UTKAST Huvudsakligt innehåll. Särskilt socialvårdsstöd

Transkript

1 FRAMSTÄLLNING nr x/200x-200x 200X-0X-XX Till Ålands lagting UTKAST Särskilt socialvårdsstöd Huvudsakligt innehåll Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om särskilt socialvårdsstöd antas. Avsikten med förslaget är att värna om särskilt utsatta personers ekonomiska trygghet samt att främja och upprätthålla en persons eller familjs sociala trygghet och möjligheten att klara sig på egen hand. Genom det särskilda socialvårdstödet ska livssituationen för personer med endast en liten inkomst oftast huvudsakligen i form av pension kunna underlättas. För dessa personer torde redan relativt små stöd kunna förbättra personens livssituation i en positiv riktning. Målgruppen för det föreslagna särskilda socialvårdsstödet är personer som har passerat den yrkesverksamma åldern, de vill säga personer i åldersklasserna 65 år och uppåt. Men även yngre personer i arbetsför ålder som på grund av olika orsaker tvingats att sjukpensionera sig ska kunna var berättigade till särskilt socialvårdsstöd. För en ensamstående person föreslås det särskilda socialvårdsstödet uppgå till högst 70 euro per kalendermånad, medan stödet till en person som är gift eller lever i ett samboförhållande kan uppgå till högst 63 euro per kalendermånad. För att vara berättigad till särskilt socialvårdsstöd skulle årsinkomsten fördelat per kalendermånad inte få överstiga 699 euro. Det särskilda socialvårdsstödet beviljas på ansökan av den kommun där sökanden har sin hemkommun. En regelbunden justering av stödet görs vartannat år. Enligt förslaget ska kommunen ansvara för verkställigheten och uppföljningen av lagen och tillsynen över den. Landskapsregeringen föreslås ansvara för den allmänna informationen om möjligheten att ansöka om stöd. Landskapet föreslås finansiera hela det faktiska stödbelopp som kommunen utbetalar till stödtagarna i form av särskilt socialvårdstöd. I förslaget ingår även en ändring av landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd. Avsikten är att de föreslagna lagarna ska träda i kraft så snart som möjligt vid lämpligt halvårsskifte.

2 !"###################################################################################$ %&! ########################################################################################' $#(! #########################################################################################' $#$("&!! ######################################################' $#()"!"!*!#####################################################' +! &+ +!! #############################################################################################, #$%& ###########################################################################################, #-!!##################################################################, #'-!&!################################################################, #,!.)!###############################################################, '!.)!! +!!###############/ '#$(-01++! "!")"!+ ####/ '#.!++&##################################################################### '#' +!*&.!*2###################################### '#, +!!!!! 3 2############################### '#/ +!.!*#########################################################4 '#%.!++! ++###############################################################4,# +!!! *#################################################################4,#$* )! #####################################################4,# ######################################################################################2,#'0!&!.!++!!!!#######################################2,#,(*! +!#################################################################2 /#*.!""!! ###################################################################### #!! ##########################################################################$ 4#0!!.!!###############################################################################$$!3! ########################################################################################$$ $# +& ###############################################$$ # +& +! &+ +!! ################################################################,!5#####################################################################################################/ %(6%7(%8& ####################################/ %(6%7(%8& +! &+ +!! ################################################' 7!!5!############################################################################################',

3 ' Allmän motivering 1. Socialvården 1.1 Samhällets roll inom socialvården Den åländska lagstiftningen innehåller en mängd författningar som reglerar samhällets befogenhet att i socialt syfte bistå de invånare som är i behov av ekonomiska bidrag eller andra stödåtgärder. Men även långt innan dagens lagstiftning kom till ansågs samhället på ett eller annat sätt ha en rätt att bidra till var och ens försörjning och att hjälpa personer i social nöd. Detta samhälliga ansvar föll i främsta hand på kommunerna och församlingarna. Samhällen har inte bara ansetts ha en rätt utan också en skyldighet att bedriva social verksamhet. Detta ansvar har sedan kommit att utvecklas till att känneteckna det samhälle som allmänt brukar beskrivas som ett välfärdssamhälle, det vill säga ett samhälle där stor vikt har lagts vid att samhällets välfärd ska komma alla till del, i synnerhet svaga och utsatta grupper. Denna välfärdsideologi som kommit att prägla framförallt de nordiska samhällena har sedermera kommit till uttryck även i den finländska grundlagen, där det sägs att var och en genom lag ska garanteras rätt att få en grundläggande försörjning tryggad vid bland annat arbetslöshet, arbetsoförmåga och under ålderdomen samt vid barnafödsel. Den ovan beskrivna socialtjänsten som samhället tillhandhåller har många beröringspunkter med andra områden av samhällelig aktivitet. Bland annat är socialförsäkringen direkt avsedd att komplettera den kommunala socialvården. Hälso- och sjukvården, som delvis riktar sig till personer med både sociala och medicinska problem kan även i många avseenden anses komplettera socialvården. Men även skolan syftar till att utbilda medborgarna till sociala individer som ska klara sin försörjning utan samhällets hjälp, liksom medborgarna genom de skatter man betalar till samhället tar del i finansieringen av samhälliga socialvården. 1.2 Social trygghet och dess förmåner Enligt landskapsregeringens socialvårdsplan för åren är en god social trygghet på alla plan en förutsättning för ett modernt samhälle. I begreppet social trygghet ingår bland annat förebyggande verksamhet, socialvårdstjänster av viss omfattning och kvalitet samt ett ekonomiskt skyddsnät i form av trygghet under sjukdom, arbetslöshet och ålderdom samt annat utkomstskydd. Syftet med den sociala tryggheten är att främja befolkningens hälsa och funktionsförmåga, att ge förutsättningar för en sund arbets- och livsmiljö samt att trygga en tillräcklig utkomst, social- och hälsovårdstjänster och social trygghet i livets alla skeden. Så gott som alla hushåll får tidvis någon form av inkomstöverföring eller nyttjar socialvårdstjänster. Kommunerna har en viktig roll då det gäller att utveckla den sociala tryggheten. Socialtjänsterna och utkomstskyddet styrs med hjälp av lagstiftning. Tjänsterna finansieras huvudsakligen med skatter och landskapsandelar. Kostnaderna för utkomstskyddet täcks med avgifter som tas ut av arbetsgivare och de försäkrade samt med skattemedel. I det åländska sociala trygghetssystemet ingår olika förmåner såsom familjepolitiska stöd i form av barnbidrag, stöd för vård av barn i hemmet, stöd till enskilda daghem, bostadsbidrag, underhållsstöd och moderskapsunderstöd. De familjepolitiska stöden kompletteras med utkomstskydd i form av grunddagpenning och den därtill anslutna förhöj-

4 , ningsdelen, tillägget för sysselsättningsplan samt barnförhöjningen och arbetsmarknadsstödet. Som ekonomiskt stöd inom socialvården finns dessutom utkomststödet som närmare presenteras nedan. 2 Landskapslagen om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd 2.1 Allmänt Landskapslagen (1998:66) om tillämpning i landskapet Åland av lagen om utkomststöd är en blankettlag genom vilken rikets lag om utkomststöd (FFS 1412/1997) görs tillämplig i landskapet. Rikslagen om utkomststöd är tilllämplig i landskapet i den lydelse den har den 1 mars Utkomststödet är en förmån som beviljas av kommunerna i situationer där personens eller familjens inkomster och tillgångar inte räcker till för dagliga nödvändiga utgifter. Utkomststödet utgör en grundläggande förmån med vilken den enskilde i lag garanteras den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv enligt 19 1 mom. grundlagen. Syftet med utkomststödet är trots det även att främja individens och hans eller hennes möjligheter att klara sig på egen hand. Enligt motiven till lagen om utkomststöd har individen också alltid ansvar för sig själv, och med utkomststödet försöker man förbättra förutsättningarna för att förverkliga detta ansvar. Utkomststödet har således en mera omfattande uppgift än att bara ge oundgänglig trygghet i livet, det vill säga att tillgodose det så kallade existensminimum. Utkomststödet ger också möjligheter att delta i samhällets verksamhet och syftar inte enbart till att hålla personen eller familjen vid liv. Utkomststödet är den förmån som beviljas i sista hand. Utkomststödet består av en grunddel och en tilläggsdel. Därtill kan förebyggande utkomststöd beviljas. Utkomststöd beviljas på ansökan och vanligen för en månad i sänder. Stöd beviljas till det belopp med vilket de stödberättigade utgifterna överstiger den sökandes disponibla inkomster och tillgångar. 2.2 Utkomststödets grunddel Utkomststödets grunddel ska täcka kostnaderna för kost och kläder, smärre hälso- och sjukvårdsutgifter samt utgifter för personlig hygien och hemmets hygien, resekostnader för lokaltrafik, prenumeration av tidningar, tvavgift, användning av telefon, hobby- och rekreationsverksamhet samt motsvarande utgifter som hänför sig till en persons eller familjs dagliga uppehälle. För år 2009 är grunddelen 399,05 euro/månad för ensamboende och ensamförsörjare, 339,37 euro/månad för andra personer som fyllt 17 år, 291,41 euro/månad för en person som fyllt 17 år och som bor hos ena eller båda föräldrarna, 279,48 euro/månad för barn i åldern år och 263,57 euro/månad för barn under 10 år. 2.3 Utkomststödets tilläggsdel Med utkomststödets tilläggsdel täcks vid behov boendekostnader i behövlig utsträckning, andra nödvändiga hälso- och sjukvårdsutgifter än de som ingår i grunddelen, utgifter för barnomsorg samt utgifter som anses nödvändiga på grund av en persons eller familjs särskilda behov eller förhållanden. 2.4 Förebyggande utkomststöd Utöver det egentliga utkomststödet beviljar kommunen förebyggande utkomststöd enligt grunder som kommunen själv fastställer. Enligt motiven

5 / till lagen om utkomststöd (RP 217/1997 rd) är det med tanke på syftet med utkomststödet viktigt att personer och familjer ges bättre förutsättningar att klara sig självständigt. Syftet med det förebyggande utkomststödet är enligt lagen att främja en persons och familjs sociala trygghet och funktionsförmåga. Stödet är inte beroende av om personen eller familjen är berättigad till det egentliga utkomststödet (grunddel och tilläggsdel). Syftet med det förebyggande utkomststödet är också att i tillräckligt god tid hjälpa en person som är i behov av stöd att klara av förutsebara problem beträffande utkomsten och att undvika behovet av egentligt utkomststöd. Med hjälp av förebyggande utkomststöd kan man i synnerhet på lång sikt uppnå ekonomiska inbesparingar. Redan relativt små stöd kan förhindra att den sökande råkar i en situation där han eller hon är tvungen att till och med under lång tid ty sig till det egentliga utkomststödet. Det förebyggande utkomststödet har enligt en utredning (Social- och hälsoministeriet, Stencilserie 1997:18) konstaterats vara ett särskilt användbart hjälpmedel inom socialvården som en lösning på akuta kriser. Det kan gälla stöd för familjer som drabbats av olika kriser såsom en familjemedlems död eller allvarlig sjukdom, men även då en persons eller familjs utkomst har äventyrats till följd av överskuldsättning eller en plötsligt försämrad ekonomisk ställning. Genom att vid överskuldsättning bryta skuldspiralen har man kunnat få en persons eller familjs ekonomi i balans och behovet av varaktigt stöd har därmed kunnat förhindras. Stödet har även använts för att stöda åldringars boende i det egna hemmet. Även funktionshindrade personer har kunnat få hjälp att klara sig på egen hand med ett förebyggande utkomststöd när man inte varit berättigad till stöd enligt annan speciallagstiftning. 3 Förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatta pensionstagare 3.1 ÅSUB:s rapport om ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland I maj 2007 presenterade Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) en rapport om Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland (2007:5). Huvudsyftet med utredningen var att undersöka hur den del av det sociala trygghetssystemet som föll under landskapets lagstiftningsbehörighet fungerade i praktiken och i vad mån de olika bidragen minskade risken för relativ fattigdom. Tanken var också att utredningen skulle bidra med bakgrundskunskap till en förändring i landskapslagstiftningen om bostadsbidrag och utkomststöd. I rapporten har ÅSUB för första gången räknat fram den åländska relativa fattigdomsgränsen. Vid beräknandet av den åländska fattigdomsgränsen har ÅSUB använt uppgifter om hushållens inkomst per konsumtionsenhet. Här har ÅSUB tilllämpat den av EU och Eurostat rekommenderade relativa fattigdomsgränsen, det vill säga 60 procent av medianen av den beskattningsbara inkomsten per konsumtionsenhet. Enligt denna beräkningsmetod skulle den åländska fattigdomsgränsen år 2004 ha legat vid en årsinkomst innan skatt på euro per konsumtionsenhet. Beräknat på nettoinkomsten per konsumtionsenhet skulle fattigdomsgränsen på Åland bli euro per år eller 919 euro per månad. Sistnämnda definition skulle medföra att 13,1 procent av de åländska hushållen låg under fattigdomsgränsen innan skattefria transfereringar. För att kunna ge en rättvis bild av den enskilda individens disponibla inkomst påtalar utredningen att hänsyn även måste tas till familjesammansättning och försörjningsbörda. Den avgörande gränsen för risken för fattigdom verkar därför enligt utredningen gå vid storleken på det hushåll in-

6 dividen lever i och mer specifikt mellan hushåll med en person och hushåll med två eller flera personer. Utredningen visar dessutom att den största andelen fattiga finns hos kvinnor och män som passerat den yrkesverksamma åldern, det vill säga personer i åldersklasserna 70 år och uppåt. Även en tydlig könsskillnad framgår av utredningen, som visar att en större andel äldre kvinnor är fattiga än motsvarande kategori män. 3.2 En arbetsgrupp tillsätts Mot bakgrund av ÅSUB:s rapport om var den största andelen fattiga finns, beslöt landskapsregeringen den 13 november 2007 tillsätta en arbetsgrupp med uppdrag att utreda och föreslå stödformer för de mest utsatta pensionärerna. I sitt arbete skulle arbetsgruppen särskilt beakta hur ett eventuellt stöd påverkar andra stöd såsom exempelvis bostadsbidrag och utkomststöd, vilken effekt stödformen har för den enskilde samt vilka de ekonomiska verkningarna skulle vara för landskap och kommuner om stöd för de mest utsatta pensionärerna infördes. 3.3 Landskapets första tilläggsbudget för år 2008 I avvaktan på att landskapsregeringens arbetsgrupp skulle slutföra sitt arbete antog lagtinget den 5 juni 2008 en första tilläggsbudget för år 2008 enligt vilken ett anslag om euro upptogs för understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. Anslaget möjliggjorde att ett tillfälligt system kunde införas för perioden juli - december år 2008, där landskapsregeringen kunde kompensera kommunerna till den del förebyggande utkomststöd beviljades ekonomiskt utsatta pensionstagare. Avsikten enligt tilläggsbudgeten var sedan att landskapsregeringen skulle återkomma till lagtinget till den del arbetsgruppens förslag till åtgärder skulle medföra behov av lagförändringar och/eller tilläggsanslag. 3.4 Landskapsregeringens rekommendation juni 2008 Grunderna för beviljande av förebyggande utkomststöd fastställs med stöd av blankettlagen om utkomststöd enligt 13 i lagen om utkomststöd av kommunerna själva. Landskapsregeringen gick därför i juni 2008, efter lagtingets antagande av första tilläggsbudgeten för år 2008, ut med en rekommendation till kommunerna om under vilka förutsättningar landskapets stöd kunde beviljas kommunerna och i sin tur presumtiva stödtagare. I rekommendationen beskrevs närmare vilka personer som skulle anses berättigade till stödet i form av förebyggande utkomststöd samt hur stödet skulle beräknas. Vid beviljandet av det förebyggande utkomststödet till ekonomiskt utsatta pensionstagare skulle en helhetsbedömning av personens eller hushållets ekonomiska situation göras med beaktande av bland annat pensionsinkomster, förvärvsinkomster och kapitalinkomster. Med pensionstagare avsågs enligt rekommendationen såväl pensionstagare på grund av ålder som på grund av sjukdom eller funktionshinder. Ekonomiskt stöd till pensionstagare i form av förebyggande utkomststöd skulle enligt landskapsregeringens rekommendation till kommunerna endast kunna beviljas dem vars inkomst efter stöd inte överskred 699 euro per månad. Stödsumman kunde maximalt uppgå till 70 euro per person och månad. Enligt de beräkningsgrunder som bifogades till landskapsregeringens rekommendation skulle stödet till en ensamstående person kunna uppgå till maximalt 70 euro per månad, medan en person som var gift eller levde i ett samboförhållande kunde få högst 63 euro per månad. Enligt rekommendationen skulle landskapsregeringen svara för allmän information om möjligheten att ansöka om stöd, medan kommunerna skulle

7 4 ansvara för den riktade information till de pensionärer som kunde vara berättigade till stöd. Kostnaderna för den uppsökande verksamheten skulle kommunerna själva bära. 3.5 Landskapets budget för år 2009 I landskapets budget för år 2009 har ett anslag om euro upptagits för att utges till kommunerna för att användas för beviljande av förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatta pensionstagare. Avsikten är att fortsättningsvis kompensera kommunerna fram till dess en ny lagstiftning kan träda i kraft. Understödet till kommunerna för förebyggande understöd ska utbetalas i enlighet med den rekommendation som landskapsregeringen gav för motsvarande stöd för år Landskapsregeringen skickade en skrivelse till kommunerna i slutet av januari 2009, där man meddelade att landskapsregeringens rekommendation från år 2008 även ska iakttas på det understöd som landskapet år 2009 betalar till kommunerna för att kompensera kommunernas utgifter med förebyggande utkomststöd till den del stödet beviljas ekonomiskt utsatta pensionstagare. 3.6 Arbetsgruppens slutrapport Den 17 mars 2009 överlämnade arbetsgruppen med uppdrag att utreda hur ekonomiskt utsatta pensionstagares situation kunde förbättras sin slutrapport till landskapsregeringen. I slutrapporten konstateras att arbetsgruppen undersökt möjligheten att höja bostadsbidraget för pensionstagare, att införa ett särskilt pensionärsstöd, negativ skatt samt hushållsavdrag. På utgiftssidan har framförallt de avgifter som tas ut inom äldreomsorgen, det vill säga hemserviceavgifter, avgifter vid serviceboende samt avgifter för stödtjänster utretts. Arbetsgruppen föreslår att ett ekonomiskt stöd för pensionstagare införs genom en landskapslag, att landskapsförordningen (1995:103) om tillämpning i landskapet Åland av riksförfattningar om socialvård ändras så att en överskridning av det maximiavgiftsuttag som fastslås i förordningen om klientavgifter inom social- och hälsovården (FFS 912/1992) inte längre ska vara möjlig, att avgifterna inom Ålands hälso- och sjukvård modifieras och att den grupp av ålderspensionärer och handikappade som har rätt till reparationsunderstöd för bostad utvidgas. 4. Landskapsregeringens förslag 4.1 Ett förnyat stöd inom socialvården Landskapsregeringen föreslår att en ny landskapslag om särskilt socialvårdsstöd antas. Avsikten med förslaget är att värna om särskilt utsatta personers ekonomiska trygghet samt att främja och upprätthålla en persons eller familjs sociala trygghet och möjligheten att klara sig på egen hand. För att kunna tillgodose detta syfte förslås att ett särskilt socialvårdsstöd ska kunna beviljas. Avsikten är att ett särskilt socialvårdsstöd ska utgöra ett komplement till förebyggande utkomststöd, som har konstaterats vara ett särskilt användbart hjälpmedel inom socialvården för att lösa akuta kriser. Men det förebyggande utkomststödet har även visat sig vara användbart för att stöda åldringars boende i det egna hemmet. Trots att det föreslagna särskilda socialvårdsstödet kan anses vara när besläktat med utkomststödet, kommer ett beviljande av särskilt socialvårdsstöd inte att vara beroende av om sökanden är berättigad till utkomststöd. Landskapsregeringens intention är att det särskilda socialvårdstödet ska kunna underlätta livssituationen för personer med endast en liten inkomst

8 2 oftast huvudsakligen i form av pension. För dessa personer torde redan relativt små stöd kunna förbättra personens livssituation i en positiv riktning. Målgruppen för det särskilda socialvårdsstödet är enligt den föreslagna landskapslagen personer som har passerat den yrkesverksamma åldern, de vill säga personer i åldersklasserna 65 år och uppåt. Men även yngre personer i arbetsför ålder som på grund av olika orsaker tvingats att sjukpensionera sig ska kunna var berättigade till särskilt socialvårdsstöd. 4.2 Förvaltning Enligt förslaget ska kommunen ansvara för verkställigheten och uppföljningen av lagen och tillsynen över den. Landskapsregeringen föreslås, på motsvarande sätt som i fråga om det förebyggande utkomststödet för ekonomiskt utsatta pensionstagare, ansvara för den allmänna informationen om möjligheten att ansöka om stöd. Landskapet föreslås finansiera hela det faktiska stödbelopp som kommunen utbetalar till stödtagarna i form av särskilt socialvårdstöd. Kommunerna får enligt förslaget ett förskott från landskapet för ett halvt år åt gången för att täcka de utgifter kommunerna uppskattas ha för själva stödet. Förskottsbeloppet justeras sedan i efterhand i förhållande till den faktiska summan för det särskilda socialvårdsstödet som kommunen har haft, en justering som beaktas i beräkningen för nästa förskottsbelopp som beviljas kommunen. 4.3 Beräknande av stödbeloppet till den enskilde Landskapsregeringen har vid valet av beräkningssätt för ett särskilt socialvårdsstöd utgått från den rekommendation till kommunerna som har tillämpats vid beräkningen av förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatta pensionstagare. För en ensamstående person föreslås det särskilda socialvårdsstödet därför uppgå till högst 70 euro per kalendermånad, medan stödet till en person som är gift eller lever i ett samboförhållande kan uppgå till högst 63 euro per kalendermånad. För att vara berättigad till särskilt socialvårdsstöd skulle årsinkomsten fördelat per kalendermånad inte få överstiga 699 euro per månad. Det särskilda socialvårdsstödet är beroende av nästan alla egna och makes/makas eller sambos fortlöpande inkomster. Här har motsvarande beräkningsgrund som för bostadsbidraget för pensionstagare tjänat som underlag vid valet av beräkningssätt. Bor man ensam skulle särskilt socialvårdsstöd påverkas av den egna inkomsten och förmögenheten, medan det för gifta och sambor skulle påverkas av parets sammanlagda inkomst och förmögenhet. Det särskilda socialvårdsstödet skulle således påverkas av till exempel pensions- och arbetsinkomster, arbetslöshetsdagpenningar och inkomst av förmögenhet i form av till exempel depositionsräntor och hyresinkomster. Vissa så kallade prioriterade inkomster ska inte beaktas när det särskilda socialvårdsstödets belopp räknas ut. Med prioriterade inkomster avses till exempel studiepenning, barnbidrag, vårdbidrag för pensionstagare, bostadsbidrag för pensionstagare, barnförhöjning enligt folkpensionslagen och utkomststöd. Egna dispositioner på högst euro skulle enligt förslaget inte påverka det särskilda socialvårdsstödet. För makar och sambos föreslås en egen gräns på euro. 4.4 Stöd för en två års period Det särskilda socialvårdsstödet beviljas på ansökan av den kommun där sökanden har sin hemkommun. För att bland annat minimera administrationen kring stödet föreslås att en regelbunden justering av stödet ska göras med endast två års intervaller. Genom de regelbundna justeringarna vartan-

9 nat år får man en kontinuitet i stödutbetalningarna, som torde gynna såväl kommunens som sökandens intresse. Samtidigt kan den kommunala administrationen kring stödet hållas på en minimal nivå. Sker inga förändringar i de omständigheter som påverkar stödet kommer det föreslagna systemet att kräva en ytterst begränsad aktivitet från stödtagarens sida. Det sistnämnda ska inte underskattas, eftersom flera av stödtagarna torde vara äldre personer, som kan uppleva ett allt för frekvent ansökningsförfarande som både arbetsdrygt och kränkande. Inför de regelbundna justeringarna ska bidragstagaren vid en av kommunen fastställd tidpunkt lämna de uppgifter som kommunen behöver för att genomföra justeringen. 5. Lagstiftningsbehörigheten Enligt 18 1 punkten självstyrelselagen (1991:71) för Åland har landskapet lagstiftningsbehörighet i fråga om landskapsregeringen och de myndigheter och inrättningar vilka lyder under denna. Landskapet har dessutom enligt 18 4 och 13 punkten självstyrelselagen behörighet i fråga om socialvård och kommunernas förvaltning. Inom de rättsområden där landskapet har lagstiftningsbehörighet kan landskapet lagstifta om beläggande av straff, storleken på straff, utsättande och utdömande av vite samt användningen av andra tvångsmedel enligt och 26 punkten självstyrelselagen. Till rikets lagstiftningsbehörighet hör enligt 27 1 punkten självstyrelselagen stiftande av grundlag och avvikelse från grundlag. Enligt 19 1 mom. grundlagen (FFS 731/1999) har alla som inte förmår skaffa sig den trygghet som behövs för ett människovärdigt liv rätt till oundgänglig försörjning och omsorg. Syftet med bestämmelsen är att garantera miniminivån på förutsättningarna för ett människovärdigt liv, det vill säga ett så kallat existensminimum. Rätten enligt bestämmelsen kan enligt riksdagens grundlagsutskott (GrUB 25/1994 rd) karakteriseras som en subjektiv rättighet för var och en. Lagrummet är omedelbart tillämplig rätt. För att kunna tillförsäkras den i 19 1 mom. grundlagen subjektiva rättigheten behövs det i praktiken lagstiftning på lägre nivå (vanlig lag), där det precis som i regelverket om utkomststöd ingår bestämmelser om stödformer, förutsättningar för stöd och behovsprövning samt procedurer (GrUB 25/1994 rd). Utkomststödet och 19 1 mom. grundlagen är mycket nära förbundna med varandra. I samband med beredningen (RP 309/1993 rd) av den grundläggande fri- och rättighetsreformen konstaterades att till de grundläggande förutsättningarna för ett människovärdigt liv hör utkomststöd enligt dåvarande socialvårdslag samt vissa stödåtgärder för omvårdnad av barn, åldringar, handikappade och utvecklingsstörda, särskilt rätten till akut sjukvård. Vidare ska var och en enligt 19 2 mom. grundlagen genom lag garanteras rätt att få sin grundläggande försörjning tryggad vid sjukdom, arbetsoförmåga och ålderdom. Enligt bestämmelsen påförs lagstiftaren en skyldighet att garantera var och en som behöver grundläggande försörjning en subjektiv rätt till denna trygghet som det allmänna genom lag är skyldig att ordna. Den grundläggande försörjning som tryggas i 19 2 mom. i grundlagen är en mer långtgående trygghet än rätten enligt 19 1 mom. till oundgänglig försörjning och omsorg. Systemet för tryggad grundläggande försörjning får alltså inte utgöras av den trygghet som i sista hand följer av 19 1 mom. (RP 309/1993 rd, GrUB 25/1994 rd, GrUU 33/2004 rd). Det skydd som nämns i 19 2 mom. i grundlagen har enligt förarbetena (RP 309/1993 rd) samband med vissa livssituationer och de förutsättningar för att erhålla förmånerna som för varje enskilt fall regleras i lag. Bestämmelserna uppställer inga hinder för att i förmånssystemen inta även sådana bestämmelser som gäller behovsprövning.

10 $ De trygghetsförmåner som omfattas av den föreslagna landskapslagen om särskilt socialvårdstöd ska i motsvarande mån som det förebyggande utkomststödet trygga en oundgänglig försörjning och en persons eller familjs förmåga att klara sig självständigt, samtidigt som det föreslagna stödet ska främja den sociala tryggheten och ett självständigt liv. Den föreslagna lagstiftningen kan anses ha samhörigheter med 19 i grundlagen. Förmånerna har enligt förslaget reglerats på lagnivå. Bestämmelserna i förslaget har således utformats på ett sådant sätt att de ligger i linje med 19 i grundlagen och att någon konflikt med 27 1 punkten självstyrelselagen här inte torde föreligga. Den av landskapsregeringen föreslagna landskapslagen innehåller även bestämmelser som kan anses ha beröringspunkter med socialförsäkringssystemet, som enligt 29 1 mom. 3 punkten självstyrelselagen är att hänföra till rikets lagstiftningsbehörighet. Enligt punkten självstyrelselagen har riket dessutom behörighet i fråga om rättskipning med beaktande av vad som föreskrivs i 25 och 26 självstyrelselagen. Under rikets lagstiftningsbehörighet faller även utsökningsväsendet. I en landskapslag kan dock enligt 19 3 mom. självstyrelselagen för vinnande av enhetlighet och överskådlighet intas bestämmelser av rikslagstiftningsnatur som i sak överensstämmer med motsvarande bestämmelser i rikslag. 6. Förslagets verkningar Administrationen kring det särskilda socialvårdsstödet är uppbyggt enligt motsvarande principer som landskapets understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatta pensionstagare under åren 2008 och Enligt förslaget ska kommunen ansvara för verkställigheten och uppföljningen av lagen och tillsynen över den. Landskapsregeringen föreslås ansvara för den allmänna informationen om möjligheten att ansöka om stöd. Enligt förslaget ska landskapet betala förskott på det särskilda socialvårdstödet till kommunerna för ett halvt år åt gången för att täcka de utgifter kommunerna uppskattas ha för själva stödet. Förskottsbeloppet justeras sedan i efterhand i förhållande till den faktiska summan för det särskilda socialvårdsstödet som kommunen har haft, en justering som beaktas i beräkningen för nästa förskottsbelopp som beviljas kommunen. I landskapets tilläggsbudget för år 2008 upptogs ett anslag om euro att användas för beviljande av förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatta pensionstagare för perioden Lagtinget har även i och med antagandet av 2009 års landskapsbudget beviljat kommunerna ett anslag om euro att användas för beviljande av förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatta pensionstagare. I den slutredovisning som kommunerna lämnat till landskapet över 2008 års stöd framgår att 110 personer ansökt om stöd och att 69 av dessa har beviljats stöd. Den totala stödsumman som har utbetalats av kommunerna för det sista halvåret 2008 uppgick enligt redovisningen till knappt euro. För första halvåret 2009 uppgick den totala stödsumman till xx xxx euro (LR tillhanda ) Det föreslagna särskilda socialvårdstödet torde på sikt medföra ett ökat intresse hos ekonomiskt utsatta personer. I och med att ett permanent stödsystem byggs upp, samtidigt som informationen kring stödet intensifieras, beräknas antalet stödtagare öka i jämförelse med motsvarande mottagargrupp som lyft förebyggande utkomststöd. Landskapets årliga kostnader för det föreslagna socialvårdsstödet torde således stiga från dagens euro för landskapets understöd till kommunerna för förebyggande utkomststöd. Eftersom den föreslagna lagen tidigast kommer att träda i kraft den 1 januari 2010, kommer kostnaden för det särskilda socialvårdstödet att beaktas

11 $$ inom ramen för landskapsbudgeten för år I enlighet med den uppfattning lagtinget och dess finansutskott hade vid behandlingen av 2008 års tilläggsbudget i fråga om understödet för förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatt pensionstagare, föreslås att landskapets hela finansieringsdel av det särskilda socialvårdsstödet ska kanaliseras till stödtagarna. Finansieringen av omkostnader, såsom exempelvis administrationskostnader, för särskilt socialvårdsstöd föreslås få samma upplägg som den praxis som har utvecklats och iakttagits vid hanteringen av förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatt pensionstagare. Administrationen kring stödet riktad till stödtagaren skulle således åvila kommunen. Landskapsregeringen skulle svara för allmän information om möjligheten att ansöka om stöd, medan kommunerna skulle ansvara för riktad information till de personer som kunde vara berättigade till stöd. Kostnaderna för den uppsökande verksamheten skulle kommunerna själva bära (jfr FU bet. nr 4/ ). Det särskilda socialvårdsstödet har med utgångspunkt från de beräkningar som arbetsgruppen för ekonomiskt utsatta pensionstagare utfört utformats på ett sådant sätt att det i så liten omfattning som möjligt ska påverka andra sociala förmåner och stöd samt folkpension negativt. Förslaget har inga kända konsekvenser för miljön. Av ÅSUB: s rapport Ekonomisk utsatthet och social trygghet på Åland framgår att det finns ett samband mellan relativ fattigdom, kön och ålder. Största andelen fattiga finns hos kvinnor och män som passerat den yrkesverksamma åldern, det vill säga personer i åldersklasserna 70 år och uppåt. Av rapporten framgår även en tydlig könsskillnad som visar att en större andel äldre kvinnor är fattiga än motsvarande kategori män. I åldersgruppen låg 44 procent av kvinnorna under fattigdomsgränsen år 2004 och i åldersgruppen över 90 hela 66,3 procent. För männen var siffrorna 32,1 procent respektive 59,3 procent i motsvarande kategorier. Eftersom huvudmålgruppen för det föreslagna särskilda socialvårdsstödet är personer som har passerat den yrkesverksamma åldern, de vill säga personer i åldersgruppen 65 år och uppåt, kommer flertalet kvinnor än män att beröras av förslaget. 7. Beredningsarbetet Landskapsregeringen tillsatte den 13 november 2007 en arbetsgrupp med uppdrag att utreda och föreslå stödformer för de mest utsatta pensionärerna. Arbetsgruppen överlämnade sin slutrapport till landskapsregeringen den 17 mars I slutrapporten föreslår arbetsgruppen att ett ekonomiskt stöd för pensionstagare införs genom en landskapslag. Med utgångspunkt från slutrapporten har landskapsregeringen utarbetat ett förslag till framställning, som har varit remiss till de landskapsmyndigheter, kommunala myndigheter och andra instanser som berörs av förslaget. Detaljmotivering 1. Landskapslag om särskilt socialvårdsstöd 1 kap. Allmänna bestämmelser 1 Lagens syfte och tillämpningsområde. Enligt paragrafen är syftet med lagen att värna om särskilt utsatta personers ekonomiska trygghet samt att främja och upprätthålla en persons eller familjs sociala trygghet och möjligheten att klara sig på egen hand. För att förverkliga detta kan ett särskilt socialvårdsstöd beviljas. Det särskilda socialvårdsstödet kan ses som ett komplement till det förebyggande utkomststödet som har konstaterats vara ett särskilt användbart hjälpmedel inom socialvården som en lösning på akuta kriser, men även för att exempelvis stöda åldringars boende i det egna hemmet. Det särskilda

12 $ socialvårdstödet ska på motsvarande sätt som det förebyggande utkomststödet kunna beviljas trots att personen i fråga inte berättigad till ett traditionellt utkomststöd. Utkomststödet är den förmån som beviljas i sista hand. Genom det föreslagna socialvårdsstödet är syftet att trygga inkomsten för särskilt utsatta personer, som endast har en liten inkomst huvudsakligen i form av pension. Avsikten är att redan relativt små stöd ska kunna förbättra personens livssituation i en positiv riktning. Det särskilda socialvårdsstödet vänder sig till personer som har passerat den yrkesverksamma åldern, det vill säga personer i åldersklasserna 65 år och uppåt, men även till yngre personer i arbetsför ålder som på grund av olika orsaker tvingats att sjukpensionera sig. Samtidigt ska det särskilda socialvårdsstödet till skillnad mot utkomststödet, som ska sökas varje månad, kunna beviljas med ett mer långsiktigt perspektiv i sikte för en längre tidsperiod. Stödet ska även på ett mer ändamålsenligt sätt främja möjligheterna att klara sig på egen hand. 2 Rätt till särskilt socialvårdsstöd. I paragrafen beskrivs vem som har rätt till särskilt socialvårdsstöd. Avsikten är att fånga in den grupp av personer för vilka de traditionella socialvårdsstöden inte visat sig vara tillräckliga och där personerna har bedömts vara särskilt utsatta. Utgångspunkten är att alla personer som är bosatta i landskapet Åland och som har fyllt 65 år och som lyfter ålderspension samt personer som har fyllt 16 år men inte 65 år och som lyfter sjukpension, ska ha rätt till särskilt socialvårdsstöd. Ålderspension är den pension man får när man uppnår en viss ålder. Det finländska pensionsskyddet, som Åland är en del av, består i huvudsak av ett arbetspensionssystem som grundar sig på förvärvsarbete. I pensionsskyddet som helhet ingår även ett folkpensionssystem, som man kan få på basis av bosättning om arbetspensionen är för liten. I den föreslagna paragrafen knyts rätten till särskilt socialvårdsstöd enligt 1 mom. 1 punkten till samma åldersgräns som när rätten till folkpension i form av ålderspension enligt huvudregeln i folkpensionssystemet inträder. Gränsen för ålderspension går enligt folkpensionslagen (FFS 568/2007) vid 65 år, vilket avviker från den flexibla åldersgränsen i arbetspensionslagarna. Med sjukpension 1 mom. 2 punkten avses den pension som beviljas personer som är arbetsoförmögna. Oftast har arbetsoförmågan uppkommit på grund av en sjukdom, där personen i fråga i allmänhet först fått sjukdagpenning. Om arbetsoförmågan har fortsatt har personen vanligtvis beviljats sjukpension. Arbetsförmågan kan vid sidan av sjukdom även bero på lyte eller skada, som gör personen oförmögen att utföra sedvanligt arbete eller något annat därmed jämförbart arbete som med beaktande av personens ålder, yrkesskicklighet eller övriga omständigheter bör anses vara lämpligt för honom eller henne och trygga en skälig försörjning. Utgångspunkten för vad som kan anses vara sjukpension enligt förslaget är den beskrivning av sjukpension som kommer till uttryck i folkpensionslagen. I paragrafens 2 mom. föreskrivs att personens boende i landskapet Åland bestäms enligt lagen om hemkommun (FFS 201/1994). Enligt huvudregeln i 2 i lagen om hemkommun är en persons hemkommun den kommun där han eller hon bor. Använder en person flera bostäder eller ingen bostad alls, är hans eller hennes hemkommun den kommun som han eller hon på grund av sina familjeförhållanden, sin utkomst eller andra motsvarande omständigheter själv anser som sin hemkommun och till vilken han eller hon med hänsyn till de nämnda omständigheterna har fast anknytning. Om det däremot inte har kunnat utredas vilken kommun som enligt en person är hans eller hennes hemkommun, är hans eller hennes hemkommun enligt 2 i lagen om hemkommun den kommun till vilken han eller hon ska anses ha den fastaste anknytningen på basis av sitt boende, sina familjeförhållanden, sin utkomst och andra motsvarande omständigheter. Sistnämnda bestäm-

13 $' melse är närmast avsett för de fall då registermyndigheten (magistraten) av någon annan än den berörda personen själv har fått information om att hans eller hennes hemkommun har ändrats, och man på grund av att han eller hon inte har varit samarbetsvillig eller av någon annan orsak inte ens genom hörande har kunnat få reda på hans eller hennes egen uppfattning i saken. Personens hemkommun avgörs då genom myndigheternas försorg på basis av en objektiv helhetsbedömning som omfattar de omständigheter som nämns i 2 i lagen om hemkommun. 3 Verkställighet. I paragrafen föreslås bestämmelser om verkställigheten av lagen. Kommunen ansvarar för verkställigheten och uppföljningen av lagen och tillsynen över den, medan landskapsregeringens ansvar föreslås vara av mera övergripande natur. 2 kap. Finansiering av särskilt socialvårdsstöd 4 Landskapets kostnadsansvar för särskilt socialvårdsstöd. I paragrafen intas en bestämmelse om landskapets ansvar för finansieringen av särskilt socialvårdsstöd. Landskapets kostnadsansvar föreslås hänföra sig till de direkta kostnaderna för särskilt socialvårdsstöd. Här avses de faktiska stödbelopp som kommunerna betalar ut till stödtagarna. Förslaget överensstämmer i sak med lagtingets beslut om tilläggsbudgeten för år 2008 med anledning av understödet till kommunerna gällande ekonomiskt stöd till pensionstagare i form av förebyggande utkomststöd (FU bet nr 4/ ) samt med det beslut med rekommendation som landskapsregeringen gav till kommunerna för utbetalning av sistnämnda stöd. Finansieringen av omkostnader, såsom exempelvis administrationskostnader, för särskilt socialvårdsstöd föreslås få samma upplägg som den praxis som har utvecklats och iakttagits vid hanteringen av förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatt pensionstagare. Landskapsregeringen skulle dock kunna svara för allmän information om möjligheten att ansöka om stöd, medan kommunerna skulle ansvara för riktad information till de personer som kunde vara berättigade till stöd. Kostnaderna för den uppsökande verksamheten skulle kommunerna själva bära. 5 Beviljande av förskott till kommunerna. I paragrafen föreskrivs att landskapet ska betala ett förskott till kommunen för det särskilda socialvårdsstödet. Förskottet ska beviljas för ett halvt kalenderår åt gången. Ett kalenderår föreslås indelad i två förskottsperioder. Den första förskottsperioden skulle börja den 1 januari och avslutas den 30 juni, medan den andra förskottsperioden skulle börja den 1 juli och avslutas den 31 december. Förslaget följer i huvudsak den praxis som har iakttagits vid landskapets förskottsutbetalning av understödet för förebyggande utkomststöd under åren 2008 och Genom att förskottera kommunen för dess utgifter för det särskilda socialvårdsstödet för ett halvt år åt gången är avsikten att den årliga administrationen kring stödet kan minimeras samtidigt som transfereringarna mellan landskap och kommun på sikt kan löpa så smidigt som möjligt. Förskottsbeloppen för respektive förskottsperiod beräknas på grundval av den rapportering som kommunerna enligt 6 ska lämna till landskapet två gånger per år. När förskottsbeloppet för en ny förskottsperiod bestäms ska för det första skillnaden mellan summan av det faktiska särskilda socialvårdsstöd som kommunen har betalat ut under föregående förskottsperiod och det förskott kommunen har fått från landskapet för samma förskottsperiod beaktas. På så vis för man med ett halvårs eftersläpning en justering av landskapets finansiering av det särskilda socialvårdsstödet i förhållande till de faktiska kostnaderna kommunerna har haft för själva socialvårdsstödet.

14 $, För det andra ska kommunens uppskattning av det belopp som behövs för utbetalning av särskilt socialvårdsstöd för en ny förskottsperiod beaktas. Med formuleringen det förskott kommunen har fått från landskapet för samma förskottsperiod innefattas både det belopp som kommunen har fått i förskott enligt 7 och det kompletterande förskottsbelopp kommunen har fått från landskapet med stöd av 8. 6 Kommunens rapportering till landskapet. Landskapet ska enligt förslaget stå för summan av det faktiska belopp i särskilt socialvårdsstöd som kommunen har haft under en förskottsperiod. Därför måste kommunerna enligt paragrafens 1 mom. i efterhand redovisa för landskapet vad kommunen faktiskt har betalt ut i särskilt socialvårdsstöd under en förskottsperiod som har avslutats. Landskapet kan sedan utgående från denna redovisning jämföra med det förskottsbelopp som kommunen har fått för samma period och beakta skillnaden i nästa förskottsutbetalning till kommunen. Vidare ska kommunen meddela landskapet det stödbelopp som kommunen uppskattar att kan komma att betalas ut under den kommande förskottsperioden. Kommunen bör med sin lokalkännedom, erfarenhet och tillgänglig statistik kunna göra en ganska konkret uppskattning om hur mycket stöd kommunen kan komma att betala ut för de kommande sex månaderna. Om en oväntad ökning av stödutbetalningar uppstår under redan påbörjad förskottsperiod, finns alltid möjligheten att med stöd av lagens 9 ansöka om ett kompletterande förskottsbelopp. Kommunens meddelande till landskapet ska lämnas in senast den tionde dagen i den första kalendermånaden efter en förskottsperiod, vilket i praktiken innebär senast den 10 januari respektive den 10 juli. Kommunens uppgifter används sedan som underlag för det förskottsbelopp som landskapet enligt lagens 7 betalar ut till kommunen senast den 20 januari respektive den 20 juli. Enligt 2 mom. kan landskapsregeringen även inbegära annan information än den som uttryckligen nämns i paragrafens 1 mom. och som landskapet kan vara i behov av. Kommunen ska göras uppmärksam på landskapsregeringens behov av tilläggsuppgifter i så god tid som möjligt innan en ny förskottsperiod börjar. Uppgifter som det här kan röra sig om kan vara antal ansökningar om särskilt socialvårdsstöd som kommunen har behandlat, antal beviljade och utbetalda stöd, antal stödmånader, den totala stödsumman fördelad per månad samt det förskottsbelopp som återstår från föregående förskottsperiod. Samtidigt kan kommunens redovisning åtföljas av utdrag ur bokföringen, av vilket användningen av anslaget för särskilt socialvårdsstöd framgår. De uppräknade tilläggsuppgifterna som landskapet kan förväntas inbegära följer den praxis som har iakttagits vid kommunens redovisning för hur det förebyggande utkomststödet till pensionstagare har skötts av kommunen. 7 Tidpunkt för utbetalning av förskott. Enligt den föreslagna lagen är avsikten att kommunen två gånger om året ska få ett förskottsbelopp av landskapet, som ska motsvara det särskilda socialvårdsstöd som kommunen kan komma att betala ut för de kommande sex månaderna. I paragrafen föreskrivs att landskapet ska betala ett nytt förskottsbelopp till kommunen senast den tjugonde dagen i den första kalendermånaden i den nya förskottsperioden, vilket i praktiken blir senast den 20 januari respektive den 20 juli. 8 Justering om inga nya stöd uppskattas bli utbetalda. Om kommunen i sin rapportering till landskapet enligt 6 meddelar att man inte bedömer att något särskilt socialvårdsstöd kommer att behöva utbetalas under en ny förskottsperiod, måste landskapets finansiering av kommunens faktiska utgifter för den föregående förskottsperioden slutligt justeras.

15 $/ I paragrafens 1 mom. föreskrivs därför att en jämförelse ska göras mellan det förskottsbelopp som kommunen har fått av landskapet och det faktiska utbetalningsbelopp av särskilt socialvårdstöd som kommunen har haft under en och samma förskottsperiod. Resulterar beräkningen i att kommunen har fått ett för litet förskottsbelopp i relation till de faktiska utbetalningarna av särskilt socialvårdsstöd ska landskapet betala mellanskillnaden till kommunen. Har däremot kommunen fått för mycket i förskott ska kommunen betala återstående belopp till landskapet. Justeringen ska enligt 2 mom. genomföras senast den tjugonde dagen i den första kalendermånaden i den nya förskottsperioden, vilket i praktiken blir senast den 20 januari respektive den 20 juli. 9 Kompletterande förskottsbelopp. Eftersom kommunens uppskattning av kommande behov av särskilt socialvårdsstöd görs för sex månader framåt finns en osäkerhet i hur det faktiska utfallet under den kommande förskottsperioden blir. En viss osäkerhet i kalkylen får kommunen dock ta på sig, men om det faktiska stödbelopp som betalas ut blir betydligt större än beräknat kan kommunen efter ansökan hos landskapet beviljas ett kompletterande förskottsbelopp. 3 kap. Grunder för särskilt socialvårdsstöd 10 Socialvårdsstödets månatliga maximibelopp. I paragrafen anges de maximibelopp som det särskilda socialvårdsstödet kan uppgå till. Enligt förslaget skulle maximibeloppen vara på samma nivå som maximibeloppen för det förebyggande utkomststödet till ekonomiskt utsatta pensionstagare. För en ensamstående person föreslås det särskilda socialvårdsstödet således uppgå till högst 70 euro per kalendermånad, medan stödet till en person som är gift eller lever i ett samboförhållande kan uppgå till högst 63 euro per kalendermånad. I paragrafen används begreppet samboförhållande för första gången i lagen. Därför intas en definition av begreppet i paragrafens 3 mom. För att omfattas av termen samboförhållande förutsätts att det är fråga om antingen en man och en kvinna eller två personer av samma kön, att de inte är gifta med varandra, att de fortgående ska anses leva i ett gemensamt hushåll i ett äktenskapsliknande förhållande och att det helt klart inte är fråga om ett tillfälligt arrangemang. Det går inte att ge ett entydigt innehåll åt gemensamt hushåll, men redan det att man bor tillsammans ger ett visst fog för att anta att det är fråga om ett gemensamt hushåll. Även begreppet äktenskapsliknande förhållande blir i någon mån problematiskt med tanke på verkställigheten, eftersom det inte går att utfärda några närmare bestämmelser om denna sak. Den tolkningspraxis som används vid motsvarande lagstiftning som den föreslagna styrs dock av att det förutsätts att förhållandet ska vara etablerat och fortgående. Det kan betraktas som sådant fortgående förhållande som avses i bestämmelsen om till exempel det gemensamma hushållet har varat flera månader. Enligt 8 3 och 4 mom. lagen om registrerat partnerskap (FFS 950/2001) jämställs den som lever i registrerat partnerskap med den som lever i äktenskap. Enligt 4 mom. ska makar som inte har gemensamt hushåll, eftersom de fortgående bor åtskilda av någon orsak, inte betraktas som personer som är gifta med varandra när denna lag tillämpas. Vad som avses med någon orsak bedöms från fall till fall. När orsakerna bedöms kan hänsyn tas till sökandens utredning om att makarna inte har gemensamt hushåll, orsaken till att de bor åtskilda och långvarigt boende. Som en orsak betraktas i regel inte att makar efter ingående av äktenskapet bor kvar på olika orter eller i olika länder. Offentlig institutionsvård bör som regel betraktas som en orsak till att man enligt 4 mom. bor åtskilda från varandra. Med institutions-

16 $ vård avses här vård och uppehälle på ett sjukhus, en vårdinrättning eller någon annan motsvarande institution. Huvudmannen för institutionen kan vara landskapet, staten, en kommun eller ett kommunalförbund. Men även en annan inrättning där landskapet eller staten står för samtliga vårdkostnader eller en inrättning där landskapet, staten, en kommun eller ett kommunalförbund bekostar minst hälften av vården betraktas som offentlig institutionsvård. Vid bedömningen av vad som ska anses vara ett fortgående åtskilt boende enligt momentet får här, liksom i fallet med gemensamt boende i 3 mom., ledning tas från hur väl etablerad det åtskilda boendet är. Tidsmässigt bör det även här vara fråga om flera månaders åtskilt boende. 11 Beloppsgränsen för rätten till stöd. I paragrafen anges hur hög månadsinkomsten får vara för att man ska vara berättigad till särskilt socialvårdsstöd. Månadsinkomsten framräknas på basen av den årsinkomst som den sökande har enligt 12. Enligt föreslaget skulle årsinkomsten fördelat per kalendermånad inte få överstiga 699 euro. Gränsbeloppet för att särskilt socialvårdsstöd ska kunna beviljas är densamma som för det förebyggande utkomststödet till ekonomiskt utsatta pensionstagare. 12 Årsinkomst. I paragrafen föreskrivs om hur inkomsterna beaktas vid beräkningen av det särskilda socialvårdsstödet. Bestämmelsen har i enlighet med slutrapporten från arbetsgruppen för ekonomiskt utsatta pensionstagare använt samma inkomstbegrepp som i 12 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare. Som inkomst beaktas sökandens och makens, makans eller sambons fortgående eller årligen återkommande inkomster, med undantag för de prioriterade inkomster som nämns i 14. Eftersom den föreslagna paragrafen i sak överensstämmer med 12 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare hänvisas i fråga om den närmare motiveringen till paragrafen till förarbetena (RP 90/2006 och RP 95/2007) till lagen om bostadsbidrag för pensionstagare. Det föreslagna 5 mom. är en samskrivning av 12 5 mom. och 5 3 och 4 punkten i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare. 13 Förmögenhet som ska beaktas. I paragrafen föreskrivs om förmögenhet som ska beaktas när inkomst av förmögenhet beräknas samt hur värdet på förmögenheten fastställs. Bestämmelsen har i enlighet med slutrapporten från arbetsgruppen för ekonomiskt utsatta pensionstagare använt samma förmögenhetsbeskrivning som i 13 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare. Eftersom den föreslagna paragrafen i sak överensstämmer med 13 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare hänvisas i fråga om den närmare motiveringen till paragrafen till rikslagens förarbeten (RP 90/2006). 14 Prioriterade inkomster. I paragrafen räknas de inkomster upp som inte ska beaktas när det särskilda socialvårdstödets belopp bestäms. Bestämmelsen har i enlighet med slutrapporten från arbetsgruppen för ekonomiskt utsatta pensionstagare utformats i huvudsak enligt samma beskrivning av prioriterade inkomster som finns i 14 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare. Eftersom den föreslagna paragrafen i sak överensstämmer med 14 i lagen om bostadsbidrag för pensionstagare hänvisas i fråga om den närmare motiveringen till paragrafen till rikslagens förarbeten (RP 90/2006 och RP 95/2007). I den föreslagna paragrafen ingår däremot inte det undantag för ersättning för kostnader och ersättning för uppehälle som finns i rikslagens 10 punkt, eftersom inga motsvarande stöd finns i åländsk lagstiftning. Däremot utgör bostadsbidrag för pensionstagare en inkomst som inte behöver beaktas när det särskilda socialvårdsstödets belopp bestäms.

17 $4 15 Procentsats. För att slutgiltigt kunna bestämma det stödbelopp som en sökande ska kunna beviljas, krävs att en procentsats för en ensamstående respektive makar/sambor räknas fram. I den föreslagna paragrafen intas en bestämmelse om hur dessa två procentsatser ska tas fram. Procentsatsen för beräkning av det särskilda socialvårdsstödet erhålls genom att beloppet för det månatliga maximibeloppet för stödet enligt 10 (70 euro för ensamstående respektive 63 euro för make eller sambo) divideras med skillnaden mellan personens årsinkomst enligt 12 fördelad per kalendermånad och den månatliga beloppsgränsen för rätten till stöd enligt 11 (699 euro). Beräkningsformeln för att beräkna procentsatserna kan enklast åskådliggöras på följande sätt: Ensamstående 70 euro/månad (699 euro/mån årsinkomst i euro/månad) Person i äktenskap eller samboförhållande 63 euro/månad (699 euro/mån årsinkomst i euro/månad) De procentsatser som erhålls vid ovannämnda beräkningar används sedan vid den slutliga beräkningen av stödbeloppen enligt 16 och Det särskilda socialvårdsstödets belopp för ensamstående. I paragrafen föreskrivs hur det särskilda socialvårdstödsbeloppet för en ensamstående ska uträknas. Det månatliga stödbeloppet till en ensamstående person erhålls genom att procentsatsen för ensamstående enligt 15 multipliceras med skillnaden mellan personens årsinkomster enligt 12 fördelad per kalendermånad och beloppsgränsen för rätten till stöd enligt 11. Beräkningsformeln för stöd till en ensamstående kan även beskrivas på följande sätt: A x (B - C) = särskilt socialvårdsstöd A = procentsatsen för ensamstående (15 ) B = beloppsgränsen 699 euro/månad (11 ) C = årsinkomsten/månad (12 ) 17 Det särskilda socialvårdsstödets belopp för makar och sambor. I paragrafen föreskrivs hur det särskilda socialvårdstödsbeloppet för en maka/make eller en sambo ska uträknas. Vid denna beräkning används samma beräkningsformel som i föregående paragraf, dock med den procentsats som fastställts för makar och sambor enligt Regelbunden justering av det särskilda socialvårdsstödet. Enligt den föreslagna paragrafens 1 mom. ska det särskilda socialvårdsstödet justeras regelbundet med två års mellanrum. Justeringen kan göras antingen när det har gått två år sedan stödet började betalas ut eller två år efter det att stödet på grund av förändrade omständigheter senast justerades enligt 24. Stödet ska enligt 2 mom. justeras från ingången av den kalendermånad som följer på förändringen. Genom förslaget med ett intervall på två år mellan de regelbundna justringarna får man en kontinuitet i stödutbetalningarna, som torde gynna såväl kommunens som sökandens intresse. För kommunen kan administratio-

18 $2 nen kring stödet hållas på en minimal nivå, samtidigt som det föreslagna systemet inte normalt kommer att kräva en upprepad aktivitet från sökandes sida. Det sistnämnda är inte ett obetydligt faktum, eftersom flera av de presumtiva stödtagarna kommer att vara äldre personer, som kan uppleva ett allt för frekvent ansökningsförfarande som både arbetsdrygt och kränkande. I utarbetandet av det föreslagna systemet har jämförelser gjorts med det bidragssystem för utkomststöd och kompletterande utkomststöd som enligt huvudregeln ska fastställas för en månad i taget. Enligt paragrafens 3 mom. ska bidragstagaren vid en av kommunen fastställd tidpunkt lämna de uppgifter som kommunen behöver för att genomföra den regelbundna justeringen. Den frist som sätts ut för inlämnande av uppgifter bör vara rimlig, så att stödtagaren har en reell möjlighet att svara på begäran om uppgifter. Uppgifter som kan behövas för en justering är exempelvis olika beskattningsdokument såsom debetsedlar, beskattningsbeslut eller skatteintyg, men även pensionsbeslut, lönekvitton, kontoutdrag från bidragstagarens bankkonton och verifikat över årliga förvärvs- och kapitalinkomster. 4 kap. Ansökan och utbetalning av särskilt socialvårdsstöd 19 Ansökan. Sökandes hemkommun föreslås vara den myndighet som efter ansökan prövar ärenden om särskilt socialvårdsstöd och som slutligen beviljar stödet om förutsättningarna för stöd uppfylls. En bestämmelse om detta tas in i 1 mom. I dag prövas ansökan av förebyggande utkomststöd till ekonomiskt utsatta pensionstagare av kommunen. Huvudregeln enligt 1 mom. är att ansökan ska göras skriftligen, men paragrafen öppnar även en möjlighet att fullgöra ansökningsförfarandet på annat sätt. Avsikten med den senare skrivningen är att även täcka in den tekniska utvecklingen som kan medföra att man i framtiden skulle kunna göra en ansökan exempelvis via Internet. Av paragrafens 2 mom. följer att en ansökan om särskilt socialvårdsstöd ska innehålla personuppgifter om sökanden och dennes make, maka eller sambo samt uppgifter om sökandens och dennes makes, makas eller sambos inkomster enligt lagens 12 och förmögenhet enligt 13. I 3 mom. föreskrivs om den sökandes skyldighet att även lämna kommunen övriga uppgifter som kommunen behöver känna till för att avgöra ansökan. Beslut om beviljande av särskilt socialvårdsstöd fattas på basen av de uppgifter som sökanden lämnat. Förslaget förutsätter att den som ansöker om stöd ger kommunen alla uppgifter som är nödvändiga för att avgöra ansökan i själva ansökan eller i dess bilagor eller på något annat sätt i samband med ansökningsförfarandet. Om den som ansöker om stöd inte lämnar kommunen sådana nödvändiga uppgifter som avses i paragrafen, ber kommunen sökanden komplettera sin ansökan. Om sökande inte då heller lämnar tillräckliga uppgifter, kan den bristfälliga ansökan lämnas utan prövning. 20 Retroaktivt stöd. I paragrafen föreskrivs om tidpunkten för när utbetalning av det särskilda socialvårdsstödet ska påbörjas och om retroaktiv ansökningstid. Det föreslås att den retroaktiva ansökningstiden ska vara sex månader. Den retroaktiva ansökningstiden om sex månader motsvarar den retroaktiva ansökningstiden för exempelvis det kommunala hemvårdsstödet. 21 Beslut om särskilt socialvårdsstöd. Kommunen ska enligt den föreslagna lagen fatta beslut i olika uppkomna situationer. I vissa situationer riktas beslutet till en person som ansöker om särskilt socialvårdsstöd, medan beslutet under andra förhållanden kan riktas till en person som redan

19 $ lyfter ett särskilt socialvårdsstöd. I paragrafen regleras när kommunen är skyldig att ge ett överklagbart beslut om särskilt socialvårdsstöd. Det förutsätts dessutom att beslutet alltid är skriftligt och är motiverat. Enligt paragrafens 1 mom. ska den som ansökt om särskilt socialvårdsstöd och stödtagaren ges ett beslut om beviljande, avslag, justering, indragning och återkrav av särskilt socialvårdsstöd. I 2 mom. intas en bestämmelse som föreskriver att kommunens beslut om särskilt socialvårdsstöd alltid ska vara avgiftsfritt. 22 Utbetalning. I den föreslagna paragrafen intas bestämmelser om tidpunkten för utbetalning av det särskilda socialvårdsstödet och betalningssättet för stödet. Enligt 1 mom. föreslås att endast en betalningsdag för det särskilda socialvårdsstödet ska förekomma och denna dag ska vara den femtonde dagen i varje kalendermånad. Om betalningsdagen infaller på en helgdag eller en helgfri lördag är betalningsdagen den vardag som omedelbart föregår nämnda dagar. Enligt 2 mom. kan betalningsdagen för särskilt socialvårdsstöd också vara en annan betalningsdag än de som avses i 1 mom., om särskilt socialvårdsstöd betalas retroaktivt. I paragrafens 3 mom. anges betalningssättet för hur stödet enligt lagen ska betalas ut. I praktiken betalas stödet till det konto som den som ansöker om ett stöd har uppgett. En enskild stödpost kan enligt förslaget även betalas på annat sätt än till sökandes konto, om det inte är möjligt att betala den till kontot eller om stödtagaren uppger någon särskild orsak till att kommunen borde betala stödet på något annat sätt än till mottagarens konto. Inbetalning på bankkonto kan förhindras till exempel vid bankstrejk. Som särskild orsak som den som ansöker om stöd kan anföra kan betraktas till exempel ett fel eller någon annan störning som inträffat i bankbetalningen. I 4 mom. föreskrivs om det belopp som beviljas i särskilt socialvårdsstöd blir litet. I momentet föreslås att särskilt socialvårdsstöd inte ska betalas ut om det stödbelopp som har beviljats till stödtagaren är under fem euro. Genom förslaget undviker man verkställighetskostnaderna för utbetalningen av mycket små stödposter. 23 Skyldighet att fortlöpande lämna uppgifter. I paragrafen föreskrivs om stödtagarens skyldighet att underrätta kommunen om de förändringar som inverkar på betalningen av särskilt socialvårdsstöd. För att betalningen av särskilt socialvårdsstöd ska vara korrekt är det viktigt att kommunen har tillräckliga och nödvändiga uppgifter om stödtagarens rådande omständigheter. De uppgifter som behövs kan oftast fås av den som lyfter stöd. Därför är det motiverat att förutsätta att den som lyfter stöd också lämnar de uppgifter han eller hon innehar till kommunen. Enligt förslaget är stödtagaren därför skyldig att omedelbart underrätta kommunen om förändringar i de omständigheter som inverkar på betalningen av särskilt socialvårdsstöd som han eller hon känner till. De förändringar som ska anmälas kan förutom uppgifter om förändringar i sina egna eller sin makes, makas eller sambos inkomster enligt 12 och förmögenhet enligt 13 gälla ingående och upplösning av äktenskap, inledande och avslutande av ett samboförhållande, åtskilt boende samt inledande och upphörande av institutionsvård. Även här kan det, såsom vid den regelbundna justeringen enligt 18, gälla uppgifter som kan verifieras exempelvis via olika beskattningsdokument såsom debetsedlar, beskattningsbeslut eller skatteintyg, men även pensionsbeslut, lönekvitton, kontoutdrag från bidragstagarens bankkonton och verifikat över årliga förvärvs- och kapitalinkomster 24 Justering och indragning av det särskilda socialvårdsstödet. På grundval av den skyldighet stödtagaren har att fortlöpande lämna kommu-

20 nen uppgifter om förändrade omständigheter kan kommunen justera det särskilda socialvårdstödet. Justeringen eller indragning ska i allmänhet gälla endast obetald stödposter. I paragrafens 1 mom. föreskrivs om kommunens skyldighet att justera och upphöra att betala ut det särskilda socialvårdsstödet när det sker förändringar i de omständigheter som inverkar på betalningen av underhållsstöd. Exempelvis kan en förändring uppstå på grund av att stödtagaren har intagits för fortgående institutionsvård och makens, makans eller sambons särskilda socialvårdsstöd därför måste justeras, eftersom de inte längre har gemensamt hushåll till följd av stödtagarens institutionsvård. Enligt 2 mom. kan det särskilda socialvårdsstödet även dras in på stödtagarens egna begäran. Enligt 3 mom. ska det särskilda socialvårdsstödet justeras eller dras in från ingången av den månad som följer på förändringen. Särskilt socialvårdstöd föreslås dessutom kunna utbetalas till stödtagaren fram till utgången av den kalendermånad under vilken en stödtagare har avlidit. 25 Tillfälligt avbrott i utbetalningen. I vissa situationer kan det uppstå en situation som visar att ett särskilt socialvårdsstöd betalas utan grund. För att motverka att ärendet resulterar i att stödet måste återkrävas införs en bestämmelse i lagen som gör det möjligt att i ett tidigare skede avbryta utbetalningen av det särskilda socialvårdsstödet. Genom avbrottet i utbetalningen får kommunen en möjlighet att skaffa sig tillräckliga uppgifter om ärendet för att ge ett överklagbart beslut. Enligt den föreslagna paragrafen ska det vara möjligt att avbryta utbetalningen av det särskilda socialvårdsstödet när kommunen får kännedom om en sådan omständighet som innebär att det är uppenbart att stödtagaren inte längre har rätt till stöd. I praktiken kan det bli aktuellt att avbryta utbetalningen tills det blir utrett om stödet betalas på korrekta grunder. Ett tillfälligt avbrott i utbetalningen är en åtgärd som hänför sig till verkställigheten och över det ska inget överklagbart beslut ges. Efter att utbetalningen har avbrutits ska kommunen direkt vidta åtgärder för att få in de uppgifter som behövs för ett överklagbart beslut. Ett slutligt överklagbart beslut i fråga om stödet ska fattas så snabbt som möjligt efter att utbetalningen har avbrutits. Avsikten är således att utbetalningen av särskilt socialvårdsstöd ska avbrytas endast för en kort tid. 5 kap. Återkrav av särskilt socialvårdsstöd 26 Återkrav. I paragrafen intas en bestämmelse om grunderna för att särskilt socialvårdsstöd ska kunna återkrävas av stödtagaren. Om kommunen har betalat särskilt socialvårdsstöd utan grund eller till ett för stort belopp ska det överbetalda beloppet enligt 1 mom. återkrävas av stödtagaren. Det har ingen betydelse av vilken orsak betalningen har varit felaktig. Det belopp som ska återkrävs kan enligt 2 mom. kvittas mot det särskilda socialvårdsstöd som kommunen senare betalar till stödtagaren enligt denna lag. Enligt 3 mom. får ett lagakraftvunnet beslut om återkrav verkställas såsom en dom som har vunnit laga kraft. Indrivning ska i praktiken ske i den ordning som anges i lagen om verkställighet av skatter och avgifter (FFS 706/2007). Bestämmelsen om indrivning av återkrävda belopp är enligt punkten i självstyrelselagen av rikslagstiftningsnatur och har med stöd av 19 3 mom. i självstyrelselagen kunnat tas med i lagen. 27 Preskription av återkravsfordran. I paragrafen intas en bestämmelse om preskription av återkravsfordran Enligt paragrafen ska ett beslut om återkrav av särskilt socialvårdsstöd som har betalats utan grund fattas inom