotek ges en utvidgad roll och svara för den icke institutionsbundna litteraturförsörjningen. Malmö stadsbibliotek skulle också ges en samordnande funktion för datasystem, utvecklingsarbete mm. (Högskola i Malmö SOU 1996:36). Detta var ju verkligen något nytt. Problemet var bara att staten (i form av högskolans företrädare och ordföranden) hade svårt att tänka sig att man helt skulle förlita sig på kommunen för sin informationsförsörjning. Jag måste säga att även jag själv var tveksam till ett förslag som uteslöt en central bibliotekslösning för den nya högskolan, trots de samordningsvinster som kunde göras. Bidragande orsaker till mina egna ställningstaganden var, att jag (då) hade ett större förtroende för staten som biblioteksadministratör än kommunen. Den ganska begränsade insyn jag haft i kommunal biblioteksskötsel hade om inte gjort mig avskräckt så i alla fall tveksam. Min inställning var den, att skulle ett samarbete kunna utvecklas i positiv riktning måste staten var den viktigaste intressenten. Under våren 1996 gjorde jag tillsammans med ett antal överbibliotekariekolleger studiebesök på den amerikanska västkusten och här visade det sig också att universiteten, trots all ny IT och allt tal om virtuella bibliotek, satsade kraftfullt på nya bibliotek i centrum

6 av campusområdet. Något senare i maj samma år besökte delar av utredningen England och här var signalerna identiska; biblioteken behövs som ett nav i universitets kretslopp. Under rådande omständigheter förordade jag således en lösning som byggde på arbetsgruppens förslag nummer ett. Organisationskommittén beslöt sig också slutligen för att välja detta alternativ, någon annan lösning hade knappast varit möjlig med tanke på ordförandens, Göran Löfdahls, så småningom framvuxna vision att biblioteket skulle ligga i centrum av campus med en direktingång från en station i den nya city-tunneln. Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu hade säkert inte haft något emot en samordnad lösning med Malmö stadsbibliotek som en mittpunkt i bibliotekscirkeln, men han kunde inte tänka sig att avbryta det infekterade och uppmärksammade nybygget av stadsbiblioteket, och lägga det nya stadsbiblioteket i högskoleområdet. I den fortsatta planeringen av det nya högskolebiblioteket lades integreringstankarna åt sidan. Högskolan på Gotland De kom emellertid omedelbart upp på dagordningen igen, då jag vintern 1996/97 insattes som expert i utredningen om den framtida högskoleutbildningen på Gotland. Även denna utredning leddes av Göran Löfdahl. Också här blev min uppgift att utarbeta ett bra underlag för ett nytt högskolebibliotek. Situationen på Gotland var speciell. Dels den givna geografiska infrastrukturen; ett förhållandevis slutet samhälle med en homogen befolkning och en viss motsättning mellan stad och landsbygd. Dels förhållandet att stadsbiblioteket var otillräckligt och antingen måste byggas ut eller finna nya lokaler. Förutsättningarna för att pröva nya lösningar på biblioteksfrågorna kan sägas ha varit särskilt lämpliga: en motiverad politisk ledning, ett stort behov av nya lokaler, en beredvillighet från statens sida att stödja lokalsamhället och samtidigt uppnå en bra helhetslösning för den nya högskolans studenter. Jag inledde lite trevande med ett besök på Gotland där jag försökte bekanta mig med situationen och diskutera biblioteksfrågorna med olika intressenter: arkiv, museer, bibliotek, skola etc. Jag fick snabbt klart för mig att man överlag skulle se

7 positivt på ett förslag som gick ut på en samordning av biblioteksresurserna i Visby. Särskilt tydligt uttalades sådana idéer från representanter för skolan och utbildningen. Stadsbibliotekets tjänstemän var sunt skeptiska; man insåg fördelarna av en eventuell integrering och samlokalisering, men man framhöll också riskerna. Organisationskommitten tillsatte vid årsskiftet 97/98 en liten arbetsgrupp med mig som ordförande. Barbro Ejendahl som då var länsbibliotekarie på Gotland utsågs till sekreterare och Johannes Rudberg vid KB till biträdande sekreterare. Arbetsgruppen fick i uppgift att på ganska kort tid skriva fram dels ett program för biblioteket, dels lämna förslag till en integrering. Det visade sig ganska snart att den konsensus i lokalsamhället jag tyckt mig iaktta under mina inledande sonderingar och kontakter var om än inte helt felaktig, så i alla fall kraftigt överdriven. Omedelbart satte en veritabel folkstorm igång som inte hade så mycket emot själva integreringstanken - i alla fall inte till en början -, däremot var placeringen av biblioteket vid hamnen, där högskolan redan låg, helt förkastlig, ansåg man. Debatten fördes främst i de två största dagstidningarna, Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och i lokalradion. Den rapport som vi lämnade till organisationskommittén i april innehöll en programbeskrivning för det blivande biblioteket och den förordade en integrerad bibliotekslösning. Det skall sägas att arbetsgruppen var helt överens om förslagen (Bibliotekscentrum, program för ett integrerat stads- läns- och högskolebibliotek på Gotland, Visby 1998). Första arbetstiteln var Bibliotek i hamn, en rubrik som vi i efterhand var glada för att vi ratade. I en debattartikel i lokalpressen i mars redogjorde jag och huvudsekreteraren Hans Jansson för de idéer som låg bakom förslaget. Jag skrev texten och Hans gjorde kompletterande kommentarer. För mig markerade artikeln en sammanfattning av de tankar jag alltmer kommit att omfatta. Idéer som successivt vuxit fram under ett numera ganska långt liv i bibliotekens tjänst och som jag tyckte så väl kunde tillämpas vid nyetableringen av Bibliotekscentrum på Gotland.

8 Alla vinner på ett gemensamt bibliotek, menade jag. Bakgrunden var samhällets utveckling, högskolans tillväxt och det livslånga lärandet. Jag citerar: Den verksamhetsidé som nu börjar ta form (på Gotland) är inte endast summan av ett folkbibliotek och ett högskolebibliotek, utan något nytt som bygger på föreställningen att skillnaden på "allmänhet" och studenter i många avseenden kommer att suddas ut. Vi tror att den tid sedan länge är förbi när man såg högskolebiblioteket som en tummelplats för en elit, med tysta salar för forskare, medan folkbiblioteket skulle anpassas till allmänheten. Vi tror i stället att det är viktigt för högskolan att pröva många olika vägar för att bli till nytta för alla på Gotland. Biblioteket kan bli en viktig länk mellan högskolan och det gotländska samhället, kan skapa förutsättningar för att verkligen integrera högskolan i samhället, att skapa en folkets högskola. I ett gemensamt bibliotek kan högskolans boksamlingar och resurser inom IT-området, bl a för att förmedla distansutbildning och ge tillgång till databaser mm komma många till del. På samma sätt blir folkbibliotekets och Fornsalens samlingar enkelt tillgängliga för högskolans studenter. Resurserna utnyttjas bättre på alla sätt. Det moderna samhället är i behov av offentliga mötesplatser. På Bibliotekscentrum skall man kunna mötas förutsättningslöst och föra kreativa samtal, inspireras av utställningar och få hjälp av välutbildad och kunnig personal. Bibliotekscentrum skapar en vinna-vinna situation! (Gotlands Tidningar 25/3 98). Jag inbillar mig inte att artikeln fick någon större betydelse men den sammanfattar som sagt - de mål jag och arbetsgruppen haft för vårt arbete. Kritikerna tystnade inte på något sätt. Att lägga det nya folkbiblioteket på en så idiotisk plats som i hamnen kunde ingen insändare smälta, efter vad jag kunnat se. Objektivt, från Stockholmshorisonten, förföll det ganska absurt att kalla hamnen för ett råtthål. I själva verket är det kanske en av de mest spännande platserna i Visby, 7-8 minuter gångväg från centrum - kanske - och ack så vackert och med så fina ytor. Almedalen helt nära och en badplats alldeles intill. Visst måste området städas upp, men för en

9 utomstående var dessa reaktioner nästan omöjliga att fatta. Däremot kunde jag förstå, om än inte sympatisera med, dem men de var inte många, som anlade mera biblioteksideologiska synpunkter: Folkbiblioteket tillhör oss, vi skall inte lämna ifrån oss inflytandet över dess skötsel och utformning och framtid. Staten är bara ute efter inflytande. Varför blanda ihop uppgifterna? Folkbiblioteken är bra på sitt och forskningsbiblioteken på sitt. Låt dem vara ifred! (Gotlands Tidningar 3/3, 19/3, 15/4, 24/ mm, Gotlands Allehanda 25/2, 19/3, 7/4, 24/4 1998, mm) Denna folkstorm medförde att de politiker som tidigare var för en samordning nu började att tveka. Det ansvariga kommunalrådet Eva Nypelius, som under organisationskommitténs arbete var odelat för förslaget drog öronen åt sig. Under en infekterad debatt den 12 januari 1999 talar hon om att man ännu inte bestämt sig för hur man skall agera. Det gjorde man först den 8 februari (Gotlands Allehanda 13/1 1999). Då fattades också det slutgiltiga beslutet om en samordning med rösterna 44 för och 27 mot. Borgerligheten var splittrad liksom också vänstern. S röstade alla för och V var emot. För en trägen arbetare i vingården kändes det oerhört stimulerande att ta del av de debattinlägg och läsa de PM som skrevs för och emot det integrerade biblioteket på Gotland. Vilket brett, folkligt engagemang! Det måste vara unikt i bibliotekssverige. Vilken annan kulturinstitution kan räkna med ett likartat stöd för sin verksamhet. I debattens spår har kommunledningen klart insett att det ligger stort allvar bakom den kritik som tidigare riktats mot hanteringen av biblioteksfrågan. Under tiden som gått sedan dess har jag ibland tröstat mig med, att blir det inget bibliotek i hamnen, får man i alla fall en ny våning och utbyggnad i grannhuset. Och då var väl allting värt besväret, i alla fall på kort sikt. Utan egentligt stöd utifrån annat än genom kontakter och dialoger - och nästan lite smygande - har Sambiblioteket i Härnösand utvecklat en hel del av de idéer som fanns med i Gotlandsprojektet. Integreringen här går kanske inte lika långt som på Gotland. Men Härnösand är ett utmärkt exempel på en plats där högskolan och

10 kommunen har gemensamma intressen och där man har mycket att vinna på att samordna sina biblioteksresurser. Det är inte lika lätt att analysera en process man är mitt inne i, men det är helt uppenbart att situationen på Gotland medverkat till att etablera ett nödvändigt och pragmatiskt samarbete mellan de stora databaserna LIBRIS och BURK. Den s.k. Gotlandspiloten som initierades på hösten 1998 innebar ett nytänkande på ömse sidor. KB insåg att folkbiblioteken inte av egen kraft vare sig önskade eller kunde delta fullt ut i LIBRIS-samarbetet. Och Btj förstod att ett nära samarbete mellan de båda systemen på sikt måste etableras, och att det nu gällde att hitta former för hur ett sådant samarbete skulle se ut. För KB var det viktigt att hålla på vissa grundläggande principer som fri tillgänglighet och gratisprincipen, för Btj var det viktigt att under ordnade former kunna få avkastning för gjorda investeringar. Fortsättning följer. Sammanfattning Man kan säga att Gotland blev ett genombrott för de idéer flera av oss kom att omfatta redan för två decennier sedan, utan att vi kanske för den sakens skull då förstod vart utvecklingen var på väg i djupare mening. Det har tagit den tiden för att tankarna skall mogna och bära frukt. Så här med perspektiv på utvecklingen är det inte en alltför avskräckande lång tidsrymd. Allt förändringsarbete tar tid. Under åren har samarbetet mellan bibliotekstyperna successivt ökat, användarna blivit desamma. Behoven av att söka kunskap och förklaringar har ökat. Människan upphör aldrig att bilda sig. Man talar allmänt om det livslånga lärandet. Samtidigt har tekniken knutit biblioteken samman, och inte bara biblioteken utan också alla institutioner som arbetar med information: museer, arkiv etc. Det är idag ganska poänglöst att skilja dem från varandra även om man måste erkänna att det också finns stora olikheter. Man kanske kan uttrycka det så, att vi nu - möjligen inte rumsligt men med teknikens hjälp - obevekligt går mot det integrerade biblioteket, vare sig vi vill eller inte. Den fysiska samlokaliseringen måste självfallet anpassas efter de lokala förhållanden som råder. På Gotland och i Härnösand och på andra håll där nya högskolor initieras är idén utmärkt. På gamla universitetsorter

11 är den däremot naturligtvis helt befängd. Lite roligt är det emellertid att konstatera, att ingen hade väl på fullt allvar 1977 kunnat komma med ett förslag som medfört att exv. högskolebiblioteket i Kristianstad skulle integreras med stadsbiblioteket där. Men 1999 går det bra i Härnösand, i Örnsköldsvik och på Gotland har departementsledningen för utbildningsdepartementet förändrats. Sådana är politikens villkor. Vi vet ännu inte i vilken grad detta förändrar förutsättningarna för strukturella satsningar på det samlade biblioteksväsendet. Men helt uppenbart är det viktigt att den högsta politiska ledningen stödjer utvecklingsarbete av den karaktär som behandlats ovan. Jag skulle vilja gå så långt som att påstå att det nästan är en förutsättning. LIBRIS, SUNET, fjärrlånestöd mm är exempel på kraftfulla infrastrukturella initiativ från statsmakternas sida, där uppdragen till KB, Kulturrådet och Högskoleverket speglar en medvetenhet om bibliotekens betydelse för informationsfriheten, utbildningen, forskningen och samhällsutvecklingen. Det har inte bara varit tomma ord utan uppdragen har också följts av resursförstärkningar. För att återknyta till min inledning. Fortfarande finns många problem att lösa, men visst är vi på god väg mot något som kan liknas vid sambiblioteket, i alla fall på det virtuella planet. (Det nya sambiblioteket invigdes i september 2001) Ikoner 2000:4

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005

NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 NABIS - Nationella bibliotekssamrådet Protokoll Möte den 30 mars 2005 Plats: Kungl. biblioteket Tid: 10.00-15.00 Deltagare: Kerstin Andersson, utredare (punkt 4) Louise Brunes, Södertörns högskolebibliotek

Läs mer

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012

KB på nytt uppdrag. Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Datum/Date Dnr/Ref.no 2012-10-19 239-KB 756-2012 KB på nytt uppdrag samordning och utveckling inom bibliotekssfären Välkommen till bibliotekschefsmöte 21-22 nov 2012 Möt Elsebeth Tank, som har en lång

Läs mer

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib

Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Slutrapport för projektet Kurslitteratur som e-bok ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och elib Wilhelm Widmark Stockholms universitetsbibliotek Februari 2003 Kurslitteratur som

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser

Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge. Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Strategiskt samtal om biblioteksutveckling i Kronoberg och Blekinge Några aktuella exempel på verksamhetsinsatser Vad är vi? Länsbibliotek Sydost arbetar primärt med att utveckla och komplettera kommunbiblioteken

Läs mer

Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa

Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2013-07-05 Vår referens Sara Mellander Nämndsekreterare Sara.mellander@malmo.se Tjänsteskrivelse Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa

Läs mer

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm

Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Kungl. biblioteket YTTRANDE 1(7) 2004-04-21 02-51-2004 Regeringen Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Yttrande avseende ITPS slutrapport: En lärande IT-politik för tillväxt och välfärd (A2003:015) N2002/9592/ITFoU

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA

VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2001 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA 1 VERKSAMHETSBERÄTTELSE 21 BIBLIOTEKET VID HÖGSKOLAN I TROLLHÄTTAN/UDDEVALLA Huvudmålet år 21 var samma som år 2. Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Minnesanteckningar Möte 2 Mötesdatum 2012-05-04 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-05-04 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl.

Läs mer

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik

Den svenska biblioteksstatistiken. Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Den svenska biblioteksstatistiken Slutdokument från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för statistik Verksamhetsgruppen Gruppen tillsattes av generalsekreteraren efter ett initiativ från Föreningen

Läs mer

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49)

Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) Saco Box 2206 103 15 Stockholm Yttrande över Högskolestiftelser en ny verksamhetsform för ökad handlingsfrihet (Ds 2013:49) DIK har tagit del av departementspromemorian Högskolestiftelser en ny verksamhetsform

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011

BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 BIBLIOTEKSPLAN Hammarö kommuns biblioteksverksamhet Biblioteksplan, reviderad 2011 Innehåll - Bakgrund...2 - Syfte...2 - Arbetsgrupp...2 - Nulägesbeskrivning...3 - Omvärldsanalys...4 - Samverkan...5 -

Läs mer

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011

Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Biblioteksplan för Hofors kommun 2009-2011 Antagen av Barn- och utbildningsnämnden 2009-06-16 1/10 Innehållsförteckning BAKGRUND OCH SYFTE 3 VERKSAMHETSBESKRIVNING 3 Folkbiblioteksverksamheten 3 Skolbiblioteksverksamheten

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG

DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Svensk Biblioteksförenings skriftserie På väg mot en starkare biblioteksnation DÄRFÖR NATIONELL BIBLIOTEKSKATALOG Om LIBRIS som en möjlighet för folkbiblioteken Därför nationell bibliotekskatalog är den

Läs mer

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13

Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Bilaga 2 35/11 PROJEKTPLAN VER 1.0 1 (4) 2010-09-13 Projektplan för samverkan mellan Länsbibliotek Sörmland, Länsbibliotek Västmanland, Länsbiblioteket i Örebro län och Regionbibliotek Stockholm Bakgrund

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Ansökan om projektstöd

Ansökan om projektstöd Kulturnämnden Västra Götalandsregionen Box 764 451 26 UDDEVALLA Projektansökan Sista ansökningsdag 15 september (beslut november) 15 mars (beslut april/maj) Ansökan om projektstöd Sökande (organisation

Läs mer

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar

Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar 2007-11-28 JH Möte med styrgruppen för OpenAccess.se den 27 november 2007 Minnesanteckningar Närvarande: Lars Björnshauge, Ulf Göranson, Jan Hagerlid (sekr), Gunnar Lager, Kjell Nilsson, Agneta Olsson,

Läs mer

IT-baserad distansutbildning

IT-baserad distansutbildning IT-baserad distansutbildning Bilder och exempel rörande organisation, samordning, stöd och support Fokus: Organisation Högskolan i Gävle Learning Center Learning Center är ett treårigt projekt som ska

Läs mer

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009

Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshop om bibliotekens kompetensbehov sammanfattning Högskolan i Borås, BHS, 13 oktober 2009 Workshopen inleddes med en genomgång av begreppet kompetens och bibliotekens framtida kompetensbehov med utgångspunkt

Läs mer

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet

Mats Hagner 2013-01-22. Justitiekanslern. Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet 1 Mats Hagner 2013-01-22 Justitiekanslern Censur och bestraffning utövas av Sveriges Lantbruksuniversitet Yttrandefrihet omfattar rätten att yttra och föra fram åsikter utan censur, begränsning eller någon

Läs mer

Nya låntagare, nya behov

Nya låntagare, nya behov Nya låntagare, nya behov TPB och biblioteken i framtiden Bitte Kronkvist bitte.kronkvist@tpb.se www.tpb.se katalog.tpb.se TPB:s uppdrag och strategi..att i samverkan med andra bibliotek tillgodose de behov

Läs mer

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur

Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Slutrapport - En dikt om dagen att marknadsföra smal litteratur Syfte Projektets syfte var att utifrån olika marknadsföringsåtgärder motverka en hyllifiering av den statligt stödda litteraturen eller med

Läs mer

Biblioteksplan. 1 Bakgrund

Biblioteksplan. 1 Bakgrund Biblioteksplan 2010-2015 1 Biblioteksplan 1 Bakgrund... 3 Bibliotekslagen... 3 Biblioteken och Lidingös vision... 3 Arbetsprocessen... 3 2 Förutsättningar och genomförande... 4 Bibliotekens roll i en föränderlig

Läs mer

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget

helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget helena jannert studiebibliotekarie - tankar och idéer om en ny yrkesroll 1 2001 framsteget innehåll 1 förord 2 bakgrund 2 BILL och EBILL 4 studentens behov 4 Media 6 Inköpsnivå för folkbiblioteket 7 Inköpsnivå

Läs mer

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för

Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för Mål för samverkan mellan Stockholms förskolor, skolor och Stockholms stadsbibliotek. Ett komplement till Bibliotek i rörelse. En strategisk plan för bibliotek i Stockholms stad 2006-2010 1. Uppdraget Kommunfullmäktige

Läs mer

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån

Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Lätt att hitta lätt att låna Sammanställning av remissvar på utredningen av bibliotekens fjärrlån Del 2: Ställningstaganden Frågorna i webbenkäten Foto: KB KB dnr 50 554 2009 2010/2011 1 Del 2: Remissvar

Läs mer

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14

Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning. Innehåll. Expertgruppen för metadata. Version 1.0 2014-04-14 Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning Expertgruppen för metadata Version 1.0 2014-04-14 Innehåll Metadata utvecklingslinjer omvärldsbevakning... 1 Från manuell kontroll till digitala flöden... 2

Läs mer

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004

Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Minnesanteckningar förda vid möte med ABM-IT/tekniska gruppen Fredagen den 19 november 2004 Närvarande: Christian Bajomi, Länsmuseet Västernorrland Olle Burlin, Länsmuseet Västernorrland Märta Molin, ABM

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

Ger dig personlig assistans

Ger dig personlig assistans Ger dig personlig assistans Livskraft, Utveckling, Närhet och Aktivitet är våra ledord Alla som har rätt till assistans bör jämföra olika anordnare och därefter bestämma vem som skall få förtroendet att

Läs mer

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010

Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 1(3) Avsiktsförklaring för samverkan mellan Statens kulturråd och Gotlands kommun avseende kulturverksamhet 2009 2010 Syfte Statens kulturråd (Kulturrådet) och Gotlands kommun vill gemensamt utveckla samverkan

Läs mer

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek

Referat och intryck från en konferens. Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Referat och intryck från en konferens Paul H PR-gruppen/IT-Utveckling Mölndals stadsbibliotek Morgon över Kattegatt Danska tåg på rätt spår Århus är en dejlig by Konferensens tema: Ny IKT och ny pedagogik

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek

Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Samgående med SELMA-projektet vad innebär det för Kristinehamns bibliotek Bakgrund Samarbetet mellan biblioteken i Värmland sträcker sig tillbaka till 2003 då samverkansprojektet Bibliotek Värmland (BV)

Läs mer

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen?

Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Eva Huntington Bibliotek & Läranderesurser vad är det egentligen? Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Inledning Under de 17 år som jag arbetat som bibliotekarie har biblioteksverksamheten

Läs mer

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012

Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 ANTAL SIDOR 1(8) Expertgruppen för informationsförsörjning och resursdelning Tisdag 6 november, 2012 Närvarande: ordförande: Madelein Enström Gunilla Eldebro (adjungerad) Anna Gustafsson Chen Ilona Johansson

Läs mer

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut:

Nämndens för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut: Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2011-06-01 KUS-KN10-180 35 Samverkan mellan länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland, Örebro och Stockholms län Nämndens för

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0

Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning version 1.0 Att göra en medieinventering för en lokal klimateffektprofil handledning En medieinventering är ett steg i att ta fram en lokal klimateffektprofil. Här gör man en genomgång av lokaltidningarna och letar

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin

åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande Väven, Umeå 23-24 mars 2015 Foto: Elisabeth Olsson Wallin Välkommen åter! Konferens om kvalitet och bemötande. Ett bra bemötande kan rädda bristande

Läs mer

Samlat, genomtänkt och uthålligt?

Samlat, genomtänkt och uthålligt? Samlat, genomtänkt och uthålligt? En utvärdering av regeringens nationella handlingsplan för mänskliga rättigheter 2006 2009 Lättläst sammanfattning Lättläst sammanfattning av betänkande av Utredningen

Läs mer

Sammanfattning. 1. Inledning

Sammanfattning. 1. Inledning Nationell strategi för arbetet med att digitalisera, digitalt bevara och digitalt tillgängliggöra kulturarvsmaterial och kulturarvsinformation 2012 2015 Sammanfattning Den nationella strategin för arbetet

Läs mer

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31

Policy för mötesplatser för unga i Malmö. Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Policy för mötesplatser för unga i Malmö Gäller 2010-07-01-2012-12-31 Varför en policy? Mål För att det ska vara möjligt att följa upp och utvärdera verksamheten utifrån policyn så används två typer av

Läs mer

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 4 juni 2009

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 4 juni 2009 Protokoll fört vid styrelsesammanträdet den 4 juni 2009 Närvarande ledamöter: Staffan Sarbäck, ordförande Johanna Berg Joel Brandell Gun Djerf Dan Henningson Calle Jansson Johnny Nilsson Ingela Nyström

Läs mer

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län

Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Policydokument för mediesamarbete Biblioteken i Norrbottens län Innehåll: 1. Bibliotekssamarbetet i Norrbotten 2. Nationella och regionala styrdokument 3. Mediesamarbete i Norrbotten 4. Riktlinjer för

Läs mer

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker

2012-12-05, nr 8. 1. PDA, ny modell för inköp av e-böcker UPPSALA UNIVERSITETSBIBLIOTEK Bibliotekssamverkan M Minnesanteckningar Sammanträdesdag 2012-12-05, nr 8 Närvarande: Boel K. Gustafsson (ordf.) Kristina Haglund (fr. punkt 4) Ulla Jakobsson (sekr.) Anders

Läs mer

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN

Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN Förslag till BIBLIOTEKSPLAN FÖR HÄLLEFORS KOMMUN 2 Förord En biblioteksplan är tänkt att vara ett redskap för politiker och tjänstemän att på ett strukturerat sätt ta tillvara befintliga biblioteksresurser,

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande

Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Vuxenstuderande, enkätresultat 2007-11-14 Högskolestuderande Respondenterna är heltidsstuderande vid sjuksköterskeutbilningarna i Växjö, Karskrona och Kalmar samt lärcentrumstuderande vid Västerviks högskolecentrum

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD

KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Dnr. 19-2005-76 Kvalitetspolicy för Högskolan i Halmstad KVALITETSPOLICY FÖR HÖGSKOLAN I HALMSTAD Fastställd av styrelsen för Högskolan i Halmstad, juni 2011 Högskolan i Halmstad För utveckling av verksamhet,

Läs mer

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107

Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Biblioteket som kulturhus - en utvecklingsväg för folkbiblioteken? Kristina Elding 141107 Detta tänkte jag prata om: Om Kultur Skåne och våra kulturpolitiska mål Varför biblioteket som kulturhus - bakgrund

Läs mer

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13

Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13 Minnesanteckningar Möte 1 Göran Konstenius Avdelningen för nationell samverkan 010 +46 10 709 32 00 goran.konstenius@kb.se Mötesdatum 2013-02-13 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2013-02-13

Läs mer

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden

Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden DATUM/DATE BETECKNING/REFERENCE 2011-09-09 50 554 2009 Lätt att hitta - lätt att låna KB:s slutsatser utifrån utredning och remissyttranden Bakgrund Kungliga biblioteket (KB) och Statens kulturråd beställde

Läs mer

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner

Biblioteksresurser. Vt 2014 Tanja Donner Biblioteksresurser Vt 2014 Tanja Donner Text Ämnesguide Vårdvetenskap Söka hemifrån När ni klickar på länken till någon av våra databaser när ni inte är på högskolan kommer denna ruta att komma fram. Logga

Läs mer

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster

14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster 14 kommuner ¼ av Sverige Folkbiblioteken: 38 bibliotek 7 bokbussar 2 webbtjänster Varför marknadsföring? Nätverksarbete med bibliotekscheferna 2005: Vilken är den viktigaste utvecklingsfrågan för biblioteket?

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld

Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Affärssamhällets grund aktiviteter på kundens villkor i kundens värld Är finanskrisen ett resultat av bristande kompetens? Det låter spontant som om frågan borde besvaras ja, med tanke på att om det går

Läs mer

Mall för slutrapport förprojektering

Mall för slutrapport förprojektering 1(9) Mall för slutrapport förprojektering Syftet med enhetliga mallar för slutrapportering är att underlätta spridningen av resultat och metoder från Socialfondsprojekten i Sverige. I slutrapporten för

Läs mer

Bibliotekscentrum. arschys. Arne Brodin & Rebecka Tarsch. Opinionsbildningen kring förslaget att slå ihop

Bibliotekscentrum. arschys. Arne Brodin & Rebecka Tarsch. Opinionsbildningen kring förslaget att slå ihop Förnyelse av kulturinstitutioner Stiftelsen framtidens kultur Bibliotekscentrum Opinionsbildningen kring förslaget att slå ihop folkbiblioteket och högskolebiblioteket i Visby Arne Brodin & Rebecka Tarsch

Läs mer

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012

Vår medarbetaridé Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vår medarbetaridé Värdegrund för oss medarbetare i Skövde kommun Antagen av kommunstyrelsen, februari 2012 Vision Skövde 2025 Vår vision! Skövderegionen är känd i landet som en välkomnande och växande

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014

Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014. Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Regional biblioteksplan för Stockholms län 2012 2014 Fastställd av Stockholms Fastställd läns landstings av Stockholms kulturnämnd läns landstings kulturnämnd

Läs mer

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg

Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg 1 Målmedveten satsning på aktionsforskning i Varberg I Varberg finns sedan länge en ambition att sprida aktionsforskning som en metod för kvalitetsarbete

Läs mer

Att marknadsföra bibliotekens tjänster

Att marknadsföra bibliotekens tjänster Att marknadsföra bibliotekens tjänster Innan ni påbörjar planeringen av olika marknadsföringsaktiviteter så bör ni fundera igenom några grundläggande saker: resurser som ni har att tillgå, era viktigaste

Läs mer

SUNETs Tekniska Referensgrupp sept 97

SUNETs Tekniska Referensgrupp sept 97 SUNETs Tekniska Referensgrupp sept 97 SUNETs Tekniska Referensgrupp MINNESANTECKNINGAR Sammanträdesdatum: 1997-12-01 Närvarande ledamöter: Mats S Andersson (ordförande) Sven Arvidsson Jan Engvald Björn

Läs mer

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA)

Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Framtid i Access Projektplan Fastställd av styrgruppen 2006-11-28 Projektplan för projektet Framtid i Access (FIA) Bakgrund ABM-centrum är ett samarbetsprojekt mellan Kungl. biblioteket, Statens ljud-

Läs mer

KAMPEN OM KOMPETENSEN

KAMPEN OM KOMPETENSEN NYA vägar för flexibilitet i högre utbildning Hur kan vi säkra kompetensförsörjningen i mindre städer och på landsbygden? KAMPEN OM KOMPETENSEN Ett samarbetsprojekt med Nitus, nätverket för kommunala lärcentra.

Läs mer

Föreningens framtid. Styrkor

Föreningens framtid. Styrkor Föreningens framtid Styrkor Rapporter på nationell nivå Viktig lobbygrupp Medlemsstyrt Opinionsbildning Stöd till nätverk inom föreningen BIBLIST/Forum Medlemstidning BBL Stor förening Kan påverka Remissinstans

Läs mer

Medlemsmöte 9 november

Medlemsmöte 9 november Medlemsmöte 9 november 1. Ordförande hälsar välkommen 2. Presentationsrunda 3. Ordförande presenterar dagens agenda DigiDel Nationell katalog Barn, bibliotek och IT Licensfrågan/KULDA Resurser kvalitetsutveckling/utvecklingsbidrag

Läs mer

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning

Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet i forskning BESLUT 1(6) Avdelning Juridiska avdelningen Handläggare Mikael Herjevik 08-5630 87 27 mikael.herjevik@uka.se Uppsala universitet Rektor Uppföljning av Uppsala universitets hantering av en anmälan om oredlighet

Läs mer

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11

BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 BIBLIOTEK I SAMHÄLLE, NR 1 2015 11 E-böcker och folkbibliotek Distribution, kommersialism och kontroll Svenska folkbibliotek har en svår situation när det gäller e-böcker. Biblioteken är en betydande distributör

Läs mer

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek)

Medieplan. beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Medieplan beskrivning, bestånd & bevarande för högskolebiblioteket, sjukhusbiblioteket och Gävle bibliotek (stadsbiblioteket med filialbibliotek) Beskrivning av biblioteken: Målgrupper och tillgänglighet

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2

En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 En nödvändig liten bok om marknadsföring av bibliotek del 2 Zuzana Helinsky BTJ Förlag Innehåll Omslag: Moa Björnson www.moas.nu Författaren och BTJ Förlag/BTJ Sverige AB, Lund 2011 Tryck: Holmbergs 11,

Läs mer

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN

PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PAJALA KOMMUN 2011-04-20 BIBLIOTEKSENHETEN PLAN FÖR BIBLIOTEKSVERKSAMHETEN I PAJALA KOMMUN Biblioteken är en grundläggande del av samhällets kulturella infrastruktur, till främjande av intresse för läsning

Läs mer

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN

STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN STRATEGI FÖR ELEKTRONISK KOMMUNIKATION FÖR MÖNSTERÅS KOMMUN Antagen av Kommunfullmäktige 2012-06-25 Mönsterås Kommuns strategi för elektronisk kommunikation Mönsterås Kommun vill verka för att kommunens

Läs mer

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/

Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovik.ub.umu.se/ Ann Ingberg 0660-292518 Processoperatörsprogrammet ht -13 Finna material på Umeå universitetsbibliotek campus Örnsköldsvik, introduktion Hemsida: http://ovikubumuse/ 4 2 1 5 3 1 2 3 Söka böcker Örnsköldsviks

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1

Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Stockholms universitetsbibliotek 2006-06-30 1 Slutrapport för projektet Studenterna och biblioteken ett samarbetsprojekt mellan Stockholms universitetsbibliotek och Stockholms stadsbibliotek (BIBSAMs dnr

Läs mer

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola

skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola skola +bibliotek = skolbibliotek Formaliserat samarbete mellan folkbibliotek och skola Elin Lucassi, Kungl. biblioteket Bakgrund Alla elever i Sverige har rätt att få tillgång till bra skolbiblioteksverksamhet.

Läs mer

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla

Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla Användarenkät om högskolebiblioteket 2013 - Snabbrapport alla 1. 1.1 Kön Kommentar: skulle gärna ha fått vara fler. Vi lade ut enkäten på högskolans hemsida och försökte locka med biobiljetter. Det totala

Läs mer

Kartläggning av brandskydd vid Mittuniversitetet Campus Härnösand. Henrik Ericsson

Kartläggning av brandskydd vid Mittuniversitetet Campus Härnösand. Henrik Ericsson Kartläggning av brandskydd vid Mittuniversitetet Campus Härnösand Henrik Ericsson Innehållsförteckning: Byggnader - Bakgrund sid 3 - Karta över Campus Härnösand sid 3 - Hus D - Seminariet sid 4 - Hus E

Läs mer

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team

Ansvarsbeskrivningar Bibliotek och IT 2010-08-01 Funktioner, funktionsansvariga, team Tex i kursiv: Förslag Generellt ansvar för funktionerna planering, genomförande och uppföljning av aktiviteter i funktionen löpande arbetet bedrivs effektivt med hög kvalitet rutiner och logistik kvalitetsarbete

Läs mer

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet

Rapport om framtagandet. av övningskort till. Mittuniversitetet Rapport om framtagandet av övningskort till Mittuniversitetet Av: Peter Flobecker och Magnus Rudberg Handledare: Martin Neldén, Räddningsverket 0612-822 35 Innehållsförteckning: 1 Sammanfattning 2 Bakgrund

Läs mer

Konflikter och konflikhantering

Konflikter och konflikhantering Konflikter och konflikhantering Fem konflikthanteringsstilar Det finns fem huvudsakliga stilar vid behandling av konflikter. Ingen av dessa fem kan sägas vara den enda rätta vid alla tillfällen. De passar

Läs mer