MTmedlemstidningen. Kommunal. Stockholms län

Transkript

1 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Bengt Bryungs ordförande för Trafiksektionen Orimligt att betrakta en buss som fast arbetsplats sidan 14 Städare får sparken eller sämre villkor vid upphandling sidan 6 Svårt förhandlingsklimat på trafikkontoret i Stockholm sidan 8 Heltid möjligt om politiska vilja finns sidan nr

2 Ledaren Föraktets nya ansikten Runt om i kommunerna upphandlas verksamheter. Det verkar vara viktigare för vissa politiker att verksamheter blir privatiserade än att upprätthålla kvalitén för medborgarna och att se till att arbetstagarna inte får försämrade anställningsvillkor. I Järfälla kommun har Förenade service vunnit upphandlingen för städningen på Järfälla gymnasieskolor. Själva städningen ska nu ske på halva den tid som förut gjordes av den tidigare entreprenören. Enligt kommunen vann Förenade service upphandlingen för att de var bäst. Bäst för vem kan man undra. Inte för eleverna eller personalen i skolan i alla fall, de kan räkna med att det kommer att fuskstädas. Inte blir det bättre för städarna heller som måste städa samma yta på halva tiden. För vem blir det bättre? När det gäller anställningsförhållanden säger alltid politikerna att det inte är politikernas ansvar utan att det ligger på arbetsmarknadens parter att lösa detta. Men visst sjutton kan man i upphandlingsunderlaget skriva in att även dessa villkor måste uppfyllas. Det handlar bara om politisk vilja eller ovilja. Den som läser månadens nummer av MT lite närmare kan se att vi belyser flera frågor som är viktiga för medlemmarna, frågor som också är angelägna för brukarna. Dåliga upphandlingar berör inte bara Kommunals medlemmar utan lika mycket de människor som använder/är beroende av våra tjänster. Städarna i ovan nämnda fall vill göra ett bra jobb under anständiga arbetsförhållanden. Likaså är det med andra yrkesgrupper bland Kommunals medlemmar. Man vill göra ett bra jobb, men det blir en omöjlighet att uppfylla en god service och kvalité för brukarna under förhållanden som blir mer och mer pressade för arbetstagarna. Personalen på trafikkontoret i Stockholm stad har också svårigheter och möts av ignorans av politiker och tjänstemän. En före detta chef fick uppgiften av politikerna att utreda vilka delar av trafikkontorets uppgifter som skulle kunna läggas ut på entreprenad. Hennes svar föll inte politikerna i smaken, då utredning visade att det inte fanns några områden som skulle kunna läggas ut på entreprenad. Då fick hon sparken. (läs sidan 6 och 7) Äldreomsorgen har jag skrivit så mycket om i tidigare ledare men det tål att upprepas att även här struntar man i vad människor vill ha eller hur de upplever sin situation. Det har pratats om politikerförakt i många år, nu kan vi se vad det egentligen betyder. Politikers Det har pratats om politikerförakt i många år, nu kan vi se vad det egentligen betyder. Politikers förakt för medborgarna, upphandling ska ske till vilket pris som helst det spelar ingen roll vad brukarna tycker. förakt för medborgarna, upphandling ska ske till vilket pris som helst det spelar ingen roll vad brukarna tycker. Kommunerna vill spara pengar men frågan är det är sant. På verksamheter som Attendo har i Akalla tvingas vårdpersonalen använda engångshandskar flera gånger. Även bland de kommunala arbetsgivarna sparar man på handskar för vårdpersonalen, samtidigt har man gett ett bolag i uppdrag att ta hand om sjukoch friskanmälningar för 5000 anställda. För det får bolaget 2,4 miljoner. Man dumsnålar i vissa ändar och får betala dyrt i andra när man tummar på hygienartiklar till personalen. Något positivt ändå - och det är Nynäshamns kommun där man trots höjda löner på 9,33 procent har minskat kostnaderna med 2 procent sen man införde heltider. En handling som kräver politisk vilja. Där finns det mycket för andra kommuner att lära av. KERSTIN RIDDERSTEDT CHEFREDAKTÖR MT Nominera till Svenska Hygienpriset Nu är det dags att nominera till Svenska Hygienpriset. Priset tillfaller organisation/företag/arbetsplats eller enskild person som gjort betydande insatser inom hygienområdet, och därigenom påverkat och förbättrat efterlevnaden av hygienrutiner inom vård, tandvård och omsorg. Syftet med priset är att öka medvetenheten om vikten av att tillämpa goda hygienrutiner inom vård, tandvård och omsorg, såväl offentlig som privat. Vårdrelaterade infektioner är ett problem inom all vård och omsorg. Kontakterna mellan de olika vårdformerna är tät och risken för smittspridning är stor. Genom att tillämpa basala hygienrutiner och vara rätt klädd förebygger man smittspridning mellan vårdtagare och personal. Hur du nominerar Förslag på pristagare med motivering, kan inkomma från organisation/företag/arbetsplats eller enskild person. Förslaget ska innehålla namn, adress och mailadress på nominerad, med kort motivering, max en A4-sida. OBS! även namn, adress och e- post till den som skickat in nomineringen ska bifogas. Förslag mailas till inger.spencer@vgregion.se senast 2 mars Vid eventuella frågor ring Inger Spencer Prisutdelning 21 april Prisutdelning sker i samband med Svensk Förening för Vårdhygiens studiedagar på Hotell Skogshöjd i Södertälje den 21 april 2009, klockan Socialminister Göran Hägglund kommer att närvara. Ansvarig utgivare för MT:Elisabeth Hammarstedt Chefredaktör MT: Kerstin Ridderstedt,telefon / Redaktionen: Göte Axelsson,telefon / Redaktionen tar tacksamt emot tips,uppslag,insändare m.m,för insänt icke beställt material ansvaras ej. Telefax: Adress:MT - Kommunal Stockholms län,box , Stockholm. mail: mt.stockholm@kommunal.se För annonsering i MT kontakta PGR-media telefon MT trycks i Vällingby av STC, upplaga ex 2 MT nummer

3 Bommarna är nere,men tåget kommer inte... Bussarbetsgivarna anser att det inte är något problem att bussförarna tvingas till långa resor på obetald, privat tid, för att gå på eller av sina pass. Arbetsgivaren betraktar bussen som arbetsplats för förarna, och då är det bussens position som styr var arbetet börjar och slutar. Det innebär att det inte behövs omklädningsrum eller rastlokaler som andra grupper har i sina arbeten. Det är ett synsätt som kan synas märkligt om vi översätter det till andra yrkesgrupper. Om till exempel polisen i patrullerande bilar skulle tvingas byta av varandra vid korvkiosken istället för på polisstationen där de började. De som byter av skulle då få ta sig till korvkiosken, fullt uniformerade, på egen hand, och de som går av passet skulle få ta sig tillbaks till stationen själva. Inom hemtjänsten skulle man kunna flytta verksamheten flera årtionden tillbaka. Personalen får gå direkt till vårdtagarna utan att först träffas i en gemensam lokal. Efter sista hembesöket för dagen är det bara att gå hem och stoppa kläderna i tvättmaskinen för att undvika eventuell smittspridning. Många chefer skulle inte behöva något eget kontor heller. Eftersom en stor del av arbetstiden tillbringas på möten och konferenser skulle det kunna sparas mycket pengar på lokalhyror. Kontorsrummet skulle gå att ersätta med enklare förvaringsskåp hemma där arbetsmaterial kunde hämtas/förvaras. Men den mest optimala, och positivaste tillämpningen, vore om man tillämpade systemet på världens alla militärer. Tänk dig att alla soldater skulle få ta sig till striderna på egen hand. De skulle dessutom få ha alla bössor och patroner hemma. Som arbetsplats räknas stridsvagnar, flygplan och flottans fartyg. Det kanske vore en riktigt fredsbefrämjande åtgärd. Men när det gäller bussförarnas arbetsresor är det bara dumheter och en uppmaning till strid. Vem fostrade valpen? Kapitalisterna har tappat sugen, eller snarare greppet. Nu i den globala lågkonjukturen så visar det sig att de saknar insikt om vad det är som bygger kapital. I alla tider har det varit produktion och utnyttjande av den arbetande klassen som skapat deras förmögenheter. Nu är det andra tider och det räcker inte att suga ut människor genom deras kroppsarbete eller tankearbete. Nej, den nya tidens idé är att de började suga ut varandra genom olika knep och pyramidliknande spelformer på fonder. Tyvärr för den arbetande klassen innebär det att de tvingas att säga upp basfunktionen i sin verksamhet, den produktiva delen, arbetaren. Det har blivit mer lönsamt att spela med andra som har pengar om dem än att försöka skapa pengar genom produktion. Och spelsätten är inte allltid så ärliga. Finansvalparna har vuxit upp och utvecklats till omättligt glupska och hänsynslösa fenrisulvar med ekonomiska förtecken. INNEHÅLLET Balbina Edman fick ett orimligt arbetsschema när hon fick en ny arbetsgivare Susanne Edin har fått förnyad arbetsglädje Ny städentreprenör ställer orimliga krav Balbina Edman har fått ett nytt städjobb, men i stället för att arbeta från sex till halv tre, så städar hon idag från sex till åtta på morgonen och från halv fyra till halv tio på kvällen. Jag har en tonåring hemma som jag inte vill lämna ensam på kvällarna. sidan 5 Både arbetsglädje och bonus till personalen Förändringar är kul om man kan vara med och påverka, säger Susanne Edin undersköterska. Mellanchefer har tagits bort, chefen har gemensamma APTmöten i huset och en gruppchef finns på varje avdelning. Vikänsla har blivit större i huset. Ilija Baitljan har det politiska modet sidan 9 Heltid är en arbetsgivarfråga och ytterst ansvarig är kommunstyrelsens ordförande. Det är en rättvise- och jämställdhetssatsning säger Ilija Batljan som är kommunstyrelsen ordförande i Nynäshamn. sidan Tillrättaläggande I förra numret av MT fanns rubriken KS behöver mer nytänkande. Från redaktionens sida var det mer ett resultat av gammalt tänkande. KS i egenskap av Karolinska sjukhuset är numer en isolerad företeelse till Solna. I samband med sammanslagningen med Huddinge sjukhus blev det korrekta, och nya, namnet Karolinska universitetssjukhuset. Det namnet innefattar både Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus. De besparingar som MT beskrev och vad som behöver göras enligt Kommunalt lokalt berör hela Karolinska universitetssjukhusets verksamhetsområde, Solna och Huddinge. MT ber om ursäkt till de verksamma inom Karolinska universitetssjukhuset som känt sig bortglömda i samband med artikeln. Men som en redaktionell tanke väcks frågan om det nya namnet är valt för att inte gå att använda i rubrikform. Ilija Baitljan (s) är kommunalråd i Nynäshamn Och dessutom mycket annan läsning och ett korsord att lösa. Omslagsbilden: Bengt Bryungs är ordförande för Kommunals trafiksektion, han driver en hård strid mot arbetsgivarnas försämringar av bussförarnas arbetssituation. MT nummer

4 Balbina Edman, Mats Eriksson, Ann-Christin Jonsson och Marcelino Ormeno drabbades av upphandlingens mörka avgrund. Städare drabbades oerhört hårt av ny arbetsgivare När diskussioner om upphandling pågår är det lätt att det bara blir matematik. Siffror bollas hit och dit, som om dessa inte påverkade människors liv. Städarna Ann-Christin, Marcelino, Mats och Balbina arbetade på ett företag som förlorade upphandlingen. De har nu förlorat sina gamla jobb eller fått arbetstider som blockerar hela dagen. Ann-Christin Jonsson, Marcelino Ormeno, Mats Eriksson och Balbina Edman har alla arbetat i Järfälla kommun i minst tjugo år. De städar på Järfälla gymnasieskolor, en av landets största. 4 MT nummer Förenade service som vann upphandlingen är bland annat skyldiga att fråga all personal som har varit anställd i mer än sex månader om de vill följa med till det nya företaget. Därefter får företaget nyanställa personal. Skiter i avtalet När Kommunals ombudsman kontaktar dem förklarar de att de inte bryr sig om det kollektivavtal som de har tecknat. Personalen från det företag som förlorade upphandlingen är inte deras problem. Det är deras förra arbetsgivare PMI eller Kommunal som får ta ansvar för dem menar de. Vi skiter i detta avtal! Förklarar de. Förenade service satte därefter en annons att de sökte städare på heltid. De fick enorm respons och det var full med folk när de kallade till informationsmöte. Nu kontaktar Kommunal arbetsgivarorganisationen Almega för att informera om hur ett av deras företag agerar. Ann-Christin Jonsson, Marcelino Ormeno, Mats Eriksson och Balbina Edman uppmanas av Kommunal att vara på sin arbetsplats när den nya arbetsgivaren tar över för att därigenom stå till arbetsgivarens förfogande. Arbetsledaren från Förenade service sa till oss att det är klart att ni ska ha jobb. Jag hör av mig, men det har han fortfarande inte gjort, berättar de. Fuskstädning krävs De har tidigare arbetat heltid men får nu höra att de kan erbjudas två, tre eller fyra timmar om dagen. Deras gamla arbetsgivare hade nio personer som städade 65 timmar dagligen men nu får de höra att det ska städas 30 timmar om dagen. Då måste man fuska mycket med jobbet, säger en av städarna. Ni får väl städa med ögat, säger arbetsledaren Christer från Förenade service. Balbina Edman har fått ett nytt städjobb, men i stället för att arbeta från sex till halv tre, så städar hon idag från sex till åtta på morgonen och från halv fyra till halv tio på kvällen. Jag har en tonåring hemma som jag inte vill lämna ensam på kvällarna. Dessutom blir hela dagen låst med detta schema. När jag kommer hem på kvällen är jag trött och måste lägga mig för att orka gå upp så tidigt för att bara arbeta i två timmar, säger hon. Trettio års erfarenhet Ann-Christin har städat i trettio år. Från början åt jobbade hon åt Järfälla kommun, men sedan verksamheten såldes ut har hon haft många arbetsgivare.

5 Fakta Stormar kring stort företag Fakta Garantiregel skyddar personalen Normalt när en upphandling är genomförd ska personalen ha rätt att övergå till det nya företaget enligt lagen om anställningsskydd, LAS. För att denna rätt skall gälla så måste ett antal kriterier i LAS uppfyllas. I bland annat städbranschen kan dessa kriterier vara svåra att påvisa. Därför Alla fyra berättar att de har arbetat i många år tillsammans med fin gemenskap. Nu splittras denna arbetsgrupp. Man blir så ensam. Vi har varit ett gäng, nu ska du vara själv, säger Ann- Christin Jonsson, som också arbetade från sex till halv tre men som idag börjar elva och städar fram till halv sex. En klar försämring anser hon. Mats har det tuffare och går nu på a- kassa. 1,7 miljoner billigare Tidigare kostade städningen 3,9 miljoner. Förenade service vann upphandlingen med att ta 2,2 miljoner för uppdraget. Kristina Bergsten är chef för upphandlingsenheten i Järfälla kommun och berättar att kommunen granskar alla företag noga. Det ska vara rätt från både vår och deras sida. Det är oerhört viktigt, säger hon. Förenade service vann upphandlingen för frivilliga skolformer eftersom deras anbud var bäst. Kommunen viktar mellan kvalitet och pris. I kvaliteten värderas sådant som kompetens, städmetoder och kvalitetssäkring. I själva upphandlingsförfarandet ingår en granskning av företaget. - Är anbudet för lågt handlar det om ett otillåtet lågt anbud som vi inte godtar. Kommunen kontrollerar Kommunen kontrollerar att företagen inte använder sig av svart arbetskraft Förenade Service AB ingår i danskägda Forenede Service koncernen, som med en omsättning på 2,4 miljarder kronor och 8000 anställda. Företaget har varit inblandade i flera skandaler. I Västerås fick 58 före detta kommunala städare sparken av företaget. Efter utförsäljningen sjönk kommunens städkostnader dramatiskt, men många varnade för att de vinnande anbuden av ISS och framför allt Förenade Service var så låga att det inte skulle gå att bedriva verksamheten. Efter ett halvår besannades kritiken. I Göteborg drevs ett ärende mot Förenade service till Arbetsdomstolen (AD) för brott mot lagen om anställningsskydd, kollektivavtalsbrott och etnisk diskriminering. En förlikning kom till stånd och företaget fick betala skadestånd till en anställd. har parterna i kollektivavtal, försökt att stärka arbetstagarnas anställningstrygghet med en så kallad garantiregel. genom att granska inbetalade skatter i förhållande till antalet anställda. De kontrollerar också finansiell ställning genom att granska företagens bokslut, referenser och organisation för att se att de klarar av ett sådant här stort uppdrag. Arbetstider och verksamhetsövergångar är frågor för arbetsmarknadens parter att lösa, utom i de fall då kommunen konkurrensutsätter egenregiverksamhet. Då tar kommunen sitt arbetsgivaransvar och kräver verksamhetsövergång i upphandlingen. Alla vi handlar av ska följa svensk och europeisk arbetstidslagstiftning. Men i övrigt kan vi inte lägga oss i företagets arbetstider. Det finns gränser vilka krav vi kan ställa, säger Kristina Bergsten. Ta hjälp av facket I kommunernas upphandlingshysteri blir konsekvenserna för personalen stora. Man ser inte dem som en parameter vid upphandlingarna. Den upphandlande parten måste ta ett större ansvar. Ta hjälp av facket vi sitter på stora kunskaper och har koll på företagen, säger Lars Johansson, ombudsman på Kommunal Stockholms län. Prislappen på upphandlingens kan göra att kostnaderna för exempelvis städning blir billigare för kommunen. Men vad blir den totala kostnaden om folk blir av med jobben och tvingas gå på a-kassa eller få socialhjälp? säger han. JOHANNA STJERNA Boka konferenskryssning före 31 mars. Upp till 50% rabatt! Just nu kan vi erbjuda dig två toppenfina konferenskryssningar till extra bra pris. Konferera ombord på våra moderna Tallinn- eller Helsingforsfartyg. Boka konferensen före den 31 mars 2009 och ha konferensen före den 10 juni 2009 så får du upp till 50% rabatt på hytten och resan. Konferenskryssning till Tallinn fr 1043:- /p Ingår: del i B4-hytt, 4 timmar konferens inkl kaffebuffé, frukost x2, smörgåsbord inkl dryck, 3-rätters à la cartemeny exkl dryck. Konferenskryssning till Helsingfors fr 1057:- /p Ingår: del i C4-hytt, insides, 4 tim konferens inkl kaffebuffé, frukost x2, smörgåsbord inkl dryck, 3-rätters à la cartemeny exkl dryck MT nummer

6 NYA REGLER OM ARBETE MED DJUR Antalet olyckor och skador som beror på arbete med djur ska minska. Därför har Arbetsmiljöverket beslutat om nya regler. Varje år inträffar allvarliga olyckor med djur inblandade. De flesta olycksfall inträffar vid arbete med hästar, tätt följt av nötkreatur. Arbete med djur är dessutom ofta tungt, vilket innebär risk för belastningsskador. Många drabbas av allergier och överkänslighet. De nya föreskrifterna heter Arbete med djur, AFS 2008:17, och träder i kraft den 1 juli Samtidigt upphävs AFS 1985:3 Tjurar. Källa: Arbetsmiljöverket LÄKARFÖRBUNDETS ENKÄT OM VÅRDVAL Enkäten visar att läkarna efterfrågar ekonomisk stadga i den egna verksamheten. Det innebär att läkarna vill ha en stor andel fast ersättning. Läkarna efterfrågar också ett ersättningssystem som utgår från patienternas olika behov av vård, säger utredningschef Kåre H Jansson vid Läkarförbundet. Många läkare är ganska kritiska till vårdvalsmodellerna. Till exempel anser en majoritet av läkarna i alla tre landsting att det blivit svårare att prioritera patienter med stora och kroniska vårdbehov. Att många läkare förhåller sig avvaktande till vårdval kan också bero på att det handlar om ett nytt system som kommer att kräva flera justeringar. Ett annat skäl är att ersättningen till vårdcentralen anses för låg. Källa: Läkarförbundet SKOLOR I PRIVAT REGI BEHÖVER FÖRBÄTTRA ARBETSMILJÖARBETET Nästan 400 fristående skolor och enskilda förskolor i hela landet har fått besök av Arbetsmiljöverkets inspektörer under Behovet av arbetsmiljöförbättringar visade sig vara stort vid nio av tio besökta skolor. Inspektionerna hade fokus på det systematiska arbetsmiljöarbetet. Verket har bl a undersökt om det finns rutiner för återkommande riskbedömningar, att risker åtgärdas, att uppföljning sker och att det finns en tydlig ansvarsfördelning. Lokalers lämplighet, fysikaliska förhållanden, och kemiska risker har också kontrollerats. 360 verksamheter fick krav att åtgärda sina brister. Totalt ställdes krav, dvs i genomsnitt fler än sex stycken per inspektionsmeddelande. Vanligaste kravet rörde själva arbetsmiljöarbetet. Källa: Arbetsmiljöverket 6 MT nummer Trafikljus lagas med tejp - De fackliga företrädarna för Kommunal och SKTF har fått nog över hur trafikkontoret sköts. Vi har en arbetsgivare som struntar i lagar och avtal, som inte förhandlar eller som bryr sig om arbetsmiljölagen, säger Tomas Hagberg och Conny Nilsson från Kommunal och Charlie Magnusson, SKTF. Det dåliga samarbetsklimatet har pågått under ett par år. I våras sa Kommunal och SKTF upp samverkansavtalet. Vi kan inte förhandla med en sådan förvaltningsledning. Samverkan bygger på förtroende. Vi körs över i varenda fråga, säger de. Det dåliga samarbetsklimatet har växt sig starkare sedan 2007 när den dåvarande chefen fick till uppgift att utreda vilka delar av trafikkontorets uppgifter som kunde läggas ut på entreprenad. Hon kom fram till att det inte fanns några arbetsområden som skulle vinna på att det gjordes. Resultatet ogillades av den politiska ledningen. Därefter dribblade man med siffrorna och påstod att det fanns ett budgetunderskott och på grund av detta tvingades denna chef att avgå. De tre fackliga företrädarna visar upp ett papper om hur ekonomin kan räknas för att påvisa ett större underskott än vad som egentligen var fallet. För teknik- och trafiktjänster redovisades ett underskott på 22 miljoner, men då räknar man in klottersaneringen på 9,7 miljoner som redan hade tagits bort från budgeten samt energikostnaderna på 7,6 miljoner som tillfördes retroaktivt. Det handlade inte om något större budgetunderskott. Arbetsgivarna struntar i lagar och avtal. Det har de gjort hela tiden. Därefter har de fortsatt med andra chefstillsättningar där folk som inte är tillräckligt kompetenta får jobben, säger Charlie Magnusson. Bra chef byttes ut Den aktuella chefen blev vid den här tidpunkten utfryst, hon förflyttades till en annan del av stan och till ett kontorsrum där det inte finns någon dator. Vi anser att hon är den bästa chef vi har haft och att arbetsgivaren borde ha förhandlat om hennes tjänst, säger Charlie Magnusson. Efter att denna chef avsätts tillsätts en ny chef. Det blev ingen förhandling vid tillsättandet av honom och det är Tomas Hagberg, Charlie Magnusson och Conny Nilsson har problem med det fackliga förhandlingsarbetet Så länge lamporna fungerar är allt bra. Men enligt facken på trafikkontoret finns det inga resurser till reparationer. oklart om han är vikarie (i så fall för vem) eller om han är ny chef. Behandlingen av den sparkade chefen sänder signaler till resten av ledningsgruppen. Det är inte längre lika högt i tak utan en helt annan stämning. Nu tillsätts en konsult för att göra om utredningen om vilka delar av trafikkontorets uppgifter som kunde läggas ut på entreprenad. Resultatet blir nu någon annat. Konsulten kommer fram till att det går att lägga ut delar av trafikkontorets uppgifter, men det finns ingen marknad. Det finns inga som gör sådana trafiksäkerhetsjobb som att laga trafikljus och räta till nedkörda skyltar. Konsulten menar också att det inte går att lägga ut myndighetsutövning på entreprenad. Men plötsligt dyker marknaden upp. Någon på förvaltningen hittar ett vitvaruföretag i Solna som skulle kunna utföra trafiktjänstens arbetsuppgifter. Fick inga svar När Trafikkontoret ska göra en studieresa till Göteborg krävde Kommunal att få följa med. Jag började ställa frågor till förvaltningschefen i Göteborg som sade att han skulle svara på dem vid tvåtiden. När jag åter ställde en ny fråga sade trafikdirektören Magdalena Bosson till mig att kan du inte respektera att vi tar frågorna klockan två?. När klockan blev två var det dags för kaffe och då förklarar förvaltningschefen att han och förvaltningscheferna dricker kaffe däruppe där de satt medan Kommunals representanter fick åka ned till källaren där facket håller till. Därefter var mötet slut och

7 fack och ledning på kollisionskurs Kommunals representanter hade åkt till Göteborg utan att få en enda fråga besvarad. De fick dessutom gå ut bakvägen från företaget. Ideologisk fråga Utförsäljningarna görs av ideologiska skäl. Det handlar inte om ekonomi, säger Conny Nilsson. Trafikdirektör Magdalena Bosson har ett förflutet i moderaterna, liksom flera av de nytillsatta cheferna på trafikkontoret. Vår verksamhet har blivit väldigt politiserad. Flera av våra nya chefer är moderater, säger Conny Nilsson. Okej om man tillsätter kompisar om de är kompetenta, säger Charlie Magnusson. Han ger exempel på när partiboken varit viktigare än rätt utbildning. På tillståndsavdelning är juridisk kompetens relevant. En manlig jurist som dessutom var invandrare sökte jobbet och eftersom 80 procent är kvinnor kunde det vara bra. Men det blev en kvinnlig moderat med fil kand i ryska som fick jobbet. Hon saknade juridisk kompetens. Undersökning utan värde Spiken i kistan blev när facket signalerade att arbetsbelastningen var för hög för arbetsledarna. Vi begärde att företagshälsovården skulle göra en undersökning, säger Charlie Magnusson. Arbetsgivaren går med på det men en månad senare kommer i stället en förhandlingsframställan om att 25 tjänster skulle bort. Sju av elva arbetsledare måste sluta, två enhetschefer och administrativ personal. Syftet var att företagshälsovården skulle undersöka arbetsbelastningen. Då kan man väl inte dra in tjänster? Tomas Hagberg berättar att trafiksäkerheten inte har en egen budget. Ska vi laga en nedkörd stolpe måste vi tigga pengar för att få göra det. Vi har inte ens pengar till bensin utan måste få en beställning för att kunna utföra jobbet. Stockholms stad har beslutat att arbetat med att ta ett projekt Vision Stockholm 2030 ett Stockholm i världsklass. Något som känns avlägset idag enligt de fackliga företrädarna Vi har knappt något lager. Det tar fem veckor innan leverans och då får vi finna på nödlösningar. Vissa trafikljus får lagas med tejp, berättar Tomas Hagberg. JOHANNA STJERNA Det är klart att det har betydelse med ett bra samarbete med facket. Det är viktigt att hitta arbetsformer, säger trafikdirektör Magdalena Bosson, som kommentar till det uppsagda samarbetsavtalet. Magdalena Bosson har en annan beskrivning än de fackliga företrädarna om varför en chef på trafikkontoret fick avgå. Det var på grund av ett för stort budgetunderskott och jag kan inte ha personer som inte har koll på ekonomin. Det är en tuff uppgift, men det är Vad anser SKTF:s medlemmar om sin arbetssituation SKTF har gjort en undersökning bland sina medlemmar på trafikkontoret. Den bygger på ett utskick till 200 medlemmar. Från 30 kom det autosvar på grund av sjukdom, semester eller föräldraledighet. 117 svarade av de 170 som fick enkäten. På frågan: Kan du rekommendera trafikkontoret som arbetsplats svarar 6 ja absolut, 25 ja, 69 nej, 16 verkligen inte. nödvändigt att ha kontroll över skattepengar. Kommunstyrelsen har beslutat att trafikkontorets trafiktjänst som servar och sätter upp skyltar och trafiksignaler ska upphandlas. Jag förstår att man inte kan nå varandra. Vårt uppdrag är att göra en upphandling. Jag förstår att det är en tung process. Känner inte igen beskrivningen Hon känner inte heller igen Kommunals representanters beskrivning av studiebesöket i Göteborg. De kunde ställa frågor hela förmiddagen och det fanns i programmet att de skulle träffa sina fackliga kollegor. Anser du att företagsledningen har tillräcklig kompetens: 2 ja, absolut, 16 ja, 68 nej och 24 verkligen inte. Hur fungerar informationen från företagsledningen: 6 mycket bra, 22 ok, 62 dåligt, 27 riktigt dåligt. Upphandlingarna inte så himla dramatiska Är ideologin viktigare än ekonomin vad det gäller utförsäljningar? Det är en kombination. Uppdraget handlar om att fler privata företag ska driva verksamheten. Trafikkontoret har stora upphandlingar för stadsmiljön och flera andra områden. För mig är det här inte så himla dramatiskt. Men det påverkar medarbetarna. Att trafiksignaler måste lagas med tejp är Magdalena Bosson skeptisk till. Det skulle jag ta med en nypa salt, säger hon. Min bedömning är att man har ett lager, säger hon. JOHANNA STJERNA Hörselskador kan förebyggas aldrig botas! Lina Björk, förskollärare Jag är jättenöjd med mina EARfoon hörselskydd. Man hör tal och musik bra och det är skönt att omgivningen blir lite dämpad. Jag är inte alls lika trött som förut när jag kommer hem efter jobbet, det tackar jag mina EARfoon s för. Dessutom uppskattar jag att dom är så diskreta och bekväma att använda. Extremt bekväma tack vare den personliga utformningen (vi gör ett avtryck av hörselgången) Garanterat inga obehag av värme eller tryck Filter som gör att man hör tal, men dämpar buller Hygieniska, tack vare medföljande rengöringsset EARfoon Sound kan kopplas till telefon eller radio Lång livslängd, allergibehandlade och CE-märkta Återförsäljare finns över hela landet. Tel: info@earfoon.se MT nummer

8 Snålhet med handskar skapar hygienproblem i omsorgen Ska en äldre person behöva finna sig i att behöva stå med rumpan bar under längre tid än vad som är nödvändigt för att personalen inte kan arbeta med sina handskar? Ja, säger såväl privata som kommunala arbetsgivare. Nej, tycker hemtjänstpersonalen. På Attendo har engångshandskar dessutom blivit något som ska användas flera gånger. Idag finns det två sorters handskar för hemtjänstens personal. En lite grövre billigare i plast som kostar 16 öre styck och en dyrare i vinyl som kostar 64 öre styck. Tanken är att den billigare handsken ska användas när man tar hand om sopor eller bäddning av svårt nedsmutsade sängar. Men idag tvingas personalen använda enbart den billiga. De dyra handskarna är inlåsta eller ofta slut i förrådet. Vill verkligen alla njursjuka transplanteras? Det var frågan som undersköterskorna Pirjo Palonen och Lena Runsten ställde sig, efter att Lena hört en föreläsning på Nordiatrans* kongress, 2008 i Göteborg. En föreläsare på konferensen förvånade Lena med påståendet att alla njursjuka vill transplanteras. Det var ett påstående som inte kändes igen från arbetet med patienterna på Kungsholmsdialysen. Pirjo och Lena har lång erfarenhet från många olika områden i sjukvården och har arbetat på dialysmottagningen i över tio år. Arbetet innebär nära patientkontakter, människor som de träffar flera gånger i veckan. 8 MT nummer Passar dåligt Den billiga handsken sitter inte åt kring handleden, de är breda i fingrarna så mycket smuts fastnar på själva handsken och därtill rinner det lätt ned avföring innanför handsken. Då måste personalen ta av sig handskarna, göra handen ren med sprit och därefter sätta på sig nya handskar. Allt medan brukaren ibland med darriga armar och med neddragna byxor lutar sig mot en handfatskant för att få hjälp. När vi gräver i munnar eller ska smörja in salva får vi använda vinyl, men det finns inga handskar i förråden. Bara de av den billiga sorten, säger Annika Broberg, vid Tranebergs gruppboende. Från flera olika äldreboenden berättas det samma sak: de dyrare handskarna är svåra att få tag på. Birgitta Wahlberg är arbetsplatsombud vid Blackebergs äldreboende. Hon tycker att det har blivit bättre med tillgång till vinylhandskar sedan hygiensjuksköterskan besökt arbetsplatsen. Det känns som om man försöker spara på det lilla. Den billiga sorten är som att arbeta med en plastpåse på handen. Fingrarna åker ur och du får inget grepp. Dålig hygien Det fastnar lättare bajs på de billiga handskarna eftersom personalen arbetar mindre smidigt. Risken är sedan stor att det hamnar avföring på den gamles kläder. Jag kan använda de billiga handskarna vid arbetsuppgifter där de passar. Cheferna måste lita på att vi kan bedöma när vi tar rätt handskar, säger Birgitta Wahlberg, som har trettio år i yrket. Jag tror inte en snickare skulle acceptera att arbeta med lite krokiga spikar. En tandläkare skulle inte använda en dålig handske. Vi vill kunna arbeta professionellt, säger hon. I äldreomsorgen i Akalla där Attendo har tagit över verksamheten är medlemmarna väldigt besvikna över att det sparas på engångshandskarna. De får inte tillräckligt med handskar så de tvingas använda samma handske flera gånger. Det är inte längre engångshandskar utan snarare tregångshandskar, säger Olof Tappert, förhandlingsansvarig i Rinkeby/Tensta. JOHANNA STJERNA Undersköterskor undersökte verkligheten Lena Rusten och Pirjo Palonen har kartlagt dialyspatienternas önskemål. Billiga och dåliga skyddshandskar ska användas istället för fungerande handskar, ohygeniskt och obekvämt både för personal och vårdtagare. Vi kunde inte riktigt släppa frågan, vi började, med tillstånd från vår arbetsgivare, arbeta fram ett frågeformulär till våra patienter, berättar Pirjo. Vi ville veta vilka olika ställningstaganden patienterna har gällande transplantationer och organdonationer. Av de 47 patienterna som fick enkäterna, med åtföljande informationsbrev om varför de ville göra undersökningen, svarade 39 stycken. Resultatet som Lena och Pirjo fick fram visade att av de 39 som svarade, var det 9 stycken som av olika anledningar inte vill bli transplanterade. En av anledningarna till att man ställde sig tveksam till transplantation var bristande information om eventuella biverkningar efter operationen. Vi har lagt ner mycket tid på vårt projektarbete och det har tidsmässigt varit jobbigt men mycket givande, säger Pirjo. I mars kommer de två undersköterskorna att åka till kongressen Nordiatrans, som hålls i Fredikstad i Norge för att visa sitt arbete och resultat. Det känns väldigt roligt att vi som undersköterskor får visa upp vårt resultat på kongressen för deltagare som kommer från hela Norden, annars är det mest sjuksköterskor och läkare som uppmärksammas, säger Pirjo. KERSTIN RIDDERSTEDT */ Nordiatrans är en förening för personal som arbetar med njursjuka i Norden.

9 Tre tusen kronor i bonus till Rosengårdens personal På Rosengårdens äldreboende är personalen nöjd med bonussystemet, som infördes i Nynäshamns kommun förra året. Det har varit en hel del förändringar i och med att man införde möjligheten till heltid i kommunen och bonussystemet. Förändringar är kul om man kan vara med och påverka, säger Susanne Edin undersköterska. Det är tre positiva och glada medlemmar som MT träffar på äldreboendet Rosengården. När tjänstgöringsgraden höjdes blev personalen tvungna att se utanför sina egna avdelningar. Något som först vållade lite osäkerhet, men genom rak och öppen information till personalen har de känt att de varit med i förändringsarbetet. Stockholms stad provar att låta ett privat företag sköta rapporteringen av sjukfrånvaron vid några förvaltningar. Förhoppningen är att det ska leda till färre sjukskrivna. De anställda känner oro att kontrollen av dem ökar. Medhelp som bland annat sköter sjukvårdsupplysningen på landstingets Vårdguiden i Stockholm ägnar sig också åt att sköta sjuk- och friskanmälan åt företag. Det är främst myndigheter, landsting och kommunala arbetsgivare som använder denna tjänst. Gunilla Andersson, Margaretha Karlsson och Susanne Edin är glada över att få tretusen kronor extra. Utökat arbetsområde För att sjösätta rätten till heltid inrättades ett gemensamt vikariesystem för hela kommunen. De anställda, inom äldre-och handikappomsogen, som höjde sina tjänstgöringsgrader är inte garanterade att arbeta på sin avdelning utan måste vid behov gå in på andra avdelningar. Det var lite osäkert i början hur det skulle fungera, säger Gunilla Andersson undersköterska, men det har gått bra. Mellanchefer har försvunnit, nu har vi en chef med gemensamma APTmöten i huset och en gruppchef på varje avdelning, vi har fått en mer vikänsla i huset. Margareta Karlsson också hon undersköterska, tycker att samarbetet är bra i huset och att man hjälper varandra över avdelningsgränserna. Man har mer helhetssyn nu över hela verksamheten i huset, säger hon. Vi tycker att vi fått mer inflytande i verksamheten, säger Gunilla Andersson undersköterska, vi har blivit duktigare på att prioritera arbetet och mer medvetna på inköpen som vi gör. Det är ju vi i verksamheten som vet vad vi kan göra besparingar på. När man gör Vi har gjort en ramupphandling som berör ungefär femtusen anställda som ska pröva detta under ett år. Därefter gör vi en utvärdering, säger personaldirektören i Stockholms stad Eva Frunk Lind. Kostnaden för tjänsten är 40 kronor per anställd och månad. Den sjuke anmäler sig till sin avdelning och till Medhelp, som kontaktar chefen. Ger rådgivning På Medhelp arbetar sjuksköterskor som kan ge medicinsk rådgivning till den som är sjuk. Efter tre dagar kontaktas den sjuke. Dag åtta påminner de om att nu behövs läkarintyg. förändringar gäller det att ha med sig personalen. Det är en frihetskänsla att känna att man kan vara med och styra över verksamheten. Nära till besluten När de tre pratar om kommunstyrelsens ordförande Ilija Batljan låter det som de pratar om en arbetskamrat. Ja men honom stöter man på överallt - nere på affären eller nere i centrum, säger Susanne självklart. Här verkar det inte finnas något politikerförakt bland tjejerna, besluten är nära och med driftiga politiker i samarbete i Kommunal i Nynäshamn har Det är uppskattat och ger goda resultat i bland annat Karlstad kommun, säger Eva Frunk Lind. Vi måste stödja så att folk kommer tillbaka till jobbet. Det är en arbetsmiljöfråga. Vi har 7,7 procents sjukfrånvaro idag vill vi få ned den siffran till 5 procent. Kan inte den egna administrativa personalen sköta detta? Visst, men detta företag står för aktiv sjukvårdsupplysning. De har en annan dialog med de sjuka, säger hon. Medhelp används sedan årsskiftet i bland annat Rinkeby/Tensta, Vällingby/Hässelby och har funnits på Kungsholmen sedan tidigare. man lyckats driva igenom en viktig kvinnofråga, rätten till heltid, bonus, och dessutom sänka kommunens kostnader med två procent. På Rosengården slutade budgeten 2008 med 750 tusen kronor plus, av det kommer en tredjedel att gå tillbaka till verksamheten, en tredjedel betalas ut till personalen i bonus och en tredjedel går tillbaka till kommunen. KERSTIN RIDDERSTEDT Du kan läsa mer om hur man arbetar med att införa heltid i Nynäshamns kommun på nästa uppslag Ny sjukanmälan,kontroll eller friskvård? Medhelp för statistik på sjuk- och friskfrånvaron som direkt är återkopplad till verksamheten. Vi var oeniga med arbetsgivaren om att införa detta, säger Riitta Eddib, Kommunal Rinkeby/Tensta. Vi upplever det som en kontroll av de anställda. Jag har inte hört att någon tycker att det är positivt. Om en anställd inte vill uppge sin sjukdom skickas ett sms till chefen att så är fallet. Vi är inte skyldiga att säga varför vi är sjuka, bara att vi är det, säger Riitta Eddib. JOHANNA STJERNA MT nummer

10 för att skap Politisk kra I Nynäshamn rullar processen med Hela tiden på med oförminskad kraft,. Målet är att alla som vill ha heltidsanställning ska kunna få det. Nu genomfördes det andra seminariet i ämnet med deltaganden kommuner från hela landet. Under det senaste året har andelen heltidsanställda inom äldre- och handikappomsorgen ökat med cirka 25 procent. Heltid är en arbetsgivarfråga och ytterst ansvarig är kommunstyrelsens ordförande. Det är en rättvise- och jämställdhetssatsning sa Ilija Batljan som är kommunstyrelsen ordförande i Nynäshamn. I Nynäshamn har Kommunal och arbetsgivaren arbetat tätt tillsammans med att genomföra projektet. Man har använt sig av ny teknik där det varit möjligt, men framför allt har man tillvaratagit den resurs som personalen är. Vi har en fantastisk personal, sa Ilija Batljan. Men det har alla ni som är här från landets kommuner. Egentligen undrar jag vad ni gör här? Nynäshamn är den enda av landets 290 kommuner som arbetar med det här. Sökt det gemensamma Kommunals förste vice ordförande Lars-Åke Almqvist berättade om synsätten och vinsterna med projektet Hela tiden. Vi har sökt det gemensamma intresset mellan arbetsgivare och personal, sa Lars-Åke Almqvist. Resultatet har sedan analyserats och sedan har man sökt nya lösningar för att utveckla arbetet med att alla som vill ha heltid ska kunna få det. För personalen har det inneburit att man nu kan vara fast på en arbetsplats och sedan fylla upp till heltid i en personalpool som går in där behoven finns. Det här är lönsamt för alla, konstaterade Lars-Åke Almqvist. Trots att kommunals grupper fick 9,3 procent i löneökning har kommunen sparat drygt 2 procent av lönekostnaderna. I arbetet med Hela tiden har även Eva Sundbeck och Birger Eriksson från Trygghetsfonden medverkat. De erfarenheter de gjort har haft avgörande betydelse för projektet och givit gott stöd till förändringsarbetet. Satsar framåt En erfarenhet de har från tidigare är att de flesta kommuner försöker spara sig ur en ekonomisk kris. Men i Nynäshamn satsar man framåt och sparar samtidigt pengar på det. Man har även sett att all personal är en resurs som ska bidra med sitt till förändringsarbetet. Ilija Baitljan, kommunalråd i Nynäshamn Eva Sundbeck,Trygghetsfonden

11 t krävs a heltider Det vanliga är att man arbetar med planeringen i sex månader på ledningsnivån, sa Eva Sundbeck. Sedan presenteras det hela på en timme för den berörda personalen. Sedan säger man att personalen är förändringsovillig. Är det så konstigt. Nya attityder krävs För att lyckas med ett förändringar eller utvecklingsarbete krävs att man förändrar attityder. Och det kräver delaktighet från de som berörs. Man måste se till att det finns ett klimat som tillåter att alla får säga sitt. Det är viktigt att tillföra den kunskap som personalen äger, dessutom skapar det förståelse för den process som pågår. Ett förändringsarbete får inte betraktas som ett projekt, sa Birger Eriksson. Då riskerar det att avslutas vid projekttidens slut och de långvariga resultaten uteblir. En annan viktig del i framgångarna för ett bra utvecklingsarbete är tydliga rågångar mellan politiker och verksamhetsutförare. Redan i början av 1990-talet gjordes försök att öppna upp för nya synsätt på verksamheterna i kommuner och landsting. Utvecklingsavtalet U92 tecknades mellan parterna, men effekterna uteblev. U92 blev bara ett annat sätt att hantera MBL, sa Birger Eriksson. Den nödvändiga dialogen uteblev. Jag hoppas att det nya avtalet FAS 05 ska hanteras annorlunda. Tre bra skäl Enligt Birger Eriksson så finns tre skäl till att ge heltid åt alla som vill ha det och att ha en verksamhet i ständig förändring. 1. Det skapar högre effektivitet och blir billigare. 2 Det skapar möjlighet för de anställda att använda sina kunskaper och sin kreativitet. 3 Det skapar flexibilitet och positiv rörlighet bland personalen vilket medför karriärmöjligheter. Mona Andersson som är ledare för förändringsarbetet i Nynäshamn håller med på de flesta punkterna. Att det här är fungerar är mer beroende av politisk kraft och vilja mer än rationellt tänkande, sa Mona Andersson. Annars skulle nog inte Nynäshamns kommun vara ensamma med att arbeta på det här sättet. Kommunal har varit en av de drivande parterna i arbetet. Under flera år har de arbetat för att alla som vill ska kunna få heltid. Nu börjar målet närma sig. Vi från Kommunal har ett stort ansvar i det här förändringsarbetet, säger Birgitta Ahlqvist som är sektionsordförande. Vi har lagt ned mycket energi men nu ser vi alla de positiva effekterna för våra medlemmar. Visst finns det de som inte vill ändra på sina arbetsvillkor. Men de blir allt färre när det positiva breder ut sig. Bevarar kompetensen Det som skapats i Nynäshamn med arbetet Hela tiden är en vinn/vinn-situation. Det är ett bra sätt för kommunen att behålla och utveckla sin personal. Risken för personalnedskärningar är minimal, säger Birgitta Ahlqvist. Det har vi blivit lovade. På äldre- och handikappverksamheten är det lyckat med heltid åt de som vill ha det. Nu går arbetet vidare till skolor och förskolor. GÖTE AXELSSON Mona Andersson, projektledare Lars-Åke Almqvist, Kommunal

12 12 MT nummer Namn: Bekir Gül Bor: Solna Familj: Hustru Ayse och fem barn i åldrarna 18 månader, 8,10,22 och 25 år. Yrke: Bussförare Det roligaste med mitt arbete: Att ge service åt folk. Därför är vi proffs: Trots att befolkningen växer och blir fler och fler så är vi måna om att göra ett bra jobb.

13 Bekir har lyckats finna sitt eget drömyrke:bussförare För Bekir Gül har bussförare alltid varit något av ett drömyrke. Kanske är det därför heller ingen tillfällighet att han ofta får beröm av passagerare för ett trevligt bemötande. En gång blev SL uppringda av någon som ville ge en trevlig chaufför en ros. De förklarade att han lät som en gotlänning och SL kom fram till att det var mig de menade, säger han och skrattar. Bekir Gül är inte från Gotland utan från Solna och har kört buss sedan mars Han trivs med att köra i stan, med fullpackade bussar och att träffa mycket folk. Det är skoj att ha kontakt med människor hela tiden. Dagarna bara rinner iväg. Under 23 år arbetade han på ett lager och det var nära att han gav upp sin dröm om att köra buss. Första gången han sökte förarjobb i Hornsberg blev det stopp. Året var 1986 och Bekir kallades till anställningsintervju. Men fick nej eftersom han inte bodde i närheten av garaget och för att han inte var arbetslös. Jag har bott i Sverige i fyrtio år och har nästan aldrig varit arbetslös. Då var jag inte glad när jag inte fick det jobbet. Efter femton år blev drömmen sann I stället fortsatte han att arbeta på lagret och det skulle ta femton år innan han hade sitt busskort. För Bekir har aldrig taxiyrket varit lockande utan det var just att köra buss som gällde för honom. Efter att ha sett en annons i Metro 2001 om att Busslink sökte förare så gjorde han ett nytt försök och på den vägen är det. Bekir tog busskort och arbetade till en början deltid som bussförare samtidigt som han arbetade på lagret. 23 år är en lång tid i ett sådant fysiskt arbete som det är på ett lager. Du bär tungt och andas in dammig luft. Men fördelen där var att du hela tiden hade dina arbetskamrater. Här är du mer ensam. Bekir Gül är en uppskattad av resenärerna och gör vad han kan för att sprida värme och glädje på de linjer han trafikerar. Bekir Gül är en social och glad person som sprider glädje. Jag tror att det är viktigt att skapa en glad kultur på arbetsplatsen. Fick frågan om heltid Ganska snart fick han en förfrågan av Busslink när han kunde börja arbeta heltid. Jag tog semester från mitt jobb på lagret och arbetade sex veckor i sträck som bussförare en sommar. Så småningom sa han upp sig från lagret och äntligen fick han sitta bakom ratten på heltid. Det är just i innerstaden som Bekir trivs bäst med. Han kör alla linjer men visst händer det att ibland blir det fel. Det är alltid någon som ropar hallå och då gäller det att förklara för folk att de just fått lite extra sightseeing. Du måste alltid hålla humöret uppe. Många rapporter visar att bussförare mår dåligt av hetsen i city. Jag tror att det beror på hur du hanterar stress. Det är bara att ta det lugnt. När folk ska hem i rusningstrafiken vill alla komma hem fort. Då är det bara att fylla på bussen. Vid tunnelbanestationerna går de flesta av och slukas under jorden. I april tar SL bort trafikväktarna i gula västar som släpper in folk genom bakdörrarna. De är till stor hjälp för oss förare och det är synd att SL har bestämt att de ska försvinna. Vill köra i innerstaden Tanken på att köra en buss i de yttre regionerna av länet hägrar inte. Nej, jag tycker det skulle vara tråkigt och ensamt. Ju mer folk desto roligare. Favoritlinjerna är naturligtvis 69 och 47 som är fullsatta året runt med turister och besökare till Skansen och Djurgården. Det är kul att serva folk. Det är ett stort nöje. En annan fördel med detta jobb är att du arbetar självständigt. Efter 23 år på lager där alltid flera chefer bestämde över dig är det skönt att inte vara beroende av andra, du bestämmer själv. Alla bussar har kameraövervakning vilket Bekir tycker är bra. Vi har inte heller kontanter och det är skönt. Det kan vara svårt för turisterna att förstå var de ska köpa biljetter, men de bli väldigt tacksamma när jag visar dem att de kan köpa biljett via sms. Och ändå mer lyckliga om de får åka med någon station utan biljett! Konflikthantering kan behövas Bekir har gått en konflikthanteringskurs och om någon kollega är med om någon obehaglig incident så är han en i en grupp Busslinkkamraterna som tillkallas. Till hösten ska alla förare gå en sådan kurs. Brytningen har inget med Gotland att göra utan Bekir Gül är ifrån Kuli på den turkiska landsbygden. Han flyttade till Sverige Nästan hela Kuli tömdes under sextiotalet och de flesta flyttade till hit. Många var fattiga bönder som från början hade planer på att flytta tillbaka. Men skolsystemet i Turkiet fungerar inte bra och de flesta blev kvar för barnens skull. Hårdare trafikmiljö De senaste åren har klimatet i trafiken blivit alltmer egoistiskt och hårdare i Stockholm. Men även när Bekir talar om detta gör han det med en humoristisk glimt. Folk dubbelparkerar, när jag släppte fram en cyklist så gav han mig fingret, säger han och skrattar och rycker på axlarna. Alla ska fram först. Folk respekterar inte kollektivtrafikfilen utan kör där med sina bilar. Bussarna släpps inte fram av andra trafikanter när vi ska köra ut från hållplatsen. Det är en attityd som stockholmarna måste ändra sig. Trots att Bekir gillar att köra i innerstaden uppkommer det ofta situationer i trafiken som är obehagliga. I mina värsta mardrömmar möter jag alla de cyklister utan skydd och utan lyse som cyklar kors och tvärs utan att visa var de ska. Eller folk som springer över gatan mot rött precis framför bussen, säger Bekir Gül. Det är dags för honom att gå på sitt pass. Nu blir det en timmes körning med fyran. Gül ser nöjd ut när han kliver på den blåa bussen. JOHANNA STJERNA MT nummer

14 Fick 8000 kronor för övertid Som timanställd har du rätt till övertid, Lovisa Karchi vårdare, arbetade som timanställd i flera år.vissa månader arbetade hon övertid utan att få övertidsersättning, endast ordinarie timlön betalades ut för den arbetade tiden. Jag var ny i Sverige och det var mitt första jobb jag visste inte vilka regler som gällde, säger hon. När jag läste i Kommunalarbetaren om ett liknade fall som mitt, ringde jag till facket och frågade hur det var, om jag hade rätt till övertidsersättning. Det skulle visa sig att Lovisa hade arbetat övertid åtskilliga timmar. Men det tog tid att reda ut hur mycket det rörde sig, man var tvungen att se över Lovisas lönerapporter flera år tillbaka i tiden. När arbetsgivaren ska fatta beslut som rör de anställda och organisationen ska de förhandla med berörda fackförbund innan de genomför förändringen, enligt MBL (medbestämmande lagen). Det händer att arbetsgivare genomför förändringar utan förhandling. 14 MT nummer Maria Eneryd, förhandlingsansvarig i Spånga-Tensta, hjälpte Lovisa Karchi att få ut innestående ersättning. Förvaltningens ansvar Jag försökte reda ut det först, men insåg att det var förvaltningens sak att ta fram alla uppgifter, säger Maria Enryd förhandlingsansvarig i Spånga- Tensta. Och det tog lite tid. Tyvärr finns det en del okunniga arbetsledare, den dåvarande arbetsledaren borde ha sett att Lovisa skulle ha haft mer ersättning än hon fick, men han skrev bara under hennes timrapporter, säger Maria. När vi så småningom upptäckte felet var det dock aldrig något problem med förvaltningen att reda ut saken. När förvaltningen var klar visade det sig att Lovisa gått miste om cirka åtta tusen kronor i övertidsersättning, från den tid hon var timanställd En lönsam läsning Det var en ren tillfällighet att Lovisa såg artikeln i Kommunalarebetaren och ställde frågan till facket, det var ju ganska länge sedan ändå, tyckte hon. Men det lönade sig i Lovisas fall. Har man en fråga och undrar hur det är med en sak så ställ frågan bara, Ett skadestånd är endast en liten kompensation för att arbetsgivaren har struntat i att förhandla, det är alltid ett nederlag för den fackliga organisationen om inte arbetsgivaren förhandlar med facket först innan de genomför sina förändringar. På Karolinska universitessjukhuset Huddinge finns det klara samverkansavtal och direktiv från högsta ledningen om hur samverkan ska gå till. Ändå har mellanchefer struntat i att samverka med skyddsombuden på akuten. Även om det är politiska beslut som är tagna kan arbetsgivaren aldrig strunta i att förhandla med oss, man måste ju följa arbetsmiljölagen, säger Carina Lenngren Kommunals ordförande på Karolinska universitessjukhuset Huddinge. det värsta du kan få är ett nej, råder Lovisa till andra medlemmar. Lovisa har aldrig ångrat att hon gick med i facket, förutom övertidspengarna hjälpte även Kommunal henne med Fakta Tänk på att ett bokat arbetspass gäller, ringer din arbetsgivare och säger att du inte behöver komma ska du ha ersättning ändå. Du har rätt till övertidsersättning enligt avtalet. Blir du sjuk har du rätt till sjuklön för Skyddsombud ska medverka Vid en organisationsförändring ska riskanalyser ses över och handlingsplaner göras. Det räcker inte med att informera medarbetarna. Skyddsombuden ska kallas in och vara med i processen, säger Carina. Vi ledsnade på att cheferna struntade i våra skyddsombud, säger huvudskyddsombudet på sektionen Rune Engleskär, vi begärde tvist i frågan och begärde personligt skadestånd enligt Arbetsmiljölagen (AML) till våra skyddsombud. Vi får hoppas att cheferna lär sig av detta och inte ignorerar skyddsombuden framöver. Det är viktigt för oss att visa vikten av att driva sakfrågan och att arbetsgivaren inte kan göra som de vill. Vi har många bra skyddsombud på arbetsplatserna, säger Carina. De har haft det tufft. Jag hoppas arbetsgivarna lär sig skilja på uppdrag och person så att skyddsombud som sköter sitt uppdrag inte kommer i kläm framöver. Fler exempel Det kan bli dyrt för arbetsgivaren om denne inte först förhandlar med berört fackförbund. Uppsala landsting fick betala kronor i skadestånd till åtta fackförbund för några år sedan då att få fast anställning för ett par år sedan. KERSTIN RIDDERSTEDT de arbetspass som du skulle ha arbetat och är inbokad på. Se till att du får dina arbetspass nedskrivna (inte bara muntliga löften) Har du frågor kontakta ditt arbetsplatsombud eller din sektion. Skyddsombud fick personligt skadestånd de bröt mot medbestämmandelagen. I Täby har kommunen fått betala kronor i skadestånd till Lärarförbundet då kommunen bröt mot MBL när de privatiserade Tibblegymnasium och Skarpängskolan. Norrbottens läns landsting slarvade också med MBL vilket kostade landstinget där kronor. Stockholm stad fick betala kronor när de inte involverade Kommunals skyddsombud i en omorganisation inom räddningstjänsten. Sammantaget rör det sig om miljontals kronor varje år som betalas i skadestånd då arbetsgivare åsidosätter MBL och andra arbetsrättsliga skyldigheter. KERSTIN RIDDERSTEDT

15 Tusentals kommunala jobb försvinner tjänster försvinner från Stockholms stad de närmaste två åren enligt en enkät om den framtida sysselsättningen som staden själva utfört. Det är dramatiska siffror som dessutom visar på borgarnas löftessvek om tusentals nya jobb i Stockholm inför valet 2006, säger Carin Jämtin, oppositionsborgarråd (s). Antalet anställda i kommunen minskar ständigt de senaste åren: 2006 fanns anställda 2007 fanns anställda 2008 fanns anställda 2009 beräknas anställda 2010 beräknas anställda Det betyder en minskning på nio procent under dessa år. Statistiken kommer från stadsledningskontorets personalstrategiska avdelning. När de mäter antalet anställda så tittar de på antalet anställningar,vilket skiljer sig från USK (utrednings- och statistikkontoret) som i stället räknar faktiska personer. Sviker vallöfte Socialdemokraterna påpekar att alliansens vallöfte var nya jobb i Stockholm i offentlig sektor under mandatperioden Personalneddragningar av denna omfattning påverkar självklart kvaliteten i förskolan, skolan och omsorgen. Inom förskolan ser vi redan drastiska kvalitetsförsämringar. Barngrupperna är för stora i 11 av 14 stadsdelar och utbyggnadstakten av förskoleplatser ligger på en orimligt låg nivå. Dessutom minskar andelen förskolelärare med pedagogisk högskoleutbildning, säger oppositionsborgarrådet Carin Jämtin (S). Stadens personalstyrka minskar också på grund av avknoppningar. Enligt den personalstrategiska enheten vid Stockholms stad försvann under förra året 550 personer till avknoppningar. Men under 2007 försvann exempelvis 460 anställda från äldreomsorgen utan att det genomfördes några privatiseringar. Enligt stadsledningskontoret är det framför allt inom äldreomsorg, förskoleverksamhet och omsorg om funktionshindrade, som tjänster kommer att försvinna. JOHANNA STJERNA Stadshuset skär ned på personal, men inte i Stadshuset. Utbildning i Stockholm till DIPLOMERAD MASSAGETERAPEUT Anatomi, fysiologi, patologi, klassisk massage, funktionstester och muskeltöjning enligt PNF. Föreläsning och praktik lörd/sönd eller vardagar. Utbildningen är godkänd av Branschrådet Svensk Massage samt Kroppsterapeuternas Yrkesförbund FÅTAL PLATSER KVAR TILL VÅRENS KURSER. För kostnadsfritt prospekt ring mars Internationella kvinnodagen Kommunal bjuder in till seminarium Heltid & jämställda löner 2020 Plats: ABF-huset i Stockholm, Sveavägen Tid: 8 mars klockan Kommunal har i år valt att fira den internationella kvinnodagen med ett seminarium. Kommunals ordförande Ylva Thörn har bjudit in ett antal personer till ett samtal om heltid och jämställda löner vad finns det för hinder och vilka möjligheter finns? I samtalet (bland annat): Ylva Thörn, Kommunals förbundsordförande Anita Nyberg, nationalekonom som forskat mycket om arbetstider, anställningsvillkor och alltid med ett jämställdhetsperspektiv. Hon håller just nu på med ett arbete om deltidsarbetslöshet i Sverige och Europa. Anna Thoursie, chefsekonom på Kommunal som bland annat har skrivit boken Varför tjänar kvinnor mindre? moderator: Anna Danielsson, journalist Vill du veta mer: Kommunal Sveriges största kvinnoförbund med kvinnor som medlemmar MT nummer

16 Missnöjet växer snabbt bland länets alla bussförare Att det är så mycket lediga bussförare här visar att det är en viktig fråga med var och hur man slutar och börjar ett arbetspass, sa Bengt Bryungs, ordförande för kommunals bussförare i Stockholm. Man är förbannad och visar det här. Över 250 bussförare samlades utanför Landstingshuset för att visa sitt missnöje med hur bussbolagen försämrar arbetsvillkoren för dem. Sedan kollektivavtalet med bussarbetsgivarna tecknades i somras har fler bussgarage infört systemet med att förarna tvingas ta sig långa sträckor på sin fritid för att gå av eller på ett körpass. Bengt har svårt att förstå varför det här med att bryta körpass vid en hållplatsstolpe lite varsomhelst breder ut sig till allt fler garage. Han ser inte att det finns några vinster för bussbolagen med att tvinga förarna till den här försämringen av arbetssituationen. Ett jäkligt sätt Vi bussförare upplever det här som ett sätt att jäklas med oss, säger Bengt. Stridsviljan växer hos bussförarna och kampviljan sedan konflikten i somras är obruten. Arbetsgivarna och politikerna måste nog lösa problemet snarast. Alla vet vad som händer om kollektivtrafiken störs. Att problemen med resor till och Vi stämmer Busslink inför Arbetsdomstolen (AD) med anledning av att de använder sig av långa gång- och restider för bussförarna, säger ombudsman Bo Sandholm. Men vi försöker även nå en lösning med förhandlingar och teckna avtal. Att det är Busslink som dras inför AD, trots att fler bolag gör likadant, beror på att det är de som är värst i att utnyttja förarnas fritid. Om det blir en dom i AD så kommer den att bli tillämpningsbar på samtliga bussbolag. 16 MT nummer Den 10 februari samlades ett stort antal uppretade bussförare utanför landstingshuset för att visa sitt missnöje. Att det blivit så här beror på att gång- och restiden inte regleras i det rikstäckande bussavtalet (BUA), säger Bo Sandholm. När avtalet förhandlades i somras var det ingen som ägde någon kristallkula och kunde förutse den situation som nu uppstått. Start och slut för ett arbetspass ska vara samma plats, säger Bo Sandholm bestämt. En bussförare har många olika arbetsplatser vid olika situationer. Det kan vara bussen, garaget, platsen för en paus eller annat. från arbetspassen kommer nu förvånar Bengt Bryungs lite grann. Vid förhandlingarna om det nya avtalet i somras fanns det med krav på begränsningar av hur av- och på till turerna skulle fungera. Lokalt i Stockholm fanns det begränsningar på hur långa restider till arbetsuppgifterna fick vara. Det var i stort sett bara på två garage som man hade problem med att det kunde finnas fyra olika av- och påställen med långa avstånd emellan. Busslink stäms av Kommunal Uniformskrav gäller Inom förarkåren i kollektivtrafiken är det uniformskrav som gäller. Det innebär att det borde finnas möjlighet att byta om till civila kläder när man avslutar ett arbetspass, med uniformen på är man en representant för företaget med allt det innebär. Med de ny avoch påreglerna för arbetspassen måste förare i värsta fall resa i upp till 45 minuter i uniform på sin fritid. De flesta andra yrkesgrupper med uniformsregler har möjlighet att byta om innan de går hem för dagen. Tre huvudfrågor När vi förhandlade hade vi tre huvudfrågor, berättar Bengt Bryungs, Den första var nattvilan, den andra var ramtiden och sedan frågan om restiderna till arbetspasset. Tyvärr så fick vi vika på det sista. Det var bara vi i Stockholm som hade den företeelsen på ett par garage. Ingen av oss kunde väl ens drömma om att arbetsgivarna skulle utnyttja förarnas fritid på det sätt de gör nu. GÖTE AXELSSON Inte tydliga regler Vi har kontakt med Arbetsmiljöverket om uniformsregler och rätten att ha tillgång till omklädningsrum i samband med att arbetspasset slutar, säger Bo Sandholm. Men vi har inte fått något entydigt svar för yrkesgruppen bussförare. För bussförarna är det ett växande problem och allt fler drabbas av att tvingas vara uniformerade på sin fritid. Många arbetspass börjar och slutar vid tider då det kanske inte ens finns kollektivtrafik tillbaks till där man ställt sin cykel eller bil när man började sitt pass. Bussbolagen försöker spara pengar på det här sättet, konstaterar Bo Sandholm. Men de glömmer att yrket blir mindre attraktivt, det kan resultera i att folk slutar och att inga nya vill jobba under de här villkoren. GÖTE AXELSSON

17 DEBATT/ Insänt Debattartiklar skickas till:mt Kommunal Stockholms län,box , Stockholm.e-post:: Skriv kort,bidrag kan avkortas av redaktionen. Bidrag måste ha tydlig avsändare med namn,adress och telefonnummer.det går bra att publicera sig under signatur. Januari år av moderat historia Vi på sektion Karolinska sjukhuset är missnöjda med regeringen. Det finns det all anledning att vara just när t ex jakten på de sjukskrivna medlemmarna är som störst. Det spelar ingen som helst roll om de har ett läkarintyg på att de sjuka, ändå gäller regeringens nya regelverk. Det regelverket går ut på att om man inte har en dödlig sjukdom så är man frisk. Aftonbladet hade en lista på alla förslag moderaterna har lagt under de senaste hundra åren och en lista på deras oppositionspolitik. Det finns inga välfärdsreformer som de har velat ställa sig bakom under ett helt sekel. Deras politik har inte varit bättre för oss än de som det nya arbetarpartiet har lagt fram sedan valet 2006: ; nej till allmän rösträtt 1916; nej till allmän olycksförsäkring i arbetet 1919; nej till åtta timmars arbetsdag 1919; nej till kvinnlig rösträtt 1921; nej till avskaffandet av dödsstraff i Sverige 1923; återigen nej till åtta timmars arbetsdag och avskaffandet av dödsstraff 1927; nej till folkskolereform 1931; nej till sjukkassan 1933; nej till beredskapsarbete 1934; nej till a- kassa 1935; nej till höjda folkpensioner 1938; nej till två veckors semester 1941; nej till sänkt rösträttsålder 1946; nej till allmän sjukvårdsförsäkring och nej till fria skolmåltider 1947; nej till allmänna barnbidrag 1951; nej till tre veckors semester 1953; nej till fri sjukvård 1959; nej till ATP talet; ja till apartheid och nej till svenskt stöd till ANC och nej till alla sanktioner mot Syd- Afrika 1963; nej till fyra veckors semester 1970; nej till 40- timmars arbetsvecka 1973; nej till möjlighet till förtidspensionering vid ; nej till fri abort 1976; nej till femte semestervecka 1983; nej till löntagarfonderna 1994; nej till partnerskapslag för homosexuella 1998; nej till erkännande av homosexuellas rättigheter inom EU 2003; ja till Irakkriget, det enda partiet som inte kritiserade kriget 2004; ja till sänkt a- kassa och sjukpenning 2006; nej till gröna jobb, nej till sex timmars arbetsdag, nej till upprustning av den offentliga sektorn, nej till höjd a- kassa, nej till höjd sjukersättning, ja till sänkt a- kassa 2007; ja till sänkt sjukersättning (listan hämtad från Aftonbladet) När jag blickar bakåt i historien så är jag oändligt tacksam att vi har haft en Är du nöjd med dagens politik Ett flertal av Kommunal Stockholm läns sektioner har politiska klubbar som är anslutna till socialdemokratiska partiet. Självklart... Jag vill gå med i någon Kommunal Stockholm läns Socialdemokratiska föreningar Namn Adress Det är ett sätt att vara med och påverka även i de beslutande församlingarna när det gäller våra villkor på jobbet. Den bästa och kanske enda möjligheten att på ett konkret sätt vara med att forma politiken är att på ett eller annat sätt organisera sig politiskt. Vi är kunskaps bärare, vi känner till verkligheten och vet hur arbetsplatserna, bostadspolitiken och lokaltrafiken med mera fungerar i praktiken. Vi har på representantskapet hösten 2007 beslutat att vi ska bilda nys s-föreningar, det arbetet är i full gång och många kommunalare varit med att bilda nya föreningar både i kommuner och på arbetsplatser. Kommunals (s)-klubbar finns bland annat i sektionerna: Lidingö, Karolinska sjukhuset Solna, Botkyrka kommun, Kommunal Stockholms läns socialdemokratiska förening (kommunal sossen) socialdemokratisk regering under stora delar av talet. För tänk om moderaterna hade fått styra. Hur skulle Sverige ha sett ut och vilket liv skulle Kommunals medlemmar ha levt i dag? Tänk på hur viktigt det är att använda sin rösträtt på valdagen. Det är ingen självklarhet att vi har den rätten. Jag uppmanar alla att använda den rättigheten redan i juni då vi skall välja Sveriges representanter till EU- parlamentet. Våra röster kan avgöra vilken politik kommer att styra Europa. MIRJA RÄIHÄ JÄRVINEN FACKLIG/POLITISK ORGANISATÖR Listan över högerns/moderaternas förslag är hämtad från Aftonbladet Carema Södertälje Norrtälje Tyresö Nynäshamn Sektion 28 Stockholm Om du använder talongen här nedan så slussas du till den klubb som är rätt för dig! Postnummer Ort Personnummer Telefonnummer Medlem i sektion annons från F/P utskottet Kommunal Stockholms län ev. e-postadress: Skickas till: Margareta Bohman, Kommunal Stockholms län, Box , Stockholm eller faxa till För mer information kontakta Margareta på tel / MT nummer

18 A 1290 PROPRES / info@propres.se DCCCLXXI Kommunal. aktuellt Ordförande har ordet ELISABETH HAMMARSTEDT ORDFÖRANDE KOMMUNAL STOCKHOLMS LÄN Kommunal i förändring Nu har alla sektioner i Kommunal genomfört sina årsmöten. Valen till alla de olika uppdragen är klara, vi har fått en del nya fackliga kamrater, som vi skall ta hand om på bästa möjliga sätt. Det är de som valts som nya företrädare på årsmötena som bidrar till att Kommunal utvecklas och förändras. Friskt och nytt fackligt blod förs in i det omlopp som gör Kommunal till en organisation i ständig utveckling. Annars består det en stor del av det fackliga uppdraget för min del just nu att tillsammans med förtroendevalda och anställda konsekvensbeskriva vad ett samgående med avdelningarna Uppsala och Gotland skulle innebära. Detta arbete görs i snabb takt och skall inlämnas till förbundet senast 30 juni. Kommunal kan växa sig starkare och mer kompetent, men även bli effektivare i sitt arbete med fler samlade erfarenheter och kunskaper. Det förändringsarbete som nu påbörjats ska öppna upp Kommunal för alla medlemmars inflytande. En nödvändighet när de privata arbetsgivarna ökar i antal och arbetsplatserna mer spridda. Avdelningsstyrelsen för Stockholm beslutade i höstas att alla ledamöter ska besöka arbetsplatserna, framför allt på de privatanställda medlemmars arbetsplatser. Det ska bli fantastiskt roligt att ha en dialog direkt med er medlemmar direkt på era arbetsplatser. Det ska också bli spännande och intressant att närmare få se hur situationerna är för er som bär välfärden i era händer, hur ni anser att ni har möjlighet att utföra uppdraget Om du vill ha besök på din arbetsplats av någon av oss i avdelningstyrelsen så har Kommunal medlemsvärvardag 23 mars. Då skall alla förtroendevalda i Kommunal genomföra arbetsplatsbesök. Vill ni ha arbetplatsbesök kontakta: jessica.person@kommunal.se Sektionernas webbadresser Sektionernas hemsidor på WWW Nynäshamn Nacka Värmdö Haninge Tyresö Botkyrka Södertälje Danderyds sjukhus/ Norra länet Ekerö Solna Salem Sundbyberg Järfälla Sollentuna Upplands-Väsby Sigtuna Vallentuna Danderyd Täby Norrtälje Lidingö Österåker Upplands Bro KMC Stockholm västra Centrala länet Trafiken Kommunal Djur och Natur Tekniska Carema HS/Södra länet Södertälje sjukhus Karolinska sjukhuset Södersjukhuset Attendo Motionsskrivarkväll inför avtalsåret 2010 Måndagen den 9 mars Plats: Jägargatan 20, 5tr Tid: MT nummer Vi bjuder på förtäring! Välkommen Kommunal Sektion 30 Centrala länet Vi ger inte upp våra protester mot den moderata alliansens regeringspolitik, sa Ylva Thörn, ordförande för Kommunal torsfdagen den 19 februari. Kampen för rättvisan går vidare. Varje torsdag sedan hösten 2007 har kommunalare manifesterat mot regeringsalliansens omfördelningspolitik.vill du vara med och säga ifrån är du välkommen till Mynttorget klockan på torsdagar. Nästa nummer av MT kommer vecka Krysslösning MT 1 /2009 1:a pris: 6 Trisslotter Edda Bergkvist-Nordin Skärholmen 2:a pris: 4 Trisslotter Per Olof Karlsson Bro 3:e pris: 2 trisslotter Elisabeth Forsgren Vällingby HAR TITEL PÅ RYGG B M O VISA ÖMHET K Handelskammare i Prag. Turning Torso, Malmö. ÖNSKAR SÄKERT HAGALEN RYSSJA D A M E R SLÅR ALLT MYCKET DRICKS T E FORMADE FLITIGT LÄSES ATLASEN EJDER- I DÖDS- VÄXT- HONA TIDNING KAMP SEKRET K Å ÄR BLEV ÖVER GIFTIGT HÅLLIT I TRÅDARNA D A N A D E R E G E R A T HÄCKAT FÅR FÖR- MARKEN Lajvare på Syfestivalen i Sollentuna KUNNA B O T T ATT LJUDLIGT GRÖNSKA T EGENSKAPER SÅDAN GODA DÖLJER FRESTAS VIKTENHET KORT LYSSNAR HAR MAN DE EGNA MYCKET FÅ PÅ INFÖR DET STRÅN E MELLAN INKLUDERAD K G LÄNGE NYA ÅRET P ERFARIT MÅLEN B A N T A R E S M A N I F E S T A T I O N E R ÄR NÄSTAN STOR KORT VÄRDELÖST FLACK, SOM VÄLDE I RÖR HAR DU VÄL SJÖNG ÖST EJ NÅGOT KILLING FÖRR VARUHUS CHIPS GÖR OCH HANEN SSE R A Ö R E S T MED NÅGON ME SOFTLY KRETSAR G ARLA INNE- I FATTAR T OFTAST U MUS O. D A T O R U T R U S T N I N G SKÄRM A R K I T E K T O N I S K T A FRANK STÅR PARENT- ÄR DEN MED ATION ÄR V Ä T G A S SANN- BLENDA ETT INGEN I MAJ B E D A SÅDANT T A L KAN FÅS GÖR MAN DIN OCH UR NYTT PÅ TYP AV DIN VATTEN MARKNAD SPIS OCH K Ä L A N S E R A R DYR NESLIGT 999 E R FOSTRAN STRÅLANDE DRA EN GRUND- VALS? ÄMNE, DISKRET A N R Ä T T A KORT R A SMAK- D I K T A EXV. TJÖRN FULLT KAN DE TAKTSLAG GJORDE KARAKTÄR- FLESTA SOM VÄL ÄLG- MARKERAR ISERAS EN BIT BETONAD JÄGAREN IBLAND MAT A R S K Ö T STAVELSE ÄR KLENA FÖRORT S Ö M N I G DEN SKA DOFT KAN MAN JU VARA KOLLAR MED BIT NÄR- PAKET- UR FRYS ANDE D I E T E N A R O M I S A VIKTEN LETA HAR DEN SIG SOM EJ KUGGADES BRÄND SVARAR KAN LÄTT ÄR OFTA FORMAS SYSSLAR MED K L A R A T TEGEL MISS- MEN PERSONTRAFIK NÖJD B E S K T HANDEN VÄG BÅT- MISS- SÖKER ÄR DET NÖJES- EN DEL DEN ÖVER- I VISS LJUD TURISTER ÄR EN GÅNG S T Ö N A L L E BANK Ö E D PRIMAT GUDOM SÅDAN GÅR S J U S O V A R E OFTA I MÅL R Ö K A R E MÖSS GÖR ÄR EJ OCH ÄR BILIST UTAN SÄKERT GASEN SKADOR TRÖTTA IBLAND S T R Y P E R T R A S I G M LÄT HAR MAN GULD- HAMNAR MUNNEN OFTA HALT EN DEL S GÅ FARTYGS- VISAR HUMRAR PLÅT K A R A T PJÄSER I FÅR EKO- TAUBE- NOMICHEF BE- SJUNGEN VÄLJA Ö BLAND K O N T O N A U T Ö FÅGEL SES OFTA F U R I E R FRILUFTS- MÄNNISKA R O S I G ÄR GLIDA PÅ SKILS- RASANDE TRÖGT MÄSSO- HAR UNDER- STAD L E T A T MÅNGEN LAG R E N O NOBELT JOBB HUVUD- TAS OFTA SAKEN EJ PÅ SOM ALLVAR P R A T K Ä R N A N SMOG CELESTA KROPPAR; GÖR MAN SÄTTA S T A T E R A D E KROPPAR I VÄG F PÅ STRAND SPELADE KAN UT- ROSA KLARAR LITEN ROLL MÄRKA SAMLADE SES I DEPARTE- NÅGOT U D R Ö S E ARBETS- S K Ä R T KOPP T MENT KEJSARE GIVARE BOLMA INTIMT SKIDORT PLAGG EN G R E N TÅG- K A L S O N G RIKTIG Å R E VIRKE SPOLING SÅGAS SAND- SAKNAR AV VID ÖKEN FALLEN- BESKÄR- BOLAG; HET A E R G T A L A N G L Ö S NING TIDNING TRÄD HAR EN ÖDES- KLYV- K L A R E R A DIGER F A T A L ANDE K I VERKAN GÖRA ÖNSKAR KLAR ANNAT FÖR AV- B O P Å L E SAM- R A D I K A L FÄRD HÄLLE

19 MT-KRYSSET - MT-KRYSSET - MT-KRYSSET SÄGS DE MED ETT SNYGGT YTTRE VARA ÄNNU EJ TILL- SATT GÖRA SIG ROLIG PÅ ANDRAS BE- KOSTNAD FÖRR ETT LJUS, NU METALL- KULA HÅLLER DE REDA PÅ VID VOTERING DEN BÄR UPP I VINTER- TID ÄR VAG I MÖRKER KAN HINDRA FARTYGS DRIFT A 1299 PROPRES / info@propres.se KORA DU OCH DU OCH NICKEL GNAGARE ÄR BABYS SKINN VILL GÄRNA VÄRDINNA HÖRA VISS FÖR MÄRKES- VAROR ÄR VISSA BONDE- PARTIER TON VÅLDS- DÅD MED POLITISK ORSAK MES I BARR- BUSKE MEJERIST- VERK SMUTS- FÄRGADE HAR KANSKE AKTERSEGLAD PÅ PARKBÄNKEN MOSES BROR KAN SES PÅ FEL- KLÄDD? VIRKE DISKAT INFINITIV- MÄRKE STRÄCKA SEGEL VERKLIG BRITTISKT ADLIGT HÖGDJUR MJUK, SMIDBAR JORDMETALL RELIGIÖS GÖR DE I LÄSNING TENNIS HAR EN DEL VID PRÖV- NING SÅDAN VÄXEL LÖSES DIREKT HAR ÅRS- RINGAR LOAFER DUGER BRA TILL STAKET KAN MAN EXV. I RÄTA LINJER METOD ATT VÄRMA SIG HAR ETT FANT- ASTISKT SAMSPEL HÖRS IBLAND ARG VILO- PLATSER ETT OCH JOD GÖR MAN PÅ PLAN GÖR GUBBAR SKAL FÖR- SVAR, YRKANDE BLEV NOG O- BJUDEN ALLMÄN- TILL- STÅND; ASTAT KAN MAN FÖR ATT IRIDIUM HÖRS I FÖRFINA SÄRNA HAN SMILAR FÖR ÖVER- ORDNADE VAR TRÄLAR LÄCKER OCH ÖM- TÅLIG PÅ DEN TIDEN AVSKYDD FJÄRIL MINSKAR SPRIT- BEGÄR SIGNATUR PÅ DALA- KLOCKOR DK-LÄN SÅNG PÅ DEN KAN HUS STÅ SKADA HAR MÅNGEN SIN LOTT 1:a pris Sex Trisslotter, 2:a pris Fyra Trisslotter, 3:e pris Två Trisslotter Lösningen skall vara redaktionen tillhanda senast Jag som löst krysset heter den 18 mars 2009 för att deltaga i dragningen. Lösningen sänder du in till: Medlemstidningen MT Adress Kommunal Stockholms län Box Postadress Stockholm HAR FLAT BOTTEN VAR NÄR- VARANDE MED SIG LATERAL DÅ DET GAMLA VANLIGA SÄLJS BILLIGARE BRUKAR KAN STÅ IBLAND KORT I FÖR TENN ANNAN OCH FÄRG SENEGAL HAR DET TIDVIS BRÄNT VID RISK BRUKAR FÅ DRA MEDLEM AV VÄCKELSE- RÖRELSE GÖR USEL FÄRG HÖRS OFTA GLAD GÖRA FÖR SIG SJÄLV DEN TÄR PÅ ORKEN VISAR SIG NED- LÅTANDE FLICKA ROAR OCH FÖR- STRÖR FICK EN GÅNG MÅNGA DJUR GÅ ILAND PÅ LYNNE TITTAR TAND- LÄKARE I Bilder från den litauiska folkmusikfestivalen Skamba, Skamba kankliai. STYRS FRÅN KAT- MANDU GÅ PÅ TVÄREN GILLAR EJ KORT- OXAR BLÖT GUD BJUDS NOG PÅ FESTEN VIK SÄTT ATT ORDNA NOTERNA KAN VARA NOG SÅ TALANDE SITTER MAN PÅ ELLER ÄTER TÄTORT I HALLAND BRUKAR FLAGGAN PIPPI FLERA KAN PJÄS BE- STÅ AV KAN VARA BRUTEN VID KYLA URSPRUNG BRUKAR HA PACK- NINGAR SES NYFIKEN GÖRA ÄR LANGNING AV STARKT HAR MAN BRA UTSIKT FRÅN GRABB LURAR UNDER VISSA YTOR SAMLAR TROENDE KRING SIG KAN VI STÅ PÅ SES I ÖGAT TRO HÖRS SKOTT- SALVOR JESU MORMOR ÅT- BÖRDER ARBETAT FRAM GEMEN- SAMT FÖRSLAG KAN MAN HA PÅ KNOPPEN LOCKAR ÖKEN- FARARE SPARA FÖR ATT LÅTA MOGNA KAN VIII STÅ FÖR DET ÄR EN ATT BLI FÖRST KUNDE BÅDE SES OCH KÄNNAS MT nummer

20 MT MTmedlemstidningen Kommunal. Stockholms län Presslagd 23 februari 2009 B Posttidning nya perspektiv! Medlemsutbildning för alla medlemmar som vill veta mer om Kommunal Du har säkert många frågor eller åsikter om Kommunal. För att få svar på dem är ett bra förslag att gå en av de medlemsutbildningar som anordnas av Kommunal. Kursupplägget brukar oftast vara så här: Kursen är på två dagar och pågår mellan båda dagarna. Om du har löneavdrag för att delta i kursen får du stipendium på 91 kronor per timme eller 728 kronor skattefritt per dag. Du blir bjuden på lunch och kaffe, Dessutom får du svar på dina frågor och vad andra funderar på. Du träffar även nya vänner och Du är varmt välkommen. För att anmäla dig kan du fylla i anmälan och sända till: Studier Kommunal Stockholms län Box Stockholm eller sänd ett e-brev med uppgifterna till:medlemsutb.stockholm@kommunal.se Namn Adress Arbetsplats Personnr