FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA"

Transkript

1 SWESIAQ Sammanfattning av föredrag Nordisk konferens FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA februari 2003 i Stockholm

2 Sammanfattning till konferensen FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA Hälsoeffekter av dålig innemiljö Docent Berndt Stenberg Hudkliniken Norrlands Universitetssjukhus Umeå Till potentiella hälsorisker förorsakade av dålig innemiljö hör cancer, allergi och annan överkänslighet såsom sjuka-hussyndromet (SBS), luftvägsinfektioner och allergisk alveolit, hjärt-kärlsjukdom, muskel/skelettsjukdomar och olycksfall. Sjuka-hussyndromet har beskrivits som en kombination av symtom från hud, slemhinna och allmänsymtom; ansiktsrodnad, klåda, torr hud, torra slemhinnor, ögon-, näs- och halsirritation, täta luftvägsinfektioner, hosta, heshet, pipande andning, ospecifik överkänslighet, trötthet, huvudvärk, illamående och yrsel. Sjuka-hussyndromet är inte en etablerad klinisk diagnos, vanligen används termer som ospecifika byggnadsrelaterade symtom. Prevalensen i den allmänna befolkningen är okänd. I olika studier av syndromet har olika definitioner använts vilket försvårar jämförelser. SBS-symtom är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Orsaken kan vara både olika exponering och olika känslighet eller både och. Det finns idag relativt etablerade kliniska undersökningsmetoder för hud, ögon och luftvägssymtom men vissa metoder passar illa för kliniskt bruk. Ett antal nya metoder för undersökning av bl.a. näsa och nedre luftvägar beskrivs i föredraget men en del av dessa metoder behöver ytterligare valideras. Riskfaktorer för SBS-symtomen beskrivs kortfattat eftersom de behandlas i andra sessioner i konferensen. Klart är dock att SBS-symtomens förekomst är direkt associerad till uteluftflöde vilket starkt talar för ett samband med luftburna ämnen. Vilka ämnen som kan orsaka symtomen är ännu inte känt. Besvär av typ SBS är i de flesta fall av övergående natur men några studier visar att en del av dem som drabbas får långdragna besvär med stora sociala konsekvenser. Hälsoekonomiska beräkningar visar att kostnaderna för att åtgärda dåliga innemiljöer sannolikt ligger långt under de kostnader som hälsoeffekterna medför.

3 Sammanfattning till konferensen FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA Astma och Allergi Docent Lennart Nordvall Akademiska Barnsjukhuset Uppsala Till de hälsoeffekter som misstänks kunna orsakas av fukt i byggnader hör överkänslighetssjukdomarna av vilka de viktigast är astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Av dessa är astma på många sätt den viktigaste sjukdomen, som beräknas förekomma i drygt 10% hos skolbarn och med ungefär samma höga prevalens i vuxen ålder. Astma kännetecknas av en mer eller mindre kronisk inflammation i luftrören. Till de mest karakteristiska sjukdomsyttringarna hör en uttalad infektionskänslighet, förkylningarna går ner i luftrören och ger hosta pip i bröstet och andningssvårigheter. Ett annat viktigt drag av sjukdomen är luftrörskänsligheten, astmapatienter reagerar kraftigt t.ex. på tobakrök samt på ansträngning fr.a. i kall luft. Den vanligaste sjukdomen i gruppen är hösnuvan, den allergiska rhino-konjunktiviten, som förekommer hos 20-30% av den unga vuxna befolkningen. Hösnuvan med nysningar, nästäppa och ögonkatarr är starkt kopplad till allergi mot bl.a. pollen och pälsdjur. Eksem karakteriseras av kronisk eller kroniskt återkommande inflammation i huden, som är förenad med klåda. Födoämnesöverkänslighet kan orsaka en rad olika symtom från flera olika organsystem, t.ex. eksem respektive nässelutslag från hud respektive kräkningar och diarré från mage-tarm. För alla dessa sjukdomar gäller att de kan indelas i IgE (Immunoglobulin E) -förmedlad respektive icke IgE-förmedlad sjukdom. I typexemplet astma, spelar infektioner en mycket stor roll hos de allra minsta barnen, de har då icke IgE-förmedlad astma, medan hos skolbarn IgE-medierad allergi mot t.ex. pälsdjur ofta spelar en dominerande roll för sjukdomen. Senare i livet spelar IgE-förmedlade sjukdomsmanifestationer en allt mindre roll. Huruvida IgEförmedlade mekanismer förekommer kan man utreda med hudtest eller blodprovstest (RASTtest). I det senare fallet mäter man kvantitativ förekomst av IgE-antikroppar i den sjukes blod. Personer som har påvisbara IgE-antikroppar har tidigare kallats atopiska och den grupp av sjukdomar som karakteriseras av förekomst av IgE-antikroppar för de atopiska sjukdomarna. Man brukar också ofta tala om den atopiska marschen, d.v.s. det fenomen att små barn kanske först insjuknar med eksem och födoämnesallergi, för att senare i livet också få astma och allergisk snuva. I studier där samband till olika riskfaktorer söks vill man gärna ha säkra fall med sjukdomen, d.v.s man betonar specificitet i diagnosen på bekostnad av sensitivitet i de använda kriterierna. Anledningen till detta är att man om alltför många väldigt lindrigt sjuka fall inkluderas riskerar felklassificeringar så att friska klassificeras som sjuka, vilket späder ut samband. Ett ofta använt bra kriterium för astma är läkardiagnosticerad astma, men symtomfrågor kan också användas. Bland riskfaktorer som diskuterats för allergisjukdomarna förutom fukt spelar tobaksrökning och miljötobakrök en stor roll. För små barns astmasymtom verkar det som om mammans rökning under graviditet är av speciellt stor betydelse. Pälsdjursexponering, speciellt katt, är kopplat till risk för sensibilisering (bildande av IgE-antikroppar), men det har varit mycket svårare att visa på samband direkt i studier till astmautveckling. Många studier visar dock att kattsensibiliserade har speciellt stor risk att nyinsjukna i astma.

4 State-of-the-art rörande fukt/mögel inomhus och hälsa SWESIAQ J Sundell, Prof. M..Sc.Eng., Dr.Med. Sci. International Centre for Indoor Environment and Energy. Technical University of Denmark, Lyngby- Den vetenskapliga litteraturen rörande fukt/mögel problem I byggnader och hälsa har granskats av två tvärvetenskapliga grupper en Nordisk (NORDDAMP), rörande litteraturen upp till 1998, och en Europeisk (EUROEXPO) för senare publicerade artiklar. I grupperna har ingått vetenskapligt framstående experter inom medicin, epidemiology, toxikologi och ingenjörsvetenskap. Totalt 101 artiklar har bedömts relevanta och konklusiva, med goda data rörande exponering och hälsoeffekter, och en rimlig behandling av data, inkl en god kontroll av confounders. Fuktproblem ( Dampness ) i byggnader är en risk factor för hälsoeffekter (väsande andning, astma, hosta, SBS-symptom) bland atopiker och icke atopiker I bostäder, skolor mm. Den extra risken är 40 till 120% högre än I torra byggnader. Från den vetenskapliga litteraturen kan inte konkluderas vilka ämnen i luft eller damm som orsakar hälsoproblemen Skyldiga ämnen kan ej utpekas. Föreslagna sådana ämnen kommer ifrån husd-amms-kvalster, mögel, och kemisk nedbrytning (till följd av bl.a. fukt) av byggnadsmaterial. Behovet är stort av reelt tvärvetenskapliga studier. En väsentlig slutsats från dessa granskningar av den vetenskapliga litteraturen är att fuktproblem i byggnader skall åtgärdas snarast, oberoende av vilka mögelarter, eller kemiska ämnen som kan detekteras.

5 INOMHUSMILJÖ OCH ASTMA HOS SMÅ BARN. Resultat från BAMSE (Barn Allergi och Miljö i Stockholm), en epidemiologisk studie. Gunnel Emenius Arbets & Miljömedicin, Stockholms Läns landsting. Återkommande episoder av nedre luftvägssymtom i form av pipande och väsande andning tillhör en av de vanligaste åkommorna hos små barn, och i många av västvärldens länder svarar sådana symtom för en betydande andel av de sjukhusinläggningar som görs inom denna åldersgrupp. I en del länder i Europa har man sedan början av 1900-talet kunnat se en gradvis ökning av olika allergisjukdomar och i Sverige beräknas att förekomsten av astma, allergisk snuva och atopiskt eksem har mer än fördubblats de senaste 30 åren. En liten andel av denna ökning kan troligtvis förklaras av bättre diagnostik, men det är sannolikt så att även vår förändrade livsstil har medfört att vi blivit mer känsliga. Vissa riskfaktorer för astma och allergiutveckling hos barn är väldokumenterade, t.ex. exponering för miljötobaksrök (ETS) och vissa infektionssjukdomar, men ytterligare kunskap erfordras om bl.a. sambanden mellan yttre miljö liksom faktorer i inomhusmiljö och tidiga astmasymtom hos barn. BAMSE är en prospektiv epidemiologisk studie där drygt 4000 barn har följts från födelsen och framåt. Studien inleddes i februari 94 och är utförd inom delar av Stockholms län. I BAMSEstudien har vi information om astmasymtom hos barnen vid ett och två och fyra års ålder. Inom BAMSE, ryms även en s.k. fall-kontroll studie som består av har 180 barn med astmasymtom samt 360 friska kontrollbarn. I BAMSE studien har vi använt enkäter för att få information om hur olika byggnader var konstruerade, samt information om brukarvanor, som kan ha betydelse för inomhusmiljön (rökning, vädring mm). I fall- kontrollstudien har vi även besiktningsdata avseende förekomst av fukt och mögelskador m.m. samt mätresultat avseende luftomsättning, temperatur och luftfuktighet, mm. Då BAMSE-barnen var 2 år gamla förelåg inga tydliga samband mellan återkommande astmasymtom och någon särskild typ av ventilationssystem eller med luftomsättningen i bostaden. Däremot förelåg en negativ korrelation mellan luftomsättning och luftfuktighetsnivåer inomhus. Vi fann att också att förhöjd luftfuktighet inomhus [ 5.8 g/kg (medianen)] var relaterat till en högre risk för återkommande astmasymtom hos barnen vid 2 år ålder. I hem där föräldrarna vid upprepade tillfällen konsekvent rapporterat att det förekom kondens på insidan av tvåglas fönsterrutor vintertid var risken för återkommande astmasymtom hos barnen dubblerad, jämfört med barn som bodde i hem utan tecken på kondens under denna period - från födelsen till tiden för bostadsbesiktningen. Fukt- och mögelskador i hemmet ökade också risken för återkommande astmasymtom. Om barnets bostad vid besiktningstillfället hade både tecken på fukt/mögelskador och hög luftfuktighet ( 5.8 g/kg) var risken för astmasymtom fördubblad jämfört med barn vars hem inte hade tecken på fukt/mögelskador och där luftfuktigheten var låg (<5.8 g/kg). Ju fler tecken på fukt och mögelskador som noterades vid besiktningen, eller om exponeringen varit långvarig desto starkare tycktes samband med tidiga astmasymtom vara. Cohort data (de 4000 barnen) visar att de barn vars hem vid födelsen hade tecken på fukt och mögelskador, i betydligt högre grad än övriga barn, hade kvarstående astmasymtom vid 4 års ålder. Sammanfattningsvis tyder resultaten från BAMSE på att byggnadsrelaterade faktorer, däribland tecken på fukt och mögel i bostaden, kan ha en stor betydelse för risken att små barn skall drabbas av tidiga återkommande astmasymtom, samt att en förbättrad inomhusmiljö därigenom kan ha en preventiv betydelse i detta sammanhang.

6 Fukt i byggnader och hälsa (Dampness in Buildings and Health) Linda Hägerhed, doktorand Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Borås Det övergripande syftet med projektet är att identifiera fuktrelaterade exponeringar på damm och i luft i bostäder och att avgöra vilka sådana föroreningar som har betydelse för astma, allergi och luftvägsinfektioner hos barn. I projektets första steg genomfördes en enkätundersökning rörande bostadsfaktorer och astma/allergi hos barn i ålderns 1-6 år i Värmland. Härvid användes en enkät med 84 frågor rörande bakgrundsfaktorer för familjen, hälsobesvär hos barn och föräldrar, bostadens utformning inklusive fukt och mögelproblem samt födoämnesvanor i familjen. Svar erhölls för barn vilket motsvarar en svarsfrekvens på 80 %. Arbetet med analyser av data från detta steg är i det närmaste klart och resultaten håller på att publiceras. Hösten 2001 startade steg 2 som innebar en fall-kontroll undersökning av 400 barn, 200 friska och 200 barn med rapporterade besvär i enkätundersökningen De 400 barnen hälsoundersöktes av läkare och kliniska prover togs avseende sensibilisering för ett tiotal allergen (RAST) och utandningskondensat och näs-sekret analyserades för inflammationsmarkörer. Vidare har deras 400 bostäder inspekterats och mätningar av ventilation, temperatur och relativ luftfuktighet har genomförts. Slutligen togs luft- och dammprover för analys av mikrobiologiska och kemiska föroreningar. Arbetet med labanalyser av både medicinska och tekniska prover förväntas vara klara i början av Under våren 2003 startar analys av samband mellan exponeringar och hälsotillstånd hos barnen. I steg 3 av studien planeras experimentella exponeringsförsök i klimatkammare. Dessa undersökningar kommer att genomföras vid Danmarks Tekniska Universitet i Köpenhamn samt vid Århus Universitet. Syftet är härvid att testa fynd som framkommit i studiens föregående steg. Vidare kommer en uppföljande enkätundersökning att genomföras under 2003 för att bl a undersöka nyinsjuknandet i allergisk sjukdom. Projektledningen består av representanter från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Folkhälsovetenskap vid Karlstad Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Danmarks Tekniska Universitet, Århus Universitet samt Harvard School of Public Health, USA. I studien medverkar i dagsläget ett tjugotal internationella institutioner.

7 Forskningsprogrammet Skimmelsvampe i bygninger Finn Gyntelberg Baggrund Litteraturen har vist en konsistent sammenhæng mellem ophold i fugtige bygninger og bygningsrelaterede symptomer fra hud, slimhinder samt almensymptomer. Fugtige bygninger er karakteriseret ved synlige forandringer, fugtskjolder, skimmel, fugt på vinduer og ofte muggen lugt. Ved målinger findes større koncentrationer af skimmelsvampe og glucaner på overflade og i luft, og ofte også større koncentration af bakterier. I Danmark har mistanken om årsagen til symptomer i fugtige bygninger været stærkest til skimmelsvampe. Derfor iværksattes Danish målt in buildings-programmet (DAMIB). Programmet adresserede tre hovedkomponenter: 1) Helbred og skimmelsvampe 2) Skimmelsvampe --?, 3) Bygninger og skimmelsvampe. Sammenhængen mellem helbred og skimmelsvampe blev undersøgt ved 1) En eksperimentel undersøgelse 2) En epidemiologisk undersøgelse 3) En laboratorieundersøgelse I dette abstract rapporteres fund vedrørende 1 og 2. Den eksperimentelle undersøgelse omfattede udvikling af en eksponeringsmetode, eksponering af følsomme personer ved en dobbelt-blindet undersøgelse samt en blindet databearbejdning. Otte personer med tidligere indeklimasymptomer og positiv histaminreleasetest udsattes for en kendt mængde skimmelsvampe ved anvendelse af et mikroklimakammer (P-FLEC) samt en laserpartikeltæller. Personerne eksponeredes for sporer pr. m 3 af penicillium zcrysogenum og trichoderma hartianum. Der fandtes en let øget forekomst af symptomer fra næseslimhinden ved eksponering for trichoderma hartianum i forhold til placebo, men i øvrigt ingen forskelle i symptomer eller i målte peekflowværdier. Der fandtes således ingen markant forskel mellem eksponering for placebo og kortvarig kraftig eksponering for 2 almindeligt forekommende skimmelsvampe i indeklimaet. Ved den epidemiologiske undersøgelse foretoges en udvælgelse af våde og tørre skoler samt en personundersøgelse af lærere samt store og små elever, og endelig foretoges eksponeringsmålinger. 94% af danske kommuner blev forespurgt om forekomst af vandskadede skoler, og på baggrund af denne tværsnitsundersøgelse udvalgtes, ved bygningssagkyndig, 8 vandskadede og 7 tørre skoler. Blandt samtlige skoler var ca. 50% vandskadede ( våde ) lærere og elever i 8. og 9. klasse, 89% respons, returnerede et spørgeskema vedrørende brs, astma og høfeber elever i 8. og 9. klasse i alderen 13 til 17 år udgjorde den største persongruppe, som var homogen, og gruppen havde det bedste eksponeringsmål, projektmålene var øjenirritation, næseirritation, halsirritation, tør og blussende ansigtshud indenfor de sidste 4 uger samt hovedpine, koncentrationsproblemer, svimmelhed og unormal træthed. Eksponeringsmålene var opsamling af støvprøver fra gulvluft, ventilationskanaler og kasser, efterfølgende bestemmelse af skimmelsvampekoncentrationen i støvet.

8 Symptomforekomst i våde og tørre skoler sammenlignedes, og der fandtes let øget forekomst af slimhindesymptomer og almensymptomer i de tørre skoler, hvorved denne undersøgelse ikke kunne støtte litteraturens konsistente fund: at der er flere bygningsrelaterede symptomer i fugtige bygninger. Hypotesen skimmelsvampeeksponering er associeret med øget forekomst af bygningsrelaterede symptomer, astma og høfeber samt luftvejsinfektioner blev undersøgt. Der fandtes en øget forekomst af øjenirritation og halsirritation med stigende koncentration af skimmelsvampe i gulvstøv samt en øget forekomst af hovedpine, koncentrationsbesvær og svimmelhed med stigende forekomst af skimmelsvampe i gulvstøv. Der var derimod ingen sammenhæng mellem forekomst af astma og høfeber og skimmelsvampekoncentration i støvet. Ej heller fandtes association til forekomst af almindeligt forekommende øvre luftvejsinfektioner. Skimmelsvampekoncentration i gulvstøv var associeret til mekanisk ventilation, luftfugtighed, CO 2 -koncentration og endotoxin i gulvstøv samt bygningsalder. Ved multivariat analyse fandtes flere personrelaterede og bygningsrelaterede faktorer associeret til bygningsrelaterede symptomer, og i analysen indgik skimmelsvampekoncentration i gulvstøv sammen med disse andre faktorer. Der sås en statistisk signifikant øget forekomst af øjenirritation med stigende koncentration af skimmelsvampe, ingen association til næseirritation, en klar sammenhæng til halsirritation, ingen sikker association til hudirritation og en ret klar sammenhæng til hovedpine og lidt mindre stærk til koncentrationsbesvær og en association til svimmelhed. Konklusioner 1) Fugtskader og vandskader i danske skoler er hyppigt forekommende. 2) Skimmelsvampeeksponering havde ikke sammenhæng med forekomst af allergi eller infektion. 3) Sammenhæng mellem eksponering for skimmelsvampe, øjensymptomer og almensymptomer fandtes. 4) Andre faktorer end skimmelsvampe er stærkt associeret til symptomer.

9 CAN INDOOR AIR BE TOO DRY? David P. Wyon International Centre for Indoor Environment and Energy, DTU (www.ie.dtu.dk) In a recently completed research project at DTU that was funded by ASHRAE, thirty subjects (17 female) were exposed for 5 hours in a climate chamber to clean air at 5%, 15%, 25% and 35% RH at 22 C, in balanced order. Another 30 subjects (15 female) were similarly exposed to air polluted by carpet and linoleum at 18, 22 and 26 C with humidity 2.4 g/kg dry air (=15% RH at 22 C), and at 22 C, 35% RH. They performed simulated office work to ensure that they kept their eyes open and reported SBS symptom intensity on visual-analogue scales. Objective tests of eye, nose and skin function were applied. Subjective discomfort, though significantly increased by low humidity, was very moderate even at 5% RH. More rapid blink rates were observed at 5% than at 35% RH (P<0.05), and tear film quality as indicated by the Mucous Ferning Test deteriorated (P<0.05) at low humidity (5% 15% < 25% 30% RH) and at raised air temperature (18 22 > 26 C). Low humidity reduced the rate of performance of three office tasks: text entry onto a computer (by 3%; P<0.0002); proof-reading (by 7%; P<0.03) and simple addition of five 2-digit numbers appearing briefly on a computer screen (by 5%; P<0.04). This might have been caused by the distraction of eye discomfort, by increased intermittent interruption of visual data acquisition due to increased blinking, or by a reduction of visual acuity when tear film quality is reduced. No corresponding effects of air temperature could be shown. A field intervention experiment was carried out in mid-winter in Östersund, using a crossover design on two floors of an office building. Indoor humidity was raised to about 25%RH for 2 weeks at a time. Due to unseasonably warm weather and relocation of staff between the experimental floors, the experiment was only partially successful, but it does extends the finding of little adverse effect of low indoor humidity to 2-week workplace exposures to low humidity in a cold winter climate. Although there were significant within-subject effects of low humidity on a number of symptoms that are associated with discomfort due to low winter humidity indoors, the group average effects were no greater than the variation that occurred between weeks in which the indoor humidity remained unchanged. No effects of humidity could be shown on any of a sub-set of the objective tests of physiological function of the eye, nose and skin that were applied in the laboratory experiment. REFERENCES ASHRAE 1160-TRP (2003) Limiting criteria for human exposure to low humidity. Project Report (in preparation). Wyon DP, Fang L (Principal Investigators) Wyon DP, Fang L, Meyer HW, Sundell J, Weirsøe CG, Sederberg-Olsen N, Tsutsumi H, Agner T, Fanger PO (2002) Limiting criteria for human exposure to low humidity indoors. In: Proceedings of Indoor Air 2002, 4, Wyon DP, Fang L, Fanger PO (2003) Low winter humidity indoors has a negative effect on the performance of office work. Paper submitted to conference Cold Climate HVAC, June 2003, Trondheim, Norway Lagercrantz LP (2002) Limiting criteria for human exposure to low humidity field investigation. Master Thesis MEK-I-EP-02-01, International Centre for Indoor Environment and Energy, Department of Mechanical Engineering, DTU.

10 Aino Nevalainen, PhD National Public Health Institute Department of Environmental Health POB 95, FIN Kuopio Finland Moisture, Mold and Health Results from SYTTY, an Interdisciplinary Research Program on Environmental Health During , an interdisciplinary research program was financed by the Academy of Finland, Finnish Occupational Environment Fund and several ministries. The aim of the programme was to focus research on the environmental issues that are important for human health and society; to train young researchers in the field and enhance the networking of scientists. One of the consortia within the Programme was focused on Moisture, Microbes and Health, which consisted of seven separate projects. The aims of the projects were to obtain knowledge on the microbial exposure and health effects of schoolchildren in moisture- and mold damaged schools, and to monitor the effect of renovations in an intervention study. Exposure to microbes was further studied by comparing personal exposure to the results of fixed site sampling. Mechanisms of the health effects of individual microbes were studied in in vitro and in vivo experiments. Methods to monitor the success of mold renovations were also developed. The consortium has produced so far 6 doctoral theses and nearly 40 papers in peer-reviewed journals. The findings of the studies suggest that exposure to microbes may indeed be one of the causal factors leading to the health effects in moisture damaged buildings. Bacteria involved in the microbial damage may be more important than previously assumed. Renovation of moisture damage decreases both microbial levels and symptom prevalence markedly, and these two seem to be relevant tools for monitoring the success of the repairs. The main mechanism of the health effects is not IgE mediated allergy, but unspecific inflammation may play an essential role. Different microbes have different effects as shown in experimental studies: bacteria tend to show higher inflammation potential than fungi. Both the inflammation potential and toxic properties of the microbes are dependent on the substrate, i.e., the building material on which they have grown. Understanding the role of the toxic mechanisms needs more studies.

11 Hjemmets, barnehagens og skolens betydning for utvikling av luftveissykdommer og allergi. Resultater fra en barnekohortundersøkelse i Norge. Per Nafstad overlege, professor Nasjonalt folkehelseinstituttet, Oslo, Norge Foredraget vil omhandle resultater og erfaringer fra en barnekohortundersøkelse som ble startet i Oslo i I 1992 og begynnelsen av 1993 ble foreldre til barn født ved de 2 store fødeavdelingene i Oslo invitert til å la deres nyfødte barn delta i en oppfølgingsundersøkelse som hadde som hovedmål å studere forekomst av -, og risikofaktorer for luftveissykdommer og allergi barn ble inkludert i undersøkelsen og barna ble i først oppgang fulgt til de var 2 år gamle. Etter dette har det blitt gjort en oppfølging av barna ved 4 års alder, og er nå nærmest fullført datainnsamlingen til en 10 års oppfølging av de samme barna. Oppfølgingen har blant annet bestått av at foreldre besvarte spørreskjemaer hvor de ga opplysninger om barnas helse og miljøeksponering ved 0, 6, 12, 18, 24 og 48 måneders alder, og nå senest ved10 års alder. Barn som hadde gjentatte eller langvarige obstruktive luftveissymptomer i løpet av de første 2 leveår ble videre inkludert i en nested case-kontrol undersøkelse hvor en sammenlignet et sykt barns eksponering med tilsvarende eksponering hos det barnet (kontrollbarnet) som var født nærmest i tid til det syke barnet. Informasjonen om barnas eksponering ble dels hentet fra spørrskjemaene foreldrene hadde besvart, dels fra innsamlede data ved besøk i barnas hjem. Hjemmebesøket ble foretatt straks et barn hadde fått diagnosen sykt, og målingene ble foretatt parallelt i tid for det syke barnet og dets kontrollbarn. Ved hjemmebesøket ble det blant annet det registrert inneklimaforhold inkludert type byggemateriale, fuktskader, dyrehold og botetthet. Videre ble det målt luftskifte og konsentrasjoner av nitrogendioksyd over en 14 dagers periode. Det ble også tatt støvprøver fra barneseng og fra stuegulv. Resultater fra denne undersøkelsen har gitt opphav til flere vitenskapelige publikasjoner om sammenhenger mellom luftveissykdommer/symptomer og miljøforhold som tobakksrøykeksponering, luftforurensning, byggematerialer, bruk av syntetisk sengetøy, husdyrhold, husstøvmidd, ventilasjon, å gå i barnehage og fuktskader. Barn som bodde i hjem med bekreftede fuktskader, hadde en økt risiko for å ha obstruktive lungesymptomer i løpet av de første 2 leveårene sammenlignet med barn fra hjem hvor det ikke ble funnet slike skader (odds ratio 3.8, 95% konfidensintervall ). Ved 4 års alderen viste det seg at 34 % av foreldre til barna som hadde hatt gjentatte eller langvarige obstruktive luftveissykdommer/symptomer i løpet av de første 2 leveår nå oppgav at barna hadde hatt symptomer på astma de siste 12 månedene. I tilslutning til kohortundersøkelsen har det også blitt startet prosjekter for å beskrive hvilke eksponeringer barna utsettes for utendørs og i barnehager og på skoler.

12 Hur skall en skadeutredning gå till, vad kan man mäta Ingemar Samuelson, SP Ett sjukt hus är en byggnad där många av brukarna klagar på SBS-symptom. Skadeutredningen i ett sjukt hus kan inte ske på samma sätt som i ett hus med påtagliga skador och problem utan måste gå till på ett systematiskt, stegvis sätt. Om man alltför tidigt låser sig för mätningar av ett visst slag eller kopplar in specialister på enskilda innemiljöparametrar, istället för att angripa problemen på ett generellt sätt, kan man efter dessa mätningar bli tvingad till åtgärder i stor omfattning utan att effekten blir den önskade. Man måste därför försöka få en översikt av problembilden innan man koncentrerar sig på enskilda, noggrannare tekniska mätningar. Såväl undersökningar som åtgärder bör utföras i logisk ordning och med enklare översikter först och noggrannare undersökningar och utredningar när bättre insikt om problemen i det aktuella fallet föreligger. Det finns inga typiska tekniska skador i sjuka hus. Många olika skador och fel har dock pekats ut som medverkande till sjuka hus. De flesta har samband med fukt och fuktskador. Exempel är mögelproblem, bakterier, flytspackel, mjukgörarnedbrytning i PVC-mattor, elak lukt från nedbrutet golvlim mm. Ventilationen har stor betydelse för utspädning av föroreningar från människor, verksamhet och övriga emissioner. När personer upplever SBS-symptom kan emellertid orsaken sällan hänföras till enskilda fel utan verkar vara en kombination av flera olika faktorer. Från utredningssynpunkt är det därför rimligt att anta att flera faktorer tillsammans kan framkalla symptom. Även stress och psykosociala förhållanden kan sannolikt medverka som faktorer som ökar påverkan från den fysiska och kemiska miljön. I ett sjukt hus förekommer i många fall diskussioner och ryktesspridning bland brukarna. Detta kan leda till låsningar i fråga om medel och metoder i såväl utredning som val av åtgärder. Den som får i uppdrag att utreda orsaken till problemen måste vara medveten om detta och för att undvika oro ständigt informera om vad som görs och varför. Det brukar vara lämpligt att bilda en arbetsgrupp med deltagare från brukare och förvaltare för ömsesidig information och hjälp i utredningsarbetet. En erfarenhet från liknande fall är att tidiga och täta informationsträffar underlättar arbetet och minskar risken för misstolkning och oro. Ibland kan insyn i problemen från en utomstående part, t ex skadeutredaren vara lugnande. Enkät och/eller intervjuer är bra hjälpmedel för att klarlägga symptombilden. Försök bör göras att klarlägga om problemen drabbar alla brukare eller bara vissa, om problemen kan begränsas till vissa delar av byggnaden eller vissa tider på året osv. Resultatet från en enkät kan dels ligga till grund för bedömning av vilken typ av problem som föreligger dels användas som jämförelse med en ny enkät efter att åtgärder vidtagits. I samband med denna översiktliga genomgång bör man även göra orienterande mätningar eller indikationer av ventilationsfunktionen, indikationer på eventuella fuktskador och på förekomst av lukt. Dessa orienterande mätningar kan ligga till grund för punktvisa kontroller av t ex ventilationsflöden eller fuktförhållanden. Med indikationerna från den översiktliga genomgången kan man gå vidare. Det är viktigt att den fortsatta utredningen går i steg, att man inte låser sig för att göra alltför detaljerade mätningar och åtgärder innan man har klart för sig i vilken grad detta kan påverka innemiljön. Varje mätning av tekniska förhållanden ska genomföras först när man har ett motiv för mätningen. Man bör alltid ha gjort klart vad mätresultatet ska användas till och hur det ska tolkas vid det ena eller andra utfallet. Dyra mätningar för analys av mikroorganismer eller luftkvalitet är i en del fall onödiga. Elak lukt från påväxt eller förtvålat golvlim behöver inte verifieras med särskild provtagning eller mätning. Det bör också framhållas att gränsvärden för ohälsa saknas i de flesta fall och dyra mätningar i avsikt att verifiera orsaken till ohälsa kan vara bortkastade pengar. Följande mätningar kan komma i fråga. Några mätningar görs alltid, andra bara ibland. Genomgång av konstruktionsutformning. Ventilationsfunktion t ex uteluftflöde, luftutbyteseffektivitet, återluft, kortslutning, överläckning mellan rum eller mellan lägenheter etc.

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Om kloranisoler och luftanalyser

Om kloranisoler och luftanalyser Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning) Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje Fukt och mikroorganismer som hälsorisk Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning

Policy för inomhusmiljö och allergianpassning 1(5) Policy för inomhusmiljö och allergianpassning Antagen av Kommunstyrelsen 2005-06-15 Policyns syfte Syftet med policyn är att förebygga hälsoeffekter och symtom som har samband med innemiljön och att

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)

Lycka till! Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Innemiljö Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamen V15-4 41B05C Bygg, Af bygg 7,5 högskolepoäng Tentamensdatum: 2015-06-01 Tid: 09.00-13.00

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Hälsa och Inomhusmiljö

Hälsa och Inomhusmiljö Hälsa och Inomhusmiljö Faktablad från Arbets och miljömedicin, Göteborg Juli 2009 Hälsa och inomhusmiljö Sammanfattning Ett flertal hälsoproblem kan misstänkas ha samband med brister i inomhusmiljön. Det

Läs mer

Säby gård, Häststall 2015-04-28

Säby gård, Häststall 2015-04-28 Säby gård, Häststall 2015-04-28 Provtagningar gällande mögelpåväxt i stallbyggnad Relita Avfuktning AB Växel huvudkontor: 018-10 94 25 E:post: avfuktning@relita.se Libro Ringväg 18 www.relita.se 752 28

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem

Workshop om. Patientutredning vid innemiljöproblem Swedish Chapter of International Society of Indoor Air Quality and Climate Workshop om Patientutredning vid innemiljöproblem Ordförande Robert Wålinder Sekreterare Tom Follin SWESIAQ 2005 04 28 I workshopen

Läs mer

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr

Tätskikt. Hur tätt är tätskiktet. Yttervägg med ångspärr Det är inte alldeles ovanligt med skador i ytterväggar kring våtrum med kakel eller andra keramiska plattor. Hur tätt är tätskiktet Både skadeutredare och försäkringsbolag har konstaterat att skador uppstått

Läs mer

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund.

Stockholmskontoret växer. AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. Oktober 2014 Stockholmskontoret växer AK-konsults Stockholmskontor har under hösten förstärkts med två nya medarbetare, Jonas Winther och Henrik Sjölund. aktuellt Henrik har läst Byggteknik och Design

Läs mer

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH

Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Introduktion till Byggnadsfysik Jesper Arfvidsson, Byggnadsfysik, LTH Byggnadsfysik Värme Luft Fukt Energieffektivitet Ventilation Fuktsäkerhet Byggnadsfysik Till de traditionella byggnadsfysikaliska tillämpningarna

Läs mer

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson

Markfukt. Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson Markfukt Grupp 11: Nikolaos Platakidis Johan Lager Gert Nilsson Robin Harrysson 1 Markfukt Vad är markfukt? Skador/Åtgärder Källförteckning Slutord 2 Vad är markfukt? Fukt är vatten i alla sina faser,

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö

INOMHUSMILJÖENKÄT. Min inomhusmiljö Min inomhusmiljö 13640001 Syftet med denna enkätundersökning är att fånga upp de boendes upplevelse av inomhusmiljön och ge en sammanfattande värdering av innemiljön i fastigheten. Närmare uppgifter om

Läs mer

Den fysiska arbetsmiljön i skolan

Den fysiska arbetsmiljön i skolan Den fysiska arbetsmiljön i skolan Greta Smedje Arbets- och miljömedicin % Klagomål på skolmiljön 40 Personal Åk 7 Åk 1 & 4 35 30 25 20 15 10 5 0 Drag Hög temp Varierande temp Låg temp Instängd luft Torr

Läs mer

aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011

aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011 Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader juni 2011 aktuellt AK-konsults Erfarenhetsmöte våren 2011 Den 19-20 april hade AK-konsult erfarenhetsmöte. All personal samlades på Rånäs Slott utanför Rimbo

Läs mer

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015

Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Miljösamverkans utbildning i inomhusmiljö 6 Oktober 2015 Per-Eric Hjelmer, Miljö- och hälsoskyddsinspektör, Hälsoskydd Fleminggatan 4, Box 8136, 104 20 Stockholm Telefon: 08-508 28891 per.eric.hjelmer@stockholm.se

Läs mer

Lösningen på problemen med sjuka hus

Lösningen på problemen med sjuka hus Lösningen på problemen med sjuka hus Med Genano 310 kan man rena inomhusluften från föroreningar, (toxiner som skapats av mögel, bakterier, lättflyktiga ämnen etc.), som ofta leder till symtom och sjukdomar.

Läs mer

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd

i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Uppföljning av hälsah i miljökvalitetsm kvalitetsmåletlet God bebyggd miljö Greta Smedje Enheten för hälsoskydd Socialstyrelsens hälsoskyddsenheth Ca. 15 medarbetare Tillsynsvägledande myndighet för hälsoskyddsfrågor

Läs mer

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom

Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Bedömning av inomhusklimat i en bostadsfastighet i Majorna i Göteborgs kommun där hyresgästerna uppgett bostadsrelaterade symptom Göteborg den 15 mars 2004 Erik Larsson Miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg

Läs mer

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu

En del av området Herrgården, Rosengård. Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Rosengård i Malmö En del av området Herrgården, Rosengård Området byggdes 1969. Det planerades för 2700 boende, men man uppskattar att där bor 5-6000 personer nu Genom åren har det varit 7 olika fastighetsägare,

Läs mer

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen

Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Varför luften inte ska ta vägen genom väggen Arne Elmroth Professor em. Byggnadsfysik, LTH Lunds Universitet Några Begrepp Lufttäthet- Förhindrar luft att tränga igenom byggnadsskalet Vindtäthet- Förhindrar

Läs mer

Fuktsäkra konstruktioner

Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra konstruktioner Fuktsäkra tak Fuktsäkra väggar Fuktsäkra grunder Relaterad information Kontaktpersoner Ingemar Samuelson Tel: 010-516 51 59 Fuktsäkra tak Taket skall leda bort regnvatten. Denna

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander

Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång. Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Partiklar i inomhusmiljön - en litteraturgenomgång Claes-Gunnar Ericsson, Greta Smedje, Gunilla Wieslander Avgränsningar Fokus på storleksdefinierade partiklar, t.ex. ultrafina partiklar, PM 1, PM 2,5,

Läs mer

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige

Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Samband mellan energianvändning, SBS och astma i arbetsplatsbyggnader i södra Sverige Dan Norbäck Material och metoder Samarbete med en större teknisk konsult som gör energideklarationer och föreslår energisparande

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Allmän bakgrund... 2 Vad är byggnadsrelaterad ohälsa?... 3 Faktorer i inomhusmiljön som ofta diskuteras i samband med byggnadsrelaterad ohälsa... 3 Utredningsprinciper

Läs mer

Skadeutredning Åtgärdsförslag Skyddsåtgärder. Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader

Skadeutredning Åtgärdsförslag Skyddsåtgärder. Vi löser fukt- och miljöproblem i byggnader Skadeutredning Åtgärdsförslag Skyddsåtgärder Lämplig utredningsmodell vid fukt- och inomhusmiljöproblem 1, Definiera uppdraget 2, Inledande, översiktig genomgång Okulärbesiktning, ritningsgenomgång, genomgång

Läs mer

Mögel på byggnadsmaterial

Mögel på byggnadsmaterial Mögel på byggnadsmaterial Annika Ekstrand-Tobin Byggnadsfysik och innemiljö Energieffektiva byggnader, klimatskal, innemiljö, fuktsäkerhet, mikrobiologi Fasadgruppen Lufttäthet, regntäthet mm hos fönster,

Läs mer

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation

Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation FoHMFS 2014:18 Folkhälsomyndighetens allmänna råd om ventilation Folkhälsomyndighetens författningssamling I Folkhälsomyndighetens författningssamling (FoHMFS) publiceras myndighetens föreskrifter och

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav beträffande inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Mariestad Töreboda Gullspång Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2007-10-04 Datum: 2007-10-04

Läs mer

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting

Vad kan du få allergivaccination mot? Träd Gräs Gråbo Husdammskvalster Pälsdjur (katt, hund, häst) Bi och geting ALLERGIVACCINATION Denna broschyr vänder sig till dig som funderar på att påbörja en allergivaccinationsbehandling, eller till dig som redan har bestämt dig. Den är avsedd att ge dig information om behandlingens

Läs mer

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola

A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI. i förskola och skola A L L E R G I K O M M I T T É N RÅD TILL PERSONAL OM ALLERGI i förskola och skola Inledning Allergiska besvär har blivit allt vanligare bland barn och ungdomar. En del av allergierna är av lindrig art

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013

Inomhusmiljö och hälsa. Seminarium. Inomhusmiljö och hälsa. Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa Seminarium Inomhusmiljö och hälsa Umeå, 28 februari 2013 Inomhusmiljö och hälsa 10.00 Välkomna Lisa Redin, Miljösamverkan Västerbotten Stina Lindström, KOMIN, Umeå universitet 10.15

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet?

Vem vill bo i en plastpåse? Det påstås ibland att byggnader måste kunna andas. Vad tycker ni om det påståendet? Lufttäta byggnader I exemplet diskuterar och förklarar vi varför det är bra att bygga lufttätt och vilka risker som finns med byggnader som läcker luft. Foto: Per Westergård Vem vill bo i en plastpåse?

Läs mer

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande:

Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: (Ifylles av klinik) Klinik (Text eller Kod): Årtal: Löpnummer: Namn: Personnummer: Datum för ifyllande: Läs frågorna noga! Ibland ber vi dig att enbart ange ett alternativ, ibland är frågan ställd så att

Läs mer

Frågeformulär allergi/astmautredning

Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformulär allergi/astmautredning Frågeformuläret skickas tillsammans med kallelse för att du i lugn och ro ska kunna besvara frågorna inför ditt besök på Astma & Allergimottagningen vid S:t Görans

Läs mer

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån

Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån 1 (5) 2013-03-25 M 2012-1313 Miljö- och stadsbyggnadsnämnden Igelboda 49:1, Svartkärrsvägen 32, BRF Igelbodaplatån Föreläggande med vite om att åtgärda fuktskador Förslag till beslut Miljö- och stadsbyggnadsnämnden

Läs mer

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI

PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI PASSIV RÖKNING ASTMA OCH ALLERGI ASTMA- OCH ALLERGIFÖRBUNDET Tobaksrökning Idag vet de flesta att tobaksrökning är farligt för hälsan. Ändå var det 15% av befolkningen som rökte dagligen, detta enligt

Läs mer

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet

Utblick luft, miljö och hälsa. Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Utblick luft, miljö och hälsa Lars Modig Yrkes- och miljömedicin, Umeå Universitet Disposition Riskfaktorer för folkhälsa globalt Luftföroreningar, ett hälsoproblem på global och Europeisknivå Vilka hälsoeffekter

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Vision: Ett energieffektivt och hälsosamt inomhusklimat för alla Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner

Läs mer

Den framtida redovisningstillsynen

Den framtida redovisningstillsynen Den framtida redovisningstillsynen Lunchseminarium 6 mars 2015 Niclas Hellman Handelshögskolan i Stockholm 2015-03-06 1 Källa: Brown, P., Preiato, J., Tarca, A. (2014) Measuring country differences in

Läs mer

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv.

KOL. den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. KOL den nya svenska folksjukdomen. Fråga din läkare om undersökningen som kan rädda ditt liv. Den kallas för den nya folksjukdomen och man räknar med att omkring 500 000 svenskar har den. Nästan alla är

Läs mer

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm

Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Provsvar: Analys av DNA från mikroorganismer i rumsdamm Prov från Ånässkolan uttaget av Olle Wedenmark Ergo-Tek Provplatsen var 401 och provet var märkt 401. Provnummer 08-260-016. Provet togs ut 2008-02-18

Läs mer

Hereditärt Angioödem i Sverige

Hereditärt Angioödem i Sverige BILAGA 2 Hereditärt Angioödem i Sverige (Sweha): ett nationellt samarbetsprojekt Frågorna har ställds direkt till barnet även om det är föräldrar som svarar på dem. Med Du menar vi barnet/ungdomen som

Läs mer

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet

Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Fuktförhållanden i träytterväggar och virke under bygg- och bruksskedet Resultat från Framtidens trähus och WoodBuild Av Lars Olsson, SP Byggnadsfysik och innemiljö Resultaten har sammanställts i en licentiatuppsats

Läs mer

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET

Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET Stiftelsen Allmänna Barnhuset KARLSTADS UNIVERSITET National Swedish parental studies using the same methodology have been performed in 1980, 2000, 2006 and 2011 (current study). In 1980 and 2000 the studies

Läs mer

Kvalitetssäkringssystem

Kvalitetssäkringssystem Kvalitetssäkringssystem för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus 1 Kvalitetssäkring vid renovering av flerbostadshus 2 Kvalitetssäkringssystemet - Överblick 3 Fem

Läs mer

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt

Från OVK till KVK. Referenser och tidigare projekt Från OVK till KVK Idag finns det många lagar och regler som reglerar inomhusklimatet. Obligatorisk Ventilationskontroll (OVK) infördes 1992, OVK innebär att ventilationssystemet ska hålla samma standard

Läs mer

Fuktskador på vindar - kondensskador

Fuktskador på vindar - kondensskador Sida 1(3) 2012-12-04 Fuktskador på vindar - kondensskador Fukt i luft Relativa fuktigheten i luft (% RF) anger hur mycket vattenånga luften innehåller i förhållande till vad den maximalt kan innehålla

Läs mer

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar

Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Riktlinjer för kvalitetskrav på inomhusmiljön i skolor, förskolor, fritidshem och fritidsgårdar Antaget av Miljö- och byggnadsnämnden 2014-12-03 137 1 (7) Datum: 2014-12-03 Dnr: 2013.Ma0072 Sida: 1 (7)

Läs mer

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö

Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö 12-11-27 Allergisjuksköterskors överkänslighetsbesvär och arbetsmiljö en enkätundersökning inom ASTA Pia Kalm-Stephens & Therese Sterner Allergistämman 12 Bakgrund Genom åren återkommande diskussioner

Läs mer