Radikal lag för traditionella familjer: en studie av arbetsgivarens syn på lagstiftningen om kvoterad föräldraledighet på Island

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Radikal lag för traditionella familjer: en studie av arbetsgivarens syn på lagstiftningen om kvoterad föräldraledighet på Island"

Transkript

1 Radikal lag för traditionella familjer: en studie av arbetsgivarens syn på lagstiftningen om kvoterad föräldraledighet på Island Bild:Magnus Bard Boel Holst 4-17 november 2007

2 1, Radikal lag för traditionella familjer: en studie av arbetsgivarnas syn på lagstiftningen om kvoterad föräldraledighet på Island 1 Inledning Eva Axelsson och jag tilldelades 9 oktober 2006 ett resestipendium ur Ruth Hammarströms Minnesfond för att studera den kvoterade föräldraförsäkringen på Island. Studieresan kom av personliga skäl först att äga rum 4 17 november 2007 och sedan Eva Axelsson avstått från att delta. Studiens syfte är att studera arbetsgivarnas attityd till den isländska föräldraledighetsreformen, vilket naturligtvis har varit svårt att särskilja från andra aspekter av frågan. Jag har dels på grund av tidsbrist och dels stipendiets omfattning, valt att inte göra någon vetenskaplig undersökning, utan en studie baserad på informella samtal och intervjuer med experter, fackliga organisationer och arbetsgivare inom företrädesvis manligt respektive kvinnligt dominerade arbetsplatser. Med dessa som underlag har jag gjort en subjektiv redovisning. Det visade sig att det var förenat med vissa svårigheter att få kontakt med företag på Island, trots att jag påbörjade arbetet med att finna rätt på arbetsgivare redan i augusti. Detta innebar att jag under tre dagar blev tvungen att arbeta med den frågan på plats i Reykjavik. En annan svårighet har varit att språket gjort det omöjligt att läsa originaldokument och översättningar av officiella handlingar har varit problematiskt att få fram. Dagsläge År 2000 beslöt Alltinget om en lag om Moderskaps/Faderskapsledighet och Föräldraledighet. Lagen har nummer 95/2000. Lagen drevs igenom under mycket kort tid och med förkortad remisstid. Beslutet togs med stor politisk enighet, ingen röstade mot och endast en ledamot från Självständighetpartiet lade ner sin röst. Lagen är en kombination av ledighetslag och ersättningslag, alltså dels en arbetsrättslig lag, dels en all försäkringslag och kan därför delvis förefalla något ologisk ur svensk synvinkel. Eftersom jag undersöker arbetsgivarnas syn på frågan kommer jag huvudsakligen att beröra de arbetsrättsliga aspekterna av lagen. Lagens syfte, som den utrycks i Avsnitt 1 artikel 2, är dels att tillförsäkra ett barn tillgång till både sin far och sin mor och dels att möjliggöra för både och att kombinera familjeliv och arbete.

3 2 Lagen gäller för såväl biologiska föräldrar, adoptiv-, som fosterföräldrar. Den ger vardera föräldern tre månaders föräldraledighet, vilken inte kan överföras till den andra föräldern. Därutöver har föräldrarna ytterligare tre månaders ledighet, som kan fördelas valfritt mellan dem. Dessutom har modern rätt till ytterligare en månad före barnets födelse om medicinska behov föreligger. Obligatorisk mammaledighet gäller härutöver under två veckor efter förlossningen. Till skillnad från i Sverige, där föräldraledighet för adoptivföräldrar räknas från den tidpunkt, då arbetstagaren fått barnet i sin vård, kan ledigheten för adoptivföräldrar på Island räknas från den dag föräldrarna avreser för att hämta barnet i annat land. Den anställde har rätt att ta föräldraledighet i en följd. Dock kan arbetstagaren, i samråd med sin arbetsgivare, dela upp ledigheten i ett antal perioder eller i förkortad arbetstid under en längre period. Även om en anställd tar ut enbart en del av sin föräldrapenning har han/hon ändå rätt till hel ledighet under den tid han/hon uppbär föräldrapenning Detta innebär att en förälder har rätt till sex månader med halv ersättning eller 12 månader med 50% ersättning om han/hon tar ut både den kvoterade och den valfria tiden. Om föräldern delar upp ledigheten i kortare perioder får ingen sådan period vara kortare än två veckor. Ledigheten är inte enbart till del kvoterad utan också helt individuell. Båda föräldrarna kan följaktligen vara lediga samtidigt, vilket har kommit att få stor betydelse för hur lagen utnyttjas och hur syftet med lagen har uppnåtts. Ledigheten kan tas ut tills barnet är 18 månader. Under den ovan nämnda ledigheten har arbetstagaren rätt till ersättning motsvarande 80% av inkomsten baserad på genomsnittsinkomsten de två senaste åren. Utöver ledighet med föräldrapenning har vardera föräldern rätt till 13 veckors ledighet utan föräldrapenning. Denna rättighet upphör, då barnet uppnår åtta års ålder. Denna ledighet är kvoterad och kan inte överföras mellan föräldrarna. Lagen infördes i tre steg från sex månader och förlängdes till nio med en månads förlängning av pappaledigheten 2001, en månad 2002 och en månad 2003, varefter den var helt utbyggd. Bakgrund Föräldraledighet sågs under mycket lång tid som ett skydd för mor och barn och för att motverka barnadödlighet och värna om moderns hälsa efter barnsbörd. Den vände sig i första hand till kvinnliga industriarbetare, som var ensamstående eller gifta med arbetsoförmögna. Ett skäl till ledighetslagar och uppsägningsförbud i samband med barns födelse hade också en koppling till arbetskraftsbehov och en syn att stöd till föräldrar gynnade befolkningstillväxten. Moderskapsförmåner i arbetslivet var alltså dels skyddslagstiftning och dels ett samhällsintresse. Mäns föräldraledighet är av en helt annan politisk karaktär. Skälet till pappaledighet är främst en följd av de jämställdhetssträvanden, som började under 60-talet och en därpå följande

4 3 förändrad syn på barn och föräldraskap. Mäns ansvar för barn och familj står i direkt relation till s situation på arbetsmarknaden och arbetslivet. Föräldraledighet i Norden Samtliga nordiska länder utom Island stiftade i början av 1900-talet lagar om korta ledigheter för i samband med barnafödande, vilka i första hand vände sig till anställda inom industrin. Under mellankrigstiden diskuterades att försvåra s yrkesarbetande, eftersom man då menade att detta bidrog till att minska barnafödandet och tog arbetstillfällen från nen. Någon lagstiftning på detta område kom dock aldrig till stånd och situationen förändrades radikalt i samband med andra världskrigets utbrott. Kvinnor sågs dock fortfarande som sekundär arbetskraft och fackföreningarna gjorde skillnad på villkoren för, som sågs som familjeförsörjare, och. Sverige förbjöd redan 1939 uppsägning av gravida och moderskapslediga och först med att införa betald mammaledighet var Island, som redan 1946 införde denna rättighet med viss grundersättning. Under 1960-talet skedde en radikal, nästan revolutionerande förändring på arbetsmarknaden, då antalet förvärvsarbetande flerdubblades. Inhemska ersatte invandrad arbetskraft. Jämställdhetstanken etablerades i samhället, daghem byggdes och familjen som ekonomisk enhet kom att bli alltmer ifrågasatt. I Sverige kom detta att markeras med särbeskattningsreformen På 1970-talet hade örelsens mål att och skulle ha samma rättigheter och möjligheter, samma skyldigheter och samma ansvar successivt slagit rot och fädernas roll, som föräldrar på samma villkor som mödrarnas, vunnit gehör i samhället kom i Sverige också den första föräldraledighetslag, som gav och samma rättigheter till ledighet för vård av barn. Övriga nordiska länder följde efter och när Norge 1987 införde en lag med valbar ledighet mellan föräldrarna var reformen genomförd i samtliga länder. Två veckors pappaledighet i samband med barns födelse genomfördes mellan 1977 och 1998 i hela Norden. Kvoterad ledighet till fäderna har därefter förlängts och samhällets syn att barn har rätt till båda sina föräldrar markerats. Dock tar fortfarande ut en mycket liten andel av den ledighetstid, de har rätt till. Island Kvinnornas arbetskraftsdeltagande har traditionellt varit lågt på Island och fram till 1960-talet var 60-70% hemmafruar. Denna grupp var de gifta na, som i stort sett överhuvudtaget inte var yrkesverksamma. Därefter har nas intåg på arbetsmarknaden inneburit en radikal förändring av relationen mellan s och s arbetskraftsdeltagande och idag är skillnaden i förvärvsfrekvens försumbar.

5 4 På Island har man av tradition betraktat barnavård och hemarbete som mödrarnas sysselsättning. Därför följde utbyggnad av barnomsorgen på nas förvärvsarbete. Island har idag en väl utbyggd förskoleverksamhet med en uttalad pedagogisk uppgift. Man framhåller vikten av att daghem är till för barnen och ingen förvaringsplats medan föräldrarna arbetar. En konsekvens av detta är att barnen erbjuds daghemsplats först vid 1½-2 års ålder, vilket inte korrelerar med föräldraledighetslagstiftningen. Islands första lag om föräldraledighet kom 1946, då Trygghetslagen gav en moder rätt till föräldrapenning, under förutsättning att hon inte var gift med en man som kunde försörja henne fick offentliganställda rätt till tre månaders ledighet med bibehållen lön i samband med barns födelse. Så sent som 1975 fick privatanställda mödrar rätt till arbetslöshetsersättning under de tre första månaderna efter förlossningen, även om anställningen bestod. Pappaledigheten infördes 1980, då den sista av de tre ledighetsmånaderna gjordes valfri mellan föräldrarna förlängdes ledigheten till sex månader och modern gavs möjlighet att överlåta de fem sista till fadern fick de isländska papporna två veckors ledighet i samband med barns födelse. Både inom fackförenings- och örelsen fanns en stark kritik mot gällande lagstiftning av flera olika anledningar. Inom det isländska Jämställdhetsrådet fanns en mansgrupp, som drev frågan om en förbättring av lagen mycket hårt. Argumenten för en längre och bättre Föräldraledighetslag var i korthet följande: Ledigheten var för kort, kortare än i alla andra nordiska länder (Sverige hade redan då rätt till ledighet tills barnet fyllt 18 månader). Ersättningen (föräldrapenningen) var en låg garantiersättning, som inte ens nådde upp till minimilönen på isländsk arbetsmarknad. Man ansåg att lagen saknade flexibilitet, eftersom möjlighet till deltidsledighet saknades. Lagen motarbetade jämställdhet mellan könen. Den valfria månaden utnyttjades i stort sett inte alls (cirka 10 fäder per år). Det starkaste kravet på lagändring gällde att öka s uttag av föräldraledighet. Man ansåg att offentlig- och privatanställda skulle ha samma villkor vid föräldraledighet. Isländska LO (ASI), isländska arbetsgivarföreningen SA och isländska finansdepartementet hade redan 1998 inlett överläggningar om en kollektivavtalad föräldraförsäkring baserad på inkomstbortfallsprincipen. Innan man hunnit slutföra dessa, presenterades 26 april 2000 ett förslag till ny föräldraledighetslag för Alltinget. 9 maj, nästan utan diskussioner, antogs lagen. Plötsligt hade Island från att ha varit långt efter andra länder i Norden, framför allt vad gäller pappaledighet, kommit att bli ett föregångsland med en tredelad ledighet med tre månader till mamman, tre till pappan och tre valbara.

6 5 Lagen finansieras genom arbetsgivaravgifter och av en fond dit pengar från arbetslöshetskassan överfördes, eftersom Island under en tid inte haft någon arbetslöshet. När föräldraledigheten infördes räknade man med att ungefär 50% av papporna skulle utnyttja sin ledighet, medan i praktiken kom nästan alla eller cirka 90% att vara lediga. Detta har kommit att innebära högre kostnader än beräknat. Man har därför höjt arbetsgivaravgiften och 2004 infördes ett tak på försäkringen, som begränsar rätten till 80% ersättning till enbart inkomster under motsvarande SEK. Eftersom taket är så högt har det haft marginell betydelse. Man ändrade också lagen från att ersättningen baserades på inkomsten under de senaste 12 månaderna till de senaste 24 månaderna. Hur fungerar lagen idag? Idag har lagen varit i bruk under sex år. Till en början möttes den med misstänksamhet från både en del föräldrar och en del arbetsgivare. Uppsägningar av föräldralediga ökade speciellt vad gäller fäder. På mansdominerade arbetsplatser kunde äldre ha svårt att acceptera när yngre, manliga arbetskamrater tog pappaledighet och göra sig lustiga över dem. Många arbetsgivare var initialt oroliga för, hur lagen skulle fungera och vad den skulle innebära, men efterhand som tiden gått, har man anpassat sig. På det hela taget har reformen genomförts förvånande friktionsfritt. Skälet till detta kan vara, att föräldraledigheten kan tas ut samtidigt av båda föräldrarna, inte som i Sverige där förutsättningen är, att enbart den ena föräldern är hemma med undantag för de tio pappadagarna vid barnets födelse. År 2003 tog enbart 13% av papporna på Island ut mer tid en den som var kvoterad till dem medan 91% av na gjorde det. Man kan säga att i princip alla fäder, som lever tillsammans med sina barn idag, tar ut hela sin kvoterade del av föräldraledigheten. Däremot tar i stort sett inga fäder ut några dagar alls av de valfria månaderna. Inte heller tar några fäder ut sina obetalda kvoterade 13 veckor. Dessutom tar nen nästan uteslutande ut sin ledighet i flera korta perioder. De samtal jag genomfört ger en entydig bild. Kvinnorna tar ut ett års ledighet med 40% ersättning medan nen tar ut en månad tillsammans med modern i samband med barnets födelse och resterande tid i samband med jul och semesterledighet under en månad eller två veckor i taget. De tar i de flesta fall ut ledigheten gemensamt med mamman. En arbetsgivare uttryckte det så: Kvinnors och s ledighet är inte samma sak. En man diskuterar, när det är lämpligast ur arbetsplatsens synvinkel, att han tar ledigt och diskuterar sig fram till en överenskommelse, medan en kvinna meddelar att hon ska vara ledig och hur länge. Uppgifter gavs om, att fäderna inte alltid tillbringade föräldraledigheten tillsammans med sina barn, utan ägnade sig åt annan verksamhet eller hobby. Det fanns de som uppgav sig veta att man arbetade i egen firma, vilken man annars hade som bisyssla. En arbetsgivare menade, att med kvalificerade tjänster, inte kunde vara borta från arbetet under så lång tid som den kvoterade föräldraledigheten varade, utan ofta arbetade delvis

7 6 hemifrån under pappaledigheten. Är man tjänsteman tar man med sig datorn hem. Hela den synen bygger naturligtvis på att båda föräldrarna är hemma samtidigt. Ett annat argument som framförs i debatten är att familjer i samband med det första barnets födelse köper hus eller på annat sätt skaffar ett dyrare boende och därför inte har ekonomiska möjligheter att låta pappan, som nästan alltid har den högre lönen i familjen vara föräldraledig mer än de till honom kvoterade betalda månaderna. Ett argument som naturligtvis inte blir hållbart med de följande syskonen, då man sannolikt etablerat sig på en högre kostnadsnivå. Dessvärre kan man förmoda att det ekonomiska argumentet, precis som i Sverige, förstärks vad gäller ledighet för barn två och följande eftersom modern redan då haft en lång frånvaro från arbetslivet och därmed ökat löneskillnaden mot fadern. En annan faktor, som påverkar synen på pappaledigheten och gör den till ett mindre problem för arbetsgivare med framför allt anställda i så kallade arbetaryrken, är att Island haft en mycket stor arbetskraftsinvandring fram för allt från Polen, i viss mån Lettland och Filippinerna under senare år. På arbetsplatser med traditionella manliga arbetaryrken dominerar polsk arbetskraft helt. Flertalet stannar på Island under ett antal år och är oftast ensamstående. Om de har familj stannar hustru och barn i de flesta fall kvar i hemlandet, medan familjefadern arbetar utomlands. Några enstaka familjer har flyttat till Island, men då är modern hemmafru. Eftersom det dominerande syftet är, att under en så kort tid som möjligt tjäna så mycket pengar som möjligt, för att sedan återvända till Polen, förekommer ingen föräldraledigheten i invandrargrupperna. Naturligtvis kan också kulturella skillnader med en annan familjesyn och annat sätt att betrakta papparollen spela in. Arbetsgivare med många utländska som anställda konstaterar, som följd av detta, att pappaledigheten inte är något problem. Generellt sett har undersökningar, som initierats av isländska Jämo, visat att arbetsgivare anser det mycket svårare för än att ta föräldraledighet, speciellt då längre föräldraledighet än de tre månaderna Trots allt är den allna acceptansen av den kvoterade föräldraledigheten och därmed den förändrade papparollen, stor. I Ingolfur Gislasons kapitel Isländsk revolution i boken Vems valfrihet 2004 beskriver han hur en tidning skriver om en landsbygdskommun Numera är det en vanlig syn att papporna kör barnvagnar på byns promenadstråk till och med mitt på dagen, mitt i veckan. Men tiderna förändras och papporna med. Andra exempel är att en Bok som speciellt vänder sig till nyblivna pappor kommit ut. Så visst har barnen fått bättre tillgång till båda sina föräldrar, även om lagens flexibilitet med möjlighet till gemensamt uttag, gjort den främst till en lag för familjen och mindre till att barnen får exklusiv tid med båda sina föräldrar, alltså möjlighet att vara hemma med enbart pappan och därigenom stärka banden mellan fader och barn. Samhällets ambition att stärka ett aktivt faderskap har därmed inte mer än till dels uppnåtts. Lagstiftarna räknade vid lagens införande att 50% av fäderna skulle utnyttja hela sin lagstadgade rätt, men i realiteten kom det att bli drygt 90%.

8 7 Av de fäder, som utnyttjar hela sin rätt och de få som tar ut mer än de kvoterade månaderna är välutbildade, högavlönade i majoritet, alltså den grupp som förlorar mest i kronor och ören på ledigheten. Tvärtom är de fäder som är lågavlönade och lågutbildade framför allt på landsbygden överrepresenterad i den lilla grupp, som inte utnyttjar eller enbart utnyttjar ledigheten till del. Det senare kan bero på mera traditionella värderingar i den gruppen, men också på att familjer med dåliga inkomster är mera ekonomiskt sårbara. En annan förklaring är lågavlönade oftast är gifta med med arbeten i industrin framför allt fiskindustrin, vilka upplevs som monotona och trista och som då ser föräldrarollen som sin huvudsakliga sysselsättning och inte har intresse av att nen är hemma. Det andra syftet att möjliggöra för både och att kombinera familjeliv och arbete är tveksamt om det uppnåtts över huvud taget. Lagen innebär en tre månaders förlängning av den tidigare mammaledigheten. Eftersom mönstret är att mamman är ledig under ett år och de flesta pappor tar sin ledighet samtidigt under det året får naturligtvis inte lagen den avsedda effekten. Snarare uppnår man ett motsatt syfte eftersom mödrarnas frånvaro från arbetsplatserna fördubblats, medan nen anpassar sin ledighet så att den stör arbetsgivarnas verksamhet och därmed fädernas karriärmöjligheter så lite som möjligt. Eftersom daghemmen på Island har ett uttalat pedagogiskt mål och inte ett primärt syfte att vara barnpassning under föräldrarnas yrkesutövning har heller inte barnomsorgen anpassats till föräldraledighetslagstiftningen. Daghemmen tar enbart emot barn från 2 års ålder och i vissa fall från och med att barnet är 1½ år. Detta får som konsekvens, att barnomsorgen måste på något sätt ordnas efter föräldraledighetens slut. Ett antal anlitar dagmammor, andra får hjälp inom familjen och ett stort antal säger upp sin anställning i hopp om, att i den goda arbetsmarknad som för närvarande råder på Island, få en ny anställning, när barnet fått en daghemsplats. Det är självklart inte nen som säger upp sig för att ta hand om sina barn utan na. Ytterligare i förarbetena nämnda mål med lagstiftningen var dels att förbättra barnfamiljernas ekonomi, minska löneskillnaderna mellan könen och förbättra nas position på arbetsmarknaden. Om barnfamiljernas ekonomi förbättrats är tveksamt. Självklart har en förändring från ett lågt garantibelopp i föräldraförsäkringen till en inkomstrelaterad föräldrapenning om 80 % av inkomsten lett till att ekonomin under föräldraledigheten blivit bättre. Detta speciellt som vissa branscher fyller ut till 100 % av inkomsten, speciellt då inom bank- och finansvärlden och inom offentlig sektor. Å andra sidan sker föräldraledigheten under en längre period än tidigare, vilket naturligtvis måste ses mot ett tidigare uttag av föräldraledighet. Längre ledighet påverkar naturligtvis familjeekonomin negativt, under förutsättning att modern återgick i arbete efter ledigheten. Om löneskillnaderna mellan och minskas, kan man ännu inte konstatera. Logiskt sett borde reformen, på grund av det sätt den används, inte ha den effekten utan snarare tvärtom, eftersom na är borta längre period från arbetet än tidigare och anpassar sin ledighet efter barnens behov och nen anpassar sin ledighet i första hand till arbetsgivarens behov.

9 8 Slutsatser Island är det land i Norden och förmodligen i världen, som har längst föräldraledighet kvoterad till fadern och ej överlåtningsbar till modern. Från att ha varit ett land där fäder i allhet inte varit föräldralediga över huvud taget, har Island utvecklats till att vara det land där i stort sett samtliga fäder tar ut tre månaders föräldraledighet. I Sverige är fallet att många fäder avstår från att ta ut hela eller delar av sina pappamånader. Skillnaden mellan länderna ligger troligtvis dels i att man på Island kan dela upp ledigheten i obegränsad gd ledighetsperioder om minst två veckor, medan den svenska ledigheten enbart kan tas ut med tre perioder under ett kalenderår. Den andra och kanske viktigaste skillnaden är att ledigheten kan tas ut samtidigt av båda föräldrarna, varvid båda uppbär föräldrapenning. Det faktum att föräldraledigheten kan utnyttjas gemensamt innebär att reformen har kommit att till del motverka sitt syfte och bli en familjereform och inte en reform för att ge fadern under en period ensam ansvar för barnet och därigenom stärka banden mellan pappa och barn. Allt tyder på att fäderna endast i undantagsfall stannar hemma, medan modern arbetar och därigenom stärker sin position på arbetsmarknaden. En annan mycket viktig skillnad mot det svenska systemet är att det är möjligt att fördela föräldrapenningen i delar samtidigt som man är ledig på heltid, vilket då mammorna i de allra flesta fall utnyttjar och stannar borta under ett helt år med halv ersättning. Möjligheten finns i Sverige men utnyttjas inte i någon högre grad. Om en förlängning av den betalda, kvoterade ledigheten går igenom i Alltinget, så att fäderna tilldelas fyra alternativt fem icke överlåtningsbara månader, kan situationen komma att bli en helt annan under förutsättning att ramtiden på 18 månader kvarstår. Dock diskuteras i Alltinget, att i samband med en förlängning av föräldraledigheten ge möjlighet åt föräldrarna att utnyttja den till dess att barnet är 24 månader. En sådan förlängning kommer förmodligen inte att förändra dagens mönster. Ett ytterligare halvår innebär att ytterligare semestertider och jul- och påskledigheter infaller under ledighetsperioden och, att fäderna kan göra upp med sin arbetsgivare om en fördelning i korta perioder, medan modern samtidigt också är föräldraledig Självklart kommer en förlängning att påverka arbetsgivarna, men så länge ledigheten tas i korta perioder i samråd med arbetsgivaren behöver pappaledigheten inte att ha någon större ekonomisk betydelse för arbetsgivarna. Först då ledighetsperioderna blir längre och leder till att arbetsgivarna behöver ta in vikarier, blir pappaledigheten kännbar ekonomiskt för arbetsgivarna och kommer att påverka deras attityd. Ett undantag är givetvis arbetsplatser där en ständig fullbemanning är nödvändig, som inom brandkår och sjukvård. Inom sådan verksamhet har man redan idag tvingats förstärka bemanningen. Dock finns den typen av verksamhet framför allt inom offentlig sektor, som tilldelats extra medel till följd av lagstiftningen.

10 9 En förlängning av föräldraledighetens ramtid skulle dessutom kunna få den effekten att mödrarna stannar hemma 18 månader med halv föräldrapenning och därefter 3 månaders obetald ledighet. Hade däremot fäderna tagit ut sin del, medan mödrarna arbetade hade man kunnat uppnå så lång föräldraledighet att barnet kunnat få plats i förskola enligt isländsk praxis med daghemsstart vid cirka två år. Trots allt borde den isländska kvoterade föräldraledigheten vara ett föredöme för Sverige. Dock inte när det gäller möjligheten till gemensamt uttag, något som är främmande för synen på familj, barn och arbete i Sverige. Statistik 1. Mäns och s genomsnittsuttag (antal dagar) antal dagar

11 10 2. Andel respektive som använder mindre än sin specifika rätt (% ) % Andel respektive som använder mera än sin specifika rätt (%) % Kvinnor och som delar upp sin ledighet i kortare perioder Någon sådan statistik finns ej tillgänglig

12 11 Kvinnor och som delar upp sin ledighet i perioder kortare än två månader. Någon sådan statistik finns ej tillgänglig Kvinnor och som tar ut ledigheten gemensamt Någon sådan statistik finns ej tillgänglig Kvinnor och som tar ut mer än 50 % av sin ledighet gemensamt Någon sådan statistik finns ej tillgänglig Antal föräldralediga på Island Någon sådan statistik finns ej tillgänglig Antalet utländska och i arbetskraften i procent av den totala andelen yrkesverksamma Någon sådan statistik finns ej tillgänglig Intervjuer Jafnrettistofa /Center for gender equality Jafnrettistofa är ett statligt ämbetsverk, som i stort motsvarar svenska Jämställdhetsombudsmannen JÄMO. Verket har till uppgift att administrera Islands Jämställdhetslag the Act on Equal Status and Equal Rights of Women and Men samt tillhandahålla rådgivning och utbildning i jämställdhet för myndigheter, institutioner, företag, individer och ideella föreningar. Jafnrettistofa är lokaliserad till Akureyri på norra Island. Dock har man informations- och forskningsenhet förlagd till Reykjavik.

13 12 Jag samtalade med en representant från Jafnrettistofa, som tog emot i ett med papper överbelamrat rum som delades av två kollegor. Båda hade studier i Lund bakom sig dels i sociologi och dels i genusvetenskap och talade svenska. Under samtalet konstaterades att det fanns en stor skillnad mellan s och s uttag av föräldraledighet. Vi diskuterade varför 85 % av nen delar upp sin tre månaders föräldraledighet, medan na tar ut sin i ett svep oftast med halv ersättning och även tar den valbara tiden och därigenom kommer upp i ett års betald ledighet (dock med 40% av lönen) Jafnrettistofas representant menade att det främsta skälet var att hade ett mera flexibelt förhållningssätt till sina arbetsgivare än. Han menade också, att ekonomiska skäl spelade stor roll, eftersom föräldrapar ofta köper sin första bostad i samband med första barnets födelse. Familjen bedömer då att man inte har råd att låta fadern, som oftast har den högre lönen, stanna hemma mer än sina kvoterade tre månader och framför allt inte ta ut ersättning med lägre ersättning än för heltid. Jafnrettistofas representant framhöll också att Alltinget (Islands riksdag) för närvarande behandlar ett lagförslag om en förändring av Föräldraledighetslagen, som innebär antingen att förlänga föräldraledigheten till fyra månaders ledighet till mamman, fyra månaders ledighet till pappan och fyra månaders ledighet valbara mellan föräldrarna. Eller fem månaders ledighet till mamman, fem månaders ledighet till pappan och två månaders ledighet valbar mellan föräldrarna. Min samtalspartner bedömde det som sannolikt att det förstnämnda alternativet skulle gå igenom Om den kvoterade pappaledigheten förlängs kommer möjligheten att ta ut ledigheten gemensamt med mamman att försvåras. Han framhöll att det är viktigaste är att den nya lagen kommer att upplevas som en förbättring, inte att månaderna kvoteras. Den nya lagen kommer att ge sammanlagt ett års ledighet med 80 % ersättning och om man samtidigt ställer krav på utbyggd barnomsorg skulle glappet mellan föräldraledighet och barnomsorg kunna minska eller i bästa fall helt försvinna. Han konstaterade, att lagen tagits emot förvånansvärt lätt både av arbetsgivare och föräldrar. Arbetsgivarföreningen invände vid införandet, att den skulle innebära ökade sociala avgifter för arbetsgivarna, vilket också blev fallet. Vid lagens införande kalkylerade man med att 50 % av fäderna skulle utnyttja den medan utfallet blev cirka 90 %. Tidigare har det funnits en fond för offentliganställda, vilken fyllt ut mellanskillnaden mellan föräldrapenning och lön. Eftersom det av lagstiftningen tydligt framgick att den enbart kunde användas av har den ändrats till följd av den nya jämställdhetslagstiftningen. Därefter har den kommit den att bli behovsprövad och möjlig att ta del av för båda könen, men det har samtidigt också blivit svårare att få ersättning beviljad. Den isländska föräldraledighetslagen ger föräldrar rätt till trettons veckors obetald ledighet till vardera föräldern fram till dess barnet fyller åtta år. Rätten till ledighet kan inte överlåtas. Jafnarettis representant hävdar med bestämdhet att dessa veckor över huvud taget inte utnyttjas. I stället för att ta obetald föräldraledighet säger många mammor upp sig från sina anställningar, eftersom ingen barnomsorg finns att få redan vid ett års ålder. Han betonar att anställningstryggheten inte är lika viktig i ett land som Island, där det råder brist på

14 13 arbetskraft och ett underskott av arbetssökande till varje ledig befattning. Om mamman inte lämnar sin tjänst brukar glappet mellan föräldraledighet och daghem fyllas med hjälp av dagmamma eller också tar far- och morföräldrar över barnpassningen, fram till dess barnet får plats i förskolesystemet. Pappaledigheten tas framför allt ut av välutbildade, högavlönade, alltså den grupp som förlorar mest i kronor och ören, medan lågutbildade, lågavlönade är överrepresenterade i den grupp, som inte utnyttjar ledigheten alls eller i liten utsträckning. På landsbygden utnyttjar pappaledigheten i mindre utsträckning. Att pappaledigheten utnyttjas i mindre utsträckning bland lågavlönade och utanför städerna kan bero på mera traditionella värderingar i dessa grupper I en familj med en lågavlönad man har kvinnan sannolikt också låg lön. Familjeekonomin blir då mycket sårbar och även en minskning på 20% av lönen kan bli mycket kännbar. Dessutom är lågavlönade kvinnoyrken till exempel inom fiskindustrin ofta enahanda och monotona. Kvinnorna ser därför oftare moderskapet som sin främsta sysselsättning och ser inte fördelen med ett aktivt delat föräldraskap. Det finns idag ingen statistik på hur fäderna tar ut sin flexibla ledighet, dock tar man nästan alltid ut den första månaden tillsammans med mamman. Det har diskuterats att ge papporna en månad före barnets födelse för att underlätta för den blivande mamman. På Island är det uttalat att daghem är en förskola med en pedagogisk uppgift och alla barn oberoende om föräldrarna yrkesarbetar eller ej har rätt till daghemsplats. Det framhålls som viktigt att daghem inte får vara en förvaringsplats. Detta kan vara skälet till att barnomsorg och föräldraledighet inte korrelerar. Lagförslaget 2000 drevs igenom på ett nästan kuppartat sätt med förkortad remisstid och med en i stort sett politisk enighet. Endast en ledamot från Självständighetspartiet lade ner sin röst och ingen röstade emot. Innan den nya Föräldraledighetslagen beslöts, hade Islands motsvarighet till LO, ASI krävt kollektivavtal i frågan. På grund av att frågan blev föremål för lagstiftning föll detta krav. Från arbetsgivarhåll har inga protester hörts och arbetsgivarna har heller inte gett sig in i debatten. Detta beror antagligen på att man vill rekrytera och behålla unga välutbildade. Jafnarettis representant menar, att kvotering är oerhört viktig, om man förlänger föräldraledigheten. Detta visar sig av att endast 0,2 % av nen tog föräldraledigt före dagens lagstiftning, då föräldraledigheten var 6 månader valfritt mellan föräldrarna. Idag tar nästan alla ut ledigheten, men fortfarande ytterst få någon av den valbara tiden. ASI Alpydursamband Islands (LO) ASI är en paraplyorganisation för ett antal fackföreningar inom den privata sektorn på Island.

15 14 Jag hade önskat att få träffa Tjänstemannaförbundet HTF:s motsvarighet, men blev istället hänvisad till ASI. Jag togs emot i receptionen och fick slå mig ner i cafeterian med en kopp kaffe och en tidning. ASI:s representant tog emot mycket informellt i jeans och tröja och diskuterade redan i cafeterian pappaledighet med stor entusiasm. En representant för Landsamband Islands Verslunnamannar (HTF:s motsvarighet på Island) anlände prick elva och vi satte oss i ett sammanträdesrum i rymliga, ljusa lokaler med stora inglasade arbetsrum, till dels med utsikt över havet. ASI:s representant hade förberett ett möte med en svensk journalist och gick igenom ett mycket basalt overheadmaterial. Efter att han fått klart för sig mitt ärende, redogjorde han för den isländska fackföreningsrörelsens ståndpunkt i föräldraledighetsfrågan. Alltinget hade tagit beslutet om ny föräldraledighetslag år 2000 efter påtryckning från de fackliga organisationerna och inget parti hade röstat emot. Man konstaterade att genomförandet, som skett i tre etapper, gått helt friktionsfritt och att acceptansen både bland föräldrar och arbetsgivare varit förvånansvärt stor. Fackförbunden inom ASI har haft få ärenden angående brott mot lagen och endast behövt stämma i ett fall. Finansbolaget KEA sade upp en man, som begärt föräldraledighet. Målet fick stor mediebevakning och den negativa bild detta gav företaget, kom att framstå som ett varnande exempel för många arbetsgivare. Förvisso har det förekommit uppsägningar i samband med föräldraledighet, men fallen, som alla lösts förhandlingsvägen, har varit få. Även arbetsgivarföreningen har ställt sig helt positiv till den nya föräldraledighetslagen. Ett antal höga manliga chefer har tagit pappaledigt och på så sätt kommit att framstå som goda förebilder för andra och genom sitt handlande visat på en acceptans från arbetsgivarhåll. De fackliga organisationerna driver idag frågan om en stegvis förlängning av föräldraledigheten till tolv månader, enligt antingen modellen fem månader till pappan, fem månader till mamman och två valbara månader eller fyra månader till pappan, fyra månader till mamman och fyra månader att dela på enligt föräldrarnas eget beslut. ASI:s representant framhöll hela tiden, att genom att se positivt på utvecklingen driver man den framåt. Organisationen menar, att en delad föräldraledighet för närvarande är den viktigaste jämställdhetsfrågan. ASI var drivande i frågan om kollektivavtal på europanivå mellan ETUC (EFS) och Unice/ Ceep1995, vilket gav mödrar och fäder rätt till ledighet över miniminivå. Diskussionen påbörjades på europeisk nivå införlivades avtalets villkor i EG-direktiv 96/34 EC, vilket gav rätt för vardera föräldern att vara föräldraledig 13 veckor. Denna rätt är inte möjlig att överlåta mellan föräldrarna. Under samma period arbetade en manskommitte under Jafnrettistofa (isländska JÄMO) med frågan om kvoterad föräldraledighet. ASI menade att ett mycket stort problem för jämställdheten på Island är att det inte finns barnomsorg i anslutning till föräldraledighetens slut. Detta leder ofta till att modern stannar hemma helt eller delvis utan betalning tills barnet fått daghemsplats.

16 15 SA, Samtok Atvinnulifsins/Confederation of Icelandic Employers SA är en federation bestående av åtta medlemsförbund med sammanlagt 2000 medlemsföretag. Jag besökte SA i deras mycket vackra moderna lokaler och togs emot av en av deras jurister, som talade perfekt svenska, efter att i flera år arbetat i Sverige. Hon uppgav att man från arbetsgivarföreningens sida hela tiden varit positiv till lagstiftningen om kvoterad föräldraledighet. Den privata sektorns problem var att man hade svårigheter att rekrytera välutbildade, eftersom offentlig sektor ersatte föräldralediga mödrar med full lön. Under tiden fram till 2000 gällde sex månaders föräldraledighet och anställda i privat sektor fick enbart ett relativt lågt garantibelopp, vilket kom att bli liktydigt med att föräldralediga upphörde att vara yrkesverksamma.. Privata arbetsgivare kom härigenom i ett marknadsmässigt underläge vad gällde att anställa unga med kvalificerad bakgrund. Skillnaden mellan garantibelopp och faktisk lön var så stor, att SA ansåg sig förhindrad att träffa kollektivavtal för att täcka förlusten. SA gjorde tillsammans med ASI och Finansdepartementet 1998 en kostnadsberäkning på vad en finansiering av en kollektivavtalad föräldraförsäkring baserad på inkomstbortfallsprincipen skulle innebära ekonomiskt. Föräldraförsäkringen ligger nu i en egen fond. som till del finansieras av arbetsgivaravgifter. Arbetsgivarföreningen ställde sig av både marknadsmässiga och ideologiska skäl bakom lagstiftning som kom till stånd Lagen har gjorts mycket flexibel. Kvinnorna tar längre sammanhängande ledighet, medan nen är mer flexibla och lägger upp arbetet och ledigheten i samråd med arbetsgivaren på ett för verksamheten pragmatiskt sätt. Lagen har slagit väl ut ur arbetsgivarsynpunkt, eftersom man fått en konkurrensneutralitet gentemot offentlig sektor beträffande välutbildad kvinnlig arbetskraft. Dock har mindre arbetsgivare framför allt inom teknisk sektor med företrädesvis manlig arbetskraft fått problem med ersättare när tar föräldraledigt. Den obetalda ledigheten om tretton veckor till vardera föräldern utnyttjas inte. På Island finns ett mera partsgemensamt synsätt än i Sverige och ledighetsfrågan löses mellan arbetsgivare och arbetstagare utan hänvisning till lagstiftning. Inget mål har gått till domstol och några brott mot lagen har inte kommit arbetsgivarföreningen till handa. SA har dock telefonrådgivning och har många gånger fått upplysa arbetsgivare om lagens tillämpning. Den planerade förändringen med en förlängning till 12 månaders ledighet, vare sig det blir eller (mamma-pappa-valfri) kommer med all sannolikt att mottas positivt av SA. Dels av marknadsmässiga skäl, dels av ideologiska för att främja jämställdheten och

17 16 motverka diskriminering. Dock kommer en sådan lagstiftning att innebära svårigheter för små arbetsgivare inom den tekniska sektorn. Större biståndsorganisation Måndagen 5 november besökta jag en större isländsk biståndsorganisation Jag hade bokat ett möte med generalsekreteraren, som hade blivit försenad i London på en resa till Mocambique och skulle anlända först dagen därpå. I stället kom ett helt improviserat möte med ekonomioch personalchefen till stånd i organisationens cafeteria. Denne var en lättsam man i 40-årsåldern, som startade med att berätta att han just varit föräldraledig med sitt yngsta barn och tyckte lagen var förträfflig. Senare under samtalet visade det sig att han visserligen tagit ut sina tre pappamånader månader, men aldrig varit ensam hemma med barnet. I stället hade han tagit en månad vid barnets födelse tillsammans med mamman och därefter förlängd semester medan också mamman var föräldraledig vid två tillfällen. Han påtalade att han personligen tyckte, att det bästa med lagen var att familjen kunde vara tillsammans. Om man tvingade pappan att ta ledigheten i ett sträck och vara ensam hemma med barnet, skulle i stort sett ingen man utnyttja rättigheten, utan låta mamman stanna hemma utan betalning eller lämna barnet till någon form av barnpassning tidigare. Han menade, att det är omöjligt att skaffa en ersättare i ett kvalificerat arbete, som hans under en tidsperiod på tre månader. På frågan om man då inte skulle kunna ta sex månader för att underlätta vikariefrågan, gled han småskrattande undan och sade att man måste följa med i sitt jobb, om man inte skulle hamna utanför. Många sköter delar av sitt arbete under föräldraledigheten, för att inte bli förbigångna genom att inte hålla sig a jour. En kvinnlig kontorist var nyligen föräldraledig under ett helt år. Det vanliga är att tar ett års ledighet med halv ersättning. Organisationen sänder ut personal till multilaterala biståndsprojekt. Hittills har ingen begärt föräldraledigt, vilket sannolikt beror på att utsända oftast är äldre och ensamstående. Yngre i fertil ålder har sällan den erfarenhet som krävs för ett biståndsarbete. En man blev pappa under tiden ute, men hans fästmö stannade i hemlandet och han tog ingen ledighet. Om problemet skulle uppstå får man lösa det på samma sätt som vid sjukdom. Förmodligen skulle organisationen ta hem den som begärde längre föräldraledighet. Organisationens representant framhåller, att man är en ideell organisation och positiv till föräldraledighet och betalar mellanskillnaden mellan föräldrapenningen och den faktiska lönen. Detta utan att kollektivavtal påbjuder det. Han reflekterar över att, i den kommersiella sektorn måste det vara svårt med föräldraledighet, eftersom det innebär en ökad kostnad. Bland egenföretagare, som fiskare kan det knappast vara möjligt att vara pappalediga alls. En sammanfattning av besöket är att isländska pappor knappast verkar vara föräldralediga i ordets rätta bemärkelse. Tre månaders extra semester verkar vara normen.

18 17 Rekryterings- och bemanningsföretag Torsdagen 14 november besökte jag ett rekryterings- bemanningsföretag. Företaget ligger i ett industriområde i Reykjaviks utkant i en mindre kontorslokal. Personalen består av tre personer, varav alla är konsulter, men en av dem dessutom VD och ägare. Jag fick träffa en av konsulterna, en språkkunnig och intresserad person, som bjöd på kaffe och isländska klenor. Företaget bedriver enbart rekryteringsverksamhet och är inte ett bemanningsföretag i egentlig mening. På grund av den brist på arbetskraft som råder på Island finns inget behov av rena bemanningsföretag och företag som Manpower och Proffice har ingen verksamhet på Island. Arbetsgivare vänder sig aldrig till rekryteringsföretag för kortare vikariat. På Island finns en informell arbetsförmedling, där man alltid känner någon som kan hjälpa till, om man behöver tillfällig personal. I princip är det för dyrt för företagen att använda sig av rekryteringsföretag för anställningar kortare än 6 månader. Större företag omfördelar arbetsuppgifterna vid kortare frånvaro, som pappaledighet. Eftersom fäderna tar korta ledigheter, blir inte frågan föremål för rekrytering med hjälp av ett rekryteringsföretag. Dock är det tveklöst så att föräldraledighetslagstiftningen är ett stort problem för små företag, där kanske en tredjedel av de anställda kommer att ta föräldraledigt inom en femårsperiod. Pappaledigheten har lagts ovanpå den redan existerande föräldraledigheten och är naturligtvis inte populär bland småföretagare. Småföretagare är rädda för att anställa yngre och frågar nästan alltid dem om de tänker skaffa barn. Trots pappaledigheten frågar man fortfarande inte nen, som ju är mer flexibla med sina uttag. Män jobbar också hemma framför datorn under pappaledigheten. Om pappaledigheten förlängs och tas ut i ett sträck kommer unga att betraktas som lika otrygg arbetskraft som na. En förändring har dock märkts på rekryteringsfirman, nämligen att unga som redan har arbeten och som varit pappalediga, söker efter arbeten med arbetstider som går att kombinera med föräldraskap. Man vill ha ett arbete där man inte heller förväntas arbeta hemifrån. Detta kan vara en följd av, att ser med andra ögon på att vara förälder. Idag är det svårt att rekrytera arbetare på Island. Unga isländare vill inte ha arbetarjobb som slaktare, byggnadsarbetare, murare eller inom fiskeriindustrin. Därför rekryterar man från framför allt från Polen. Det finns brist även inom databranschen. Rekryteringsfirman har en polska anställd, som enbart arbetar med rekrytering av polacker. De utländska anställda tar aldrig pappaledigt. Bilföretag Fredagen 16 november besökte jag ett bilföretag i en förstad till Reykjavik. Företaget är en stor arbetsplats med kontor, försäljning och verkstad. Jag träffade de två kvinnliga personalansvariga på företagets moderna kontor.

19 18 Företaget har 210 anställda varav 26, alla på kontoret. Övriga är säljare och verkstadspersonal. Endast en kommer från Polen och en från Norge, övriga är islänningar. Alla tar ut pappaledighet. Arbetsgivaren vill att de tar ut den i minst tre korta delar. På så sätt behöver man inte ta in vikarier, utan kan omfördela arbetet på övriga anställda. När lagen var ny var det mycket skämt bland nen, speciellt bland de äldre, som tyckte att vård av barn bara var arbete för. Idag är det helt accepterat. Firman har cirka tio föräldralediga per år. Man diskuterar förläggningen med pappan. Det är populärast med pappaledighet en månad, när barnet är nyfött och därefter 2 veckor till jul, två till fyra veckor på sommaren och två till fyra veckor när mamman börjar arbeta. Om det blir en förlängning blir det problem, eftersom fadern antagligen börjar ta ut i ett sträck och tvingar företaget till att ta in vikarier. Då måste antagligen företaget ha en personalpool och lära upp nya. Inga fäder tar den valfria delen. Alla stannar bort ett år. Om tiden förlängs blir det svårt för de äldre nen att acceptera. Om de får barnbarn blir de mera förstående. Kvinnorörelsen med många högutbildade har drivit fram reformen. Reformen är bra för nen, bra för na, bra för barnen, bra för samhället, men negativ för arbetsgivarna, sammanfattar en av personalhandläggarna. Män kommer aldrig att ta obetald ledighet. Företaget ersätter inte mellanskillnaden mellan lön och föräldrapenning (föräldralön). Åkeri Torsdagen 15 november besökte jag ett bussbolag i Hafnafjördur sydväst om Reykjavik. Företaget ligger inrymt i ett industriområde strax söder om staden. Jag mötte företagets kontors- och personalchef. I kontorsbyggnaden inryms två bolag, som administreras gemensamt och med tillsammans 140 anställda, 40 på det ena och 100 på det andra. Företagen har en gemensam administration, kör 40 stadsbussar på entreprenad, 40 turistbussar samt har garage, service och reparationsverkstäder. Samtliga anställda utom tre administratörer är. Kontrakten med Hafnafjördur stad löper efter anbudsförfarande på 6 år. Man kör förutom turister också skolskjutsar och färdtjänst. Företaget har aktivt sökt efter kvinnliga chaufförer, eftersom man menar att är lämpligare än som busschaufförer, då de kör bättre och försiktigare. Det har visat sig omöjligt att få till jobben. Det är mycket svårt att över huvud taget hitta busschaufförer idag. Företagen, har därför idag 60 % av förarna från Polen. De senaste tre åren har man misslyckats att få isländska chaufförer trots att lönerna är höga. Yrket har dålig status. Lastbilsfirmorna har samma problem. Idag har de flesta unga islänningarna hög utbildning och ratar arbetarjobb. Samtidigt har regler på europanivå skapats, som gör körtiderna kortare och därmed skapar behov av fler anställda. När den nya föräldraledighetslagen med speciella pappamånader kom, hade de flesta jobbarna en negativ attityd och tyckte det hela var löjligt, men successivt har alla accepterat den och idag tycker nog alla att den är bra. Alla, utom polackerna, tar sina tre månader, men inte mer. När någon begär pappaledighet,sätter vi oss ner och diskuterar hur det passar båda parter bäst. Vi kommer alltid överens. Ungefär tre förare per år tar ledigt. De delar alltid upp tiden i korta perioder. En gång hade vi en chaufför, som var gift med en lärare, som ville ha sex månader ledigt i ett sträck. Innan vi diskuterat färdigt, hade han sagt upp sig, så en annan arbetsgivare fick ta problemet. Vi har förhållandevis lite problem. Polackerna har antingen ingen familj eller har de sin familj i Polen och kommer inte på tanken att ta pappaledigt. De är här för att

20 19 arbeta och tjäna så mycket pengar som möjlig. En annan stor grupp bland våra anställda är 50+. Trots att pensionsåldern är 67 år, får alla som vill gå kvar till 70 år. Vi har till och med 3 förare, som är över 70 år. Snittåldern i företaget (förutom polackerna) är 59 år. Med tanke på åldersstrukturen spelar en förlängning av pappaledigheten ingen roll. De anställda från Polen börjar säkert inte heller ta pappaledigt. Polen ligger år efter oss beträffande jämställdhet. Av na på kontoret har en jobbat 35 år och en 26 år. Det är inte aktuellt med föräldraledighet i den gruppen. Han avslutar med att säga att han personligen tycker lagen är mycket, mycket bra. Papporna lär sig att förstå, att barnen är det viktigaste i livet. Mindre byggföretag Jag kontaktade ett litet byggföretag i Moosfjell strax utanför Reykjavik. När jag efter ett flertal försök per mail och telefon fick tag på ägaren meddelade han att han inte hade en enda timme över att träffa mig på och var helt ointresserad av och inte ville diskutera frågan om pappaledighet bland hans anställda. Större byggföretag Onsdagen 14 november besökte jag ett större byggföretag, som ligger i en mycket vackert designad, modern byggnad i glas, betong och rostfritt stål, nära Reykjaviks centrum. Jag togs emot av personalchefen, som själv nyligen haft pappaledigt. Företaget är ett stort danskägt byggföretag med 650 anställda, varav 620. Cirka 400 är byggnadsarbetare och av dessa 300 från Polen. Till skillnad från i Sverige anställs byggnadsarbetarna tillsvidare och inte per byggprojekt. De polska arbetarna har oftast sina familjer kvar i Polen eller är ensamstående. Några få har familjen med sig, men då är hustrun hemmafru. Ingen i den utländska arbetsstyrkan har tagit föräldraledigt. Ett tiotal isländska har tagit pappaledigt. Bland dem finns alla kategorier arbetare och tjänste, högutbildade och specialarbetare, kontorsanställda och anställda vid byggprojekten. Dock finns en tendens att ju högre upp i hierarkin desto mer benägen är man att ta ledigt. Till skillnad från na, som i allhet tar ett års ledighet, tar nen flera korta ledigheter om två veckor till en månad åt gången.. Företagets representant menar, att bestämmer tillsammans med sin arbetsgivare när och hur länge de skall vara pappalediga och är mycket flexibla med att hitta lösningar som passar företaget och den enskilde anställde. Kvinnor, däremot, meddelar sin arbetsgivare hur länge de tänker vara borta. Ingen man har tagit mer än två veckors ledighet åt gången. Därför uppstår inte vikarieproblem, utan man kan lösa ersättarproblemet med hjälp av tillfällig omfördelning av arbetet. Han själv kommer att ta sin sista föräldraledighet till jul. Han tror att de flesta tar ledigheten tillsammans med familjen. Det finns fortfarande en konservativ syn hos företagsledningen som består av äldre. De accepterar lagen utan protester, men frågar vad nen gör hela ledigheten. Om faderns andel av ledigheten förlängs, kan det bli komplicerat för verksamheten.

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius

Stockholm 20130318. Foto: Pål Sommelius 1. Jämställdhet är ett politiskt mål i Sverige. Regeringen har formulerat det som att män och kvinnor ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Sverige har tillsammans med de nordiska länderna

Läs mer

Föräldrars förvärvsarbete

Föräldrars förvärvsarbete 74 Föräldrars förvärvsarbete Se tabellerna 8 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller Nästan alla barn har föräldrar som förvärvsarbetar. Föräldrar med barn upp till 8 års ålder har rätt till deltidsarbete

Läs mer

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar

Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Bilaga 10 Föräldrars och arbetsgivares syn på föräldraledighet två enkätundersökningar Teknisk beskrivning Föräldraförsäkringsutredningen har låtit genomföra undersökningar riktade till föräldrar och chefer.

Läs mer

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen

3. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad som anförs i motionen Kommittémotion Motion till riksdagen: 2014/1584 av Wiwi-Anne Johansson m.fl. (V) Jämställd föräldraförsäkring 1 Innehållsförteckning 1 Innehållsförteckning...1 2 Förslag till riksdagsbeslut...1 3 En jämställd

Läs mer

Små barn har stort behov av omsorg

Små barn har stort behov av omsorg Små barn har stort behov av omsorg Den svenska förskolan byggs upp Sverige var ett av de första länderna i Europa med offentligt finansierad barnomsorg. Sedan 1970-talet har antalet inskrivna barn i daghem/förskola

Läs mer

livspusslet Foto: Andy Prhat

livspusslet Foto: Andy Prhat livspusslet Foto: Andy Prhat 2 TCO och livspusslet TCO driver livspusselfrågorna eftersom vi vill se ett arbetsliv som går att kombinera med familjeliv, utan att någotdera behöver stå i skuggan av det

Läs mer

En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006

En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006 En föräldraförsäkring delad i tre lika stora delar - Varför? Ett OH-material LOs Välfärdsprojekt Mars 2006 1 Arbetsliv och familjeliv två sammanflätade delar Val hemma påverkar ställning i arbetslivet

Läs mer

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad.

Den som har låg eller ingen inkomst har rätt till en ersättning på grundnivå, 225 kronor per dag eller 6 750 kronor per månad. Föräldraförsäkringen 1. Något om dagens regler 1 Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den dåvarande moderskapspenningen. Syftet var att båda föräldrarna skulle ha möjlighet att kombinera föräldraskap

Läs mer

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12

LEDIGHETER 2. Senast uppdaterad: 13-11-12 LEDIGHETER 2 FÖRÄLDRALEDIGHET 2 MAMMALEDIGHET 3 PAPPALEDIGHET 3 OMPLACERING VID RISKFYLLDA ARBETSFÖRHÅLLANDEN 3 LEDIGHETENS FÖRLÄGGNING 4 LEDIGHET, ENSKILDA ANGELÄGENHETER (AB 98 31) 5 LEDIGHET FÖR NÄRSTÅENDEVÅRD

Läs mer

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008

Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Föräldraledighetslagen en handledning juli/2008 Förord Ledighet från arbetet för vård av barn har inte alltid varit en självklarhet. Inte heller har det varit självklart att man skulle få ersättning under

Läs mer

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet

8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet 8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta

Läs mer

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19

PERSONALHANDBOK FAGERSTA KOMMUN Personalkontoret Datum 2014-01-19 1() FÖRÄLDRALEDIGHET Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Föräldraledighetslag (1995:584) Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder rätt att vara ledig från sin anställning enligt denna lag. Samma rätt har också en arbetstagare som 1. utan

Läs mer

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken

Föräldraledighet. Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen. Kollektivavtalet Bidrag från banken Föräldraledighet Lag Föräldraledighetslagen ledigheten Socialförsäkringsbalken ersättningen Kollektivavtalet Bidrag från banken Uttag av föräldraledighet utan ersättning Som hel ledighet till dess barnet

Läs mer

Kvinnor och män med barn

Kvinnor och män med barn 11 och män med barn Det kan ta tid att få barn De som hade barn eller väntade barn blev tillfrågade om de hade fått vänta länge på den första graviditeten. Inte överraskande varierar tiden man försökt

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004.

Kommittédirektiv. Översyn av föräldraförsäkringen. Dir. 2004:44. Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Kommittédirektiv Översyn av föräldraförsäkringen Dir. 2004:44 Beslut vid regeringssammanträde den 7 april 2004. Sammanfattning av uppdraget En särskild utredare tillkallas för att göra en översyn av reglerna

Läs mer

Kompetensutveckling under din föräldraledighet

Kompetensutveckling under din föräldraledighet Kompetensutveckling under din föräldraledighet NATURVETARNA INLEDNING Att få barn är något av det största som händer i en människas liv. Förutom den stora förändringen som föräldraskapet innebär för dig

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Både mammor och pappor är föräldrar

Både mammor och pappor är föräldrar Både mammor och pappor är föräldrar Foto: Scanpix Föräldraförsäkringen Frågan om föräldraförsäkringen engagerar många. Föräldraförsäkringen finns till för att barnen ska få en trygg start i livet och kunna

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp=

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2009-01-01. PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2009-01-01 PN=N=NT=MQ=Ô=hljjbkqrp=c oi^d= bêë ííéê=pn=n=nt=mp= fååéü ää= Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Föräldraledighetslag (1995:584)

Föräldraledighetslag (1995:584) Sida 1 av 6 SFS 1995:584 Källa: Rixlex Utfärdad: 1995-05-24 Uppdaterad: t.o.m. SFS 2008:933 Föräldraledighetslag (1995:584) [Fakta & Historik] Vilka som omfattas av lagen 1 En arbetstagare har som förälder

Läs mer

Bra chefer gör företag attraktiva

Bra chefer gör företag attraktiva Bra chefer gör företag attraktiva Chefens roll är på många sätt avgörande för ett företags attraktionskraft och förmåga att behålla sin personal. Det visar den senaste Manpower Work Life-undersökningen

Läs mer

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA

Föräldraledighetslag. I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Föräldraledighetslag I lydelse fr.o.m. 2011-01-01 SVERIGES KOMMUNER OCH LANDSTING ARBETSGIVARFÖRBUNDET PACTA Innehåll Vilka som omfattas av lagen... 3 Överenskommelse mellan arbetsgivare och arbetstagare...

Läs mer

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet

Arbetsgivares attityder till föräldraledighet. Arbetsgivares attityder till föräldraledighet Moderatorn har ordet Dagens hålltider: 14.00 14.55 Informationspass 14.55 15.00 kort paus inför pass II 14.55 16 00 paneldiskussion Första passet: 1. Inledning. Jan Andersson chef för Barn och Familj har

Läs mer

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen

Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen Så fungerar det: Arbetslöshet och ersättningen TRANSPORTS A-KASSA Det här är arbetslöshetsförsäkringen Arbetslöshetsförsäkringen är en försäkring som gäller för alla personer som arbetar eller har arbetat

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldraledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldraledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013

Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare. juni 2013 Ungas förväntningar på en jämställd arbetsgivare juni 2013 Hur står det till med jämställdheten egentligen? Unga välutbildade kvinnor och män ser en jämställd arbetsmarknad som något självklart. Men vad

Läs mer

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING

Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING Intervjuarinstruktion för ad hoc modul 2010 Möjligheten att förena arbete och familjeliv INLEDNING I enlighet med EU-kommissionens förordning 577/98 ska medlemsländerna varje år genomföra en tilläggsundersökning

Läs mer

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län.

Full sysselsättning i Stockholmsregionen. Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen Den otrygga flexibiliteten Författare: Emil Johansson, utredare LO-distriktet i Stockholms län. Full sysselsättning i Stockholmsregionen För LO är full sysselsättning

Läs mer

TCO har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag till direktiv och lämnar här sitt svar.

TCO har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade förslag till direktiv och lämnar här sitt svar. 1(5) 2017-06-15 Arbetsmarknadsdepartementet Åsa 103 33 STOCKHOLM Forsell asa.forsell@tco.se Yttrande TCO Förslag till Europaparlamentets och Rådets direktiv om balans mellan arbete och privatliv för föräldrar

Läs mer

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet

Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Bemanningsavtalet Medieföretagen Svenska Journalistförbundet Gemensam kommentar Anställning av journalister i bemanningsföretag Anställningsavtal Varken lag eller kollektivavtal innehåller regler för hur

Läs mer

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR

STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-07-01 JÄMSTÄLLD VÅRD FÖR FLER LATTEPAPPOR 2 (8) 3 (8) PAPPA PÅ RIKTIGT Jag tror att de allra flesta som skaffar barn vill vara förälder på

Läs mer

Svensk författningssamling

Svensk författningssamling Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2001:141 Utkom från trycket den 10 april 2001 utfärdad den 29 mars 2001. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att

Läs mer

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005.

Kids och karriär. En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005. Kids och karriär En rapport och enkät om föräldraledighet för ingenjörer från Sveriges Ingenjörer, 2005. Rapporten Kids och Karriär publicerades första gången av Civilingenjörsförbundet (CF) 2005-02-11.

Läs mer

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga

Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny modell för föräldraförsäkringen (SOU 2017:101) samt förslag enligt bilaga YTTRANDE Vårt ärendenr: 2018-04-20 Förhandlingssektionen Charlotta Undén, Tina Eriksson, Carina Rajala Socialdepartementet 10333 STOCKHOLM Jämställt föräldraskap och goda uppväxtvillkor för barn - en ny

Läs mer

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna

Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell. En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna. Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna Rör inte min lön! Unga ratar dagens lönemodell En rapport om lönebildning från Almega och Ledarna Rör inte min lön 2009, Almega och Ledarna 1 Innehåll Om undersökningen 4 Sammanfattning 5 Få unga är nöjda

Läs mer

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54)

LOs yttrande över Större ekonomisk trygghet för förtroendevalda - Rätt till ersättning vid arbetslöshet (SOU 2011:54) HANDLÄGGARE/ENHET DATUM DIARIENUMMER Ekonomisk politik och arbetsmarknad Ulrika Vedin/bie 2011-10-14 20110345 ERT DATUM ER REFERENS 2011-06-27 A2011/2822/A Arbetsmarknadsdepartementet Monica Rodrigo Expeditions-

Läs mer

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man?

Föräldra penning. Vem har rätt till föräldrapenning? Hur mycket får man? Föräldra penning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Effekterna av vårdnadsbidraget

Effekterna av vårdnadsbidraget Effekterna av vårdnadsbidraget - Kraftiga neddragningar i förskolan - Begränsningar i barns rätt till förskola - Minskad jämställdhet i familjeliv och arbetsliv - Minskat deltagande i arbetslivet - Tillbakagång

Läs mer

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010

Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst. Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Trygghet i arbete sysselsättning och inkomst Preliminära resultat från en enkätundersökning till anställda hösten 2010 Sociologiska institutionen, Göteborgs universitet 1 Inledning Hösten 2009 fick Sociologiska

Läs mer

Bäst för ekonomin när föräldrar delar ledigheten

Bäst för ekonomin när föräldrar delar ledigheten DN 18-05-27 av Maria Crofts Bäst för ekonomin när föräldrar delar ledigheten En vanlig uppfattning är att det är lönsamt att den som tjänar minst är föräldraledig längst. Men det bästa är att föräldrarna

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldrapenning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO

Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO Rapport Manpower Work Life PENSIONEN - EN KÄLLA TILL ORO PENSIONEN EN KÄLLA TILL ORO Fram tills nyligen har de flesta heltidsarbetande svenskar kunnat räkna med en trygg försörjning på äldre dagar. Idag

Läs mer

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg

Yttrandena från Göteborgs universitet. Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Göteborgs universitet Rektor Box 100 405 30 Göteborg Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Caroline Cruz caroline.cruz@hsv.se

Läs mer

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering

Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Den nya arbetslinjen Inhyrning, omställning, rekrytering Innehåll Den nya arbetslinjen: Bemanningsbranschen skapar jobb 3 Den hjälpande handen har en nyckelroll 3 Bra och fasta jobb där de behövs 4 Bemanningsbranschens

Läs mer

ANSTÄLLA SOMMARJOBBARE

ANSTÄLLA SOMMARJOBBARE Det här är Företagarna Vi är Sveriges största intresseorganisation för dig som är företagare. Vi företräder 70 000 företagare i Sverige. Det ger oss kraft att påverka makthavare på alla plan och i många

Läs mer

Riktlinjer för längre tjänstledighet

Riktlinjer för längre tjänstledighet Riktlinjer för längre tjänstledighet Fastställda av rektor att gälla från och med samma datum. Kungl. Musikhögskolan i Stockholm Royal College of Music Valhallavägen 105 Box 27711 SE-115 91 Stockholm Sweden

Läs mer

Fler jobb till kvinnor

Fler jobb till kvinnor Fler jobb till kvinnor - Inte färre. Socialdemokraternas politik, ett hårt slag mot kvinnor. juli 2012 Elisabeth Svantesson (M) ETT HÅRT SLAG MOT KVINNOR Socialdemokraterna föreslår en rad förslag som

Läs mer

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet?

Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? 29 Vilka faktorer kan påverka barnafödandet? Ålder Kvinnor och män skjuter allt längre på barnafödandet. Kvinnor och män födda 1945 var 23,9 respektive 26,6 år när de fick sitt första barn. Sedan dess

Läs mer

Cirkulärnr: 1995:20 Diarienr: 1995:79 P-cirknr: :8. Datum:

Cirkulärnr: 1995:20 Diarienr: 1995:79 P-cirknr: :8. Datum: Cirkulärnr: 1995:20 Diarienr: 1995:79 P-cirknr: 1995-2:8 Handläggare: Avdsek: Christina Madfors Förh Datum: 1995-01-09 Mottagare: Kommunstyrelsen Personalfrågor Rubrik: Ändringar i lagen (1962:381) om

Läs mer

Varför ska du vara med i facket?

Varför ska du vara med i facket? Varför ska du vara med i facket? www.gåmedifacket.nu 020-56 00 56 Vill du förhandla på egen hand? Det gör inte din chef. Visst kan du förhandla om din egen lön, och visst kan du själv diskutera dina villkor

Läs mer

En föräldraförsäkring i tre lika delar

En föräldraförsäkring i tre lika delar 2015 Thomas Ljunglöf En föräldraförsäkring i tre lika delar En föräldraförsäkring i tre lika delar Thomas Ljunglöf Citera gärna ur skriften, men ange källa Josefin Edström och Saco 2015 www.saco.se En

Läs mer

Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM

Arbetsmarknadsdepartementet STOCKHOLM YTTRANDE Vårt ärendenr: 2017-06-09 Avdelningen för arbetsgivarpolitik Malin Looberger Samberedning av skett med: Avdelningen för administration Avdelningen för vård och omsorg Arbetsmarknadsdepartementet

Läs mer

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ.

Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. ISSP 2005 Siffrorna anger svarsandel i % för varje alternativ. Först några frågor om arbete i allmänhet Fråga 1 Föreställ Dig att Du kunde förändra hur Du använder Din tid, och ägna mer tid åt vissa saker

Läs mer

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos

Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Upphandlingar av kollektivtrafik behöver inte innebära trafikkaos Kommunal driver kampanj för bättre upphandlingar En facklig valrörelse Kommunals uppdrag är att förbättra villkoren för medlemmarna. Därigenom

Läs mer

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras!

Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF. Samtal pågår. men dialogen kan förbättras! Hur ska kommuner, landsting & regioner attrahera framtidens ekonomer? En rapport från SKTF Samtal pågår men dialogen kan förbättras! En undersökning kring hur ekonomer uppfattar sin situation angående

Läs mer

Ska du vara föräldraledig?

Ska du vara föräldraledig? Ska du vara föräldraledig? Information om vad man ska tänka på när man ska vara föräldraledig Ska du vara föräldraledig? När du är föräldraledig sänks din medlemsavgift till Handels gäller inte avgiften

Läs mer

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND

PERSONALHANDBOK NORRA VÄSTMANLANDS KOMMUNALTEKNIKFÖRBUND 1(5) Vem har rätt till föräldrapenning De arbetstagare som är föräldrar är rättslig vårdnadshavare och har vård om ett barn har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran stadigvarande sammanbor

Läs mer

Information om din anställning med anledning av konkurs

Information om din anställning med anledning av konkurs Information om din anställning med anledning av konkurs Här följer en kort sammanställning med information om de vanligaste löne- och anställningsfrågorna som kan uppkomma i samband med en konkurs. Experts

Läs mer

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden.

Om unga föräldrar. och arbetsmarknaden. Om unga föräldrar och arbetsmarknaden Text: Elisabet Wahl Inledning Ungdomsstyrelsen har fått i uppdrag av regeringen att genomföra insatser för att öka kunskapen om hur föräldrar under 25 års ålder kan

Läs mer

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland?

Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Barn- och utbildningsförvaltningen Utvecklingsavdelningen/GCN 2008-08-27 Skulle Du vara intresserad av vårdnadsbidrag om det införs på Gotland? Sammanställning av enkät till föräldrar om intresset för

Läs mer

Ersättning vid arbetslöshet

Ersättning vid arbetslöshet PÅ LÄTTLÄST SVENSKA Ersättning vid arbetslöshet INFORMATION OM ARBETSLÖSHETSFÖRSÄKRINGEN 1 2 Det här är arbetslöshetsförsäkringen... 4 Vem gör vad?...... 6 När har du rätt till arbetslöshetsersättning?...

Läs mer

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare

Föräldraledighetsguide. för chef och medarbetare Föräldraledighetsguide för chef och medarbetare Förord När någon på ens arbetsplats ska bli förälder är det mycket som behöver tänkas igenom; ska vikarie anställas, eller ska arbetsuppgifter fördelas

Läs mer

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning?

Föräldrapenning. Hur mycket får man? Vem har rätt till föräldra penning? Föräldrapenning Föräldrapenning är den ersättning föräldrar får för att kunna vara hemma med sina barn i stället för att arbeta. Den betalas ut i sammanlagt 480 dagar per barn. Föräldrapenningen har tre

Läs mer

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef.

Under vårdnadshavarens semester är barnet ledigt. Eventuella undantag görs i samråd med förskolechef. MAXTAXA Förskola i Ockelbo kommun Verksamhet i förskolegrupp omfattar barn från 1 års ålder fram till och med vecka 31 det år barnet fyller 6 år. Verksamhet i förskola styrs av skollag, läroplan för förskolan

Läs mer

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid

Gränslösa föräldrar. en studie om föräldraskap och arbetstid Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid 1 2 Gränslösa föräldrar en studie om föräldraskap och arbetstid Alla, oavsett kön, bör ha samma möjligheter att delta på lika villkor i arbetslivet.

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal kollektivavtalskrift_oktober_2014.indd 1 10/24/2014 11:17:45 AM ST, 2006. Produktion: STs kommunikationsenhet. Tryck: Vitt Grafiska oktober 2014. Upplaga: 3 000 ex.

Läs mer

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08

TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 TCO GRANSKAR: A-KASSAN EN FÖRSÄKRING I FRITT FALL #15/08 A-kassan en försäkring i fritt fall. 2008-12-17, andra upplagan 2009-02-25 Författare Avdelningen för samhällspolitik och analys, TCO Kontaktpersoner:

Läs mer

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar

Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Titanias undersökning kvinnor i byggbranschen frågor och svar Svar från intervjuperson 1. Vad har du för arbetstitel? - Konstruktör - Nyproduktion - Via studier och praktik 4. Din ålder? - 20-30 år 5.

Läs mer

Unionens yttrande över Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar

Unionens yttrande över Översynen av stödet för yrkesintroduktionsanställningar YTTRANDE Till Tjänstemännens Centralorganisation (TCO) Datum Vår referens 2018-01-10 Patrik Pedersen/Annakarin Wall Unionens yttrande över Översynen av stödet för 1. Bakgrund till förslagen i Översynen

Läs mer

Mellan jobb. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös?

Mellan jobb. Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? Mellan jobb Är du mellan jobb eller riskerar du att bli arbetslös? 2019 1 Innehåll Ekonomin mellan jobb 4 Ersättning från a-kassan 5 Inkomstförsäkring via facket 6 Avgångsersättning genom kollektivavtalet

Läs mer

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut

Trygghetssystem för företagare. - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut - FöretagarFörbundet analyserar och kommenterar Regeringens beslut Företagares sociala trygghet Regeringen presenterade den 18 september 2009 tio reformer för hur företagares sociala trygghet kan stärkas.

Läs mer

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär

Föräldra ledighet. En guide för anställda och chefer. och karriär Föräldra ledighet En guide för anställda och chefer och karriär Citat. Medlemmar om föräldraledighet: Det är svårt att vara föräldraledig på deltid för att arbetsuppgifterna inte reduceras utan man förväntas

Läs mer

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan

Granskning av verksamheten i Lönesamverkan Revisionsrapport* Granskning av verksamheten i Lönesamverkan HUL 18 februari 2008 Eva Gustafsson *connectedthinking Innehållsförteckning 1 Bakgrund, revisionsfråga och metod...3 2 Sammanfattning av den

Läs mer

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar

Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:1426 av Marianne Pettersson (S) Tryggare anställningar Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra en översyn

Läs mer

Kollektivavtal vad är grejen?

Kollektivavtal vad är grejen? Kollektivavtal vad är grejen Det är skönt när det finns avtal om lön och andra villkor. Men så är det inte på alla arbetsplatser. Första steget för den som bryr sig och vill ha koll* på sitt jobb är att

Läs mer

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet

Ledarnas Chefsbarometer 2012. Chefen och jämställdhet Ledarnas Chefsbarometer 2012 Chefen och jämställdhet Innehåll Inledning... 2 Rapporten i korthet... 3 Jämställda arbetsplatser?... 4 Chefens chef är en man såväl i privat som offentlig sektor... 5 En chef,

Läs mer

Regeringens proposition 2005/06:185

Regeringens proposition 2005/06:185 Regeringens proposition 2005/06:185 Förstärkning och förenkling ändringar i anställningsskyddslagen och föräldraledighetslagen Prop. 2005/06:185 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Läs mer

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit.

Det måste alltså bli frivilligt att teckna kollektivavtal. Det finns flera vägar för att nå dit. Rapport från Företagarna mars 2011 Sammanfattning och synpunkter... 2 Så gjordes undersökningen... 3 Sextio procent av företagen har inte kollektivavtal... 4 Större småföretag har oftare kollektivavtal/hängavtal...

Läs mer

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin

STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin STATISTISKA CENTRALBYRÅN 1(6) BV/AKM-S den 2 december 2009 Kontaktpersoner: Dan Lundberg Krister Näsén Madeleine Bastin EUINTRO Jag tänkte nu ställa några frågor om balansen mellan arbete och familjeliv.

Läs mer

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning

Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna. - en sammanfattning Mälardalens arbete kring socialförsäkringsfrågorna - en sammanfattning 1 Bakgrund Frågan om frilansarnas sociala trygghet är en fråga som funnits på agendan länge. Frilans Riks har arbetat med den sedan

Läs mer

Löneadministration för nybörjare.

Löneadministration för nybörjare. Löneadministration för nybörjare. BEHÖVER DU ANSTÄLLA? DÅ KAN DET VARA BRA ATT KÄNNA TILL VILKA LAGAR SOM GÄLLER. HÄR ÄR GUIDEN FÖR DIG! Vi tar ditt företagande personligt Regelverket för löneadministratören

Läs mer

Dnr: ÄRD N4Y1L0

Dnr: ÄRD N4Y1L0 1 (5) 2018-08-31 Dnr: ÄRD- 04304-N4Y1L0 Saco Dnr: 39.18 Saco Box 2206 103 15 Stockholm Tid för utveckling (SOU 2018:24) Inledning Utredningen Hållbart arbetsliv över tid presenterar i delbetänkandet Tid

Läs mer

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010

Kommittédirektiv. Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer. Dir. 2010:103. Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Kommittédirektiv Översyn av anställningsvillkoren för myndighetschefer Dir. 2010:103 Beslut vid regeringssammanträde den 30 september 2010 Sammanfattning En särskild utredare ska se över anställningsvillkoren

Läs mer

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission

SKTFs rapport. Slut på rean i kommuner och landsting. dags för en jämställdhetskommission SKTFs rapport Slut på rean i kommuner och landsting dags för en jämställdhetskommission Mars 2011 Inledning SKTF fortsätter sitt arbete med att påvisa hur ojämställd den svenska arbetsmarknaden är och

Läs mer

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona

maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona maj 2012 Orimliga löneskillnader i Blekinge Foto: Birger Lallo Karlskrona Orimliga löneskillnader i Blekinge 2012 Inledning För 50 år sedan avskaffades de särskilda lönelistor som gällde för kvinnor. Kvinnolönerna

Läs mer

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna

Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Visstid på livstid? En rapport om de otrygga anställningarna Rapport av Annakarin Wall, Kommunal 2013 Kommunal Visstid på livstid? - En rapport

Läs mer

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014

Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Miljö- och byggnadskontoret jämställdhetsplan 2012 2014 Inledning och bakgrund Syftet med Sollentuna kommuns jämställdhetsplan är att främja kvinnor och mäns lika rätt ifråga om arbete, anställnings- och

Läs mer

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag.

Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Gör arbetsintegrerade företag en skillnad? En studie av den långsiktiga effekten av att vara anställd i ett arbetsintegrerande socialt företag. Förord En av de vanligaste frågorna när någon lär känna företeelsen

Läs mer

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering

Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Arbetstidsförkortning - en dålig reglering Sammanfattning: Många tror att arbetstidsförkortning är den rätta metoden att minska arbetslösheten. Men problemet är snarare för mycket regleringar, inte för

Läs mer

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning

Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning 25 januari 2007 a06-2406 YT/gih Näringsdepartementet Jakobsgatan 26 103 33 Stockholm Yttrande över Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning Svenska Kommunalarbetareförbundet har givits möjlighet

Läs mer

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003

Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration. Ingvar Svensson Maj 2003 Allmänheten om Arbetskraftsinvandring och integration Ingvar Svensson Maj 2003 Förord På några tiotal år har andelen människor med utländsk bakgrund i Sverige stigit snabbt. De stora majoriteten av de

Läs mer

Därför är det bra med kollektivavtal

Därför är det bra med kollektivavtal Därför är det bra med kollektivavtal ST, 2006. Produktion: STs informationsenhet. Tryck: EO Grafiska, oktober 2007. Upplaga: 10 000 ex. Beställ fler exemplar genom ST Förlag. Tfn: 08-790 52 37. Fax: 08-791

Läs mer

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM

REMISSVAR Rnr 105.06. Till Näringsdepartementet. Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad anställning m m N2006/12113/ARM Lilla Nygatan 14 Box 2206 2007-01-26 103 15 STOCKHOLM tel 08/613 48 00 fax 08/24 77 01 e-post inger.skogh@saco.se REMISSVAR Rnr 105.06 Till Näringsdepartementet Promemorian Bättre möjligheter till tidsbegränsad

Läs mer

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna

Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna Utan kvalificerat administrativt stöd utarmas verksamheterna En undersökning om vilka konsekvenser det får om stadshusledningens förslag att ta bort 5-7 administrativa tjänster verkställs. 7 februari 27

Läs mer

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID

Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Nu snackar vi! Heltidsarbete som norm FÖR DIN LÖN, DIN TRYGGHET OCH DIN FRAMTID Innehåll Vanliga ord 6 Heltidsarbete som norm 8 Håll utkik! I materialet hittar du några symboler. Dessa är framtagna för

Läs mer

Ansvarig: Personalchefen

Ansvarig: Personalchefen Enhet: Personalenheten Utarbetad av: Personalenheten Giltig från: 2013-04-04 Ansvarig: Personalchefen Dokumentnamn: Jämställdhetsplan för Alvesta kommun 2013-2015 Ersätter: Alvesta kommuns jämställdhetsplan

Läs mer

När du är föräldraledig

När du är föräldraledig När du är föräldraledig När du är föräldraledig Härligt att vara föräldraledig? Just jobbet kanske du inte tänker på nu. Men det är inte bara när du arbetar som du har nytta av att vara medlem i Unionen.

Läs mer

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga

Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Ann-Britt Sand Stockholms universitet/nationellt kompetenscentrum Anhöriga Jag arbetar på Stockholms universitet och på Nationellt kompetenscentrum anhöriga, Nka. Mitt område på Nka är Förvärvsarbete,

Läs mer