Källa/16 VAD SÄGER FORSKARNA? AKTUELL DEBATT OM DATA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Källa/16 VAD SÄGER FORSKARNA? AKTUELL DEBATT OM DATA"

Transkript

1 Källa/16 VAD SÄGER FORSKARNA? AKTUELL DEBATT OM DATA 9 3 ^ : wsm^mm \mm\k]mmm m» zmaemémtmhmfe J J EN SKRIFT I EN SERIE DÄR OLIKA ÅSIKTER MÖTS I DATAFRÅGAN UTGIVEN AV FORSKNINGSRÅDSNÄMNDEN STYRELSEN FÖR TEKNISK UTVECKLING OCH TELEVERKET

2 Närkontakt med datadebatten. Serien KALLAs första häften tog upp 11 olika frågor på energiområdet. En ny metod, som inte använts i Sverige tidigare, nämligen "Vetenskaplig medling", prövades där. Försöket blev lyckat. Denna metod har utvecklats i USA och kallas där "scientific mediation". Den går ut på att beskriva komplicerade frågor och belysa viktiga diskussioner utan att söka kompromisser. Efter det första lyckade försöket kommer nu en serie om fem häften med teman från datadebatten. Den vetenskapliga medlingen bygger i huvudsak på att två personer med olika uppfattningar i en fråga framför både sina fakta och sina synpunkter. De båda ges lika möjligheter att dokumentera vad de vill ha framfört. Under diskussionens gång analyseras deras bidrag av en tredje person som också är insatt i ämnet och som ser till att de inte pratar förbi varandra eller förbiser viktiga aspekter. Resultatet blir att faktamaterial och värderingar som de båda har gemensamt lyfts fram. Den tredje parten preciserar var de båda är överens och i vad mån de bygger på samma fakta. Analysen pekar också på åsiktsmotsättningar och skillnader i synsätt.. Även om de olika diskussionerna följer denna grundstruktur är det inte alltid praktiskt att följa den slaviskt i presentationen av resultatet. 1 serien om datafrågor - liksom i den tidigare om energiproblem - har den tillämpats relativt fritt och anpassats både efter ämne och inblandade personer samt diskussionens förlopp. Avsikten är inte att komma fram till någon slutgiltig "sanning" utan i stället att ge en bättre bakgrund till varför olika uppfattningar kan förekomma i debatter om vetenskapliga resultat och om teknik. Den bakgrunden, det grundmaterialet överlämnas åt läsaren, med avsikten att ge både kunskap och fakta och insikter i hur dessa kan leda till olika värderingar och bedömningar. De medverkande har utsetts av en särskild planeringsgrupp. De har accepterat att medverka på villkor som de gemensamt kunnat påverka, inom ramen för de skisserade huvudprinciperna. Författama svarar själva för sina respektive texter. P/aneringsgruppen för Data-KÄLLA.

3 FORORD Datakraften är en omdanande kraft. Den kommer in i de flesta mänskliga sammanhang - på jobbet, inom utbildningen, i hemmet. Den engagerar forskare inom de mest skilda discipliner, från grundläggande fysik och teknik till ekonomi, sociologi och psykologi. Det är en allmän bedömning att datakraften kommer att revolutionera vår vardag och genomgripande påverka våra livsvillkor. Den revolutionen är redan på väg. Forskningens resultat är dock långtifrån entydiga, enkla eller ens fullständiga. De kan tolkas på olika sätt och mot bakgrund av olika värderingar eller förväntningar om framtiden kan de leda till mycket skiftande rekommendationer om hur datafrågorna bör lösas. Forskningsrådsnämnden (FRN) har bl a till uppgift att stimulera dialogen mellan forskningen och samhället i övrigt. Ett av medlen i denna dialog är skriftserien KALLA. Där skall olika teorier och synsätt fritt kunna mötas, till ledning för den som vill veta mer. Tidigare har vi i KÄLLA 1-11 behandlat energiforskningen. Nu har turen kommit till Datakraften i samhället. Det är ett område där FRN satsat på ett brett spektrum av åtgärder för att främja information och debatt. Framtida KÄLLA-häften kan komma att ta upp andra forskningsområden. intresset för denna informationsform har visat sig glädjande stort. Till alla medverkande riktar nämnden ett varmt tack. Ingemar Mundebo Forskningsrådsnämndens ordförande

4 Källa Bakgrund till utgivningen Forskningsrådsnämnden (FRN) har sedan 1978 i samarbete med Styrelsen för teknisk utveckling, (STU), drivit ett stort debatt- och informationsprojekt på dataområdet, Datakraften i samhället, riktat till i princip samtliga grupper i samhället. FRN är en statlig nämnd som består av 16 ledamöter från politiska partier, arbetsmarknadens organisationer, forskningsråd, kommuner och landsting. Ordförande i FRN är landshövding Ingemar Mundebo. FRNs delegation för forskningsinformation har en bred sammansättning med representanter från bl a folkbildning, fackliga organisationer och forskning. Inför kärnkraftsomröstningen 1980 provades en ny metod för debatt, KALLA 1 11, hämtad från USA: "Scientific mediation". Det var därför naturligt för FRN och dess delegation för forskningsinformation att överväga om erfarenheterna från detta försök kunde utnyttjas också inom Datakraften i samhället. Denna tanke mognade under vintem , och forskningsrådsnämnden tillsatte en planeringsgrupp för ett sådant projekt bestående av generaldirektör Siguard Tomner (ordförande), fil dr Anita Ko//erbaur, och tekn dr Bengt-Ame Vedin (projektledare). KALLA 16: Ger spridd datakraft nya livsmönster? Utgivare: Forskningsrådsnämnden, Styrelsen för teknisk utveckling och Televerket Distribution: PRESAM. Litteraturfrämjandet, LiberFörlag art.nr X, Forskningsrådens Förlagstjänst FRN och författama Omslagsvinjett: Staffan Linden Redaktör: Lasse Svanberg Tryck: Tofters tryckeri ab, Östervåla 1982 ISBN: ISSN:

5 KALLA nr 16 När vi reser - till jobbet, till en utställning, till en konferens - så är det till stor del för att söka, för att utveckla, för att utbyta information. För att kommunicera. På samma sätt har vi en betydande transportapparat för att förflytta information, bunden på papper, alltså brev och annan post, tidningar, tidskrifter och böcker, ja även värdeförsändelser. Snart kan nästan all information överföras på data, och den datakraften kan i sin tur nästan helt distribueras med teleförbindelser. Får vi då dataterminaler i stället för pendeltåg och bussar, TV-skärmar i stället för tidningar? Är det alls önskvärt? Riskerar vi en bildningsklyfta, inte längre mellan läskunniga och illiterata men mellan dator-analfabeter och dator-literata? Den här utvecklingen diskuteras utifrån olika utgångspunkter av Tarja Cronberg och Jacob Palme. Palme deltar i utvecklingen av nya kommunikationssystem, Cronberg har studerat dem från samhällsplaneringens synpunkt. Deras inbördes debatt leds av Bertil Thomgren, som har erfarenheter av båda dessa slag. Alla tre har forskarbakgrund. _..,,. Bengt-Ame vedin Ämnesområdet, arbetssättet och därmed uppläggningen av denna KALLA-skrift avviker från det mönster som etablerats i tidigare skrifter. En bidragande orsak är att de båda författama, Jacob Palme och Tarja Cronberg, rent fysiskt befunnit sig på skilda platser (Stockholm resp Köpenhamn) redan under arbetets inledning. Kommunikationen mellan de båda författama har därför huvudsakligen skett skriftligen - delvis via brev, delvis med datoms hjälp. Båda författama är överens om att det är svårare att enas om gemensamma åsikter när man kommunicerar skriftligen - det är en viktig egenskap hos just vissa datorstödda medier. Detta medför bla att förfettamas ståndpunkter ligger ovanligt långt från varandra i skriftens inledning, men också att den efterföljande dialogen ger en ovanligt tydlig - och läsvärd - redovisning av hur de båda författama med sakargument når fram till vissa gemensamma slutsatser. Detta är inte någon jämngrå, i förväg sönderdiskuterad utredningsprodukt utan en skrift där slagväxlingen mellan argument och motargument framstår med såväl temperament åskådlighet som skärpa. Bertil Thomgren 3

6 Jacob Palme född Laborator vid Försvarets Forskningsanstalt (FOA) i Stockholm. Sysslar med forskningsarbete kring människadator-interaktion och datorstödda meddelandesystem. Har skrivit 10 böcker, varav två politiska debattböcker, fem kriminalromaner och tre fackböcker inom dataområdet (varav den senaste hette "Människorna i datorsamhället"). Tarja Cronberg Docent, tekn dr med speciellt intresse för boendefrågor, teknikutveckling och planering utifrån ett kvinnoperspektiv. Tidigare verksam bl a på planverket och konsumentverket i Sverige och vid FNs Center for Housing. Building and Planning i New York. F n vid det danska byggforskningsinstitutet i Köpenhamn. Utgivit bl a "Innanför den egna tröskeln" (Sekretariatet för framtidsstudier, 1978) och "Du sköna nya vardag" (Prisma, 1981, tillsammans med Inga-Lisa Sangregorio). > Bertil Thorngren född i Uppsala Docent i företagsekonomi vid Handelshögskolan i Sthlm. (Civ ekon 1963, Ekon lic 1967, Ekon dr 1972.) Bertil T är nu chef för staben för koncernplanering vid televerket, och ledamot av bla Statens Delegation för Rymdverksamhet och Data & Elektronikkommittén. Han har varit engagerad i ERU- STU projekt beträffande bl a "Telekommunikationer och regional utveckling", och är nu ordförande i redaktionskommittén för Teldok, vars uppgift är att dokumentera och sprida erfarenheter från praktiska tillämpningar av teleanknuten informationsteknik. 4

7 Jacob Palme Tarja Cronberg Jacob Palme Kommunikation utan datorer. Det finns många sätt på vilka vi människor kan meddela oss med varandra, kommunicera med varandra. Att träffas och tala med varandra är väl det allra mest grundläggande och fundamentala. Många anser att detta är det bästa sättet att kommunicera. Ändå kommunicerar människor ofta på andra sätt. Det kan bero på att man vill slippa besvär och kostnader att resa till varandra, eller på att fler personer kommunicerar än som kan träffas och tala med varandra. Böcker, tidningar, television; film är media som främst används för en enkelriktad kommunikation. Här är antalet människor som tar emot information större än antalet som producerar informationen. Genom att de flesta personerna bara tar emot information har dessa media, speciellt då televisionen, anklagats för att vara passiviserande. Helt passiva är dock inte mottagarna. De har möjlighet att välja vad de läser eller tittar på. Även när de valt att läsa en viss skrift kan de välja att läsa långsamt och noggrant eller att snabbt skumma förbi det som intresserar mindre. Videobandspelare har ökat möjligheterna att på liknande sätt välja bland TV-program. Genom att man samlar många böcker och tidningar i ett bibliotek ökar man läsarens möjlighet att välja. Uppslagsböcker, lexikon och kataloger är exempel på kommunikationsformer där mottagarna styr genom sitt val av vad de slår upp. Brev och telefonsamtal är medier för kommunikation mellan ett fåtal människor, oftast bara två personer. När flera människor vill träffas och kommunicera talar man om sammanträde, föredrag, teater eller något liknande. Observera att ju fler som deltar, desto hårdare styrning av kommunikationen är 5

8 nödvändig. Det är bara vid mycket små grupper, som man kan tillåta alla att säga vad de vill när de vill. En viktig typ av kommunikation är den som används för att styra människor. När riksdagen stiftar en lag eller en arbetsgivare utfärdar anvisningar för sina anställda, så är det en kommunikation i syfte att styra människor att bete sig på vissa sätt. En annan typ av kommunikation för att förmå folk att bete sig på ett visst sätt är reklamen, som kan använda många olika medier, från television och tidningar till individuellt formulerade reklambrev, s k direktreklam. Allt detta har alltså funnits redan innan datorerna fanns. Figur 1 visar våra vanligaste medier fördelade på snabbhet och på antal deltagande människor. Man ser att olika medier kan användas beroende på hur snabbt informationen skall fram och hur många som skall kommunicera. Man ser också att det finns ett tomt område i mitten av bilden, där det inte finns några bra medier idag. Datoranvändning är ofta kommunikation. Användning av datorer innebär ofta delvis en kommunikation, även om man inte tänker på det. Ett av datorn utskrivet lönebesked är en kommunikation till oss från arbetsgivaren om hur mycket vi fått i lön. Ett datorstött platsbokningssystem innebär t ex en mycket specialiserad form för kommunikation mellan alla dem som vill ha plats på en viss resa. Utmärkande för detta slag av kommunikation är att den ofta är mycket specialiserad. Platsbokningssystemet kan bara kommunicera information om bokade och obokade platser och inget annat. innan datorer fanns, skedde samma slags kommunikation via brev eller samtal. En viktig skillnad är att när människor skriver brev eller samtalar har de frihet att vid behov avvika från rutinen. Man kan ta "mänskliga hänsyn", tex låta en som skall resa till en sjuk anförvant få företräde vid platsbokning. Man kan förklara onormala siffror. Om lönen har höjts eller sänkts kan man t ex tala om varför, även om detta normalt inte anges på lönebeskeden. Datorer kan också ge samma möjligheter. Men bara om den 6

9 TlDïFXKTOII 3 MAN 1 MAN I VECKA Kl RIR TEXTER 4 ROCKER SPORT. U \tm TBILDNINC. I [CIUNDITIIILDNINCT l jnr MAN ^DSTIllNING t TOMHI KEKUM \ ECKOT UN NG DIREkTREKI \M 24 TIM 12 TIM 6 TIM TELEX TELEGRAM KONVER SATION TOMRIM r i>\r SPRESS ^ V 1 k, f 1 * RADIO TV j I TIMME TELEFON I l_ I Ifl 4 10 s I0 6 I0 7 ANTAL MOTTAGARE Figur 1: Denna bild, som är hämtad ur en Japansk utredning, visar snabbheten och antalet deltagande människor för olika media. Bilden visar en tom area i mitten, där ny teknologi kanske kan öppna nya kommunikationsmöjligheter. som gjort datoms program har lagt in möjligheter att avvika från rutinen eller att vid behov lägga till en förklarande text. Datoms program kan vara så utformat att det bara släpper igenom standardiserad information på ett standardiserat sätt En ökning av det slaget av kommunikation i vårt samhälle kan innebära en risk för alltmera styrd kommunikation. Man kan jämföra med George Orwells bok "1984" om en tänkt framtida diktaturstat där staten vill kontrollera allt. Ett sätt att göra detta är att införa ett nytt språk, Nysprdfc, konstruerat så att det bara går att formulera tillåtna tankar i det nya språket. Om 7

10 datorer bara släpper igenom viss standardiserad information, så är det ju en realisering av ett slags styrande Nyspråk av just det slag Orwell tänkte på. Man kan undvika dessa risker om man programmerar datorerna så att undantag blir möjliga och så att förklarande text i vanligt språk vid behov kan läggas till den standardiserade informationen i datorn. Att sitta vid en dataterminal och köra ett visst datorprogram har ibland likheter med att läsa en bok. Man tar emot information som lagts in i programmet. Liksom en bok kan innehålla nästan vad som helst beroende på vad den handlar om, så kan ett datorprogram också göra nästan vad som helst, beroende på vad man har lagt in i programmet. När man läser en bok, så deltar man ju i en kommunikation med författaren. När man kör ett datorprogram, så deltar man på liknande sätt i en kommunikation med den som gjort programmet. Om en viss mänsklig verksamhet börjar använda datorer, så innebär det ofta att man i datoms program lagt in vissa principer för hur den mänskliga verksamheten skall bedrivas. Datorns program kan därmed styra verksamheten och inskränka friheten att avvika från de i datorn inbyggda riktlinjerna. Men dess program kan också vara så utformade att man ger stora möjligheter för användarna att avgöra hur de använder datorn för att sköta sina uppgifter. Datorprogrammen kan faktiskt utformas som en verktygsbod, där användaren fritt väljer vilka verktyg som skall användas. När datom programmerats så att den styr (dvs när de som bestämt hur datom skall fungera styr), så är det också ett slags kommunikation. Den liknar den styrande kommunikationen när riksdagen beslutar om lagar eller en arbetsgivare utfärdar anvisningar. Till skillnad mot lagar och skriftliga anvisningar, kan dock datorn programmeras så att man inte kan avvika från de "regler" man lagt in i datorns program. Dess styrning kan alltså bli hårdare. Men en dator behöver inte programmeras på detta sätt. Om datorn programmeras på ett styrande sätt eller på ett sätt som ger användarna frihet att välja hur de skall använda datorn avgörs av dem som bestämmer hur datorn skall fungera. Det kan bero på vilka som skall använda datorn. När man gör program för nybörjare och ovana användare, är det ofta bättre med styrande datorprogram som hjälper tillrätta. Ett välkänt exempel på detta är det program som möter användaren av en banko- 8

11 mat. Datom ger steg för steg instruktion vad man skall göra. Men när användama blir mera vana vid datom och använder den ofta, så upplever de starkt styrande program som ett hinder. De vill själva i varje ögonblick kunna avgöra hur de skall använda datom för att bäst lösa sina uppgifter. Exempel på sådana datorprogram är många textredigeringsprogram. Användaren styr med olika kommandon vad som skall göras med den text man redigerar. Värderingar kan också spela en roll. Den som har mera auktoritära värderingar konstruerar kanske mera styrande datorprogram, medan den som har mer demokratiska värderingar konstruerar program som ger användama större frihet och ansvar. Nya medier med hjälp av datorer. Datorer kan också användas för att skapa nya medier där syftet just är att kommunicera och där man med datoms hjälp kan kommunicera på sätt som tidigare inte var möjliga. Några olika sådana medier kommer att beskrivas nedan. Den datorstödda uppslagsboken. En vanlig användning av datorer är att man bygger upp stora databaser, ur vilka användama kan slå upp information. Här är några exempel på sådana existerande eller möjliga databaser: > En uppslagsbok, men kanske mycket större och mer omfattande än en tryckt uppslagsbok. > En databas med de senaste månademas nyheter. Den kan innehålla utförligare information än en dagstidning, så att den som vill veta mera om en nyhet än som ryms i tidningen kan slå upp det ur datom. > Databaser med tidtabeller för tåg, flyg m m. Man kan inte bara fråga vilka förbindelser som finns, utan också be datom räkna ut några bra altemativ för en viss resa. > Databas med förteckning över varor. Man kan till databasen fråga vilka butiker som säljer en viss vara, vad varan kostar osv. Man kan ange de egenskaper man önskar av en vara, och få 9

12 reda på vilka varor det finns som har de önskade egenskaperna. Databasen kan innehålla reklam, eller den kan innehålla konsumentverkets testdata. > Databas med förteckning över böcker, filmer, videofilmer. Den kan innehålla reklam, eller den kan innehålla obunden information, t ex recensionscitat. > Databas över riksdagens diskussioner och beslut, över lagar och förordningar. > Databas med uppgifter om näringsinnehållet i olika födoämnen. Man kan till datorn tala om vad man ätit under dagen, och få en sammanställning av hur mycket man fått av olika näringsämnen och om man fått för lite eller för mycket jämfört med socialstyrelsens normer. > Databas över möten ordnade av föreningar inom den egna orten, där man kan ta reda på om det är något intressant möte en kväll när man känner sig ensam. > Databas för personer med gemensamt intresse, där de kan boka tid för gemensamma aktiviteter, t ex att spela schack eller bordtennis. Varför kan man vilja använda datorer för detta slag av databaser? Jo, datorn kan ges egenskaper som inte finns lika bra i uppslagsverk, kataloger och liknande: a. Datorn kan hjälpa till att söka i stora databaser och ta fram just den information en person frågar efter. b. Datorn kan bearbeta data ur databasema, t ex sammanställa näringsinnehållet ur de födoömnen man ätit. c. Det är dyrbart att köpa ett tjockt uppslagsverk när man bara skall läsa vissa avsnitt då och då. Det kan då bli billigare att ur en dator, gemensam för många människor, beställa fram bara det man vill slå upp. d. När informationen ligger i en gemensam dator kan den ständigt hållas aktuell, medan en katalog, en tidtabell eller ett uppslagsverk inte klarar av information som ändras eller utvidgas snabbt och ofta. Man kan t ex få senaste aktuella tidtabellsuppgifter. e. Datorns databas kan möjliggöra tvåvägskommunikation, genom att man också kan svara och föra in egen information, t ex beställa en bok sedan man i datorn läst rescensioner av den, eller själv lagra in vad man själv tyckte om boken. 10

13 informationsbank m central ^m äatacentral Lfcr^a '^Sfe ^ ' ' \. - ' afriv» ;- v --, V\Mï- ^ - ", : F U ( 3 ä. 'SU.'..,.. TV-mottagare med L I lillsatselektromk tillsa' leefon knappsats anslutningsenhet utrustning hos användaren Figur 2: Denna figur visar hur teledata fungerar. En vanlig TV-apparat blir med en tillsats en billig dataterminal, med vars hjälp man kan ringa upp många olika datorer. Observera att man ibland tänker sig en knappsats utan fullständigt tangentbord med alla bokstäver i alfabetet. En sådan knappsats begränsar starkt kommunikationen och gör den mera enkelriktad. Det finns inga tekniska skäl för denna onödiga begränsning. Illustration: Forskning och Framsteg. 1978:8. 11

14 Sökning i databaser. När man vill ha en uppgift ur en databas måste man med datorns hjälp söka fram uppgiften. Det finns flera olika metoder för sökning: > Datorn kan genom en serie frågor ta reda på vad man vill. Ofta får man en serie "menyer" från datom. Varje menysvar ger en ny mer detaljerad meny. T ex först en meny om olika slags nyheter. Väljer man sport i den första menyn, får man en ny meny över olika idrottsgrenar. Väljer man fotboll i den andra menyn, får man en meny över olika distrikt och divisioner osv. > Man skriver ett ord till datom, och datorn slår upp det på liknande sätt som när man slår upp ett ord i en uppslagsbok. > Man skriver en kombination av ord, t ex "sport och riksdagen" och får ut alla notiser som kombinationen passar in på. > Man skriver sin fråga i naturligt språk till datorn. Ännu har man dock inte lyckats konstruera särskilt bra datorer som kan besvara frågor givna i naturliga mänskliga språk annat än inom starkt begränsade ämnesområden. Brev, teletidningar, konferenser. Det blir sannolikt vanligt i framtiden att textmeddelanden förmedlas mellan människor med hjälp av datorer. 1 enklaste formen skriver man sitt meddelande vid en dataskärm, anger vem det skal! sändas till, och datorn ordnar så att texten kommer fram till mottagaren. Det blir billigare och snabbare än vanlig post Speciellt bekvämt är det när man vill skicka ett meddelande till mer än en person. Det är bara att ge namnen på dem som skall ha meddelandet. Man behöver inte hålla på med att kopiera, lägga in i kuvert, skriva adresser osv. En typ av användning är vad som brukar kallas för konferenser i datorn. Sådana fungerar inte så att var och en sitter vid varsin terminal vid en och samma tidpunkt och genomför en konferens via meddelanden på terminalen. Istället kan var och en koppla in sig till datorn vid en tidpunkt som passar honom eller henne. Vanligen är man inkopplad mellan fem minuter och en halvtimme varje gång. Under den tiden läser man de nya notiser som kommit in i konferensen i datorn, och kan direkt skriva in sina egna notiser 12

15 2. VADEf, Här har man tryckt pa dosans siffra 1, och därmed valt avdelningen NYHETER 1, eits:pvu.r^ Här har man tryckt på dosans siffra 6. I IMtfLfiriÇ Här har man tryckt på dosans siffra 2. t Samma sida (162) kan nås direkt om kombinationen 162 knappas in från början. VtPLPy; Rgur 3. 13

16 som då lagras i datom och genast blir tillgängliga för övriga konferensdeltagare nästa gång de kopplar in sig. En konferens i denna form är ofta utdragen över en längre tid, flera veckor, månader eller år, men med bara några minuters aktivitet varje dag för deltagarna. Miljöskyddsgruppen ^ i ^~~ <- Vad Petter Jonsson har sett Databas- < gruppen Planerings- gruppen n 1 Vad Han a Svensson har sett Rgur 4: Denna figur visar huvudprincipen för hur ett datorstött konferenssystem fungerar. I figuren är Petter Jonsson medlem av de två första konferensema och Maria Svensson i de andra och tredje konferensema. Det finns en pekare i databasen för varje person och varje konferens personen är med i. Pekaren visar hur långt personen har läst i konferensen. Detta gör att användaren kan ansluta sig vid olika tidpunkter, och datorn ändå ge var och en det som är nytt för just den personen. 14

17 Datorn som kulturform. Centralt i de flesta kulturformer är att man försöker avbilda något Tavlor och skulpturer visar ju vanligen bilder av någonting. Även romaner skildrar en reell eller påhittad serie händelser. Datorer kan också användas på liknande sätt Ett enkelt exempel är TV-spel, där man avbildar en rymd med fientliga rymdskepp som man skall skjuta ner för att vinna spelet Men sådana datorskapade spel kan göras mycket mer avancerade än i form av enkla TV-spel. Datom kan avbilda en rik och innehållsrik fantasivärld, men där "läsaren" preds som vid TV-spel själv kan påverka vad som händer i fantasivärlden. T ex kan en författare som vill skildra sociala orättvisor göra ett datorprogram som visar verkligheten sedd ur en nyss frigiven fånges horisont. "Läsaren" uppträder alltså i handlingen som den frigivna fången, ger kommandon till datom att t ex gå till arbetsförmedlingen. Datom svarar med hur verkligheten reagerar på läsarens handlingar. Det är tänkbart, att detta slag av datorprogram kan bli en viktig ny kulturform. Vi får inte bara bedöma detta utifrån de enkla TV-spel som finns idag. De första rörliga bilderna var också bara tittskåp där man kikade i ett hål och vevade på en vev och fickse en halv minuts rörliga bild. Ändå har detta enkla marknadsnöje utvecklats till dagens viktiga kulturmedier film och television. Tarja Cronberg Finns det behov? Redan Jacob Palmes överskrift "Kommunikation utan datorer" antyder att kommunikation utan datorer är något ofullständigt, någonting som man skall eftersträva att komma bort ifrån. Målsättningen är naturligtvis kommunikation med datorer! Men finns det då över huvud taget något behov av nya kommunikationsmedier? Att träffas och tala med varandra, som Jacob Palme med rätta påpekar, är det mest grundläggande och fundamentala. Det finns få medier som kan konkurrera med detta. T o m i det utvecklings- 15

18 glada Japan påpekar flera dataexperter att t ex arbete vid hemterminal aldrig kan ersätta arbetsplatsen. Det är i mötet mellan människor, på arbetsplatsen, som problem och konflikter kan diskuteras och lösas. Om en del av denna kommunikation i framtiden kommer att ersättas med datorer kan det knappast bero på att utvecklingen svarar mot ett uttalat behov. Tvärtom, kommunikation med dator i stället för att folk träffas kommer att eliminera en del av kvaliteterna, allt det som inte kan sägas eller förmedlas via skrivna, systematiserade och förenklade meddelanden via en dator. En del av kommunikationen sker idag med hjälp av medier antingen på grund av avstånd, tid eller ekonomi. För direkt kommunikation finns både brev och telefon. Jämför man kommunikation via dator med telefonsamtal är telefonens enda nackdel att mottagaren måste vara där och att det är svårt - men inte omöjligt - att bevara meddelandet Båda dessa krav uppfylls däremot av brev, som däremot är något långsammare. Om den långsamma brevgången är ett stort problem, är det antagligen rimligare att effektivisera posten i stället för att ersätta den med datorer. Den indirekta kommunikationen via massmedia, böcker m m begränsas, säger bl a Jacob Palme, av att den är enkelriktad och därför passiviserande. Passiviteten är knappast ett resultat av enkelriktningen utan framför allt av själva innehållet och av att TV-tittandet tar tiden från något annat Det finns ingenting som tyder på att kommunikation, även om den är tvåvägs, via datorer kommer att förbättra innehållet i budskapet - kanske snarare tvärtom. De japanska exemplen med tvåvägskommunikation via TV tyder inte på att människorna spedéllt önskar tvåvägskommunikation. Denna egenskap hos systemet har fått en låg prioritet hos deltagarna. De redan existerande, många möjlighetema till kommunikation ger inte vid handen att det finns något stort behov av nya medier. Tvärtom, problemen i kommunikationen mellan människor är idag inte beroende på avsaknad av medier utan på svårigheterna att komma i kontakt med människor i ensamhet och isolation. Figur 1 måste därför tolkas som en teknokratisk analys av existerande medier - och inte som en beskrivning av några verkliga behov eller problem. Den vita fläcken har ingen motsvarighet i verkligheten! 16

19 Nya livsmönster. Palme: Här diskuteras vilka effekter datorer kan få på den mänskliga kommunikationen. Mycket av vad jag skriver baseras på erfarenheter av det datorstödda konferenssystemet KOM som varit i drift i flera år vid försvarets forskningsanstalt (FOA) och vid den för högskoloma i Stockholm gemensamma datacentralen (QZ). Svensken av idag har en mängd olika kommunikationsmedier att välja mellan. Medelsvensson ser på TV 118 minuter/ dag, hör på radio 115 minuter/dag, läser tidningar, tidskrifter och böcker 51 minuter/dag. Medclsvensson telefonerar i 36 minuter och ägnar 11 minuter åt att läsa och skriva brev. Uppenbarligen tycker Medelsvensson inte att den enda rätta kommunikationsformen är att träffas och tala med varandra, eftersom Medelsvensson ägnar så stor tid åt andra kommunikationsformer. Istället väljer man givetvis det medium som passar för ett visst kommunikationsbehov. Vill man t ex höra riksnyheter, väljer man det medium som kan ge en dessa nyheter på det sätt som passar en bäst. 1,7 miljoner svenskar har Bankomat- eller På Minuten-kort, och varje månad tar svenskarna ut pengar från en sådan automat 3,2 miljoner gånger. Varje sådant uttag är ett exempel på en kommunikation med hjälp av dator. Varför väljer så många svenskar att ta ut pengar från en automat istället för att ta ut dem ansikte-mot-ansikte med en kassör i en bank? Datorer har, preds som andra medier, sina fördelar och nackdelar. Det troligaste är att vi i framtiden kommer att välja att använda datorer för sådan kommunikation där de har speciella fördelar, och välja andra medier där de är bättre. Det är riktigt, som Tarja Cronberg skriver, att direkta möten ansikte mot ansikte är den bästa formen för att lösa konflikter mellan människor. Det finns flera undersökningar som visar att hon har rätt. Alltså får man hoppas att framtidens människa så långt möjligt väljer att träffas ansikte mot ansikte när de har konflikter att klara av. Men all mänsklig kommunikation handlar inte om att lösa konflikter. Mänsklig kommunikation handlar också om att sprida idéer, att samla in synpunkter, att ta reda på sakuppgifter, att lära sig något nytt. Den som hävdar att ansikte-mot-ansikte är den enda rätta kommunikationsformen borde tänka sig hur ett samhälle skulle fungera utan någon bokutgivning, utan några bibliotek, utan nå- 17

20 gon radio eller television. Det skulle bli ett fattigare samhälle, ett samhälle med mindre kunskap, ett samhälle där det skulle vara svårare att få fram uppgifter, ett samhälle där nya idéer och ny kunskap skulle ha svårare att spridas. Tarja Cronberg verkar tro att kommunikation via datorer huvudsakligen skulle bli en ersättning för kommunikation ansiktemot-ansikte. De undersökningar vi gjort av användningen av det datorstödda kommunikationssystemet KOM visar att det bara är 13% av KOM-användnlngcn som är ersättning för kommunikation ansikte-mot-ansikte (sammanträden och informella möten). Undersökningarna visar att vad KOM framförallt används tillär ny kommunikation som överhuvudtaget inte var möjlig innan KOM fanns ett ständigt dagligt utbyte av erfarenheter inom grupper på upp till 100 personer. Detta erfarenhetsutbyte i stora grupper har gjort att KOM-användama snabbare och lättare kan få nya idéer och synpunkter och kan pröva sina egna idéer mot andra människor på ett sätt som inte gick förut Skall man använda datorstödda medier måste man givetvis minska tiden man ägnar åt något annat. Vad det blir som kommer att minska är det ingen som vet idag. Inte heller hur stor förändringen blir, men troligen blir det inte så väldigt stor förändring - KOM används t ex 20 minuter per dag av en medelanvändare. Det är ungefär lika lång tid som Medelsvensson använder till att läsa dagstidningar. Tarja Cronberg tror att det är kontaktema ansikte-mot-ansikte med andra människor som kommer att minska. Är det inte troligare att människorna minskar något på de 5 timmar om dagen som de idag sammanlagt ägnar åt TV, radiooch tidningar? När Tarja Cronberg jämför datorkommunikation med telefonsamtal glömmer hon bort den väsentligaste skillnaden, nämligen att telefonsamtal är praktiskt svårt att ordna för kommunikation mellan mer än två personer. Bara 14% av KOM-användningen är ersättning för telefonsamtal. Medelantalet läsare av ett meddelande i KOM är 19 personer. Det ordnar man inte enkelt med hjälp av telefoni KOM är bara ett exempel på hur datorer kan användas för kommunikation. En annan viktig användning är när användama slår upp sakuppgifter i stora databaser lagrade i datorer. Om man absolut vill tänka efter vilken tidigare kommunikation som datom ersätter, så skulle det väl i detta fall vara bibliotek och uppslagsböcker. Men troligare är att även denna datoranvändning blir ny 18

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv.

Daglig verksamhet är en LSS- insats, en rättighet. Målsättningen är. Att leva som andra och att insatsen ger möjligheter till ett gott liv. Jag ska prata om Daglig verksamhet för personer som JAGs vuxna medlemmar personer med flera stora funktionsnedsättningar, varav en är nedsättning av den intellektuella förmågan. Historiskt startade daglig

Läs mer

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA

TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA TIPS OCH IDÉER FÖR DIG SOM VILL INTERVJUA Här kommer några intervjutips till dig som gör skoltidning eller vill pröva på att arbeta som reporter. Bra ord att känna till: Journalisten kan ha olika uppgifter:

Läs mer

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2

Självskattnings- och bedömningsmaterial nivåerna A1, A2, B1, B2 Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation

Introduktion. Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Introduktion Ingår som en del i Handbok i kriskommunikation Handbok i Kriskommunikation Introduktion Innehåll Förord Vad är en kris? Vad innebär kriskommunikation? Sanningen finns hos mottagaren Medierna

Läs mer

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem

Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem Tre misstag som äter upp din tid och hur kan göra någonting åt dem En rapport från PersonligEffektivitet.com Innehåll Inledning... 3 Misstag #1: Önskelistan... 4 Misstag #2: Parkinsons lag... 7 Misstag

Läs mer

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen

Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Positiv Ridning Systemet Negativ eller positiv? Av Henrik Johansen Man ska vara positiv för att skapa något gott. Ryttare är mycket känslosamma med hänsyn till resultatet. Går ridningen inte bra, faller

Läs mer

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Socialdepartementet Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt i konventionen finns med. FN betyder Förenta Nationerna.

Läs mer

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska

Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och. inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska Högskoledidaktik: IT eller face-to-face? Medier och informationsteknologi (IT) kan underlätta undervisningen och inlärningen i den högre utbildningen. Men var och när dessa hjälpmedel ska användas borde

Läs mer

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36

PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 PBL Hållbar utveckling. HT 2015. Vecka 35-36 Uppgift Arbetet ska vara datorskrivet och varje grupp ska skriva 5-6 A4 sidor. Texten ska vara skriven i Times new roman storlek 12. Normalt radavstånd och

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning I III Lättläst version Ill II REGERINGSKANSLIET Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven

Läs mer

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Lättläst FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna Lättläst Om FN och de mänskliga rättigheterna FN betyder Förenta Nationerna. FN är en organisation som bildades efter andra världskriget. Alla länder

Läs mer

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm

ELEVFRÅGOR. International Association for the Evaluation of Educational Achievement. Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm ELEVFRÅGOR International Association for the Evaluation of Educational Achievement Bo Palaszewski, projektledare Skolverket 106 20 Stockholm Instruktioner I det här häftet finns frågor om dig själv och

Läs mer

Kommunikation och beteende

Kommunikation och beteende Kommunikation och beteende Inledning I ditt arbete som växtskötare kommer du i kontakt med två grupper av varelser: Växter och människor. Delkurserna tills nu har rört sig om att hjälpa dig med att bli

Läs mer

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET

TYCKA VAD MAN VILL HÄLSA RÖSTA JÄMLIKHET HA ETT EGET NAMN RESA ÄTA SIG MÄTT FÖRÄLDRARLEDIGHET SÄGA VAD MAN VILL TAK ÖVER HUVUDET SIDA 1/8 ÖVNING 2 ALLA HAR RÄTT Ni är regering i landet Abalonien, ett land med mycket begränsade resurser. Landet ska nu införa mänskliga rättigheter men av olika politiska och ekonomiska anledningar

Läs mer

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket

Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Mål i mun Förslag på en plan för svenska språket Den här utredningen ger förslag på en plan för hur vi ska fortsätta att tala och skriva svenska, fast vi har börjat använda mer engelska. Texten är omskriven

Läs mer

Förslag på intervjufrågor:

Förslag på intervjufrågor: Förslag på intervjufrågor: FRÅGOR OM PERSONENS BAKGRUND 1. Var är du uppväxt? 2. Om du jämför din uppväxt med andras, hur skulle du ranka din egen uppväxt? 3. Har du några syskon? 4. Vad gör de? 5. Vilka

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport

Familj och arbetsliv på 2000-talet - Deskriptiv rapport Familj och arbetsliv på 2-talet - Deskriptiv rapport Denna rapport redovisar utvalda resultat från undersökningen Familj och arbetsliv på 2- talet som genomfördes under 29. Undersökningen har tidigare

Läs mer

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version

Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Lättläst version Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Lättläst version Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Här är konventionen omskriven till lättläst. Allt viktigt

Läs mer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer

Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer Svenska folket säger Nej till TV-licens på jobbdatorer mars 2009 TV-licens på jobbdatorer - Berättelsen om en dålig idé Vad handlar det här om? Under februari har vi i fackpressen kunnat läsa att Radiotjänst

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

CMC = Computer-Mediated Communication: Olika (eller samma) tid, olika (eller samma) plats

CMC = Computer-Mediated Communication: Olika (eller samma) tid, olika (eller samma) plats CMC = Computer-Mediated Communication: Olika (eller samma) tid, olika (eller samma) plats Egenskaper Objekt: Användare, Användargrupper, Meddelanden Personlig och/eller gemensam databas Länkar Användare

Läs mer

POLITIK och DEBATT svenska + SO

POLITIK och DEBATT svenska + SO POLITIK och DEBATT svenska + SO Vad ska vi göra? Vi ska ihop med SO:n lära oss om allianser och olika politiska partier. Vi ska även lära oss att argumentera muntligt och skriftligt. Hur? Jo, genom att

Läs mer

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia

Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia G 16 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING FÖR HÄSSLEHOLMS KOMMUN Hässleholms kommuns riktlinjer för kontakter med massmedia Fastställda av kommunstyrelsen 2003-01-08, 1 Dnr 2002.568 105 Innehåll Sida 1. Inledning

Läs mer

Chefens glasögon och två områden för framgång

Chefens glasögon och två områden för framgång Chefens glasögon och två områden för framgång Författare Anna Ahrenfelt Chefens uppgift är att leda och utveckla verksamheten för att nå önskade resultat. Det finns en uppsjö av teorier, modeller och verktyg

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans

INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNAN LEVDE JAG Effekter av bristande personlig assistans INNEHÅLL 8 14 18 20 22 26 29 Hur vi har gjort rapporten Livet före och efter det förändrade beslutet Så påverkar beslutet vardagsliv och fritid

Läs mer

Gruppdynamik enligt Firo

Gruppdynamik enligt Firo www.byggledarskap.se Gruppdynamik enligt Firo 1(7) Gruppdynamik enligt Firo På varje arbetsplats finns det flera olika grupperingar. Som ledare behöver man förstå hur grupper generellt fungerar och utvecklas.

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer.

Hur kan du som lärare dra nytta av konjunkturspelet i din undervisning? Här följer några enkla anvisningar och kommentarer. Konjunkturspelet Ekonomi är svårt, tycker många elever. På webbplatsen, i kapitel F2, finns ett konjunkturspel som inte bara är kul att spela utan också kan göra en del saker lite lättare att förstå. Hur

Läs mer

Distansarbete och tillfälligt hemarbete

Distansarbete och tillfälligt hemarbete GÖTEBORGS UNIVERSITET Personalavdelningen Hilding Sjödén Avd.dir. 2006-01-23Dnr F1 230/06 Distansarbete och tillfälligt hemarbete Definitioner Med distansarbete avses arbete som en anställd efter skriftlig

Läs mer

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk.

5. Vad jag kan / What I can do. CHECKLISTA Nivå B2 Level B2. 1. Jag kan i detalj förstå vad man säger till mig på normalt samtalsspråk. b2 Nivå B2 Level B2 Språk: Kan mycket bra Kan bra Kan ganska bra Kan inte så bra Lyssna Markera med pilar för varje alternativ. Om 3/4 av pilarna pekar eller i en färdighet har du nått upp till denna nivå.

Läs mer

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan'

'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' 1 'Waxaanu rabnaa in aan dadka awooda siino. Xisbiga Center Partiet bayaankiisa guud ee siyaasadeed oo Swidhish la fududeeyay ku dhigan' På ett möte i Västervik den 19 juni 2001 bestämde vi i centerpartiet

Läs mer

Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna

Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna GÖTEBORGS UNIVERSITETSBIBLIOTEK 14000 000495389 Läroplaner 1990:102 Läroplan för kommunal och statlig utbildning för vuxna 1990-12-05 SO fastställer med stöd av vuxenutbildningsförordningen (SFS 1985:288

Läs mer

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll 3.6 Moderna språk Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:

Undervisningen i ämnet moderna språk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande: MODERNA SPRÅK Moderna språk är ett ämne som kan innefatta en stor mängd språk. Dessa kan sinsemellan vara mycket olika vad gäller allt från skriftsystem och uttal till utbredning och användning inom skiftande

Läs mer

Att söka information (med betoning på Internet)

Att söka information (med betoning på Internet) Att söka information (med betoning på Internet) - en sökguide för distansstuderande 1. Var finns informationen? 2. Hur söker man? Sökstrategier 3. Olika informationskällor, hjälpmedel vid informationssökning

Läs mer

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov

Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Sammanställning 1 Lärande nätverk; Att möta anhörigas känslor och existentiella behov Bakgrund Syftet med blandade lärande nätverk är att samla in och sprida kunskap. Samtliga lokala lärande nätverk består

Läs mer

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda

FNs standardregler. För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda FNs standardregler För att människor med funktionshinder ska kunna leva som andra och vara lika mycket värda LÄTTLÄST en lättläst version av FNs standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning

Läs mer

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ

0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ 63((&+ (UNNL/LLNDQHQ Ledamot av Europeiska kommissionen med ansvar för näringspolitik och informationssamhället 0HG HXURSHLVNW GLJLWDOW LQQHKnOO EHKnOOHUYLOHGQLQJHQ Norden digitalt konferens +HOVLQJIRUVGHQRNWREHU

Läs mer

Producenten Administratör eller konstnär?

Producenten Administratör eller konstnär? Producenten Administratör eller konstnär? En rapport av Gustav Åvik Kulturverkstan KV08 Maj 2010 Bakgrund En fråga har snurrat runt i mitt huvud sen jag började Kulturverkstan, vill jag arbeta som teaterproducent?

Läs mer

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o

I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I n f o r m a t i o n s b r o s c h y r o m p r a o I broschyren finner du: Information om prao Regler för prao Tips på hur du ordnar egen praoplats Blanketten, Var ska du göra din prao? T i l l h ö r

Läs mer

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning

Kristian Almgren Artificiell Intelligens Linköpings Universitet 2011. Talstyrning Talstyrning Abstrakt Talstyrning är en teknik som gör det möjligt för oss människor att mer eller mindre verbalt kommunicera med en dator eller ett system. Det här är ett tillvägagångssätt inom AI och

Läs mer

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången

Familj och arbetsliv på 2000-talet. Till dig som är med för första gången Familj och arbetsliv på 2000-talet Till dig som är med för första gången 1 Fråga 1. När är du född? Skriv januari som 01, februari som 02 etc Födelseår Födelsemånad Är du 19 Man Kvinna Fråga 2. Inledningsvis

Läs mer

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF

Definition av svarsalternativ i Barn-ULF STATISTISKA CENTRALBYRÅN 2011-06-09 1(29) Definition av svarsalternativ i Barn-ULF I nedanstående tabeller visas hur svaren på de olika frågorna i undersökningen av barns levnadsförhållanden har grupperats

Läs mer

Edward de Bono: Sex tänkande hattar

Edward de Bono: Sex tänkande hattar Edward de Bono: Sex tänkande hattar Tänkandet är vår viktigaste mänskliga resurs. Men vårt största problem är att vi blandar ihop olika saker när vi tänker. Vi försöker för mycket på en gång; vi blandar

Läs mer

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring

Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Riktlinjer vid risk för underkännande av PTP-tjänstgöring Beslutade av Förbundsstyrelsen i november 013 Inledning De flesta psykologer genomgår sin PTP-tjänstgöring utan större problem och är väl förberedda

Läs mer

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter

November 2005. Mänskliga rättigheter. Barnets rättigheter. En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter November 2005 Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets rättigheter Mänskliga rättigheter Barnets rättigheter En lättläst skrift om konventionen om barnets

Läs mer

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel

Variabelbok år 2000. World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Variabelbok år 2000 World Internet Institute Frågepaket - Sverigepanel Upplaga 1, version 1 2003-03-26 Denna variabelbok ligger till grund för förändringar. Kod XXY, XX=årtal, Y lika undersökningstillfälle

Läs mer

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Första analys av Gruppintag 1 Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända Gruppintag 1 - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända den 10 maj 2012 Evaluation North Analys - Arbetsmarknadsintroduktion för nyanlända

Läs mer

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation.

Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. Är gränsen nådd? En temperaturmätning av tjänstemännens gränslösa arbetssituation. 1 Inledning Unionen har i tidigare studier sett att arbetslivet har förändrats för tjänstemännen. Tjänstemannaarbetet

Läs mer

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen

Mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av år 5 enligt nationella kursplanen Engelska Mål att sträva mot enligt nationella kursplanen Skolan skall i sin undervisning i engelska sträva efter att eleven utvecklar sin förmåga att använda engelska för att kommunicera i tal och skrift,

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala

Läs mer

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning

TÖI ROLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning TÖI OLLSPEL E 007 1 (7) Arbetsmarknadsutbildning Ordlista redogörare arbetssökande överklaga högre instans inskriven på arbetsförmedlingen värnpliktstjänstgöring styrkta uppgifter arbetsgivarintyg kassakort

Läs mer

Ämne - Engelska. Ämnets syfte

Ämne - Engelska. Ämnets syfte Ämne - Engelska Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND

HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND SOCIALFÖRVALTNINGEN I HUDDINGE HANDIKAPPOMSORGENS VÄRDEGRUND Vi som är anställda i handikappomsorgen i Huddinge kommun har ett uppdrag av invånarna. Uppdraget är att ge service, omsorg och stöd som bidrar

Läs mer

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper

Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper Svenska 9a v 38 49, hösten 2012 (Jane) Olika texttyper I detta arbetsområde fokuserar vi på media och dess makt i samhället. Eleven ska lära sig ett kritiskt förhållningssätt till det som skrivs samt förstå

Läs mer

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F

1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1.1. Numeriskt ordnade listor Numerically ordered lists 1.1.1. Enheter med F3= 10 efter fallande F Units with 10 by descending F 1 DET ÄR 2652 282 71 HAR EN 350 140 141 KAN INTE 228 59 2 FÖR ATT 2276 369

Läs mer

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer?

Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Hur kan de som har LSS-stöd bestämma mer? Författare: Kristina Bromark, utvecklingsledare Enheten för välfärd och FoU-stöd, funktionshinder Tfn: 0727-41 54 25 E-post: kristina.bromark@regionuppsala.se

Läs mer

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62.

Härnösands kommun. Så använder Du. e-post i. Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag. Antagna av kommunstyrelsen 2004-04-06, 62. Så använder Du e-post i Härnösands kommun Bestämmelser om e-post för kommunala förvaltningar och bolag Antagna av kommunstyrelsen 00-0-06, 6. Innehåll Sid. Regler för e-post som alla måste följa E-postadresser

Läs mer

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER

ARBETSMATERIAL MR 1 ODELBARA RÄTTIGHETER SIDA 1/9 Abalonien Ni ingår i regeringen i landet Abalonien ett litet land med mycket begränsade resurser. Av olika politiska och ekonomiska anledningar kan inte folket få alla de rättigheter som finns

Läs mer

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO

Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Heta tips för dig som går i grundskolan och snart ska ut på din första PRAO Av: Studie- och yrkesvägledarna i Enköpings kommun 2008 Idékälla: I praktiken elev, Svenskt Näringsliv Varför PRAO? För att skaffa

Läs mer

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i

Vad kan jag göra för att visa det? 1A Eleven uppfattar innebörden i Mål att sträva mot i samhällskunskap sträva M 1 A. fattar och praktiserar demokratins värdegrund, utvecklar kunskaper skyldigheter i ett samhälle, 1A känna till de principer s samhället vilar på och kunna

Läs mer

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK

SVENSKA SOM ANDRASPRÅK SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk ger elever med annat modersmål än svenska möjlighet att utveckla sin kommunikativa språkförmåga. Ett rikt språk är en förutsättning för att inhämta ny

Läs mer

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter

Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter. En presentation av barnets rättigheter Jag har rättigheter, du har rättigheter, han/hon har rättigheter En presentation av barnets rättigheter Alla har rättigheter. Du som är under 18 har dessutom andra, särskilda rättigheter. En lista på dessa

Läs mer

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan 3.2 Engelska Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden,

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap Catrin

Läs mer

KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA

KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER KRITERIER FÖR REELL KOMPETENS I HUVUDOMRÅDE ARABISKA, JAPANSKA, KINESISKA OCH RYSKA Nedanstående påståenden är hämtade ur mallen för Gemensam europeisk referensram

Läs mer

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial

Utdrag från Självskattnings- och bedömningsmaterial Anpassning av Europarådets språkliga referensnivåer för arbete inom äldreomsorg och omsorg om personer med funktionsnedsättning Framtaget av lärargruppen inom projekt ArbetSam hösten 2011 våren 2012 Handledare:

Läs mer

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning

Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Forskningsprojektet Egenorganiserade föreningar bland personer med intellektuell funktionsnedsättning Vi har gjort en kort sammanfattning över vad vi har kommit fram till i projektet. Det är bra om du

Läs mer

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte

ENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika

Läs mer

Landstingets program om integration LÄTT LÄST

Landstingets program om integration LÄTT LÄST Landstingets program om integration LÄTT LÄST Alla har rätt till ett gott liv De flesta av oss uppskattar en god hälsa. Oftast tycker vi att den goda hälsan är självklar ända tills något händer. Hälsa

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation

Steg 3. Modul 1. Inledning och presentation Modul 1 Inledning och presentation I den här modulen får deltagarna en uppfattning om kursens innehåll, praktiska detaljer etc. Kursledningen presenterar sig och deltagarna presenterar sig. Syftet med

Läs mer

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie

Internationell studie om medborgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Internationell studie om borgaroch samhällsfrågor i skolan ICCS 2009 huvudstudie Europeiskt häfte Del 2 Skolverket 106 20 Stockholm 2 Allmänna anvisningar DEL 2 Nedanstående anvisningar förklarar vad du

Läs mer

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT

PROJEKTSKOLA 1 STARTA ETT PROJEKT PROJEKTSKOLA I ett projekt har du möjlighet att pröva på det okända och spännande. Du får både lyckas och misslyckas. Det viktiga är att du av utvärdering och uppföljning lär dig av misstagen. Du kan då

Läs mer

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten

DISKUSSIONSFRÅGOR VISION VÄGVAL. utveckling. lärande glädje. för den öppna ungdomsverksamheten DISKUSSIONSFRÅGOR utveckling VISION lärande glädje VÄGVAL för den öppna ungdomsverksamheten 2 Syftet med dessa frågor är att stimulera till diskussion kring visionen och bidra till att du som läser den

Läs mer

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal

UTVECKLINGSSAMTAL. Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal UTVECKLINGSSAMTAL Chefens förberedelser inför utvecklingssamtal Detta är ett stödmaterial för planering och förberedelser av utvecklingssamtal och innehåller tre delar: 1. Syfte med utvecklingssamtal 2.

Läs mer

Är du ett med din företagsidé?

Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Är du ett med din företagsidé? Testa Dig själv 1 Varför vill Du starta företag? 2 Är det rätt tillfälle för dig? 3 Har du lämpliga erfarenheter och kunskaper? DINA SLUTSATSER

Läs mer

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd

Ätstörningar. Att vilja bli nöjd Ätstörningar Ätstörningar innebär att ens förhållande till mat och ätande har blivit ett problem. Man tänker mycket på vad och när man ska äta, eller på vad man inte ska äta. Om man får ätstörningar brukar

Läs mer

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter

Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Handledning handlingsplan för lågpresterarande säljare/konsulter Disposition 1. Inledning - Kort introduktion - Några små råd 2. Handlingsplan 1 - Definiera problemet - Analysschema - Lågpresterare, vad

Läs mer

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET

HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET HANDLEDNING INFÖR UTVECKLINGSSAMTALET Utvecklingssamtalet är en årlig strukturerad dialog mellan chef och medarbetare med fokus på medarbetarens arbetsuppgifter, uppdrag, arbetsmiljö och kompetensutveckling.

Läs mer

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats

Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Skriv! Hur du enkelt skriver din uppsats Josefine Möller och Meta Bergman 2014 Nu på gymnasiet ställs högra krav på dig när du ska skriva en rapport eller uppsats. För att du bättre ska vara förberedd

Läs mer

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning

TÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning ÖI ROLLSPEL F 003 Sidan 1 av 5 Försäkringstolkning Ordlista stålskena fraktur brott i handleden akuten amputering konvention avtal efterskott omprövning överklaga SJUVÅRD VID ILLFÄLLIG VISELSE UOMLANDS

Läs mer

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport

Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Att skriva en ekonomisk, humanistisk eller samhällsvetenskaplig rapport Eventuell underrubrik Förnamn Efternamn Klass Skola Kurs/ämnen Termin Handledare Abstract/Sammanfattning Du skall skriva en kort

Läs mer

Varför föds det så få barn?

Varför föds det så få barn? Maj 2000 Bilaga 1 Varför föds det så få barn? Under 1990-talet har barnafödandet sjunkit mycket kraftigt i Sverige och i dag har vi den lägsta nivå som någon gång observerats i vårt land. Vi vet inte riktigt

Läs mer

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod

Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Religionsvetenskap II Delkurs 2: Teori och metod Intervjuer: konsten att lyssna och fråga 2010-04-26 Ferdinando Sardella, Fil. dr., VT10 ferdinando.sardella@lir.gu.se Översikt Vad är en intervju Intervjuandets

Läs mer

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter

Feriepraktik 2014. - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen. Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Feriepraktik 2014 - Karlskoga Degerfors folkhälsoförvaltningen Barnkonventionen/mänskliga rättigheter Innehåll Inledning... 2 Syfte... 2 Dagbok... 3 Intervju frågor och svar... 5 Slutsats... 9 Inledning

Läs mer

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut

Någon fortsätter att skjuta. Tom tänker sig in i framtiden. Början Mitten Slut ovellens uppbyggnad I Svenska Direkt 7 fick du lära dig hur en berättelse är uppbyggd med handling, karaktärer och miljöer: Något händer, ett problem uppstår som måste lösas och på vägen mot lösningen

Läs mer

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6)

INRIKTNING Underbilaga 1.1. HÖGKVARTERET Datum Beteckning 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) 2015-06-26 FM2015-1597:2 Sida 1 (6) Försvarsmaktens Värdegrund Vår värdegrund Syfte Förvarsmaktens värdegrund är en viljeförklaring. Den beskriver hur vi vill vara och hur vi vill leva, som individ, grupp

Läs mer

A-kassan är till för dig som har arbete

A-kassan är till för dig som har arbete A-kassan är till för dig som har arbete Illustration: Robert Nyberg. Trygga vågar Trygga människor vågar. Vågar ställa om och pröva nya banor. Samhällets sätt att tillverka varor och erbjuda tjänster förändras

Läs mer

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002

MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 LÄTT SVENSKA MILJÖPARTIETS VALMANIFEST 2002 FÖR ATT JORDEN SKA GÅ ATT LEVA PÅ ÄVEN I FRAMTIDEN Foto: Per-Olof Eriksson/N, Naturfotograferna Det här tycker Miljöpartiet är allra viktigast: Vi måste bry

Läs mer

Tillgänglig arbetsmiljö

Tillgänglig arbetsmiljö Tillgänglig arbetsmiljö En av de viktigaste faktorerna för delaktighet i samhället är arbete eller annan meningsfull sysselsättning. I den här broschyren ger vi några exempel på hur du som arbetsgivare

Läs mer

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI

KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI KOMMUNIKATIONSMINISTERNS ALIBI 221 Av sekreterare JAN GILLBERG Radioutredningens betänkanden har nyligen offentliggjorts. "Man behöver inte vara speciellt visionärt begåvad för att våga förutse, att utredningens

Läs mer

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10

Första hjälpen år. Nyhetsrapportering s. 9 Enkätundersökning s. 10 Första hjälpen år 7 Innehåller regler och mallar för: Muntligt framförande s. 2 Intervju s. 3 Datorskrivna arbeten s. 4 Bokrecension s. 5 Fördjupningsarbeten s. 6 Labbrapporter s. 7 Källor s. 8 Nyhetsrapportering

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kvinnor och män i statistiken 11

Kvinnor och män i statistiken 11 Kvinnor och män i statistiken I detta kapitel ska statistikprocessen beskrivas mycket översiktligt. Här ges också exempel på var i processen just du kan befinna dig. Var finns statistik om kvinnor och

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte 3.6 MODERNA SPRÅK Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Att ha kunskaper i flera språk kan ge nya perspektiv på omvärlden, ökade möjligheter till kontakter och större

Läs mer