ABSTRACTS OCH PRESENTATIONER

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "ABSTRACTS OCH PRESENTATIONER"

Transkript

1 KULTUR FÖR LIVET 3 5 OKTOBER 2007, SCANDIC STAR HOTEL, LUND, SVERIGE ABSTRACTS OCH PRESENTATIONER Henri Rousseau, The Football Players (Les jouers de football) Oil on canvas, Solomon R. Guggenheim Museum, New York ( ) REGION SKÅNE/KULTUR SKÅNE KOMMUNFÖRBUNDET SKÅNE NORDISK KULTURFOND STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

2 Kultur för livet Kultur, hälsa och livskvalitet i nordisk samverkan Kulturen skall finnas för alla Den nordiska konferensen Kultur för livet visar på bredden i begreppet kultur både för unga och gamla, friska och sjuka. Den lyfter fram vad kultur kan innebära hela livet, i olika åldrar och i olika livssituationer. Syftet är att förmedla kunskap, erfarenheter och goda exempel från forskning och praxis inom flera områden som t.ex. litteratur, musik, dans, konst, mat, teater, religion, naturmiljö, medicin, psykiatri och omvårdnad, där man tydligt kan se sambanden mellan kultur, hälsa och livskvalitet. Kulturen är en hälsofaktor under livets gång och en friskfaktor vid sjukdom. Viktiga steg i nordiska och internationella sammanhang För 20 år sedan initierade UNESCO samarbetet kring Arts in Hospital som en del av FN:s kulturdecennium länder engagerade sig i projektet, som handlade om erfarenhetsutbyte främst av kultur i vården. Det ledde till flera viktiga projekt i de nordiska länderna, bl a det treåriga nationella försöksprojektet Kultur gir helse i Norge och motsvarande projekt i Finland och Sverige. Ett annat resultat var en rad nordiska konferenser om kultur och hälsa under perioden Stockholms läns landstings forskningsprogram Kultur i vården och vården som kultur är ett annat viktigt steg för nytänkande inom området. Denna tvärvetenskapliga forskning har varit vägledande i Sverige och lett till att flera landsting och kommuner satt igång egna projekt. Det är en unik satsning på forskning om kultur i vården som alltjämt väcker intresse både i Norden, i Europa, i Japan och i Australien. Konferens i 3 dagar Konferensen fördelar sig på föreläsningar, Speaker s corner, delseminarier, informationstorg samt olika studiebesök i mindre grupper till Alnarp, Vigs Ängar, Østervang plejehjem i Köpenhamn, Barnsjukhuset i Lund, samt stadsvandring i Lund. Målgrupp Konferensen vänder sig till alla som vill få ökad insikt om sambanden mellan kultur, hälsa och livskvalitet; politiker, beslutsfattare och personal inom kultur, social- och vårdsektorerna, forskare och studerande, kulturaktörer, representanter för frivilligsektorn, studieförbund, intresseföreningar och övriga intresserade Nordiskt samarbete Idag finns många goda exempel i Norden på verksamheter och projekt som handlar om sambandet mellan kultur och hälsa. Också i den internationella forskningen är detta föremål för stor och ökande uppmärksamhet. Konferensen vill ge inspiration och motivation, tillfällen till idéutbyten och stimulerande möten. Den manifesterar en lycklig framgång för det nordiska samarbetet inom detta område. Ett stort tack till alla stödjande parter som har gjort denna konferens möjlig och till alla medverkande som bidrar med sina erfarenheter och kunskaper! Programkommittén: Kjell Austin Christina Gedeborg-Nilsson Birgitta Rapp Rådgiver Enhetschef Fil.dr, forskningsdirektör numera senior och konsult Arrangörer: Nordisk Kulturfond Region Skåne/Kultur Skåne, Stockholms läns landsting Kommunförbundet Skåne Stödjande parter: Lund 2014 Umeå kommun Jämtlands läns landsting Kulturrådet Framtidens kultur 1

3 2

4 Innehåll Ny nordisk plattform för kultur och hälsa...5 Vi vill lyfta in kulturen i folkhälsoarbetet...7 Plenumföreläsningar...9 Vad är hälsa? Merete Mazarella...9 Hjärnan som kulturbärare. Martin Ingvar...10 Forskning om kultur i vården i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Birgitta Rapp...11 Biologiska effekter av regelbunden kulturaktivitet. Töres Theorell...13 Kultur, helse og livskvalitet et nordiskt innsatsområde. Rannveig Gudmundsdóttir...16 Man må tro på et liv inden døden omsorg, oksefilet og rødvin. Thyra Frank...18 Kan man kultivera hjärnan? Peter Währborg...20 Et språk for det språkløse der ordene slutter begynner musikken. Audun Myskja...21 Musik som medicin. Per Thorgaard, Nils Eje...23 Musik som omvårdnad. Ulrica Nilsson...26 Kultur, mangfold og menneskesyn. Unni Wikan...28 Utemiljö och utevistelse för äldre personer med vårdbehov. Anna Bengtsson, Patrik Grahn...29 Musik och bild som kommunikation. Birgitta Andersson...31 Seminarier...32 Seminarium A: Kulturombudsnätverk Film i omsorgen Nycklar till minnenas dörr. Ulla-Britta Johansson-Sjöberg, Leif Olsson...32 Seminarium B: Kultur för seniorer i Umeå. Kultur och hälsa, Eleanor Bodel...34 Seminarium B: Kultur för seniorer i Umeå. Skriv för livet, Gerd Jonsson Berättarstunder med äldre, Hans-Ola Stenlund...35 Seminarium C: Dans med äldre. Krister Nyström...37 Seminarium D: Mat som omsorg. Ylva Mattsson Sydner...39 Seminarium D: Mat som omsorg. Roy Blad...40 Seminarium E: Na-Ku-Hel et vinnende konsept. Natur-Kultur-Helse-senteret i Norge...41 Seminarium F: Poesi som tröst och kraftkälla. Om poesigrupper i vården. Inger Eriksson...43 Seminarium G: 1% love and devotion. Anna Kindgren och Carina Gunnars...44 Seminarium H: Bemötanden i vården. Pär Kide...45 Seminarium I: Musik för livet. Marianne Folkedotter Teaterföreställning Livskraften. Marianne Folkedotter, Hans-Ola Stenlund...47 Seminarium J: Drama-Ger ett program för vårdare och personer med demens. Gunilla Sellersjö.48 Seminarium J: Reminiscensarbeid i teori och praksis. Ove Dahl...49 Seminarium K: Djur i vården. Sven-G Hultman, Ingeborg Höök...50 Seminarium L: Regional kultur- og helsesatsing i Nord-Trøndelag, Norge. Praksis, utdanning, forskning och forskningsformidling tre perspektiver...52 Seminarium M: Kittlande konst. Kreativitet i åldrandet. Leonie Hohenthal-Antin...54 Seminarium N: Var är Airis? Hur kan en tonsättare påverka företagets lönsamhet? Pia Areblad...56 Kulturella och konstnärliga inslag...57 Har du visor min vän? G Nattergalene...57 Kabaret Kjære Norden! Herborg Kråkevik og Nidaros Strykekvartett...58 Clownronden...60 Niklas Törnlund...61 Ensemble Mare Balticum...62 Studiebesök...63 Studiebesök A: Alnarp SLU, Sveriges lantbruksuniversitet...63 Studiebesök B: Äldreboendet Vigs ängar, Ystad...63 Studiebesök C: Østervang plejehjem, Frederiksberg...64 Studiebesök D: Barn- och Ungdomssjukhuset, BUS, Lund...64 Studiebesök E: Lund den tusenåriga staden. Stadsvandring med besök i Domkyrkan

5 4

6 Ny nordisk plattform för kultur och hälsa Konferensen Kultur för livet i oktober 2007 ger oss en ny gemensam plattform att utgå ifrån. Här får vi en överblick över forskningsprojekt och verksamheter som sker i Norden. En röd tråd har varit hälsa, helhetssyn och livskvalitet. Vi kan konstatera att utvecklingen under de 20 år som gått har lämnat värdefulla resultat och en allt större medvetenhet hos såväl forskare och vårdpersonal som kulturaktörer och politiker. Det unika med den här konferensen är också samarbetet, dvs den gemensamma satsning som gjorts av nationella och nordiska organisationer och institutioner, kommuner och landsting, med flera. Att gå vidare se möjligheterna! Med detta nya nordiska samarbete har vi lagt grunden för kommande utveckling och samarbete under de närmaste åren. Genom det nordiska nätverk som vi bildar här på konferensen har vi möjligheter att lättare utbyta erfarenheter. Många ideer kan tas tillvara och ge inspiration för att se kultur som en given hälsofaktor i formuleringen av framtidens policies och vårdprogram. Handlingsplan Med Ny nordisk plattform för kultur och hälsa vill vi verka för: 1. att kultur och hälsa blir ett obligatoriskt inslag i nationella och nordiska utbildningar för vård- och hälsopersonal och inom relevanta kulturutbildningar, 2. att ett nordiskt pilotprojekt initieras för att pröva nya former för hur kommunala tjänster inom vård-, hälso- och omsorgssektorn kan organiseras med ett tvärfackligt och tvärvetenskapligt perspektiv. Projektet bör omfatta tre till fyra kommuner i Norden, 3. att Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet tar initiativ till ett ökat nordiskt samarbete om forskning och vidareutbildning inom kultur och hälsa, 4. att initiera och anslå medel till ekonomisk forskning, nationellt och nordiskt, kring samhällsekonomiska perspektiv och vinster som ligger i en tvärvetenskaplig satsning på kultur och hälsa, 5. att Sverige i samband med ordförandeskapet i Nordiska ministerrådet 2008, arrangerar ett gemensamt ministerrådsmöte för de nordiska kultur- och folkhälsoministrarna, 5

7 6. att en ny nordisk konferens på temat arrangeras senast 2010, 7. att de nordiska ländernas regeringar/kulturministerier initierar en internationell konferens om kultur och hälsa i samarbete med Unesco samt 8. att ett nordiskt samarbetsorgan och sekretariat för kultur och hälsa etableras. Detta organ ska ha uppgiften att koordinera aktiviteter och nya projekt, aktivt följa utvecklingen på fältet i de nordiska länderna, etablera en nordisk webbmötesplats och arrangera seminarier och konferenser. Samarbetsorganet bör ha en nordisk styrelse med rådgivande sakkunniga. Sekretariatet bör inrättas i anslutning till en aktuell regional organisation som arbetar med kultur och hälsa och som önskar vidareutveckla satsningen på ett nordiskt plan. Lund den 3 oktober 2007 Rolf Tufvesson (kd) Regionråd och kulturnämndens ordförande, Region Skåne Stefan Lundgren (m) Ordförande Kommunförbundet Skåne Simo Rundgren (c) Ordförande Nordisk Kulturfond 6

8 Göteborgs-Posten, 18. april 2007 Vi vill lyfta in kulturen i folkhälsoarbetet Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister (kd) Lena Adelsohn Liljeroth, kulturminister (m) Somliga menar att hälsa och kultur inte hör ihop - det anser däremot vi, skriver Maria Larsson och Lena Adelsohn Liljeroth. De välkomnar planerna på ett nytt centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. I dag presenteras planerna på ett tvärvetenskapligt centrum för kultur och hälsa vid Göteborgs universitet. Det är ett exempel på samarbete över verksamhets- och myndighetsgränser där universitetet, Västra Götalandsregionen, Göteborgs stad och Jonseredsstiftelsen samlas om en ansats att utvidga kunskapen om kulturens betydelse för hälsan. Somliga menar att hälsa och kultur inte hör ihop - det anser däremot vi. Mycket talar för att det finns ett samband mellan just kultur och hälsa. Vi vet att den egna och familjens hälsa alltid sätts överst på listan när människor får ange vad som är viktigast i livet. Vi vet att delaktighet och inflytande i samhället har betydelse för hälsan. Vi vet också att kulturupplevelser och eget skapande innebär en ökad känsla av delaktighet. Vi ser att kulturaktiviteter ofta är nära förknippade med andra värden som är betydelsefulla för vår livskvalitet. Motverka åldrandet Inom äldreomsorgen borde kulturupplevelser tillmätas ännu större värde. För att motverka åldrandet spelar sinnesupplevelserna en stor roll. Personer med demens som tagit del av konstbilder kan berätta hur gamla minnen och erfarenheter kommer tillbaka. I den fantastiska filmen med Sven Wollter, En sång för Martin, är det kärleken och musiken som får den alzheimersjuke Martin att uppleva stunder av närhet med sin sörjande hustru. Att äta en måltid kan vara en helhetsupplevelse med social samvaro, lukt- och synintryck och att kanske också få vara med och laga maten tillsammans. Tyvärr är det många äldre som äter uppvärmda matlådor i ensamhet. Vi vill alltså medverka till en utveckling där även kulturen tillmäts en roll i folkhälsoarbetet och utforma en politik där också kulturupplevelser som främjar hälsan står i fokus. I Sverige finns ett väl utbrett sektorstänkande. Vi tenderar att vilja se och hantera varje samhällsfråga och varje problem för sig. Stuprörstänkande och revir gör att kommuner och landsting inte förmår utveckla samarbetsformer, som löser problem för den enskilde, utan tvärtom ibland skapar nya svårigheter. Statlig klåfingrighet och överdrivet regelkrångel gör ofta att det blir svårare att lösa människors problem. Även på statlig nivå krävs ibland kraftsatsningar för att främja ett helhetsperspektiv. Men mycket av den banbrytande utvecklingen sker i dag i gränslanden mellan politikområden, mellan ämnesinriktningar och mellan konstnärliga uttryck. En helhetssyn på människan innebär att det måste vara människans problem som står i centrum. Sektorstänkande innebär att det alltför ofta blir helt andra hänsyn som anses viktigast att ta. För oss - som kulturminister respektive folkhälsominister - känns det viktigt att alltid vara den enskilda människans främsta förespråkare. Det offentligas uppgift måste ju vara att skapa förutsättningar för människor att lösa sina egna problem. Ett starkt civilsamhälle och människans egna, inneboende drivkrafter är bästa grunden för att så ska kunna ske. 7

9 Eget skapande Kultur kan bidra till att uppfylla viktiga mål för folkhälsan. Vi tänker särskilt på målet att göra kulturen tillgänglig för så många människor som möjligt. Att ge barn och ungdomar möjlighet att - på jämställda och jämlika villkor - delta i kulturlivet och få ett eget utrymme för kreativitet och eget skapande i olika verksamheter är också viktigt för att skapa trygga och goda uppväxtvillkor. Trygga och goda uppväxtvillkor är om något bra för hälsan. Kulturupplevelser utvecklar barns och ungas förmåga att uppleva, förstå och uttrycka känslor. Språkforskare menar att alla språkliga uttryck befruktar varandra. Om barnen tidigt får lyssna till exempelvis barnramsor hjälper det barnen att utveckla en medvetenhet om ljud, som är nödvändig för att lära sig läsa och skriva. Studier av barns musikaliska utveckling visar att även mycket små barn kan urskilja många olika musikaliska komponenter och att förskoleåldern är en tid av största betydelse för den senare musikaliska utvecklingen. Vi har angett några områden som exempel där våra respektive ansvarsområden i regeringen bör kunna samverka. Allt tydligare ser vi nämligen effekterna av gränsöverskridande synsätt mellan kultur och arbetsliv, kultur och regional utveckling, kultur och skola. Resultaten är entydiga - det är i ömsesidigheten som utvecklingen finns. Mycket är outforskat Kultur berör på ett sätt som vi inte alltid förstår. Omedvetet sätter sig konstupplevelser, musikstunder och läsminnen i vårt inre. Från vården kommer många exempel på hur dessa lagrade erfarenheter stimuleras av liknande upplevelser. Högläsning av litteratur är en metod som används både som terapi för vårdtagare och för att öka deras välbefinnande och hälsa. Men mycket är också outforskat. Hur skapar vi ett arbetsliv och ett familjeliv som befrämjar hälsa? Vilken betydelse spelar kulturupplevelser för vår mentala förmåga att klara påfrestningar? Att kulturupplevelser har betydelse för hur vi mår anser vi vara självklart men kan vi mäta detta? Och vilken betydelse bör vi i så fall tillmäta kulturupplevelser som en del i rehabilitering och tillfrisknande och inom sjukvården? Många frågor är obesvarade och vår förhoppning är att det nya Centrumet för kultur och hälsa kan bidra till att utveckla kunskaper inom området. 8

10 Plenumföreläsningar Vad är hälsa? Merete Mazarella Merete Mazarella Författare, professor i nordisk litteratur, Helsingfors universitet, hedersdoktor i medicin, Uppsala universitet Geijersgatan 42 B SE UPPSALA Frågan vad hälsa är är olösligt förknippad med frågan vad ett gott liv är. Hur bra är det egentligen meningen att vi ska må? Enligt Världshälsoorganisationen innebär hälsa ett fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande men är inte en sådan definition på tok för anspråksfull? Hur skulle då en mera realistisk hälsodefinition kunna se ut en definition som beaktar att hälsa rimligen måste innebära förmågan att kunna hantera de motgångar ett normalt människoliv en gång för alla ställer oss inför? Hur ska vi förhålla oss till den s k riskepidemin, kvällstidningarnas ständiga larm om hur farliga våra liv är? Och till att allt fler tillstånd som förut uppfattats som normala medikaliseras, görs behandlingsbara? Sist men inte minst: vad är förhållandet mellan hälsa och kultur? Handlar inte både hälsa och kultur om att få uppleva mening och sammanhang? Förslag till läsning: - Merete Mazzarella: Den goda beröringen (Forum 2006) - Hans-Georg Gadamer: Den gåtfulla hälsan (Dualis 2003) - Kjell Kallenberg & Gerry Larsson: Människans hälsa. Livsåskådning och personlighet (Natur och kultur) 9

11 Hjärnan som kulturbärare. Martin Ingvar Martin Ingvar Professor i neurofysiologi, hjärnforskare inom positionsemissionstomografi (PET), Karolinska institutet Tel: +46 (0) , +46 (0) Web: Dahlbergsvägen 16 B SE DJURSHOLM Hjärnans utveckling har styrts av evolutionens mekanismer,som gynnar överlevnad för individen och gruppen. Det betyder att det nervsystemsbundna system för sociala mekanismer liksom olikhet har gynnats, eftersom växlande levnadsomständigheter och gruppsammanhållning förutsätter olikheter. Biologiskt har de flesta högre djuren en gemensam karaktär för inlärningsdynamiken. Tidigt i livet har man mycket hög anpasslighet och senare i livet avtar inlärning och flexibilitet i attityder, värderingar och beteenden. Detta är funktionellt ur gruppens perspektiv som därmed kan hålla kunskapen om sociala mönster och kulturgemensam kunskap levande över generationsgränserna. Den gemensamma sociala och kulturella plattformen blir därför en av de viktigaste förklaringarna till människans framgång i naturens konkurrens. För mer läsning se boken: Steven Pinker, Det oskrivna bladet och andra myter om människans natur, Natur och Kultur

12 Forskning om kultur i vården i ett tvärvetenskapligt perspektiv. Birgitta Rapp Birgitta Rapp Fil.dr., forskningsdirektör fd., konsult, senior, Stockholms läns landsting Tel: +46 (0) B Rapp Konsult AB Docentbacken 15 SE STOCKHOLM Birgitta Rapp är fil. dr., forskningsdirektör, Stockholms läns museum och Stockholms läns landsting, numera seniorkonsult. Hon är ledamot av Sveriges författarförbund, av Zornakademien, har ingått i styrelsen för Förbundet för Ekoparken, Djurgårdens hembygdsförening, Poul Bjerre Sällskapet, ingår i referensgruppen för Haga Hälsoträdgård, sakkunnig i Tematiska rum om Kultur i vården, Vårdalinstitutet. Hon har mångårig erfarenhet som forskare, föreläsare och skribent och är författare till böcker, artiklar i olika skrifter och museikataloger. Ett politiskt initiativ för forskning om tyst kunskap i vården I det historiska perspektivet finns det många, som arbetat som vårdgivare, som genom vardagliga erfarenheter kunnat konstatera betydelsen av kulturella inslag vid sidan av själva vården. De har sett hur kultur har påverkat enskilda vårdtagare och hur t ex konst, musik, eller naturupplevelser bidragit till att ge patienterna en gynnsam tillfrisknad eller goda förutsättningar för rehabilitering. Dr Karl-Otto Larsson skapade sitt idealsjukhus i Stockholm på 1920-talet. Hans övertygelse var att sjukhuset skulle vara en oas att komma till. Det skulle ge den sjuke lugn och trygghet via vackra hemlika rumsinteriörer, med en öppen spis i samlingsrum och genom naturutsikter och parkomgivning. Tidigare hade Florence Nightingale påpekat omgivningens betydelse för tillfrisknandet och även föreslagit att patienterna skulle få ligga och titta på konst för att lindra passivitet och för att ge positiv stimulans. Enköpingsdoktorn Ernst Westerlund hade också förståelse för dessa möjligheter. Blomsterstigen i Storlien som slutar vid Ernstkumlet kan t ex alltjämt väcka enskilda människors glädje och nyfikenhet och stimulera till fotvandring till fromma för motion och friskvård. På många bra ålderdomshem var samlingen kring den återkommande andakten med psalmsång och musik ett trivsamt inslag i den äldrevård som erbjöds gamla på och 1950-talen. I Sverige kom i organiserad form konst i vården vid 1930-talets slut. Andra kulturinslag var sjukhusbiblioteken med uppsökande verksamhet vid patientens sjuksäng och sjukhusradion. Tvärvetenskaplig forskning Stockholms läns landstings båda forskningsprogram Kultur i vården visavi vården som kultur och Kultur i vården och vården som kultur , har startat i en liknande anda som ett politiskt initiativ av förra landstingsrådet Knut Nilsson (c). De har idag pågått i ca femton år i två dryga femårsperioder. De har visat att kulturstimulans i ett brett perspektiv är betydelsefullt i vården. Forskningsprogrammen har även visat att både vårdgivare och vårdtagare tillgodogör sig kulturen. Det blir som växande ringar på vattenytan och får positiva effekter såväl i vårdarbetet som för enskilda patienters upplevelser av välbefinnande. Att få uppleva välbefinnande och glädje via kultur under en vårdprocess kan dessutom verka självläkande. Det kan väcka människans egen kraft i vårdsituationen och bidra till tillfrisknande och försoning med livssituationen. De två forskningsprogrammen kring kultur och vård har främst stött projekt som betonat salutogena perspektiv. En ståndpunkt har varit att stärka det friska. Forskningen har varit tvärvetenskaplig och haft geriatrik och gerontologi som fokus. Men man har även uppmärksammat särskilda projekt för barn och skolungdom. Den har förenat naturvetenskap och humaniora och i många projekt har det ingått flera forskare som representerat både medicin, omvårdnad eller psykiatri och de har samverkat med forskare från ämnesområden som t ex musik, dans, konst, litteratur/poesi eller hortikultur. Denna blandning av professionella kompetenser har visat 11

13 sig både kunna ge nya infallsvinklar och finna nya möjligheter i vården och friskvården. Forskningsprogrammen väcker intresse nationellt och internationellt Stockholms läns landstings satsning på denna forskning har på flera sätt tydliggjort vad kultur ger för effekter på hälsa och för rehabilitering. Landstinget är vägledande i Sverige inom området och har därigenom stimulerat andra landsting och kommuner till att våga pröva egna lokala projekt. Forskningsprogrammen väcker även intresse i Norden, i Europa och i Japan och Australien. Att läsa vidare - Levi, Lennart, Utvärdering av forskningsprogrammet Kultur i vården visavi vården som kultur Stockholm: Karolinska Institutet - Micko, Inga, Kleiner, Staffan, Kokbok för aktiviteter inom äldreomsorgen, Linköpings kommun, Rapp, Birgitta,1993, Konst på sjukhus, till glädje för alla, Raster förlag, Stockholm. - Rapp, Birgitta, Styrborn, Sven, Nya perspektiv på kultur i vården. I: Vård Nr 4, Stockholm: Karolinska Institutet - Rapp, Birgitta, 1997, Ett livsviktigt program, SLL/SSLM - Rapp, Birgitta, 1999, Kultur i vården visavi vården som kultur. Ett livsviktigt forskningsprogram med en tvärvetenskaplig syn på hälsa och livsvillkor i omvårdnad och åldrande. Slutrapport, SLL/SSLM, - Rapp, Birgitta, 2004, Sinnlig estetik och hälsa,. i Omsorg. Nordisk tidskrift för palliativ medicin, Nr 1/ Rapp, Birgitta, 2006, Kultur för äldre, Äldreomsorg, Nr 3/ Rapp, Birgitta, 2007, Gammal visdom gäller än. Äldreomsorg, handledarskap, Nr 4/ Rapp, Birgitta, Rapp, Birger, 2007, Den blomstertid nu kommer. Om vägen till det gyllene åldrandet. - Schmidtbauer, Pia, Grahn, Patrik, Lieberg, Mats, Tänkvärda trädgårdar i vården när utemiljön blir en del av vården, Währborg, Peter, 2005, Utvärdering av forskningsprogrammet Kultur i vården och vården som kultur

14 Biologiska effekter av regelbunden kulturaktivitet. Töres Theorell FOTO: CHARLOTTE VON FRIEDRICHS Töres Theorell Professor emeritus, Institutet för psykosocial medicin, Karolinska Institutet, specialist internmedicin Karlbergsvägen 72 B SE STOCKHOLM Stockholms universitet Tel: +46 (0) Töres Theorell har varit invärtesmedicinare under åren Han skrev sin avhandling om livshändelser och risk för hjärtinfarkt. Därefter har han varit socialmedicinare och fr o m 1981 professor vid Institutet för Psykosocial Medicin vars föreståndare han blev 1995, en tjänst som varit förenad med tjänst som professor vid Karolinska Institutet. Han pensionerades 2006 och men är aktiv som forskare fortfarande. Huvudsakligt intresseområde har varit stress, sjukdom och hälsa. Under senare år har han lett flera forskningsprojekt med inriktning mot effekten av kulturaktiviteter på hälsan. Kulturella aktiviteter och läkekonst Kulturella aktiviteter är aktuella i en rad hälsosammanhang. Några exempel: Vid vissa former av Parkinsons sjukdom kan musik med tydlig rytm hjälpa gången som blir mindre stel än i tystnad. Inom demensvård kan personalen underlätta samarbetet med desorienterade patienter vid matning och tvättning genom att sjunga barnsånger, som patienten känner till. Dans för personal och patienter i geriatrisk vård kan vara aktiverande på ett mycket positivt sätt. Bilder med intressanta teman kan starta samtal som kan vara mycket konstruktiva för äldre. I dessa situationer fungerar den icke-verbala kulturella upplevelsen på annat sätt än vid vanlig ordkommunikation. Områden i hjärnan som är svåra att nå med vanlig "kognitiv" kommunikation kan då nås. Vid flera operativa eller smärtsamma diagnostiska ingrepp kan man spela musik (som i viss mån måste väljas efter patientens erfarenheter och preferenser) som gör att stressreaktionerna snabbare lägger sig. Det finns visat med avseende på cortisolutsöndring och har t ex givit effekter i samband med förlossningar, kranskärlsbehandling utan operation, vid tarmkirurgi, hjärtkateterisering m m. Fysiologiska effekter av musiklyssning har studerats på många sätt. Man vet att musik kan ge mycket differentierade effekter, alltifrån kraftig uppvarvning till kraftig nedbromsning med effekter i hjärtkärlsystem, immunsystem och endokrinologiskt. Vilka effekter man får beror på grunddragen i den musik som spelas (snabb eller långsam rytm, starkt eller svagt, mörkt eller ljust, disharmoniskt eller harmoniskt, uppåt- eller nedåtgående), på lyssnarens musikerfarenheter och på hur situationen ser ut när musiken spelas. Alla kulturella upplevelser är sociala till sin natur och motsvarande resonemang kan därför tillämpas på andra kulturområden. Att påvisa långtidseffekter av regelbundna kulturella aktiviteter är dock svårt och det finns inte många vetenskapliga studier publicerade i det ämnet. I vår forskargrupp har vi just slutfört två uppföljande studier som skall belysa effekter på biologiska system av att delta i kulturella aktiviteter en gång i veckan under flera månader. Goda långtidseffekter på hälsan kan dels bero på att man stimulerar regenerativa system som skyddar mot skadliga stresseffekter, dels på att en för hög arousalnivå kan dämpas. Troligen finns båda mekanismerna. Att särskilja effekten av olika komponenter i kulturupplevelser är mycket svårt. Dans innehåller både rörelse och estetik. Att sjunga ger träning av stora muskelgrupper och träning av samspelet mellan andning och hjärtverksamhet. Körsång ger en stark effekt av samhörighet som t o m kan vara "programmerad". Flera av dessa projekt har kunnat genomföras med medel från Stockholms läns landstings två forskningsprogram Kultur i vården och vården som kultur. Initiativtagare till de båda forskningsprogrammen var förra landstingsrådet Knut Nilsson (c). KROKUS: Detta projekt är en förstudie till en större undersökning som vi hoppas skall bli av på arbetsplatser i Västernorrland. Förstudien gjordes av landstinget i Västernorrland i sam-arbete med IPM. Fyra arbetsplatser utsåg tio anställda att delta i kulturaktiviteter som erbjöds på dessa arbetsplatser av kulturinstitutionerna i länet en gång/vecka i tre månader. Vi hade ingen kontrollgrupp. Slutsatser om generella gruppeffekter kan därför inte dras. Vissa statistiskt säkerställda individuella hälsofrämjande effekter kunde iakttas för deltagare som upplevde 13

15 kulturaktiviteterna som starkt positiva. Samma individer upplevde försämrade relationer till arbetskamraterna vilket kan bero på avundsjukeeffekter. Denna typ av program måste därför erbjudas alla anställda så att man når eftersträvade effekter av samhörighet. Körsång vid IBS En studie av effekten av att sjunga i kör för en grupp med en utpräglat psykosomatisk sjukdom, irritable bowel syndrome (IBS), har just genomförts. Patienterna erhölls via patientförbundet och via annonser. De fick från start veta att de slumpmässigt skulle placeras i en körgrupp eller i en samtalsgrupp. I samtalsgruppen diskuterade man sjukdomsmekanismer och annat som rör IBS. I körgruppen sjöng man istället. Patienterna har följts i ett år. Preliminära resultat visar efter ett halvår att körsången haft en kraftig psykiskt aktiverande effekt. Resultaten tyder på att regenerativa processer har stimulerats betydligt mer i körgruppen än i studiegruppen. Tidsförloppen har analyserats liksom fördelar och nackdelar med de båda metoderna. Litteratur - Barlett DL: Physiological responses to music and sound stimuli. I Hodges DA (red.) Handbook of music psychology, 2nd edition IMR Press, San Antonio Baumgartner T, Lutz K, Schmidt CF och Jäncke L: The emotional power ofmusic: How music enhances the feeling of affective pictures. Brain Research1075: , Bittman B, et al Recreational music-making modulates the human stressresponse: a preliminary individualized gene expression strategy. Med Sci Monit Feb;11(2):BR Le Doux J: The emotional brain. Weidenfeld and Nicolson, New York, Uvnäs Moberg K: Oxytocin linked antistress effects the relaxation and growth response. Acta Physiol. Scand 161, suppl 640: 38-42, Alm A och Hammarlund I: Bild, dans och musik i den läkande processen. Natur o.kultur, Sthlm Bittman BB Md et al, Recreational Music-making: An Integrative Group Intervention for Reducing Burnout and Improving Mood States in First Year Associate Degree Nursing Students: Insights and Economic Impact. Int J Nurs Educ Scholarsh. 2004;1(1):Article12. Epub 2004 Jul 9. - Bonny HL: Facilitating guided imagery and music sessions. ICM Books,Baltimore Theorell T (red): När orden inte räcker. Natur och Kultur, Stockholm Bygren LO, Konlaan BB och Johansson SE: Attendance at cultural events, reading books or periodicals, and making music or singing in a choir as determinant of survival. Swedish fourteen-year cohort follow-up. British Medical Journal 313: , Gabrielsson A: Individuella starka musikupplevel-ser. I Hermerén G (red): Konsterna och själen. Estetik ur ett humanvetenskapligt perspektiv. Kungl Historie- och Vitterhetsakademien. Konferenser nr 61, Grape C, Sandgren M, Hansson L-O, Ericson M och Theorell T: Does singing promote well-being? An empirical study of professional and amateur singers during a singing lesson. Integrative Physiological and Behavioural Science 38: 65-74, Szmedra L och Bacharach DW: Effect of music on perceived exertion, plasma lactate, norepinephrine and cardiovascular hemodynamics during treadmill - running. Int J Sports Med 19: 32-37, Benzon W Jr Beethoven s Anvil. Music in Mind and Culture. Basic Books, New York, Dissanayake E: Our cultural heritage a future capital. Homo musicus. I Marell G och Theorell T: Musikens roll i barns utveckling. Stressforsk-ningsrapporter nr 295, IPM, Stockholm Smith G: Estetisk perception på emotionell botten. I Hermerén G (red): Konsterna och själen. Estetik ur ett humanvetenskapligt perspektiv. Konferens nr 61, Kungl Historie- och Vitterhetsakademien. Stockholm, McKinney CH, Antoni MH, Kumar M, Tims FC, McCabe PM. Effects of guided imagery and music (GIM) therapy on mood and cortisol in healthy adults. Health Psychol. 16: , Spychiger M: Music education is important why? I Matell G och Theorell T (red): Stressforsknings-rapporter Sacks O: De färgblindas ö. Brombergs Stockholm Götell E, Brown S och Ekman S-L: Caregiver-assisted music events in psychogeriatric care. J Psychiatr Mental Health Nursing 7: , Good M, Anderson GC, Ahn S, Cong X, Stanton-Hicks M. Relaxation and music reduce pain following intestinal surgery. Res Nurs Health Jun;28(3): Lindblad F, Hogmark Å och Theorell T: Music inter-vention for 5th and 6 th graders effects on development and cortisol secretion. Stress and Health 23: 9-14, Lingham J och Theorell T: Self-selected ²favourite² stimulative and sedative music listening How does modern music listening affect the body? - Manuskript IPM, Stockholm Miluk-Kolasa B, Obminski Z, Stupnicki R och Golec L: Effects of music treatment on salivary cortisol in patients exposed to pre-surgery stress.experimental and clinical endocrinology , Nilsson U, Rawal N, Unosson M. A comparison of intra-operative or postoperative exposure to music - a controlled trial of the effect on postoperative pain. Anaesthesia 2003;58:

Strategi för Kulturrådets arbete med

Strategi för Kulturrådets arbete med Strategi för Kulturrådets arbete med kultur och hälsa 2010 2012 Statens kulturråd 2010 Kulturrådet, Box 27215, 102 53 Stockholm Besök: Borgvägen 1 5 Tel: 08 519 264 00 Fax: 08 519 264 99 E-post: kulturradet@kulturradet.se

Läs mer

KULTUR FÖR LIVET 3 5 OKTOBER 2007, SCANDIC STAR HOTEL, LUND, SVERIGE

KULTUR FÖR LIVET 3 5 OKTOBER 2007, SCANDIC STAR HOTEL, LUND, SVERIGE KULTUR FÖR LIVET 3 5 OKTOBER 2007, SCANDIC STAR HOTEL, LUND, SVERIGE Henri Rousseau, The Football Players (Les jouers de football) 1908. Oil on canvas, Solomon R. Guggenheim Museum, New York (60.1583)

Läs mer

KULTUR FÖR LIVET 3 5 OKTOBER 2007, SCANDIC STAR HOTEL, LUND, SVERIGE

KULTUR FÖR LIVET 3 5 OKTOBER 2007, SCANDIC STAR HOTEL, LUND, SVERIGE KULTUR FÖR LIVET 3 5 OKTOBER 2007, SCANDIC STAR HOTEL, LUND, SVERIGE Henri Rousseau, The Football Players (Les jouers de football) 1908. Oil on canvas, Solomon R. Guggenheim Museum, New York (60.1583)

Läs mer

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga

Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer. Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Mest sjuka äldre och nationella riktlinjer Hur riktlinjerna kan anpassas till mest sjuka äldres särskilda förutsättningar och behov Bilaga Innehåll Vägledning om mest sjuka äldre och nationella riktlinjer...

Läs mer

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara:

Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: Varför Vinnvård? God Vård hälso- och sjukvård för populationen ska vara: säker kunskapsbaserad och ändamålsenlig patientfokuserad effektiv jämlik i rimlig tid Turning ideas into action initial idea might

Läs mer

"Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr

Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna? Lars-Eric Olsson Fil. Dr "Vilka resultat går att uppnå med personcentrerad vård, och hur mäter vi effekterna?" Lars-Eric Olsson Fil. Dr Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, centrum för personcentrerad vård Personer är vi

Läs mer

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand

Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Personcentrerad vård Vad är det? Går det att mäta? Karin Sjögren Sjuksköterska, doktorand Socialstyrelsens riktlinjer all vård, omvårdnad, och omsorg för personer med demenssjukdom bör bygga på ett personcentrerat

Läs mer

Internetbaserad psykologisk behandling

Internetbaserad psykologisk behandling Internetbaserad psykologisk behandling Föreläsning vid Psykiatrins dag, Eskilstuna 3 november 2014 Gerhard Andersson, professor Linköpings Universitet och Karolinska Institutet www.gerhardandersson.se

Läs mer

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER?

HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? PRESSINBJUDAN Stockholm 2005-03-07 HUR KAN VI BÄTTRE FÖRSTÅ OCH TA HAND OM BARN SOM ÖVERLEVER CANCER? I takt med att fler barn överlever sin cancer ställs forskare inför nya frågeställningar. Hur klarar

Läs mer

Forskningsläget nationell och internationell utblick

Forskningsläget nationell och internationell utblick Forskningsläget nationell och internationell utblick Monica Eriksson, PD, Docent Centrum för Salutogenes Institutionen för Omvårdnad, hälsa och kultur Högskolan Väst monica.eriksson@hv.se Handbook on

Läs mer

KULTUR FÖR LIVET 2011. Nordisk konferens om kultur, hälsa och livskvalitet forskning, praxis och dialog

KULTUR FÖR LIVET 2011. Nordisk konferens om kultur, hälsa och livskvalitet forskning, praxis och dialog KULTUR FÖR LIVET 2011 Nordisk konferens om kultur, hälsa och livskvalitet forskning, praxis och dialog MALMÖ 6 7 OKTOBER 2011 Välkommen till två intressanta dagar i Skåne! Idag finns det många goda exempel

Läs mer

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr

Trygg stödjande miljö. Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Trygg stödjande miljö Föreläsare: Helle Wijk och Gun Aremyr Gun Aremyr och Helle Wijk Leg. Sjuksköterska, Universitetslektor, Doktor i Medicinsk vetenskap, Docent i omvårdnad Hjälpmedelsinstitutet och

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Hälsoträdgård i Malmö

Hälsoträdgård i Malmö Hälsoträdgård i Malmö Grönt är skönt Forskning, både internationell och på närmare håll från SLU i Alnarp, visar att regelbunden vistelse och aktivet i grön miljö förbättrar både vårt fysiska och psykiska

Läs mer

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM?

HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? HEMREHABILITERING EFTER STROKE - VAD VET VI OCH VAD BEHÖVER VI LÄRA MER OM? Lena von Koch Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, och Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 10 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården

Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Kreativt, meningsfullt och konstruktivt arbete i demensvården Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 11 oktober 2012 Det unika med konferensen är att föreläsarna förmedlar såväl det senaste

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom 2015

Stress & utmattningssyndrom 2015 inspiration inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Arbetsrelaterad stress lär dig mer om rehabiliterings processen! Traumatisk stress när systemet går ur funktion Datum och plats:

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap

Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Integrering av den fysiska och psykosociala miljön betydelsen av organisation och ledarskap Docent David Edvardsson La Trobe University Umeå Universitet - Vad betyder ledarskapet för integreringen av fysisk

Läs mer

Stress & utmattningssyndrom

Stress & utmattningssyndrom Stress & utmattningssyndrom 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stress & utmattningssyndrom Stress och duktighetsfällan Aktuella och moderna

Läs mer

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag

Beslutsstödsdokument. Vetenskapligt underlag Prioriteringsprocess Beslutsstödsdokument Kvalitetsindikatorer Populärversion Skolhälsovården Patient- och närstående Vetenskapligt underlag Kartläggning av nuläget Mårten Gerle, med. sakkunnig, ordf.

Läs mer

KULTUR FÖR LIVET 2011. Nordisk konferens om kultur, hälsa och livskvalitet forskning, praxis och dialog

KULTUR FÖR LIVET 2011. Nordisk konferens om kultur, hälsa och livskvalitet forskning, praxis och dialog KULTUR FÖR LIVET 2011 Nordisk konferens om kultur, hälsa och livskvalitet forskning, praxis och dialog MALMÖ 6 7 OKTOBER 2011 Välkommen till två intressanta dagar i Skåne! Idag finns det många goda exempel

Läs mer

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER

KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER KULTUR OCH HÄLSA FÖR SENIORER Dikt av Bengt Bratt för att illustrera hur vi definierar kultur när vi arbetar med kultur och hälsa. Kultur är att arbeta, bo och bygga. Kultur är skrattet och gråten tillsammans.

Läs mer

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa

Själ & kropp. - levnadsvanor och psykisk hälsa Själ & kropp - levnadsvanor och psykisk hälsa Lästips från Sjukhusbiblioteken i Värmland 2014 Effekter av fysisk träning vid olika sjukdomstillstånd (2007) Av Ulla Svantesson m fl Motion är medicin! Så

Läs mer

Resultatsammanfattning

Resultatsammanfattning Resultatsammanfattning Healthy Regions When Well being Creates Economic Growth 2007 2010 Östergötland Örebro, Sverige November 2010 Birgitta Larsson Forsknings och utvecklingsenheten för Närsjukvården

Läs mer

Kultur på recept svar på motion

Kultur på recept svar på motion LANDSTINGET I UPPSALA LÄN FÖREDRAGNINGSPROMEMORIA Sammanträdesdatum Sida Landstingsstyrelsen 2012-04-27 19 (24) Dnr CK 2010-0431 86 Kultur på recept svar på motion Förslag till beslut Landstingsstyrelsen

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Stillasittande & ohälsa

Stillasittande & ohälsa Stillasittande & ohälsa FaR:s dag att skapa möjligheter till fysisk aktivitet 19 november Malmö Johan Faskunger Fil dr Fysisk aktivitet & hälsovetenskap Föreläsningens upplägg: Stillasittande & ohälsa

Läs mer

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics

Kursplan. Medicinsk vetenskap psykiatri, obstetrik, pediatrik, geriatrik. Medical Science psychiatry, obstetrics, paediatrics, geriatrics Kursplan Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete Kurskod VOA441 Dnr 14/2001-510 146/2003-510 Beslutsdatum 2001-01-24 2003-06-23 Kursens benämning Engelsk benämning Ämne Medicinsk vetenskap psykiatri,

Läs mer

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf Programområde Kultur och bibliotek ghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdfghjk

Läs mer

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv

KAPITEL 6 projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv 6. Projektgrupp, externa granskare, bindningar och jäv Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet och gruppen har bestått av följande personer: Projektgrupp Christer von

Läs mer

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511

Webbaserad utbildning frälsningen för kardiologisk utbildning? Modiferad från Michelangelo, 1511 Mikael Nilsson ST-läkare, doktorand Akutkliniken, Solna Karolinska Universitetssjukhuset Institutionen för medicin, Solna Mikael.Nilsson@karolinska.se 0733-589910 Webbaserad utbildning frälsningen för

Läs mer

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom

Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Äldreomsorgen - För dig med demenssjukdom Socialförvaltningen Äldreomsorgen Våra lokala värdighetsgarantier Delaktighet och inflytande Klippans Kommuns Äldreomsorg garanterar dig regelbundna samtal med

Läs mer

Att leva med schizofreni - möt Marcus

Att leva med schizofreni - möt Marcus Artikel publicerad på Doktorn.com 2011-01-13 Att leva med schizofreni - möt Marcus Att ha en psykisk sjukdom kan vara mycket påfrestande för individen liksom för hela familjen. Ofta behöver man få medicinsk

Läs mer

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus

The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus The Nursing Delirium Screening Scale (Nu-DESC) Helena Claesson Lingehall Nina Smulter Hjärtcentrum Thoraxkliniken Norrlandsuniversitets sjukhus Delirium Diagnoskriterier enligt DSM-IV-TR Grumlat medvetande

Läs mer

Internetbaserad behandling

Internetbaserad behandling Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Internetbaserad behandling Vad är internetbaserad behandling? Historia Forskningsläget Vad är internetbaserad behandling?

Läs mer

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun

Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Kulturplan för barn och unga i Katrineholms kommun Bildningsnämndens handling 9-2011 Inledning Katrineholms kommun har flera aktörer som påverkar barns och ungas kulturliv. Inte bara det traditionella

Läs mer

Se människan Ersta diakonis värdegrund

Se människan Ersta diakonis värdegrund Se människan Ersta diakonis värdegrund Ersta diakoni är en fristående organisation som bedriver sjukvård, social verksamhet samt utbildning och forskning utifrån en kristen helhetssyn på människan. Tryck:

Läs mer

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson

Slutrapport 2010. Samtalsledare och reflektionsgrupper. Siv Tagesson Slutrapport 2010 Samtalsledare och reflektionsgrupper Delprojektet har utbildat samtalsledare och startat upp reflektionsgrupper på kommunens gruppboenden för personer med en demenssjukdom. Satsningen

Läs mer

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome

Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Har vårdmiljön betydelse för hälsa och återhämtning Evidensbaserad kunskap och patient outcome Isabell Fridh Intensivvårdssjuksköterska, Fil Dr Ins7tu7onen för vårdvetenskap och hälsa Vårdvetenskap Vårdvetenskap

Läs mer

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se

Sömnhjälpen. www.somnhjalpen.se Sömnhjälpen www.somnhjalpen.se Sömnsvårigheter kan ge allvarliga problem i vardagslivet och för hälsan. Genom att vara uppmärksam på våra vanor och vår livsstil, samt faktorer i miljön kan vi förebygga

Läs mer

En god hälsa på lika villkor

En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor En god hälsa på lika villkor Sjöbo kommuns invånare ska ha en god hälsa oavsett kön, ålder, etnicitet och religion ska alla må bra. Folkhälsorådet i Sjöbo arbetar för att skapa

Läs mer

Ett samhälle i förändring

Ett samhälle i förändring IT Forum 2014-03-21 Ett samhälle i förändring Nya värden för en bättre sjukvård Mobilitet inom vård & omsorg Legala spörsmål Ägande Integritet/PUL SLAs Ansvarsbegränsing Gällande lag Utlämnande av data

Läs mer

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 17 18 mars 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården!

Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! Depression Diagnostik, vård och behandling i primärvården! De olika depressiva tillstånden vanliga symtom och diagnostik Suicidriskbedömning och när patienten behöver vidare kontakt till psykiatrin Vid

Läs mer

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare:

Långvarig smärta. 12 13 september 2011, Stockholm. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Talare: Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014

Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014 1 Update on GH and IGFs 22-23 maj, 2014 Den nationella GH-rådsgruppen för vuxna bildades på 1990 talet för att främja vetenskaplig forskning och kunskapsutveckling inom området tillväxthormon och tillväxtfaktorer

Läs mer

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård

Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Kvalitetskriterier för Socionomer/Kuratorer inom Palliativ vård Bakgrund: WHO har gjort en beskrivning av palliativ vård vilken är översatt till svenska år 2002: Palliativ vård bygger på ett förhållningssätt

Läs mer

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta

Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Patienters erfarenhet av oförklarad bröstsmärta Karin Kjellgren, Hälsouniversitetet, Linköping Resultat från två avhandlingar Margaretha Jerlock Annika Janson Fagring Sahlgrenska Akademin, Göteborg Oförklarad

Läs mer

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation

Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Kreativ, meningsfull och konstruktiv kommunikation Välkommen till konferensen Demens och välbefinnande den 2 maj 2012 På konferensen presenteras nya synsätt och arbetssätt inom demensvården. Det unika

Läs mer

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008

Socialtjänstforum. ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD VÄLFÄRDSLAND. Konferens i Göteborg. 22 23 april 2008 Socialtjänstforum ett möte mellan forskning och socialtjänst VÅLD I VÄLFÄRDSLAND Konferens i Göteborg 22 23 april 2008 Dagligen möts vi av rapporter om våld i vårt samhälle - på gatan, i hemmet och på

Läs mer

Nya synsätt och arbetssätt

Nya synsätt och arbetssätt KONFERENS 2 MAJ 2012 Nya synsätt och arbetssätt för att skapa ett demensboende som ger nöjda boenden, anhöriga och personal ANMÄLAN E-post hb@kkskaraborg.se Telefon 0733 26 27 23 Sista anmälningsdag 25

Läs mer

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik

Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik p ro g r a m Kultur, kontext och psykiatrisk diagnostik Konferens 6 7 november 2008 Stockholm Ursäkta mig doktorn men jag förstår inte. Jag mötte distriktsläkaren och berättade om min ryggvärk. Han trodde

Läs mer

Tandte knikerddagarna

Tandte knikerddagarna Tandte knikerddagarna 2013 22-23 mars Jönköping Föreläsningar 125 års kavalkad Inledning Välkommen till två givande, innehållsrika och underhållande dagar, dessutom firar förbundet 125 år och den akademiska

Läs mer

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk

Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Uppsala 19:th November 2009 Amelie von Zweigbergk Priorities Teachers competence development (mobility!) Contribution of universities to the knowledge triangle Migration and social inclusion within education

Läs mer

Mötesplats social hållbarhet

Mötesplats social hållbarhet Mötesplats social hållbarhet Invigning 11 mars 2014 #socialhallbarhet Välkommen till Mötesplats social hållbarhet Cecilia Garme moderator Johan Carlson Generaldirektör, Folkhälsomyndigheten Ulrika Johansson

Läs mer

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter

Samverkan för ett starkare kulturliv. Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter Samverkan för ett starkare kulturliv Västmanlands regionala kulturplan på fem minuter 2 SAMVERKAN FÖR ETT STARKARE KULTURLIV Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna

Läs mer

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015

Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige. Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Utdanning til sosialt arbeid - sett fra Sverige Föredrag vid Sosialfagsprojektets konferanse i Oslo 5 maj 2015 Martin Börjeson Department of Social and Welfare Studies, Linköping University martin.borjeson@liu.se

Läs mer

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt?

Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Barnets rätt till hälsa och välfärd på vilket sätt är det viktigt och lönsamt? Ingemar Kjellmer Centrum för barns rätt till hälsa Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus Kunskapscentrum för Barnkonventionen

Läs mer

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com

Salutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa

Läs mer

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk

Min bok. När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Min bok När mamma, pappa eller ett syskon är sjuk Förord Tanken med Min bok är att den ska delas ut till alla barn som har en mamma, pappa eller ett syskon som ligger på sjukhus men kan även användas om

Läs mer

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng

Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI. 7,5 högskolepoäng STOCKHOLMS UNIVERSITET Psykologiska institutionen Psykologi II 30 högskolepoäng VT 2015 Anvisningar till delkurs KLINISK PSYKOLOGI 7,5 högskolepoäng Version 150526 Inledning Delkursen skall enligt kursplanen

Läs mer

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt?

NIKOLA. Aktiviteter under senaste året vad har hänt? NIKOLA Aktiviteter under senaste året vad har hänt? KlaraKrav Stöd vid upphandling Förståelse Samsyn Klassificering Egenskaper Innehåll Kvalitetsprogram Filmer Nyheter Instruktioner Blanketter Läs mer

Läs mer

Värderingskartlägging. Vad är värderingar?

Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Värderingskartlägging. Vad är värderingar? Man kan säga att värderingar är frågor som är grundläggande värdefullt för oss, som motiverar och är drivkraften bakom vårt beteende. De är centrala principer

Läs mer

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor

Spetskompetens i demensvård. Utbildning för demenssjuksköterskor Spetskompetens i demensvård Utbildning för demenssjuksköterskor Kurser våren 2012 Alzheimerföreningen i Sverige i samarbete med Neuropsykiatriska kliniken / Minneskliniken i Malmö D Det är viktigt med

Läs mer

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman

Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior 2014-04- 29. Föreläsningens fyra teman Varför blir man glad av rörelse? 6 maj 2014 Åhörarkopior www.educa?oninmo?on.se Kogni5v neurovetenskap Är läran om hur hjärnan möjliggör psykologiska fenomen eller mentala processer, det vill säga percep?on,

Läs mer

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW

ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW ECONOMIC EVALUATION IN DENTISTRY A SYSTEMATIC REVIEW Helena Christell, Stephen Birch, Keith Horner, Madeleine Rohlin, Christina Lindh Faculty of Odontology, Malmö University School of Dentistry, Manchester

Läs mer

Hälsans toner. Musik för ökat välbefinnande

Hälsans toner. Musik för ökat välbefinnande Hälsans toner Musik för ökat välbefinnande Musik och hälsa Få saker i livet berör oss så mycket som vår hälsa. Det finns många olika sätt att tala om hälsa. Det medicin ska, naturvetenskapliga perspektivet

Läs mer

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö

Plan för kultur på äldreboenden. Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12. Tjörn Möjligheternas ö Plan för kultur på äldreboenden Kultur- och fritidsförvaltningen Maria Bäckersten 2014-05-12 Tjörn Möjligheternas ö Sida 2 (12) Innehåll 1 Uppdrag 5 2 Mål 6 3 Inledning 7 4 Förutsättningar 8 5 Metod och

Läs mer

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård

Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Preliminär version regionala seminarier våren 2014 Nya grepp i behandlingen av alkoholproblem konferens Riddargatan 1, 15 nov 2013

Läs mer

Mindfulness som behandlingsform

Mindfulness som behandlingsform Mindfulness som behandlingsform vid stress, psykisk ohälsa och kronisk smärta Så här kan mindfulness hjälpa patienter med psykisk ohälsa! Att lära sig leva med kronisk smärta med hjälp av mindfulness Vad

Läs mer

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå

Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Referat från SFPO:s utbildningsdagar 8-9 maj 2014, Umeå Gick av stapeln i Umeå och det var runt 50 deltagare som lyssnade på mycket intressanta och bra föreläsare. Vi tackade även av Elenor Granström från

Läs mer

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress

Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet. Introduktion. Syfte. Dramapedagogik. Stress Aktiv avspänning eller avspänd aktivitet en pilot studie Charlotta Korths-Aspegren & Anna Sigrell Här har vi gjort en sammanfattning utav vår B- uppsats Hälsopuls- aktiv avspänning eller avspänd aktivitet

Läs mer

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset

Stroke 2015. talare. Datum och plats: 22 23 april 2015, Stockholm. Erik Lundström, överläkare, neurologkliniken, Karolinska Universitetssjukhuset Stroke 2015 kunskap utveckling inspiration Uppdatera dig med senaste forskningen och utvecklingen inom stroke Fördjupa dig inom neglekt, apraxi och afasi Vad omfattar dolda funktionshinder och hur kan

Läs mer

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN

AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Inbjudan till chefseminarium/ utvecklingsseminarium 379 AKTIVITET OCH RÖRELSE- EN HÄLSOFAKTOR FÖR DEN SKÖRA MÄNNISKAN Bristvara men också behäftad med rädsla och risk * Från ett mer eller mindre passiviserande

Läs mer

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård

Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Implementering - teori och tillämpning inom hälso- och sjukvård Siw Carlfjord Leg sjukgymnast, Med dr IMH, Linköpings universitet There are not two sciences There is only one science and the application

Läs mer

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund

bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund bildarkivet.se, fotograf Stephan Berglund Så vill vi ha Flens kommuns äldreomsorg i framtiden 2008 2012 Är du intresserad av en god äldreomsorg i Flen? Vi politiker hoppas att du som bor i Flens kommun

Läs mer

Evidens. vård och utbildning

Evidens. vård och utbildning Evidens vård och utbildning För en optimal behandling krävs ett nära och individuellt upplägg runt varje individ. Där anhöriga, öppenvården och kommunen är engagerade i ett bärande samarbete. Evidens

Läs mer

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi?

Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Hvordan lykkes vi ved Lunds Pedagogiske Akademi? Thomas Olsson NOKUT 2015 Grieghallen, Bergen, Norge 20 maj 2015 LUNDS UNIVERSITET Lunds Tekniska Högskola 2015 Lunds universitet Grundat 1666 8 fakulteter

Läs mer

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund

Syftet med dagen. Den palliativa vårdens värdegrund 2012-12-06 Syftet med dagen att presentera det nationella kunskapsstödet för palliativ vård med innehåll, krav och konsekvenser för kommunernas och regionens ledning i Västra Götaland En värdegrund uttrycker

Läs mer

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.

Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning. Temablad. Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su. Arbetsorganisation och hälsa Två modeller för psykosocial arbetsmiljöforskning Temablad Stressforskningsinstitutet www.stressforskning.su.se Stressforskningsinstitutets temablad är en serie broschyrer

Läs mer

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet

Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet KUNSKAP FÖR LANDETS FRAMTID Utbildningar för personal som arbetar med personer med funktionsnedsättning Utbildningar från Hushållningssällskapet Mat är en källa till glädje! Mat är ett stort och roligt

Läs mer

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3

FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020. Bilaga 3 Bilaga 3 FYRKLÖVERN 28 augusti 2013 Studieförbundet Vuxenskolan, Åmål KULTURSTRATEGI FÖR DALSLAND 2014 2020 Summering av workshop 28 augusti i Åmål. Rapporten kommer att användas som underlag i arbetet

Läs mer

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast!

Långvarig smärta. Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Långvarig smärta Inspirerande och utvecklande dagar för dig som sjukgymnast! Aktuell forskning kring smärta och behandling Sambandet mellan fysiologi och psykologi Hur motivera patienten att bli mer aktiv

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Inbjudan till kurser. Kurs 4

Inbjudan till kurser. Kurs 4 Inbjudan till kurser Läkekonst för multisjuka och kroniskt sjuka patienter Fyra kurser om empati och engagemang i patienter med flera diagnoser eller långvarig sjukdom Kurserna vänder sig till läkare och

Läs mer

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE

Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE SKIP TO MAIN CONTENT Home 2015 Malmö SE Program Program Storstadens hjärta och smärta 2015 Malmö, SE Mind the gaps - att skapa lika förutsättningar för alla unga *Programmet för Storstadens Hjärta och

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se

Arbetsplatsprogrammet. Arbetsglädje och hälsa. Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 1 Arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och hälsa Nova Futura www.novafutura.se www.friskverktyget.se info@novafutura.se 2 Syfte och mål Det övergripande syftet med arbetsplatsprogrammet Arbetsglädje och

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

Nya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010

Nya tider för upphandling med tillgänglighet i fokus! Konferens den 24 november 2010 Konferens Välkommen till en nordisk heldagskonferens i Göteborg onsdagen. Arrangörer för konferensen är Västra Götalandsregionen, Nordiska Högskolan för Folkhälsovetenskap och Handikappförbundens samarbetsorganisation

Läs mer

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes

Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Ett exempel på ett framgångsrikt utbildningsprogram vid typ 2-diabetes Åsa Hörnsten Universitetslektor Institutionen för omvårdnad Umeå universitet Vad är framgång? DIVA Diabetesintervention i Västerbotten

Läs mer

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet

Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Samtalsunderlag kring sexualitet, känslor och intimitet Ett sätt att främja lika rättigheter, möjligheter och förutsättningar för brukare med olika former av intellektuell funktionsnedsättning Denna trycksak

Läs mer

Här visar vi exempel på aktiviteter som SUF-Kunskapscentrum deltagit i under 2010:

Här visar vi exempel på aktiviteter som SUF-Kunskapscentrum deltagit i under 2010: Här visar vi exempel på aktiviteter som SUF-Kunskapscentrum deltagit i under 2010: 2010-12-08 Utbildning för 100 barnmorskor i Göteborg - Många av oss barnmorskor möter föräldrar med kognitiva funktionsnedsättningar

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria

SvenskaRe. San Agustin Gran Canaria SvenskaRe San Agustin Gran Canaria Rehabilitering med hållbart resultat På Svenska Re har vi gjort människor friskare sedan 1972. Vår framgångsrika metod bygger på mångårig erfarenhet och vetenskapliga

Läs mer