Informations- och kommunikationsteknik för äldre personer i Järfälla

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Informations- och kommunikationsteknik för äldre personer i Järfälla"

Transkript

1 Informations- och kommunikationsteknik för äldre personer i Järfälla Digital fotoram som minnesstöd Visningsmiljö med hjälpmedel för äldre personer Nina Larsson Rapport 2012:03 December 2012

2 FOU nu FOU nu omfattar hela FoU-området av forskning, utvecklings- och utvärderingsarbete samt utbildning med fokus på individens hälsa, utveckling och välbefinnande. FOU nu verkar utifrån en helhetssyn på vård och omsorg om individen och är ett nav för möten, kunskap och nytänkande, för inspiration och arbetsglädje i vård och omsorg samt för forskning, utvecklingsarbete och lärande i arbetslivet. Uppdraget är att arbeta med forskning och utveckling för äldre personer inom vård och omsorg samt för personer med behov av stöd och omsorg inom LSS-området. Som en del i arbetet med att utveckla vården för äldre personer har vi även fått ett i uppdrag att arbeta med utvecklingen av den geriatriska vården inom Stockholms läns landsting. Det innebär att vi ständigt arbetar i en föränderlig miljö där utveckling, kunskap och reflektion går hand i hand med ett kritiskt förhållningssätt i syfte att öka våra kunskaper och förbättra kvaliteten av vården och omsorgen. FoU-arbete ska vara till nytta, öppna nya vägar och tankar och leda vardagsarbetet framåt. Det är bara när ny kunskap används som det skapas mervärde som kan leda till utveckling och arbetsglädje. FOU nu ägs gemensamt av Stockholms läns landsting och de sju kommunerna Ekerö, Järfälla, Sigtuna, Sollentuna, Solna Stad, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Verksamheten syftar till att ge ökad kvalitet för dem som är i behov av vård och/eller omsorg genom forskningsbaserad kunskap eller väl beprövad erfarenhet. Det är den enskildes behov och önskemål som är i fokus. Författare Fil. mag. Nina Larsson, FOU nu 1

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Bakgrund till IKT-projekten i Järfälla kommun... 4 Digital fotoram som minnesstöd... 5 Genomförandet av projektet... 5 Utvärdering av projektet Digital fotoram som minnesstöd... 6 Syfte med utvärderingen... 6 Genomförande av utvärderingen... 6 Etiska överväganden... 7 Resultat från intervjuer med äldre personer och deras anhöriga... 7 Resultat från intervjuer med personal på dagverksamheten Diskussion Visningsmiljö med hjälpmedel för äldre personer Projektprocessen Diskussion Slutsatser Referenser Bilagor

4 Sammanfattning Järfälla kommun tilldelades 2012 projektmedel av Hjälpmedelsinstitutet inom regeringsuppdraget "Teknik för äldre till genomförande och utvärdering av IKT-projekt inom kommunen. FOU nu fick i uppdrag att följa processen och utvärdera resultaten för två av delprojekten. Projektet Digital fotoram som minnesstöd syftade till att prova om en digital fotoram med bilder från en dagverksamhet kan användas som minnesstöd för äldre personer med begynnande demenssjukdom i deras hemmiljö. Tio personer medverkade i projektet. För att synliggöra upplevelsen av den digitala fotoramen och förutsättningarna för minnesträning intervjuades de äldre brukarna, deras anhöriga och personal på dagverksamheten. Den generella upplevelsen av tekniken är positiv, både hos de äldre personerna, anhöriga och personal men det krävs vissa förutsättningar. Det samlade resultatet från intervjuerna visar på såväl möjligheter som svårigheter i att introducera och använda nya tekniska lösningar i vården och omsorgen om äldre personer. Vikten av en långsiktig planering för hur ny teknik ska introduceras är stor. Engagerad personal och anhöriga och personal är en förutsättning för minnesstöd. För att lyckas behöver anhöriga och äldre personer få mer och upprepat stöd i hanteringen av tekniken. Även personal behöver kontinuerlig målgruppsanpassad utbildning och teknisk support för att kunna använda den digitala fotoramens alla funktioner och för att öka möjligheten till att tekniken används. Sannolikt krävs förändrade arbetssätt hos medarbetarna på dagverksamheten för att frigöra den tid som fordras. För framgångsrikt utvecklings- och förändringsarbete är återkoppling på förändrat arbetssätt centralt, något som personalen upplever saknas. Vidare uttrycks av alla parter en oro över att inte veta vad som händer efter projektets slut, vilket inte är gynnsamt för projektets resultat. Målsättningen med projektet Visningsmiljö med hjälpmedel för äldre personer var att skapa en publik visningsmiljö med ett urval av tekniska hjälpmedel och vardagshjälpmedel för äldre personer, med möjlighet att låna hem hjälpmedel för att prova i praktiken. Syftet var att på detta sätt göra informationen om hjälpmedel mer tillgängligt för boende i Järfälla kommun. Under 2012 har visningsmiljön byggt upp i samarbete med flera leverantörer utifrån önskemål hos målgrupperna i Järfälla kommun. Projektet har resulterat i att fler äldre personer, anhöriga, personal har fått upp ögonen för att det finns hjälpmedel som man dessutom kan införskaffa på egen hand. Att synliggöra och möjliggöra användning av informations- och kommunikationsteknik är värdefullt. Genom ny teknik ökar förutsättningarna för oberoende och delaktighet som i sin tur är viktiga faktorer för upplevd hälsa. Men, målgruppens komplexitet och heterogenitet medför att all informations- och kommunikationsteknik inte passar för alla för en personcentrerad vård och omsorg utan måste anpassas utifrån varje individs önskemål och behov. Därmed ökar behovet av fler innovativa tekniska lösningar där digitalt minnesstöd och visningsrum för motsvarande produkter är ett steg i rätt riktning. Utbildning, information och träning för personalen är också avgörande för att kunna införa digital teknik inom äldrevård och omsorg. 3

5 Bakgrund till IKT-projekten i Järfälla kommun Den demografiska utvecklingen visar att antalet äldre personer kommer att öka kraftigt under de närmaste decennierna vilket sannolikt medför ökat behov av vård och omsorg. Ett sätt att möta denna utveckling är att arbeta med förebyggande åtgärder för att stödja äldre personers möjligheter att bo kvar i ordinärt boende med bibehållen livskvalitet. Att möjliggöra ökad självständighet för äldre personer genom att använda nya tekniska lösningar och hjälpmedel är en strategi. Järfälla Hemstöd är en enhet som arbetar både med förebyggande och stödjande insatser för äldre personer i Järfälla kommun sedan sju år tillbaka. Aktuella uppdrag är anhörigstöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning, projekt inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), demenssjuksköterska, färdtjänstutredare, syn- och hörselinstruktör, fixartjänst för äldre, uppsökandeverksamhet, stöd till mötesplatser för äldre, volontärförmedling till äldre personer och utredningsstöd till biståndshandläggare. Genom att samla alla funktioner under samma tak underlättas informationsspridning och slussning av behov som upptäcks inom respektive funktion. Järfälla Hemstöd har även utvecklat ett nätverk med frivilliga aktörer inom kommunen, Stockholms läns landstings lokala verksamheter, utförare av kommunala tjänster inom äldreomsorgen och biståndshandläggare inom socialförvaltningen. Enheten arbetar för att skapa trygghet i vardagen för äldre personer och är väl känd inom kommunen. Järfälla Hemstöd samarbetar med samtliga omsorgsgivare i kommunen, oavsett driftsform. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) för äldre personer har varit en viktig del i Järfälla kommuns arbete med att stötta äldre personer för att möjligöra kvarboende i ordinärt boende. Sedan tidigare erbjuder Järfälla kommun tekniska lösningar som Action, Ippi, Joice och Nattfrid. Syftet är att kunna erbjuda äldre personer en individanpassad och personcentrerad omsorg av hög kvalitet, säkerhet och trygghet i sitt hem. Utifrån de erfarenheter man fått i och arbetet med ovan nämnda tekniska lösningar har ett flertal nya behov synliggjorts. Med anledning av detta söktes och beviljades utvecklingsmedel från Hjälpmedelsinstitutet (HI) för att under 2012 vidareutveckla tre delområden inom kommunens projektet Modell för samverkan om utveckling av IKT användning. Våren 2012 fick FOU nu uppdraget att stödja och utvärdera två delprojekt av projektet Modell för samverkan om utveckling av IKT användning: Digital fotoram som minnesstöd Visningsmiljö med hjälpmedel för äldre personer I denna rapport beskrivs de två delprojektens tillvägagångssätt samt hur de kontinuerligt följts upp och utvärderats. Rapporten avslutas med en diskussion om lärdomar från projekten samt tankar om utvecklingsmöjligheter inom området. 4

6 Digital fotoram som minnesstöd En digital fotoram har en inbyggd bildskärm på vilken digitala bilder kan visas utan att behöva skrivas ut eller genom att använda en datorskärm. Digitala foton kan exempelvis sparas från en kamera/dator till ett USB minne. Sedan sätts USB minnet i fotoramens baksida och ett bildspel/bilderna visas på bildskärmen. Den digitala fotoramen är eldriven och levereras med sladd och en väska som ger möjligheten att ta med den exempelvis till sommarstugan eller släkt och vänner. Syftet med fotoramprojektet var att äldre personer med en begynnande kognitiv svikt, som besöker dagverksamheten, tar hjälp av digital dokumentation som minnesstöd. Till exempel skulle kunna dela sina upplevelser under dagen med närstående och/eller de närstående kan stimulera till samtal kring de dagliga aktiviteterna. Genom att tillsammans titta på foton från dagverksamheten (foton där personen själv oftast förekommer) var tanken att en dialog kan ta form där man tillsammans hjälps åt att minnas och benämna saker, aktiviteter, måltider, känslor och namn på personer. Tanken i detta projekt var att prova tekniken på dagverksamheten och i användarens hemmiljö. Ett krav var att tekniken skulle vara enkel att använda och efter avslutat projekt skulle det vara lätt att erbjuda de äldre att få fortsätta och använda tekniken. Genomförandet av projektet Projektet planerades att omfatta cirka 10 personer och därmed cirka 10 digitala fotoramar med tillhörande USB-minnen. Målgruppen för projektet var besökare på Kalhälls dagverksamhet för äldre personer och deras anhöriga i Järfälla kommun. Dagverksamheten för äldre personer i Kallhäll är en social verksamhet som är öppen måndag till fredag klockan och lördag, söndag klockan Dagverksamheten är en insats som beviljas personer över 65 år enligt socialtjänstlagen, ansökan görs hos socialförvaltningens äldreenhet. Dagverksamheten erbjuder äldre personer att delta i gemensamma måltider och aktiviteter som gymnastik, sång och musik, sällskapsspel, bingo, promenader, temaeftermiddagar, lättare fotvård, beröringsmassage, bakning, dataspel och dataprogram anpassat för pensionärer. Verksamheten välkomnar de äldre personernas förslag på aktiviteter. En person inom Järfälla Hemstöd utsågs till projektledare. Projektledaren introducerade projektet med digital fotoram för personalen på Kallhälls dagverksamhet i februari 2012 efter förankring med chefer för dagverksamheten. En digital fotoram lämnades över till personalen för att ge dem möjlighet att utifrån instruktioner kunna öva och testa själva. Fotoramen placerades så att de äldre besökarna kunde ta del av den och inspireras till att vilja ha en hemma. Målsättningen var att personalen skulle erbjuda besökarna på dagverksamheten att kostnadsfritt prova en digital fotoram som minnesstöd i hemmet. Projektledaren tog kontakt med de äldre personer som visat intresse och gjorde hembesök där hon förklarade hur den fungerade och hur den kunde användas. Under hela projekttiden var projektledaren tillgänglig för både de äldre personerna och personalen för teknisk support. 5

7 Personalen fotograferade kontinuerligt de dagliga aktiviteterna på dagverksamheten och sparade sedan fotografierna på dagverksamhetens dator. Från datorn kunde sedan personalen tillsammans med besökarna (som valt att testa en digital fotoram hemma) välja ut de bilder man ville ha med sig hem på sitt USB-minne. Tanken var att fotografierna skulle bytas ut efter en tid eller nya bilder kunde läggas till vartefter de togs nya foton på dagverksamheten. Eftersom flera av besökarna led av viss kognitiv svikt (exempelvis demenssjukdom) var personalen aktiva och påminde de äldre besökarna om att ta med sig USB-minnet till dagverksamheten och sedan ta hem det. När en av besökarna tackat jag till att prova den digitala fotoramen och anhöriga har informerats gjorde projektledaren ett hembesök hos den äldre personen. Där överlämnades fotoramen med tillbehör och ett USB-minne som innehöll några testbilder. Projektledaren demonstrerade och förklarade för den äldre personen och eventuell närvarande anhörig om hur fotoramen fungerar. De som lånade en digital fotoram skrev under ett kontrakt med kommunen. Kontratet handlade om att brukaren ansvarade för att lämna den åter och hel om de skulle flytta. Om någon av de äldre personerna var tvungen att avsluta sin medverkan på dagverksamheten till exempel på grund av sjukdom/flytt till vård och omsorgsboende avbröts deras deltagande i projektet. Från maj 2012 till och med november 2012 provade sex personer den digitala fotoramen i sina hem. En av dessa personer hade sedan tidigare en egen digital fotoram, denna kompletterades med ett USB-minne från dagverksamheten. Utvärdering av projektet Digital fotoram som minnesstöd FOU nu fick i uppgift att utvärdera projektet med den digitala fotoramen. Nedan beskrivs hur utvärderingen genomförts och därefter presenteras resultat från intervjuer med medverkande äldre personer, anhöriga och personal från dagverksamheten. Syfte med utvärderingen Syftet med utvärderingen av projektet med digitala fotoramar som minnesstöd är att synliggöra hur äldre personer som använt stödet och deras anhöriga upplever användandet av den digitala fotoramen samt hur personalen som arbetar på dagverksamheten upplever projektet. Genomförande av utvärderingen För att studera hur de äldre personerna och deras anhöriga upplevde användandet av den digitala fotoramen genomfördes halvstrukturerade intervjuer individuellt eller med den äldre personen och anhörig tillsammans efter ungefär en månads användande. En halvstrukturerad intervjuguide användes, se bilaga 1. Innan projektets slut genomfördes uppföljande telefonintervjuer. Personalen på dagverksamheten intervjuades vid två tillfällen i fokusgrupper, en gång i början av projektet och en gång vid projektets slut. Utvärderingsprocessen präglades av en dialog mellan utvärderare och projektledare där erfarenheter och resultat kontinuerligt diskuterades. Regelbundna möten med projektledaren 6

8 genomfördes en gång i månaden med syftet att följa projektprocessen. Projektledaren levererade korta skriftliga rapporter gällande projektstatus varje månad. Intervjuerna har analyserats tematisk. Etiska överväganden De äldre personerna, de anhöriga och personalen som medverkade i intervjuerna informerades om syftet med utvärderingen av såväl ansvariga på Järfälla kommun som av utvärderaren, både muntligt och skriftligt. Därtill användes en samtyckesblankett där de äldre personerna och deras anhöriga gav sitt skriftliga samtycke till intervju (bilaga 2). Information gavs om att intervjuerna kommer att sparas på ett säkert sätt och att enskilda personers utsagor inte kan kopplas till någon specifik person. Därtill gjordes en ansökan om etikprövning av utvärderingen riktad till Regionala etikprövningsnämnden i Göteborg (dnr ) i samband med ett annat IKT projekt i Järfälla kommun. Etikprövningsnämnden fann att ansökan inte omfattades av etikprövningslagen (SFS 2008:192) men gav ett rådgivande yttrande om utformning av informationsblad och samtyckesblankett vilket utvärderingen anpassades till. Andra etiska överväganden och ställningstaganden med koppling till själva projektet har gjorts av Järfälla kommun. Resultat från intervjuer med de äldre personerna och deras anhöriga Målsättningen var att tio personer från dagverksamheten skulle prova den digitala fotoramen i hemmet. Slutligen visade det sig att sammanlagt sex personer provat fotoramen. Ingen av de som fått en fotoram har bett om att få avbryta användandet. Sammanlagt har sex personer intervjuats varav tre var anhöriga. Två anhöriga har intervjuats tillsammans med sina närstående. Dessa var besökare på dagverksamheten och en anhörig intervjuades individuellt på telefon. Tre besökare på dagverksamheten provade den digitala fotoramen endast en kort tid eftersom de insjuknade och flyttade till en annan boendeform. I och med detta genomfördes inga intervjuer med dem. Vikten av att utarbeta välkända rutiner och kommunikationsvägar blev tydlig när ett missförstånd uppstod mellan en besökare på dagverksamheten som sade sig vilja prova fotoramen men på grund av demenssjukdom kommunicerade inte detta med sin anhörige. Detta resulterade i stor oro för den anhörige när projektmedarbetaren anlände med den digitala fotoramen. Den anhöriga personen var oroad för eventuella kommande kostnader eftersom det var ovisst om vad som skulle hända efter projektet och att den närstående kunde säga ja till vad som helst på grund av sin demenssjukdom. Detta gjorde att hela försöket avbröts innan det egentligen börjat. 7

9 I tabell 1 beskrivs de äldre personer och anhöriga som omfattas av utvärderingen. Antal Person Anhörig Avslutat/pågående Intervjuer 1 Kvinna Ensamstående Avslutat dagverksamheten 2 Kvinna Ensamstående På sjukhuset - 3 Man Ensamstående Pågående Användare 4 Man Fru Avslutat dagverksamheten 8 - Anhörig (telefon) 5 Man Fru Pågående Användare & anhörig 6 Kvinna Man Pågående Användare & anhörig Tabell 1. Intervjuer med personer som provat digital fotoram och deras anhöriga. Utifrån den tematiska analysen av intervjuerna synliggjordes olika teman. Trevligt med bildspel Resultatet från intervjuerna med de äldre personerna som provat en digital fotoram och deras anhöriga visar att de tycker att både den digitala fotoramen på dagverksamheten och den i hemmet är trevlig. Anhöriga uttrycker att det känns fint att få se att den närstående är nöjd på sin dagverksamhet, vilket de i och för sig redan visste eftersom deras närstående sagt det och de själva besökt dagverksamheten. En av de anhöriga berättade att dennes närstående hade fått prova den digitala fotoramen men insjuknade hastigt och hamnade på en annan boendeform. Då såg den anhöriga såg till att den digitala fotoramen fylldes på med nya bilder från dagverksamheten och ramen flyttades dit temporärt eftersom den sjuke tyckte den var trevligt att titta på. Information och minnesproblematik Resultatet visar att de intervjuade personerna endast delvis uppfattat hur tekniken, USB-minnet och rutinerna kring detta är tänkt att fungera. Det verkade inte vara tydligt för anhöriga hur rutinerna och uppladdning av nya foton på dagverksamheten och USB-minnet fungerade trots att de berättar att de fått information rörande detta. För de äldre personerna med kognitiv svikt (demenssjukdom eller likanande) är det viktigt att anhöriga kommer ihåg eftersom de själva inte minns. Anhöriga tyckte dock själva att det var svårt att minnas att skicka med personen USBminnet till dagverksamheten för att få nya foton med sig hem. Personerna som intervjuades hade olika teknik- och datorvana men alla uttryckte uppskattning över den information och de instruktioner man fått men efterfrågade en till demonstration av detta för att verkligen kunna komma ihåg hur man gör hemma. Det framkom i intervjuerna att flera personer har frågor om funktioner och om att få nya foton men få kontakter har tagits med projektledaren eller personalen på dagverksamheten. Anhöriga

10 och deras närstående hade olika svårigheter i hanteringen av tekniken av den digitala fotoramen. Exempelvis ville man göra vissa justeringar men visste inte hur. Det kunde exempelvis handla om att bläddra fram, pausa vid ett foto eller att man ville lägga till egna foton från en kamera/dator. En anhörig förklarade att hon behövde mer stöd och hjälp än en demonstration eftersom hon hade liten teknikvana. En annan anhörig kompletterade med egna foton utan problem eftersom han hade datorvana från arbetet. De intervjuade uttryckte att de hade vissa svårigheter med att veta vilken personal som kan kontaktas för tekniskt stöd (dagverksamheten eller projektledaren från kommunen) men ville ogärna besvära dem ändå. Anhöriga uttalade att de också hade många andra åtaganden att tänka på gällande den äldre personen med kognitiv svikt som tog tid och energi. -Vad som vore bra det vore ändå en ordentlig genomgång. Ja, här hemma med hjälp av en instruktör, som säger att så där kan man inte göra. För det kan ju inte vi säga, för vi vet inte. Det gjorde hon när hon var här, det var ju blommor och något sådant som satt på det där USB-minnet och visade hur vi kunde få det att ändra och sitta och titta. Ja, har man sett det där en gång då vet man inte, vad ska jag göra sedan då? Jo, då menar hon att man skulle spela in, att de skulle spela in och vi skulle på något sätt ta bilder där. Men ja? -Ja, just det. Det var just det steget som var lite oklart. Hur ska vi få nya bilder. -Ja, och då sade hon ju en gång där borta, det måste väl ha varit du och en personal som pratade om den där hunden och att du skulle vilja ha kort på det. Och då tog du dit det där minnet och nu har du kort på hunden där. Engagerade anhöriga och personal -en förutsättning för minnesstöd? I intervjuerna framkom att anhöriga inte uppfattat att de kunde använda fotoramen som minnesstöd i samtal med sin närstående med minnesproblematik. Dock fanns ett tydligt intresse för detta. Omedvetet verkar de anhöriga och närstående ändå använda den digitala fotoramen som träning och stöd till minnet i praktiken. De berättar och visar hur de ibland tillsammans tittar på foto och pratar om vem det är på bilden, vad personen heter, vad den gör osv och fyller i det den andra inte minns. Den användare som bodde ensam saknade därmed stöd i kommunikationen kring bilderna. Han förklarar att det visserligen är trevligt att titta på bilderna en liten stund men han minns inte namnen och har annat att göra. Utifrån intervjuerna förefaller det som att den digitala fotoramen uppskattats mer när den närstående själv var aktiv och engagerad i att se till att den fylldes på med foton på USB-minnet och/eller med egna bilder. -Den här fotoramen den är tänkt som ett minnesstöd, att om man vill få hjälp med att minnas och prata tillsammans om vad som hände t.ex. på dagverksamheten, så kan man titta på den och utgå ifrån den. Och prata med varandra. Har ni använt den på det sättet eller hur har ni använt den? -Nej, utan vi har bara använt den till bilder då. Ja, och sedan tar jag med den där till tjejerna och de har väl uppdaterat den någon gång. De har väl inte varit så där på alerten heller, för det är ganska nytt. Även för dem och det du säger nu, att man ska kommunicera då i bild med dem. Digital fotoram variation och kvalitet De äldre personerna som intervjuats om den digitala fotoramen i deras hem tyckte att användning av den digitala fotoramen vara trevlig men roligare om de fick fler nya foton och att bilderna uppdaterades oftare. Detta var något som anhöriga instämde i. Användarna tyckte det 9

11 var bra bildkvalitet, att den var lagom stor med fin skärpa. Både anhöriga och användare uttrycker förståelse för att det kan finnas svårigheter med att ta nya foton på den äldre personen på dagverksamheten då denne varit frånvarande på grund av sjukdom eller annat. En användare fick fotoramen men bara 4 testbilder, d.v.s. inga bilder från dagverksamheten vilket han upplevde som tråkigt och poänglöst. Han visste inte heller att han skulle få fler bilder från dagverksamheten. Detta rättades till så småningom och han fick foton som han uppskattade mer. Utvecklingsmöjligheter Under intervjuerna uppgav en anhörig att han utvecklat användningen med egna USB-minnen med foton på familj, resor och vänner och använder även fotoramen tillsammans med vänner och andra familjemedlemmar som kommer på besök. Han efterfrågade till exempel utvecklingsmöjligheter som att kunna lägga till ljud till bilderna och spela upp videoklipp på familjen. En efterfrågan om särskilda bilder för personer med demenssjukdom som exempelvis kan användas för minnesträning uttrycktes. Samtliga användare och anhöriga uttryckte tveksamhet om vad som ska hända efter projektets slut och samtliga intervjuade uppgav att de kunna tänka sig att ha kvar fotoramen om de fick nya foton med jämna mellanrum. De välkomnade stöd i användningen av den digitala fotramen, snabbare uppdatering av fotona och tydligare kommunikation om hur de skall göra med USB-minnet i framtiden. En anhörig ville gärna ha stöd i hur hon kunde föra över foton från deras egen dator till USB minnet och den digitala fotoramen. Resultat från intervjuer med personal på dagverksamheten På dagverksamheten arbetade 4 personer. En person arbetade halvtid de andra tre arbetade heltid. Av de fyra personer som arbetade på dagverksamheten har tre personer intervjuats varav en person avbröt första intervjun på grund av arbete och hade sedan inte möjlighet att vara med på den andra intervjun. Utvärderaren träffade personalgruppen på ett möte tillsammans med projektledaren och förklarade syftet med intervjun och utvärderingen. Därefter bokades två intervjutillfällen in, se tabell 2. Samtlig personal Antal intervjuade Intervju 4 3 Intervju omgång Intervju omgång 2 Tabell 2 Antal personer i personalgruppen som intervjuades. Personalens engagemang Tre personer i personalgruppen var initialt mycket positiva och engagerade i projektet. Efter en tid fick en person i personalgruppen instruktioner av projektledaren och huvudansvaret för att spara över foton från kamera till datorn och från datorn till ett av de äldre personernas USBminne. Ansvarsfördelningen genomfördes sannolikt på grund av ett hastigt sjukdomsfall i personalgruppen vilket gjorde att hon arbetade heltid och med intresse för projektet. Personalen uttrycker att de har uppskattat stödet från projektledaren. -Det var därför att vi hade väldigt dåligt med folk i våras när vi började med det här. 10

12 -Det kom ju ganska olägligt om man ändå ska. -Ja, det gjorde faktiskt det. Det var väl för att då var en personal sjukskriven och sedan så gick vi lite kort och det var vikarier. -Jag jobbade 50 %. -Ja, så det blev väl mer eller mindre jag som fick ta på mig det här i och med att projektmedarbetaren kom och hjälpte mig och så. Det var hon och jag som hade kontakt, så att det, men det har ju funkat jättebra med henne. Hon har kommit hit och visat när man har kört fast och sådana här saker, så det har ju varit jättebra på det sättet. Så det känner jag, att det verkligen har varit en jättebra hjälp! -Ja, jag tror i det stora hela så tror man nog i början att det är svårare än vad det är. Det är nog så, att man bara nej, Gud ny teknik! Det är för dyrt. Jag går ju bara till mig själv. -Ja, minns ni vad ni tänkte i början? -Ja, för det var också så här nej, men Gud hur får man till det? Jaha, och genom kameran och till datorn, oj och så jag då, som är oteknisk så att visst det var skrämmande även för mig. -Eller skrämmande, samtidigt är det ju roligt med lite nya utmaningar absolut, och man rår ju på dem bara man får hjälp. Absolut! -Sedan tycker jag det är så trevligt man känner ändå det här, att vad roligt att man får uppslag och idéer och att det kommer nya grejer och så där. Så det är väldigt bra på jobbet på det sättet. -Ja, ja. -Ja, det är kul. Uppskattad digital fotoram på dagverksamheten Resultatet från intervjuerna visar att personalen som intervjuats var mycket positiva till projektet. Enligt personalen är den digitala fotoramen som finns på dagverksamheten mycket uppskattad bland de äldre besökarna och bland dem själva. Samtlig personal tyckte även innan projektet att det var roligt att fotografera. De förklarade att bilderna i den digitala fotoramen ger inspiration och upphov till diskussion, frågor och samtal i gruppen. Personalen tyckte att vinsterna är att det stärker och stimulerar minnet genom att titta på ansikten man känner igen, men själv inte minns namnet på, som sedan personalen eller någon annan av de äldre besökarna minns, att minnas vad man gjort eller ätit på dagverksamheten med hjälp av bilderna samt att minnas personer som flyttat eller gått bort. Personalen uttryckte en önskan om att få veta hur det har gått för de som lånat en digital fotoram. -Oftast är det ansikten, dem kommer man ihåg men inte namn. Sedan att komma ihåg vad vi gör på dagverksamheten, därför det tar vi också på gymnastiken och gång med stavarna där och vi är ute och går och de olika aktiviteterna. Sedan att anhöriga får inblick också i vad vi håller på med. Det kan ju hända att pensionären kommer hem och säger ja vad har du gjort idag? ja, ingenting. Satt och fikade. Och så kommer man kanske inte ihåg något mer. Då har de bilder på ja men det här gjorde du då, och det här, och så kan man ju på det sättet hjälpa sin anhörig. Teknikvana och ansvarsfördelning Ingen av de intervjuade medarbetarna uttryckte att de haft erfarenhet av en digital fotoram tidigare. Personalen menade att de hade begränsad teknisk vana och viss rädsla för att förstöra något, exempelvis radera alla bilder av misstag. Detta gör att de inte riktigt vågar prova sig fram. Personalen tar upp att de gärna skulle vilja veta hur man bläddrar och pausar bilder men säger att 11

13 projektledaren redan visat dem och att de inte riktigt vill besvära igen. Under hela projekttiden har det bara varit en personal som kan spara bilder från kameran till datorn och från datorn till ett USB minne. Personalen berättar under intervjuerna att detta inte var deras tanke från början. De menar att det inte är hållbart att bara en person har ansvaret men att omständigheterna medfört denna lösning. I början av projektet fanns det en praktikant som hjälpte dem det tekniska vilket de tyckte var bra men det gäller att göra det själv för att lära sig och man glömmer bort när man inte gör det så ofta. Därför har en person i personalen skapat sig en lathund vilket har fungerat bra. Ja, ja nu känner jag mig inte alls så. Ja, precis första gången då var det väl så här när jag skulle lägga in bilder då med en kund. Åh, det kommer bara svart, tänkte jag, och så satt vi där då och så lade vi in de där bilderna. Och så sade jag till kunden, och kunden bara liksom jag måste gå och prova i vår fotoram om det över huvud taget har kommit in några bilder på stickan. Och det hade det ju. Och jag bara jätteglad! Hurra, vad bra! (Skrattar.) Ja, jag blev jätteglad. Personalen tar också upp frågan om hur ansvarsfördelningen skall se ut när någon besökare har slutat på dagverksamheten på grund av sjukdom, dödsfall eller flyttat. Det framgår att det råder oklarheter om vems ansvar det är att se till att fotoramen kommer tillbaka till kommunen. Det har varit svårt för personalen att få tillbaka alla delar till den digitala fotoramen trots att de har ringt till anhöriga. Personalen tycker det känns problematiskt att tjata på personer som exempelvis befinner sig i sorg och få någon av dem att komma tillbaka med tillbehör. De tycker att det fungerar bättre när projektmedarbetaren åkt hem till de anhöriga och hämtat sakerna. Jag vet inte, jag som person jag är ju väldigt så där att man är rädd att prova det, som de säger, ja men det är ju bara att prova sig fram. Det ordnar sig! Att första tanken är det här, nej men Gud det där kommer jag aldrig att klara. Sedan när man väl sätter sig in i och man liksom får bra information, så är det ju oftast inga problem sedan. Men första reaktionen den är ju rädsla. Minnesproblematik kräver nya rutiner för nytt projekt Personalen förklarar att arbetsprocessen runt personen som har en digital fotoram i hemmet inte är helt okomplicerad. Under första intervjun menade de att det var tidsbrist som gör att man inte laddade upp foton mer regelbundet. Under andra intervjun när personalstyrkan var komplett lyfte personalen fram problematiken med att nya arbetsrutiner ännu inte var integrerade i verksamheten. Eftersom samtliga besökare som testar den digitala fotoramen i hemmet har en begynnande eller allvarligare kognitivsvikt är det svårt för dem att komma ihåg att ta med USB-minnet hem och sätta i det i fotoramen hemma (eller om de ger det till deras anhörig att göra detta). Sedan skall de komma ihåg att ta tillbaka USB-minnet och tala om för personalen att de gärna får ladda upp nya bilder. Personalen förklarar att de ringer och påminner den äldre personen men att det ändå finns vissa svårigheter kring detta. Exempelvis måste rutiner skapas i vardagen så att processerna fungerar vilket de inte riktigt gjort eftersom de inte vet vad som händer i framtiden med minnesstödet. Personalen uttrycker komplexitet med att de måste minnas vem de skall ringa, vilken dag och tid (alla besökare är inte där varje dag) och så nära i tid som möjligt. Detta 12

14 samtidigt som de bedriver dagverksamhet. De intervjuade personerna lyfter fram en lösning på svårigheten för den äldre personen att minnas USB-minnet genom att engagera make/maka i arbetet med att påminna och hjälpa. -Precis och det tar sådan tid och de glömmer och man ska ringa och påminna. Du vet det blir ju inte av. -Nej, det är inte gjort på en handvändning. Då vill man ju gärna att det ska gå en tid, att det inte är så där. Personalen uppger att de har laddat upp mellan foton per besökare och att det tagit som mest 30 minuter trots att man ofta blir störd. Personalen förklarar att intresset från besökarna att få låna en digital fotoram varit begränsat. De reflekterar över om intresset har att göra med att äldre personer ofta är rädda för att drabbas av oförutsedda ekonomiska utgifter. Det vill säga även om det är gratis nu kanske det kommer kostnader sedan. De spekulerar i att de äldre personerna också kan vara lite rädda för den nya tekniken trots att personalen har förklarat och visat. Personalen menar att många äldre har slutat på dagverksamheten under projektperioden (pga sjukdom eller flytt till annan boendeform) vilket har gjort att de själva tappat en del engagemang för projektet. Sedan menar de att osäkerheten för eventuella organisationsförändringar efter årsskiftet både påverkat dem och de äldre personerna negativt. -Sedan har vi ju haft otur att de som har tagit emot de här fotoramarna, så har de flyttat. Det är ju det som har varit lite tråkigt. -Ja, då har luften gått ur liksom. -Ja, precis. Enligt personalen har en besökare med hjälp av sin anhörig varit mycket aktiv, vilket upplevs som positivt. En situation som upplevs som problematiskt är känslan av att tjata på de äldre personerna eftersom de flesta har minnesproblematik. För att möjliggöra information har personalen frågat besökarna både i grupp och enskilt om de ville prova hem en digital fotoram. Personalen har även demonstrerat för besökarna hur det fungerar. Jag har väl gjort som så många gånger att ja, men man har haft det här på bordet och så är det någon som har tagit upp den här. Ja, vad roligt med en sådan där. Och då har jag liksom ställt följdfrågor då. Ja, skulle du vara intresserad och sådant där? Du vet att du får och det är gratis. Och när vi fick det i våras då frågade vi väl också mer i grupp, när de var här. Ja, har ni sett nu när vi presenterar det här att vi har fotoram och ni har möjligheter att kunna få den under ett års tid. Det blir att ni lånar den här gratis och vi lägger in bilder. Så det har varit i olika former. Att man har fångat upp dem vid olika tillfällen om det är om man har varit ensam men någon som har suttit och pratat om, ja men du vet att du kan få, så att man har. Långsiktighet och långsamma processer Personalen upplever viss frustration över att inte veta vad som kommer hända med fotoramarna och USB-minnena efter projektslutet. De uttrycker att det känns oetiskt att erbjuda en digital fotoram på prov till någon av besökarna när de inte kan säga något om framtiden. De tillägger att det är svårt att själv engagera sig när det de inte vet vad som skall ske. De uttrycker att det skulle 13

15 varit lättare att satsa på projektet om man hade fått veta vad som händer efter årsskiftet d.v.s. oavsett utfall från utvärderingen så får de som har låna, hyra, köpa osv. Det framkommer i intervjuerna att ovissheten har påverkat deras insats och intresse. Att personalen inte vet vad som händer i besökarens hem uttrycks gör deras insats otydligt. De önskar att någon kunde följa upp i hemmet så att de fick kontinuerlig återkoppling. Personalen uttrycker att de skulle vilja att projektet varade längre, helst två år. Ett år upplevs vara för kort tid för arbete med denna målgrupp eftersom processerna går långsamt och mycket händer målgruppen som sjukdom och personer som flyttar. Dessutom förklarar personalen att mycket avstannar på sommaren då besökare åker bort och de har semester. Detta medför att det varit svårt att få ihop foton på samtliga besökare som har digital fotoram under projektperiod. När besökare flyttar på grund av sjukdom och avslutar dagverksamheten börjar oftast nya personer. En utmaning som lyfts fram är att frigöra tid till introduktion av fotoramarna till nya besökare samt problematik med ovissheten om vad som händer med fotoramarna efter projektets slut. -Ja, precis så känns det, att då har man liksom satt igång en process, för det är ju det. Det är ju också mycket för dem och de är så här, ja. -Man vet ingenting heller därför att det är liksom det som är stötestenen lite grann. I framtiden I framtiden önskar personalen att den digitala fotoramen skall få vara en del av den ordinarie verksamheten på dagverksamheten. De vill även stärka sina tekniska färdigheter vad gäller fotoramarna. Personalen tror att besökarna skulle uppskatta en storbildsvisning med lagom enkla bilder så att det inte blir förkrångligt eftersom det är en grupp med varierande sjukdomsbild. Diskussion Utvärderingen av projektet Digital fotoram som minnesstöd visar på såväl möjligheter som svårigheter i att introducera och använda nya tekniska lösningar i vården och omsorgen om äldre personer. En övergripande iakttagelse som framgår av intervjuer med både äldre och deras anhöriga samt med personalen är vikten av ha en långsiktig planering för hur den nya tekniken ska introduceras samt vilket syfte den nya tekniken fyller i ett vård- och omsorgssammanhang. Det framkommer i intervjuerna med de äldre personerna och deras anhöriga att de inte har förstått hur den digitala fotoramen fungerar rent tekniskt, vilket har gjort att de inte har kunnat utnyttja tekniken. De äldre personerna och deras anhöriga har inte fått tillräckligt stöd i att förstå hur de själva kan lägga in nya foton eller justera de bilder som varit inlagda i fotoramen. Minnesträningen, det primära syftet med projektet, verkar ha skett omedvetet och ad hoc, dvs. de äldre personerna och deras anhöriga har tittat på bilderna och pratat om dem sporadiskt och när andan har fallit på men inte på ett systematiskt sätt använt bilderna för att träna minnet hos personen med kognitiv svikt. Samtliga intervjuade äldre personer samt deras anhöriga verkar emellertid ha upplevt den digitala fotoramen som ett trivsamt inslag i vardagen. Dock, eftersom de äldre personerna och 14

16 deras anhöriga inte har kunnat använda den digitala fotoramen som ett kontinuerligt minnesstöd faller delvis det övergripande syftet med projektet. Ett annat problem som framkommer i intervjuerna med personalen är bristen på utbildning och teknisk support för hur de själva ska kunna använda den digitala fotoramens alla funktioner. Alla i personalen som intervjuats är positiva till den digitala fotoramen och de möjligheter den erbjuder med att arbeta med minnesträning men säger samtidigt att de är ovana med tekniken och inte har vågat pröva sig fram eftersom de inte fått utbildning i fotoramens alla funktioner. Att erbjuda både grundläggande utbildning och fortsättningskunskaper i den nya tekniken till alla i personalen är därför en viktig lärdom av projektet. I denna process är det avgörande att information, utbildning och support sker på mottagarens villkor. I detta fall både för den äldre personen, anhöriga och personal på dagverksamheten. Introduktion av digitala hjälpmedel kräver både kunskap, att våga, samt vana. Äldre personer idag har inte för vana att använda datorer i den utsträckning som yngre idag, som växt upp med den digitala tekniken. Detta faktum gör ofta att äldre både är rädda att göra fel, och för att det också kan medföra extra kostnader som de inte känner till eller har kontroll över. Personalen lyfter under intervjuerna fram vikten av återkoppling på hur det går med teknikstödet i den äldre personens hem. Att erbjudas återkoppling och synliggöra resultat av ett nytt arbetssätt är en framgångsfaktor för förändring och vidmakthållet beteende. Utan vetskap om eventuell utveckling är risken stor för tappat intresse och därmed sämre förutsättningar för framgångsrikt projekt. Slutligen indikerar intervjuerna med såväl personal som de äldre personerna och deras anhöriga att även ny teknik måste individanpassas för att kunna fungera fullt ut i ett vård- och omsorgssammanhang. Äldre personer med komplexa vård- och omsorgsbehov är en heterogen grupp där varje person har olika behov och förutsättningar. Detta medför att framgångsrik vård och omsorg, däribland IKT-stöd, måste individanpassas utifrån de unika förutsättningar som råder. Exempelvis visar intervjuerna med de äldre personerna och deras anhöriga att om en digital fotoram skall kunna användas som minnesstöd fungerar det bara om det finns någon annan person (exempelvis anhörig) som kan tolka bilderna, det vill säga någon som känner till personerna på bilderna och kan benämna det/dom som syns på bilderna, locka fram minnen genom att engagera sig i bilderna och diskutera kring dem samt att hjälpa personen att samla uppmärksamheten på den digitala fotoramen. 15

17 Visningsmiljö med hjälpmedel för äldre personer Syftet med projektet var att erbjuda äldre personer i Järfälla kommun en plats där de kan titta på och bekanta sig med tekniska hjälpmedel och vardagshjälpmedel, få information om hjälpmedel samt möjligheten att låna hem en produkt på prov. Detta genom en visningsmiljö där ett urval av hjälpmedel finns samlade. Visningsmiljön är tänkt som en ständigt levande miljö där det finns möjligheter att byta ut eller lägga till nya produkter utifrån målgruppens önskemål och behov. Parallellt med utvecklingen av visningsmiljön har ett processtöd till projektet genomförts. Syftet med stödet till projektet var att följa projektprocessen och därigenom möjliggöra ett lärande och utveckling under projektets gång. Vidare att stötta projektledaren i dokumentation av projektprocessen. Nedan beskrivs hur projektet genomförs och hur samspelet mellan projektledare och processtöd gått till. Projektprocessen Skapandet av en visningsmiljö med hjälpmedel för äldre personer startades i februari Inledningsvis fattades beslut att visningsmiljön skulle etableras i entrén på ett korttidsboende. Det aktuella korttidsboendet övergick till kommunal regi i augusti/september Regelbundna möten med projektledaren, ungefär en gång i månaden, gjorde det möjligt för processtödet att följa och dokumentera arbetet med projektet. Utvecklingsprocessen präglades av en dialog mellan processtödet och projektmedarbetare där erfarenheter och resultat kontinuerligt diskuterades. För att få inspiration och dra lärdomar av befintliga visningsmiljöer tog projektledaren kontakt med andra kommuner i landet som driver liknande visningsmiljöer gällande teknik och hjälpmedel för äldre personer och personer med funktionsnedsättning. Bland annat gjordes att studiebesök i Västerås på deras kognitiva visningsmiljö på Hjälpmedelscentrum. Ett område som var nödvändigt att adressera var frågan om urvalet av tekniska hjälpmedel, det vill säga vilka hjälpmedel som skulle finnas i visningsmiljön samt hur urvalet av dessa skulle göras. För att kunna presentera ett urval av hjälpmedel utifrån målgruppens upplevda behov utformade projektledaren en enkät för att undersöka vad äldre personer i kommunen efterfrågar (bilaga 3). Enkäten delades ut under en tidsperiod av tre veckor under april månad på tre så kallade Mötesplatser för äldre personer (öppen socialverksamhet för äldre personer), till frivilligorganisationer som arbetar med äldre personer, en anhöriggrupp samt vid hembesök för uppsökande verksamhet. Enkäten samlades in och resultatet användes som underlag till valet av hjälpmedel till visningsmiljön. Resultatet från enkäten visade att majoriteten av de svarande var intresserade av hjälpmedel gällande minne/påminnelse, trygghet/säkerhet i visningsmiljön och förflyttning. Både tekniska hjälpmedel och vardagshjälpmedel efterfrågades av de som svarade på enkäten, se tabell 3. 16

18 Intresseområde för hjälpmedel Trygghet/säkerhet 20 Minne/påminnelse 20 Kommunikation/samtal/bilder/text 7 Hjälpmedel i vardagen Matsituation 11 Förflyttning 17 Hygien 15 Annat 3 Totalt antal svarande 33 Antal svarande Tabell 3. Efterfrågade tekniska hjälpmedel och vardagshjälpmedel till visningsmiljön. Ett antal återförsäljare kontaktades av projektledaren för förfrågan om eventuell produktmedverkan i visningsmiljön. Två butiker som säljer produkter från flera återförsäljare besöktes också för hjälpmedel i vardagen och anpassade produkter för träning. Slutligen visade det sig att de aktörer på marknaden som var positiva till ett samarbete var leverantörerna Posifon AB (tex mobila trygghetslarm), Care Communication Scandinavia AB (fd. Ippi AB kommunikation via mobiltelefon och TV) och Doro (främst telefoner och tillbehör) samt Varsam (återförsäljare av bla ett flertal vardagshjälpmedel och produkter för träning). Flera av dessa aktörer har Järfälla kommun redan ett samarbete med i andra IKT projekt. Inga hjälpmedel utifrån biståndsbeslut visas upp i visningsrummet. Under sommaren 2012 beställdes och placerades en glasmonter, ett broschyrställ och en gatupratare vid visningsmiljön på aktuellt korttidsboendet. Produkter och prototyper från leverantörerna placerades i visningsmiljön. En lista på produkter finns presenterade i bilaga 4. Informationsblad, produktkataloger och liknande placeradess också ut för allmänheten att ta del av. Under hösten utökades hjälpmedlen med produkter från leverantören Hörsam. Informationsmaterial togs fram av projektledaren i dialog med processtödet om visningsmiljön och spreds i kommunen av projektledaren med kollegor (bilaga 5). Informationen spreds genom personliga besök av projektledaren till mötesplatser för äldre, Jakobsbergs sjukhus (strokemottagning och minnesmottagning), Järfälla biblioteken, Kvarnhuset, anhöriga, frivilligorganisationer samt fixartjänstens kunder. Dessutom har informationen nått 80-åringar i kommunen genom personal som arbetar med uppsökande verksamhet m.fl. I september 2012 öppnade visningsmiljön för besökare. Visningsmiljön är bemannad onsdagar mellan kl vilket betyder att projektledaren finns på plats för att visa upp och demonstrera produkter samt informera besökare. Besökarna kan där efter kontakta något av de representerade företagen som lånar ut sina hjälpmedel på prov för lån under en begränsad tidsperiod. Personer som är intresserade av att besöka visningsmiljön andra dagar och tider kan ringa och boka ett besök med projektledaren. Visningsmiljön är placerad i ett rum i nära anslutning till korttidboendets entré. 17

19 Rummet är en plats för aktivitet vilket möjliggör många besökare och det lätt för passerande att se hjälpmedlen som exponeras i en glasmonter. Om besökarna har frågor eller funderingar när projektledaren inte är närvarande, förmedlar kortidsboendets aktivitetssamordnare kontakt med projektledaren. Projektet har resulterat i att fler äldre personer, anhöriga, personal har fått upp ögonen för att det finns hjälpmedel som man dessutom kan införskaffa på egen hand. Antalet personer som lånat hjälpmedel under projektperioden är mycket begränsat men några besökare har varit i kontakt med de företag som ställer ut och en del av dem har handlat produkter därifrån. Sedan öppnandet av visningsmiljön har det ungefär varit två besök varje onsdag då det varit öppet hus och ett separat bokat besök har genomförts. Vid telefonsamtal angående visningsmiljön har projektledaren hänvisat till onsdagarnas öppna hus. Diskussion Utvecklingen av visningsmiljö för tekniska hjälpmedel och vardagshjälpmedel är en pågående process varför inga konkreta resultat i dagsläget finns att diskutera. Utvecklingen av en visningsmiljö har potentiella fördelar, bland annat genom att synliggöra teknik som är tillgänglig för alla och som kan öka oberoende och trygghet. För att nå ut med visningsrummet till målgrupperna är det angeläget med hög tillgänglighet. En fråga man kan ställa sig är, vad tanken var genom att placera visningsmiljön på korttidsboendet? En ytterligare fråga är, vad hade hänt om miljön placerats mer centralt nära andra kommunala tjänster och butiker, till exempel i kommunens bibliotek? Tillgänglighet och närhet är ofta avgörande för att både personal, anhöriga och brukare ska kunna träna och påminnas om att möjligheter för utveckling finns. Utifrån detta resonemang blir informationsspridning om visningsmiljön central. Har informationen utarbetats för att passa målgruppen? Hur vet vi om och hur målgruppen uppfattat den information som spridits? Värdet av en professionell visningsmiljö är beroende av att miljön besöks och används. Slutsatser Det samlade resultatet från intervjuerna med personal och anhöriga visar på såväl möjligheter som svårigheter i att introducera och använda nya tekniska lösningar i vården och omsorgen om äldre personer. Den generella upplevelsen av tekniken med digital fotoram är positiv, både hos de äldre personerna, anhöriga och personal men det krävs vissa förutsättningar. Vikten av en långsiktig planering är stor för hur ny teknik ska introduceras samt vilket syfte den nya tekniken fyller i ett vård- och omsorgssammanhang. Engagerade anhöriga och personal är en förutsättning för minnesstöd. För att lyckas behöver anhöriga och äldre personer få mer och upprepat stöd i hanteringen av tekniken. Genom målgruppsanpassad utbildning och teknisk support för hur medarbetarna ska kunna använda den digitala fotoramens alla funktioner ökar möjligheten till att tekniken används som den är tänkt. 18

20 Sannolikt krävs förändrade arbetssätt hos medarbetarna på dagverksamheten för att frigöra den tid som fordras. För framgångsrikt utvecklings- och förändringsarbete är återkoppling på förändrat arbetssätt centralt, något som personalen upplever saknas. Vidare uttrycks av alla parter en viss frustration över att inte veta vad som händer efter projektets slut, vilket inte är gynnsamt för projektets resultat. Många projekt har startats under senare år som sedan pga att de just är projekt har slutat när medlen sinat. Detta gör att personal inom äldreomsorgen ibland kan uppleva en viss projekt trötthet. Man startar något som visar sig vara bra men måste sluta pga att det inte finns fortsatt finansiering. Visningsmiljön med tekniska hjälpmedel och vardagshjälpmedel har resulterat i att fler äldre personer, anhöriga, personal har fått upp ögonen för att det finns hjälpmedel som man dessutom kan införskaffa på egen hand. I detta sammanhang behöver ynge anhöriga också få kunskap så att det ibland kan uppmuntra och hjälpa de äldre att våga använda digital teknik. Här har kommunerna en stort och viktigt uppdrag till informations- och kunskapsspridning inte minst till sin egen personal inom äldreomsorgen. Att synliggöra och möjliggöra användning av informations- och kommunikationsteknik är värdefullt. Genom ny teknik ökar förutsättningarna för oberoende och delaktighet i samhället som i sin tur är viktiga faktorer för upplevd hälsa och demokrati. Men, målgruppens komplexitet och heterogenitet medför att informations- och kommunikationsteknik inte passar för alla äldre personer eller personer med viss kognitiv svikt. En personcentrerad vård och omsorg förutsätter olika tekniska lösningar för olika behov. Digital teknik för äldre personer måste anpassas utifrån varje individs önskemål och behov. Tekniken behöver utvecklas både till form (tangenter, färg, utformning m.m) och till funktion. Äldre personer behöver ofta större knappar andra färger, tydligare instruktioner på apparater, samt lättförståeliga instruktionsblad, m.m. Den digitala industrin har inte alltid äldre personers upplevelser eller användningsområde i fokus idag. Det behövs nya innovationer för att kunna öka användningsområden, förståelsen och kvaliteten för äldre personers digitala deltagande och därmed autonomi i samhället. Det behövs fler innovativa tekniska lösningar där digitalt minnesstöd och visningsrum för motsvarande produkter är ett steg i rätt riktning. Det behövs också utbildning och information till personal inom äldrevården och omsorgen. 19

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera

Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Utredning av tjänsten Nattfrid tillsyn nattetid med webbkamera Jenny Sjöberg September 2013 Dnr Son 2013/658 2013-09-11 1 (8) Innehåll 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 2 2. METOD... 2 3. NATTFRID I JÄRFÄLLA...

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Vård och Omsorg 2012-04-10 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga i Arboga kommun 6 2.1 Information...

Läs mer

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016

Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program

Läs mer

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd

Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Kommunövergripande tillsyn av äldreomsorgen i Västra Götalands län 2005-2008 Anhörigstöd Rapport 2009:08 Rapportnr: 2009:08 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Socialkonsulent Britt Johansson Utgivare: Länsstyrelsen

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för volontärverksamhet 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Tankar & Tips om vardagsutveckling

Tankar & Tips om vardagsutveckling Tankar & Tips om vardagsutveckling Sammanställning från gruppdiskussioner på kompetensombudsträff den 16 september 2010. Till Kompetensombudspärmen, under fliken Verktygslåda Temat under denna förmiddag

Läs mer

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken

Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg. Sammanfattning från femte mötet i de blandade lokala lärande nätverken Nätverket Kombinera förvärvsarbete och anhörigomsorg I februari 2011 startade arbetet med nya blandade lokala lärande nätverk inom det prioriterande området: Kombinera förvärvsarbetet och anhörigomsorg.

Läs mer

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre

Projektplan. Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Projektplan Behovsstyrt IKT (Inter Kommunikativ Teknik ) för äldre Info ÄO Projektplan-ITK-stöd för äldre.docm Socialförvaltningen Besöksadress: Riddarplatsen 5, 4 tr Vård och omsorg, Järfälla hemstöd

Läs mer

Mobila trygghetslarm med GPS-funktion

Mobila trygghetslarm med GPS-funktion Mobila trygghetslarm med GPS-funktion Martina Wiklund Projektledare Enheten för IT och e-hälsa Omsorg- och äldreförvaltningen Socialförvaltningen Bakgrund Uppdrag från Äldrenämnden framtagande av förstudie

Läs mer

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008

Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 1 (8) Slutrapport Förstärkt stöd till anhöriga som hjälper och vårdar närstående 2008 Kommun Nacka kommun Enheten Äldre Kontaktperson Enhetschef Anne-Lie Söderlund Anhörigkonsulent Ove Lindroth Telefon

Läs mer

Stimulansmedel inom demensområdet

Stimulansmedel inom demensområdet VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Stefan Ivarsson Projektledare Rapport Stimulansmedel 1 (6) Stimulansmedel inom demensområdet Katrineholms kommun 2 (6) Sammanfattning Demens är en av de vanligaste folksjukdomarna

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20140116 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds

Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds 1 (7) Typ: Plan Giltighetstid: 2015 Version: 1.0 Fastställd: SN 2013-02-21 Uppdateras: 1:a kvartalet 2014 Handlingsplan för anhörigstöd i Strömsunds kommun Innehållsförteckning 1. Sammanfattning 2. Bestämmelser

Läs mer

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17

LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR. Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län. Meddelande 2005:17 LÄNSSTYRELSEN KALMAR LÄN INFORMERAR Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Meddelande 2005:17 Verksamhetstillsyn av hemtjänsten i sex kommuner i Kalmar län Utgiven av: Meddelande

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 2011-03-13 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för arbetsterapeut Väsby Rehab 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid

Läs mer

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE

ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE ANHÖRIGSTÖD I KARLSTAD FÖR DIG SOM STÖTTAR ELLER VÅRDAR NÅGON NÄRSTÅENDE INNEHÅLLSFÖRTECKNING Sida Vi är Anhörigcentrum s.5 Det här erbjuder vi s.7 Någon nära mig är äldre eller långvarigt sjuk s.9 Jag

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för demenssamordnare 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom

Läs mer

Äldreprogram för Sala kommun

Äldreprogram för Sala kommun Äldreprogram för Sala kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2008-10-23 107 Revideras 2011 Innehållsförteckning Sid Inledning 3 Förebyggande insatser 3 Hemtjänsten 3 Hemtjänst och hemsjukvård ett nödvändigt

Läs mer

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst

Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhetsanalys biståndsbedömning hemtjänst Jämställdhet innebär att kvinnor och män har lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter inom livets alla områden. Lycksele kommun arbetar sedan 2009

Läs mer

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun

Stöd till anhöriga. Kungsbacka kommun Stöd till anhöriga Kungsbacka kommun Du får stöd Att hjälpa eller vårda en närstående ger både glädje och trygghet. Men det kan också skapa oro och trötthet. Därför är det viktigt att du som är anhörig

Läs mer

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare

TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE. innocare TEKNIKSTÖD FÖR ÄLDRE innocare För EU projektet Innocare handlade det om att ge sig ut på oplöjd mark och börja skapa något nytt. Mänskliga möten Innovativ teknik Trygghet i hemmet Ledorden i rubriken speglar

Läs mer

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan

Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Metodguide och intervjuguide - Västernorrlandsmodellen för barns brukarmedverkan Bakgrund till barns brukarmedverkan Några kommuner från Västernorrlands län har tillsammans med Allmänna Barnhuset och 33

Läs mer

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN

KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Margareta Göransson, anhörigkonsulent Västerviks kommun och Ann-Christine Larsson, FoU-ledare Fokus Kalmar län KARTLÄGGNING AV STÖD TILL ANHÖRIGA I VÄSTERVIKS KOMMUN Anhörigstödets tre ben Formell organisering

Läs mer

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET

INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET INFORMATION FRÅN ENHETEN FÖR BISTÅND OCH STÖD VÅR OMSORG -DIN TRYGGHET SOCIALTJÄNSTLAGEN (SOL) 4 KAPITLET RÄTTEN TILL BISTÅND 1 Den som inte själv kan tillgodose sina behov eller kan få dem tillgodosedda

Läs mer

Som anhörigkonsulent och enhetschef

Som anhörigkonsulent och enhetschef Med en röd fåtölj i centrum Anhörigcentrum i Örebro genomförde under september månad 2008 ett intensivt marknadsföringsarbete. På TV4 sändes en reklamfilm och ute på stan i Örebro har anhörigsamordnare

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 201406 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall Genomförda intervjuer

Läs mer

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19)

Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka. (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka (Förslag till slutversion, 2010-05-19) Äldrepolitiskt program för Socialdemokraterna i Nacka Nacka kommun får allt fler äldre och äldre som lever allt

Läs mer

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC

Så här fyller du i Genomförandeplanen ÄBIC INSTRUKTION Sid: 1 (7) Målgrupp Gällande utgåva nr. Datum Utförarenheten 3 2015-04-27 Förvaltare Ersätter utgåva nr. Datum Områdeschef område 3 (arbetsgrupp social dokumentation) 2 2014-12-02 Beslutande

Läs mer

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning

Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för personal på avdelningen för myndighetsutövning 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE

UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL BOENDE Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - boende är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till personer med funktionsnedsättning

Läs mer

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre

En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre LILLA EDETS KOMMUN KommunRehab Sjukgymnastik/Arbetsterapi En utvärdering efter två år i Projekt Rehabilitering för äldre Nytt arbetssätt för att förbättra kvaliteten på rehabiliteringen riktat mot personer

Läs mer

Delta på distans med hjälp av IT-teknik

Delta på distans med hjälp av IT-teknik TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Sociala nämndernas förvaltning 2015-04-13 Dnr: 2015/97-ÄN-700 Christina Becker - am282 E-post: christina.becker@vasteras.se Kopia till Christine Wäneskog, proaros Vård och omsorg

Läs mer

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet

Teknik i välfärdens tjänst. Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet Teknik i välfärdens tjänst Raymond Dahlberg Ingela Månsson Hjälpmedelsinstitutet 2 Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Allmännyttig ideell förening Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting

Läs mer

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet

Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Intervjuer med personal till brukare med personligt stöd enligt LSS, före installation av digitalt stöd i hemmet Projektmedverkande från OF (omsorg om personer med funktionsnedsättning) i Hultsfreds kommun

Läs mer

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun.

Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Ett rikare liv på äldre dar. Vår plan för att öka välbefinnandet och antalet aktiviteter för äldre i Värmdö kommun. Fler äldre som är pigga och vitala Ofta handlar äldrepolitiken om ökat vårdbehov och

Läs mer

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin

Vård- och omsorgsförvaltningen 2015-10-15 Dnr von/2015:129. Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin TJÄNSTESKRIVELSE 1[5] Referens Petra Oxonius Mottagare Vård- och omsorgsnämnden Demensstrategi Förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner demensstrategin Sammanfattning Antalet äldre ökar och

Läs mer

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER

LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER LOKALA VÄRDIGHETSGARANTIER Äldreomsorg, Vadstena Kommun Antagen av socialnämnden den 16 oktober 2012, 117 Dnr 2012/100-730, 2012.1036 INNEHÅLL Bakgrund... 3 Nationellt... 3 Vadstena... 4 Värdegrund för

Läs mer

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför? PROMEMORIA Datum Vår referens Sida 2012-03-21 PTS-ER-2012:18 1(6) Konsumentmarknadsavdelningen Teresia Widigs Ahlin teresia.widigs-ahlin@pts.se Bilaga 3 PTS studie: Vilka använder inte internet - och varför?

Läs mer

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig

Kvalitetsindex. Rapport 2011-11-03. Änglagårdens Behandlingshem. Standard, anhörig Kvalitetsindex Standard, anhörig Rapport 20111103 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter

Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsenkät till Individ- och Familjeomsorgens klienter Kvalitetsrapport 13, 2007 KVALITETSRAPPORT En enkät har delats ut till alla personer som Individ- och familjeomsorgen hade kontakt med under vecka

Läs mer

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander

Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd. Marie Ernsth Bravell Eva Telander Uppsökande verksamhet avseende äldre sammanboendes behov av anhörigstöd Marie Ernsth Bravell Eva Telander Bakgrund Sedan år 1998 har stöd till anhöriga som vårdar en närstående utvecklats och förbättrats,

Läs mer

Samverkansrutin Demens

Samverkansrutin Demens Samverkansrutin Demens I Vellinge kommun Samverkan mellan kommun, primärvård och specialistvård Lokal samverkansrutin Bakgrund: Demenssjukdomar är sjukdomar som leder till kraftiga försämringar i människans

Läs mer

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning

HJÄLP OCH STÖD. för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning HJÄLP OCH STÖD för dig som är äldre eller har funktionsnedsättning 1 Lomma kommun har ansvar för att du som bor eller vistas i kommunen, får det stöd och den hjälp du behöver, allt enligt Socialtjänstlagen

Läs mer

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd

Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd Information om hjälp i hemmet, äldreboende och anhörigstöd DALS-EDS KOMMUN Socialförvaltningen Biståndsenheten Vem kan ansöka om hjälp? Enligt Socialtjänstlagen har man rätt till bistånd om man inte själv

Läs mer

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping

Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Stöd och service till pensionärer och personer med funktionsnedsättningar i Norrköping Det är vård- och omsorgsnämnden som har ansvar för kommunens äldre- och handikappomsorg. Vård- och omsorgsnämnden

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Röingegården Röinge Rapport 20141017 Innehåll SSIL Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal bortfall

Läs mer

Hur upplevde eleverna sin Prao?

Hur upplevde eleverna sin Prao? PRAO20 14 PRAO 2016 Hur upplevde eleverna sin Prao? Sammanställning av praoenkäten 2016. INNEHÅLLSFÖRTECKNING BAKGRUND OCH INFORMATION 1 NÖJDHET 2 OMHÄNDERTAGANDE PÅ PRAOPLATS 3 SYN PÅ HÄLSO- OCH SJUKVÅRD

Läs mer

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående

Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Riktlinje för stöd till Anhöriga som vårdar eller stödjer en närstående Socialförvaltningen Verksamheten för funktionshinder Antagen i socialnämnd 2013-08-21 Innehåll 1 Bakgrund 5 2 Direkt stöd till anhöriga

Läs mer

Projektbeskrivning Lugn och trygg natt

Projektbeskrivning Lugn och trygg natt Dokument nr: Version: Status: Sida: 1.00 Utkast/Utgåva (1)6 Dokumenttyp: Projekt: Projektnummer: Projektdokument Namn på projekt Nummer för projekt Dokumentbeskrivning: Tydligare beskrivning av dokumentets

Läs mer

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete

Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Utvärdering Utvecklingsledare i kommunikationsplanering: Förändringsarbete Positiva synpunkter Bra upplägg. Lite teori blandat med övningar i lagom storlek. Verksamhetsnära och realistiskt. Många tankeställare

Läs mer

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE

SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE SÅ KAN VI MINSKA ENSAMHETEN BLAND ÄLDRE Varför blir äldre ensamma? Ensamhet kan komma plötsligt eller långsamt. Att råka ut för en förlust på äldre dagar som att förlora vänner, make/maka, husdjur eller

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för hemtjänst Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd vid demenssjukdom Nationella

Läs mer

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral

Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun. Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral Lokal modell för samverkan mellan primärvård, minnesmottagning och kommun Lokala samverkansrutiner för distriktssköterska på vårdcentral 1 Samverkansrutiner: Sammanhållen vård och omsorg samt anhörigstöd

Läs mer

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet

Social omsorg - äldreomsorg. Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Social omsorg - äldreomsorg Magnus Nilsson, fil.dr. Universitetslektor i socialt arbete Karlstad universitet Gerontologi Gerontologi vad är det? Gerontologi samhällsvetenskapligt orienterad Geriatrik medicinskt

Läs mer

Kom igång med Vår arbetsmiljö

Kom igång med Vår arbetsmiljö Kom igång med Vår arbetsmiljö Vår arbetsmiljö är ett verktyg från Suntarbetsliv som involverar medarbetarna i undersökningen av arbetsmiljön. Undersökningsmetoden beaktar såväl risk- som friskfaktorer.

Läs mer

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen

Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Riktlinje för anhörigstöd inom Individ och familjeomsorgen Socialförvaltningen Verksamheten för Individ och familjeomsorg Antagen i socialnämnd 2013-09-18 Innehåll 1 Bakgrund 5 1.1 Syfte med anhörigstöd...

Läs mer

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd Bakgrund Syftet med lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap och ta del av aktuell forskning. Samtliga lokala lärande nätverk består av personer

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Solgläntans Behandlingshem i Kramfors AB Rapport 2015-03-03 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive

Läs mer

Äldreomsorgskontoret Öppen träffpunkt

Äldreomsorgskontoret Öppen träffpunkt Äldreomsorgskontoret Öppen träffpunkt för demenssjuka och närstående PROJEKTPLAN Öppen träffpunkt för demenssjuka och närstående Bakgrund Den demografiska utvecklingen leder till att en ökande andel av

Läs mer

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN

SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN 20 5 SERVICE TILL DIG SOM ÄR ÄLDRE I NACKA KOMMUN Äldreenheten Förtroende och respekt för människors kunskap och egen förmåga samt för deras vilja att ta ansvar. Innehåll Service till dig som är äldre

Läs mer

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola

Kvalitetsanalys. Sörgårdens förskola Kvalitetsanalys Sörgårdens förskola Innehållsförteckning et av årets verksamhet... 3 Normer och värden... 3 Verksamhetens resultat... 4 Inflytande/delaktighet... 7 Arbete i verksamheten... 7 Övriga mål

Läs mer

FÖRSTEGET. Delrapport

FÖRSTEGET. Delrapport FÖRSTEGET Delrapport 2016-01-01 2016-06-30 Rapportförfattare: Sara Svensson 2016-06-20 Lägesrapport Projektet Försteget har nu verkat aktivt i 10 månader mot målgruppen unga vuxna som har ett omfattande

Läs mer

Avlösning som anhörigstöd

Avlösning som anhörigstöd Avlösning som anhörigstöd Viktiga faktorer som styr när anhöriga ska ta beslut om avlösning Pia Rylander och 2015-05-13 Arbetet har genomförts med hjälp av Utvärderingsverkstaden på FoU Sjuhärad Innehåll

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Rapport 20120711 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex Strategi och metod Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige.

Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Hur det är att vara arbetslös i fina Sverige. Är det inte meningen att samhället ska hjälpa de som har det mindre bra? Är det inte meningen att man ska få stöd till ett bättre mående och leverne? Är det

Läs mer

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100

Riktlinjer. för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år. Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Social- och omsorgskontoret Riktlinjer för vissa insatser enligt socialtjänstlagen till personer över 65 år Reviderad 2015-08-26 Äldreomsorgsnämnden 100 Inga-Lena Palmgren utredare Stab Telefon (direkt):

Läs mer

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter

Information om föreningen Passalens verksamhet 2013. Passalen - 2013. Ia Kjellsdotter Information om föreningen Passalens verksamhet 2013 Passalen - 2013 Ia Kjellsdotter Bästa Passalen medlem! Välkommen till ett nytt år med massor av aktiviteter, evenemang och upptåg. 2013 års verksamhet

Läs mer

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering

Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering 2016 Barn och utbildningsförvaltningen Förskoleverksamheten Förskolan Lejonkulans pedagogiska planering Lejonkulans vision: Trygghet, glädje, utveckling! INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Inledning sid. 2 2. Normer

Läs mer

Tolkhandledning 2015-06-15

Tolkhandledning 2015-06-15 Att använda tolk Syftet med denna text är att ge konkreta råd och tips om hur tolk kan användas i både enskilda möten och i grupp. För att hitta aktuell information om vad som gäller mellan kommun och

Läs mer

Öppenvård, handläggare

Öppenvård, handläggare Kvalitetsindex Öppenvård, handläggare Rapport 2014-0-0 Innehåll SSIL Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer, medelbetyg totalt samt på respektive fråga och antal - Genomförda intervjuer

Läs mer

Så vill vi ha det! Rapportering av resultat från medborgardialogens enkätundersökning

Så vill vi ha det! Rapportering av resultat från medborgardialogens enkätundersökning Så vill vi ha det! Rapportering av resultat från medborgardialogens enkätundersökning Datainsamling Totalt 4 518 svar Adresserat utskick till samtliga med insats -4266 personer. Totalt 2 255 svar = svarsfrekvens

Läs mer

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten

VÅRD & OMSORG. Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten Skol-, kultur och socialnämndens plan för verksamheten VÅRD & OMSORG Gäller perioden 2006-01-01 2008-12-31 enligt beslut i kommunfullmäktige 2005-12-18 153 1 Förord I denna plan för Vård & Omsorg redovisas

Läs mer

Kvalitetsredovisning

Kvalitetsredovisning 2012-09-07 Kvalitetsredovisning Folkasboskolans Fritidshem ansvar lärande, språket, miljö, beteende kommunikati on läsa, skriva, tala, lyssna, diskutera, muntligt framföra, argumentera, förklara Generella

Läs mer

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning

BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning BO-IT ett samverkansprojekt för att möta utmaningen i en åldrande befolkning Teknik för självständighet, social samvaro och trygghet. Individer önskar i de allra flesta fall klara sig själva så långt det

Läs mer

Anor från 1700-talet

Anor från 1700-talet Anor från 1700-talet Vegahusen Änggårdsbacken Otium Fattighuset Kommunfullmäktige utser Tre Stiftelsers styrelse Resurs för hela Göteborg Samma förutsättningar som Göteborgs andra äldreboenden 360 boende,

Läs mer

Standard, handläggare

Standard, handläggare Kvalitetsindex Standard, handläggare Skyddsvärnet- Behandlingshem Föreningen Skyddsvärnet Rapport 2012-02-2 Innehåll Skandinavisk Sjukvårdsinformations Kvalitetsindex - Strategi och metod - Antal intervjuer,

Läs mer

!"#$%&'($%)*$+)(#,-.+"-"/0.$+1%$)

!#$%&'($%)*$+)(#,-.+-/0.$+1%$) !"#$&#(#)*(+,-)$*./0)*)(*),,-1*&+231*4/0*##**04)54#.10/6#,.7480231*&+9#*1)#,1*:,)07,+**),,$+6$,)$*/5&4#60.)-#0);,1(140#9&1*12541*108012?8;)6601**:#9#*1)#,/5&16:#

Läs mer

Trollhättan, Partille och Munkedal

Trollhättan, Partille och Munkedal Trollhättan, Partille och Munkedal PROJEKTETS MÅL Projektet Trygg natt" handlar om att testa tillsyn på natten med hjälp av en webbkamera som ett komplement till eller istället för tillsyn genom personligt

Läs mer

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd

Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 1 (9) Brukarundersökningar 2009 äldreomsorg, bistånd och anhörigstöd sida 2 (9) SAMMANFATTNING... 3 BAKGRUND... 3 METOD... 3 RESULTAT... 3 HEMTJÄNST... 3 SÄRSKILT BOENDE OCH VÄXELVÅRD... 4 NÖJD-KUND-INDEX

Läs mer

TRYGGHETSKAMERA ett komplement till fysiska tillsynsbesök. Skurups kommuns erfarenheter

TRYGGHETSKAMERA ett komplement till fysiska tillsynsbesök. Skurups kommuns erfarenheter TRYGGHETSKAMERA ett komplement till fysiska tillsynsbesök Skurups kommuns erfarenheter Tillsynsbesök* En trygghetsskapande insats som innebär att personal tittar till den enskilde mellan övriga besök.

Läs mer

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET

UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET UPPDRAG & YRKESROLL UPPDRAG OCH YRKESROLL DAGLIG VERKSAMHET Läsanvisning och bakgrund Uppdrag och yrkesroll - daglig verksamhet är en beskrivning av vad det innebär att arbeta med stöd och service till

Läs mer

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen

2012-10-26. Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) 2012-10-26 Dnr Son 2012/318 Införande av lokala värdighetsgarantier i äldreomsorgen Förslag till beslut Socialförvaltningen föreslår att nämnden beslutar: att förslag till lokala

Läs mer

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument

1(8) Anhörigstöd. Styrdokument 1(8) Styrdokument 2(8) Styrdokument Dokumenttyp Riktlinje Beslutad av Kommunstyrelsen 2016-03-07 62 Dokumentansvarig Anhörigsamordnare/BA Reviderad 3(8) Innehållsförteckning 1 Bakgrund...4 2 Regelverk...5

Läs mer

Sammanfattning Tema A 3:3

Sammanfattning Tema A 3:3 Sammanfattning Tema A 3:3 Individualisering, utvärdering och utveckling av anhörigstöd är det tema som vi skall arbeta med i de olika nätverken. Vi är nu framme vid den tredje och sista omgången i Tema

Läs mer

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning

HÄRNÖSANDS KOMMUN. Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning HÄRNÖSANDS KOMMUN Socialförvaltningen Information till äldre och personer med funktionsnedsättning RÄTTIGHETSFÖRKLARING Socialtjänstlagen Socialtjänstlagen anger att socialnämnden skall verka för att äldre

Läs mer

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen?

Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? Koll på kvaliteten hur kan vi arbeta utifrån vad brukaren tycker är kvalitet i äldreomsorgen? 151022, Aros Congress Center, Västerås Lena Karlsson, VKL Karina Tilling, VKL Välkommen! Dagens syfte Ett steg

Läs mer

Ökat socialt innehåll i vardagen

Ökat socialt innehåll i vardagen -3-111 -3-3 Tjänsteskrivelse Socialförvaltningen, vård och omsorg Ökat socialt innehåll i vardagen - Utvärdering av hur personal som deltagit i utvecklingsarbete om ökat socialt innehåll i vardagen uppfattar

Läs mer

Program för stöd till anhöriga

Program för stöd till anhöriga Program för stöd till anhöriga 2017-2020 stockholm.se Maj 2016 Dnr: 3.1.1 244/2016 och 540-244/2016 Utgivare: Socialförvaltningen och Äldreförvaltningen 3 (11) Introduktion Det här programmet ska fungera

Läs mer

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad?

TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? ANHÖRIGSTÖD INFORMATION OCH STÖD TILL DIG SOM VÅRDAR EN ANHÖRIG ANHÖRIGSTÖD 2 TILL DIG SOM ÄR ANHÖRIG ELLER NÄRSTÅENDE Har du en anhörig eller närstående som är sjuk, gammal eller funktionshindrad? Du

Läs mer

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan Förskoleverksamheten Barn och utbildning Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015-2016 Förskolan Lyckan FÖRSKOLAN LYCKANS VISION Alla barn och vuxna ska få möjlighet att utveckla sina inneboende resurser.

Läs mer

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING

STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER 65 ÅR MED DEMENSSJUKDOM ELLER KOGNITIV FUNKTIONSNEDSÄTTNING ÄLDREFÖRVALTNINGEN UTVECKLING OCH UTBILDNING Lotta Burenius 08 508 36 202 SID 1 (6) 2012-02-20 DNR 070101/2012 pm STARTBIDRAG 2012 TILL SPECIALISERADE HEMTJÄNSTGRUPPER MED INRIKTNING MOT PERSONER ÖVER

Läs mer

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013

Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 Utvärdering av Värdegrundsdag 2013 24 september 2013 Vad har varit bra under dagen? Tänkvärt - Kommunikation viktigt för att förebygga konflikter Givande dag, lugnt och bra tempo Håkan - Bra föreläsare,

Läs mer

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg

Yttrande över förslag till utskottsinitiativ ifråga om krav på bemanning för en god äldreomsorg 2012-01-16 Dnr 42107/2011 1(7) Avdelningen för regler och tillstånd Birgitta Resenius Birgitta.resenius@socialstyrelsen.se Riksdagens socialutskott 100 12 STOCKHOLM Yttrande över förslag till utskottsinitiativ

Läs mer

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande

Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Välkommen senior! Med hopp om ett tryggt och positivt åldrande Kanske har vi alla någon gång i livet tittat oss i spegeln och mötts av ett ansikte vars ålderstecken inte riktigt stämmer överrens med känslan

Läs mer

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn.

Projektbeskrivning. Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Dnr 1.7-42/2014 Sida 1 (8) 2014-02-04 Arvsfondsdelegationens kansli Box 2218 103 15 Stockholm Projektbeskrivning Stödinsatser till personer yngre än 65 år med demenssjukdom, deras anhöriga och barn. Sammanfattning

Läs mer