DANSSPORT. da Silva utmanar Syskonen har dansat rakt in i våra svenska vardagsrum. Tema Attityd. ...det ska vi fira! NR

Transkript

1 DANSSPORT I takt med tiden! Lösnummer 40 SEK NR Tema Attityd Din inställning är avgörande för din framgång...det ska vi fira! Danssport tar en titt bakåt da Silva utmanar Syskonen har dansat rakt in i våra svenska vardagsrum

2 INNEHÅLL 4 Da silva utmanar Syskonen Daniel och Carin da Silva har blivit du med hela svenska folket genom succéprogrammet Let s Dance på TV4. För Danssport berättar de om sina erfarenheter och om sina planer för framtiden. TEMA ATTITYD 6 Björn Liljander berättar om sina tankar kring mental träning, Ingemar Önnerås delar med sig av sina erfarenheter som tränare och du får chansen att testa om du verkligen passar ihop med din partner i vårt avslöjande test! 3 Boëthius krönika 10...det ska vi fira! 15 Direkt efter julskinkan Copenhagen Open 17 Årets domarseminarium 18 Smått & Gott Danssport är officiellt organ för Svenska Danssportförbundet och distribueras till samtliga licensierade dansare. Svenska Danssportförbundet Idrottshuset Farsta, Farsta Telefon: Ansvarig utgivare Lars-Göran Göransson Redaktör Joachim Boëthius Redaktion Ingemar Önnerås, Cecilia Meyer, Andreas Åhlin, Marianne Förars, Ted Heikura och Magnus Wiklund AD Frida Axiö-Gelfgren, Frida Sthlm Tryck och repro Edita Västra Aros AB Manus/artiklar sänds till Joachim Boëthius, danssport@hotmail.com Prenumeration Sätt in pengar på DSFs pg , ange namn. Pris/år 125 kr, pris/nr 40 kr Annonser Ted Heikura, tel På omslaget Daniel och Carin da Silva Foto: Petter Karlberg/TV4 Redaktionen för tidningen påpekar att åsikter och reportage ej behöver vara förbundets officiella. För insänt ej beställt material ansvaras ej. Artiklar och bilder sänds till kansliet. Märk kuvertet: Till redaktionen tidningen Danssport. OBS: Har ni något ni vill ha med i något av kommande nummer, kontakta redaktionen. Redaktionen lämnar även uppgift om artiklars längd. Artiklar ska alltid vara inskrivna på dator. På grund av utrymmesskäl kan det ibland vara nödvändigt för redaktionen att prioritera bland artiklarna, liksom redigera deras längd. Manusstopp 2006: Kontakta redaktionen. Vänligen respektera tiderna, då tidningens utgivning annars kan bli försenad.

3 BOËTHIUS KRÖNIKA Danssport idag Detta är min nittonde och sista krönika för tidningen Danssport. Det retar mig lite att det inte blev en tjugonde, det känns alltid bättre med jämna antal. Detta är också mitt sista nummer som redaktör, och mitt sista uppdrag som ordförande i VO Info/PR. Danssport idag har en ny fungerade hemsida, en ny tidning som ges ut regelbundet når fler än bara utövare och ger bred bild av en bred idrott. Dessutom lockar tidningen idag fler annonsörer än någonsin tidigare. Danssport idag har ett inarbetat och väl fungerade system med pressmeddelanden som når ut till alla medieinstanser. Danssport idag har ett litet men väl övervägt utbud av film, t-shirtar, nyckelband, vattenflaskor m.m. till försäljning. Danssport idag har reklambroschyrer och genomtänkta grafiska profiler som ligger färdiga att användas när styrelsen anser tiden vara mogen. Inget av detta fanns för fem år sedan. Jag tycker nog att jag har anledning att klappa mig själv lite på axeln och säga bra jobbat. Men sanningen är ju att jag varit långt ifrån ensam om att göra allt detta. Istället vill jag rikta ett uppriktigt och innerligt tack till alla er som stöttat och bidragit till arbetet med att göra danssport till en idrott i takt med tiden. Utan er hade inget av allt detta varit möjligt, det har varit en förmån att jobba med er! Ett särskilt tack går till alla er som motarbetat mig och sett till att jag bara fått hälften gjort. Utan er hade jag gett upp för länge sedan och inte varit så övertygad som jag är idag. Övertygad om att framtiden ligger hos de som vågar ifrågasätta, vågar misslyckas och vågar inse att själv inte alltid är bäste dräng. Mitt tack går också till er som sålt er för en billig penning, ni har öppnat mina ögon för den nakna sanningen. det är ni som håller i ratten och det är ni som bestämmer vart resan går. Danssport idag är på rätt väg och jag är övertygad att idrotten kommer att stanna där. Frågan är bara om den kommer att följa alla trafikregler under sin resa och köra säkert efter alla andra. Eller? Är det tänkbart att köra om och kanske bryta mot hastighetsbegränsningen? Är det tänkbart att ignorera en förbundsskylt, förlåt förbudsskylt skall det vara, för att spara resväg? Frågorna är många, svaren få och jag vill vända mig till er som håller på att ta körkort i förbundsarbete, kanske framförallt till ungdomarna i Svenska Danssportförbundet, och säga You re in for a bumpy ride. Men det är ni som håller i ratten och det är ni som bestämmer vart resan går. Minns att: det är genom reflektion vi når förnyelsen och genom ironin vi vinner insikten. Väl mött på och vid sidan av dansgolvet. Joachim Boëthius, fullgala@hotmail.com 3

4 tv Daniel da Silva med Carolina Gynning, th Carin da Silva med Viktor Åkerblom Nilsson da Silva utmanar Daniel och Carin da Silva är bekanta ansikten för de flesta av Sveriges tiodansare. Numera är de bekanta ansikten för många andra också efter sin medverkan i succésåpan Let s dance Sveriges svar på det brittiska Strictly Come Dancing. Att ställa upp i TV programmet Let s Dance var inte ett svårt val för syskonparet da Silva. Det svåra var att inte från början veta vem man skulle få dansa med. Valet av partner är ju vanligtvis av oerhörd vikt, eftersom man skall tillbringa så mycket tid tillsammans med den personen, men i Let s dance är det mesta uppoch-ner-vända-världen. Programansvariga meddelade deltagarna från början att det skulle krävas tid från deltagarna för att få allt fungera. Fem veckor innan första programmet sändes började paren att träna med varandra och det uppskattades att det skulle krävas tio timmar per vecka av träning. Sanningen visade sig vara att det krävdes betydligt mer. På frågan om det var svårt att lära upp kändisarna ger Daniel en lång utläggning om olika förutsättningar. Han poängterar att för de som har scenvana eller jobbar med musik är det naturligtvis lättare än för någon som dagligdags inte är i närheten av de företelserna. Fake and you ll make it, säger Daniel och brister ut i ett gapskratt. Det handlar ju lite om att få något 4

5 att se bra ut på kort tid och vi vet ju alla att man inte lär sig dansa i en handvändning. Att påstå något annat vore ju en skymf mot svenska dansare, så därför blir inslagen av show och fake betydande. Syskonsämja Carin, som till vardags går på ballettskolan i Göteborg, ser fördelarna med att vara bevandrad i fler danssorter än just den som står på schemat. Det ger, säger hon, fler förklaringsmöjligheter och fler uppslag inför programmet och det har varit värdefullt. När det gäller att tävla mot sin bror/syster fnyser båda till när jag ställer frågan och jag får känslan att jag inte är den första som undrar. Det har vi gjort så många gånger förr, säger Daniel, men om man inte lyckas själv, finns det väl ingen man unnar det mer än sin syster. Eller hur? Carin nickar instämmande och berättar entusiastiskt om vilket stöd det varit att bolla idéer med sin bror. Känner ni att programmet har förändrat mycket för er som privatpersoner? Njaa, förändrat och förändrat. Klart man blir igenkänd och det känns ju jättekul, men viktigast är ändå att folk blivit mer medvetna om dans. Att de förstår skillnaden mellan standard och latin. Man behöver inte längre säga styrdans eller som i filmen Sista dansen för att folk skall förstå vad man pratar om, säger Daniel och Carin tar vid. Det som kanske förändrat en är väl allt man lärt sig och erfarenheterna man fått som person. Planer på mer dans Så när programmet är över vad väntar då? Mest spännande just nu är samarbetet med Göteborgs Danssportklubb, som vi skall arrangera en tävling tillsammans med den 30 april i Lisebergshallen i Göteborg. En lite annorlunda form av tävling, som vi hoppas att folk kommer att gilla. Något som är lite utöver det vanliga precis som Let s dance. En utmaning för deltagarna och underhållning för publiken da Silva Challenge. Text: Joachim Boëthius Foto: Petter Karlberg/TV4 En utmaning för dig som gillar dans! 30 april Lisebergshallen i Göteborg För mer info besök da Silva Challenge

6 TEMA ATTITYD Mental träning avgörande Aldrig förr har väl den mentala och psykologiska aspekten varit mer aktuell än nu. Med tanke på alla svenska framgångar som blev under OS i Turin där flera av vinnarna har förklarat sin framgång med exempelvis starkt psyke och jag var mentalt förberedd tyder på hur viktig den mentala biten är på elitnivå där marginalerna mellan fiasko och succé är hårfin. Inom elitidrotten har den mentala träningen och arbetet mellan idrottare och mental rådgivare ökat allt mer under de senare åren. I dagsläget arbetar en större del av alla elitidrottare med någon form av mental träning, vissa gör det medvetet medan andra gör det omedvetet. För en elitidrottare som vill nå topprestationer krävs en balans mellan Fysik/ Kost, Teknik/Taktik och Mental träning. Med tanke på att den fysiska träningen, kosten, tekniken och taktiken nästan ser likadan ut hos de flesta elitidrottarna är det den sista länken som ofta blir avgörande, den psykologiska biten. Idrottarens mentala förmåga och kunskaper blir därför den avgörande länken ur ett helhetsperspektiv. Det finns en mängd myter om mental träning som bör förkastas innan man går vidare i diskussionerna. Att mental träning enbart handlar om avslappning bör direkt Björn Liljander förkastas, mental träning handlar om så mycket mer. Områden som visualisering, koncentration, stresshantering/anspänning, självförtroende, inre-samtal, motivation, målsättningsarbete, kommunikation/feedback, gruppdynamik är exempel på områden som mental träning handlar om. Avslappningsövningar används ofta som ett komplement till delar av ovannämnda områden. En annan myt om mental träning är att det handlar om snabba lösningar vilket också är falskt, mental träning handlar om ett långsiktigt och kontinuerligt arbete som på sikt ökar idrottarens förmåga. Ytterligare en myt som är vanlig bland folk är att mental träning enbart används när problem har uppstått eller när resultaten uteblir. Detta är också helt fel, mental träning bör användas redan innan problem har uppstått i syfte i att förbereda och undvika olika problem eller uteblivna resultat. Mental 6

7 TEMA ATTITYD Uddevalla, kör ett mindre fys pass på sitt rum varje dag. Under en paus i träningen sade jag till honom att jag tror du kommer att gå långt i livet Felix. Så klart, svarade han med ett leende och en bestämd underton. Hans svar var perfekt, i realtion till min åsikt, eftersom jag fick det bekräftat. Han hade viljan, drivkrafträning handlar för de flesta elitidrottare om att prestera ännu bättre och nå topprestationer. Inom danssporten Som tidigare nämnt är mental träning av yttersta vikt på elitnivå och så även inom danssporten. Ett väl utvecklat målsättningsarbete, hög motivation under hela säsongen, ett optimalt självförtroende inför viktiga tävlingar, att kunna sänka sin anspänning precis innan man går ut på dansgolvet, en god kommunikation och förståelse för sin danspartner är några få exempel på hur relevant den mentala träningen är för dansare. För alla motionsdansare runt om i landet som enbart dansar för nöjets skull kan även de ha stor användning av mental träning. Även här kan olika mentala aspekter utspela sig trots att allt kretsar kring motion, exempelvis kan stresshantering vara till god hjälp då hög anspänning kan infinna sig i många olika typer av situationer. Flera danslärare använder sig gärna av modellinlärning som pedagogiskt hjälpmedel, d.v.s. när ett par får gå upp och visa inför resterande i gruppen hur något ska utföras. Jag vet att detta är ett moment som skapar oro och rädsla för många motionsdansare, således är mental träning även av betydelse för denna målgrupp. Genom mental träning kan svensk danssport utvecklas både på nationell och internationell nivå, det handlar bara om träning Text: Björn Liljander, mental rådgivare Rollen som idrottsman Anser jag mig själv som en idrottsman? Finns det olika sorters idrottsmän? Och vad är det för kvalifikationerna för dessa? Korpidrottare, motionsidrottare och elitidrottare är de former av idrottare som slår mig först. Likheterna mellan dessa olika idrottsmän skulle jag vilja belysa och på så sett identifiera som rollen som idrottsman. För mig som tränare anser jag att en idrottare är en individ under konstant fysiskt och psykiskt utveckling, inom ramen för en definierad idrottsform. Likheterna mellan de ovanstående idrottare är deras vilja att bli bättre än vad de är för tillfället. Bättre kondition, snabbare tider, högre uthållighet mm. Det är en kombination av denna vilja till förbättring, och kompetenta handledare som tillsammans genererar en utveckling av individen, vilket leder till en klassificering av idrottsmannen. Om jag har viljan att vinna ett VM guld hamnar jag mer åt en elitidrottare än om jag skulle vilja förbättra min grundkondition. För ett par veckor sedan fick jag reda på att en kille jag undervisar i 7

8 TEMA ATTITYD Hyllar viljan att lyckas Vad jag menar kort och gott är att vi inte hyllar dem för deras prestationer utan egentligen deras vilja att lyckas, och hur de har odlat denna vilja så att de når framgång. Säkerligen föder dessa framgångar en viss avundsjuka hos människor. En avundsjuka, som jag som tränare ser, grundar sig i individens egen insikt av att den inte har lyckats odla sin vilja att lyckas. Vi hyllar deras inställning till sin roll som idrottare. För att om man konstant blir bättre, kommer man till slut bli bäst och då även erhålla den ena första platsen efter den andra. ten som nu bara skall tas hand om och odlas, så att fröet bär frukt. Efter ett dunder OS i Turin, kan vi se hur vår blå-gula nation samlas och hyllar våra idrottshjältar. Hur kan Trekronor, Anja Pärsson och Kajsa Bergqvist få oss till att släppa det vi gör för stunden, för att se på TV? (Jag vet, att Kajsa Bergqvist inte har tävlat i Turin, men vill belysa att även andra sporter skapar detta intresse för andras prestationer.) Varför hyllar hela nationen dem? Med risk för att få förklara mig ytterligare vill jag här göra ett personligt yttrande som jag vill att ni tar till er och funderar på, innan ni skapar er en åsikt. Det är inte säkert att det helt är mina värderingar, men jag vill väcka en tankeprocess inom dig. Varför vi hyllar dessa idrottsmän är för att de bär på en vilja att lyckas, som vi skulle vilja ha haft! En kämpar glöd, uthållighet, träningsvilja och en satsning på sin dröm, som vi inte har bejakat i samma utsträckning som de! Vilken är din inställning? Om vi nu kan konstatera att avundsjuka är något vi alla kan känna, borde ju även denna vilja finnas i oss alla. Viljan att bli bättre, att vinna SM, starta ett eget företag, förverkliga min dröm, utveckla mig inom arbetet, bli bättre förälder, tränare, student och människa. Hur är din inställning som idrottsman? Hur utvecklad är din vilja? Att utveckla denna vilja, är den största och viktigaste utmaningen för mig som tränare. Att få dem till att förstå att framgång inte är ett mål i sig själv, utan ett resultat av en välutvecklad vilja och hårt slit både fysiskt och psykiskt. För om man konstant blir bättre, kommer man till slut bli bäst och då även erhålla den ena första platsen efter den andra. Ett par som jag tränar måste jag här ge en eloge och samtidigt få er läsare att förstå vad jag menar. Richard Magnusson och Emma Danielsson från VKB i Tanumshede, är två individer som vill köra minst en runda till, på träningen, när de andra paren har slutat köra för länge sedan. Och med lite tid ger detta investerade slit utdelning av vinster, i Richard o Emmas fall vann de guld i sex discipliner i Sävsjö. Så istället för att vara avundsjuk. Satsa på att utveckla din vilja och drivkraft. Hur långt kommer du att gå? Text: Ingemar Önnerås 8

9 TEMA ATTITYD Test! Passar du och din partner ihop? Min danspartner är: A. Min bästa vän B. En av alla andra på dansklubben C. Min värsta fiende När vi tränar så: A. Diskuterar vi oss fram till olika lösningar B. Dansar vi i två timmar utan att prata med varandra C. Skriker och bråkar vi oavbrutet med varandra Jag eller min partner gråter på träningen: A. Aldrig B. Ibland C. Ofta/alltid På tävling: A. Fokuserar vi på att vara bättre än de andra paren B. Fokuserar jag på att göra ett bra jobb C. Fokuserar jag på att vara bättre än min partner Här har du svaret! Har du svarat flest A så har du troligtvis en god och stimulerande relation till din partner, men fortsätt läs, det finns alltid något att lära! Har du svarat flest B så behöver du nog arbeta en del på att lära känna din partner och försöka skapa lagkänsla. Har du svarat flest C så ligger du och din partner illa till. Ni verkar inte samarbeta, ensam är inte stark och att gräla är oftast inte konstruktivt. Att skapa en god relation till en annan människa är inte alltid en dans på rosor, men nog så viktigt för framgång. Särskilt viktigt när laget bara består av två personer, man har inte så många kamrater att välja på. Hur gör man då för att lyckas? Jag tror att nyckeln till en framgångsrik relation till sin danspartner börjar med respekt för varandra, och även innehåller en hel del humor och delad glädje. När allvaret tar över och man fokuserar mer på att vinna än att bli en bättre dansare och ett bättre danspar så är det lätt att falla in i ett mönster där elaka ord och sura miner är mer vanligt än skratt. Under min tid på redaktionen för Danssport har jag märkt att mönstret bland de mest framgångsrika paren är just detta, att vilja utvecklas som dansare snarare än att fokusera på resultat. De har även nämnt faktorer som att ha roligt och även att prova på många olika danser. Varje par har troligtvis sitt eget sätt för att trivas tillsammans, ta reda på hur ni bäst gör för att klara det, det är lättare än ni tror. Text: Cecilia Meyer

10 det skall vi fira! Tiden går fort det kan vi väl alla vittna om men att det redan gått fyra år sedan tidningen Danssport fick ett nytt namn och ett nytt utseende verkar på gränsen till osannolikt. För många har tidningen alltid sett ut så här, men vi som jobbar med den vet alltför väl att det inte är sant. Idag når tidningen Danssport inte bara aktiva och deras familjer. Den når också en mängd mediala institutioner och bidrar till att skapa en bred bild av en bred idrott. Vi på redaktionen är övertygade om att Danssports mission inte enbart är att predika för de redan troende. Vi tror att tidningen i lika stor utsträckning är ett medel att nå alla andra. Alla dom som vi också vill ska utöva lagidrotten med den minsta lagen. Det har varit fyra framgångsrika, fantastiska år för oss som jobbar med tidningen. Fyllda av upplevelser och erfarenheter som gjort tidningen till vad den är idag Sveriges främsta organ för tävlingsdansare. Låt oss ta en promenad längs minnenas allé Joachim Boëthius Cecilia Meyer Ted Heikura Ingemar Önnerås Marianne Förars Andeas Åhlin Magnus Wiklund Det är utsidan som räknas Åtminstone när det gäller att locka läsare att öppna en tidning! Var med och rösta fram den snyggaste omslagsbilden bland Danssports utgåvor de senaste fyra åren. Vi drar fem vinnare bland er som röstar på den segrande framsidan. Leta reda på det omslag på motstående sida som du vill rösta på. Mejla sedan det nummer samt år som är angett under bilden till kansli@danssport.se och vinn t-shirt, nyckelband och vattenflaska med Danssports fräcka logga! 10

11 Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr Nr

12 Eftersom Joachim Boëthius i detta nummer skriver sin sista krönika för Danssport vill redaktionen passa på att reda ut några av de omtvistade formuleringar som sett dagens ljus under de gångna arton krönikorna. Men låt oss börja med att definiera vad en krönika egentligen är. Ordet krönika kommer från det grekiska ordet chronika, tid, etymologiskt besläktat med kronologi. En krönika är en litterär genre, där ett faktiskt händelseförlopp refereras och kommenteras kronologiskt, skrivet antingen på vers (till exempel knittel) eller prosa. Krönikor är alltjämt en levande genre, främst inom journalistiken: mer fullständiga eller översiktliga rapporter med kommentarer om aktuella händelser (till exempel om sport och politik) kallas krönikor. Krönikan Hallå där din gamle buggare Danssport nr Det kan tyckas att jag driver mina resonemang in absurdum, men är det inte i dansen som i livet i allmänhet? Om vi kunde släppa taget om tron på vår egen betydelse och förmåga, och istället greppa självdistansen skulle vi alla ta ett steg närmare varandra. För ingen kan väl på fullaste allvar tro att vi inget har att lär av varandra? Allt jag säger är: Hallå där din gamle buggare, sådana tävlingar vill vi också ha! Boëthius komm; Jag må vara tiodansare, men det är inget att hymla med. BRR engagemang är mer äkta såväl på som vid sidan av golvet! Om det fanns någon som ens anade ironi i den texten så får ni tänka om. Publikvänlig men okänd Danssport nr Danssport måste sluta mäta sin närvaro i media! Det handlar inte om antalet minuter i TV eller antalet spaltcentimetrar i nationella tidningar i slutändan. Det handlar om att odla ett koncept, bygga relationer och etablera en medvetenhet såväl inom som utom förbundet. Boëthius komm; Denna formulering blev vilt debatterat på nätet. Personligen undrar jag fortfarande varför. Det är väl solklart att vi inte kan låta kortsiktiga framgångar styra verksamheten. Det intressanta är vad vi uppnår på lång sikt och hur pass bestående detta är. Joachim Boëthius har genom åren oblygt delat med sig av sin syn på dansvärlden. Skomakare bliv vid din läst Danssport nr Låt mig berätta en hemlighet. Det finns bara en person som kan göra dig till stjärna på dansgolvet och det är inte tränare, föräldrar, vänner eller andra försåsigpåare. Det är utövaren själv. Han, eller hon, måste själva generar kraften, inspirationen, viljan och övertygelsen som skall ge framgång. Vi andra är blott medel på vägen, och den dag vi tror oss vara förmer än det kommer vi att hämma utvecklingen mer än att hjälpa den framåt. Boëthius komm; Texten hämtade sin inspiration från de situationer som författaren snubblat och fortfarande snubblar över, där vissa tränare tror sig besitta gudomliga krafter och vissa föräldrar inte vill inse att det är deras barn som dansar och inte de själva. Den nakna sanningen Danssport nr Tala till bönder på bönders vis och till de lärde på latin sa en gång Fredrik den Store och skall man följa denna devis är barnspråk det bäst 12

13 lämpade för förbundets pampar. Det skall lockas och pockas, intrigeras och ljugas, ja helt enkelt skall allting göras så mycket svårare än vad det egentligen är. Så svårt att de frivilliga krafterna i slutänden inte alls är frivilligt kvar. Men vad hände med sanningen, vad hände med vilja till förändring? Men är du inte beredd att lyssna, beredd att kompromissa betackar jag mig för din insats. Såna personer har vi redan alldeles för gott om det är den nakna sanningen. Boëthius komm; Oj,oj,oj vad denna rörde om i grytan. Egentligen knyter denna krönikan an till den föregående fast den går hårdare fram. Finns inget att tillägga som jag ser det, utom möjligtvis att en text alltid kan tolkas på hundra olika sätt, men att ibland sätter skygglapparna gränser för det som är uppenbart. Vårt eget lilla Knutby Danssport nr Här finns intriger, romans, maktkamp, musik, glamour, rik, fattig, gammal, ung, män, kvinnor samt naturligtvis en hel del clowner. Jag är fullt övertygad om att vi med lätthet skulle kunna dra ganska höga tittarsiffror om vi valde att televisera vår verklighet. Jag menar kan man titta på Big Brother, så kan man titta på vad som helst Boëthius komm; Nu behöver vi som väl är inte titta på vad som helst eftersom vi har Let s dance. Jag avstår från att kommentera hur rätt jag hade blygsam som jag är. Vad man skulle kunna resonera kring är om det är det bästa sättet att porträttera en idrott, men det låter jag vara osagt. Bra att banta Danssport nr Danssport är som julbordet. Här finns mängder av läckerheter och något för alla smaker. Danssport är som en fet hamburgare, den hemskaste skräckfilmen, den fräckaste haute couture visningen och det är därför jag älskar den. Danssport ger mig en känsla av välbehag och jag tror inte jag är ensam om det. Boëthius komm; Ja, det är väl så innerst inne och det är väl just därför man aldrig riktigt kan släppa taget. Danssport GER en känsla av välbehag. Nu finns även nyckelband, vattenflaskor och svettband i samma fräcka design! KÖP DANSSPORTS NYA SNYGGA T-SHIRT Den finns i två utföranden: vit med rött tryck och röd med vitt tryck, båda med texten Danssport i takt med tiden Endast 99 kr plus porto! Ring kansliet för att beställa eller mejla på kansli@danssport.se! 13

14 Reportage vi minns Texterna har varit många, men vissa har fastnat bättre än andra. Redaktionen har botaniserat i gammalt material och plockat en del av gobitarna. Denna gång har vi emellertid tagit med de vanligtvis censurerade kommentarerna från redaktionen. David Dalmo För många idag mest känd som en av frontfigurerna i dansgruppen Bounce. Men David har även han ett förflutet inom tävlingsdansen. Danssport tog pulsen på den före detta världsmästaren och svenska mästaren, och det skulle visa sig att David är en man med stark övertygelse och klara åsikter. Många bekanta namn här, säger han. Micael Brobeck är med fortfarande ser jag. Han är väl ändå dansens egen Bert Karlsson, ständigt omstridd, aldrig rädd för att sticka ut hakan. Att utmana är bra för utvecklingen, avslutar han med ett leende. Red komm: Om ändå fler hade Davids klarsynhet och distans! Hans vilja att utmana är fräsch och inspirerande och säkerligen skrämmande för många. Annebritt Neman Kihlgren En doldis bland makthavarna inom danssport för de flesta, men i Danssport nr talade hon ut om sitt internationella engagemang. Att dessutom ha mätbara mål och att alla är medvetna om dessa mål och strävar mot dom tillsammans tycker hon är oerhört viktigt för att danssporten ska fortsätta att utvecklas. Om vi inte är enade internt är det svårt att påverka externt. Red komm: Hon må vara en doldis, men när hon talar så gör hon det med besked. Det är inte utan att man önskar att det var här hemma hon var aktiv istället. Äntligen någon som kunde förklara för förbundsstyrelsen om verkligheten. David & Malin Watson Numera riksbekanta efter sin medverkan i Let s dance, men på Danssports omslag hittade vi dom redan i nummer Danssuccén Burn the floor har tagit David och Malin runt jorden och de berättade med sedvanlig entusiasm om sina upplevelser. Om man följer sitt hjärta och sin passion i livet så kommer förhoppningsvis framgången, efter mycket hårt arbete förstås Red komm: Vilka eldsjälar! Tänk om vi kunde klona folk med deras attityd, hur bra skulle inte svensk dans vara då? Göran Nordin En giganternas gigant inom latinamerikansk dans. Färgstark, omstridd, framgångsrik och älskad gör han entré på tävlingar världen över. När Danssport tog pulsen på honom i nr uppenbarade sig en berättare utan dess like och det fanns ingen hejd på sakerna han upplevt. En annan komisk incident inbegriper en känd svensk tävlingsarrangör, som dagen efter vunnen tävling stod och skrek i familjen Nordins trädgård och krävde tillbaka vandringspokalen. Göran vägrade givetvis. Jag trodde han skulle slå in dörren, skrattar Göran. Red komm: Vi avstår från att kommentera vem arrangören var, men vi kan väl inte påstå att vi är förvånade. Larsa Wilhelmsson Folkkär underhållare med en bakgrund inom tävlingsdansen som format mycket av det han gör idag. Hans alias Babsan, en numer rikskänd figur, utgjorde Danssports mest omstridda framsida hittills I Danssport nr tog vi pulsen på honom. En del konservativa tiodansare reagerade starkt mot Babsans uppträdande på tävlingar och menade att det gav en felaktig bild av idrotten. Larsa erinrar sig en liknande incident när Babsan spelade tennis med Stefan Edberg i samband med att Sverige vann Davis Cup, även här fanns en del invändningar som Larsa fann svårt att se som motiverade: Men så är det väl nästan alltid menar han, de flesta idrotter skapar slutna världar och när man befinner sig mitt i upplever man det inte alls på samma sätt som de utanför gör. Ta dansen tex. Jag kan förstå att folk som aldrig varit på en danstävling kan bli chockade. Det är ju som Alice i Underlandet, allt som saknas är rosa kaniner som skuttar förbi. Jag är totalskadad av dansen. Den har förstört mitt liv och det är jag tacksam för. Red komm: Under allt det rosa håret döljer sig en skarp hjärna. Man kan inte annat än älska hans ironiserande verklighetsskildringar. Fler sådana sanningar tack!

15 TIODANS Direkt efter julskinka kalkon, christmas pudding och la buche (franskt julbröd) vet alla internationellt aktiva tävlingsdansare att det är dags att förbereda sig för The United Kingdom Championships. UK är ju en av de stora grandslamtävlingarna i England och synonymt med högkvalitativ dans, och årets tävling var inget undantag. Hundratals dansare från ett femtiotal nationer i varje klass (professionell, amatör och rising star) utgjorde startfältet. Tyvärr var deltagandet från Sverige mycket lågt inte bara från de aktiva sida utan även från svenska domare och tränare. Maskrospar Som tränare slås man av den enorma utvecklingen av tävlingsdans i Kina och den kvalitet de kinesiska paren presenterar. Jag tror att Kina kommer att dominera och influera internationell dans inom en snar framtid. Som tränare ställer man sig frågan, hur kan de kinesiska paren ha uppnått denna kompetensnivå och utvecklat komplex psykomotorik när INTE vetskapen, kunskapen och kompetensen finns i landet mer än på video? Jag tror att svaret ligger i viljan hos dansarna, viljan att skapa ett nytt liv. Maskrospar som kommer att påverka hela den internationella danskulturen. Trender vid UK Personligen tycker jag inte om ordet trend när man talar om dans, för högkvalitativ dans har ingen trend för den bygger på solida principer. Men ändå kunde 2006 års UK presentera en viss riktning för internationell tävlingsnivå. Dansen är mer dynamisk Dansarna har bättre tränade kroppar (såväl psykomotoriskt så som fysiskt) Fake, tricks, och eyecatching dans försvinner efter första rundan En djupare förståelse bland dansarna Individualism snarare än konformism Foto: Hans-Erik Nygren Jag väntar med stor spänning inför nästa stora engelska grandslam, nämligen The British Open i maj. Då flera nya konstellationer av internationella tävlingspar kommer att göra debut och bana väg för nya inriktningar inom dansen. Text: Per J. Palmgren 15

16 TIODANS Copenhagen Open har genom åren hunnit bli en institution inom tiodans i Skandinavien. Även om våra danska arrangörsbröder lider av samma överetablering av IDSF-tävlingar som vi gör i Sverige är det fortfarande nordens största. tv Calle Sterner och Malin Gustavsson, ovan tv Alfred Palmgren Barrestig och Caroline Eek, ovan th Copenhagen Open vinnarna av IDSF latin Peter Stockebro och Kristina Juel, th Lorentz Reige och Victoria Briding. Copenhagen Open I Danmark har man på ett smart sätt dolt problemet genom att införa fler klasser. Under årets upplaga arrangerades både kombinationsklasser i standard och latin samt fler åldersklasser som gav deltagarna möjlighet att tävla flera gånger under helgen. Den svenska delegationen hörde till de medelstora och vi gjorde bra ifrån oss, utan att 2006 års resultat kommer gå till historien som det bästa. Eftersom våra två främsta latinpar slutat eller var förhindrade att tävla stod vårt hopp till standardavdelningen och våra svenska mästare Gustaf Lundin Valentina Oseledko. Paret uppfyllde förväntningarna och placerade sig på en 4:e plats. Att kvalitetsklyftan inom svensk standarddans är stor just nu blir uppenbart när man konstaterar att nästa svensk kom på 35:e plats. En stark insats på seniorsidan stod Bo Nyström och Monika Högmark för som placerade sig i final. Text och foto: Ted Heikura För resultat se sid

17 BRR Årets domarseminarium Micael Brobeck har varit domare i buggoch rock n roll danser sedan början av 70- talet. Han har varit på alla domarseminarier genom åren utom ett. Svensk Danssport har pratat med Micael om puls och sväng, evolution och trender efter årets seminarium i Linköping. Hur var årets domarseminarium, anser du? Det bästa seminarium som varit hittills. Att examinatorsgruppen ska vara de som styr domarseminariets innehåll känns för mig helt självklart. Att de vet att det är så ger dem också möjlighet att under hela året förbereda sig på vad som behövs på nästa seminarium. På årets domarseminarium kändes examinatorsgruppen väl förberedd och allt vi gick igenom kändes genomtänkt och väl motiverat. Särskilt akrogenomgångarna kändes välbehövliga då vi dömer för lite akrobatik. Vilka trender ser du inom bugg- och rock n rolldanserna? Den enda trend som jag ser, som domare, är att dansarna blir duktigare och duktigare. Det resulterar också i att dansarna testar gränser, mer nu än någonsin, och att det därför krävs mer och mer av domarna att hålla varje dans inom sin karaktär. Som dansare vill man gärna plocka med allt man kan i sitt dansande även om det kommer från en annan dans. Som domare är jobbet att se till att karaktären inte spårar ur, men att ändå tillåta en viss evolution. Evolution kan du utveckla dina tankar om det? Man ska tillåta en evolution och med det menar jag en gradvis förändring som man inte ser från ett år till ett annat, men som syns över längre tid. Att vara bakåtsträvare är inte domarnas uppgift. Tyvärr möter man, både bland dansare och domare, ibland individer som inte är beredda att acceptera förändring. Inom domarkåren sker dock, bland annat genom de årliga domarseminarierna, en fortbildning som gradvis förbättrar och förändrar domarnas syn på den dans som de ska bedöma. Vad anser du om dansarnas kvalitet på puls, sväng och dansanthet i bugg- och rock n rolldanserna? Sväng är det begrepp som vi använder om puls utförd på ett rytmiskt behagligt sätt. Så man kanske inte ska prata om puls/sväng som om det vore två olika saker. Utan att det svänger om pulsen när den utförs rytmiskt behagligt. Ett annat missförstånd om puls är att den måste göras som en studs. Man kan visa sin puls på vilket sätt som helst, och som domare tycker jag inte att det ena sättet är bättre än ett annat. Då pulsen är en klart dominerande del av musiken måste den dock utföras på ett sånt sätt att den framgår på ett övertygande sätt. Om du blickar framåt på resten av 2006 hur kommer det att se ut på tävlingarna? Jag tror att dansarna blir mer och mer medvetna om att uppskattningen av deras dans baseras på, i första hand, hur behagligt man kan utföra sin grundteknik. Detta oavsett om du vill imponera på en danspartner, nuvarande eller tilltänkt, eller du skall bli bedömd på ett tävlingsgolv. Så jag tror att vi kommer att få se fler och fler som har ett bättre och bättre sväng i sin dans och att fler par kommer att vara med och strida om finalplatserna i framtiden. Hur ser du som domare på snacket om de nya reglerna i Boogie Woogie? Det finns inga nya regler i BW. Samma regler har gällt sen reglerna skrevs för många år sen och de reglerna säger klart och tydligt att akrobatik ej är tillåtet. Att dansarna det senaste året börjat testa gränserna och att en del domare inte riktigt varit på sin vakt uppmärksammades på årets domarseminarium. Det påpekades att det är de gamla reglerna som fortfarande gäller. På Svensk danssport Domarförenings hemsida, finns samma texter som ska vägleda domarna i denna fråga, för den som vill veta mer, säger Micael Brobeck. Text: Magnus Wiklund 17

18 SMÅTT & GOTT Sökes videoinspelningar I slutet av 80-talet och i början på 1990 talet dansade jag Latin i Vuxna A för Danclub 707 med två olika partner Maria Karlström och Marie Brodin. Jag söker nu videoinspelningar från tävlingar där jag deltog. Jag gjorde min sista tävling i Göteborg i maj Kontakta mig på henrik.carlbark@srgonline. se eller mob Henrik Carlbark Foto: Sofia Johansson Hittelön erhålles! Hans-Emil och Linn Gustafsson visar hur rock n roll ska se ut. Foto: Hans-Erik Nygren Stipendier från Campus Haninge till danssport! Campus Haninge delade ut stipendier till idrottare och danssport lyckades lägga vantarna på tre av dessa. De lyckliga stipendiaterna var Frida Borg, som fick stipendium för att vidareutveckla sin idrott samt Rolf Lindberg och Helena Fransson för sina insatser under landslagstiden och sin tid på Campus Haninge. Stipendierna delades ut under högtidliga former på kommunalfullmäktiges årsmöte i Haninge och efter utdelningen bjöd kommunen på middag. Yvonne Lindberg Ansökan till Campus Haninge skall vara inne senast den 15 april! 18

19 UK Open 2006 Amatör latin 1. Peter Stokkebroe & Kristina Juel, Danmark 2. Eugene Katsevman & Maria Manusova, USA 3. Evgeni Smagin & Rachel Heron, England Semifinal: Rachid Malki & Anna Suprun, Sverige Rising Star Amatör Standard 1. Chao Yang & Yiling Tan, Kina 2. Marek Kosaty & Paulina Glazik, Polen 3. Isaia Berardi & Cinzia Birarelli, Italien Semifinal: Gustaf Lundin & Valentina Oseledko, Sverige The people who do not dance are the dead. Jerry Rose of Dance Caravan Rättelse I artikeln Året som gått... i nr av Danssport presenterades svenska juniormästarna i dubbelbugg. Tyvärr smög det sig in ett tryckfel när det gäller namnen på de svenska juniormästarna. Redaktionen beklagar detta. Rätt guldtrio skall vara Simon Lundmark Stina Negga och Anette Sandström. Ingemar Önnerås får dig att utvecklas som dansare. Bra pris på heldagar och helger. Kontakta mig på: ingemar@evrec.se Copenhagen Open, se sid februari 2006 Amatör Latin 1. Peter Stokkebroe & Kristina Juel, Danmark 2. Martino Zanibellato & Michelle Abildtrup, Danmark 3. Neil Jones & Nataliya Kravets, England 28. Alexander Svanberg & Jeanette Carlsson, Sverige 39. Yvo Eussen & Elisabeth Novotny, Sverige 41. Calle Sterner & Malin Gustavsson, Sverige 43. Magnus Nielsen & Karin Sjöberg, Sverige 44. James Johansson & Josefin Carlsson, Sverige 48. Ervin Serbec & Judith Adler, Sverige Amatör Standard 1. Emanuel Valeri & Tania Kehlet, Danmark 2. Denis Kutepov & Anna Oxengoit, Ryssland 3. Masayuki Ishihara & Megumi Saitoh, Japan 4. Gustaf Lundin & Valentina Oseledko, Sverige Yvo Eussen & Elisabeth Novotny, Sverige Henrik Frisk & Sofie Pemer, Sverige 44. Martin Nivmark-Bengtsson & Frida Frost, Sverige 47. Magnus Nielsen & Karin Sjöberg, Sverige 49. Thomas Brink & Dorthe Albrechsen, Sverige Ervin Serbec & Judith Adler, Sverige Under 21 Standard 1. Jörgen Kapp & Aleksandra Zeregelja, Estland 2. Andrey Sirbu & Olga Muravskaya, Ryssland 3. Pavel Denissenko & Natalja Rozova 11. Lorentz Reige & Viktoria Briding, Sverige 33. Karl Rasmussen & Marielle Lazar, Sverige 35. Jonas Westling & Mikaela Sjöberg, Sverige Under 21 latin 1. Joonas Piippola & Katri Mäkinen, Finland 2. Alexander Mordvintsev & Yulia Kuznetsova, Ryssland 3. Anton Popichenko & Alexandra Bogdanova, Ryssland Alexander Svanberg & Jeanette Carlsson, Sverige 19. Alfred Palmgren-Barrestig & Caroline Ek, Sverige 28. Calle Sterner & Malin Gustavsson, Sverige 30. Jonas Westling & Mikaela Sjöberg, Sverige 33. Martin Nivmark-Bengtsson & Frida Frost, Sverige 36. Henrik Frisk & Sofie Pemer, Sverige Senior Standard 8. Bo Nyström & Monica Högmark, Sverige 11. Ctefan Brochmann & Marianne Eklund, Sverige 15. Jan Wejneman & Elisabeth Wesley-Wejneman, Sverige

20 B PORTO SVERIGE BETALT TORGET KLÄDER/SKOR ChaLaRose Dance & Practicewear Designar & syr upp tränings- & tävlingskläder i tiodans & disco Örebro tel : Göteborg tel: Dansshoppen.com Sneakers, bugg, tango, latin, standard, boogie woogie skor. Även träningskläder för dans och aerobic, hip-hop byxor m.m. Tel Mob Dansskor och tillbehör TRÄNARE Adamson, Göran Rock n roll-tränare med svensk/internationell utbildning. Nybörjare-elit, alla åldersklasser. Tfn: adamson@brevet.nu Andersson, Jenny Danstränare BRR Specialitet rock n roll, dubbelbugg Examinerad friskvårdskonsulent Tfn: Mail: xjennyax@hotmail.com Boëthius, Joachim Standard & latin Mob: fullgala@hotmail.com Göransson, Linda Tränare Lindy Hop Tfn: Mob: linda_lindygirl@hotmail.com Haglund, Lennart Lett branschen i 25 år. Internationell domare. Danspedagog & tränare. Tfn: Mob: Heikura, Ted och Sinclair Heikura, Charlotte Tränare & domare. Standard & latin. Tfn: Holm, Håkan Tränare standard. Tfn: Mob: hakan.holm@swipnet.se Hämberg, Sven och Diana Tränare & inspiratörer. BRR & tiodans. SM-finalist i båda disc. Tfn: Jälefors, Tommy Specialist målinriktad träning. Bugg, salsa, lat. m.m. Tfn: Mob: Lázár, Cecilia Lic. IDTA (H.COMM) Standard & latin. Tränare & int. domare. Tfn: Mob: Liljander, Björn Mental rådgivare Välkommen att ta kontakt! Tfn: Mob: bjornliljander@hotmail.com Lindberg, Rolf & Fransson, Helena Svenska Mästare Standard Show, uppvisning, undervisning rolfhelena@hotmail.com Rolf: Helena: Nordin, Göran och Nicola Teacher, choreographer, coach, champinship adj. Ballroom & latin. Tfn: Noregran, Sven Exam. tränare. Bugg, lindy, rock`n roll, BW, dubbelbugg. Standard & latin basic. Tfn: Mob: sven.noregran@swipnet.se Nyberg, Kristina Fd. världsmästarinna och flerfaldig svensk mästarinna. Tränare och inspiratör i BRR-danserna. Grupp och privatträning. Specialitet koreografier. Mob: kristina.nyberg@gmail.com Palmgren, Per J. Mob: per_j_palmgren@hotmail.com Pedersen, René Standard/Latin, BRR samt alla sociala danser. Spec: dansteknik. Tfn: Mob: rene.p@telia.com Pilgaard, Søren och Marie WD&DSC/IDSF Adjudicator. Also available for teaching & lecturing. Tfn: pilgaard-dans@mail.dk Sandström, Hans och Elisabeth Flerf. Sv. Mästare stand. Tränare tiodans. Int. domare. Mental tränare. Tfn: , hans.b.sandstrom@home.se da Silva, Daniel Latin & standard. Evenemang & dansevent. Mob: ds.event@ .com Törnblom, Björn och Myran Flerfaldiga svenska mästare. Exam. tränare i standard och latin. Tfn: Mob: bjorntornblom@hotmail.com Törnblom Björn och Helenson Diana Svenska mästare i standard. För undervisning och shower. Björn: Diana: Önnerås, Ingemar Dansdesigner Mob: ingemar@evrec.se Broström, Peter och Karlsson, Maria Flerfalld Sv Mäst. Prof repr std. Privat, lecture, coaching tiodans. Tfn: , Edvardsson, Roy MrRoy 10-dancecoach. Member IDTA (H.COMM). Idrottpsykologisk rådgivn. Mob: mrroy@telia.com Golomyssova, Irina Latin & standard. Showkoreograf. Mob: ackes_dansskola@hotmail.com Stockholm Tony Irving Gunnar Rohdin, Ingrid-Beate, Claus Wodstrup, Mia Öhrman, Lola Svensson, Johan Andersson, Taru Kivinen, Tobias Wallin, Karin Stjärnefyr, Kei Buhre, Tina Blomberg. Dance World Sundsvall Tony Irving Ingrid-Beate, Matz Bergström, Göran Nordström, Ann Lähdet Suzanne Lindahl. All our teachers are qualified in their respective discipline and we offer dance education to all levels. Contact: Stockholm , Sundsvall dance@danceworld.se