eftertraktade nybygget skulle sättas ifråga. Staten å sin sida ville skapa bästa möjliga geografiska biblioteksförutsättningar för sina studerande.

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "eftertraktade nybygget skulle sättas ifråga. Staten å sin sida ville skapa bästa möjliga geografiska biblioteksförutsättningar för sina studerande."

Transkript

1 Drömmen om sambiblioteket. Några mycket personliga funderingar kring samarbetet mellan forsknings- och folkbibliotek, särskilt vad gällde situationen i Malmö och på Gotland. Låt mig få komma med några högst personliga reflektioner kring samarbetet mellan forsknings- och folkbiblioteken under de senaste par decennierna. Det blir mycket jag, men utgångspunkten för uppsatsen är mina egna erfarenheter. DFI För drygt 20 år sedan anställdes jag som ung bibliotekshandläggare på det saligen avsomnade DFI. Här ställdes jag inför ett antal spännande frågor som sedan dess till och från förföljt mig under hela mitt bibliotekarieliv. DFI skulle bland annat arbeta för samordning och ett effektivare resursutnyttjande inom det stora och breda informationsförsörjningsområdet, dvs inte bara bibliotek och böcker föll inom ramarna utan mandatet omfattade även arkivalier, bilder, föremål, statistik, giftinformation mm. Min uppgift i organisationen blev att verka för sådana syften inom biblioteksväsendet. Vid den tidpunkten förstod jag mig inte på områdets komplexitet och ideologiska ursprung. Min bakgrund var universitetet och forskningen och folkbiblioteken var lika med min barndoms filialbibliotek. DFI brottades under hela sin existens med flera stora frågor som hade med samarbetet mellan forsknings- och folkbiblioteken att göra. Vid denna tidpunkt hade man av regeringen ålagts ansvaret för utvecklingen av LIBRIS-databasen medan KB hade ansvaret för driften. LIBRIS framtid låg så att säga i DFIs händer. Btj byggde samtidigt upp sina murar kring ett eget utvecklat bibliotekssystem för folkbiblioteken. Den ena samarbetsgruppen avlöste den andra. En av dem åsattes den ironiska akronymen AFULU. Här ingick representanter från alla håll och kanter, givetvis från Btj, KB, LIBRIS, användarintressenter mm. Problemet var emellertid att ingen egentligen tog det hela på fullt allvar. I efterhand misstänker jag att

2 ingen ville ha någon lösning. Det gick bra att träffas, prata och diskutera men sen var det stopp. Jag återkommer längre fram till LIBRIS/BURK-diskussionen. Som sekreterare i den stora ansvarsbiblioteksutredningen kom jag nära i kontakt med de behov som fanns ute i landet av en slags yttersta biblioteksresurs, dit man utan problem och mellanhänder kunde vända sig när man stod inför svåra knäckfrågor. Tankarna bakom ansvarsbibliotekssystemet var gränsöverskridande om än inte i första hand folkbiblioteksinriktade. Bibliotekschefen i Södertälje, Inger Mattsson, skrev på DFIs uppdrag rapporten Fjärrlån och facklitteratur på folkbibliotek. Den kom Men redan och som en del i hennes arbete - påbörjades projektet Fria fjärrlån. Det var ett revolutionärt projekt då det satte alla invanda regler ur spel. Lånekedjan försvann, biblioteken vände sig med sina lån direkt till det bibliotek som hade boken - oavsett geografisk belägenhet och organisatorisk status. DFI skulle stå för merkostnaden. Jag minns ett stormigt möte i Kalmar 1983 där kritikerna inte vilade på hanen. Det var inte lätt att försvara idéerna bakom projektet. Kritiken kom såväl från de vetenskapliga biblioteken som från folkbiblioteken. Lånecentralerna kände sig hotade och länsbiblioteken var inte roade. Forskningsbiblioteken fruktade en veritabel låneinvasion. Bibliotekskategorierna saknade vid denna tid gemensamma värderingar. Man trodde sig stå för olika biblioteksideologier. Forskningsbiblioteken representerade det elitistiska och teknokratiska, folkbiblioteken stod för det allmännas bildning och läsning. Det är lite lustigt, men jag kommer faktiskt inte riktigt ihåg hur projektet slutade. Men av allt att döma rönte det knappast någon större framgång utan allt återgick snabbt till det gamla och invanda. Jag lämnade också DFI för andra uppgifter sommaren Men vi hade också andra gränsöverskridande projekt. I Östersund, sedermera Mitthögskolan, var DFI inblandat i ett projekt som drevs av dåvarande stadsbibliotekarien Jo-Svend Glaser. Stadsbiblioteket hade här skrivit ett bibliotekskontrakt med den dåvarande högskolan, i

3 vilket ansvar och befogenheter reglerades mellan staten och kommunen vad gällde service till högskolans studenter. Som samarbetsform var det en verklig nyhet och vi på DFI tyckte att det var väl värt att följa upp på ett noggrant sätt. Vad jag vet fick den typen av kontraktsskrivande inte många efterföljare. I spåren av Mattssons utredning och utvecklingen av fjärrlåneverksamheten i landet - tillsammans med utbyggnaden av nya högskolor i slutet av och början av 80-talet - så växte efter hand hos oss som arbetade med biblioteksfrågor på DFI, och i synnerhet hos mig själv, en känsla av att gränserna mellan de olika bibliotekstyperna började att bli alltmera otydliga. Studenter fanns nästan överallt, inte bara på de gamla universitetsorterna, och de tog inte någon hänsyn till var de satt och läste sin litteratur. Universiteten och högskolorna - framför allt de som var nyetablerade - skulle också samspela och samverka med det omgivande samhället på ett sätt som tidigare varit otänkbart. En tredje uppgift blev allt tydligare. Vi gick möjligen inte så långt i vår analys men jag kan med säkerhet påstå att vi väl kände på oss vart utvecklingen var på väg. Så här med perspektiv på 1980-talet är det intressant att se, att flera av de tankar som då lanserades under senare tid ånyo flutit upp. Särskilt tydligt under 1998 som en följd av den uppdatering av Mattssons utredning som verkställdes av KB och Kulturrådet: En kartläggning av fjärrlåneförmedlingen vid folk- och forskningsbiblioteken, av Kerstin Grum och Mattias Karlsson. Där kommer en rad förslag fram som direkt kan hänföras till idéerna från 1983: regionalisering av fjärrlånen, fjärrlån direkt till låntagaren och utbildning. Om jag återigen går några år tillbaka i tiden, så var det först i samband med min uppgift som överbibliotekarie på Stockholms universitetsbibliotek, som jag fick anledning att återigen på allvar fundera kring samarbetsformerna mellan folk- och forskningsbibliotek. Här var situationen den, att ett stort antal av universitetets studenter regelmässigt enligt känt mönster använde stadsbiblioteket med dess olika filialer. Det upplevdes som ett problem på båda sidor. Universitetet hade dåligt samvete men försvarade sig med att merparten av studenterna ändock betalade

4 kommunalskatt i Stockholm och således hade rätt att utnyttja servicen. Stadsbibliotekets företrädare tyckte i och för sig att det var helt ok att studenterna var där, men man ville ha ersättning för sin service. Jag och Jan Ristarp, som då ansvarade för huvudbiblioteket, kom överens om att starta ett projekt som syftade till att kartlägga situationen och få fram siffror som kunde få våra respektive uppdragsgivare att lätta på penningpungen. Vi diskuterade detta projekt på det nordiska bibliotekschefsmötet i Århus En ung blivande magister från Lund tog vid och presenterade så småningom hösten 1995 siffror som verifierade våra antaganden. Studien har sedan indirekt lett fram till det samarbetsavtal som nu finns mellan Stockholms SB och SUB och även lett till ett väsentligt utökat antal studieplatser i Stockholms innerstad. Högskolan i Malmö Hösten 1995 kallades jag av ordföranden, statssekreteraren Göran Löfdahl, som expert till utredningen om en ny högskola i Malmö. Jag hade då utnämnts till riksbibliotekarie men ännu inte tillträtt. Tanken var att jag skulle leda arbetet med att skriva en handlingsplan för det blivande högskolebiblioteket. Under våra gemensamma initiala diskussioner på regeringskansliet visade det sig, att vi båda var mycket intresserade av att pröva alternativa lösningar på den nya högskolans biblioteksproblem. De kunde också innefatta en samordning med stadsbiblioteket, om det fanns intresse från kommunens sida. Det fanns emellertid ett inte ringa men. I Malmö var man som bäst igång med att inte bara planera utan också bygga ett nytt stadsbibliotek efter den berömde danske arkitekten Henning Larsens ritningar. Byggandet hade av olika anledningar gått i stå och byggnaden stod nu halvfärdig i parken bakom det gamla huvudbiblioteket. I den biblioteksarbetsgrupp som tillsattes (här ingick bl.a. Tove Persson, Kari Marklund, Nils Gunnar Nilsson, Sven Nilsson, Barbro Roos och Eva Hesselgren som sekreterare) var vi ganska överens om att en samordning kunde vara värd att prövas, men vi hade olika uppfattningar om hur den skulle utformas. Självfallet ville företrädarna för stadsbiblioteket ogärna att det sedan länge hett

5 eftertraktade nybygget skulle sättas ifråga. Staten å sin sida ville skapa bästa möjliga geografiska biblioteksförutsättningar för sina studerande. Förutom att skriva ett gediget programförslag för biblioteksfunktionen vid Högskolan i Malmö, kom vi i vårt slutförslag till huvudkommittén med två olika organisationslösningar. Den första var mera traditionell. Den innebar att ett nytt bibliotek skulle byggas på campusområdet där ett nära samarbete förordades både med stadsbiblioteket och med Lunds UB. Den andra lösningen däremot byggde på att Malmö stadsbibliotek skulle utgöra centrum i ett system av användarnära filialbibliotek. Vi skriver: För informationsförsörjningen (på högskolan) skulle det (senare förslaget) innebära en decentraliserad verksamhet och biblioteken skulle vara uppbyggda kring respektive institutioner Med detta förslag skulle Malmö stadsbibliotek ges en utvidgad roll och svara för den icke institutionsbundna litteraturförsörjningen. Malmö stadsbibliotek skulle också ges en samordnande funktion för datasystem, utvecklingsarbete mm. (Högskola i Malmö SOU 1996:36). Detta var ju verkligen något nytt. Problemet var bara att staten (i form av högskolans företrädare och ordföranden) hade svårt att tänka sig att man helt skulle förlita sig på kommunen för sin informationsförsörjning. Jag måste säga att även jag själv var tveksam till ett förslag som uteslöt en central bibliotekslösning för den nya högskolan, trots de samordningsvinster som kunde göras. Bidragande orsaker till mina egna ställningstaganden var, att jag (då) hade ett större förtroende för staten som biblioteksadministratör än kommunen. Den ganska begränsade insyn jag haft i kommunal biblioteksskötsel hade om inte gjort mig avskräckt så i alla fall tveksam. Min inställning var den, att skulle ett samarbete kunna utvecklas i positiv riktning måste staten var den viktigaste intressenten. Under våren 1996 gjorde jag tillsammans med ett antal överbibliotekariekolleger studiebesök på den amerikanska västkusten och här visade det sig också att universiteten, trots all ny IT och allt tal om virtuella bibliotek, satsade kraftfullt på nya bibliotek i centrum

6 av campusområdet. Något senare i maj samma år besökte delar av utredningen England och här var signalerna identiska; biblioteken behövs som ett nav i universitets kretslopp. Under rådande omständigheter förordade jag således en lösning som byggde på arbetsgruppens förslag nummer ett. Organisationskommittén beslöt sig också slutligen för att välja detta alternativ, någon annan lösning hade knappast varit möjlig med tanke på ordförandens, Göran Löfdahls, så småningom framvuxna vision att biblioteket skulle ligga i centrum av campus med en direktingång från en station i den nya city-tunneln. Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu hade säkert inte haft något emot en samordnad lösning med Malmö stadsbibliotek som en mittpunkt i bibliotekscirkeln, men han kunde inte tänka sig att avbryta det infekterade och uppmärksammade nybygget av stadsbiblioteket, och lägga det nya stadsbiblioteket i högskoleområdet. I den fortsatta planeringen av det nya högskolebiblioteket lades integreringstankarna åt sidan. Högskolan på Gotland De kom emellertid omedelbart upp på dagordningen igen, då jag vintern 1996/97 insattes som expert i utredningen om den framtida högskoleutbildningen på Gotland. Även denna utredning leddes av Göran Löfdahl. Också här blev min uppgift att utarbeta ett bra underlag för ett nytt högskolebibliotek. Situationen på Gotland var speciell. Dels den givna geografiska infrastrukturen; ett förhållandevis slutet samhälle med en homogen befolkning och en viss motsättning mellan stad och landsbygd. Dels förhållandet att stadsbiblioteket var otillräckligt och antingen måste byggas ut eller finna nya lokaler. Förutsättningarna för att pröva nya lösningar på biblioteksfrågorna kan sägas ha varit särskilt lämpliga: en motiverad politisk ledning, ett stort behov av nya lokaler, en beredvillighet från statens sida att stödja lokalsamhället och samtidigt uppnå en bra helhetslösning för den nya högskolans studenter. Jag inledde lite trevande med ett besök på Gotland där jag försökte bekanta mig med situationen och diskutera biblioteksfrågorna med olika intressenter: arkiv, museer, bibliotek, skola etc. Jag fick snabbt klart för mig att man överlag skulle se

7 positivt på ett förslag som gick ut på en samordning av biblioteksresurserna i Visby. Särskilt tydligt uttalades sådana idéer från representanter för skolan och utbildningen. Stadsbibliotekets tjänstemän var sunt skeptiska; man insåg fördelarna av en eventuell integrering och samlokalisering, men man framhöll också riskerna. Organisationskommitten tillsatte vid årsskiftet 97/98 en liten arbetsgrupp med mig som ordförande. Barbro Ejendahl som då var länsbibliotekarie på Gotland utsågs till sekreterare och Johannes Rudberg vid KB till biträdande sekreterare. Arbetsgruppen fick i uppgift att på ganska kort tid skriva fram dels ett program för biblioteket, dels lämna förslag till en integrering. Det visade sig ganska snart att den konsensus i lokalsamhället jag tyckt mig iaktta under mina inledande sonderingar och kontakter var om än inte helt felaktig, så i alla fall kraftigt överdriven. Omedelbart satte en veritabel folkstorm igång som inte hade så mycket emot själva integreringstanken - i alla fall inte till en början -, däremot var placeringen av biblioteket vid hamnen, där högskolan redan låg, helt förkastlig, ansåg man. Debatten fördes främst i de två största dagstidningarna, Gotlands Allehanda och Gotlands Tidningar, och i lokalradion. Den rapport som vi lämnade till organisationskommittén i april innehöll en programbeskrivning för det blivande biblioteket och den förordade en integrerad bibliotekslösning. Det skall sägas att arbetsgruppen var helt överens om förslagen (Bibliotekscentrum, program för ett integrerat stads- läns- och högskolebibliotek på Gotland, Visby 1998). Första arbetstiteln var Bibliotek i hamn, en rubrik som vi i efterhand var glada för att vi ratade. I en debattartikel i lokalpressen i mars redogjorde jag och huvudsekreteraren Hans Jansson för de idéer som låg bakom förslaget. Jag skrev texten och Hans gjorde kompletterande kommentarer. För mig markerade artikeln en sammanfattning av de tankar jag alltmer kommit att omfatta. Idéer som successivt vuxit fram under ett numera ganska långt liv i bibliotekens tjänst och som jag tyckte så väl kunde tillämpas vid nyetableringen av Bibliotekscentrum på Gotland.

8 Alla vinner på ett gemensamt bibliotek, menade jag. Bakgrunden var samhällets utveckling, högskolans tillväxt och det livslånga lärandet. Jag citerar: Den verksamhetsidé som nu börjar ta form (på Gotland) är inte endast summan av ett folkbibliotek och ett högskolebibliotek, utan något nytt som bygger på föreställningen att skillnaden på "allmänhet" och studenter i många avseenden kommer att suddas ut. Vi tror att den tid sedan länge är förbi när man såg högskolebiblioteket som en tummelplats för en elit, med tysta salar för forskare, medan folkbiblioteket skulle anpassas till allmänheten. Vi tror i stället att det är viktigt för högskolan att pröva många olika vägar för att bli till nytta för alla på Gotland. Biblioteket kan bli en viktig länk mellan högskolan och det gotländska samhället, kan skapa förutsättningar för att verkligen integrera högskolan i samhället, att skapa en folkets högskola. I ett gemensamt bibliotek kan högskolans boksamlingar och resurser inom IT-området, bl a för att förmedla distansutbildning och ge tillgång till databaser mm komma många till del. På samma sätt blir folkbibliotekets och Fornsalens samlingar enkelt tillgängliga för högskolans studenter. Resurserna utnyttjas bättre på alla sätt. Det moderna samhället är i behov av offentliga mötesplatser. På Bibliotekscentrum skall man kunna mötas förutsättningslöst och föra kreativa samtal, inspireras av utställningar och få hjälp av välutbildad och kunnig personal. Bibliotekscentrum skapar en vinna-vinna situation! (Gotlands Tidningar 25/3 98). Jag inbillar mig inte att artikeln fick någon större betydelse men den sammanfattar som sagt - de mål jag och arbetsgruppen haft för vårt arbete. Kritikerna tystnade inte på något sätt. Att lägga det nya folkbiblioteket på en så idiotisk plats som i hamnen kunde ingen insändare smälta, efter vad jag kunnat se. Objektivt, från Stockholmshorisonten, förföll det ganska absurt att kalla hamnen för ett råtthål. I själva verket är det kanske en av de mest spännande platserna i Visby, 7-8 minuter gångväg från centrum - kanske - och ack så vackert och med så fina ytor. Almedalen helt nära och en badplats alldeles intill. Visst måste området städas upp, men för en

9 utomstående var dessa reaktioner nästan omöjliga att fatta. Däremot kunde jag förstå, om än inte sympatisera med, dem men de var inte många, som anlade mera biblioteksideologiska synpunkter: Folkbiblioteket tillhör oss, vi skall inte lämna ifrån oss inflytandet över dess skötsel och utformning och framtid. Staten är bara ute efter inflytande. Varför blanda ihop uppgifterna? Folkbiblioteken är bra på sitt och forskningsbiblioteken på sitt. Låt dem vara ifred! (Gotlands Tidningar 3/3, 19/3, 15/4, 24/ mm, Gotlands Allehanda 25/2, 19/3, 7/4, 24/4 1998, mm) Denna folkstorm medförde att de politiker som tidigare var för en samordning nu började att tveka. Det ansvariga kommunalrådet Eva Nypelius, som under organisationskommitténs arbete var odelat för förslaget drog öronen åt sig. Under en infekterad debatt den 12 januari 1999 talar hon om att man ännu inte bestämt sig för hur man skall agera. Det gjorde man först den 8 februari (Gotlands Allehanda 13/1 1999). Då fattades också det slutgiltiga beslutet om en samordning med rösterna 44 för och 27 mot. Borgerligheten var splittrad liksom också vänstern. S röstade alla för och V var emot. För en trägen arbetare i vingården kändes det oerhört stimulerande att ta del av de debattinlägg och läsa de PM som skrevs för och emot det integrerade biblioteket på Gotland. Vilket brett, folkligt engagemang! Det måste vara unikt i bibliotekssverige. Vilken annan kulturinstitution kan räkna med ett likartat stöd för sin verksamhet. I debattens spår har kommunledningen klart insett att det ligger stort allvar bakom den kritik som tidigare riktats mot hanteringen av biblioteksfrågan. Under tiden som gått sedan dess har jag ibland tröstat mig med, att blir det inget bibliotek i hamnen, får man i alla fall en ny våning och utbyggnad i grannhuset. Och då var väl allting värt besväret, i alla fall på kort sikt. Utan egentligt stöd utifrån annat än genom kontakter och dialoger - och nästan lite smygande - har Sambiblioteket i Härnösand utvecklat en hel del av de idéer som fanns med i Gotlandsprojektet. Integreringen här går kanske inte lika långt som på Gotland. Men Härnösand är ett utmärkt exempel på en plats där högskolan och

10 kommunen har gemensamma intressen och där man har mycket att vinna på att samordna sina biblioteksresurser. Det är inte lika lätt att analysera en process man är mitt inne i, men det är helt uppenbart att situationen på Gotland medverkat till att etablera ett nödvändigt och pragmatiskt samarbete mellan de stora databaserna LIBRIS och BURK. Den s.k. Gotlandspiloten som initierades på hösten 1998 innebar ett nytänkande på ömse sidor. KB insåg att folkbiblioteken inte av egen kraft vare sig önskade eller kunde delta fullt ut i LIBRIS-samarbetet. Och Btj förstod att ett nära samarbete mellan de båda systemen på sikt måste etableras, och att det nu gällde att hitta former för hur ett sådant samarbete skulle se ut. För KB var det viktigt att hålla på vissa grundläggande principer som fri tillgänglighet och gratisprincipen, för Btj var det viktigt att under ordnade former kunna få avkastning för gjorda investeringar. Fortsättning följer. Sammanfattning Man kan säga att Gotland blev ett genombrott för de idéer flera av oss kom att omfatta redan för två decennier sedan, utan att vi kanske för den sakens skull då förstod vart utvecklingen var på väg i djupare mening. Det har tagit den tiden för att tankarna skall mogna och bära frukt. Så här med perspektiv på utvecklingen är det inte en alltför avskräckande lång tidsrymd. Allt förändringsarbete tar tid. Under åren har samarbetet mellan bibliotekstyperna successivt ökat, användarna blivit desamma. Behoven av att söka kunskap och förklaringar har ökat. Människan upphör aldrig att bilda sig. Man talar allmänt om det livslånga lärandet. Samtidigt har tekniken knutit biblioteken samman, och inte bara biblioteken utan också alla institutioner som arbetar med information: museer, arkiv etc. Det är idag ganska poänglöst att skilja dem från varandra även om man måste erkänna att det också finns stora olikheter. Man kanske kan uttrycka det så, att vi nu - möjligen inte rumsligt men med teknikens hjälp - obevekligt går mot det integrerade biblioteket, vare sig vi vill eller inte. Den fysiska samlokaliseringen måste självfallet anpassas efter de lokala förhållanden som råder. På Gotland och i Härnösand och på andra håll där nya högskolor initieras är idén utmärkt. På gamla universitetsorter

11 är den däremot naturligtvis helt befängd. Lite roligt är det emellertid att konstatera, att ingen hade väl på fullt allvar 1977 kunnat komma med ett förslag som medfört att exv. högskolebiblioteket i Kristianstad skulle integreras med stadsbiblioteket där. Men 1999 går det bra i Härnösand, i Örnsköldsvik och på Gotland har departementsledningen för utbildningsdepartementet förändrats. Sådana är politikens villkor. Vi vet ännu inte i vilken grad detta förändrar förutsättningarna för strukturella satsningar på det samlade biblioteksväsendet. Men helt uppenbart är det viktigt att den högsta politiska ledningen stödjer utvecklingsarbete av den karaktär som behandlats ovan. Jag skulle vilja gå så långt som att påstå att det nästan är en förutsättning. LIBRIS, SUNET, fjärrlånestöd mm är exempel på kraftfulla infrastrukturella initiativ från statsmakternas sida, där uppdragen till KB, Kulturrådet och Högskoleverket speglar en medvetenhet om bibliotekens betydelse för informationsfriheten, utbildningen, forskningen och samhällsutvecklingen. Det har inte bara varit tomma ord utan uppdragen har också följts av resursförstärkningar. För att återknyta till min inledning. Fortfarande finns många problem att lösa, men visst är vi på god väg mot något som kan liknas vid sambiblioteket, i alla fall på det virtuella planet. (Det nya sambiblioteket invigdes i september 2001) Ikoner 2000:4

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129)

Statens kulturråd. Utbildningsdepartementet Dnr KUR 2004/ Stockholm 1(4) YTTRANDE. KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Statens kulturråd SWEDISH NATIONAL COUNCIL FOR CULTURAL AFFAIRS Utbildningsdepartementet 04-05-26 Dnr KUR 2004/388 103 33 Stockholm 1(4) YTTRANDE KB ett nav i kunskapssamhället (SOU 2003:129) Kulturrådet

Läs mer

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand

Borås 2-3 oktober Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Elsa Gomez, Mitthögskolan i Härnösand Roland Tiger, Länsbibliotek Västernorrland Jan Wolf-Watz, Folkbiblioteket i Härnösand 6DPELEOLRWHNHWL+lUQ VDQG I inbjudan

Läs mer

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007

Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 1 Minnesanteckningar från möte med styrgruppen för Forum för bibliotekschefer 1 november 2007 Plats: SUHF:s kansli, Stockholm Närvarande: Göran Sandberg, Umeå universitet, ordförande Lars Björnshauge,

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2015

Biblioteksplan 2012-2015 Biblioteksplan 2012-2015 Vi har en vision Denna plan uttrycker inriktningen för biblioteksverksamheten i Hallsbergs kommun. I vår framtidsbild ser vi huvudbiblioteket och de sammanslagna skol- och filialbiblioteken

Läs mer

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230

Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014. Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 Biblioteksplan för Norrköpings kommun 2012 2014 Antagen i kultur- och fritidsnämnden 2012 03 21 KFN 2011/0230 (Omslaget- baksida) Norrköpings bibliotek Visionen för 2030 Det goda livet säger att Norrköping

Läs mer

regional biblioteksplan förkortad version

regional biblioteksplan förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 förkortad version regional biblioteksplan 2011 2014 Vision Västra Götaland Det goda livet Det goda livet är den övergripande idé och vision som förenar kommuner, organisationer,

Läs mer

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008

Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Regional medie- och informationsförsörjningsplan för kommunbiblioteken och länsbiblioteket i Västmanlands län 2008 Bibliotekslagen innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. I lagen redovisas

Läs mer

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan

2014-12-09. Verksamhetsplan/Biblioteksplan Verksamhetsplan/Biblioteksplan 2015 I Sverige har vi tre huvudsakliga typer av bibliotek; forsknings-, folk- och skolbibliotek. För kommunens invånare är det främst folk- och skolbibliotek som är av betydelse.

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Välkommen till Sandvikens Folkbibliotek Vi gör det möjligt för alla i Sandvikens kommun att växa och utvecklas. Som människor och samhällsmedborgare. VISION

Läs mer

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv.

Inriktningsmål för kultur- och fritidsnämnden Alla medborgare i alla åldrar erbjuds att ta del av ett berikande kultur- och fritidsliv. Biblioteksplan 2011-2015 Antagen av kommunfullmäktige 2011-02-28, 79 Inledning Biblioteket som en dammig boksamling har försvunnit. Idag ser bibliotekstjänsterna helt annorlunda ut. Förväntningarna på

Läs mer

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete.

Kommunens ledord koncerntanke och kommunikation genomsyrar biblioteksverksamheten genom samarbeten, delaktighet och utåtriktat arbete. BIBLIOTEKSPLAN BIBLIOTEKSPLAN INLEDNING Folkbiblioteken är en lagstadgad verksamhet som är en central del i ett demokratiskt och hållbart samhälle. Den 1 januari 2014 träder den nya bibliotekslagen i kraft.

Läs mer

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017

B H Ä R N Ö S A N D S B I B L I O T E K S P L A N 2015 2017 B H Ä R N Ö S A N D S BIBLIOTEKSPLAN 2015 2017 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning 2 Vision 1.1 Biblioteken i Härnösand 3 Folkbiblioteket 3.1 Utvecklingsområden 3.2 Bibliotek för alla 3.3 Bibliotek av högsta

Läs mer

Bibliotekets personalenkät 2012/13

Bibliotekets personalenkät 2012/13 Bibliotekets personalenkät 2012/13 Högskolebiblioteket vid Mälardalens högskola 1 Innehåll Frågorna... 3 1. Jag är (ange den egenskap i vilken du oftast är i kontakt med biblioteket):... 3 2. Jag har använt

Läs mer

Metodöversikt och utvärdering

Metodöversikt och utvärdering Metodöversikt och utvärdering Workshop under ledning av kulturpedagoger med socionom och barnbibliotekarier som observatörer Ålder: år 3-6 Produkter: barnteckningar, film, sammanfattande bilder på grundval

Läs mer

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland

Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland Regional medieförsörjningsplan Biblioteken i Sörmland En av Länsbibliotek Sörmlands uppgifter är att i samråd med de kommunala biblioteken komplettera, samordna och utveckla medieförsörjningen i länet.

Läs mer

Nationella referensgruppen 18 november 2010

Nationella referensgruppen 18 november 2010 Nationella referensgruppen 18 november 2010 Närvarande, referensgruppen: Lars Björnshauge, Margaretha Eriksson, Jette Guldborg Petersen, Kjell Jonsson, Gunnar Lager, Gunilla Lilie Bauer, Kerstin Norén,

Läs mer

Regional biblioteksplan för Stockholms län

Regional biblioteksplan för Stockholms län KUN 2008/388 Enheten för kultur- och föreningsstöd Handläggare: Allan Axelsson Regional biblioteksplan för Stockholms län 2009 2011 1 Förslag till beslut Förvaltningen föreslår kulturnämnden besluta att

Läs mer

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ

MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ MALMÖ UNIVERSITET RAPPORT OM MALMÖ HÖGSKOLAS FRAMTID FRAMTIDSPARTIET I MALMÖ FÖRORD Malmö högskola var redan från början en viktig pusselbit i stadens omvandling från industristad till kunskapsstad och

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var

VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET. Verksamhetsmål för 2001. Huvudmålet år 2000 var VERKSAMHETSPLAN 2001 HÖGSKOLEBIBLIOTEKET Verksamhetsmål för 2001 Huvudmålet år 2000 var Att fortsätta arbetet med att, i enlighet med biblioteksutredningen 1998, bygga upp ett högskolebibliotek av bra

Läs mer

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION

TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION JURIDISK PUBLIKATION 2/2009 TAL MED ANLEDNING AV FÖRSTA NUMRET AV JURIDISK PUBLIKATION Av Johan Munck 1 Tal, den 26 maj 2009 på advokatfirman Delphi, Regeringsgatan 30, med anledning av första numret av

Läs mer

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig.

Den gränsen passerades i mitten av 1800-talet som ett resultat av industrialiseringen. Sedan dess bryts livsmiljön ned snabbare än den reparerar sig. Omställning av samhället, men blir det uthålligt? Vad är uthållighet och vad krävs för att förverkliga den? av Staffan Delin Omställningen av samhället verkar, av den aktuella debatten att döma, ha som

Läs mer

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153

Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Biblioteksplan för Haparanda kommun 2016-2018 Antagen BUN 2014/219 153 Bakgrund Den 1 januari 2014 antogs en ny bibliotekslag i Sverige. Den säger att kommunen ska upprätta en biblioteksplan för den samlade

Läs mer

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola

Borås 2-3 oktober 2002. Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 0g7(63/$76,1)g5)5$07,'(1 Borås 2-3 oktober 2002 Johan Edgren, Hisingens bibliotek, Göteborg Jan Nilsson, Bibliotek och IT, Malmö högskola 6DPDUEHWVSURMHNWHWNULQJ+DQGERNI UXWYlUGHULQJ 3UHVHQWDWLRQDYRVVVMlOYD

Läs mer

Fördel Solna. En Biblioteksplan för

Fördel Solna. En Biblioteksplan för Fördel Solna En Biblioteksplan för 2012-2016 Inledning Solna stads biblioteksplan är ett politiskt beslutat styrdokument som anger riktningen för bibliotekens utveckling och verksamhet under perioden 2012-2016.

Läs mer

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun

Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Biblioteksplan 2012-2014 Bräcke kommun Innehåll 1 Bibliotekens lagrum 2 Vision för biblioteksverksamheten 2012-2014 3 Kommunens biblioteksstruktur 4 Bibliotekets uppdrag 4.1 Ett centrum för litteratur,

Läs mer

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25

Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Biblioteksplan för Lysekils kommun Dnr: UBN 15-92-889, LKS 2015-312 Antagen av utbildningsnämnden 2015-12-16 Antagen av kommunfullmäktige 2016-02-25 Bakgrund och syfte Alla kommuner och landsting skall

Läs mer

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1

Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kungl. Biblioteket Sveriges nationalbibliotek Sidnummer 1 Kunskap för evigheten Lag om pliktleverans av tryckt material 1661 Lag om pliktleverans av radio och TV - 1979 Lag om pliktleverans av e-material

Läs mer

Verksamhetsplan 2004

Verksamhetsplan 2004 Verksamhetsplan 2004 Vision Länsbibliotek Östergötland skall stimulera biblioteksutvecklingen så att östgötabiblioteken kan mäta sig med de bästa i landet. Länsbibliotek Östergötland skall arbeta för en

Läs mer

Säg hej till din nya bibliotekarie:

Säg hej till din nya bibliotekarie: Säg hej till din nya bibliotekarie: Det pågår en tyst revolution på våra folkbibliotek. För inte länge sedan var biblioteken oberoende. Fria att välja ut, köpa in och rekommendera litteratur och fakta

Läs mer

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016

Mål och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland 2013-2016 UFV 2011/1998 och strategier för Uppsala universitet - Campus Gotland Fastställd av konsistoriet 2013-06-03 1 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Förord 3 Uppsala universitet Campus Gotland 3 Ett

Läs mer

Biblioteksplan för Lerums kommun

Biblioteksplan för Lerums kommun 2016-03-17 Innehåll 1 Inledning 5 2 Bakgrund 6 2.1 Bibliotekets roll i samhället... 6 2.2 Folkbiblioteken i kommunen - Lerums bibliotek... 6 2.3 Skolbibliotek... 6 2.4 Organisation skolbibliotek... 7

Läs mer

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS

Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Fjärrlånestatistik ur LIBRIS Britt Sagnert LIBRIS Nationella bibliotekssystem LIBRIS fjärrlånerutin en fjärrlånerutin i LIBRIS har funnits sedan slutet av 1988 LIBRIS fjärrlån introducerades för lånecentraler

Läs mer

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland

Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020. utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland Biblioteksstrategi för Halland 2010-2020 utvecklings- och samverkansområden för biblioteken i halland 1 Innehåll Förord... 3 Biblioteksstrategi för Halland...4 Huvudmän och uppdrag... 5 Samarbetsparter...8

Läs mer

KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik

KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik KB:s expertgrupp för biblioteksstatistik Tid: 18 februari 2009 kl. 10.00-16.00 Plats: Nationell samverkan, KB, Stockholm Minnesanteckningar Närvarande: Tore Torngren, ordf., Biblioteksdirektionen, Lunds

Läs mer

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur

3. Gunilla Herdenberg berättar om KB:s inflytandestruktur Minnesanteckningar Möte 1 Mötesdatum 2012-03-16 Minnesanteckningar - Expertgruppen för digitalisering, 2012-03-16 Närvarande: Erik Siira, Göteborgs universitetsbibliotek (ordförande) Göran Konstenius Kungl

Läs mer

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling

Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling Bibliotekets roll i lokal och regional utveckling En förstudie om behovet av kompetensutvecklingsinsatser. Vilka nyckelkompetenser behövs på biblioteken de närmaste tre-fem åren? Bibliotekets roll slutsatser

Läs mer

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan

Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling. samverkan Kungliga bibliotekets plan för nationell biblioteksutveckling & samverkan Uppdrag: Nationell bibliotekssamverkan Kungl. biblioteket, KB, har av regeringen fått ett samordningsuppdrag för biblioteksväsendet.

Läs mer

Led dig själv med visioner

Led dig själv med visioner Var är du i livet Söker du färdigheter r och verktyg för att kunna Led dig själv med visioner en kurs i personligt ledarskap och effektivitet hantera förändringar? Är du intresserad av personlig utveckling

Läs mer

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK

BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK BIBLIOTEKSPLAN FÖR SANDVIKENS FOLKBIBLIOTEK Dokumentnamn : Biblioteksplan Dokumenttyp : Plan (Benämning efter bibliotekslagen) Beslutad av: Kommunfullmäktige 2013-02-11, 3 Diarienummer: KS2012/438 Giltighetstid:

Läs mer

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola!

Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Sveriges viktigaste chefer finns i förskola och skola! Avgörande är den enskilda individens förhållningssätt till sitt eget behov av vidarelärande, förmågan att lära nytt och attityden till utbildningsinstitutioner

Läs mer

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.

1. Inledning 2. 2. Uppdrag och roller 2. 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3. Biblioteksplan för Kalix kommunbibliotek 2014-2015 2 Innehållsförteckning 1. Inledning 2 2. Uppdrag och roller 2 3. Biblioteksverksamhet 3 3.1 Folkbibliotek 3.2 Skolbibliotek 3.3 Bibliotek inom länet 3.4

Läs mer

Medieplan. Biblioteken i Mölndal

Medieplan. Biblioteken i Mölndal Medieplan Biblioteken i Mölndal 2013 2016 Kontaktuppgifter för mer information: Anette Eliasson, bibliotekschef, Biblioteken i Mölndal Telefon: 031-315 16 71. E-post: anette.eliasson@molndal.se Linda Rydgren

Läs mer

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004

SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 SUNE Tidningen Hästfynd nr 5, 2004 (utdrag ur en horsemanshiptränares dagbok) Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz En vinterdag för ungefär ett år sedan ringde min telefon. Som så många andra gånger

Läs mer

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018

Biblioteksplan. för Härjedalens kommun 2014-2018 Biblioteksplan för Härjedalens kommun 2014-2018 1 Syftet med biblioteksplanen är att formulera en lokal bibliotekspolitik, ta tillvara de biblioteks- och medieresurser som finns i kommunen samt skapa en

Läs mer

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet.

I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. REGIONAL BIBLIOTEKSPLAN JÖNKÖPINGS LÄN 2015 2017 I bibliotekslagens (SFS 2013:801) paragraf 17 står det att kommuner och landsting ska anta biblioteksplaner för sin verksamhet på biblioteksområdet. Vår

Läs mer

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet

Sammanfattning 1. Vår verksamhet och organisation idag Folkbiblioteken Grundskolebiblioteken samt gymnasiebiblioteket på Kul agymnasiet Sammanfattning I bibliotekslagen anges att kommuner ska anta planer för biblioteksverksamheten. Lagen anger också att bibliotekslån ska vara avgiftsfria, att det ska finnas lämpligt fördelade skolbibliotek

Läs mer

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK

INKÖPSPOLICY. vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Kultur & Fritid Sundsvalls stadsbibliotek Kerstin Sjöström 2006-12-06 INKÖPSPOLICY vid SUNDSVALLS STADSBIBLIOTEK Mål och riktlinjer 2 Urvalsprinciper 3 Sid. 2 MÅL OCH RIKTLINJER Biblioteket skall värna

Läs mer

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015

Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 Rutiner för samråd och styrning 2013-2015 KB och dess partners och nationella kompetenscentra i det nationella utvecklings- och samverkansuppdraget Bakgrund I mars 2012 tog Kungl biblioteket beslut om

Läs mer

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg

VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS. Vilka vi är och vart vi är på väg VARUMÄRKET HÖGSKOLAN I BORÅS Vilka vi är och vart vi är på väg Inledning INLEDNING Denna skrift beskriver Högskolan i Borås vision, mission och kärnvärden. Syftet är att skapa en ökad samsyn om vad Högskolan

Läs mer

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre!

Studieplan/handledning för cirkeledare till. Läsa tillsammans med äldre! Studieplan/handledning för cirkeledare till Läsa tillsammans med äldre! Studieplan och handledning till Läsa tillsammans med äldre Det här är en handledning och studieplan till Centrum för lättlästs utbildningsmaterial

Läs mer

Infrastruktur och humaniora

Infrastruktur och humaniora Infrastruktur och humaniora Inledningstal på nationell konferens om humaniora och infrastruktur, KB 11/11 12/11 2008 Av Arne Jarrick I. Inledande länkning I min barndom var infrastruktur lika med vägar

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek

MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN. Borås 8-9 oktober 2003. Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek MÖTESPLATS INFÖR FRAMTIDEN Borås 8-9 oktober 2003 Helena Wedborn, Campus Valla, Linköpings universitetsbibliotek INFORMATIONSFÖRSÖRJNING OCH PEDAGOGISK UTVECKLING Delprojekt i Strategiska vägval: en utredning

Läs mer

Sverigebiblioteket. Anmälda förhinder: Lars Björnshauge, Roland Esaiasson

Sverigebiblioteket. Anmälda förhinder: Lars Björnshauge, Roland Esaiasson ANTAL SIDOR 1(5) Sverigebiblioteket Närvarande, Sverigebiblioteket: Peter Almerud, Cay Corneliuson, Ulrika Domellöf Mattsson, Krister Hansson, Mats Hansson, Gunilla Herdenberg, Larry Lempert, Niclas Lindberg,

Läs mer

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning

Odenplans förskolor. Förskolebarns framtidstro vår utmaning K V A L I T E T S G A R A N T I Sid 1 (6) Odenplans förskolor Förskolebarns framtidstro vår utmaning Vi ser det som vår utmaning att vara med och forma barnens framtidstro, där den moderna barndomen i

Läs mer

Biblioteksplan för Malmö stad

Biblioteksplan för Malmö stad Biblioteksplan för Malmö stad 2011-2014 Inledning Ett fritt meningsutbyte och en fri och allsidig upplysning är en förutsättning för ett fritt och demokratiskt samhälle. Biblioteken är som garanter för

Läs mer

Förändringsarbete hur och av vem?

Förändringsarbete hur och av vem? Förändringsarbete hur och av vem? Aspekter på jämställdhetsintegreringen av Konstnärernas Riksorganisation och Sveriges Konsthantverkare och Industriformgivare (KRO/KIF) Av Jenny Wendefors Utredande rapport

Läs mer

Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa

Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa Malmö stad Kulturförvaltningen 1 (2) Datum 2013-07-05 Vår referens Sara Mellander Nämndsekreterare Sara.mellander@malmo.se Tjänsteskrivelse Yttrande till Förvaltningsrätten överklagan lånekort till papperslösa

Läs mer

Bibliotekslag (1996:1596)

Bibliotekslag (1996:1596) Bibliotekslag (1996:1596) Bilaga 1 1 Denna lag innehåller bestämmelser om det allmänna biblioteksväsendet. 2 Till främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och utbildning

Läs mer

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist

En fjärils flykt Gunnel G Bergquist En fjärils flykt Gunnel G Bergquist Livet för en del människor, Är kantat av sorg och vemod. Framtiden för dem Saknar oftast ljus och glädje. För andra människor Flyter livet på som en dans. Tillvaron

Läs mer

Mette Agborg & Lisa Berger

Mette Agborg & Lisa Berger IDA från projekt till levande verksamhet Mette Agborg & Lisa Berger Paper presenterat vid konferensen 14-15 oktober 2009 i Borås IDA från projekt till levande verksamhet Vuxenstuderande är en viktig målgrupp

Läs mer

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF)

Slutrapport. Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering. Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Slutrapport Till Forum för bibliotekschefer, Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) Arbetsgruppen för Högskolans e-publicering Deltagare: Hans Danelid, Högskolan Dalarna Jörgen Eriksson, Lunds

Läs mer

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8

Policy. Biblioteksplan. Sida 1/8 Sida 1/8 Biblioteksplan 1 Bakgrund Kommunstyrelsen beslutade 2008-12-16 261 att ge Kultur & Turism i uppgift att i samarbete med berörda parter utarbeta en Biblioteksplan för Kungsbacka kommun. (Dnr KT08-00223/88).

Läs mer

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport

EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Länsbibliotek Östergötland Box 1791 581 17 Linköping EQUAL BIBLIOTEKEN I ÖSTERGÖTLAND Slutrapport Bakgrund Biblioteken är viktiga för mångfalden i samhället. De är öppna för alla och de är en mötesplats.

Läs mer

Det bästa som hänt under min tid som boklånare

Det bästa som hänt under min tid som boklånare Stockholms stadsbibliotek Det bästa som hänt under min tid som boklånare Resultat och analys av en enkät som visar vad låntagare vid Stockholms stadsbibliotek tycker om att låna e-böcker från biblioteket.se.

Läs mer

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv

Skola Arbetsliv. Tillväxten. börjar i skolan. en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv Skola Arbetsliv Tillväxten börjar i skolan en metod som öppnar dörrarna mellan skola och näringsliv TÄNK PÅ ATT dörr mellan skola och arbetsliv. gymnasieskolan, i samhället och senare i arbetslivet. tillväxt

Läs mer

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010

Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 1 Biblioteksplan för Sala kommun år 2008 2010 Bakgrund Riksdagen har beslutat att bibliotekslagen utökas med tillägget att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka

Läs mer

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta

Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Peter Alsbjer Länsbiblioteket i Örebro län peter.alsbjer@regionorebro.se 2010 Folkbildning och folkbibliotek till ömsesidig nytta Sedan 2008 bedriver folkbiblioteken och folkbildningen i Örebro län och

Läs mer

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA

ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA ATT MÖTAS, SAMTALA OCH SAMVERKA Annina Jansson socialarbetare, arbetshandledare janssonannina@gmail.com Vad handlar det om? Professionella samtal Kommunikation på olika sätt Samtalsmetodik Konstruktiva

Läs mer

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket

Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Kvalitetsprogram 2012-2015 Högskolebiblioteket Inledning Högskolebibliotekets kvalitetssystem ska se till att den service och det stöd som ges via biblioteket håller hög kvalitet. Högskolebiblioteket arbetar

Läs mer

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 -

- kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Timrå kommuns kulturpolitiska handlingsprogram - 1 - - 2 - - kulturpolitiska handlingsprogrammet- Innehållsförteckning Inledning...5 Kommunens kulturstrategi...6

Läs mer

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK

Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Delrapport 1: skadegörelse, oro och oordning Vi är bibliotekarier - inte psykologer eller socialarbetare EN RAPPORT OM ARBETSMILJÖN PÅ VÅRA BIBLIOTEK Vad är vårt uppdrag? Jag upplever att det blir allt

Läs mer

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret

Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret 2015-03-19 Eva Åström RAPPORT Uppföljning av omorganisation på kommunledningskontoret Bakgrund I budget 2014 framgår att en satsning skulle göras för att öka tillväxten i kommunen genom en samlad strategi.

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick

SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick SAMARBETE ÖVER GRÄNSER utvärdering och framåtblick FÖRORD Denna skrift är en utvärdering av projektet Språkglädje och läslust 2007-2010 och en avstamp för att jobba vidare med läsfrämjande insatser. Projektledare:

Läs mer

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås

Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Vitbok runt Örebro flygplats och TNT:s flytt till Västerås Flygplatsens framtid riskeras... 2 1. Kritiken från TNT... 2 2. Flygplatsens nedprioritering... 2 3. Översiktsplan utan utveckling för flygplatsen...

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Frilufts Förskolor Stormyrens plan mot diskriminering och kränkande behandling Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Läsår Ht-15-Vt-16 1/8 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen

Läs mer

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark?

Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Vilka associationer rusar genom ditt huvud när jag nämner ordet nöjespark? Låt mig gissa: Karuseller och radiobilar. Pirret i magen precis innan vagnen kastar sig ner från det första höga krönet i berg-

Läs mer

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan

HANDBOK. KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan HANDBOK KB:s inflytandestruktur för nationell bibliotekssamverkan 2012 2014 Uppdaterad 2013 Innehåll Varför har KB en inflytandestruktur? 3 Strukturen 3 Vad är nationella referensgruppen? 4 Vad är en styr-

Läs mer

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12

Tierpspanelen. Utvärdering 2010-03-12 Tierpspanelen Utvärdering 2-3-12 Utvärdering Nu går kommunens försöksprojekt med medborgarpanel in i sitt slutskede. I samband med detta kommer ansvariga för panelen att ta fram ett förslag på hur kommunen

Läs mer

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka:

Biblioteken står inför stora utmaningar: Några stabila grundstenar att bygga på: Det går att påverka: Biblioteken står inför stora utmaningar: Minskad tillgång till biblioteksservice Ökade klyftor Minskad läsning bland barn Trendmässigt minskad biblioteksanvändning Nöjdheten med servicen minskar Några

Läs mer

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande

Policy. Jag bor i Malmö. - policy för ungas inflytande Policy Jag bor i Malmö - policy för ungas inflytande INLEDNING För att Malmö ska ligga i framkant när det gäller utvecklingsfrågor, vara en attraktiv och demokratisk stad så vill Malmö stad använda unga

Läs mer

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel

digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel En kampanj A new era? för digital delaktighet i Sverige Trollhättan 24 maj 2011 Ann Wiklund, samordnare läns- och regionbiblioteken i Digidel Affischen Överenskommelse mellan Regionbibliotek Kalmar, LänsbibliotekSydost

Läs mer

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018

Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 Medieplan för Motala Bibliotek 2015-2018 1 Innehåll Inledning och syfte... 3 Omvärldsbevakning... 3 Organisation... 4 Prioriterade grupper... 4 Medieinköp och urval... 5 Skönlitteratur... 5 Facklitteratur...

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun

2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN. för Båstads kommun 2012-03-28 BIBLIOTEKSPLAN för Båstads kommun Biblioteksplan bakgrund Den första januari 2005 kompletterades bibliotekslagen med en paragraf om att bibliotek och bibliotekshuvudmän inom det allmänna biblioteksväsendet

Läs mer

Välkommen till Yrkeslärarutbildningen

Välkommen till Yrkeslärarutbildningen Distansutbildning halvfart 2012-07-02 Välkommen till Yrkeslärarutbildningen Du är mycket välkommen till yrkeslärarutbildningen som bedrivs på halvfart och modifierad distans. Det betyder att du även har

Läs mer

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek

Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Enkät 2015 Umeåregionens bibliotek Jag är Man 17 19,5 Kvinna 63 72,4 Annan 7 8 Min ålder yngre än 25 år 19 21,8 26 45 år 25 28,7 46 65 år 23 26,4 äldre än 65 20 23 Tid för mitt besök 8 13 9 10,3 13 17

Läs mer

Biblioteksplan Alingsås kommun

Biblioteksplan Alingsås kommun Biblioteksplan 2017-2018 Alingsås kommun Fastställelsedatum, nämnd, paragraf: Kommunfullmäktige 2016-12-14 283 Diarienummer: 2016.212.540 KFN, 2015.646.540 KS Dokumentansvarig, befattning och namn: Bibliotekschef,

Läs mer

Vi arbetar i medborgarnas tjänst

Vi arbetar i medborgarnas tjänst Vi arbetar i medborgarnas tjänst En kartläggning av bibliotekens mediestrategiska arbete utifrån normerande dokument Uppdrag Svensk biblioteksförening 2014 Åsa Söderlind Gullvor Elf Högskolan i Borås Bibliotekshögskolan

Läs mer

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping

En Lathund. om kyrkans närvaro i Sociala medier. för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping En Lathund om kyrkans närvaro i Sociala medier för anställda och förtroendevalda i Svenska kyrkan i Linköping Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många

Läs mer

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund

Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier. En lathund Svenska kyrkan i Linköpings närvaro i Sociala medier En lathund Inledning Nya internetbaserade kommunikationsformer skapar nya möjligheter för kyrkan. Många av Svenska kyrkans anställda använder dagligen

Läs mer

ny vision för åmåls kommun

ny vision för åmåls kommun ny vision för åmåls kommun Introduktion och bakgrund Vårt förslag till vision för Åmåls kommun baseras på ett gediget grundarbete. Vi har tagit del av undersökningar och rapporter, medverkat vid möten,

Läs mer

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap

Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap Dnr: ST 2013/281-1.1 Strategi för fakulteten för hälsooch livsvetenskap 2013-2015 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Gäller från 2013-10-24 Beslutat av: Beslutsdatum: 2013-1024

Läs mer

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar?

Företagare i debatten. Vem vågar och vilka lyssnar? Företagare i debatten Vem vågar och vilka lyssnar? februari 2006 FÖRETAGARE I DEN POLITISKA DEBATTEN Vem vågar och vilka lyssnar? Under de senaste veckorna har det pågått en debatt om företagsledare ska

Läs mer

Företagens förtroende för politiken kring E22

Företagens förtroende för politiken kring E22 Handelskammarens rapport nr 1 2005 Företagens förtroende för politiken kring E22 En enkät bland sydsvenska företag Förord Inte sedan regeringen Bildt tvekade om Öresundsbron har en fråga väckt så starka

Läs mer

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken

Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga. Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken SAMMANFATTNING Litteraturhuset i Sandviken för barn och unga Seminarium 23 februari 2011 Språkstimulans genom estetiska uttrycksformer Plats: Folkets Hus, Sandviken Seminariedagen innehöll information

Läs mer

Citat under kommunfullmäktige från våra förtroendevalda moderater

Citat under kommunfullmäktige från våra förtroendevalda moderater Ett kommunfullmäktigeprotokoll från ett moderatperspektiv Kommunfullmäktige, Gävle kommun Sammanträdesdatum: 2015-07-08 Plats: Stadshuset, Spegelsalen Tid: Kl. 14:00 19.00 1. Utökat kommunalt engagemang

Läs mer

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap

Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Sök artiklar i databaser för Vård- och hälsovetenskap Bibliografiska databaser eller referensdatabaser ger hänvisningar (referenser) till artiklar och/eller rapporter och böcker. Ibland innehåller referensen

Läs mer