Verksamhetsberättelse

Transkript

1 Verksamhetsberättelse 2013

2 VD:s översikt Sparbankernas 191:a verksamhetsår var ett år av aktiva förberedelser och stark framtidstro. Det kommer att gå till historien som en vändpunkt då 25 Sparbanker beslöt att förena sina krafter för en allt effektivare bankverksamhet och ett bättre kundarbete, utan att ge avkall på den lokala självständigheten och beslutanderätten. Den förnyade gruppen inleder sin verksamhet som en sammanslutning i början av 2015 och Sparbanksförbundet blir dess centralinstitut (läs närmare under Ekonomi > Affärsverksamhetens utveckling). Sparbankerna går in för dessa reformer utgående från en ekonomiskt stark bas. Vår affärsverksamhet gav ett bättre resultat än väntat: i en omgivning som präglades av stora utmaningar uppnådde vi en rörelsevinst på 73,5 miljoner euro vilket är nästan tio procent bättre än förra året. Vi är fortsättningsvis en av Finlands mest solida bankgrupper och vi har kontroll över riskerna som förknippas med verksamheten. Våra kunder kan lita på att Sparbankerna erbjuder en trygg hamn i de ekonomiska stormarna. Omgivningen förändras ständigt Under år 2013 ändrade fokus i den inhemska ekonomidiskussionen från effekterna av den internationella finanskrisen till Finlands egna svårigheter: den offentliga ekonomins strukturproblem och hållbarhetsunderskott. Det blev ingen nystart för den ekonomiska tillväxten; i stället för den förväntade uppgången fick vi uppleva en fortsatt osäkerhet. Bankverksamheten i vårt land möter ständigt nya utmaningar. Bankerna i Finland har varit tvungna att anpassa sig inte bara till konsekvenserna av den internationella finanskrisen och recessionen, utan också till den ökade regleringen av finansbranschen. Inom de närmaste åren kommer branschen att ruskas om av den stramare regleringen av finanssektorn, förändringarna i banktillsynen, skapandet av en bankunion och andra myndighetsprojekt inom EU. Regleringen medför mer byråkrati och ökade kostnader. Den inhemska bankskatten har redan tvingat bankerna att försöka identifiera kostnadsbesparingar. Lyckligtvis kan de finländska konsumenterna se framåt och bortom svårigheterna. Enligt Sparbankens Sparbarometer som publicerades i slutet av 2013 tycks finländarna ha beslutat sig för att ta kontroll över sin ekonomi och börja spara. Samtidigt har de månatliga sparbeloppen vuxit och intresset för olika spar- och placeringsformer har ökat. Förändringen var uppenbar, för resultaten från de två föregående åren visade tydligt att de dystra ekonominyheterna hade lamslagit sparviljan. Det osäkra läget avspeglas i att tidshorisonten för vilken finländarna planerar sin ekonomi har blivit kortare år för år. Finländarna behöver en bank som känner sina kunder Allt fler bankkunder känner sig främmande inför tanken att deras egen bank är ett internationellt finansbolag med målet att säkerställa sina ägare så stora vinster som möjligt. Vi på Sparbankerna har andra mål för vår verksamhet. Allt från att den första Sparbanken grundades har vår huvudsakliga uppgift varit att främja våra kunders sparande och välbefinnandet i vår verksamhetsmiljö. Vi tror på personlig service, på att möta kunderna som människor vid bankdisken, i nätbanken, mobilbanken, telefon eller i vilken som helst annan servicesituation. Vi följer vår egen verksamhetsmodell där vi utgår från våra egna principer. För oss är det viktigt att säkerställa ett annorlunda, kundorienterat alternativ för finländska konsumenter, företagare och företag. Vi utlovar god kundservice och ett mänskligt sätt att arbeta genuin kundnärhet. Topplaceringar i mätningar av kundnöjdheten (se Kunderna) visar att vi också håller det vi lovar. Och vi tror att finländarna behöver oss. Sparbanken alltid vid din sida. Pasi Kämäri VD Sparbanksförbundet 2 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

3 Strategi Sparbankernas grundläggande uppgift är att främja sparsamhet och kundernas ekonomiska välfärd på ett kundnära sätt. Från denna uppgift härrör sig även våra värden, grundprinciperna för våra tjänster och vårt kundarbete. Sparbankerna är inriktade på detaljistbanksverksamhet och särskilt på tjänster för dagligaffärer, sparande och placeringar samt lån. Vårt produkt- och tjänsteutbud täcker alla centrala banktjänster för såväl privat- som företagskunder. Dessa kompletteras av övriga tjänster och produkter på finanssektorn som vi erbjuder tillsammans med våra samarbetspartner. Vi är en detaljistbank med ett komplett serviceutbud. Sparbankernas mål är en växande kundmarknadsandel, ett Sparbanken-varumärke som är attraktivt för både kunder och personal, ekonomisk välfärd för lokalsamhället och kunderna samt en god lönsamhet. Sparbankernas tillväxt sker genom att nuvarande kunder koncentrerar sina bankärenden och att antalet nya kunder ökar. En genuint kundorienterad strategi är vår styrka (se Sparbanksupplevelsen). Nöjda kunder stärker vår kundmarknadsandel. Vår strategi grundar sig på en utmärkt personal. Hantering av kundrelationerna och sakkunskap inom ekonomihantering utgör vår kärnkompetens, vilket avspeglas i alla kundnöjdhetsmätningar som gjorts de senaste åren (se Kunderna och Personalen). Vår framgång baserar sig på god lönsamhet, kostnadseffektivitet, kapitaltäckning och riskhantering. Utvecklingen av affärsverksamheten, risktäckningskapaciteten, verksamhetens tillförlitlighet och säkerhet förutsätter en tillräcklig kapitaltäckningsbuffert. Vår risktagning har dimensionerats med eftertanke. Sparbankens verksamhet är lokalt förankrad, ansvarsfull och människonära och banken har en lämplig storlek. Sparbankens värden är följande: Kundnärhet: Vi är lyhörda för kunderna och bemöter dem på ett unikt sätt utgående från kundens individuella behov. Samarbete: Vårt samarbete med kunderna, personalen, sparbankerna och samarbetspartnerna är öppet, uppriktigt och inspirerar till tillväxt. Vi förnyas och förnyar vår verksamhet. Tillförlitlighet: Vi tar hand om ärenden på ett sakkunnigt och tillförlitligt sätt. Vi finns till för kunden och det lokala samhället. Resultatinriktning: Vårt resultat och vår tillväxt säkerställer utvecklingen av kundservicen och livskraften i vår omgivning. Sparbanksupplevelsen Sparbanksupplevelsen innebär genuin kundnärhet med unika kundmöten, säkerställande av kundernas ekonomiska välfärd, utökande av förmögenheten och ansvarfullhet som centrala faktorer. Kundnärheten innebär utöver fysisk närvaro även ett andligt rum där vi står på kundens sida. Sparbankens kundservice är enkelt tillgänglig och den fokuserar på hantering av den egna ekonomin och lösningar för kundernas behov. 3 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

4 Varje enskilt kundmöte är viktigt för oss och vi betraktar saker och ting med kundens ögon. Vi är närvarande på de mötesplatser som kunden önskar. Vi skapar ett värde för kunderna vid varje möte och genom långsiktiga kundrelationer. Vi känner våra kunders individuella behov och skapar unika kundmöten oberoende av tid och plats. Vi lyssnar uppriktigt på våra kunder och förstår deras ekonomi. Tillsammans med oss utökar kunderna sin förmögenhet stegvis, kontrollerat och tillförlitligt. Sparande är nyckeln till kapitaltillväxt. Sparbankerna är kundernas personliga tränare i ekonomifrågor. Ansvarsfullhet har varit en av Sparbankernas centrala egenskaper ända sedan bankerna grundades. Vi intar en aktiv roll på våra verksamhetsområden för att främja kundernas och det lokala samhällets förmögenhet och välfärd. Sparbanksupplevelsen baserar sig på våra grundläggande värden. Vårt motto Sparbanken alltid vid din sida sammanfattar grunden för hela vår verksamhet. Kunderna Tyngdpunkten i sparbankernas affärsverksamhet vilar på privatkunder, små och medelstora företag samt jord- och skogsbrukskunder. Privatkunder i aktiv ålder, yrkesutövare och små företag utgör den största kundgruppen. Via privatkunderna i aktiv ålder når vi även pensionärer samt barn och ungdomar. Vilken roll små och medelstora företag samt landsbygdsföretag har i banken beror på respektive banks verksamhetsområde och inriktning. Kunderna är nöjda Sparbankernas kundnöjdhet är en av den bästa bland alla banker. Enligt den internationella EPSI Rating-undersökningen har Sparbankens kunder hört till de nöjdaste bankkunderna i Finland sedan 2010 när Sparbankerna inkluderades i undersökningen som en egen grupp. I analysen för år 2013 placerade sig Sparbankerna på fjärde plats och skillnaden till bankerna i spetsen var liten. Sparbankerna klarade sig bra även i undersökningen Asiakkuusindeksi 2013 (Kundindex 2013) som Asiakkuusmarkkinointiliitto och konsultbyrån Avaus genomförde. Sparbankerna deltog i undersökningen för fjärde gången. År 2010 placerade sig Sparbankerna på femte plats, 2011 på sjätte, 2012 på tredje och 2013 på sjunde plats. Utöver kundindex mättes kundupplevelsen hos de deltagande företagen (nytta, enkelhet, trivsel). Här placerade sig Sparbankerna som trea, vilket var det bästa resultatet inom banksektorn. Undersökningen Kansallinen Asiakaspalvelupalaute (Nationell kundservicerespons) som Taloustutkimus gjorde 2013 av kundserviceföretag placerade Sparbankerna på en delad andra plats. Enligt kundnöjdhetsundersökningen som Sparbanksgruppen själv genomförde våren 2013 är hela 83 procent av kunderna redo att rekommendera Sparbanken för sina bekanta och av dessa har 86 procent redan gjort det. Sparbankernas strävan att arbeta nära kunderna avspeglas i en växande kundkrets och i positiv kundrespons. År 2013 hade Sparbanksgruppen så många som kunder. 4 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

5 Personalen Grunden för Sparbankens kundnära strategi är en utmärkt personal. En yrkesskicklig och ansvarskännande personal är nyckeln till lyckade möten med kunderna möten som ger kunderna en genuin Sparbanksupplevelse. Sparbanksupplevelsen innebär att vi tar hand om våra kunder i livets alla skeden. Vi är en bekant och trygg samarbetspartner som sköter kundens bankaffärer med sakkunskap, men på samma gång på ett enkelt och begripligt sätt. Vårt verksamhetssätt tar sig uttryck i ett genuint människointresse även på arbetsplatsen. Personalens smidiga samarbete och utnyttjandet av allas kunskaper säkerställer de bästa lösningarna för våra kunder. Var och en är den bästa experten på sitt eget arbete och för aktivt fram nya idéer för utvecklingen av vår verksamhet. Ett kompetent och inspirerande ledarskap har här en nyckelroll. Högklassigt förmanskap avspeglas i det dagliga arbetet, resultaten och atmosfären på arbetsplatsen. Personalnöjdheten mäts med hjälp av en årlig personalundersökning. Personalen får stöd i sin utveckling såväl professionellt som personligt under hela sin karriär. Målet är att koppla lärandet och utvecklingen till vars och ens dagliga arbete, eftersom det är där kunskaperna förbättras effektivast. Utvecklingen stöds också genom utbildnings- och träningsprogram, nätutbildning och med andra metoder. Sparbankernas mål är att vara arbetsplatser för energiska, yrkeskunniga och utvecklingsinriktade personer som alla upplever att deras arbete är värdefullt och utvecklande. Den lokala verksamheten är också en del av vår ansvarsfulla verksamhet. Ansvarsfullhet var en central aspekt redan när sparbanksrörelsen inrättades bankerna grundades för att främja sparsamhet och olika sätt att spara och utöka privat kapital. Ansvarsfullhet gentemot samhället ingick även i Sparbankernas ursprungliga verksamhetsidé. Ekonomiskt ansvar Det ekonomiska ansvaret omfattar bland annat god lönsamhet, kapitaltäckning och likviditet, god förvaltningssed och ansvarsfullt ledarskap. Vi iakttar branschspecifika och professionella etiska principer i vårt arbete. Speciellt för just Sparbankerna är att vi bär ansvar för att främja den lokala befolkningens sparsamhet och ekonomiska välfärd. Vi beviljar exempelvis inte våra kunder för stora lån eller krediter som de inte klarar av eller som pressar deras ekonomi för hårt. Socialt ansvar Sparbankerna främjar aktivt välfärden på orten. Vi bemöter alla våra kunder jämlikt, finansierar verksamheten i lokala företag och lär barn om sparande och hur man använder pengar bland annat inom ramen för det lokala skolsamarbetet, Sparsamhetsveckan och kampanjer kring sparsamhetsmaskoten Osmo. Under Sparsamhetsveckan undersöker Sparbankerna finländarnas attityder till sparande och hantering av den egna ekonomin. Sparbankens Sparsamhetsbarometer genomfördes 2013 för fjärde gången. Lokal förankring och ansvarsfull verksamhet Den lokala Sparbanken ger kunderna många fördelar: banktjänsterna finns nära till hands, beslut fattas snabbt och kundservicen är välbekant. Den lokala närvaron kommer till uttryck även i olika sätt att stödja ortens välfärd, exempelvis den årliga Sparsamhetsveckan, samarbete med skolor, stöd till ortens kultur- och utbildningsväsen, sponsring och medel som Sparbanksstiftelserna donerar. 5 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

6 Främjar välfärd i samhället Sparbankerna understöder finansiellt universitet, idrottsverksamhet, kultur och forskning som främjar sparande. Därtill deltog 25 Sparbanker i slutet av året i en omröstning där kunderna och alla andra finländare för andra gången kunde rösta fram mottagare av Sparbankernas stöd. Omröstningen genomfördes på Facebook och med textmeddelanden. Beloppet som fördelades utgående från omröstningen uppgick till cirka euro. Hela finländare deltog i omröstningen. Följande omröstning arrangeras i slutet av Sparbankens Forskningsstiftelse beviljade även år 2013 stipendier till universitetsforskare och forskningsprojekt. Bidragsbeloppet uppgick till euro och det inkluderar också euro som beviljdes ur Kluuvin rahasto som nu ingår i stiftelsen. Kluuvin rahasto fortsätter verksamheten inom tidigare Kluuvin säätiö som har införlivats med Forskningsstiftelsen. Som inhemsk aktör betalar Sparbanksgruppen alla sina skatter till Finland. På många orter hör Sparbanken till de största skattebetalarna. År 2013 uppgick inkomstskatterna från gruppen till inalles 13,4 miljoner euro. Miljöansvar Vi tar också fasta på miljökonsekvenserna av bankrörelsen. Vi strävar bland annat efter att ersätta arbetsresor och förhandlingar med telefon- och videokonferenser. Därtill överväger vi olika sätt att utveckla miljövänliga produkter och förbättra välfärden i näromgivningen. Finlands äldsta bankgrupp Sparbankerna utgör den äldsta bankgruppen i Finland. Den första Sparbanken grundades i Åbo Sparbankerna grundades för mindre bemedlade och tjänstefolk. Rörelsen hade också klara sociala mål: avsikten var att lära folk sparsamhet. Att främja sparsamhet är fortfarande inskrivet i sparbankslagen som Sparbankens speciella syfte. I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bankoch deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushållning på 1890-talet. I och med grundandet av Sparbankerna inleddes en bank- och deponeringsverksamhet avsedd för alla. Tack vare Sparbankerna övergick man även på landsbygden till penninghushållning i slutet av 1800-talet. Krigen innebar början på en period av reglerad ekonomi som fortsatte ända till mitten av 1980-talet. Bankernas administrativa roll gjorde att kostnadseffektivitet, kreditförluster och beaktande av risker samt betydelsen av kapitaltäckning föll i bakgrunden. På 1980-talet började Sparbankerna genomföra en tillväxtstrategi med utnyttjande av de möjligheter som finansmarknadens avreglering medförde. Sparbankernas Central-Aktie- Bank SCAB fick en viktig roll och dess aktiva placeringspolitik gav resultat. Bankens finansiella position höll dock inte när alltför många risker realiserades samtidigt. Slutligen övertogs SCAB av Finlands Bank i september Mitt under lågkonjunkturen och de ekonomiska svårigheterna gick de flesta Sparbankerna samman till Finlands Sparbank Statens säkerhetsfond blev tvungen av stödja den förlustbringande banken och på grund av stödvillkoren övertog staten slutligen banken. Situationen kulminerade i och med att staten i oktober 1993 meddelade att staten skulle sälja Finlands Sparbank till dess konkurrenter. Några Sparbanker undvek dock splittringen. De 36 lokala Sparbankerna, 3 regionala Sparbankerna samt Helsingfors Sparbank som inte hade gått med i Finlands Sparbank samt Aktia Bank som bildats genom en fusionering av 7 andra Sparbanker fortsatte sin verksamhet som självständiga Sparbanker. Aktia Bank gick ur Sparbanksgruppen 2003 och upphörde att vara en Sparbank Numera är Aktia Bank Abp ett börsbolag. Efter prövningarna på 1990-talet byggde Sparbankerna upp sitt servicenätverk på nytt och växte snabbt. Utgångspunkten för verksamheten är den samma som för den första Sparbanken 1822: kundnära verksamhet och främjande av sparsamhet. (Källa: Idé och pengar, Sparbankerna i det finländska samhället Antti Kuusterä 1995.) Sparbanksmuseet Allmänheten kan bekanta sig med Sparbankernas och sparandets historia i Sparbanksmuseet som finns i anslutning till Tavastehus stads historiska museum. Utställningen som grundar sig på en samling bevarad av Sparbankernas Forskningsstiftelse omfattar bland annat sparbössor, sparböcker och gamla pengar. Detta specialmuseum som grundades år 1972 är det äldsta riksomfattande sparbanksmuseet i Norden. 6 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

7 Marknaden Den ekonomiska utvecklingen 2013 Året var tämligen lugnt och inga nya större kriser förekom inom världsekonomin. Den ekonomiska tillväxten i USA tilltog i jämn takt under hela året, vilket hade en starkt positiv inverkan på världsekonomins utveckling. Skattehöjningarna och kostnadsnedskärningarna i början av året bromsade den ekonomiska tillväxten och inflationstakten. Priset på energi var stabilt och matpriserna sjönk betydligt under året. Den kraftiga stimulanspolitiken som centralbankerna i USA och Japan bedrev höll räntenivån låg och bidrog till att skapa förtroende för att tillväxten kommer att fortsätta. Europa upplevde inga större kriser under året och genomförandet av de tidigare avtalade åtgärderna för krishantering framskred. Ekonomin på euroområdet vände och uppvisade en liten tillväxt redan i början av sommaren och utvecklingen tog fart under hösten. Den kraftiga saneringen av ekonomierna i Sydeuropa började ge resultat och konkurrenskraften på området återhämta sig. Tillväxten inom världsekonomin sträckte sig slutligen även till Europa och vändningen mot det bättre var tämligen tydlig i slutet av året. Europeiska centralbanken lät dock sin balansräkning krympa till 730 miljarder euro, medan de övriga centralbankerna gick in för omfattande stimulansåtgärder. Trots räntesänkningen i slutet av året var penningpolitiken inom euroområdet strikt och euron stark i förhållande till det ekonomiska läget i området. I Finland fick vi vänta förgäves på en positiv vändning i ekonomin. Finland har tappat i konkurrensförmåga och förlorat industriella arbetstillfällen under finanskrisen. De förväntade exportledda återhämtningseffekterna blev mycket små under hösten. Beskattningen blev hårdare, arbetslösheten steg och skuldbehovet blev allt större. Den moderata inkomstpolitiska uppgörelsen, sänkta företagsskatter och de endast begränsade strukturella reformerna hann inte påverka ekonomin. Ekonomiska utsikter för 2014 Tempot i USA:s ekonomi ökar och EU håller på att komma in på tillväxtbanan, så förutsättningarna för att världsekonomin ska fortsätta växa är goda. Den ökade efterfrågan i stora ekonomiska regioner bidrar även till tillväxt i asiatiska länder med en exportledd ekonomi. Avtalet om Irans kärnprogram kan sammantaget med USA:s växande skifferoljeproduktion medföra ökad produktion på oljemarknaden, vilket är nog för att hålla kvar oljepriserna på den nuvarande nivån trots ekonomisk tillväxt. En eventuell sänkning av energipriserna skulle påskynda den ekonomiska tillväxten ytterligare. I Europa ser början av året relativt bra ut. Vi tror att arbetslösheten inom euroområdet kommer att minska något och den ekonomiska tillväxten att förstärkas när konsumtionsefterfrågan, som varit uppdämd i åratal, väller ut på marknaden. På grund av den åldrande befolkningen, stränga beskattningen och höga skuldsättningsgraden tror vi att den ekonomiska tillväxten inom euroområdet kommer att stanna på under två procent. Potentiella hot utgörs av en deflation orsakad av den starka euron och den strikta penningpolitiken samt av en eventuell förlamning av det politiska beslutsfattande till följd av EU-kritiska krafters framgång i Europaparlamentsvalet. Även en snabbare höjning av räntenivån än väntat i USA kan ge upphov till press på att höja euroräntorna. Detta skulle ha en avsevärd inbromsande effekt på den ekonomiska tillväxten. Det skulle kunna tvinga vissa av problemländerna att utnyttja stödarrangemang som redan har skapats. Sparande och placering Enligt Statistikcentralen var värdet på hushållens finansiella tillgångar 238,4 miljarder euro i slutet av september 2013, det vill säga 13,2 miljarder mer än ett år tidigare (225,2 mrd euro). Det tredje kvartalet 2013 ökade de finansiella tillgångarna 2,4 miljarder euro från det föregående kvartalet, främst tack vare.kapitalvinster på aktier och fondandelar. I och med att räntenivån hölls på en låg nivå fortsatte hushållen att minska sina tidsbundna insättningar. Hushållens finansiella tillgångar har ökat mer än skulderna fem kvartal i följd. I slutet av september uppgick skillnaden mellan hushållens finansiella tillgångar och skulder, det vill säga nettotillgångarna, till 102,6 miljarder euro. Hushållens lån och tillgängliga inkomster ökade i samma takt, vilket innebar att hushållens skuldsättningsgrad i praktiken låg oförändrad på 117,6 procent. Enligt Finlands Bank steg allmänhetens insättningar med 5,5 procent i december jämfört med situationen året innan, medan hushållens insättningar minskade i antal med 0,7 procent. Vid utgången av 2013 uppgick insättningarna till 141,9 miljarder euro (135,1 mrd euro året innan), av vilket hushållens andel var 81,8 miljarder euro, det vill säga 58 procent (61 %). 7 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

8 År 2013 uppgick inlåningarna i Sparbankerna till 6,9 miljarder euro. Privatkunderna stod för en andel på 77 procent av insättningarna, företagskunderna för 18 procent och jord- och skogsbrukskunderna för 5 procent. En betydande del, 67 procent, av insättningarna fanns på olika spar- och placeringskonton. Inlåningarna i Sparbankerna ökade med 3,7 procent varav inlåningen för dagligärenden ökade med 4,4 procent och inlåningen med fast löptid med 0 procent. Sparbankernas marknadsandel av hela inlåningen var 6,0 procent (året innan 5,9 %). Sp-Fondbolag var mycket framgångsrikt i sin verksamhet. Kapitalet förvaltat av bolaget uppgick vid utgången av året till totalt 934,1 miljoner euro, vilket var 28,4 procent mer än ett år tidigare. Fondandelsägarna var totalt till antalet, vilket var en ökning på 17,5 procent. Nettoteckningarna i fonder förvaltade av bolaget var under 2013 totalt 109,8 miljoner euro positiva. Sp-Fondbolag fick den 29 augusti 2012 koncession av Finansinspektionen att utvidga verksamheten till kapitalförvaltning och placeringsrådgivning. Verksamheten inleddes i slutet av 2012 och kom väl igång under fjolåret. I slutet av år 2013 uppgick den individuella kapitalförvaltningens kapital till sammanlagt 180,4 miljoner euro. Bolagets marknadsandel av kapitalet i placeringsfonder registrerade i Finland var 1,2 procent och av andelsägarna 3,3 procent. Ett nytt bra år inom livförsäkringsbranschen Centralbankerna ger stöd för aktieplaceringar Räntorna är exceptionellt låga i de stora ekonomiska regionerna och västerländska aktier ligger på medelprisnivå. Vi tror att den centralbanksdrivna penningstimulansen kommer att fortsätta hela året, vilket innebär att nya pengar från centralbankerna kanaliseras ut på marknaden, de kortfristiga räntorna hålls låga och förutsättningarna för företagsfinansiering är fortsatt fördelaktiga tack vare de billiga pengarna. Detta ger placerare trygghet och ökar deras mod att placera i aktier. Västerländska aktier är dock inte särskilt förmånligt prissatta. Om tillväxten inom världsekonomin fortsätter, kan det finnas efterfrågan även för aktier från andra länder. Fondkapitalet utvecklades bra Placeringsfonderna i Finland hade ett bra år Fondkapitalet växte under året med 8,8 miljarder euro, det vill säga 13,3 procent. Av detta uppgick nettoteckningarna till 4,7 miljarder euro. Den gynnsamma marknadsutvecklingen utökade kapitalet med 4,1 miljarder euro. I slutet av året hade placeringsfonderna registrerade i Finland ett sammanlagt kapital på 75,1 miljarder euro. Mest kapital samlade aktiefonderna, totalt 2,8 miljarder euro. De sammantagna premieinkomsterna inom livförsäkringsbranschen 2013 ökade 40,0 procent till 5,4 miljarder euro. Tillväxten förklaras återigen av den kraftiga ökningen av privatpersoners sparlivförsäkringar och jämförbara premieinkomster från kapitaliseringsavtal. Premieinkomsterna från riskförsäkringar hölls i stort sett på samma nivå som året innan (ökning 2,6 %). Premieinkomsterna från individuella pensionsförsäkringar minskade 8,5 procent och även från gruppensionsförsäkringar med 10,9 procent. På grund av lagändringar upphörde försäljningen av nya individuella pensionsförsäkringar till privatkunder i praktiken inom hela branschen. Livförsäkringsbolaget Duo hade igen ett utmärkt år. Premieinkomsterna ökade från året innan med 22,6 procent till 82,7 miljoner euro. Ersättningsutgifterna och rörelsekostnaderna (exkl. löner) hölls väl inom budgeten. Försäkringskapitalet (hela ansvarsskulden) ökade 28,0 procent till 315 miljoner euro. Kundantalet sjönk något i och med att risklivförsäkringsstocken övergick till LokalTapiola-gruppen sommaren 2013 och var i slutet av året personer. Även placeringsverksamheten 2013 lyckades bra och resultatet för året 2013 blev därmed klart positivt, vilket ger en utmärkt utgångspunkt för SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

9 Finansiering Den årliga tillväxten av bostadslån till hushåll bromsade enligt statistiken från Finlands Bank upp under Bostadskrediterna som finansiella institut beviljade hushåll ökade under året med 2,3 procent och uppgick till 88,3 miljarder euro vid årets utgång. Hushållens nya bostadskrediter var något lägre till antalet än året innan. I december 2013 lyfte hushållen nya bostadslån för 1,1 miljarder euro, vilket var 0,2 miljarder mindre än ett år tidigare, Medelräntan på nya uttagna bostadslån steg till 2,03 procent (1,84 % ett år innan). Medelräntan på hushållens hela bostadskreditstock var vid årets slut 1,48 procent, medan den ett år tidigare var 1,63 procent. De finansiella institutens utlåning i euro till företag ökade enligt Finlands Bank till 66,7 miljarder euro (63,3 mrd euro). Kreditstockens medelränta låg på 1,97 procent (1,95 %). Kreditstockens årliga tillväxt var 7,2 procent, medan den ett år tidigare var 5,2 procent. Bostadslånen (inklusive förmedlade krediter) som Sparbankerna beviljade hushållen ökade 2013 med 1,9 procent, vilket var något lägre än tillväxttakten inom branschen överlag (2,3 %). Hushållens nya bostadskrediter minskade med 20,7 procent under året, vilket var mer än branschtrenden (-15,8 %). Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive förmedlade krediter) till hushållen var 5,7 procent år Sparbankernas marknadsandel av bostadskrediter (inklusive förmedlade krediter) till hushållen var 5,7 procent år Sparbankernas företagskrediter ökade långsammare än i branschen i övrigt. År 2013 ökade företagskrediterna (inklusive förmedlade krediter) med 5,4 procent, medan branschtillväxten var 7,2 procent. Sparbankernas marknadsandel av finansieringen till finländska företag var 1,8 procent (inklusive förmedlade krediter). (Allmän statistik över hushållens finansiella tillgångar, inlåning och krediter: Statistikcentralen och Finlands Bank.) Majoriteten av Sparbankernas lån är personkrediter År 2013 uppgick Sparbankernas kreditstock till 7,8 miljarder euro inklusive krediter förmedlade till Aktia Hypoteksbanken (s.k. hypotekslån). Kreditgivningen har koncentrerats till personkrediter med liten risk. Deras andel av kreditstocken var 73 procent. Personkrediterna är främst bostadslån (61 procent av hela kreditstocken). Krediterna till företag utgjorde 18 procent medan jord- och skogsbrukskundernas lån stod för 8 procent. 9 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

10 Ekonomi Sparbankerna 2013 Sparbanksgruppen år 2013, jämförelser med år 2012: Rörelsevinst 73,5 miljoner euro, +9,5 procent Kapitaltäckning 22,6 procent Inlåning +3,7 procent Bostadskrediter (inkl. förmedlade krediter) +2,7 procent Företagskrediter (inkl. förmedlade krediter) +5,4 procent Försäkringsbesparingar +28,0 procent Fondkapital som förvaltas av Sp-Fondbolag +28,3 procent Kundantal +0,5 procent (utveckling utan Skärgårdsspar bankens siffror) Sparbankerna bildar en sammanslutning och ett central institut för den. Uppgifterna i meddelandet baserar sig på de sammanräknade talen från Sparbankernas resultaträkningar och balansräkningar. Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki ingår i hela årets siffror för gruppen. Under 2013 var de medlemmar i Sparbanksförbundet. Skärgårdssparbanken ingår i siffrorna för januari-oktober då den fortfarande var medlem i Sparbanksförbundet. Efter ett starkt år går vi lugna mot en ny resultatperiod Sparbanksgruppen gjorde ett bättre resultat än väntat, det bästa på sex år. Rörelsevinsten ökade med nästan tio procent till 73,5 miljoner euro (67,1 milj. euro). Gruppen är ekonomiskt stark: provisionsintäkterna ökade med över tio procent, räntenettot sjönk mindre än väntat, kostnaderna hölls under kontroll och kapitaltäckningen var igen bland de bästa inom bankbranschen. Sparbankerna har anpassat sig till det rådande ekonomiska läget och lyckats övervinna de utmaningar som den låga räntenivån orsakat. Räntenettot har slutat sjunka och beroendet av räntenettot för resultatbildningen har minskat. Det viktigaste är naturligtvis att affärsverksamheten fortsätter växa. Resultatet förbättrades också i förhållande till affärsverksamheten av att större poster av engångsnatur än normalt periodiserades till årets första kvartal. I slutet av året förstärkte Sparbankerna sina balansräkningar och gjorde omvärderingar och nedskrivningar av egendomsposter, vilket för sin del försvagade resultatet en aning. Osäkerheten i omvärlden fortsatte som väntat. Finland är i stort behov av ekonomisk tillväxt men de positiva nyheterna låter vänta på sig. Företagen informerar kontinuerligt om nya samarbetsförhandlingar, på bostadsmarknaden ser man att konsumenterna är försiktiga och risken för betalningsstörningar ökar. I november 2013 och i januari 2014 fattade 25 Sparbanker beslutet att bilda en sammanslutning av Sparbanker och att omvandla Sparbanksförbundet till centralinstitut för sammanslutningen. Den förnyade gruppen ansöker om verksamhetstillstånd för centralinstitutet av Finansinspektionen med syftet att börja på ny grund i början av år För år 2014 publicerar Sparbanksgruppen ett bokslut i enlighet med de internationella redovisningsstandarderna. 10 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

11 Sparbankernas resultat De grundläggande affärsområdena fortsatt starka och kostnaderna under kontroll Sparbanksgruppens rörelsevinst var 73,5 miljoner euro, vilket var 9,5 procent bättre än vid jämförelsetidpunkten. Affärsvolymerna fortsatte att stiga. Bolånen och insättningarna, men särskilt försäljningen av fondandelar och livförsäkringar fortsatte att öka och provisionsintäkterna steg med 10,1 procent. Räntenettot försvagades fortfarande men inte lika brant som tidigare (-5,4 % från jämförelsetidpunkten). Kostnaderna ökade med 5,0 procent. Ökningen förklaras framför allt av bankskatten och de ökade IT-kostnaderna som beror på en kraftig satsning på att utveckla kundtjänsterna. Förhållandet mellan kostnader och intäkter förbättrades med 1,3 procentenhet och var 66,9 procent i slutet av året. Fond- och livförsäkringsbolagen klarade sig utmärkt Sp-Fondbolag hade ett utmärkt år. Det kapital som bolaget förvaltar uppgick i slutet av året till sammanlagt 934,1 miljoner euro, vilket var rentav 28,3 procent mera än året innan. Fonderna hade sammanlagt (88 324) andelsägare. Deras antal ökade 17,5 procent. Nettoteckningarna i de fonder som bolaget förvaltar var under året sammanlagt 109,8 miljoner euro positiva. Bolagets marknadsandel av kapitalet i de placeringsfonder som är registrerade i Finland var 1,2 procent och av andelsägarna 3,3 procent. Sparbankernas bolånestock, inklusive förmedlade krediter, ökade under 12 månader med 2,7 procent (9,1 år 2012). Den långsammare ökningen följde resten av branschen. Marknadsandelen i slutet av året var 5,7 procent (5,7 %). Företagsfinansieringen, inklusive förmedlade krediter, växte ca 5,4 procent (10,3 % vid jämförelsetidpunkten) och risktagningen förblev måttlig. Ökningen var på samma nivå som inom branschen i genomsnitt. Sparbankernas företagsfinansiering koncentrerar sig närmast på småföretag. Marknadsandelen i slutet av året var oförändrat 1,8 procent. Sparbankernas insättningar ökade under 12 månader med 3,7 procent (6,1 %). Ökningen minskade jämfört med året innan men var ändå starkare än hos bankerna i genomsnitt. Insättningarnas marknadsandel var i slutet av året 6,0 procent (5,9 %). Kapitaltäckningen på en bra nivå Sparbankerna hör till de bästa i Finland i fråga om kapitaltäckning. Kapitaltäckningen bygger i första hand på primärkapitalet, som är den starkaste delen av kapitaltäckningen, också ur den kommande regleringens synvinkel. År 2013 var Sparbanksgruppens primärkapitalrelation 17,6 procent och kapitaltäckning 21,6 procent. Sparbankernas oreglerade fordringar ökade med 13,9 procent. Nivån är ändå fortfarande låg d.v.s. 52,9 miljoner euro. De oreglerade fordringarnas andel av krediterna och förbindelserna var 0,6 procent. Nedskrivningarna var små. Sp-Fondbolag fick i augusti 2012 koncession för kapitalförvaltning och placeringsrådgivning. År 2013 kom verksamheten väl igång. I slutet av år 2013 uppgick den individuella kapitalförvaltningens kapital till sammanlagt 180,4 miljoner euro. Också Livförsäkringsaktiebolaget Duo hade igen ett utmärkt år. Premieinkomsten ökade från året innan med 22,6 procent till 82,7 miljoner euro. Försäkringsbesparingarna ökade med 28,0 procent till 315 miljoner euro. Kundantalet sjönk en aning sedan risklivförsäkringsstocken övergick till LokalTapiola-gruppen sommaren 2013 och var i slutet av året personer. 11 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

12 Utvecklingen av affärsverksamheten Sparbankernas Centralbank grundas Sparbankernas partner Aktia Bank meddelade i januari 2013 att de upphör med centralkreditinstitutstjänsterna för Sparbankerna i början av Sparbankerna och Itella undertecknade i mars ett intentionsavtal om en aktieaffär där Sparbankerna köpte Itella Banks hela aktiestock. Affären genomfördes i april. I juni registrerades Säästöpankkien Keskuspankki Suomi Oy Sparbankernas Centralbank Finland Ab Central Bank of Savings Banks Finland Ltd som bankens officiella namn. Som resultat av de samarbetsförhandlingar som Sparbankernas Centralbank inledde i maj sades 11 anställda upp. I slutet av år 2013 hade banken 15 anställda. Ändringar i Livförsäkringsaktiebolaget Duos ägande och försäkringsstock Livförsäkringsaktiebolaget Duo som Sparbankerna och Lokalförsäkring tidigare ägde med 50 procent var övergick i februari 2013 helt i Sparbankernas ägo. Sparbanksgruppen och LokalTapiola-gruppen undertecknade i slutet av januari 2013 ett avtal om att upphäva samarbetsavtalet. I månadsskiftet juni-juli överlät Duo hela risklivförsäkringsstocken till LokalTapiola-gruppen. Arrangemangen har ingen stor inverkan på Duos verkssamhet. Försäljningen av ACH Finland I juni sålde Sparbankernas Holding som ägs av Sparbankerna sin andel av betalningscentralen ACH Finland till POP Bankförbund. ACH Finland, från och med december 2013 Bonum Bank, fortsätter sin verksamhet som betalningsförmedlare för Sparbankerna, POP Bankerna samt Aktia Bank tills Sparbankernas och POP Bankernas betalningsrörelse övergår till deras egna centrala kreditinstitut och de centralkreditinstitutstjänster som Aktia Bank tillhandahåller upphör år undersökt olika alternativ konstaterade Sparbankerna att sammanslutningslagstiftningen erbjuder en lämplig modell för förnyelsen av gruppen. Sparbanksförbundets styrelse godkände i slutet av september sammanslutningens stadgar och verksamhetsprinciper. I november fattade 25 Sparbanker beslutet att ansluta sig till sammanslutningen, att godkänna dess verksamhetsprinciper och centralinstitutets stadgar samt att göra de ändringar i bankens stadgar eller bolagsordning som medlemskapet i sammanslutningen kräver. Sparbanksförbundet omvandlas till centralinstitut för gruppen. Besluten om centralinstitutet fattades vid förbundets extra stämma i januari Beredningen av ansökan om verksamhetstillstånd för centralinstitutet inleddes i slutet av året efter Sparbankernas beslut. Ansökan lämnas in till Finansinspektionen senast sent under våren Syftet är att få verksamhetstillstånd hösten 2014 och inleda verksamheten som sammanslutning senast i början av år Sparbankernas fusioner och nya namn I april 2013 gick Eräjärven Säästöpankki och Längelmäen Säästöpankki samman och blev Säästöpankki Sinetti, Oma Säästöpankki och Parkanon Säästöpankki blev Oma Säästöpankki. I början av juli bytte Kortesjärven Säästöpankki namn till Avain Säästöpankki. Skärgårdssparbanken och Aktia Bank meddelade i augusti att de går samman och undertecknade ett fusionsavtal i slutet av oktober. Skärgårdssparbanken har varit en del av Aktia Bank sedan november. I oktober informerade Vörå Sparbank om sina intentioner att fusionera med Aktia Bank och fusionen äger rum under I augusti meddelande Oma Säästöpankki och Kantasäästöpankki att de går samman. I slutet av november meddelade de samt Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki att de går samman till en ny Oma Säästöpankki. Förnyelsen av Sparbanksgruppen och ansökan om verksamhetstillstånd för sammanslutning I augusti 2013 informerade Sparbanksgruppen offentligt att Sparbankerna överväger att täta sina led och göra sin egen gruppstatus officiell eftersom finansbranschens nya reglering inte erkänner gruppens nätverksbaserade affärsmodell som en officiell gruppstruktur. Efter att ha 12 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

13 Bankerna fattade samtidigt beslutet att de inte ansluter sig som medlemmar i Andelslaget Sparbanksförbundet och blir således inte en del av sammanslutningen. I slutet av 2013 var Sparbankernas antal 30, inklusive Vörå Sparbank. Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki är med i gruppens alla resultatsiffror och andra affärssiffror för år Skärgårdssparbanken är med i talen för januarioktober. Övriga händelser Sparbanksförbundets årsstämma den 14 mars 2013 fastställde antalet medlemmar i förvaltningsrådet, bokslutet för år 2012 och budgeten för år I mars publicerades också gruppens verksamhetsberättelser för år I februari och augusti publicerades marknadsöversikter som informerade om den närmaste tidens ekonomiska utsikter och marknadsutsikter. I september utkom för första gången Sb- Hems bostadsmarknadsöversikt. Under sparsamhetsveckan i slutet av oktober publicerades Sparbankens Sparbarometer för fjärde gången. Den kartlägger trender inom finländarnas sparande och placerande. Under sparsamhetsveckan började också en Facebook-omröstning om hur Sparbankernas stöd till det lokala samhället ska riktas. Omröstningen ordnades för andra gången. Utgående från omröstningen 2012 delades stöd för euro ut och 2013 års stödsumma uppskattas bli euro. Nya produkter och tjänster I början av år 2013 lanserades en kapitalförvaltningsförsäkring för privatpersoner. Det är en sparlivförsäkring administrerad av Livförsäkringsaktiebolaget Duo och i stället för individuellt valda placeringsfonder investerar den i fyra fondförvaltningsstrategier med olika riskprofiler förvaltade av kapitalförvaltaren (SEB). I mars fick Sparbankernas kunder tillgång till Hemflex. Hemflex är ett lån som ska lyftas i sin helhet på en gång och på förfallodagen betalas i sin helhet. Säkerhet är de bostadsfastigheter eller bostadsaktier som kunden själv äger. Sp-Fondbolag grundade i mars en ny specialplaceringsfond Sparbanken High Yield. Det är en långräntefond som placerar sina medel i andra placeringsfonder som placerar på high yield-företagslånemarknaden som har lägre kreditvärdighet. Sp-Fondbolag utvidgar sin verksamhet till individuell kapitalförvaltning. Koncession för utvidgningen beviljades hösten Sparbankernas Kapitalförvaltning erbjuder sina tjänster framför allt till Sparbankerna och deras kunder i samarbete med bankerna. I maj öppnade Sparbankerna en nätbutik för försäkringar, I nätbutiken kan man teckna de vanligaste försäkringstjänsterna för privatpersoner såsom hem-, bil-, båt-, rese- och olycksfallsförsäkringar. Försäkringsgivare är Finska Skadeförsäkring. Utvecklingen av e-tjänsterna Våren 2013 inleddes planeringen av Sparbankernas nya nätbank. Målet är att ta den i bruk sommaren Samtidigt förnyas Sparbanksgruppens webbplats. I december höjde Sparbankerna säkerhetsnivån i nätbanken genom att införa tilläggsbekräftelse av betalningar. 13 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

14 Utsikter för år 2014 Marknadsräntornas låga nivå gör det svårare att göra resultat också i år. Den låga räntenivån äventyrar ändå inte vårt resultat eller vår kapitaltäckning. Bankverksamhet är långsiktig verksamhet och svåra år kommer och går. Det här är bara en fas och till den måste vi anpassa oss. Sparbankerna befinner sig i ett bättre läge än många andra banker. Gruppen är så solid att regeländringarna inte orsakar något direkt tryck att öka kapitalbasen. Dessutom är situationen beträffande vår kreditportfölj på god nivå, likviditeten likaså och affärsvolymerna växer. Totalt sett går det bra för gruppen. Vi går lugna in i den nya resultatperioden. År 2014 fäster vi huvuduppmärksamheten vid att öka den på Sparbanksupplevelsen baserade affärsverksamheten och att bygga grunden för den nya Sparbanksgruppen. 14 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

15 Nyckeltal MILJ förändring förändrings-% Räntenetto 136,5 144,3-7,8-5,4 % Övriga intäkter 110,9 86,7 +24,2 +27,9 % Intäkter totalt 247,4 231,0 +16,4 +7,1 % Personalkostnader 68,1 68,9-0,8-1,2 % Övriga rörelsekostnader 92,0 82,8 +9,2 +11,1 % Avskrivningar 5,4 5,6-0,3-4,7 % Kostnader totalt 165,4 157,5 +7,9 +5,0 % Nedskrivningsförluster 8,5 6,4 +2,1 +33,1 % Rörelsevinst 73,5 67,1 +6,4 +9,5 % Rörelsevinst, - % av genomsnittsbalansen 0,8 0,8 +0,01 %-enh. Kostnader/intäkter (%) 66,9 68,2-1,3 %-enh. Oreglerade och räntefria fordringar (milj. ) 52,2 46,5 +6,5 +13,9 % - % av krediter och förbindelser 0,6 0,6 +0,1 %-enh. Nedskrivningsförluster av krediter och förbindelser (%) 0,1 0,1 +0,0 %-enh. Kapitalbas (milj. ) ,7 +6,1 % Primärt eget kapital (milj. ) ,2 +4,6 % Kapitaltäckning (%) 21,6 22,1-0,4 %-enh. Primärkapitalrelation (%) 17,6 18,2-0,6 %-enh. Insättningar ,0 +3,7 % Sp-fonder fondkapital 934,1 727,8 +206,3 +28,3 % Krediter ,1 +5,8 % inkl. hypotekslån ,0 +2,1 % Bostadskrediter inkl. hypotekslån ,5 +2,7 % Balans ,4 +8,0 % Kunder ,4 % Kunder (exkl. Skärgårdssparbanken) ,5 % Vörå Sparbank, Oma Säästöpankki, Kantasäästöpankki, Etelä-Karjalan Säästöpankki och Suodenniemen Säästöpankki ingår i gruppens alla resultatsiffror och andra affärssiffror för år Skärgårdssparbanken ingår i talen för januari-oktober. 15 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

16 Femårsöversikt MILJ Räntenetto 151,9 137,2 147,2 144,3 136,5 Övriga intäkter 59,1 69,2 69,5 86,7 110,9 Intäkter totalt 211,0 206,4 216,7 231,0 247,4 Personalkostnader 60,0 62,0 65,1 68,9 68,1 Övriga rörelsekostnader 71,4 77,5 77,7 82,8 92,0 Avskrivningar 6,2 5,9 5,6 5,6 5,4 Kostnader totalt 137,5 145,4 148,5 157,5 165,4 Nedskrivningsförluster 7,0 6,7 2,9 6,4 8,5 Rörelsevinst 66,5 54,3 65,4 67,1 73,5 - % av genomsnittsbalansen 1,0 0,8 0,9 0,8 0,8 Kostnader/intäkter (%) 65,2 70,5 68,5 68,2 66,9 Oreglerade och räntefria fordringar % av krediter och förbindelser 0,5 0,5 0,6 0,7 0,8 - % av krediter och förbindelser (inkl. hypotekslån) 0,4 0,5 0,6 0,6 Nedskrivningsförluster av krediter och ansvarsförbindelser (%) 0,1 0,1 0,0 0,1 0,1 Eget kapital Primärt eget kapital Kapitaltäckning (%) 22,2 22,3 22,1 22,1 21,6 Primärkapitalrelation (%) 19,0 18,8 19,0 18,2 17,6 Insättningar Krediter inkl. hypotekslån Balans Ansvarsförbindelser Personal Kontor Kunder SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

17 Basfakta om Sparbankerna (12/2013) Verkställande direktör Balansräkning, milj. Personal Kontor Säästöpankki Optia Mikko Paananen Liedon Säästöpankki Jussi Hakala Oma Säästöpankki Pasi Sydänlammi Aito Säästöpankki Pirkko Ahonen Etelä-Karjalan Säästöpankki Jarmo Partanen Länsi-Uudenmaan Säästöpankki Jukka Suominen Nooa Säästöpankki Tommi Rytkönen Lammin Säästöpankki Markku Moilanen Someron Säästöpankki Juhani Huupponen Huittisten Säästöpankki Toivo Alarautalahti Närpes Sparbank Hans Bondén Avain Säästöpankki Mikko Ruuska Helmi Säästöpankki Risto Seppälä Kantasäästöpankki Tarmo Laine Eurajoen Säästöpankki Matti Saustila Säästöpankki Sinetti Hannu Syvänen Kvevlax Sparbank Peter Finne Kalannin Säästöpankki Timo Reivonen Ekenäs Sparbank Berndt-Johan Lundström Mietoisten Säästöpankki Ari Jutila Myrskylän Säästöpankki Immo Laiho Ylihärmän Säästöpankki Erkki Järvi Sysmän Säästöpankki Matti Virtanen Kristinestads Sparbank Monika Mangs Suomenniemen Säästöpankki Jan Korhonen Vörå Sparbank Jan Björklund Suodenniemen Säästöpankki Kari Kaijo Pyhärannan Säästöpankki Juha Lahtela Yttermark Sparbank Niklas Näsman Kiikoisten Säästöpankki Sami Iltanen Pyhärannan Säästöpankki Juha Lahtela Yttermark Sparbank Niklas Näsman Kiikoisten Säästöpankki Sami Iltanen SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

18 Sparbankerna på kartan Hemorten för varje Sparbank är utmärkt på kartan. Sparbankerna visas i storleksordning enligt deras balansräkning (12/2013). 1. Säästöpankki Optia 2. Liedon Säästöpankki 3. Oma Säästöpankki 4. Aito Säästöpankki 5. Etelä-Karjalan Säästöpankki 6. Västra Nylands Sparbank 7. Nooa Sparbank 8. Lammin Säästöpankki 9. Someron Säästöpankki 10. Huittisten Säästöpankki 11. Närpes Sparbank 12. Avain Säästöpankki 13. Helmi Säästöpankki 14. Kantasäästöpankki 15. Eurajoen Säästöpankki 16. Säästöpankki Sinetti 17. Kvevlax Sparbank 18. Kalannin Säästöpankki 19. Ekenäs Sparbank 20. Mietoisten Säästöpankki 21. Mörskom Sparbank Ylihärmän Säästöpankki 23. Sysmän Säästöpankki 24. Kristinestads Sparbank 25. Suomenniemen Säästöpankki 26. Vörå Sparbank 27. Suodenniemen Säästöpankki 28. Pyhärannan Säästöpankkii 29. Yttermark Sparbank 30. Kiikoisten Säästöpankki SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

19 Sparbanksgruppen Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Sparbankerna, servicebolagen som de äger och Sparbanksförbundet bildar tillsammans Sparbanksgruppen. Bankerna i gruppen är detaljistbanker med ett heltäckande utbud av tjänster. Via servicebolagen och ett omfattande partnernätverk erbjuder de alla tjänster inom finanssektorn för såväl privatkunder som företagskunder. Sparbankerna har beslutat gå in för ett närmare samarbete i enlighet med sammanslutningslagstiftningen. En grupp på 25 Sparbanker ansöker hos Finansinspektionen om koncession för en centralorganisation, som man hoppas beviljas fram till hösten Målet är att starta verksamheten enligt den nya koncessionen senast i början av (Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Förnyelse av Sparbanksgruppen och ansökan om koncession.) Verksamhetsberättelsen 2013 beskriver Sparbanksgruppens och Sparbankernas läge och förvaltning före inrättandet av sammanslutningen och centralorganisationen. Det skedde vissa förändringar i Sparbanksgruppens sammansättning under 2013, och i slutet av året uppgick Sparbankernas antal till 30, av vilka 6 hade formen av aktiebolag (Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Sparbankernas sammanslagningar och nya namn.) Sparbankerna Sparbankerna är depositionsbanker. Deras verksamhet regleras av kreditinstitutslagen och av sparbankslagen enligt vilken Sparbankernas särskilda ändamål är att främja sparande. En Sparbank kan grundas av minst 10 samfund eller stiftelser eller minst 20 fysiska personer. Sparbankens egna bundna kapital utgörs av grundkapitalet och en reservfond samt en eventuell uppskrivningsfond och grundfond. Sparbankerna är självständiga regionala och lokala banker. Tillsammans bildar Sparbankerna Sparbanksgruppen som förenar det lokala och det riksomfattande perspektivet. I slutet av 2013 bestod gruppen av 30 Sparbanker. (Se närmare Ekonomi > Utveckling av affärsverksamheten > Sparbankernas sammanslagningar och nya namn.) Kunderna Sparbankerna I slutet av 2013 hade Sparbankerna 195 egna kontor och kunder. Tack vare samarbetsavtalen med Lokalandelsbankerna och Aktia Bank hade Sparbankernas kunder tillgång till nästan 400 kontor och cirka 200 service- och betalautomater. Därtill kan de ta ut kontanter i Finlands alla kontantautomater. Sparbankernas fastighetsförmedlingskedja Sb-Hem hade i slutet av året 53 enheter i anslutning till bankkontor. Sparbanksförbundet Gemensam verksamhet Intressebevakning Utveckling Kundrelationer Produkter och tjänster Kompetens Varumärket Kommunikation Sparbanksinspektionen Sparbankernas Säkerhetsfond Sparbankernas Forskningsstiftelse European Savings Banks Group Produkt- och tjänstebolag Sparbankernas Centralbank Sp-Fondbolag Livförsäkringsaktiebolaget Duo Sb-Hem Samlink Viktigaste samarbetspartner Aktia Bank Finlands Skadeförsäkring Nets (tidigare Luottokunta) Automatia Pankkiautomaatit Elo Förvaltning Principalerna är det högsta beslutande organet i varje Sparbank. Principalerna utses av Sparbankens depositionskunder och eventuella representanter för innehavare av grundfondsandelar. Principalerna i sin tur väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Sparbankerna i aktiebolagsform (utom Nooa Sparbank Ab) ägs av sparbanksstiftelser, vars högsta beslutande organ är delegationen. Den väljer stiftelsens styrelse. Sparbanksstiftelserna utövar sin beslutanderätt på bolagsstämman för Sparbankerna i aktiebolagsform. Bolagsstämman väljer bankens styrelse och styrelsen bankens verkställande direktör. Nooa Sparbank ägs av de övriga Sparbankerna (96,3 %) och Ömsesidiga Livförsäkringsbolaget Suomi. 19 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013

20 Sparbanksstiftelsernas huvudsakliga uppgift är att främja sparsamhet och ekonomisk fostran i regionen. De stöder också regionernas livskraft, välmående, kultur och ekonomiska utveckling samt värnar om sparbanksrörelsens traditioner. Sparbanksförbundet Sparbanksförbundet är Sparbankernas centralorganisation. Sparbanksförbundets huvudsakliga uppgift är att stödja och främja Sparbankernas konkurrenskraft och uppfyllandet av gruppens mål. Förbundets syfte är att främja Sparbankernas utveckling och gemensamma verksamhet och att bevaka deras intressen. Förbundet strävar efter att påverka bankrörelsens förutsättningar och lagstiftningen inom denna sektor samt upprätthåller kontakten till myndigheter och organisationer i bankbranschen. Förbundet fattar också bankernas gemensamma sparbankspolitiska beslut, av vilka Sparbanksgruppens strategi är det viktigaste. Förbundet har hand om Sparbankernas gemensamma affärsutveckling, marknadsföring, utbildning och kommunikation. Sparbanksinspektionen arbetar i anknytning till Sparbanksförbundet. Sparbanksförbundets högsta beslutande organ är Sparbanksförbundets årsmöte, där förbundets medlemmar utövar sin beslutanderätt. Årsmötet utser förbundets förvaltningsråd. Förvaltningsrådet består av samtliga Sparbankers styrelseordföranden eller förvaltningsrådsordförande, om banken har ett förvaltningsråd. I förbundets förvaltningsråd ingår dock inte Nooa Sparbanks styrelseordförande, som är verkställande direktör för en av sparbankerna som äger Nooa Sparbank och alltså inte en förtroendevald person. Ordförande för förbundets förvaltningsråd är Jaakko Puomila, styrelseordförande i Västra Nylands Sparbank. Förvaltningsrådet väljer förbundets styrelse (6 9 medlemmar). Till Sparbanksförbundets styrelse hör Liedon Säästöpankkis verkställande direktör Jussi Hakala (ordförande), Eurajoen Säästöpankkis verkställande direktör Matti Saustila (vice ordförande), Närpes Sparbanks verkställande direktör Hans Bondén, Someron Säästöpankkis verkställande direktör Juhani Huupponen, Mörskom Sparbanks verkställande direktör Immo Laiho och Sparbanken Optias verkställande direktör Risto Sundqvist. Pasi Kämäri är förbundets verkställande direktör. Utvecklingsdirektör Harri Mattinen är verkställande direktörens ersättare. I slutet av 2013 hade Sparbanksförbundet och Sparbanksinspektionen sammanlagt 23 anställda. Sparbankernas Säkerhetsfond Syftet med Sparbankernas Säkerhetsfond är att trygga en stabil verksamhet för medlemsbankerna. Fonden kan bevilja medlemsbankerna understöd och understödslån samt teckna en medlemsbanks aktier eller andelar, kapitallån som den emitterar eller andra förbindelser som inräknas i bankens kapitalbas. Därtill kan fonden gå i borgen för lån som tas av medlemsbankerna. Alla Sparbanker och sparbanksaktiebolag var medlemmar i säkerhetsfonden. I slutet av 2013 hade ingen medlemssparbank mottagit understöd från säkerhetsfonden. Juhani Huupponen, verkställande direktör för Someron Säästöpankki, är ordförande för fondens styrelse. Sparbankernas Forskningsstiftelse Sparbankernas Forskningsstiftelse har som syfte att stödja ekonomisk, samhällsvetenskaplig samt juridisk forskning och publikationsverksamhet som gäller penningmarknaden, värdepappersmarknaden, sparande och boende samt att värna om sparbankverksamhetens historia. År 2013 införlivades Kluuvin Säätiö med forskningsstiftelsen och bildade Kluuvin rahasto. Sparbankens Forskningsstiftelse beviljade universitetsforskare och forskningsprojekt stipendier på euro under I stipendiebeloppet ingår euro som beviljades ur Kluuvin rahasto. Forskningsstiftelsen ansvarar även för Sparbanksmuseets underhållskostnader. Sparbanksmuseet finns i anslutning till Sparbankernas servicebolag Sparbankernas Centralbank Finland Ab Itella Bank förvärvades av Itella i april 2013 och dess officiella namn som registrerades i juni är Säästöpankkien Keskuspankki Suomi Oy Sparbankernas Centralbank Finland Ab Central Bank of Savings Banks Finland Ltd. Sparbankernas Centralbank kommer att som sin huvudsakliga uppgift ha att erbjuda Sparbankerna centralkreditinstitutstjänster. Centralbanksfunktionerna övergår till den från Aktia Bank senast i början av I slutet av 2013 hade centralbanken 15 anställda. Hannu Lanteri är centralbankens verkställande direktör. 20 SPARBANKSGRUPPENS VERKSAMHETSBERÄTTELSE 2013