Nordisk Kriminologi, 27(1) 2001 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, februari 2001

Transkript

1 Nordisk Kriminologi, 27(1) 2001 Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi, februari 2001 Innehåll Sid Från Sekretariatet 3 Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention 5 NSfK s forskarseminarium 2001 i Baltikum preliminärt program 6 NSfK s forskarseminarium 2001 i Baltikum anmälningsblankett 8 Resande seminarium till U.K Preliminär annonsering 10 EG s 29 th Annual Conference, Call for papers 11 Resebrev 13 European Society of Criminology Conference 2001, Lausanne 6-8 September 20 NAD/NSfK-seminarium december Kriminologiska och kriminalpolitiska nyheter - Danmark 26 - Finland 34 - Grönland 41 - Island 45 - Norge 48 - Sverige 56 1

2 NSfK ISSN Nordisk Kriminologi utges 3 gånger per år av Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi. Redaktör: Layout: Tryck: Tanja Mikkonen Joachim Enkvist Hakapaino Oy Inlägg till Nordisk Kriminologi, beställningar av nyhetsbrevet, adressändringar m.m. sänds till sekretariatet i Helsingfors. De synpunkter, som presenteras i signerade artiklar, står inte nödvändigtvis i överensstämmelse med Rådets uppfattning. Manusstopp för Nordisk Kriminologi 27(2) är den 1. juni Manusstopp för Nordisk Kriminologi 27(3) är den 1. oktober Manusstopp för Nordisk Kriminologi 28(1) är den 1. februari

3 Från sekretariatet Forskarseminarium 2001 NSfK's forskarseminarium, som har temat: "Brottslighet och samhällsförändring i Öst och Väst", arrangeras i Jurmala (Lettland) maj 2001 eller följande vecka (vecka 21 eller 22). Olyckligtvis infaller seminariet under den tidpunkt staden Riga firar årsjubileum. Detta innebär att en väldigt stor del av flygturerna till Riga sedan länge är fullbokade. Av denna orsak kan det hända att forskarseminariet i Riga ordnas en vecka senare än ursprungligen planerat. Preliminärt program och ansökningsblankett finns tryckta på omstående sidor; de som ansöker påminns samtidigt om möjligheten att göra ett inlägg. Sista ansökningsdatum är 12 april Ansökningsblanketten sänds till ditt lands kontaktsekreterare (se omslag). De som ansökt om att få delta får besked om, huruvida de har fått en plats på seminaret i slutet av april Rådsmöte 2001 Rådet håller sitt årliga möte mars 2001 i Sverige. På mötet tar man bland annat ställning till de ansökningar om ekonomiskt stöd till projekt o.dyl., vilka inkommit till Sekretariatet. De som ansökt om stöd kan förvänta sig att få ett skriftligt meddelande om belsutet i början av april månad Personalförändringer i sekretariatet Sedan har sekretariatet varit stationerad i Helsingfors. Den nya adressen för NSfK är: Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK) Nylandsgatan 37 PB Helsingfors FINLAND 3

4 NSfK Vi på sekretariatet i Helsingfors vill redan i detta skede tacka Nina Löwe Krarup, Jesper Stecher, Flemming Balvig och Camilla Kvist för all den hjälp vi fått och all den hjälp vi i fortsättningen kommer att behöva. 4

5 Journal of Scandinavian Studies in Criminology and Crime Prevention NSfK och de nordiska brottsförebyggande råden har börjat ge ut en ny vetenskaplig journal på engelska. Journalen är avsedd som en efterföljare av två skilda serier, NSfK s årsbok Scandinavian Studies in Criminology samt det svenska Brottsförebyggande rådets biannual review Studies on Crime & Crime Prevention. Redaktionrådet består av representanter från alla nordiska länder: Inger Marie Fridhov och Heidi Mork Lomell från Norge, Arne Gram och Anette Storgaard från Danmark, Hannu Takala från Finland, Erik Grevholm och Marie Torstensson från Sverige, Ragnheidur Bragadottir från Island. Redaktören är Kauko Aromaa från Finland. Den nya Journalen vill presentera vetenskapligt arbete inom området av både kriminologi och brottsförebyggande verksamhet, med ett nordiskt perspektiv. Att ha ett gemensamt forum för kriminologiska och brottsförebyggande arbeten förefaller välkommet bl.a. därför att några av de mer betydelsefulla teoretiska framsteg i området under de senaste två decennierna har utvecklats inom arbetet med brottsförebyggande perspektiv. Att föredra arbeten med nordisk relevans vill också främja spridningen av goda nordiska bidrag som inte är tillräckligt väl tillgängliga utanför den skandinaviska miljön. Bidragen genomgår en normal referee-behandling. Nr. 2 publicerades i februari Den innehåller 7 bidrag, författarna är Helene Lööw, Janne Kivivuori, Raimo Lahti, Tage Alalehto, Lars Holmberg, Hanns von Hofer samt Henrik Tham och Henrik Andershed, Margaret Kerr och Håkan Stattin. Nr. 3 är under förberedelse. Nya bidrag är välkomna. Redaktionens adress: Förlagets adress är: Kauko Aromaa Maria Wikse NSfK Taylor & Francis Press Nylandsgatan 37 Holländergatan 20, Box 3255 PB 157, Helsingfors S Stockholm FINLAND SVERIGE kauko.aromaa@om.vn.fi maria.wikse@se.tandf.no 5

6 NSfK NSfK s Research Seminar 2001 Preliminary Programme Social Change and Crime in Scandinavian and Baltic region Day I Jurmala, Lettland Week 21 or Arrival 16- Check in 17:00-18:00 Lunch 18:00-18:15 Welcome speech 18:15-19:30 Plenarium I 6 Day II 08:00-09:00 Breakfast 09:00-10:15 Plenarium II: Takala (Finland) Crime Prevention: Scandinavian success stories 10:15-10:45 Coffee break 10: Plenarium III: Hofer (Sweden) Crimetrends in Scandinavia and East 11:45-13:00 Plenarium IV: Sarnecki (Sweden) Criminal Networks 13:00-14:00 Lunch 14:00-16:00 Working Groups 16:00-16:30 Coffee break 16:30-18:30 Working Groups 20:00 Dinner

7 Baltic Day; Global Problems in Transitional Crime Day III - Baltic and Scandinavian dimension 08:00-09:00 Breakfast 09:00-10:15 Plenarium V (Baltic) 10:15-10:45 Coffee break 10:45-11:45 Plenarium VI (Baltic) 11:45-13:00 Plenarium VII (Baltic) 13:00-14:00 Lunch 14:00:16:00 Working Groups 16:00-16:30 Coffee break 16:30-18:30 Working Groups 20:00 Dinner Day IV 08:00-09:00 Breakfast 09:00-10:15 Plenarium VIII: (Denmark) 10:15-10:45 Coffee break 10:45-11:45 Plenarium IX: (Denmark) 11:45-13:00 Plenarium X (Norway) 13:00-14:00 Lunch 14:00- Trip to Riga 20:00 Banquet Day V 09:00-10:00 Breakfast 10:00-11:00 Plenarium XI: (Norway) 11:00-12:00 Plenarium XII: (Iceland) 12:00-13:00 Lunch 13:00 Departure 7

8 NSfK Anmälningsblankett NSfK s forskarseminarium 2001 Brottslighet och samhällsförändring i Öst och Väst Vecka 21 eller 22 (maj) 2001, Jurmala, Lettland Anmälning Blanketten ifylles och skickas till den nationella kontaktsekreteraren (se nyhedsbrevets omslag). Anmälningen skall vara kontaktsekreteraren till handa senast 12 april Observera att anmälningen, såvida den godkännes, är bindande. Namn/titel: Adress: Telefon: Fax: Underskrift: Bidrag Inlägg kan göras på något av de skandinaviska språken eller engelska. Tidsramen för den muntliga presentationen är ca. 20 min. Bidraget levereras till sekretariatet i skriftlig form (5-10 sidor, samt 20 linjers resumé) senast 12 juni Rapport med samtliga bidrag förväntas utsänt i augusti Fyll också i baksidan 8

9 Titel/Ämne för inlägg: Observera att NSfK inte tecknar individuella försäkringar. Finansiering NSfK finansierar allas rese- och uppehållskostnader. 9

10 NSfK Resande seminarium till U.K. NSfK har tagit initiativ till att arrangera ett resande seminarium till Storbritannien för nordiska kriminologer. Seminariet är tänkt som en studieresa, bestående av ett antal besök hos såväl forskningsmiljöer som relevanta myndigheter och institutioner. Avsikten med seminariet är dessutom att etablera ett kontaktnätverk mellan de nordiska och brittiska kriminologiska miljöerna. Det resande seminariet är fastslaget till följande tidpunkt: lördag 20 oktober till onsdag 31 oktober 2001 (veckorna 43 och 44). Resan runt omkring i Storbritannien förväntas ske med buss, och man bör vara inställd på att övernattning sker under ganska anspråkslösa förhållanden, såsom t.ex. vandrarhem. Det resande seminariet är som utgångspunkt baserat på 100% egen finansiering från deltagarna. En preliminär och icke bindande indikation på prisnivån beträffande busstransport och logi är 720 per deltagare (ca EUR, pr ). Följande kostnader ingår inte i ovan nämnda belopp: transport tur/retur från avreseland till England, måltider, försäkringar m.m! Det har tillsatts en arbetsgrupp, som i samarbete med NSfK s sekretariat svarar för den vidare planeringen av seminariet. Gruppen består av Anette Storgaard (DK), Kauko Aromaa (FIN) och Henrik Tham (S). Är du interesserad av att deltaga, så skall du meddela detta före den 15 maj 2001 (gärna ) till: Kauko Aromaa, kauko.aromaa@om.vn.fi Nordiska Samarbetsrådet för Kriminologi (NSfK), Nylandsgatan 37, PB 157, Helsingfors, FINLAND Om det visar sig att det finns färre än 10 intresserade efter att ovan nämnda anmälningstid (15 maj) gått ut, ordnas det resande seminariet inte. 10

11 The European Group for the Study of Deviance and Social Control 29th Annual Conference Venice, Italy September 6-9, 2001 THE AMBIVALENCE OF CONFLICTS AND SOCIAL CHANGE Conflict is inherent in all societies. Recent protest shows that this is also the case when, with the final victory of market economies, as it is claimed, history has come to an end. Within the critical criminological tradition, conflict also underlies a range of individual and collective acts described by institutional agencies as deviant. Processes of labeling and stigmatisation are themselves part and parcel of social conflict and contrasting interests. Whether occurring within the criminal justice arena or in society at large, conflicts possess an ambivalent nature, whereby they can bring about progressive social change and/or reinforce the status quo. In other words, some conflicts may be functional to the maintenance and reproduction of power relations, others may defy them, and yet others may generate regression. Varying degrees of ambivalence are found, for example, in: conflicts in the labour and global markets, action by ecologists and minorities, movements for the defence of locality, consumer pressure groups, and groups claiming safer living environments with a variety of strategies and tools. Social groups do use the criminal justice system, through which they pursue their interests. On the other hand, law enforcement processes are triggered by the victimisation of vulnerable groups and individuals. How can critical criminology respond to the demand from vulnerable people for safety? How should progressive reformers deal with requests for law and order? 11

12 NSfK How can we reconcile penal abolitionism with the need to protect women and children from violence? How can we achieve the prosecution and punishment of powerful offenders, and simultaneously the reduction of penality? Papers are encouraged on the above themes. In particular: Dealing with racism Fighting discrimination in labour markets Responding to interpersonal violence Regulating corporate conduct Controlling youth Coping with transnational crime Engendering safety For further information please contact your National Representative DENMARK: Stølan, Liv Os, FINLAND: Päivi Honkatukia, NORWAY: Ragnhild Sollund, SWEDEN: Niklas Roth: Please also see our web-site: 12

13 Resebrev Notes from the 52nd Annual Meeting of the American Society of Criminology, San Francisco, November 15-18, 2000 Janne Kivivuori National Research Institute of Legal Policy, Helsinki, Finland As a first time participator, I was impressed by the sheer size of the ASC meeting. According to the printed program, 547 sessions were held during the conference. Possibly something like 2000 thousand papers were presented. Since many sessions were held simultaneously, it was difficult to choose which ones to attend. I chose the sessions according to my own research interests: juvenile delinquency and homicide. I liked, and felt like benefitting from, William A. Pridemore s Social Structure and Homicide in Post-Soviet Russia and Scott Phillips describing his interviews with homicide offenders. Kimberly N. Varma s Face ing the Offender reported findings from a Canadian study on public attitudes to young offenders. This presentation underscored i.a. that in surveys of popular attitudes about punishments, the manner of framing and contextualizing the questions influences the responses. Alex and Druann Heckert s theorizing about positive deviance was interesting if not entirely convincing. It showed that it is possible to do theoretical criminology that does not consist merely of interpreting classical texts. The idea of biosocial causation emerged unexpectedly in more than one session. This idea is based on the plasticity of the brain during childhood, and suggests that environmental conditions can influence the brain in a manner that increases the likelihood of aggressive behaviour. Apart from supporting evidence, this idea probably appeals to social scientists because it combines hard science with emphasis on environmental factors and reform. Happily, the word Foucault was not heard as often as it was in the last NSFK research seminar in Bergen. On the other hand, this observation may have resulted from my selection of sessions. Based on the total list of papers, critical 13

14 NSfK criminology and research on female and young female crime are quite popular topics. Jukka Savolainen and I presented a paper titled Domestic Delinquency, Parental Strain, and Psychosomatic Symptoms: A Specific Moderating Effect of Delinquent Coping. The paper was presented in a session related to the so called general strain theory. As developed by Robert Agnew and others, strain theory sees delinquency as resulting from, and as a meaningful response to, various negative circumstances. I wish to thank NSFK for the travel grant. 14

15 Konferanse om økonomisk kriminalitet Karsten Ingvaldsen Hovedfagsstudent ved Institutt for kriminologi, Universitetet i Oslo 17. og 18. oktober 2000 var jeg deltaker på konferansen om økonomisk kriminalitet i Gøteborg. Konferansen var et samarbeidsprosjekt mellom Sociologiska Institutionen ved Gøteborgs Universitet og Brottsförebyggande rådet (BRÅ). 40 deltakere fordelte seg slik: 28 fra Sverige, 6 fra Norge, 1 fra Danmark og 1 fra Finland. I tillegg deltok James W. Coleman fra USA, Michael Levi og Steve Tombs fra England samt Hazel Croall fra Skottland. Alle er internasjonalt kjente forskere innen studiet av økonomisk kriminalitet. Konferansen hadde en nordisk profil også utover at de fleste deltakerne var nordiske. Formålet med konferansen var å stimulere til debatt om forskning rundt økonomisk kriminalitet, for deri gjennom å videreutvikle dette forskningfeltet i de nordiske landene. De faglige arbeidet var organisert i tre hovedbolker. En plenumsdel hvor de internasjonale forskerne holdt hver sin innledning med påfølgende diskusjoner. Andre del bestod av kontaktseminarer hvor det var mulighet for mer uformelle samtaler med foreleserne. Tredje og siste del bestod av presentasjon og diskusjon av papers organisert i tre arbeidsgrupper. Steve Tombs snakket om endringer innen nærings- og arbeidsliv i Storbritania siden 70 tallet, og hvordan denne utviklingen vanskeliggjør både studiet av og den rettslige kontrollen av økonomisk kriminalitet. Eksempelvis, et selskap er et ikke bara et selskap lenger. Mens de fleste bedrifter tidligere var relativt avgrensete organisasjoner, inngår moderne bedrifter ofte i en rekke relasjoner til andre selskaper. Dermed blir det vanskelig å avgjøre hvor en organisasjon egentlig begynner og hvor den slutter. I tillegg er næringslivet blitt karakterisert ved stor turn-over. Svært mange bedrifter eksister bare i kort tid samt at stadig nye selskaper etableres. Denne kompleksitet, uoversiktlighet og flyktighet skaper nye utfordringer både for studiet av og kontrollen av økonomisk kriminalitet. 15

16 NSfK Tombs reflekterte også om de grunnleggende definisjonsmessige vanskeligheter ved forskningsfeltet. Økonomisk kriminalitet representerer så mange forskjelligartede fenomener at det blir vanskelig å samle dem under en definisjon. I forlengelsen av dette fulgte en diskusjon om at det kan være vanskelig å snakke om økonomisk kriminalitet også av en annen grunn. Økonomisk kriminalitet er et forskningsfelt hvor ulike tradisjoner møtes. I så måte inneholder det flere og til dels grunnleggende ulike tilnærminger. Språket om og forståelsen av fenomenene varierer alt avhengig av om det er jurister, økonomer, sosiologer eller kriminologer som taler. Hazel Croall s tema var økonomisk kriminalitet og viktimologi. Hun tok utgangspunkt i at økonomisk kriminalitet vanligvis ikke er forbundet med den samme moralske fordømmelse som ulike typer tradisjonell kriminalitet. Hun påpekte hvordan dette henger sammen med forestillingen om at offerbildet er grunnleggende annerledes ved økonomisk kriminalitet. For det første ved at den i stor grad ansees for å være uten offer. For det andre, i den grad det snakkes om offer, refereres det gjerne til utydelige størrelser som publikum og samfunnsmedlemmene som sådan. Gjennom ulike eksempler argumenterte Croall for at det konkrete individuelle offer faktisk i stor grad eksisterer ved økonomisk kriminalitet. I sin diskusjon av offerbildet trakk hun også frem handlinger som frembringer en offeropplevelse, men som juridisk ikke er definert som kriminalitet. Stadige telefoner på hjemmefronten fra ulike selskapers pågående og til dels agressive selgere, kan blant mange oppleves som svært plagsomt. Dette avsted kom en diskusjon om hvorvidt utvidet kriminalisering er en vei å gå. James W. Coleman konsentrerte seg om ulike forklaringstyper på økonomisk kriminalitet. Hans innledning var todelt. Han hadde først en gjennomgang av ulike typer forklaringer og deres holdbarhet. Til sist beskrev han hvordan vi kan integrere flere forklaringer på ulike analytiske nivå til et helhetlig teoretisk rammeverk. Ett av hans hovedpoeng var betydningen av å kunne kombinere mikrososiologiske forklaringer med mer makroteoretiske og strukturelle tilnærminger. Michael Levi viet sin innledning til diskusjon omkring forebygging og kontroll av økonomisk kriminalitet. Vi fikk høre om ulike typer kontrolltiltak og deres muligheter og begrensinger som forebyggende virkemidler. Levi var spesielt 16

17 opptatt av i hvilken grad vi har muligheten til å forebygge ulike typer fraud. Arbeidsgruppene inneholdt mange ulike tema og problemstillinger. Blant annet ble skatteparadiser, økonomiske lovbrudd innen skandinavisk langtransport og metodespørsmål presentert og diskutert. Det var en fruktbar konferanse. Mange problemstillinger av både empirisk, teoretisk og metodisk karakter ble presentert og diskutert både i plenum og mer uformelt. Videre var det både hyggelig og konstruktiv å møte nordiske forskere og studenter som er engasjert i beslektede problemstillinger som meg selv. I forbindelse med det nordiske samarbeidet om forskning på økonomisk kriminalitet, var det spesielt interessant å høre Lars Korsell s gjennomgang av den svenske satsingen på feltet de siste tre tiår. Oppsummeringsvis vil jeg si at konferansen var rik på faglige stimuli. Den bidro til at jeg tenker mer, videre og dypere på temaområdet økonomisk kriminalitet. Konferansedeltakelsen ble dermed også en inspirasjon til å reflektere ytterligere over mitt eget prosjekt. 17

18 NSfK Det Nordiska festseminariet för medling vid brottmål, Tammerfors, Finland oktober Av Lise-Lotte Rytterbro, doktorand Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet I oktober 2000 fyllde den finska samarbetsorganisationen för medlare 10 år. Det firades genom ett festseminarium i två dagar i Tampere (Tammerfors) med ett hundratal deltagare. Seminariet hölls i det vita, stora Tammerforshuset, en majestätisk byggnad genomsyrad av modern arkitektur. Seminariet bestod dock inte bara av fest och glam, utan en hel del kunskap och erfarenheter förmedlades om medling och konfliktråd i Sverige, Danmark, Norge och Finland. Jag själv deltog för att de gavs tillfälle att samla information under seminariet, särskilt beträffande juridiska och organisatoriska frågor om medling i Finland. Under seminariet behandlades bl a frågor kring utbildning av medlare och medlingens plats i de olika ländernas rättsystem. Medlare från Finland och Norge berättade om utbildning av medlare i deras respektive länder och representanter från de fyra nordiska länderna höll var sitt anförande om rättsliga frågor kring medling, utifrån såväl lagstiftning som praktik. En annan fråga som diskuterades var hur samarbetet mellan de nordiska länderna skulle kunna utvecklas och organiseras i framtiden. Ett exempel på hur de nordiska länderna kan berika och influera varandra är frågan kring hur medling ska organiseras. I Finland förbereds ett förslag där konsumentrådgivningen i svenska och norska kommuner står som modell för hur medlingsverksamheterna ska organiseras i framtiden. Detta främst mot bakgrund av att alla medborgare ska få tillgång till medling, och inte som nu då 75 procent har denna möjlighet. I anslutning till samarbetsfrågor och organisering ska också nämnas att en representant för medling i Belgien höll ett föredrag på seminariet. Hennes anförande handlade om det europeiska nätverk för medling som håller på att ombildas till en mer organiserad sammanslutning och hon efterlyste kommentarer kring de föreslagna stadgar som är under utarbetande. 18

19 Seminariet fick en festlig avslutning i och med att representanterna från Danmark, Norge, Sverige och Belgien, var och en talade på sitt eget språk och undanbad sig tolkning på engelska eller finska. På detta vis avtackades arrangörerna för det välorganiserade seminariet. Berömmande ord gick även till tolkarna, vars översättningar i våra hörlurar från finska till engelska var imponerande. 19

20 NSfK EUROPEAN SOCIETY OF CRIMINOLOGY Conference 2001 Lausanne, 6-8 September Theme: European Criminology Call for papers Plenaries: Current Trends in European Criminological Research Programme Themes include A. Current Trends in Theory and Research Theory Development on Causes of Crime (chair: David Smith, University of Edinburgh, School of Law, Scotland, ) Communities and Crime (chair: Manuel Eisner, Eidgenössische Technische Hochschule Zürich, ETH-CH-8092 Zürich, Switzerland, Developmental Approaches in Criminology (chair: Willem Koops/Marianne Junger, University of Utrecht, Faculty of Social Sciences, Dep. of Developmental Psychology, P.O.Box 80140, 3508 TC Utrecht, Netherlands, M.Junger@fss.uu.nl) Crime Trends and Cross-National Comparisons (chair: Beata Gruszczynska, Warsaw University, Podchorazych 20, PL Warsaw, Poland, Corruption and Organized Crime (chair: David Nelken, Via Gaudenzi 7, Bologna 4137, Italy, Violent Crime (chair: Uberto Gatti, University of Genua, Dep. of Criminology and Forensic Science, Via de Toni 12, Genova, Italy, 20

21 Research Methods: Longitudinal Designs (chair: Rolf Loeber, Free University of Amsterdam and Univ. Of Pittsburgh Medical Center, 3811 O Hara Street, Pittsburgh, PA 15213, USA, Loeberr@msx.upmc.edu) Historical Criminology (chair: Hanns von Hofer, Stockholm University, Department of Criminology, S Stockholm, Sweden, Hanns.Hofer@crim.su.se) Treatment Methods of Criminal Behaviour (chair: Leonieke Boendermaker, Nat.Inst. of Care and Welfare, PO Box 19152, 3501 DD Utrecht, Netherland, Lbo@nizw.nl) The Politics of Punishment and Sentencing (chair: Henryk Tham, Stockholm University, Department of Criminology, S Stockholm, Sweden, Henryk.Tham@crim.su.se) B. Research on Policy Issues Crime Control and Prevention (chair: Alenka Selih, Univ. of Ljubljana, Faculty of Law, Kongresni trg 12, Ljubljana, Slovenia, Alenka.selih@uni-lj.si) Crime, Alcohol and Drugs (chair: Kauko Aromaa, Nat. Research Inst. of Legal Policy, Turunlinnantie 8, SF Helsinki, Finland) Victimization and Fear of Crime (chair:helmut Kury/John van Kesteren, Max Planck Institute, Günterstalstrasse 73, D Freiburg, Germany, H.Kury@iuscrim.mpg.de, / Univ. of Leiden, Faculty of Law Dep. of Criminology, PO Box 9520, 2300 RA Leiden, Netherlands, J.N.vanKesteren@Law.leidenuniv.nl) Criminal and Juvenile Justice (chair: Christina Rechea Alberola, Univ. of Castilla-La mancha, Fac. of Law, Plaza de la Universidad 1, Albacete, Spain, Rechea@ciju-ab.uclm.es) Policing (chair: René Lévy & Laurent Mucchielli, CESDIP, Immeuble Edison, 43 Bld. Vauban, Guyancourt, France, Rlevy@ext.jussieu.fr, Mucchiel@ext.jussieu.fr) Sentencing and Corrections (chair: André Kuhn, Univ. of Lausanne, Fac. of Law BFSH 1, CH-1015 Lausanne, Switzerland, Andre.kuhn@ipsc.unil.ch) Education and Training (chair: Henk van de Bunt, Erasmus University, PO Box 1738, NL-3000 Rottderdam, Netherlands, Vandebunt@frg.eur.nl) 21

22 NSfK Registration fee Before April 1 st, 2001, 150 Euro (100 Euro for students), including dinners and evening programme Between April 1 st and August 1 st, 2001, 200 Euro Late registrations, 250 Euro Members: 30 % reduction The deadline for the submission of Abstracts is April 2, Abstracts should be submitted to programme themes chairs. Please send your registration to Martin Killias School of Forensic Science & Criminology University of Lausanne IPSC BCH CH 1015 Lausanne Switzerland Martin.Killias@ipsc.unil.ch Name and first name (s):... Title:.. Affiliation/Institute: Address:.. I wish to become a member of the ESC. General Inquiries about the Conference programme may be addressed to: Josine Junger-Tas University of Leiden Meijersinstitute Parsifalstraat WG Den Haag Fax: (31) J.Tas@wodc.minjust.nl 22

23 EUROPEAN SOCIETY OF CRIMINOLOGY Based on growing European unity, the presence of common problems in the field of Criminology and European Criminal Justice policies, and the need for more high quality cross-national comparative research in Europe, the European Society of Criminology was founded in September The aims of the society are: To bring together in Europe, persons actively engaged in research, teaching and/or practice in the field of Criminology. To foster Criminological scholarship, research, education and training. To encourage scholarly, scientific and practical exchange and cooperation among criminologists in Europe and elsewhere. To serve as a forum for the dissemination of criminological knowledge at the European level. The society is examining proposals to create a ESC-Journal, which would be included in membership. All persons engaged in research, teaching and/or practice in the field of Criminology are welcome to join the European Society of Criminology. Membership dues have been set at 50 Euro for the current business year ( ), and at 25 Euro for student members. In case you would like to join or if you have any inquiries about the European Society of Criminology, please write to: Martin Killias School of Forensic Science & Criminology University of Lausanne CH 1015 Lausanne Switzerland Fax: (41) Martin.Killias@ipsc.unil.ch 23

24 NSfK Nordisk Nævn for Alkohol- og Narkotikaforskning (NAD) i samarbejde med Nordisk Samarbejdsråd for Kriminologi (NSFK) Kontrol og behandling overfor narkotikamisbrugere i Norden Seminar om kontrol og behandling av narkotikamisbrukere i Norden, København den desember På NADs initiativ gennemførte NSFK og NAD i samarbejde et fællesnordisk seminar om kontrol og behandling af narkotikamisbrugere i Norden i december Deltagerkredsen, som var på cirka 45 personer, var både geografisk og fagligt bredt sammensat. Her var såvel praktikere som forskere og såvel læger, jurister, kriminologer som andre faggrupper. Al arbejdstiden blev anvendt i plenum, men var alligevel meget afvekslende idet præsentationerne vekslede imellem præsentationer af relativt nystartede forskningsprojekter, afsluttede forskningsprojekter og overordnede foredrag af mere generel eller teoretisk karakter. Her skal ikke refereres hvert enkelt bidrag til det udbytterige seminar, men alene trækkes nogle generelle linjer. Der arbejdes i skrivende stund med udgivelse af en seminarrapport indeholdende en del af foredragene. På overordnet niveau har de nordiske lande gennemgået en ensartet udvikling indenfor kriminalforsorgen i anden halvdel af 1900-tallet. Fra kraftig betoning af behandlingsideologien i 1950'erne og 60'erne. Til betoning af proportionalitet imellem forbrydelse og straf i 1970'erne og 1980'erne. Og til en fornyet tendens til betoning af behandling i 1990'erne, som - i hvert fald i Danmark - er blevet betegnet som moralens årti. Kriminalforsorgens udvikling synes i højere grad at være båret frem af holdningsudviklinger end af ny viden. I hvert fald findes der kun en meget begrænset mængde forskning i straffenes effekt, hvorimod der findes en stor mængde forskning til afdækning af kriminalitetsårsager. At frihedsberøvelse er en effektiv kontrolform synes indlysende. Frihedsberøvelsen medfører en inkapacitering uden at signalere en varig og fundamental udstødning fra fællesskabet. Som reaktion på kriminalitet er der 24

25 ikke tvivl om at frihedsberøvelse er at anse som tvangsmæssig kontrol. På filosofisk plan er det vanskeligere at identificere de tilfælde, hvor behandling fremtræder som svaret på den kriminelle adfærd. Her indtræder for det første spørgsmålet om en behandling, der, direkte eller indirekte, påtvinges en person overhovedet har udsigt til at have gunstig virkning. For det andet er det et etisk spørgsmål med vidtrækkende konsekvenser hvorvidt man bør bruge nogen grad af tvang til modtagelse af behandling overfor beslutningsdygtige voksne mennesker. Og endelig knytter problemstillingen an til overvejelser om graden af frihed i afhængige menneskers beslutninger. Har narkomanen evne og ret til selv at beslutte om han vil fortsætte med at bruge narkotika? Netop når vi tænker på kriminelle narkomaner er samfundets trang til både at straffe og at hjælpe iøjnefaldende. Det gælder ifølge beretninger fra konkrete projekter lige fra efterforskningsstadiet og frem til og med straffens/behandlingens gennemførelse. Både politi, domstole og fuldbyrdende myndigheder er opmærksomme på behovet for behandling, men faglige forskelle i bl.a. kultur, tænkemåde og delvis i regelsæt lægger hindringer for en optimal indsats. Filosofisk - og ikke mindst organisatorisk-strukturelt - hører behandling og straf til i hver sin verden. Men samtidig er behandling og straf to sider af samme mønt, når det angår kriminelle narkomaner. Dette understregedes bl.a. af casestories om to narkomaner hvoraf den ene fik en straf, som for ham, blev en hjælp og den anden fik en behandling, der virkede som en straf. Anette Storgaard NsfK 25