Tänk om - 1:1-forskningens vara eller inte vara Hans Renman

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Tänk om - 1:1-forskningens vara eller inte vara Hans Renman"

Transkript

1 Tänk om - 1:1-forskningens vara eller inte vara Hans Renman Skolans värld är av hävd ett akademikerreservat. Universitetsutbildad personal lär ut kunskaper som kommer från universiteten, med metoder hämtade från universitetet och akademisk forskning och inte sällan också med det yttersta syftet att också förbereda eleverna för universitetet. Kraven på behöriga lärare och lärarlegitimation kan enkelt förstås i denna kontext. Ända sedan Aristoteles akademi Lyceum har syllogismer, logik och slutledningar varit självklara honnörsord i skolan. Det innebär att i nästan år har detta varit en ryggmärgsvardag för alla som arbetat med skola och utbildning, och det har bland annat inneburit en ganska oreflekterad praxis som säger att allt som har med lärande, utbildning och skola att göra självklart är kopplat till evidens, forskning, akademi, osv. 1:1-genombrottet har här inneburit ett paradigmskifte av historiska mått, eftersom 1:1-lärandet sker på helt andra premisser, via helt andra kanaler, via helt nya processer än den analoga skolan med dess tämligen kiselfria lärare. Det empiriska, linjära, kollektiva, lokala, hierarkiska, kontrollerade fylla-ett-tomt-käril-lärandet har varit utmanat länge, och får på 1:1- skolorna en konkret motbild i form av ett experimentellt, individualiserat, nyfiket, globalt, kreativt, kollaborativt och interaktivt lärande. 1:1 och dess utnyttjande av webb 2.0 i undervisningen har därför inneburit att skolorna för första gången i historien har börjat släppa en del av sitt något krampaktiga tag om det akademiska. Ett nästan övertydligt exempel är användandet av Wikipedia som källa (vilket åtskilliga lärare hävdar är snudd på tjänstefel, ännu 2011). Andra exempel är det kollaborativa skapandet av ny egen kunskap och reflektions- och redovisningsformer som använder vidgade textbegrepp, nya arenor, som websidor, bloggar, wikis, film, foto och musik fjärran från old school-lösningar som prov, uppsatser och rapporter.

2 Alla vi som har arbetat praktiskt med 1:1 känner till det här mycket väl och de flesta av oss har otaliga gånger fått omvärdera, uppdatera och överge en mycket av det som vi tidigare trott oss veta om lärande och kunskap. Och många av oss har också vittnat om detta på konferenser, öppna hus och referensbesök och i sociala media, tidningsartiklar och debattinlägg. En lärmiljö där alla elever och lärare har obegränsad tillgång till dator och webb innebär helt enkelt en ny typ av skola, och dessutom en skola som förbereder eleverna långt mycket bättre för framtiden än den gamla. Det här är inga hemligheter. Men eftersom skolan är Aristoteles baby, så räcker naturligtvis inte denna typ av evidens i skolans värld, om man vill övertyga om att den här epokgörande moderniseringen av skolan är av godo. Det måste till FORSKNING. (Tänk bara på den skånske utbildningsnämndsordföranden som tycker att man ska slänga ut datorerna ur skolan eller på de IT-avdelningar som berättar för kommunen att 1:1 inte är vare sig möjligt eller önskvärt.) Tro mig, när banker gick över från bankböcker, inlåningsdiskar och checkhäften till att bli virtuella leverantörer av finansiella tjänster så stod inte bank- och finanssverige som en man och krävde busslaster med forskning först, om huruvida datorer hade något i deras skrå att göra. Och jag har kollat med branschen, och kan avslöja att inte heller reklamsektorn krävde doktorsavhandlingar innan de vågade sig på Photoshop. Men skola är som sagt skola och har hittills styrts av helt andra sanningar, och bottnar därmed i en helt annan tradition och värdegrund. Och i stället för att ironisera över detta nästan lite rara evidenskramande i skolans värld, så är det mer givande att istället möta skolan på dess egen planhalva. Om inte annat kanske den här helt nödvändiga utvecklingen går snabbare då. Om det nu ÄR så att skolan i denna historiska utvecklingsfas haft en del modiga föregångare som inte stått med avhandlingsmössan i hand men som samtidigt har en väldigt stor del kollegor som behöver en hjälpande hand i kraft av forskning så är det viktigt att bistå med just detta. Alltså, forskning it is! Man kunde kanske tro att skolsverige kunde nöja sig med de tämligen gedigna internationella studier som redan finns på området, t ex

3 De ytterst intressanta slutsatser som OECD presenterat. Eller Dr David Silvernails epokgörande arbeten från University of Southern Maine. Eller Weston & Bains the naked 1:1 truth-studie. Eller Dr Ruben Puenteduras i 1:1-kretsar ikonstatus-klassade resultat (bl a SAMRmodellen, som TÄNK OM har som en av sina hörnstenar). Eller Berry & Wintles studie. Eller Bebell & O Dwyers forskning. Eller Zuckers (!) personer stora Virginia-studie från Och om inte annat kunde man ha trott att det i alla fall kunde duga med det mycket tydliga utfall som till och med Microsoft levererat, så sent som i våras. Men det måste vara SVENSK forskning! (Min blyghet får mig att i detta sammanhang avstå från att påpeka att vi lever i en global värld och att 1:1 till sin natur inte känner till några nationsgränser ) Förhoppningsvis kan vi som vill se modern undervisning i svenska skolor nu sätta vårt hopp till att Martin Tallvids helsvenska forskning på Falkenberg och Tomas Kroksmarks lika helsvenska forskning på Vittra kan bli de slutgiltiga dropparna som urholkar 1:1-stenen. Om till och med DOM kommer fram till att 1:1 inte är så dumt ändå, så kanske vi slutgiltigt kan börja slänga ut det Hej, Matematik-pedagogiska arvet tillsammans med de tunna klienterna, datasalarnas fastbultade bildskärmar och de sedan åratal gravt dysfunktionella och misshandlade tangentborden från Den Billiga Tillverkaren? För det som både Tallvid och Kroksmark lyfter i de rapporter som de hittills lämnat går i linje med det som de internationella forskare jag radade upp ovan och som vi med 1:1-erfarenhet redan VET, nämligen att 1:1 innebär att Eleverna lär sig mer Eleverna blir bättre på att lära sig, dvs på att bli self directed learners Eleverna blir mer självständiga Eleverna blir mer engagerade Eleverna blir mer motiverade Eleverna blir mer intresserade Eleverna lägger ned mer tid på skolarbetet Eleverna tycker att skolan och skolarbetet blir roligare Eleverna får större tillgång till källor Eleverna får tillgång till mer varierade källor Eleverna blir bättre på källkritik Eleverna blir bättre på kritiskt tänkande Eleverna blir mer kreativa och modiga Eleverna blir bättre på organisation och studieteknik Eleverna utmanar sig själva oftare Eleverna interagerar och samarbetar mer med varandra. Eleverna interagerar mer med sina lärare. Elever med läs- & skrivsvårigheter gynnas Eleverna förbättrar sin kompetens kring skrivprocessen Lärarna får tillgång till fler lärresurser Lärarna får tillgång till mer uppdaterad information Lärarna får förenklad kommunikation med elever

4 Lärarna får förenklad kommunikation med andra lärare Lärarna förbättrar kommunikationen med hemmen Lärarna får större nätverk Lärarna samarbetar mer med varandra Lärarna får ökade möjligheter att individualisera lärandet Lärarna får fler möjligheter att arbeta med det vidgade textbegreppet Skolarbetet öppnar sig mer mot omvärlden, både lokalt och globalt Skolarbetet blir mer effektivt Lärarna utmanas av sina kollegor och av eleverna (!) - att testa nya pedagogiskaoch didaktiska vägar Professor Tomas Kroksmark framhåller klokt och nyktert i sin första, pinfärska delrapport från sin Vittrastudie ( Lärandets stretchadhet Lärandets digitala mysterium i en-till-en miljöer i skolan, 2010) att mer forskning kommer att ge fördjupade resultat och insikter samt att genomgripande förändringar i skolans praktik nu börjat ske men också att en hel del mer också krävs när det gäller lärarnas kompetens att undervisa i en 1:1-kontext. I likhet med det som professorn i kognitionsvetenskap, Peter Gärdenfors, skriver i Lusten att förstå så framhåller Kroksmark att lärarnas kompetens kring hur lärande egentligen går till är ytterst bristfällig. Pedagoger är skickliga på att lära ut så länge som man befinner sig i en invand kontext, men då denna kontext snabbt förändras så blir det tydligt att kunskaperna om hur det går till att lära in behöver stärkas. Därav uppsvinget för intresset för kognitionsvetenskap, bl a manifesterat i det välförtjänta intresset för Gärdenfors bok. Det är dock på sin plats att notera att Kroksmark klokt säger att förändringar tar lång tid på sig innan de dels fullt ut implementeras och synliggörs i konkreta elevresultat. Vi lever i en tid av förändring där mycket av det vi är vana vid utmanas och där vi i skolans värld därför kan behöva TÄNKa OM en hel del. En brasklapp i detta sammanhang är att påpeka att den svenska forskning och forskningsdebatt kring 1:1 som jag hittills mött gör en kullerbytta i det att den noterar att lärandet blir nytt, men att man letar efter gamla evidens. Låt mig utveckla: Det nya lärandet blir både fördjupat och breddat; det öppnar sig mot hittills i den traditionella skolan styvmoderligt behandlade framtidskompetenser som reflektion, kommunikation, kollaboration, global, digital och ekologisk kompetens, mm. Det är det som är det strechade lärandet. Men lite för många efterlyser bara ett mått på framgång för 1:1, och det är BETYGEN. Har betygen blivit bättre i och med 1:1? frågar man sig nästan lite ängsligt. (Kroksmark sablar t o m ned Tallvids forskning med motiveringen att det är anmärkningsvärt att Tallvid inte fördjupat sig i Falkenbergs betygsutveckling, trots att det inte riktigt ligger inom ramen för Tallvids uppdrag.) Detta samtidigt som man VET att långt mer än hälften av vinsterna med 1:1 aldrig mäts på nationella prov, de testas aldrig av mot de nationella betygskriterierna. Man vill med andra ord kontrollera utfallet av en helt ny process, men mätt med gamla verktyg och med gamla kriterier. Lite som att våra läkare anno 2011 skulle stå på Karolinska vid sina datortomografer och svepelektronmikroskop och diagnostisera sina patienter utifrån åderlåtning, gallans färg och rasbiologiska mätningar av avståndet mellan ögon och hårfäste. En ny skola med ny pedagogik och nya färdigheter måste mätas utifrån sin nya verklighet. Kanske kommer studierna och forskningen kring 1:1 dit en dag? Hans Renman, TÄNK OM

5

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.

Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag. LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en

Läs mer

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se

Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping. www.tomaskroksmark.se Professor Tomas Kroksmark Högskolan i Jönköping www.tomaskroksmark.se En skola på vetenskaplig grund En skola på vetenskaplig grund Ny Skollag 1 Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad

Läs mer

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)

ipads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter

Läs mer

It och digital kompetens. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan

It och digital kompetens. Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan It och digital kompetens Katarina Lycken Rüter Undervisningsråd Projektledare It i skolan It förändrar praktiken Nya var Av vem? VAD? Nya hur Med vem? Nya när För vem? Dagens innehåll Två Tre konkreta

Läs mer

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal

ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal ipad i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ) för skolledare och personal Har du frågor om om ipad i skolan? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! INNEHÅLLSFÖRTECKNING Frågor om problem Vad händer

Läs mer

Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun

Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun Strategi för digital kompetens i Pedersöre kommun Inledning Den digitala tekniken finns överallt i samhället. Tekniken har gett oss redskap att lära på nya sätt i varierande lärmiljöer. Det är viktigt

Läs mer

Strategi för skolutveckling

Strategi för skolutveckling Strategi för skolutveckling Innehållsförteckning INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 2 1. INLEDNING... 3 2. VÅRA INTENTIONER... 4 3. FÖR ATT VI SKA NÅ FRAM... 5 3.1. Pedagogisk personal ska... 5 3.2. Förskolechef

Läs mer

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH

Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Förslag till huvudområdes- och inriktningsbeskrivningar på DOCH Konstnärlig examen 2 Grundnivå 2 Huvudområde cirkus 2 Huvudområdet dans 2 Huvudområdet koreografi 3 Avancerad nivå 3 Huvudområdet koreografi

Läs mer

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap

Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Lyckas med digitala verktyg i skolan Pedagogik, struktur, ledarskap Checklistor från boken, Gothia Fortbildning 2014 Kapitel 2. Pedagogisk grundsyn På en skala från 1 10 (där tio är bäst), hur långt tycker

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Scouternas gemensamma program

Scouternas gemensamma program Scouternas mål Ledarskap Aktiv i gruppen Relationer Förståelse för omvärlden Känsla för naturen Aktiv i samhället Existens Självinsikt och självkänsla Egna värderingar Fysiska utmaningar Ta hand om sin

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vilka entreprenöriella förmågor-/kompetenser anser du att skolans elever behöver utveckla? Bergsnässkolan Att våga lita på sin förmåga att vara en kompetent människa med tankar och kunskap som verkligen

Läs mer

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012

Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 2012 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht- 2012 Strängnäs kommun 2012-08-06 Arbetsinriktning för Stallarholmsskolan Ht-2012 Skollag (2010:800)/ Nämndmål och Lokal arbetsplan Skollagen 1 kap 5 Utformning

Läs mer

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn

Empirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till

Läs mer

Internetbaserad språkundervisning

Internetbaserad språkundervisning Internetbaserad språkundervisning Kalle Larsen Lärare i engelska och italienska Spånga gymnasium, Stockholm Något ständigt aktuellt i den internationella engelskundervisning av idag som ofta återspeglas

Läs mer

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp

Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapport Förskollärarutbildning, 210 hp Kursrapporten är ett viktigt instrument för utvecklandet av kurser och utbildningar samt för att säkerställa studentinflytandet. Kursrapporten ska innehålla bakgrundsinformation,

Läs mer

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag

KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL. 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag KAPITEL 3 DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGENS UPPDRAG OCH MÅL 3.1 Den grundläggande utbildningens uppdrag Varje skola som ger grundläggande utbildning har som uppdrag att undervisa och fostra. Det innebär

Läs mer

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande

PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Läsåret 2016-17 PARKSKOLANS IT-strategi för bättre lärande Bakgrund Den svenska skolan och även Pysslingens skolor står inför stora utmaningar. Alla elever når inte skolans mål och skillnaderna är många

Läs mer

VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ

VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ DU VET VAD DU GILLAR VI VET VAD SOM KRÄVS MALMÖ Du är mitt i tonåren. Framtiden kommer att vara fylld av utmaningar, stora förändringar och tuffa beslut. Så varför inte ägna de närmaste åren åt det du

Läs mer

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg

FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg FriMiT Fritidsverksamhet med Media och IKT som verktyg INLEDNING Höstterminen 2014 inleder CMiT:s mediepedagoger i samarbete med fritidspedagogistorna ett skolutvecklingsprojekt: en IKT/mediepedagogisk

Läs mer

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma

Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma Prat om produktivitet Vart försvann tanken om att lära sig något, att fördjupa sitt tänkande och komma till insikt? Försvann den mellan kunskapsmaskineriets kugghjul? Camilla Kronqvist synar produktivitetspratet.

Läs mer

Bett mässa i London 2013

Bett mässa i London 2013 Bett mässa i London 2013 Förväntansfull landade jag på Londons flygplats Heathrow tillsammans med lika förväntansfulla kollegor. Jag hade förberett mig både utifrån den gedigna informationen från Bett

Läs mer

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik

Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg. Ett program för undervisning i teknik och fysik Tina Sundberg It-pedagog AV-Media Kronoberg Ett program för undervisning i teknik och fysik Vad är Algodoo? Ett program för alla åldrar Skapa simuleringar i fysik och teknik Uppföljare till Phun Bakgrund

Läs mer

Sammanfattning av enkäten en till en projektet

Sammanfattning av enkäten en till en projektet Sammanfattning av enkäten en till en projektet Tack för att ni tog er tid att svara på enkäten. Vi på 4-6 har sammanställt resultatet, och även gjort små förklaringar och svar till frågor, eller kommentarer

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

Att planera entreprenöriellt

Att planera entreprenöriellt Malmö högskola Entreprenöriellt lärande VT2014 Rikard Linde Att planera entreprenöriellt Utan motstånd Att arbeta med entreprenöriellt lärande i skolan har i kursen beskrivits lite som en kamp. Jag har

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015

LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 LOKAL ARBETSPLAN 2014-2015 GRUNDSKOLA: Drottningdals skola 1. UNDERLAG Varje skola i Sverige har i uppdrag att beskriva hur det systematiska kvalitetsarbetet fungerar under läsåret samt beskriva hur vi

Läs mer

Så svarade 128 lärare

Så svarade 128 lärare Så svarade 128 lärare Under Berättarministeriets Lärardag, den 16 nov 2015 på Fotografiska museet, fick deltagarna svara på frågor på ipads gällande konferensens tema berättande i undervisningen och digitalt

Läs mer

Synpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan

Synpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan Synpunkter kring framtidens skola - Annedalsskolan Bra på demokrati och medbestämmande Rättvis skola Bra på att förhindra mobbing Ger bra baskunskaper Socialt ansvarstagande ger oss trygga barn Återkoppling

Läs mer

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund

Fånga dagen. - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9. Leicy O L S B O R N Björby. Bakgrund Fånga dagen - ett projekt om konsten att skriva för årskurs 7-9 Bakgrund Svenska elevers kunskaper i läsförståelse blir allt sämre, visar internationella undersökningar. Vad beror det på? Vilka faktorer

Läs mer

Lärande i digitala tider. www.tomaskroksmark.se

Lärande i digitala tider. www.tomaskroksmark.se Lärande i digitala tider www.tomaskroksmark.se Visionen om full måluppfyllelse Måluppfyllelsens tre komponenter Elevens möjligheter Måltextens relevans Lärarens kompetens Två professionella komponenter

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV

DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV EN RESUMÉ AV BOKEN DESIGN FÖR LÄRANDE ETT MULTIMODALT PERSPEKTIV AV STAFFAN SELANDER & GUNTHER KRESS Juni 2011 Cecilia Montén Maria Zevenhoven 1 Inledning För att anpassa skolan och undervisningen till

Läs mer

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com

Retorik - våra reflektioner. kring. Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens handbok samt www.retorik.com Berättare blir man genom att göra två saker så ofta som möjligt: 1. Lyssna. 2. Berätta. I den ordningen. Och omvänt. Om och om igen. Retorik - våra reflektioner kring Rätt sagt på rätt sätt, Berättarens

Läs mer

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN

DIGITAL KOMPETENS I GRUNDSKOLAN ATT GÖRA EN SKILLNAD SOM GÖR EN SKILLNAD Lin Education lever efter mantrat Att göra en skillnad som gör en skillnad. För oss är det inte tekniken som utvecklar skolan, snarare är det så att förändrad pedagogik

Läs mer

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai

Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Enskild motion Motion till riksdagen 2015/16:170 av Stefan Jakobsson m.fl. (SD) Införande av en karriärtrappa av samma typ som de använder i Shanghai Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig

Läs mer

Formativ bedömning i matematikklassrummet

Formativ bedömning i matematikklassrummet Modul: Taluppfattning och tals användning Del 4: Formativ bedömning Formativ bedömning i matematikklassrummet Peter Nyström, NCM Termen bedömning, eller pedagogisk bedömning kan uppfattas väldigt olika,

Läs mer

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande

Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande. Tillfälle 4: Bedömning för lärande Skolutveckling och ledarskap för framtidens lärande Tillfälle 4: Bedömning för lärande The only skills of the 21 st century is the skill of learning how to learn. Dylan Wiliam, University of London, professor

Läs mer

Ekvationer på film ger motivation

Ekvationer på film ger motivation tema Nya arbetssätt Häggviksskolan, Sollentuna Ekvationer på film ger motivation När matteläraren Ove Engström fick en ny sjua förra hösten var han bekymrad över deras mattekunskaper. Det är han inte längre.

Läs mer

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI?

VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? VAD TYCKER GYMNASIEELEVER OM FILOSOFI? Resultat från en enkätundersökning 2007 Filosofiska institutionen Innehåll Om undersökningen 3 Resultat 5 Några slutsatser 13 Bilaga 1: Enkäten Bilaga 2: Medföljande

Läs mer

*Sveriges kommuner och landsting, SKL

*Sveriges kommuner och landsting, SKL Hur mycket tid ska en lärare ha för varje elev? Det är den viktigaste frågan i årets avtalsrörelse mellan lärarna och deras arbetsgivare. För lärarna är svaret självklart. De vill ha tid att möta varje

Läs mer

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6

Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag I årskurserna 3 6 Mål för lärmiljöer och arbetssätt i bildkonst i årskurs 3 6 Bildkonst 3 6 Läroämnets uppdrag Undervisningen i bildkonst har som uppdrag att handleda eleverna att genom konsten utforska och uttrycka en kulturellt mångskiftande verklighet. Genom att producera och

Läs mer

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total

Kvalitet 2014. Resultat: Ängelholm total Kvalitet 2014 Resultat: Ängelholm total 1 Innehåll: 2 INLEDNING 3 Om TÄNK OM KVALITET Denna rapport redovisar resultat från studien TÄNK OM KVALITET 2.0. Studien avser fånga elevers respektive lärares

Läs mer

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni.

En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. En-elev-en-dator, Botkyrka kommun maj 2012. Elevenkäten besvaras senast fredagen den 1 Juni. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en-till-en-projektet och hjälper oss att förbättra

Läs mer

NÄRHET ELLER DISTANS

NÄRHET ELLER DISTANS NÄRHET ELLER DISTANS Konsekvenser av digital internkommunikation Sveriges Kommuner och Landsting 2014-11-25 Catrin Johansson Professor i organisationers kommunikation Mittuniversitetet SOCIALA MEDIER

Läs mer

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se]

ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV. Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] ATT FÖRÄNDRA SKOLAN MED TEKNIK: BORTOM EN DATOR PER ELEV Åke Grönlund Örebro universitet [ake.gronlund@oru.se] Att förändra skolan med teknik IT i skolan är ett förändringsprojekt, inte i första hand ett

Läs mer

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström

SIKTA IKT Viveka Gulda Annika Möl er Larsson Lisa Stenström Genom SIKTAs (Skolans IKT-Arbete i Lund) IKT-fortbildning erbjuds kommunens alla pedagoger och skolledare det senaste inom IKT! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger - att lära av varandra".

Läs mer

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik 140917 Nulägesanalys Nolhagaskolan grundskola 13/14 Denna nulägesanalys har ringat in att utvecklingsområde läsåret 14/15 är: Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik Uppföljning

Läs mer

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen

Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Sammanfattning av kollegialt lärande inom Lärande och inflytande på riktigt när olikheten är normen Kollegialt lärande Frågeställningar Hur upplever pedagogerna att processen i förändringsarbetet har förlöpt

Läs mer

vidgar vi vyerna. Vilken vision kan leda oss dit?

vidgar vi vyerna. Vilken vision kan leda oss dit? Tillsammans vidgar vi vyerna. Vi gör det vi gör för att vi vill och inget annat. Vård och omsorg med liv och lust. Bräcke Diakoni startades 1923 med en kristen människosyn och non profit som grund. Tillsammans

Läs mer

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation

Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar. inom projektet. Ung kommunikation Utvärdering av temagruppen utbildningsplattformar inom projektet Ung kommunikation Syftet med arbetet var att utvärdera en utbildningsplattform som pedagogiskt hjälpmedel, dels med avseende på vad det

Läs mer

Skolplan Aspero Friskolor

Skolplan Aspero Friskolor Skolplan Aspero Friskolor 2015-2017 Antagen av skolstyrelsen 2014-12-04! 1 av 5! Skolplanens syfte Skolplanen är Asperos styrdokument för den dagliga verksamheten för samtliga, elever och personal, vid

Läs mer

Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017

Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017 Strategisk plan för kompetensutveckling och framtida lärande 2014 till 2017 Barn- och utbildningsförvaltningen Anders Bergius, projektledare BoU-nämnden 2014-10-23 66 Tjörn Möjligheternas ö En av Intels

Läs mer

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT

PEDAGOGISK PLATTFORM FÖR FÖRSKOLAN TITTUT SYFTE: En tydlig beskrivning av hur Tittuts pedagoger och anställda arbetar professionellt utifrån barns lärande. Ett styrdokument som gäller över tid. Ett styrdokument som ska följas av alla anställda.

Läs mer

Hur man blir en forskande lärare

Hur man blir en forskande lärare Hur man blir en forskande lärare Text Annika Lilja Illustration Marie Åhfeldt Hur går man tillväga för att forska? Den frågan får vi från läsare då och då. I denna personliga betraktelse beskriver läraren

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?

Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt

Läs mer

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET Datum 130729 Skolenhet/förskoleenhet Förskoleområde 2 Rektor/förskolechef Marie Nilsson Mål Mål enligt BUN:s kvalitets- och utvecklingsprogram: Eleverna i grundskolan, barnen i förskolan, förskoleklass,

Läs mer

UnosUno Forskningsprojekt En-dator-per-elev-satsningar 2011-2013

UnosUno Forskningsprojekt En-dator-per-elev-satsningar 2011-2013 UnosUno Forskningsprojekt En-dator-per-elev-satsningar 2011-2013 Annika Andersson Tomas Englund Åke Grönlund Mathias Hatakka Isabella Norén Matilda Wiklund Örebro University, Sweden UnosUno 2010-2013 11

Läs mer

Nominering Årets Leader

Nominering Årets Leader Nominering Årets Leader Härmed nomineras följande förslag till Årets Leader. Namn på förslaget: 321:an Journalnummer: 20093696 Kontaktperson, (namn, telefonnummer och epostadress) i det nominerade förslaget:

Läs mer

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1

Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 Sammanställning - Reflektionsblad dag 1 EL-konferens 21-22/10 på Mälardalens högskola Pia Lindberg, akadmichef UKK, MDH Intressant historielektion som sätter in EL i ett perspektiv som ger inspiration

Läs mer

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden.

Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Lingonets kvalitetsredovisning Normer och värden. Mål från läroplanen: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja

Läs mer

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn

Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Förskolan Garnets pedagogiska grundsyn Vår pedagogiska grundsyn går som en röd tråd genom vår verksamhet G emenskap A nsvar R eflektion N yfikenhet E mpati T illtro Gemenskap En förutsättning för barns

Läs mer

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.

DIN IT VISION MED ELEVPC. OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner. DIN IT VISION MED ELEVPC OfficeIT-Partner har tagit fram ett koncept unikt för skolan som gör det enkelt! www.officeitpartner.se/elevpc Varför ElevPC? En omfattande undersökning av europeiska studier kring

Läs mer

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson

Pedagogik. Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning. Martina Rubensson Pedagogik Vetenskaplig definition, en pedagogisk inriktning och dess konsekvens i dansundervisning Martina Rubensson Dans och Cirkushögskolan Institutionen för danspedagogik Pedagogik 1 HT 2015 Examinator:

Läs mer

Praxisnära forskning. TITLE Cover page

Praxisnära forskning. TITLE Cover page Praxisnära forskning TITLE Cover page En lärares lyckade lopp till ett lockande lektorat Helena Sagar Lärare NO och teknik Lektor Kullaviksskolan Lopp? En kommentar på Facebook från en joggingkompis i

Läs mer

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola

Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Karin Jönsson och Jan Nilsson, Malmö högskola Att undervisa tematiskt I såväl temaplaneringen som i reportaget framgår det på flera ställen att lärarlaget har en uttalad ambition att arbeta ämnesöverskridande

Läs mer

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT

LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) Barn- & utbildningsförvaltningen 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN DELRAPPORT 1 (7) 2015-12-31 DELRAPPORT IT LULEÅ KOMMUN 2 (7) Innehåll Bakgrund... 3 Syfte... 3 Metod... 4 IT... 4 Sammanfattning... 7 LULEÅ KOMMUN 3 (7) Bakgrund Elever ska ha tillgång till

Läs mer

Flippat lärande. högstadiet

Flippat lärande. högstadiet Flippat lärande på högstadiet Flippat klassrum Ny metod? Bergman/Sams 2007 Spridning! Traditionell undervisning: Kommer först Genomgång Hemläxa Flippad undervisning: Kommer först Förberedelser, Genomgång,

Läs mer

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan

Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Lärare med inriktning mot arbete i 7-9 samt gymnasieskolan Översikt, kompetenser Relationell/ kommunikativ Ledarskap Didaktisk Reflektions över professionen Ämnesdidaktiska förmågor relationer med elever,

Läs mer

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8

ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Handläggare Direkt telefon Vår beteckning Er beteckning Datum Anita Ottosson 0455-30 3621 2012-08-30 ATTITYDER TILL SKOLAN ÅR 2012 Undersökning av attityder hos elever i årskurs 5 och 8 Enheten för kvalitet

Läs mer

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016

IKT-Strategi. En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 IKT-Strategi En strategi för det pedagogiska arbetet med informations- och kommunikationsteknik, IKT. 2014-2016 Barn- och utbildningskontoret Norrtälje kommun Framtidskompetenser Synligt lärande Kollegialt

Läs mer

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8

Rapport från satsningen En dator per elev i årskurs 7-8 KROKOM2500, v1.0, 2012-02-29 RAPPORT ENKÄT 1 (10) Datum 6/5 2013 Barn och utbildningsnämnden Monica Andersson IT-pedagog 0640-16 377, monica.andersson@krokom.se Rapport från satsningen En dator per elev

Läs mer

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se

Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) Barn- och utbildningsförvaltningen 2013-09-19 Dnr: 2013/248-UAN-009 Bitte Henriksson - aa723 E-post: bitte.henriksson@vasteras.se Kopia till Utbildnings- och arbetsmarknadsnämnden

Läs mer

Att bedöma. pedagogisk skicklighet

Att bedöma. pedagogisk skicklighet Att bedöma pedagogisk skicklighet Hur bedömer jag pedagogisk skicklighet? Vi blir allt fler som har anledning att ställa oss den frågan. Visad pedagogisk skicklighet är numera ett behörighetskrav vid anställning

Läs mer

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet

Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Berättelsen i lärandet och lärandet i berättandet Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Estetiska lärprocesser och digitala verktyg i SO-undervisningen Bakgrunden Vision från

Läs mer

Linnaeus-Palmeprogrammet Musikhögskolan, Örebro universitet Instituto Villa Lobos, UniRio, Rio de Janeiro

Linnaeus-Palmeprogrammet Musikhögskolan, Örebro universitet Instituto Villa Lobos, UniRio, Rio de Janeiro Det går inte att visa bilden för tillfället. Linnaeus-Palmeprogrammet Musikhögskolan, Örebro universitet Instituto Villa Lobos, UniRio, Rio de Janeiro Samarbete sedan 2010, inom ett konstnärligt fält musik.

Läs mer

Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU

Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU Bedömningsmatris med kriterier för U/G/VG på VFU Betyg U/G/VG på VFU Studenter som har påbörjat sin utbildning i januari 2015 eller senare omfattas av nationella bestämmelser gällande betyg på VFU, se

Läs mer

Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Elevenkäten, En elev en dator,gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet och

Läs mer

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola

2014-04-28 IT-PLAN. The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-04-28 IT-PLAN The new Imperial web solution av Kristina Alexandersson CC (by, nc, sa) Skönsmons skola 2014-2016 1 Innehållsförteckning IT-STRATEGI... 3 Nuläge... 3 Teknik... 3 Kommunikation... 3 Därför

Läs mer

CRM i molnet. Nätverket för dig inom Marknad, Sälj & Kundservice Bli medlem kostnadsfritt på www.wednesdayrelations.org

CRM i molnet. Nätverket för dig inom Marknad, Sälj & Kundservice Bli medlem kostnadsfritt på www.wednesdayrelations.org CRM i molnet. Från relationer till upplevelser - mjuka värden och hårda fakta Stockholm 20 september Viktoria Ohlsson Marknadsansvarig Wednesday Relations Medlemmar (11 000) Leverantörer Konsulter Byråer

Läs mer

Årsberättelse 2013/2014

Årsberättelse 2013/2014 Årsberättelse 2013/2014 Bomhus förskoleområde Förskolechef Ewa Åberg Biträdande förskolechefer Ingrid Ahlén Nina Larsson Eva Lindgren 1 Bomhus förskoleområde 2013/2014 Inom Bomhus förskoleområde finns

Läs mer

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro.

Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Rekrytera, handleda och behålla familjehem. Inte så svårt som man kan tro. Frihet är det bästa ting, som sökas kan all världen kring. För att riktigt kunna förstå hur man lyckas måste en ta filosofin till

Läs mer

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN

Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Joakim Lager REFLEKTIONER EFTER MEJAN Alla texter i essäserien Dialogen har global paginering, vilket innebär att sidnumren är unika för var essä och desamma som i kommande tryckta upplaga. Copyright Joakim

Läs mer

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne.

LYFTIS lyft teknikämnet i skolan. Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. LYFTIS lyft teknikämnet i skolan Ett material för struktur i utveckling av skolans teknikämne. Cecilia Zachrisson, tekniklärare Gröndalskolan, Nynäshamns kommun: En F-9 skola Jag är ensam tekniklärare

Läs mer

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9 Foretagsamheten.se Lärarhandledning Lärarhandledning Eleverna ska få möjlighet att ta initiativ och ansvar samt utveckla sin förmåga att

Läs mer

Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration

Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration Musikläraren 2016 kunskap utveckling inspiration Inspirera eleverna med världsmusik ta del av nytänkande exempel att använda i undervisningen Hur kan du nå fram och underlätta undervisningen för elever

Läs mer

En-till-En. Augustenborgsskolan. Projektdirektiv. Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan

En-till-En. Augustenborgsskolan. Projektdirektiv. Upprättad reviderad Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan augustenborgsskolan 2.docx En-till-En Augustenborgsskolan Projektdirektiv Upprättad 090429 reviderad 100506 Förvaltning: Fosie Stadsdelsförvaltning Enhet: Augustenborgsskolan Innehållsförteckning 1. BAKGRUND...

Läs mer

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009.

Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Umeå Universitet Sida 1 (10) Fördjupningskurs i byggproduktion, ht 2009. Kursvärdering. Omdöme 1 5 (5 bäst) Kursupplägg i stort 1 2 5 Bra projekt där de tidigare projekten i BP1 och BP2 binds ihop. Får

Läs mer

Han har ett mörkt arbetsrum,

Han har ett mörkt arbetsrum, Vetenskapen lyfter Precis som läkare ska lärare ha en vetenskaplig grund att stå på i sitt jobb, säger didaktikprofessor Per-Olof Wickman. Vetenskapen ger ett professionellt språk, gör yrkets syften tydliga

Läs mer

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011 Åsa Gardelli Föreläsningens innehåll Hur jag har arbetat med mitt uppdrag Vad jag sett hittills resultat Hur kan man gå vidare? Lektor i pedagogik

Läs mer

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor

E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor Knivsta kommun E-strategi fo r Knivstas fo rskolor och skolor - en sammanfattning VISION Vi har valt att sätta en vision, en målbild för Knivstas förskolor och skolor: En skola som utbildar de kommande

Läs mer

Gun Oker-Blom 1

Gun Oker-Blom 1 Läroplanen som verktyg för en helhetsskapande skola; med fokus på gymnasiet Gun Oker-Blom, Utbildningsstyrelsen Nordiskt skolledarseminarium 28.1. 2016 28.1.2016 Gun Oker-Blom 1 Upplägg Läroplanen och

Läs mer

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området

Arbetsplan 2010 Stenbergaskolan1-6 Sydöstra området Arbetsplan läsåret 07/08 Arbetsplanen ska bygga på Söderhamns kommuns skolplan, samt målen från BUN:s verksamhetsplan. Övriga styrdokument är läroplan Lpo 94, våra kursplaner och allmänna råd för skolbarnsomsorg.

Läs mer

Kursplanering för kurs: Datasäkerhet (DS - LUKaug08)

Kursplanering för kurs: Datasäkerhet (DS - LUKaug08) Kursplanering för kurs: Datasäkerhet (DS - LUKaug08) Kurslängd: 6 veckor Lärare: Jostein Chr. Andersen jostein@vait.se Klass: LUKaug07 Kursperiod: 4 januari 2010 19 februari 2010 Kurstillfällen i klassrum:

Läs mer

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap

BORTA MED VINDEN. Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap BORTA MED VINDEN Junibackens pedagogiska program för förskolan på temat naturvetenskap INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Att arbeta med naturvetenskap i förskolan... 4 Kopplingar till

Läs mer

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering

Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering Förslag till Nationell strategi för skolans digitalisering FRAMTAGET I SAMRÅD MED NATIONELLT FORUM FÖR SKOLANS DIGITALISERING, 2014 Innehåll Nuläge... 2 Vision 2020... 4 Elevernas lärande... 4 Professionens

Läs mer

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP

SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP SLUTA SKJUTA UPP! - FÖRELÄSNING OM UPPSKJUTARBETEENDE OCH KONSTEN ATT SLUTA SKJUTA UPP Olof Samuelsson Kurator Studenthälsan DAGENS AGENDA Vad är prokrastinering och varför skjuter vi upp? Uppskjutarbeteende

Läs mer