Personalinformation Juni 2003

Transkript

1 Personaltidning för Göteborgs universitetsbibliotek Personalinformation Juni 2003 Språk- och musikintresserad. Bert Slättung har alltid varit intresserad av språk och musik, han började läsa språk vid GU Det var en professor som såg till att han började på UB Pensionär med mycket att göra Vem ska nu dikta visor om bibliotekarieyrket, med katalogposter och andra biblioteksord bland stroferna? Bert Slättung, en av UB:s viktiga profiler, har blivit pensionär. Han kom till Göteborgs universitet 1959 som ung student. Han skulle läsa språk. Under hans 40 år på universitetet och UB har mycket förändrats. Studentens ställning, datoriseringen av biblioteket och skräcken för överordnade som tack och lov försvunnit. Bert berättar på Sidorna 2 och 3 Ansvarig utgivare: Jon Erik Nordstrand Redaktör: Annica Olofsson Telefonnummer: E-post: annica.olofsson@ub.gu.se Adress: PIF, Göteborgs UB Box Göteborg Ur innehållet: Nyheter...2-7, Kurser, resor, konferenser...8 UB i andra medier...4 Personalia...9 Nästa PIF kommer ut efter sommaren. Alla bilderna från vårfesten. Sidorna 6-7

2 2 Juni 2003 Pensionär efter 25 år inom UB Den stora förändringen är att studenterna blivit synliga Det var 1959 som Bert kom till Göteborgs universitet första gången. Dagens byggnad "Humanisten" fanns ännu inte. Den äldsta delen av UB:s Centralbibliotek var nybyggd sedan ett par år. - Jag började med att läsa nordiska språk och vi höll till i en villa i Johanneberg. - Senare var det en kompis som lurade in mig på att läsa semitiska språk, så som hebreiska och arabiska. - I det gamla landeriet som ligger vid Centralbiblioteket, i backen ner mot Korsvägen, träffade jag många av dem som arbetar på UB idag. Där läste till exempel Margareta Benner (idag chef för Centralbiblioteket), Erna Roos (pensionerad chef för Biomedicinska biblioteket), Mats Cavallin (chef för digitala biblioteket) och Hans Åkerström (pensionerad chef för samhällsvetenskapliga avdelningen). En student var inte så viktig på den tiden Universitetet var en annan värld på 60- talet, minns Bert. Mycket har ändrats till det bättre, menar han. - Dels har studenterna blivit synliga. En student var inte så viktig som låntagare på den tiden, i alla fall mindre värd än forskarna. Dels har vi den stora förändringen att skräcken för överordnade har försvunnit. Man vågade knappt tilltala sina chefer åkte Bert Slättung till Istanbul för att läsa turkiska och arabiska och 1970 tog han sin licensiatexamen i semitiska språk vid Göteborgs universitet. Det var då hans karriär tog en något oväntad vändning. Professorn vid institutionen för semitiska språk Bernhard Julius Levin, såg till att det blev som det blev. - Bakom ryggen på mig hade han och Asta Ekenvall, som var chef för låneavdelningen, och startade Kvinnohistoriska samlingarna, gjort upp att jag skulle börja på en utbildning till bibliotekarie vid UB. - Professor Levin sa helt enkelt till mig att jag skulle gå upp till UB för att anmäla mig till kursen. Och det var liksom bara att bocka, tacka och göra som han sa. - Jag hade aldrig haft någon klar inriktning med mina språkstudier, säger Bert vid minnet. Jag kände nog att det inte skulle bli någon språkforskare av mig. Bert Slättung Familj: Gift med Margareta som är barnmorska. Barnen Jonas och Anders samt tre barnbarn Intressen: Spelar sousafon, barytonsax, klarinett och bassax samt sjunger. Medlem i tre jazzband. Samlar på miniatycyklar, seglar och målar akvarell. Efter den halvårslånga utbildningen kom nästa oväntade vändning. Bland de elever som man nu lärt upp var Bert Slättung en av dem som inte fick jobb vid biblioteket. - Det var dessutom extra besvärligt eftersom jag och Margareta skulle ha vårt första barn just då. Och jag hade ju räknat med att få fortsätta. Efter några korta vikariat på olika folkbibliotek fick Bert tips från sin kompis Erna Roos som befann sig på universitetsbiblioteket i Umeå om att där fanns det jobb. - Jag fick ett ettårigt vikariat och efter ett tag flyttade Margareta efter med vår nyfödde Jonas. - Vi bodde i Umeå i sju och ett halvt år. Många säger att det är jobbigt med så långa vintrar, men vi trivdes jättebra. Det var rejäla, gnistrande vintrar då jag åkte mycket skidor. Chefskarriären tog fart I Umeå började Bert Slättungs chefskarrriär. Han blev förste bibliotekarie och chef för katalogiseringsavdelningen flyttade familjen tillbaka till Göteborg och Bert blev chef för den så kallade institutionstjänsten på Göteborgs UB. Det jobbet följdes 1985 av jobb som chef för katalogiseringsavdelningen och chef för Pedagogiska biblioteket. - Chefsjobb kan vara bland de mest svåra arbeten. Det finns perioder som jag minns som riktigt tunga då jag låg vaken på nätterna och så där. Din humor och förmåga att dikta en visa till en arbetkamrat, och göra det trevligt i gruppen, måste ha varit en tillgång just när det gäller chefsjobb? - Jag tror inte det, faktiskt. Av utvärderingar tycker jag att jag kunnat utläsa att man vill ha en typ av chef som är mer strikt, kanske lite mer sträng än jag varit. Bert Slättung har också varit en av frontfigurerna inom Göteborgs UB när det gälller att datorisera biblioteksverksamheten. Under perioden har stora förändringar skett på området så som införandet av det nationella systemet LIBRIS, införandet av lokala bibliotekssystemet GUNDA och senare upphandlingen av nya GUNDA, Virtua. Datoriseringen har lett till en enorm effektivisering av utlåningen som också fört med sig mer självbetjäning i form av utlåningsbokomater och öppna hyllor i biblioteket. Sorgligt när kortkatalogen slängdes En skillnad är att man inte är lika noggrann idag som på den tiden när allt fanns på kort, istället för som poster i datorn, menar Bert. Man hade minst tre kontrollstadier innan katalogkortet hamnade i sin låda i kortkatalogen. - Katalogisatören gjorde en så kallad slips, slipsen kollades av chefen. Så gjordes en stencil efter slipsen och så kontrollerades stencilen. Och av stencilen gjorde man kort som i sin tur kontrollästes innan de placerades ut i olika kortkataloger. Den här typen av kontrollstadier fortsatte man faktiskt med länge, även efter datoriseringen. - Det var lite sorgligt för mig att se att man slängde den gamla kortkatalogen från institutionstjänsten som stod utanför Jon Eriks rum. Bert Slättung var chef för institutionstjänsten Man arbetade med bibliotek och boksamlingar för omkring 40 institutioner inom samhällsvetenskapliga och humanistiska ämnen. Före Berts tid fanns verksamheten i samma hus som nuvarande KTB, sedan flyttade man till en lokal vid Avenyn. När Centralbiblioteket byggdes till, i samband med att Humanisten byggdes, flyttade institutionstjänsten in i biblioteket. - Vi katalogiserade deras böcker, hjälpte till med inköp och höll ordning på deras tidskriftsprenumerationer. Katalogiseringen var den stora biten. Vi matade in poster i LIBRIS och framställde katalogkort lokalt som vi sedan gick runt och stoppade ner i institutionskatalogerna. Det fanns även en

3 Juni Katalogisatören gjorde en så kallad slips, slipsen kollades av chefen. Så gjordes en stencil efter slipsen och så kontrollerades stencilen, berättar Bert Slättung om arbetsmetoderna som redan blivit historia. Av stencilen gjorde man kort som i sin tur kontrolllästes innan de placerades ut i olika kortkataloger. Bild: Annica Olofsson Studentexamen i Lidköping Studier vid Göteborgs universitet i nordiska språk, semitiska språk, jämförande språkvetenskap, litteraturvetenskap, statskunskap, nationalekonomi, pedagogik Studier i turkiska vid Istanbuls universitet 1970 Fil.lic i semitiska språk vid Göteborgs universitet Inomverksutbildning vid Göteborgs UB Bibliotekarie vid Umeå UB Förste bibliotekarie och chef för katalogiseringsavdelningen vid Umeå UB Chef för institutionstjänsten vid Göteborgs UB Lärare i katalogisering vid Bibliotekshögskolan i Borås Chef för katalogiseringsavdelningen vid Göteborgs UB Huvudfunktionsansvarig för katalogisering vid Göteborgs UB Chef för Pedagogiska biblioteket ledare respektive sekreterare för den grupp som arbetade med att införa ett nytt biblioteksdatasystem vid Göteborgs UB Katalogisatör för projektet svensk judisk databas central katalog för institutionernas katalogkort som länge var placerad på plan 8 i Centralbiblioteket. Det var alltså den som slängdes nyligen. Gjorde första inmatningen i LIBRIS 1975 Bert Slättung gjorde den första inmatningen av en katalogpost i LIBRIS vid Umeå universitetsbibliotek I början fanns bara en enda dator per bibliotek, totalt 12 datorer i landet. Det var bara biblioteksfolk som fick söka och mata in. Den stora revolutionen för användarna kom först med de lokala biblioteksdatasystemen, när de kunde söka själva. Hur såg ni på datoriseringen när de första datorerna kom och när man började mata in katalogposter i LIBRIS? - Vi förstod nog inte konsekvenserna, tror jag. Vi kunde inte överblicka hur det skulle bli. Jag minns att vissa var mycket upprörda då man ändrade reglerna för vad som skulle stå på katalogkorten. Men sedan när vi väl började använda LIBRIS och insåg nyttan, så var irritationen stor över att det dröjde så många år innan vi fick fler datorer. Vad tror du om framtiden för biblioteken? - (Skratt) ingen aning! Jag avstår från att kommentera det. Fortsättningen för Bert Slättung är emellertid ganska självklar. Det lär bli en fortsatt framgångsrik karriär som musiker. Han är ju ständigt anlitad med sina tre jazzband vid både privata och mer offentliga arrangemang. Den som håller ögonen öppna kan ta tillfället i akt och se honom spela och sjunga på till exempel Julien vid Avenyn och Kapellet vid Nya Varvet. Banden heter Tant Bertas Jasskapell, Vintage Jazz Big Band och Tubatrion. Å vad ska du göra nu då, när du blir pensionär? - Jaa, när man har hus är det alltid mycket som man har dåligt samvete för. Och så ska jag börja läsa böcker, för det har jag aldrig hunnit. Svarar Bert Slättung som arbetat på bibliotek i 32 år. - Jag ska lära mig spela, på riktigt. Säger mannen som spelar fyra instrument, i tre jazzband, och är anlitad som musiker minst tre kvällar i veckan. Man anar en något överdriven självkritik. ANNICA OLOFSSON

4 4 Juni miljoner till Alexandria-projektet PRESSMEDDELANDE, 30 juni Göteborgs universitetsbibliotek får 15 miljoner kronor av SIDA för att under tre år arbeta med ett utvecklings- och samarbetsprojekt med Bibliotheca Alexandrina i Egypten. Projektet syftar till att utveckla biblioteksverksamheten vid det nybyggda Alexandriabiblioteket genom att förmedla kunskaper och erfarenheter från svenska bibliotekarier till bibliotekarier i Egypten och hela MENA-området (Mellanöstern och Norra Afrika). - Den viktigaste målgruppen är barn och ungdomar, säger Angelica Schneidler- Larsson, 1:e bibliotekarie vid Göteborgs UB och projektledare för Alexandriasamarbetet. Bibliotheca Alexandrina blir ett modellbibliotek som kan ge stöd till utvecklingen av biblioteken i regionen. Att främja barns och ungdomars läsförmåga och öka intresset för vidare studier är en viktig målsättning. Tre delprojekt har redan inletts: - Uppbyggnad och utveckling av barn- och ungdomsbiblioteken vid Bibliotheca Alexandrina leds av Kungälvs kommuns kulturchef Elisabeth Lundgren. - Ett omfattande utbildningsprogram för egyptiska bibliotekarier leds av Christina Persson, prefekt vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap/ Bibliotekshögskolan, Högskolan i Borås. - Särskilda IT-satsningar vari ingår: * Biblioteksdatasystem. Lena Isaksson, systembibliotekarie på Göteborgs UB, assisterar Bibliotheca Alexandrinas personal vid införande av nya funktioner. Hon bedriver planering och utbildning så att biblioteksdatasystemet kan utnyttjas på bästa sätt. Hon arbetar delvis på plats i Egypten. Göteborgs UB har samma biblioteksdatasystem som Bibliotheca Alexandrina. * Digitalisering. Ett digitaliseringsprojekt för arabiska manuskript i svenska bibliotek ska inledas av Johan Mannerheim, biblioteksråd vid Kungliga Biblioteket. Besökare från Bibliotheca Alexandrina på IT-avdelningen. Lamia Abdelfattah, webbansvarig vid Bibliotheca Alexandrina, och Hany Mettwally, IT-ingenjör, samarbetar kring designen av Alexandria-bibliotekets nya webbplats. De är ett par av många besökare som får kontakt med svenska bibliotekarier genom Alexandriaprojektets olika delar. Webbprojektet. Lamia Abdelfattah, webbansvarig vid Bibliotheca Alexandrina, får information av Angelica Schneidler-Larsson om Göteborgs UB.s planer på att förändra webbplatsen. * Webbprojekt. Göteborgs UB ger också stöd till utvecklingen av Alexandriabibliotekets webbplats. Det finns en ömsesidig nytta för alla parter i projektet. Genom att bygga nätverk i Mellanöstern sker utbyte av erfarenheter, kunskap, information och kultur. Det kan till exempel gälla kurser och konferenser inom olika områden såsom fjärrlån eller samverkan kring inköp av litteratur och elektroniska medier. Nätverksuppbyggnaden vidgar förståelsen för den arabiska kulturen i Sverige och bidrar till att svenska folkbibliotek och barnbibliotek kan utveckla sitt arbete gentemot invandrare och flyktingar från den muslimska och arabiska världen. Ett annat exempel är att svenska forskares tillgång till arabiska manuskript ökar med det föreslagna stödet till digitalisering. Under rubriken Bibliotekens omvärldsbevakning i Biblioteksbladet 2003:3 skriver chefredaktören Marianne Steinsaphir bla följande:"för biblioteken vore det väl en ganska enkel sak att åtminstone kosta på sig en slags Veckans nyhet eller Löpsedel. Ett alldeles utmärkt exempel är Kvinnohistoriska samlingarna på Göteborgs UB. I skrivande stund är nyheten Två kvinnor leder vänsterpartiet. Här UB I MEDIERNA finns en kort sammanfattning och intresssanta länkar och puffar till såväl övriga partiers jämställdhetsprogram som till Vänsterpartiet. Bättre kan det inte bli". I samma nummer finns även en artikel om Kvinnohistoriska samlingarna. 5 juni är Helena Havner, Centralbiblioteket, intervjuad i tidningen Vårt Göteborg som ges ut till alla hushåll av Göteborgs Stad. Nyheten om digitaliseringen av Ostindiska Compagniets arkiv går även som nyhet på Göteborgs Stads webbplats och på nyhetsplatsen för Göteborgs universitet. Angelica Schneidler-Larsson är intervjuad i DIK-forum nr 7:03 om stödprojektet för Bibliotheca Alexandrina.

5 Juni Nytt samhällsvetenskapligt UB utreds En arbetsgrupp har tillsatts för att förbereda ett nytt samhällsvetenskapligt bibliotek inom UB. - Gruppens ska bland annat att uppdatera de utredningar vi gjort för att sedan kunna anlita en arkitekt att göra skisser som vi kan använda för en ansökan om att få bygga ett nytt samhällsvetenskapligt UB, säger Jon Erik Nordstrand. Arbetsgruppen består av Margareta Benner, sammankallande, Birgitta Brown, Jelena Dackén, Margareta Hemmed, Marianne Ladenvall, Mats Persson och Torbjörn Treier. En referensgrupp har skapats med deltagare för samhälllsvetenskapliga och utbildningsvetenskapliga fakulteten samt från studentkårerna. Ett förslag ska avlämnas senast 1 oktober Förslaget ska kunna bilda underlag för arbetet med en lokalplan Sedan inleds förstås en process med bland annat ansökan om bygglov, påpekar Jon Erik Nordstrand. Byggkostnaderna kommer att omvandlas till hyra, det är alltså ett mindre, men "evigt" belopp det gäller. Följande bör särskilt beaktas i utredningen: *STUG-utredningens önskemål om förbättrad tillgång till studieplatser och grupprum * Lokalerna planeras utifrån ett användarperspektiv * Lokalerna planeras så att de tillåter ett långt öppethålllande * Byggnaden ska infogas i den omgivande parken till en tilltalande och grön miljö. Ostindieprojekt i GU:s monter vid Bok- o bibliotek Göteborgs universitet har en monter på Bok- o biblioteksmässan i höst. Temat för montern är populärvetenskap. UB har bidragit med en lista över populärvetenskapliga tidskrifter som ställts samman med hjälp av flera som arbetar med tidskrifter så som Ingalill Johansson, Ann-Mari Jonsson, Mats Persson, Paula Kent, Karin Henning. Dessutom kommer Helena Havner att tala vid en akademiska kvart och visa handskriftswebbplatsen för Ostindiska kompaniet. Hon ingår nu i projektgruppen vid avdelningen för information och omvärldskontakter. Anteckningar från ostindiefarare. Av Colin Campbel om resan med första ostiniefararen. Beställ informationsmaterial via webben För den som ska resa någonstans, få gäster eller dyl. finns informationsmaterial kostnadsfritt på GU:s informationsavdelning. På webbplatsen kan ni kostnadsfritt beställa t.ex. en ny cd med tillhörande broschyr. Materialet är på engelska och det står lite om UB i den (kanske för lite). Det finns även t.ex. karta över Göteborg och fickfakta om Göteborgs universitet. CD och broschyr om Göteborgs universitet. Universitetets vecka 3-12 oktober 3-12 oktober arrangeras årets Universitetets vecka. Birgitta Stevinger är med i projektgruppen för Hälsans dag inom Sahlgrenska akademin. Deadline för programbilagan är 25 augusti. Den går till alla hushåll i Göteborgsområdet, en halv miljon exemplar. I år kommer det inte att stå UB:s dag i programkatalogen. Det kommer istället att stå UB:s program. Våra programpunkter kommer dessutom att vara omnämnda under respektive fakultets dag, precis som förra året. Här är de olika dagarna: Invigning med fest 3 oktober UB:s program 4 oktober Humanistdagarna 4-5 oktober (tema: Gränser) Naturvetenskapens dag 5 oktober Konstnärernas kväll 6 oktober Utbildningsvetenskapens kväll 8 oktober Samhällsvetenskapens dag 11 oktober Handelshögskolans dag 12 oktober Hälsans dag 12 oktober Om ni har någon god idé ska ni vända er till er enhetchef. Kraftig ökning av databasanvändningen Användningen av databaser fortsätter att kraftigt öka. Första halvåret 2002 gjordes genomlänkningar i UB:s databaser. Första halvåret i år hade siffran ökat till hela genomlänkningar. - Ökningen beror huvudsakligen på att vi fått den stora gruppen vårdvetare som användare. Men användningen ökar inte bara på de databaser som denna grupp använder, säger Gullbritt Åman, databaskoordinator. Egentligen ser vi en liten ökning av användningen av alla databaser. - Det tyder på att vi inte nått toppen än. De tio mest använda databaserna är: PubMed/Medline Mediearkivet CINAHL Business Source Premier Nationalencyklopedin Scince Citation Index - Web of Science Academic Search Elite - Ebsco Artikelsök PsycINFO Presstext Boka tid med en bibliotekarie på Ekonomiska biblioteket Från 15 september inför Ekonomiska biblioteket en ny tjänst för studenter och forskare. Det blir möjligt att boka en tid med en bibliotekare som ger hjälp med informationsssökning. Varje vardag mellan och kan man boka en timma åt gången. Tjänsten är i första hand tänkt för studenter som ska skriva uppsats, men kommer att vara tillgänglig även för forskare och anställda. Ekonomiska biblioteket kommmer att göra vissa ändringar i inredningen för att ge plats för denna söksupport som ska vara placerad vid ett antal datorer på plan 4.

6 6 Juni 2003 Mycket att fira på vårfesten Vem behöver en anledning för att ha fest när det är vår i luften och Göteborg går in i sin bästa årstid? På UB:s vårfest fanns ändå mycket att fira för omkring 90 personer som kom till kalaset i Palace festvåning 6 juni. Det var nationaldag, Ostindiefararen Götheborg seglade ut efter en lyckad sjösättning och Bert Slättung tackades för sina över 40 år inom Göteborgs universitet. Han hyllades med visor, både sådana han själv skrivit och nydiktade till Berts ära. Palace festvåning bjöd på spännnade buffé, gott vin och galastämning med kristallkronor, vackra tavlor och högt till tak. UB:s nyligen startade personalförening puben var arrangör. Styrelsen - Ellen Åberg, Lisbeth Grandin, Joachim Lennartsson, Astrid Sundell och BoPeter Paulén - förestod en verkligen lycklåtar för Bert Slättung. Barbro Terling, Angelica Schneidler-Larsson, Christina Wising, ad personalfest! Agneta Olsson och Peter Möller hyllade Berts förmåga att skriva visor. Vid bordet. Per Örtenblad, Ekonomiska biblioteket, Klas Petersson, Sonney Disvall, Centralbiblioteket, och Maria Qvinth, Ekonomiska biblioteket, på rad. Stämning. Lidia Sokol, Centralbiblioteket, och Jonas Gilbert, Centralbiblioteket, vid bordet. I vimlet. Anders Larsson, Handskriftsavdelningen, och Kristina Göransson, chef vid lån på Centralbiblioteket, lyssnar på en vers på B som i Bert... I vimlet. Isabelle Cordenius, Centralbiblioteket och Annika Svantesson, Ekonomiska biblioteket.

7 Juni 2003 En värd värd namnet. Bo-Peter Paulén, Pedagogiska biblioteket, och medlem i personalföreningen puben som arrangerat festen, var en välklädd värd vid buffébordet. Helene Gravås, IT-avdelningen, Katarina Pilgren, Centralbiblioteket och Lisbeth Grandin, Centralbiblioteket. Hanna Bengtsson, Ekonomiska biblioteket och Petter Cederlund, Centralbiblioteket. 7 Egyptiska gäster. Lamia Abdelfattah, webbansvarig vid Bibliotheca Alexandrina och Hany Mettwally, IT-ingenjör, vid bordet tillsammans med Angelica Schneidler-Larsson, Margareta Sanclement och Erik Holst. Plats på scen. Bert fick blommor, applåder och ett bejublat framträdande av Peter Möller Karin och Karin. Karin Henning, Pedagogiska biblioteket, Karin Pettersson, Centralbiblioteket och Mats Lindquist, Ekonomiska biblioteket.

8 Kurser, resor och konferenser 8 Juni 2003 Medical Library Association - Annual Conference, San Diego, maj 2003 Medical Library Association anordnar årligen en konferens - i år i San Diego, Californien. Konferensen är ett stort arrangemang och lockar över 2000 delegater. De flesta kommer självfallet från USA. Sverige var i år representerat av tre personer. Som alltid på stora konferenser är programmet uppdelat i olika sessioner från tidiga morgonen till sena eftermiddagen. På denna konferens fanns s.k. Sunrise Seminars från klockan sju på morgonen och det var helt enkelt företag som fick chansen att presentera sina produkter. Eftersom det var första gången jag deltog på en MLA konferens tog det någon dag innan jag förstod hur konferensen var upplagd - om jag nu gjorde det? Jag valde i alla fall att koncentrera mig på de stora "open forums". Copyright omdebatterad fråga Två av dessa var av mycket hög kvalitet. En professor i juridik, Lawrence Lessing, gick till hårt angrepp mot copyrightlagarna och ville införa något som han kallade cc - creative common. Han var inte emot copyright, men ansåg att c, copyright, var det samma som "all right reserved" och cc skulle då innebära "some right reserved." I USA är detta nu en stor och debatterad fråga. Om du vill veta mera kan du läsa under och Lawrence Lessig, J.D. (cyberlaw.stanford.edu/lessig/), Stanford law professor and founder of the Stanford Center for Internet and Society, will be the John P. McGovern lecturer. Author of two critically acclaimed books, Code and Other Laws of Cyberspace (Basic Books) and The Future of Ideas (Bantam Books), he is considered one of the country's leading experts on copyright, technology, and the Constitution. An example of his work is the Eldred v. Ashcroft Supreme Court case, which challenges the Sonny Bono Copyright Term Extension Act of He is also involved in the development of Creative Commons ( which promotes the innovative reuse of intelllectual works, starting with the offering of copyright licenses free of charge to the public. He has recently begun writing a bimonthly column for Red Herring, titled "Codification." Professor Lessing föreläste dessutom på ett fullständigt briljant sätt. Han hade en power point-presentation, men samtliga bilder såg ut som om de var skriva på en gammaldags skrivmaskin med bara text med svarta, små bokstäver - inte en bild eller något annat som förvillade. Detta är tydligen sista skriket i presentationsteknik, enligt en av delegaterna. Alla behöver en mentor En annan intressant föredragshållare var professor Karen Garman, som talade om betydelsen av mentorer. Hon menade att en yrkesverksam bibliotekarie (medicinsk i det här fallet) behöver en mentor från första dagen i sitt yrkesverksamma liv. Genom arbetslivets olika skeden skall mentorn kunna vara allmänt klok, lyssnade och hjälpa till att leda personen genom arbetslivet. Mentor och adept skall träffas regelbundet och förtroendet måste vara ömsesidigt. En mentor behövs inte bara när det går trögt eller fel på en arbetsplats utan lika mycket i den dagliga lunken. Man kan ha olika mentorer vid olika tillfällen i livet. Mentorer bör komma in redan vid bibliotekshögskolorna. Detta kan fungera som ett led i en medveten rekrytering till de olika biblioteken, ansåg professor Garman. Det blev tillfälle för grupparbete, där vi skulle försöka tänka ut vem som varit ens mentor. Uttalat har jag personligen aldrig haft Helt plötsligt var alla mina sinnen på helspänn! Kunde det vara möjligt? För 24 år sedan arbetade jag på John Dahlgren Memorial Library, Georgetown University, Wahington, D. C., och min chef hette då - Naomi C. Broering. Det var densamma som nu fick denna fina utmärkelse! någon mentor, men många har indirekt fungerat som sådana för mig, varför jag verkligen också tror att mentorskapet kan vara en bra sak att införa - på många olika nivåer. Vi är lika professionella på GUB Som på andra stora konferensen kunde jag konstatera att föredragen var ömsom vin ömsom vatten. Många inom GUB skullle kunna på ett minst lika professionellt sätt presentera vad vi gör inom GUB och på sätt marknadsföra GU och GUB och meritera sig själva. Jag skulle gärna medverka i en utveckling, där jag såg fler GUB-anställda berätta för omvärlden vad vi gör. It s a small world after all! En stor tilldragelse på konferensen var diplom och prisutdelning till välförkänta bibliotekarier runt om i USA. En mängd diplom delades ut och jag tyckte att det blev lite mycket, men vem blir inte glad för lite uppskattning, så diplomutdelning har säkert sin betydelse. Jag satt lite trött och lyssnade. Det finaste diplomet - Marcia C. Noyes Award gick till en bibliotekarie vid namn Naomi C. Broering. Helt plötsligt var alla mina sinnen på helspänn! Kunde det vara möjligt? För 24 år sedan arbetade jag på John Dahlgren Memorial Library, Georgetown University, Wahington, D. C., och min chef hette då - Naomi C. Broering. Det var densamma som nu fick denna fina utmärkelse! Jag gav mig till känna och vi hade en trevlig pratstund tillsammans. Vi kunde enas om att världen är väldigt liten och att vi nu skall fortsätta hålla kontakt. AGNETA OLSSON biblioteksråd Biomedicinska biblioteket

9 Juni Många tacktal och digitalkamera från kamraterna Konferensrummet i Centralbiblioteket fylldes till sista kvadratmetern av gamla och nya arbetskamrater och kollegor på Bert Slättungs sista arbetsdag 5 juni. Snittar champagne och fina tal gjorde den tidiga morgontimmen till en stämningsfull stund. - Det kunde gått annorlunda, sa Bert och berättade om sitt första möte med UB när han som student skulle låna böcker, och blev utkörd från biblioteket för att han inte tagit av sig ytterkläderna. En ny tradition infördes sedan. - Vid de flesta stora stunder i livet ska man genomföra en ritual, sa Bert, tog hammaren och krossade sin fikamugg... Fin present. Arbetskamraterna hade samlat ihop till en digitalkamera. Bild: Marius Dybwad VI GRATULERAR......Ingvar Grimberg (Kurs- och tidningsbiblioteket) som, i samband med firandet av 25 samlevnad den 16 maj 2003, ingått partnerskap med sin livskamrat Karl Landys. Ingvar meddelar att han behåller sitt efternamn, Grimberg, i alla sammanhang. Personalia Tillsvidareanställning Cecilia Lindén får en tillsvidareanställning som bibliotekarie vid Samhällsvetenskapliga biblioteket fr.o.m Vikariat Ulrika Gabrielsson vikarierar som bibliotekarie på halvtid vid Samhällsvetenskapliga biblioteket under tiden Camilla Ekberg har anställts som friårsvikarie för Inger Andersson Zintchenko under tiden på avdelningen för humaniora vid Centralbiblioteket sedan Eva Hessman övergick till att på heltid tjänstgöra vid låneavdelningen. Fullt i konferensrummet vid pensionsavtackningen. Alla var där, som man brukar säga. Vänner. Från vänster: Birgitta Brown, Paul Hallberg, Thomas Wahlgren,Inger Eriksson, Hans Åkerström, Berith Backlund, Ashraf Rashidi-Dadashi. Petter Cederlund har anställts som friårsvikarie för Maivor Wickman Olausson vid avdelningen för humaniora på Centralbiblioteket under tiden Delpension Leif Aneröd har blivit beviljad delpension med 40 procent fr.o.m Pensionsavgångar Bert Slättung avgår med ålderspension fr.o.m Britta Sehlstedt och Jan Rudhner avgår med ålderspension fr.o.m Anställningar som upphör Ulrika Gabrielssons vikariat upphör fr.o.m Ann Dyrman slutar sin anställning fr.o.m

10 10 Juni svar på enkäten om UB:s webb 2851 personer svarade på enkäten om UB:s webbplats fördelat på 70 procent studenter, 19 procent forskare/forskarstuderande /anställda samt 11 procent övriga användare. Enkäten bestod av tolv frågor med nio fasta svarsalternativ och tre fria svar. Förvånansvärt många har angivit att vår nuvarande webb inte behöver förändras alls - allt är bra som det är. Man varken saknar något speciellt eller anser att webbben behöver förbättras. Orsaken är säkert att man lärt sig använda UB:s webb och kan sina vägar till informationen. Då vill man inte "lära om", vilket också sägs i enkäten - "ändra inte för ofta". Användargrupper Gruppen forskare/anställda (269 st) och Forskarstuderande (278) skiljer sig inte så mycket från varandra. Deras svar har därför räknats tillsammans. Gruppen Övriga (301) liknar Studenter (2000) i de flesta svar. Gruppen Övriga använder dock UB:s webbplatser betydligt mera sällan - 29 procent gör det dagligen/några gånger per vecka jämfört med studentgruppens 55 procent. Slutsatser och sammanfattning Gruppen Forskare och Studenter har olika behov av våra webbplatser. Forskarna söker/läser/beställer artiklar ur databaser och e-tidskrifter i betydligt större omfattning än studenterna. Dessa söker/beställer/lånar böcker i GUNDA oftare än forskarna. När det gäller förbättringar och vad som saknas på webbplatserna så är det entydigt förbättrade och förenklade sökfunktioner, i GUNDA men också i e-resurserna. Vägledningar, kartor, sökhjälp, ämnesguider efterlyses men också kontakt med personalen på olika sätt via webben. Som tidigare nämnts har många uttryckt att inget saknas eller behöver förbättras på webbplatserna men det finns många önskemål om en bättre design. Det kan gälla layout och färger, mer bilder, en bättre navigation och framför allt tydligare rubriksättning med förklaringar. Önskar bättre marknadsföring Önskemål om en bättre marknadsföring av resurser och tjänster finns - lyft fram era resurser bättre, gör så att man blir inspirerad att stanna kvar på era sidor! Analys av frågorna Enbart frågorna 5-11 analyseras här. Frågorna 1-4 rör basdata. Fråga 12 gällde om man var villig att ställa upp på en djupintervju eller inte. Glädjande nog var 861 personer villiga (30 procent). Andelen villiga är störst hos forskargruppen (ca 37 procent) och minst hos gruppen Övriga. Det tyder på ett engagemang för och intresse av att förbättra vår webb. En mer pessimistisk tolkning är man förväntar sig ersättning i någon form och därför tackar ja. Fråga 5 Från vilken startsida börjar du oftast din sökning utanför biblioteket? Studenterna väljer först UB:s webbplats (50 procent) och därefter kommer GUNDA:s startsida (29 procent). Bibliotekens webbplatser är inte alls lika välbesökta - siffran varierar mellan 2 och 6 procent. För forskarna är det ca 37 procent som börjar söka från UB:s gemensamma startsida medan hela 19 procent utgår från Biomedicinska biblioteket. Även sökning från övriga enhetssidor har tillsammans högre siffror (16 procent) än GUNDA-sidan för forskarna. Digitala bibliotekets startsida används inte flitigare än enheternas startsidor - 4 procent mot studenternas 1 procent. En orsak kan vara att det finns många medicinare med i urvalet (inte kontrollerat) eller - mer troligt - att Biomedicinska bibliotekets startsida är mer anpassad till sina användares (=forskares) behov än övriga med fler snabbvägar till bl.a. fjärrlån och medicinska e-resurser. Intressant är att egna bokmärken (t.ex. till e-tidskrifter) används betydligt oftare som startsida vid sökning av forskarna än av studenterna (8 procent resp. 3 procent). Det kan tyda på önskemål om en snabbare sökväg fram till den önskade resursen/tjänsten. Fråga 6 Hur ofta använder du någon av UB:s webbplatser? Den dagliga användningen är mycket högre för forskargruppen (30 procent) jämfört med studenternas 5 procent. Om man lägger ihop siffrorna för "daglig användning" och "några gånger per vecka" blir skillnaden ännu större - 82 procent jämfört med 55 procent. Webben och åtkomsten av e-resurserna är mer av ett dagligt arbetsredskap för forskarna medan studenterna inte använder dessa tjänster lika ofta. Fråga 7 Vilket är ditt vanligaste ärende på UB:s webbplatser? Forskargruppen (75 procent) anger "söka/läsa artiklar (77 procent) samt e- resurser (29 procent)" som viktigast och på andra plats kommer "söka böcker/reservera/låna". Information om priser, öppettider etc. (20 procent) kommer därnäst. Att söka i de äldre kortkatalogerna på webben är vanligt ärende för 11 procent mot bara 3 procent för studenterna. Intressant är att forskarna använder bibliotekens ämnesguider i lika stor utsträckning som studenterna (8 procent). Ämnesguiderna finns bara på Centralbiblioteket och Ekonomiska biblioteket. För studentgruppen är det tvärtom - "söka/reservera/låna böcker" är överlägset viktigast (85 procent), medan "söka/läsa artiklar" kommer på andra plats (44 procent). Bokning av grupprum/dator (26 procent) rankas högt. Därnäst kommer information om priser, öppettider etc. (25 procent).

11 Juni Fråga 8 Är det lätt att hitta det du söker på UB:s webbplatser? Här finns en skiljelinje mellan forskargrupppen och studenterna. Av forskarna tyckte 86 procent att det var lätt eller någorlunda lätt att hitta fram till sökt information (sammanlagda siffror på skalan 1-3), medan 77 procent av studenterna tyckte detsamma. Forskarna har lärt sig att söka efter resurser på våra webbsidor. De har blivit vana vid dem genom åren. Att lägga upp välbesökta webbplatser under egna bokmärken är en snabbväg till önskad information. Det skulle vara intressant att fråga i vilken omfattning UB:s användarundervisning påverkat dem. Svårt att hitta - (sammanlagda siffror inom skalan 4 (ganska svårt) - 6 (mycket svårt)). Bland dessa 588 svar återfinns flest studenter (76 procent). Studerat/forskat 1 termin - 1 år. Bland dessa 849 svar (varav 87 procent studenter) tycker 75 procent att det är lätt att hitta Studerat/forskat 2 år eller mer (ingetdera). Bland de 1781 svarande (76 procent studenter) tycker ca 80 procent att det är lätt att hitta. Ingångssida GUNDA jämfört med övriga startsidor. Inga påvisbara skillnader i svårigheten att hitta jämfört med ovanstående - 80 procent anser att det är lätt att hitta oberoende av ingångssida. Det finns alltså inga påvisbara samband mellan "lättheten att hitta" i relation till hur länge man studerat/varit anställd vid GU, om man är forskare eller student eller från vilken ingångssida man startar sin sökning. Det upplevs något lättare för forskargrupppen som helhet - 86 procent jämfört med 80 procent för de som forskat/studerat i 2 år eller mer eller använt olika startsidor. Fråga 9 (fritext) Vad saknar du på UB:s webbplatser? Forskargruppen önskar: 1.egen profil (typ MyLibrary) 2.fler e-resurser 3.förenklad åtkomst av e-resurser (förenklad inloggning samt sökning m.m.) 4.hjälptexter (databashjälp, sökhjälp till e- resurser m.m.) 5.kontakt med personal (rätt person, söka viss person/funktion) 6.snabbvägar till information 7.sökhjälp (Fråga bibliotekarien) 8.vidaresökning (fler länkar till bibliotek, bibliotekskataloger, universitet m.m.) Studentgruppen önskar: 1.guide till informationssökning (sökmetodik) 2.hjälptexter vid informationssökning 3.kontakt med personal (rätt person, fråga bibliotekarien) 4.vägledningar inom biblioteken (kartor, hyllplaceringar m.m.) 5.ämnesguider över relevant litteratur Värt att notera är att det frågas efter funktioner och tjänster som redan finns på våra webbsidor. Många saker kan vi åtgärda med bättre layout och struktur på sidorna medan annat kan tillskrivas bristande uppmärksamhet hos användaren. Fråga 10 (fritext) Vad är viktigast? Svaren överensstämmer med fråga 7: Vilket är ditt vanligaste ärende på UB:s webbplatser? Det vanligaste ärendet är också i allmänhet det viktigaste. Tillgängligheten och tillgången till våra tjänster och service samt att kunna sköta låneärenden på distans nämns som mycket viktigt och uppskattat. Det gäller oavsett grupptillhörighet och utan närmare precisering. "Att hitta relevant litteratur inom mitt ämnesområde" är ett annat vanligt förekommande uttryck. Forskargruppen anger tillgången till alla slags e-resurser samt sökning/läsning/beställning av artiklar som klart viktigast. Att söka/beställa litteratur (böcker) följer därnäst. Studentgruppen anger att söka/låna böcker som den viktigaste funktionen. Därnäst kom sökning i databaser/e-tidskrifter och administrering av egna lån (förnya, reservera). Fråga 11 Vilket helhetsomdöme vill du ge UB:s webbplatser? Det blir ungefär samma resultat och procenttal som under fråga 8: Är det lätt att hitta? dvs. de flesta inom alla kategorier höll sig till ca 80 procent på en skala 1 (Mycket bra) - 3 (tillfredsställande). Betyget är förstås lägre i urvalet för dem som anger att det är svårt att hitta. Där anser bara 44 procent att webbplatsen är mycket bra, bra eller tillfredsställande (skala 1-3). Fråga 12 (fritext) Vad kan förbättras? De flesta förbättringsförslag rör sökfunktioner, hjälp av olika slag och kontaktbehov. De är uppräknade nedan för överblickens skull men egentligen är alla behov sammmanvävda i varandra. 1. Sökning Sökfunktionerna bör generellt sett förbättras. Många svar avser GUNDA:s sökfunktioner och analyseras inte här. Förutom GUNDA kan olika typer av "sökproblem" urskiljas. Man efterlyser förenklad åtkomst till e-resurser - särskilt e-tidskrifter, tydligare information om distansåtkomsten, mer samordnad sökning i flera e-resurser (samsök), vidaresökning till andra bibliotek och informationsportaler. Forskare vill ha snabbare sökvägar till information. Enkel inloggning för att snabbt komma in till "sina" resurser (MyLibrarytyp). Studenter vill ha förenklade sökfunktioner av alla slag, särskilt i e-resurserna och möjlighet till samsökning. De olika sökproblemen måste studeras närmare i djupintervjuer. Det finns många opreciserade påpekanden. Framför allt måste det utredas hur nya sökfunktioner ev. ska utformas. Med en egen profil av typen MyLibrary kan användarna få valfria ingångar på "sina" startsidor. Fler snabbvägar (sökrutor) kan även läggas upp på ingångssidan. 2. Sökhjälp och vägledningar Här avses all slags sökhjälp, i samband med litteratursökningar, att lokalisera var på hyllorna den framsökta litteraturen finns och var biblioteket ligger (karta). Båda grupperna vill ha hjälp att hitta relevant littteratur med hjälp av ämnesguider eller bättre urvalsinstrument för "bästa" databas/e-tidskrift. Forskare vill ha ämnesguider till relevant litteratur och hjälp att hitta de bästa databaserna och e-tidskrifterna inom sina ämnen (relevansrankning, topp-tio). Även hjälptexter och interaktiv hjälp i samband med sökning i e-resurser.

12 Studenter önskar också ämnesguider men också mer hjälp vid själva sökningen. Det kan gälla hjälptexter, databashjälp (manualer, interaktiv hjälp) men också metoder för informationssökning (sökmetodik) i allmänhet. Även här måste djupintervjuer genomföras för att bestämma vad som ska utvecklas och hur hjälpfunktionerna kan utformas. Hjälpen ska i möjligaste mån komma i det sammanhang man befinner sig i (kontextuell hjälp) och precis när man behöver den - just-in-time. 3. Kontakt Olika typer av kontakt efterfrågas. "Fråga bibliotekarien" eller en mer interaktiv kontaktform (av typen chat) mellan användare och personal efterlyses. Man vill också lättare kunna söka efter en viss person eller få kontakt med någon som kan hjälpa en (viss funktion). Kontaktbehoven måste utredas ytterligare i djupintervjuer. En gemensam kontaktfunktion (av typen chat) eller en ingång till en frågelåda på en ny gemensam startsida kräver en organisation av informationsflödet, helst via automatik till olika specialister på biblioteken. En gemensam FAQ (Frågor/svar) som successivt byggs ut kan spara många frågor i informationsdiskarna. En utbyggnad av personaldatabasen på intranätet med funktioner och avdelningar kan kopplas till kontakt-sidor för att förbättra kontakt med personalen. 4. Design av webbplatserna Som tidigare nämnts så vill många behålla webbplatsens design precis som den är. Man uppskattar enkelheten och renheten på våra sidor. Man tycker det är OK med en stram design - "det är ju en akademisk institution, ni måste ju hålla på er värdighet". Gemensamt för bägge grupper är att man uppskattar den snabba nerladdningen av sidorna än "flashiga" men långsamma sidor. Forskare har inte så många åsikter om webbplatsens design. Om man önskar något så ska det vara bättre navigation och lite roligare layout, mer färger och bilder. Studenter däremot vill ha en djärvare design, större text, fler bilder och mer pedagogisk samverkan mellan bild och text. Rubriksättning och för mycket facktermer beklagar sig särskilt studenter över - "Vad menas med det Digitala biblioteket, inga produktnamn får förekomma, ge förklaringar till rubrikerna". Många efterfrågar funktioner som faktiskt finns på våra webbplatser men man har inte hittat informationen. Det förekomer kommentarer av typen "Varför finns inte UB:s webbplats på engelska?" vilket antyder att denna måste ha en tydligare placering på startsidan och finnas med på alla sidor där engelsk text förekommer. 5. Övrigt En provkarta över olika önskemål, som exempel: Fjärrlånefunktionen är krånglig - "borde samordnas med LIBRIS". Artikelbeställning är inte heller funktionell enligt forskare. Fler e-resurser - och mer fulltext - önskas av både forskare och studenter. Fler språklexikon och e-uppslagsverk önskas från studenthåll. Bättre marknadsföring med påannonsering av nyttiga databaser och annat. Nyförvärvslistor och tips om nya böcker önskas - studenter vill även ha information om nya kursböcker. Integrering med institutionerna önskas av bägge grupper - man vill kunna se lånestatus i GUNDA och inte behöva gå till IDA, "väv in kursportalen", information om kurslistor och kurser. Innehållsförteckningar eller abstracts till litteraturen i GUNDA återkommer som önskemål ANGELICA SCHNEIDLER-LARSSON webbkoordinator Grov sammanställning av de fria text-svaren Vad saknas? Fler e-resurser: (e-böcker, e-tidskrifter, även äldre material) Guide i informationssökning: (sökmetodik) Hjälptexter: (databashjälp, sökhjälp till e-tidskrifter eller andra resurser) Integrering med institutionerna: (uppsatser, kurslistor, kursinfo) Kontakt (kommunikation) med personal: (rätt person, sök personal, fråga biblioteket - interaktivt, hjälp, synpunktslåda) Litteratur efter ämne: (typ av ämnesguide med rekommendation om innehåll) Marknadsföring: (vad är på gång, lyft fram vissa databaser av typ NE, anslagstavla, riktad nyhetsinformation) Nyförvärv: (recensioner, nya kursböcker) Profil, egen (typ MyLibrary) Samsök: förenklad sökning i flera resurser (tryckta, e-material, kataloger samtidigt) Snabbvägar till information Vidaresökning: (länkar till andra bibliotek, bibliotekskataloger, informationsportaler och universitet) Vägledningar: (karta över biblioteken, var finns boken - hyllplaceringar, grupprum, datorer) Vad behöver förbättras? Allmänt: fjärrlånefunktionen (förenklas, synliggörs, samband med sökning i databaser etc.) Design: kartor (över biblioteken) Design: översikt (webbkartan, gör tydligare, mer strukturerad) Design: layout (använd färger pedagogiskt, ökad tydlighet, för stora textstycken, bilder/text/färg samverkar) Design: navigation (förbättrad, menysystem som följer med, färre klick - utfällbara förklaringar) Design: rubriksättning (med förklaringar, enhetlig benämning inom UB, ej facktermer/produktnamn Design: struktur (informationsarkitektur) E-resurser: access (tydligare information, förenklad inloggning, kan kombineras med egen profil av typ MyLibrary) E-resurser: förbättrade sökfunktioner (hjälptexter, beskrivning av innehåll, rekommendation av viktiga resurser m.m. se ovan) GUNDA: bättre träfflistor, sökfunktioner (ord i titlar), förnya lån - återlämningsdatum, svårt att tolka kösystem, samordna med UB:s webb, integrering, kortkataloger i GUNDA (sök/admin på startsida)