FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA"

Transkript

1 SWESIAQ Sammanfattning av föredrag Nordisk konferens FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA februari 2003 i Stockholm

2 Sammanfattning till konferensen FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA Hälsoeffekter av dålig innemiljö Docent Berndt Stenberg Hudkliniken Norrlands Universitetssjukhus Umeå Till potentiella hälsorisker förorsakade av dålig innemiljö hör cancer, allergi och annan överkänslighet såsom sjuka-hussyndromet (SBS), luftvägsinfektioner och allergisk alveolit, hjärt-kärlsjukdom, muskel/skelettsjukdomar och olycksfall. Sjuka-hussyndromet har beskrivits som en kombination av symtom från hud, slemhinna och allmänsymtom; ansiktsrodnad, klåda, torr hud, torra slemhinnor, ögon-, näs- och halsirritation, täta luftvägsinfektioner, hosta, heshet, pipande andning, ospecifik överkänslighet, trötthet, huvudvärk, illamående och yrsel. Sjuka-hussyndromet är inte en etablerad klinisk diagnos, vanligen används termer som ospecifika byggnadsrelaterade symtom. Prevalensen i den allmänna befolkningen är okänd. I olika studier av syndromet har olika definitioner använts vilket försvårar jämförelser. SBS-symtom är betydligt vanligare bland kvinnor än bland män. Orsaken kan vara både olika exponering och olika känslighet eller både och. Det finns idag relativt etablerade kliniska undersökningsmetoder för hud, ögon och luftvägssymtom men vissa metoder passar illa för kliniskt bruk. Ett antal nya metoder för undersökning av bl.a. näsa och nedre luftvägar beskrivs i föredraget men en del av dessa metoder behöver ytterligare valideras. Riskfaktorer för SBS-symtomen beskrivs kortfattat eftersom de behandlas i andra sessioner i konferensen. Klart är dock att SBS-symtomens förekomst är direkt associerad till uteluftflöde vilket starkt talar för ett samband med luftburna ämnen. Vilka ämnen som kan orsaka symtomen är ännu inte känt. Besvär av typ SBS är i de flesta fall av övergående natur men några studier visar att en del av dem som drabbas får långdragna besvär med stora sociala konsekvenser. Hälsoekonomiska beräkningar visar att kostnaderna för att åtgärda dåliga innemiljöer sannolikt ligger långt under de kostnader som hälsoeffekterna medför.

3 Sammanfattning till konferensen FUKT I BYGGNADER OCH HÄLSA Astma och Allergi Docent Lennart Nordvall Akademiska Barnsjukhuset Uppsala Till de hälsoeffekter som misstänks kunna orsakas av fukt i byggnader hör överkänslighetssjukdomarna av vilka de viktigast är astma, rinit, eksem och födoämnesöverkänslighet. Av dessa är astma på många sätt den viktigaste sjukdomen, som beräknas förekomma i drygt 10% hos skolbarn och med ungefär samma höga prevalens i vuxen ålder. Astma kännetecknas av en mer eller mindre kronisk inflammation i luftrören. Till de mest karakteristiska sjukdomsyttringarna hör en uttalad infektionskänslighet, förkylningarna går ner i luftrören och ger hosta pip i bröstet och andningssvårigheter. Ett annat viktigt drag av sjukdomen är luftrörskänsligheten, astmapatienter reagerar kraftigt t.ex. på tobakrök samt på ansträngning fr.a. i kall luft. Den vanligaste sjukdomen i gruppen är hösnuvan, den allergiska rhino-konjunktiviten, som förekommer hos 20-30% av den unga vuxna befolkningen. Hösnuvan med nysningar, nästäppa och ögonkatarr är starkt kopplad till allergi mot bl.a. pollen och pälsdjur. Eksem karakteriseras av kronisk eller kroniskt återkommande inflammation i huden, som är förenad med klåda. Födoämnesöverkänslighet kan orsaka en rad olika symtom från flera olika organsystem, t.ex. eksem respektive nässelutslag från hud respektive kräkningar och diarré från mage-tarm. För alla dessa sjukdomar gäller att de kan indelas i IgE (Immunoglobulin E) -förmedlad respektive icke IgE-förmedlad sjukdom. I typexemplet astma, spelar infektioner en mycket stor roll hos de allra minsta barnen, de har då icke IgE-förmedlad astma, medan hos skolbarn IgE-medierad allergi mot t.ex. pälsdjur ofta spelar en dominerande roll för sjukdomen. Senare i livet spelar IgE-förmedlade sjukdomsmanifestationer en allt mindre roll. Huruvida IgEförmedlade mekanismer förekommer kan man utreda med hudtest eller blodprovstest (RASTtest). I det senare fallet mäter man kvantitativ förekomst av IgE-antikroppar i den sjukes blod. Personer som har påvisbara IgE-antikroppar har tidigare kallats atopiska och den grupp av sjukdomar som karakteriseras av förekomst av IgE-antikroppar för de atopiska sjukdomarna. Man brukar också ofta tala om den atopiska marschen, d.v.s. det fenomen att små barn kanske först insjuknar med eksem och födoämnesallergi, för att senare i livet också få astma och allergisk snuva. I studier där samband till olika riskfaktorer söks vill man gärna ha säkra fall med sjukdomen, d.v.s man betonar specificitet i diagnosen på bekostnad av sensitivitet i de använda kriterierna. Anledningen till detta är att man om alltför många väldigt lindrigt sjuka fall inkluderas riskerar felklassificeringar så att friska klassificeras som sjuka, vilket späder ut samband. Ett ofta använt bra kriterium för astma är läkardiagnosticerad astma, men symtomfrågor kan också användas. Bland riskfaktorer som diskuterats för allergisjukdomarna förutom fukt spelar tobaksrökning och miljötobakrök en stor roll. För små barns astmasymtom verkar det som om mammans rökning under graviditet är av speciellt stor betydelse. Pälsdjursexponering, speciellt katt, är kopplat till risk för sensibilisering (bildande av IgE-antikroppar), men det har varit mycket svårare att visa på samband direkt i studier till astmautveckling. Många studier visar dock att kattsensibiliserade har speciellt stor risk att nyinsjukna i astma.

4 State-of-the-art rörande fukt/mögel inomhus och hälsa SWESIAQ J Sundell, Prof. M..Sc.Eng., Dr.Med. Sci. International Centre for Indoor Environment and Energy. Technical University of Denmark, Lyngby- Den vetenskapliga litteraturen rörande fukt/mögel problem I byggnader och hälsa har granskats av två tvärvetenskapliga grupper en Nordisk (NORDDAMP), rörande litteraturen upp till 1998, och en Europeisk (EUROEXPO) för senare publicerade artiklar. I grupperna har ingått vetenskapligt framstående experter inom medicin, epidemiology, toxikologi och ingenjörsvetenskap. Totalt 101 artiklar har bedömts relevanta och konklusiva, med goda data rörande exponering och hälsoeffekter, och en rimlig behandling av data, inkl en god kontroll av confounders. Fuktproblem ( Dampness ) i byggnader är en risk factor för hälsoeffekter (väsande andning, astma, hosta, SBS-symptom) bland atopiker och icke atopiker I bostäder, skolor mm. Den extra risken är 40 till 120% högre än I torra byggnader. Från den vetenskapliga litteraturen kan inte konkluderas vilka ämnen i luft eller damm som orsakar hälsoproblemen Skyldiga ämnen kan ej utpekas. Föreslagna sådana ämnen kommer ifrån husd-amms-kvalster, mögel, och kemisk nedbrytning (till följd av bl.a. fukt) av byggnadsmaterial. Behovet är stort av reelt tvärvetenskapliga studier. En väsentlig slutsats från dessa granskningar av den vetenskapliga litteraturen är att fuktproblem i byggnader skall åtgärdas snarast, oberoende av vilka mögelarter, eller kemiska ämnen som kan detekteras.

5 INOMHUSMILJÖ OCH ASTMA HOS SMÅ BARN. Resultat från BAMSE (Barn Allergi och Miljö i Stockholm), en epidemiologisk studie. Gunnel Emenius Arbets & Miljömedicin, Stockholms Läns landsting. Återkommande episoder av nedre luftvägssymtom i form av pipande och väsande andning tillhör en av de vanligaste åkommorna hos små barn, och i många av västvärldens länder svarar sådana symtom för en betydande andel av de sjukhusinläggningar som görs inom denna åldersgrupp. I en del länder i Europa har man sedan början av 1900-talet kunnat se en gradvis ökning av olika allergisjukdomar och i Sverige beräknas att förekomsten av astma, allergisk snuva och atopiskt eksem har mer än fördubblats de senaste 30 åren. En liten andel av denna ökning kan troligtvis förklaras av bättre diagnostik, men det är sannolikt så att även vår förändrade livsstil har medfört att vi blivit mer känsliga. Vissa riskfaktorer för astma och allergiutveckling hos barn är väldokumenterade, t.ex. exponering för miljötobaksrök (ETS) och vissa infektionssjukdomar, men ytterligare kunskap erfordras om bl.a. sambanden mellan yttre miljö liksom faktorer i inomhusmiljö och tidiga astmasymtom hos barn. BAMSE är en prospektiv epidemiologisk studie där drygt 4000 barn har följts från födelsen och framåt. Studien inleddes i februari 94 och är utförd inom delar av Stockholms län. I BAMSEstudien har vi information om astmasymtom hos barnen vid ett och två och fyra års ålder. Inom BAMSE, ryms även en s.k. fall-kontroll studie som består av har 180 barn med astmasymtom samt 360 friska kontrollbarn. I BAMSE studien har vi använt enkäter för att få information om hur olika byggnader var konstruerade, samt information om brukarvanor, som kan ha betydelse för inomhusmiljön (rökning, vädring mm). I fall- kontrollstudien har vi även besiktningsdata avseende förekomst av fukt och mögelskador m.m. samt mätresultat avseende luftomsättning, temperatur och luftfuktighet, mm. Då BAMSE-barnen var 2 år gamla förelåg inga tydliga samband mellan återkommande astmasymtom och någon särskild typ av ventilationssystem eller med luftomsättningen i bostaden. Däremot förelåg en negativ korrelation mellan luftomsättning och luftfuktighetsnivåer inomhus. Vi fann att också att förhöjd luftfuktighet inomhus [ 5.8 g/kg (medianen)] var relaterat till en högre risk för återkommande astmasymtom hos barnen vid 2 år ålder. I hem där föräldrarna vid upprepade tillfällen konsekvent rapporterat att det förekom kondens på insidan av tvåglas fönsterrutor vintertid var risken för återkommande astmasymtom hos barnen dubblerad, jämfört med barn som bodde i hem utan tecken på kondens under denna period - från födelsen till tiden för bostadsbesiktningen. Fukt- och mögelskador i hemmet ökade också risken för återkommande astmasymtom. Om barnets bostad vid besiktningstillfället hade både tecken på fukt/mögelskador och hög luftfuktighet ( 5.8 g/kg) var risken för astmasymtom fördubblad jämfört med barn vars hem inte hade tecken på fukt/mögelskador och där luftfuktigheten var låg (<5.8 g/kg). Ju fler tecken på fukt och mögelskador som noterades vid besiktningen, eller om exponeringen varit långvarig desto starkare tycktes samband med tidiga astmasymtom vara. Cohort data (de 4000 barnen) visar att de barn vars hem vid födelsen hade tecken på fukt och mögelskador, i betydligt högre grad än övriga barn, hade kvarstående astmasymtom vid 4 års ålder. Sammanfattningsvis tyder resultaten från BAMSE på att byggnadsrelaterade faktorer, däribland tecken på fukt och mögel i bostaden, kan ha en stor betydelse för risken att små barn skall drabbas av tidiga återkommande astmasymtom, samt att en förbättrad inomhusmiljö därigenom kan ha en preventiv betydelse i detta sammanhang.

6 Fukt i byggnader och hälsa (Dampness in Buildings and Health) Linda Hägerhed, doktorand Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut SP Borås Det övergripande syftet med projektet är att identifiera fuktrelaterade exponeringar på damm och i luft i bostäder och att avgöra vilka sådana föroreningar som har betydelse för astma, allergi och luftvägsinfektioner hos barn. I projektets första steg genomfördes en enkätundersökning rörande bostadsfaktorer och astma/allergi hos barn i ålderns 1-6 år i Värmland. Härvid användes en enkät med 84 frågor rörande bakgrundsfaktorer för familjen, hälsobesvär hos barn och föräldrar, bostadens utformning inklusive fukt och mögelproblem samt födoämnesvanor i familjen. Svar erhölls för barn vilket motsvarar en svarsfrekvens på 80 %. Arbetet med analyser av data från detta steg är i det närmaste klart och resultaten håller på att publiceras. Hösten 2001 startade steg 2 som innebar en fall-kontroll undersökning av 400 barn, 200 friska och 200 barn med rapporterade besvär i enkätundersökningen De 400 barnen hälsoundersöktes av läkare och kliniska prover togs avseende sensibilisering för ett tiotal allergen (RAST) och utandningskondensat och näs-sekret analyserades för inflammationsmarkörer. Vidare har deras 400 bostäder inspekterats och mätningar av ventilation, temperatur och relativ luftfuktighet har genomförts. Slutligen togs luft- och dammprover för analys av mikrobiologiska och kemiska föroreningar. Arbetet med labanalyser av både medicinska och tekniska prover förväntas vara klara i början av Under våren 2003 startar analys av samband mellan exponeringar och hälsotillstånd hos barnen. I steg 3 av studien planeras experimentella exponeringsförsök i klimatkammare. Dessa undersökningar kommer att genomföras vid Danmarks Tekniska Universitet i Köpenhamn samt vid Århus Universitet. Syftet är härvid att testa fynd som framkommit i studiens föregående steg. Vidare kommer en uppföljande enkätundersökning att genomföras under 2003 för att bl a undersöka nyinsjuknandet i allergisk sjukdom. Projektledningen består av representanter från Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut, Folkhälsovetenskap vid Karlstad Universitet, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Danmarks Tekniska Universitet, Århus Universitet samt Harvard School of Public Health, USA. I studien medverkar i dagsläget ett tjugotal internationella institutioner.

7 Forskningsprogrammet Skimmelsvampe i bygninger Finn Gyntelberg Baggrund Litteraturen har vist en konsistent sammenhæng mellem ophold i fugtige bygninger og bygningsrelaterede symptomer fra hud, slimhinder samt almensymptomer. Fugtige bygninger er karakteriseret ved synlige forandringer, fugtskjolder, skimmel, fugt på vinduer og ofte muggen lugt. Ved målinger findes større koncentrationer af skimmelsvampe og glucaner på overflade og i luft, og ofte også større koncentration af bakterier. I Danmark har mistanken om årsagen til symptomer i fugtige bygninger været stærkest til skimmelsvampe. Derfor iværksattes Danish målt in buildings-programmet (DAMIB). Programmet adresserede tre hovedkomponenter: 1) Helbred og skimmelsvampe 2) Skimmelsvampe --?, 3) Bygninger og skimmelsvampe. Sammenhængen mellem helbred og skimmelsvampe blev undersøgt ved 1) En eksperimentel undersøgelse 2) En epidemiologisk undersøgelse 3) En laboratorieundersøgelse I dette abstract rapporteres fund vedrørende 1 og 2. Den eksperimentelle undersøgelse omfattede udvikling af en eksponeringsmetode, eksponering af følsomme personer ved en dobbelt-blindet undersøgelse samt en blindet databearbejdning. Otte personer med tidligere indeklimasymptomer og positiv histaminreleasetest udsattes for en kendt mængde skimmelsvampe ved anvendelse af et mikroklimakammer (P-FLEC) samt en laserpartikeltæller. Personerne eksponeredes for sporer pr. m 3 af penicillium zcrysogenum og trichoderma hartianum. Der fandtes en let øget forekomst af symptomer fra næseslimhinden ved eksponering for trichoderma hartianum i forhold til placebo, men i øvrigt ingen forskelle i symptomer eller i målte peekflowværdier. Der fandtes således ingen markant forskel mellem eksponering for placebo og kortvarig kraftig eksponering for 2 almindeligt forekommende skimmelsvampe i indeklimaet. Ved den epidemiologiske undersøgelse foretoges en udvælgelse af våde og tørre skoler samt en personundersøgelse af lærere samt store og små elever, og endelig foretoges eksponeringsmålinger. 94% af danske kommuner blev forespurgt om forekomst af vandskadede skoler, og på baggrund af denne tværsnitsundersøgelse udvalgtes, ved bygningssagkyndig, 8 vandskadede og 7 tørre skoler. Blandt samtlige skoler var ca. 50% vandskadede ( våde ) lærere og elever i 8. og 9. klasse, 89% respons, returnerede et spørgeskema vedrørende brs, astma og høfeber elever i 8. og 9. klasse i alderen 13 til 17 år udgjorde den største persongruppe, som var homogen, og gruppen havde det bedste eksponeringsmål, projektmålene var øjenirritation, næseirritation, halsirritation, tør og blussende ansigtshud indenfor de sidste 4 uger samt hovedpine, koncentrationsproblemer, svimmelhed og unormal træthed. Eksponeringsmålene var opsamling af støvprøver fra gulvluft, ventilationskanaler og kasser, efterfølgende bestemmelse af skimmelsvampekoncentrationen i støvet.

8 Symptomforekomst i våde og tørre skoler sammenlignedes, og der fandtes let øget forekomst af slimhindesymptomer og almensymptomer i de tørre skoler, hvorved denne undersøgelse ikke kunne støtte litteraturens konsistente fund: at der er flere bygningsrelaterede symptomer i fugtige bygninger. Hypotesen skimmelsvampeeksponering er associeret med øget forekomst af bygningsrelaterede symptomer, astma og høfeber samt luftvejsinfektioner blev undersøgt. Der fandtes en øget forekomst af øjenirritation og halsirritation med stigende koncentration af skimmelsvampe i gulvstøv samt en øget forekomst af hovedpine, koncentrationsbesvær og svimmelhed med stigende forekomst af skimmelsvampe i gulvstøv. Der var derimod ingen sammenhæng mellem forekomst af astma og høfeber og skimmelsvampekoncentration i støvet. Ej heller fandtes association til forekomst af almindeligt forekommende øvre luftvejsinfektioner. Skimmelsvampekoncentration i gulvstøv var associeret til mekanisk ventilation, luftfugtighed, CO 2 -koncentration og endotoxin i gulvstøv samt bygningsalder. Ved multivariat analyse fandtes flere personrelaterede og bygningsrelaterede faktorer associeret til bygningsrelaterede symptomer, og i analysen indgik skimmelsvampekoncentration i gulvstøv sammen med disse andre faktorer. Der sås en statistisk signifikant øget forekomst af øjenirritation med stigende koncentration af skimmelsvampe, ingen association til næseirritation, en klar sammenhæng til halsirritation, ingen sikker association til hudirritation og en ret klar sammenhæng til hovedpine og lidt mindre stærk til koncentrationsbesvær og en association til svimmelhed. Konklusioner 1) Fugtskader og vandskader i danske skoler er hyppigt forekommende. 2) Skimmelsvampeeksponering havde ikke sammenhæng med forekomst af allergi eller infektion. 3) Sammenhæng mellem eksponering for skimmelsvampe, øjensymptomer og almensymptomer fandtes. 4) Andre faktorer end skimmelsvampe er stærkt associeret til symptomer.

9 CAN INDOOR AIR BE TOO DRY? David P. Wyon International Centre for Indoor Environment and Energy, DTU (www.ie.dtu.dk) In a recently completed research project at DTU that was funded by ASHRAE, thirty subjects (17 female) were exposed for 5 hours in a climate chamber to clean air at 5%, 15%, 25% and 35% RH at 22 C, in balanced order. Another 30 subjects (15 female) were similarly exposed to air polluted by carpet and linoleum at 18, 22 and 26 C with humidity 2.4 g/kg dry air (=15% RH at 22 C), and at 22 C, 35% RH. They performed simulated office work to ensure that they kept their eyes open and reported SBS symptom intensity on visual-analogue scales. Objective tests of eye, nose and skin function were applied. Subjective discomfort, though significantly increased by low humidity, was very moderate even at 5% RH. More rapid blink rates were observed at 5% than at 35% RH (P<0.05), and tear film quality as indicated by the Mucous Ferning Test deteriorated (P<0.05) at low humidity (5% 15% < 25% 30% RH) and at raised air temperature (18 22 > 26 C). Low humidity reduced the rate of performance of three office tasks: text entry onto a computer (by 3%; P<0.0002); proof-reading (by 7%; P<0.03) and simple addition of five 2-digit numbers appearing briefly on a computer screen (by 5%; P<0.04). This might have been caused by the distraction of eye discomfort, by increased intermittent interruption of visual data acquisition due to increased blinking, or by a reduction of visual acuity when tear film quality is reduced. No corresponding effects of air temperature could be shown. A field intervention experiment was carried out in mid-winter in Östersund, using a crossover design on two floors of an office building. Indoor humidity was raised to about 25%RH for 2 weeks at a time. Due to unseasonably warm weather and relocation of staff between the experimental floors, the experiment was only partially successful, but it does extends the finding of little adverse effect of low indoor humidity to 2-week workplace exposures to low humidity in a cold winter climate. Although there were significant within-subject effects of low humidity on a number of symptoms that are associated with discomfort due to low winter humidity indoors, the group average effects were no greater than the variation that occurred between weeks in which the indoor humidity remained unchanged. No effects of humidity could be shown on any of a sub-set of the objective tests of physiological function of the eye, nose and skin that were applied in the laboratory experiment. REFERENCES ASHRAE 1160-TRP (2003) Limiting criteria for human exposure to low humidity. Project Report (in preparation). Wyon DP, Fang L (Principal Investigators) Wyon DP, Fang L, Meyer HW, Sundell J, Weirsøe CG, Sederberg-Olsen N, Tsutsumi H, Agner T, Fanger PO (2002) Limiting criteria for human exposure to low humidity indoors. In: Proceedings of Indoor Air 2002, 4, Wyon DP, Fang L, Fanger PO (2003) Low winter humidity indoors has a negative effect on the performance of office work. Paper submitted to conference Cold Climate HVAC, June 2003, Trondheim, Norway Lagercrantz LP (2002) Limiting criteria for human exposure to low humidity field investigation. Master Thesis MEK-I-EP-02-01, International Centre for Indoor Environment and Energy, Department of Mechanical Engineering, DTU.

10 Aino Nevalainen, PhD National Public Health Institute Department of Environmental Health POB 95, FIN Kuopio Finland Moisture, Mold and Health Results from SYTTY, an Interdisciplinary Research Program on Environmental Health During , an interdisciplinary research program was financed by the Academy of Finland, Finnish Occupational Environment Fund and several ministries. The aim of the programme was to focus research on the environmental issues that are important for human health and society; to train young researchers in the field and enhance the networking of scientists. One of the consortia within the Programme was focused on Moisture, Microbes and Health, which consisted of seven separate projects. The aims of the projects were to obtain knowledge on the microbial exposure and health effects of schoolchildren in moisture- and mold damaged schools, and to monitor the effect of renovations in an intervention study. Exposure to microbes was further studied by comparing personal exposure to the results of fixed site sampling. Mechanisms of the health effects of individual microbes were studied in in vitro and in vivo experiments. Methods to monitor the success of mold renovations were also developed. The consortium has produced so far 6 doctoral theses and nearly 40 papers in peer-reviewed journals. The findings of the studies suggest that exposure to microbes may indeed be one of the causal factors leading to the health effects in moisture damaged buildings. Bacteria involved in the microbial damage may be more important than previously assumed. Renovation of moisture damage decreases both microbial levels and symptom prevalence markedly, and these two seem to be relevant tools for monitoring the success of the repairs. The main mechanism of the health effects is not IgE mediated allergy, but unspecific inflammation may play an essential role. Different microbes have different effects as shown in experimental studies: bacteria tend to show higher inflammation potential than fungi. Both the inflammation potential and toxic properties of the microbes are dependent on the substrate, i.e., the building material on which they have grown. Understanding the role of the toxic mechanisms needs more studies.

11 Hjemmets, barnehagens og skolens betydning for utvikling av luftveissykdommer og allergi. Resultater fra en barnekohortundersøkelse i Norge. Per Nafstad overlege, professor Nasjonalt folkehelseinstituttet, Oslo, Norge Foredraget vil omhandle resultater og erfaringer fra en barnekohortundersøkelse som ble startet i Oslo i I 1992 og begynnelsen av 1993 ble foreldre til barn født ved de 2 store fødeavdelingene i Oslo invitert til å la deres nyfødte barn delta i en oppfølgingsundersøkelse som hadde som hovedmål å studere forekomst av -, og risikofaktorer for luftveissykdommer og allergi barn ble inkludert i undersøkelsen og barna ble i først oppgang fulgt til de var 2 år gamle. Etter dette har det blitt gjort en oppfølging av barna ved 4 års alder, og er nå nærmest fullført datainnsamlingen til en 10 års oppfølging av de samme barna. Oppfølgingen har blant annet bestått av at foreldre besvarte spørreskjemaer hvor de ga opplysninger om barnas helse og miljøeksponering ved 0, 6, 12, 18, 24 og 48 måneders alder, og nå senest ved10 års alder. Barn som hadde gjentatte eller langvarige obstruktive luftveissymptomer i løpet av de første 2 leveår ble videre inkludert i en nested case-kontrol undersøkelse hvor en sammenlignet et sykt barns eksponering med tilsvarende eksponering hos det barnet (kontrollbarnet) som var født nærmest i tid til det syke barnet. Informasjonen om barnas eksponering ble dels hentet fra spørrskjemaene foreldrene hadde besvart, dels fra innsamlede data ved besøk i barnas hjem. Hjemmebesøket ble foretatt straks et barn hadde fått diagnosen sykt, og målingene ble foretatt parallelt i tid for det syke barnet og dets kontrollbarn. Ved hjemmebesøket ble det blant annet det registrert inneklimaforhold inkludert type byggemateriale, fuktskader, dyrehold og botetthet. Videre ble det målt luftskifte og konsentrasjoner av nitrogendioksyd over en 14 dagers periode. Det ble også tatt støvprøver fra barneseng og fra stuegulv. Resultater fra denne undersøkelsen har gitt opphav til flere vitenskapelige publikasjoner om sammenhenger mellom luftveissykdommer/symptomer og miljøforhold som tobakksrøykeksponering, luftforurensning, byggematerialer, bruk av syntetisk sengetøy, husdyrhold, husstøvmidd, ventilasjon, å gå i barnehage og fuktskader. Barn som bodde i hjem med bekreftede fuktskader, hadde en økt risiko for å ha obstruktive lungesymptomer i løpet av de første 2 leveårene sammenlignet med barn fra hjem hvor det ikke ble funnet slike skader (odds ratio 3.8, 95% konfidensintervall ). Ved 4 års alderen viste det seg at 34 % av foreldre til barna som hadde hatt gjentatte eller langvarige obstruktive luftveissykdommer/symptomer i løpet av de første 2 leveår nå oppgav at barna hadde hatt symptomer på astma de siste 12 månedene. I tilslutning til kohortundersøkelsen har det også blitt startet prosjekter for å beskrive hvilke eksponeringer barna utsettes for utendørs og i barnehager og på skoler.

12 Hur skall en skadeutredning gå till, vad kan man mäta Ingemar Samuelson, SP Ett sjukt hus är en byggnad där många av brukarna klagar på SBS-symptom. Skadeutredningen i ett sjukt hus kan inte ske på samma sätt som i ett hus med påtagliga skador och problem utan måste gå till på ett systematiskt, stegvis sätt. Om man alltför tidigt låser sig för mätningar av ett visst slag eller kopplar in specialister på enskilda innemiljöparametrar, istället för att angripa problemen på ett generellt sätt, kan man efter dessa mätningar bli tvingad till åtgärder i stor omfattning utan att effekten blir den önskade. Man måste därför försöka få en översikt av problembilden innan man koncentrerar sig på enskilda, noggrannare tekniska mätningar. Såväl undersökningar som åtgärder bör utföras i logisk ordning och med enklare översikter först och noggrannare undersökningar och utredningar när bättre insikt om problemen i det aktuella fallet föreligger. Det finns inga typiska tekniska skador i sjuka hus. Många olika skador och fel har dock pekats ut som medverkande till sjuka hus. De flesta har samband med fukt och fuktskador. Exempel är mögelproblem, bakterier, flytspackel, mjukgörarnedbrytning i PVC-mattor, elak lukt från nedbrutet golvlim mm. Ventilationen har stor betydelse för utspädning av föroreningar från människor, verksamhet och övriga emissioner. När personer upplever SBS-symptom kan emellertid orsaken sällan hänföras till enskilda fel utan verkar vara en kombination av flera olika faktorer. Från utredningssynpunkt är det därför rimligt att anta att flera faktorer tillsammans kan framkalla symptom. Även stress och psykosociala förhållanden kan sannolikt medverka som faktorer som ökar påverkan från den fysiska och kemiska miljön. I ett sjukt hus förekommer i många fall diskussioner och ryktesspridning bland brukarna. Detta kan leda till låsningar i fråga om medel och metoder i såväl utredning som val av åtgärder. Den som får i uppdrag att utreda orsaken till problemen måste vara medveten om detta och för att undvika oro ständigt informera om vad som görs och varför. Det brukar vara lämpligt att bilda en arbetsgrupp med deltagare från brukare och förvaltare för ömsesidig information och hjälp i utredningsarbetet. En erfarenhet från liknande fall är att tidiga och täta informationsträffar underlättar arbetet och minskar risken för misstolkning och oro. Ibland kan insyn i problemen från en utomstående part, t ex skadeutredaren vara lugnande. Enkät och/eller intervjuer är bra hjälpmedel för att klarlägga symptombilden. Försök bör göras att klarlägga om problemen drabbar alla brukare eller bara vissa, om problemen kan begränsas till vissa delar av byggnaden eller vissa tider på året osv. Resultatet från en enkät kan dels ligga till grund för bedömning av vilken typ av problem som föreligger dels användas som jämförelse med en ny enkät efter att åtgärder vidtagits. I samband med denna översiktliga genomgång bör man även göra orienterande mätningar eller indikationer av ventilationsfunktionen, indikationer på eventuella fuktskador och på förekomst av lukt. Dessa orienterande mätningar kan ligga till grund för punktvisa kontroller av t ex ventilationsflöden eller fuktförhållanden. Med indikationerna från den översiktliga genomgången kan man gå vidare. Det är viktigt att den fortsatta utredningen går i steg, att man inte låser sig för att göra alltför detaljerade mätningar och åtgärder innan man har klart för sig i vilken grad detta kan påverka innemiljön. Varje mätning av tekniska förhållanden ska genomföras först när man har ett motiv för mätningen. Man bör alltid ha gjort klart vad mätresultatet ska användas till och hur det ska tolkas vid det ena eller andra utfallet. Dyra mätningar för analys av mikroorganismer eller luftkvalitet är i en del fall onödiga. Elak lukt från påväxt eller förtvålat golvlim behöver inte verifieras med särskild provtagning eller mätning. Det bör också framhållas att gränsvärden för ohälsa saknas i de flesta fall och dyra mätningar i avsikt att verifiera orsaken till ohälsa kan vara bortkastade pengar. Följande mätningar kan komma i fråga. Några mätningar görs alltid, andra bara ibland. Genomgång av konstruktionsutformning. Ventilationsfunktion t ex uteluftflöde, luftutbyteseffektivitet, återluft, kortslutning, överläckning mellan rum eller mellan lägenheter etc.

13 Fukt i material och konstruktioner. Mätningen skall visa dels om det är eller har varit så fuktigt att skador har uppstått dels orsaken till detta. Mikrobiologisk aktivitet på material och i konstruktioner för att styrka att skada skett. Luftkvalitet t ex flyktiga organiska ämnen VOC (för att spåra föroreningskälla), halt av koldioxid (för att verifiera ventilationsfunktion), sporhalt (för att spåra påväxt i tilluften). Termisk komfort dvs temperaturer, lufthastighet, strålningsdrag mm. Emission från mattor, tapeter, lim, målarfärg, spackel etc. Mätning kan ske i fält eller på uttagna prov. Övrigt som bullermätningar, ljusmätningar mm. I de fall man finner felfunktion som kan påverka innemiljön t ex lukt från förtvålat lim under golvmatta eller lukt från mikrobiologisk tillväxt kan det finnas skäl att med beräkningar visa om de uppmätta fuktvärdena är förväntade eller ej. Det kan vara av intresse att beräkna uttorkningstiden efter byggskedet för att påvisa när skada har skett. Utredningen ska visa Förekomsten av fel Orsaken till felen I vad mån dessa fel kan inverka på innemiljön och varför man misstänker att de medverkar till att brukarna får besvär Hur felen ska åtgärdas, både principiellt och konkret, omfattningen av åtgärder Den första principen är att åtgärda alla de fel som utredningen har påvisat. Det betyder inte automatiskt att man även åtgärdar det som orsakar SBS-symptom. Skälet till att man väljer denna åtgärdsprincip kan vara juridisk. Beställaren har inte fått den byggnad han har betalt för och kräver att alla fel ska åtgärdas. Förhoppningsvis leder detta även till att besvären upphör. Den andra principen är att fokusera på de fel som med sannolikhet kan ge SBS-symptom. Detta är lättare sagt än gjort eftersom kunskapen inom detta område är mycket låg. Vi vet helt enkelt inte med säkerhet vad som orsakar dessa symptom utom i några enstaka fall. Av detta skäl kan det vara motiverat att arbeta efter den första principen dvs att se till att alla fel åtgärdas (förutsatt att felen med rimlig sannolikhet påverkar innemiljön). Man bör alltid följa upp resultatet av åtgärder i sjuka hus både ur teknisk synvinkel och ur brukarnas perspektiv. Med tekniska mätningar verifieras att utförda åtgärder har givit rätt teknisk funktion. Kontroller efter genomförande av åtgärder bör även omfatta en förnyad enkätundersökning eller intervju med brukarna för att kontrollera den upplevda miljön. Man kan inte ta för givet att åtgärder alltid leder till fullständig förbättring av miljön och att rapporterade klagomål och hälsoeffekter försvinner omedelbart. Av praktiska skäl, t ex meteorologiska förhållanden, kan det vara lämpligt att kontrollera utfallet vid samma tid på året som då den ursprungliga kartläggningen gjordes. Om man har använt sig av enkäter primärt bör samma enkäter användas vid uppföljningen för att möjliggöra jämförelser.

14 Skadeutredning i byggnader med fukt- och inomhusmiljöproblem Anders Kumlin/ Lars-Olof Åkerlind AK-konsult Indoor Air AB För att förbättra inomhusmiljön i en byggnad med rapporterade inomhusmiljöproblem utförs ofta en skadeutredning i syfte att finna/identifiera byggnadstekniska brister/fel vilka påverkar inomhusmiljön negativt. Kunskapsnivån när det gäller vad som orsakar problem i inomhusmiljön är generellt låg. Det råder dock en bred enighet om att det finns ett samband mellan s.k. fuktiga byggnader och ohälsa. Praktiskt innebär detta att en skadeutredning främst är fokuserad på att identifiera fuktskadade och emitterade material i en byggnad med rapporterade inomhusmiljöproblem. Normalt tas, baserat på resultaten från skadeutredningen, också ett åtgärdsförslag fram. I åtgärdsförslaget föreslås byggnadstekniska åtgärder för att förbättra inomhusmiljön. Även om de två stegen ovan, skadeutredning och åtgärdsförslag, varit väl så korrekta så visar tyvärr erfarenheter att det inte är helt ovanligt att inomhusmiljöproblem kvarstår också efter utförda saneringsarbeten. Orsaken till detta kan ofta misstänkas vara brist på kunskap när det gäller inomhusmiljöproblem i upphandlingsoch entreprenadskedet, se nedanstående bild: Trots att entreprenaden utförs p g a att det rapporterats problem i fastigheten, och att alla inblandade vill få en nöjd brukare i den, upphör ofta bevakningen av inomhusmiljön samtidigt som åtgärdsförslaget är färdigt. Därför har AKkonsult formulerat en metod i syfte att kvalitetssäkra hela åtgärdskedjan. Mål Målet med AK-metoden är att brukarna av byggnaden skall må bra, d.v.s. de inomhusmiljörelaterade problemen skall vara lösta, efter utförd sanering av byggnaden. För att nå detta mål bör tillgänglig kunskap avseende inomhusmiljö tillvaratas under hela processen, från det att problem rapporteras tills dess att byggnaden är åtgärdad. Processen kan åskådliggöras med en kedja och som bekant är ingen kedja starkare än den svagaste länken varför alla delar måste hålla för att målet ska nås. En faktor som ofta förbises är behovet av information, inte minst till brukarna av fastigheten. En löpande dialog med samtliga parter, under hela processen, ger ökad förståelse och acceptans och i slutändan sannolikt en bättre inomhusmiljö efter utförd sanering. Skadeutredning Skadeutredning kräver andra kunskaper än nyproduktion. De krav som man generellt bör ställa på en skadeutredare är följande; Kunskap om byggnader, Sunt förnuft, Kritisk granskning, Mättekniska kunskaper, Erfarenhet, Brist på förutfattade Meningar När det gäller en fuktskadeutredning bör en diagnosmetod enligt nedan användas: Visa samband fukt/skada: D.v.s. att det är en fuktskada och inte någon annan skadetyp. Visa varifrån fukten kommer, eller har kommit: D.v.s. visa vilken fuktkällan är/var.

15 Visa troligt orsakssammanhang: D.v.s. varför aktuell fuktkälla kunnat ge en skada. Åtgärdsförslag För att kunna ta fram ett åtgärdsförslag krävs att ett orsakssammanhang enligt ovan har vistats. När det gäller åtgärder av fuktskadade material i en byggnad bör det poängteras att samma konstruktioner som används för att förhindra att en skada uppstår i nyproduktion, inte alltid är lämpliga vid en fuktsanering även om de löser fuktproblemet. Anledningen till detta är att man även måste ta hänsyn till deponerade emissioner i konstruktionen. Exempel på denna problematik är att en 0.2 mm polyetenfolie är en effektiv fuktspärr medan många mögelluktämnen relativt lätt går igenom polyetenfolien. Praktiskt innebär detta att det mycket väl kan lukta mögel också efter åtgärd även om den nya övergolvkonstruktionen effektivt skyddas från fukt. Kontroll av upphandling Granskning av anbudsförfrågan ur inomhusmiljöaspekten. Stämmer anbudsförfrågan med intensionerna i åtgärdsförslaget? Kontroll av entreprenad Det är viktigt att bevaka att inomhusmiljöaspekten, som ursprungligen initierade projektet, inte går förlorad i entreprenadskedet. Lämpliga kontrollsteg kan vara: Besiktning av avgränsning: När man börjar riva i skadade material ökar emissions- och partikelhalten inomhus. Det är därför viktigt att förhindra föroreningsspridning till andra delar av fastigheten. Besiktning efter utrivning: Täckte skadeutredningen in rätta respektive hela skadebilden eller upptäcktes nya skador som inte iakttogs via skadeutredningens begränsade inspektionshål? Löpande kontroller: Genomförs åtgärderna med tillräcklig noggrannhet? Förstår de som praktiskt utför entreprenaden varför detta görs? Löpande information: Det är väldigt viktigt att samtliga involverade får tillräcklig information. Det gäller inte minst brukarna av fastigheten. Slutbesiktning: Funktionskontroller: Okulärbesiktning: Uppföljning Resultatet av vidtagna åtgärder bör följas upp en tid efter slutbesiktning. Anledningen till detta är dels att verifiera åtgärdsresultatet och dels att skapa möjligheter för erfarenhetsåterföring med målsättningen att vidareutveckla och eventuellt förbättra åtgärdsmetoder och åtgärdernas genomförande i framtiden.

16 Följ ett logiskt spår Tom Follin En innemiljöutredning skall visa vilka egenskaper i innemiljön som kan vara orsak till symptom på ohälsa bland dem som vistas i huset. En trovärdig kedja skall skapas mellan bristen i byggnaden, dess påverkan på innemiljön och människorna. För att kunna göra en innemiljöutredning måste det först klarläggas att besvären är av det slag som brukar benämnas SBS-symptom. Dessa brukar innefatta besvär i de övre luftvägarna, ögonirritationer, hudirritationer och huvudvärk, trötthet, illamående m m. Visa hållbara samband med avvikelser i innemiljön De faktorer som upptäcks under utredningens gång måste kunna påverka innemiljön för att vara relevanta. Vi vet genom forskning eller erfarenhet att vissa gaser, bland annat producerade vid mögeltillväxt, nedbrytning av mattlim eller kaseinhaltigt flytspackel kan leda till SBS-symptom. Partiklar (polishfragment) misstänks kunna orsaka SBS-liknande symptom. Hög temperatur leder till trötthet och huvudvärk liksom buller och felaktig belysning o s v. Hur visa avvikelser För att kunna påstå att ett fel finns och att detta har betydelse för hälsan måste man först veta vad som är normalt. Mätningar skall utföras enligt standard eller andra vedertagna metodbeskrivningar, där sådan finns. Prover för analys skall tas där fel misstänks och analyserna skall utföras av erkända seriösa laboratorier. Då och då dyker det i rapporter upp analyssvar och mätbilagor med mycket märkligt innehåll. Omfattning Utredarens syfte med hela utredningen är att åstadkomma ett friskt hus. I uppdraget ingår att visa vad som måste göras och i hur stor omfattning. Utredaren skall genom undersökning av tillräckligt många provplatser avgränsa var en viss åtgärd skall utföras. Behöver syllen bytas runt hela dagiset och hur högt upp i de olika väggarna luktar det mögel om mineralullen, om vindskyddet o s v. Är limmet nedbrutet i alla golv och hur djupt har nedbrytningsprodukterna trängt. Rapporten och Åtgärdsförslaget I en teknisk utredning finns inte plats för tyckande utanför vårt kompetensområde, det avslöjar inkompetens. Beskriv vilka brister som bedöms ha orsakat symptomen och varför (referenser e d). Beskriv händelseförloppet och använd då normal fysik, kemi, mikrobiologi eller annan vetenskap, hitta inte på egna varianter. Använd normalt språk och vedertagna benämningar, var tydlig. Åtgärdsförslaget är normalt det beställaren är mest intresserad av och då skall stor omsorg läggas ner på denna del av rapporten. Beskriv fackmannamässigt vad som skall göras med skadat material eller hur fortsatta luftföroreningar skall förhindras. Beskriv omfattningen av åtgärderna och glöm inte råd om skydd för hantverkare och omgivning. Det går ofta bra att åtgärda en etapp i taget av t ex en skola samtidigt som skolan är i drift, om saneringsområdet sätts under undertryck, ventilationen i området stängs och luftsluss ordnas för arbetarna.

17 Fredrik Wedelstam, Miljö- och kvalitetsledare NCC Construction AB, Region Hus Sthlm/Mälardalen Tunbytorpsgatan 2 A, Box Västerås Tel: Fax: Mobil: NCCs Fuktsäkring En produkt med bra kvalitet förutsätter att fukt inte byggs in. Därför arbetar vi med fuktsäkring genom hela byggprocessen från tidigt skede då en risk och möjlighetsanalys utförs som sedan bearbetas och följer genom alla projektets faser: kalkyl/ planering anbud - eventuell projektering - planering/ produktion - slutskede/överlämnande. Vid utarbetandet av tidplaner tas beaktande att så fort som möjligt få Tätt Hus samt genomföra produktionen på rätt sätt. TorkaS används och ligger till grund för tidplanearbetet. Olika lösningar provas såsom att använda sig av tält eller att vid nyproduktion använda ställningar man kan täcka in. Fuktsäkerhetslösningar räknas in i kalkylen. Ambitionen är att visa för beställaren vad som krävs och vad det kostar. Är projektet extra känsligt anlitar vi fuktkonsulter som utvärderar projektet och sammanställer en rapport med åtgärder för att förhindra att fuktproblem uppstår. NCCs miljö- och kvalitetsledningssystem innehåller rutiner för att förenkla produktionsplaneringen. Ett exempel är rutinen Hantering av byggfukt i betong vilket säkerställer att fuktnivåer i betong ligger under ytskiktstillverkares rekommendation. Mätningen utförs alltid av en av RBK auktoriserad fuktkontrollant Kontroll av fuktnivåer i virke utförs vid mottagning och innan inbyggnad för att säkerställa att virket är torrt. Mellanlagring av virke sker alltid väderskyddat, ofta i en så kallad fältverkstad. För att få ett genomgående fukttänkande ute på arbetsplatser utbildas och informeras produktionspersonal om fuktsäkringsarbete. Grundutbildning i miljö, som alla anställda genomgår, innehåller också ett avsnitt om fukt och mögel och hur man undviker detta. När projektet är avslutat finns dokumentation kvar på de åtgärder vi har vidtagit för att förhindra att fukt byggs in, dessa utvärderas och vi tar med oss vad vi har ansett varit bra till nästa projekt. Vid överlämnande hålls även ett slutmöte med beställaren för att utröna om metoder och resultat uppnått förväntningarna. Erfarenheter, negativa som positiva, dokumenteras och sprids i NCCs organisation genom b l a en intern erfarenhetsdatabas.

18 Jari Lalli Statens fastighetsverk Chef - Teknik & Miljögruppen GAMLA KRAV - MEN NYA RUTINER OCH UPPFÖLJNING Inom de flesta större byggprojekt, oavsett byggherre, finns definierade krav införda för material och utförande i syfte att undvika problem med t.ex fukt och mögel. Dessa krav är främst standard-, myndighets-, leverantörs- och försäkringskrav som t.ex. fukthalter, utförande av tätskikt och ledningsförläggning. Trots dessa krav har ett stort antal s.k. sjuka hus uppstått, till följd av att ovanstående krav ej har beaktats i projektering eller produktion. Det har också visat sig att det inte är tillräckligt med entreprenörernas egenkontroll samt de besiktningar som byggherren och entreprenörerna låter genomföra för säkerställa att överlämnade krav verkligen genomförs. För att få den eftersträvade kvalitén i byggande krävs att tvingande rutiner införs för samtliga av projektets skeden, från första utredning och lokalisering till projektering och produktion. Till dessa rutiner skall en byggherrens egenkontroll kopplas vilket gör att det finns en uppföljning av att det som skall göras verkligen genomförs. Förutom denna egenkontroll skall interna- och externa revisioner genomföras inom ramen för kvalitetssystemet. För relevanta delar skall krav ställas på att medverkande konsulter och entreprenörer upprättar motsvarande rutiner för sin del av projektet. Ovanstående rutiner i ett kvalitetssystem är inget nytt påfund, men det oftast brister är en seriös tillämpning av egna rutiner samt en uppföljning/kontroll under både projektering och produktion. Fastighetsverket har upprättat ett projektledningssystem för byggprojekt som bygger på ett antal "simbanor" där byggherrens organisation har ett antal bestämda aktiviteter i projektets olika skeden. Till detta genomförs revisioner mot konsulter i projekteringsskedet och entreprenörer i produktionsskedet. För produktionsskedet anlitas även en "innemiljökontrollant" som har till enda uppgift att kontrollera att utförandet sker enligt satta innemiljökrav, t.ex. fuktmätning. I Fastighetsverkets rutiner ingår även att upprätta dokumentation för framtida behov samt att kunna redovisa för hyresgästen att byggnaden uppnår kraven för att tillgodose bra innemiljö. Dokumentationskravet är också till stor nytta vid en ev. skadeutredning om "olyckan" ändå varit framme trots rutiner och kontroller. Till följd av problemen kring Moderna Museet/Arkitekturmuseet (MM/AM) har Fastighetsverket upprättat en rutin för skadeutredning. Med "facit i hand" kan vi konstatera att skadornas omfattning inte var så allvarliga som befarades i de första utredningarna, vilket satte nivån på hur "sjuk" byggnaden var. Utifrån erfarenheterna kring MM/AM har Fastighetsverket utarbetat en utredningsmetodik som skall ge ett bättre stöd till förvaltningen vid misstanke om innemiljörelaterade problem, vilket i sin tur skall ge en effektivare skadeutredning.

19 Fukt i byggnader och hälsa Björn Lundholm, Stockholms stadsbyggnadskontor Redovisning av Stockholms stadsbyggnadskontors modell för hantering av fuktskyddsfrågor vid projektering och utförande. Kontoret anser att en fuktskyddsbeskrivning ska upprättas i ett tidigt stadium. Beskrivningen ska tas fram av en sakkunnig person och byggherren ska ta aktivt del i arbetet och ställa krav. De kritiska byggnadsdelarna ska identifieras och torktider beräknas. Fuktskyddet under produktionsfasen ska övervakas av en fuktskyddsansvarig inom platsorganisationen. En fuktskyddsdokumentation ska upprättas vid slutfört arbete med beskrivningen och utförda mätningar som underlag. Som hjälp vid upprättande av fuktskyddsbeskrivning/dokumentation har kontoret tagit fram tre mallar. Dessa kan hämtas på kontorets hemsida

20 MINSKA FUKT I BYGGNADER ANGRIP PROBLEMEN VID KÄLLAN JOHNNY ANDERSSON Teknisk direktör, Scandiaconsult Sverige Att fukt i byggnader ofta leder till hälsoproblem är väl redovisat både vid denna och andra forskarkonferenser. Ofta upptäcks inte fuktproblemen tillräckligt tidigt, innan de orsakat dessa negativa hälsokonsekvenser för dem som vistas i den fuktiga bygganden. En uppenbar lösning till åtminstone en del av dessa problem är att vidta åtgärder som håller byggnaden torr i de delar som inte är anpassade för att klara fukt. Det finns ett antal vägar som fukten kan vandra. Utifrån under byggfasen genom att byggmaterial lagrats eller monterats oskyddat för nederbörd eller under användningen genom t ex läckande tak och källarväggar något som redovisats i tidigare avsnitt. Otillräcklig ventilation i rum och kondensutfällning av luft mot kalla ytor är en annan känd orsak. En annan orsak som inte beaktas med samma intresse är olämpligt utformade rörinstallationer och våtrum. Trots att dessa problem kan undvikas så fortsätter man att utforma vatteninstallationer så att läckage inte kan upptäckas eller våtrummen i byggnaden så att de inte klarar av att ta hand om vattnet. En utvärdering av byggforskningsprojektet VASKA 1 har visat att man i Umeå har byggt över 4000 lägenheter som inte haft en enda vattenskada! De äldsta av dessa lägenheter byggdes till bomässan i Umeå 1987 men samma tekniska lösningar har allt sedan dess tillämpats av det kommunala bostadsbolaget i Umeå med detta övertygande resultat på att det är bra att tillämpa verifierade och beprövade kunskaper. Tyvärr har dock inte kunskaperna fått någon spridning till övriga delar av landet. Ett nytt försök att få erfarenheterna tillämpade även i övriga delar av landet har startats av Formas. De senaste decennierna har försäkringsbolagens sammanlagda ersättning för skador orsakade av utströmmande vatten från ledningssystem och genom tätskikt i våtrum ökat avsevärt. I bostäder kostar vattenskadorna lika mycket som alla brand-, storm- och inbrottsskador tillsammans. En under hösten avslutad undersökning 2 visar att kostnaderna för vattenskador belöper sig till ca 4,8 miljarder kronor per år (motsvarande kostnad i mitten på 80-talet var ca 2 miljarder). Förutom hälsorisker och kostnader tillkommer det besvär som vattenskadan medför. Det är påfrestande för den drabbade att under veckor få leva med uppbrutna golv och sköta sin hygien i diskhon. Vattenskador orsakar därtill miljöproblem, skadade byggnadsdelar och installationer skall bytas ut och ersättas med nytt. De goda och beprövade lösningarna, en del av dessa kommer att presenteras, bygger mycket på sunt förnuft: Planera för läckage - Utforma våtrum och installationer så att utläckande vatten kan upptäckas snabbt. Om vatten läcker ut skall det inte omedelbart orsaka skador. Planera för reparation: Om alla installationer är utbytbara till rimliga kostnader kan de bytas innan de är utslitna och skadorna uppstår. VASKA-projektet visar att det är möjligt att minska antalet fuktskadade byggnader genom att minska risken för vattenskador. Angrip problemet vid källan och vinn lägre kostnader, mindre hälsorisker och bättre miljö! 1 Bygg vattenskadesäkert, VASKA visar vägen ett beprövat sätt att spara pengar, hälsa och miljö (Byggforskningsrådet T3:2000 ) 2 Vattenskadeundersökningen - Vattenskador i byggnader Redovisning (VVS-Installatörerna

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta

Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta Sjuk av inomhusmiljö? Myter och fakta KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet

Läs mer

Viktiga faktorer i innemiljön

Viktiga faktorer i innemiljön Kunskapsläge: Hälsoeffekter av fukt och mögel i byggnader En rad epidemiologiska undersökningar har visat att fukt och mögel/bakterieväxt i byggnader innebär hälsorisk Ökad risk för astma, astmabesvär,

Läs mer

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16

Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 Torsviks Förskola Fukt och inomhusmiljö 2009-04-16 1 Genom att arbeta objektivt samt integrera erfarenhet och den senaste kunskapen skapar AK-konsult Indoor Air AB förutsättningar för en god innemiljö

Läs mer

Fukt inomhusmiljö FTF 130211

Fukt inomhusmiljö FTF 130211 Fukt inomhusmiljö FTF 130211 PROGRAM: 09.00 09.30 Kaffe/Inledning 09.30 12.30 Fuktiga byggnader, AK-Konsult Fukt i luft Fukt i material Fukttransport Fuktskador 12.30 13.30 Lunch 13.30 14.15 Lennart Larsson:

Läs mer

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär

Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär Stöd för utformning av en handlingsplan vid byggnadsrelaterade hälsobesvär När man misstänker att det finns hälsobesvär kopplade till en byggnad, är det ibland svårt att veta hur man ska agera. Även om

Läs mer

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras

Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Välkomna till en utbildningseftermiddag om Hälsokonsekvenser av en bristande inomhusmiljö där några åtgärdsförslag presenteras Hälsokonsekvenser på grund av brister i inomhusmiljön Therese Sterner Inomhusklimat

Läs mer

Värt att veta om mögel

Värt att veta om mögel Värt att veta om mögel Anna-Sara Claeson Institutionen för psykologi Umeå universitet Seminarium om inomhusmiljö och hälsa, Umeå 28 februari 2013 Allmänt om mikroorganismer Vad? Mögel, jäst, rötsvamp,

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014-10-09 Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 2014 Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska, Skånes Universitetssjukhus Therese.sterner@skane.se 2014 therese.sterner@skane.se 1 Vad vet vi idag Att fukt

Läs mer

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktaspekter vid åtgärder i förorenade byggnader Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fukt kan medverka till problem Tillväxt av mikroorganismer Kemisk nedbrytning av

Läs mer

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande

Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande Inomhusluftens betydelse i förskolan och skola, för barns hälsa och lärande 1 .. Inledning En del faktorer som påverkar inomhusluften i skolor Hur är skolornas inomhusmiljö? Forskning om vikten av god

Läs mer

Hälsa och ventilation

Hälsa och ventilation Hälsa och ventilation Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker 2015-10-20 Ventilation Är det farligt med låg ventilation? Kan ventilationen bli för hög? 2 Varför behövs ventilation?

Läs mer

Fukt och mögel i bostaden

Fukt och mögel i bostaden Fukt och mögel i bostaden Bo Sahlberg Arbets- och miljömedicin Akademiska sjukhuset Uppsala, Uppsala Universitet Tre studier Frågeformulär (Sverige). Inflammationsmarkörer (Uppsala). Bakterier, mögel och

Läs mer

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009

Enkätundersökning i förskola i Lilla Edet. Göteborg den 6 februari 2009 Göteborg den 6 februari 2009 Lars Barregård professor, överläkare Katrin Nielsen miljöutredare Box 414, 405 30 Göteborg Telefon 031-786 28 96 lars.barregard@amm.gu.se Besöksadress: Medicinaregatan 16 Telefax

Läs mer

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv

Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv Astma och Allergi ur ett miljöperspektiv 26 april 2014 2014 therese.sterner@skane.se Vad vet vi idag Att fukt och mögel i byggnader utgör indikatorer på att något i huset är fel Att fukt och mögelskador

Läs mer

Inomhusmiljön i skola och förskola

Inomhusmiljön i skola och förskola Inomhusmiljön i skola och förskola Greta Smedje Är miljön i skolan dålig? I skolan finns samma problem som i andra byggnader, t.ex. fukt och emission av kemiska ämnen, t.ex. från byggnadsoch inredningsmaterial

Läs mer

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker

Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö. Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Hälsoeffekter av fukt och mögel i inomhusmiljö Mathias Holm, överläkare Sandra Johannesson, yrkes- och miljöhygieniker Miljöhälsoenkäter (NMHE) 1999, 2007 Omkring 1,2 miljoner av den vuxna befolkningen

Läs mer

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus

Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Granskning av landstingets hantering av sjuka hus Rapport nr 18/2013 Januari 2014 Susanne Hellqvist, revisor, revisionskontoret Innehåll 1. SAMMANFATTNING... 3 1.1 REKOMMENDATIONER... 4 2. BAKGRUND...

Läs mer

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet

AKtuellt dec 2010. Oktoberseminariet AKtuellt dec 2010 I det här numret av AKtuellt, det sista för det här året, presenteras innehållet i vårt seminarium som arrangerades den 7 oktober. Du kan även läsa en artikel angående risker med, och

Läs mer

Vägledning om ventilation - luftkvalitet

Vägledning om ventilation - luftkvalitet Vägledning om ventilation - luftkvalitet Innehåll: Inomhusmiljön i skolor är viktig och varför Folkhälsomyndighetens vägledningsmaterial AR om ventilation och kompletterande vägledning Ventilation luftkvalitet

Läs mer

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader

SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader SMIL Strategi och Metodik för bedömning av Inomhusluftskvalitet i Lågenergibyggnader Sarka Langer Projektets mål och utförande Projektets mål var att ta fram en strategi och metodik för kartläggning, bedömning

Läs mer

Hälsoaspekter vid boende

Hälsoaspekter vid boende Hälsoaspekter vid boende Kjell Andersson f.d. överläkare vid Universitetssjukhuset, Örebro Miljömedicin MM Konsult AB Gårdsbarn på Paradisgatan i Göteborg Lung- tbc 1911-1952 Landsbygd Städer Andelen trångbodda

Läs mer

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas.

Beslutet ska gälla omedelbart även om det överklagas. Beslut Miljöförvaltningen förelägger God Bostad AB org. nr 556677-8899, såsom ägare till fastigheten Lugnet 100:2 att genom provtagning och analys utreda orsak till och omfattning av fukt och mikroorganismer

Läs mer

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars

19/03/2013 PAGE 1 CITY OF STOCKHOLM. Byggnadsteknik. den 20 mars PAGE 1 Byggnadsteknik den 20 mars Vad visste vi då? (1985 Örebrokonferensen) Klagomål på inomhusmiljön/upplevd ohälsa Det finns ett väl känt samband mellan vad som i dagligt tal kallas en fuktig byggnad

Läs mer

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning

Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Så här jobbar SP kvalitetssäkring och P-märkning Linda Hägerhed Engman Byggnadsfysik och Innemiljö SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP i siffror 2010 SP-koncernen ägs till 100% RISE Nettoomsättning

Läs mer

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö?

Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Vilka erfarenheter och råd kan brukare ge om innemiljö? Marie-Louise Luther, ombudsman innemiljö, Astma- och Allergiförbundet Bygg- och inredningsmaterial: kemiska ämnen, fukt Energihushållning och god

Läs mer

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier

Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Praktiska råd för dig som vill undvika allergier Förord Allergi och annan överkänslighet är ett stort folkhälsoproblem i Sverige och västvärlden och det har under de senaste decennierna ökat dramatiskt.

Läs mer

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare

SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare SWESIAQ:s enkät till innemiljöutredare Sammanställning av enkätsvar redovisad vid SWESIAQ:s/VVS-tekniska föreningens innemiljökonferens: Innemiljö 2008 Anders Lundin, miljöinspektör Arbets- och miljömedicin,

Läs mer

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust

Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Enkätundersökning av barnen på en förskola i Henån, Orust Helena Sandén Specialistläkare Sandra Johannesson Yrkes- och miljöhygieniker Göteborg den 26 april 2012 Sahlgrenska Universitetssjukhuset Arbets-

Läs mer

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige

Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhetsprojektering Erfarenheter från Sverige Jesper Arfvidsson Byggnadsfysik, Fuktcentrum Lunds universitet, LTH Enkätundersökning Hur jobbar företagen internt med fuktsäkerhetsfrågor? Viljan att

Läs mer

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel:

Agenda. ..tillfälliga fabriker i lera och lort. Svårigheter för byggbranschen. Torbjörn Hall. Problem i byggbranschen. Inte konstigt att det blir fel: Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 2003 - Fuktproblem i byggbranschen som kan ge problem med inomhusmiljön Torbjörn Hall Dagens kunskapslägen jft med med för 3000 år sedan lagen om spetälska på hus Gamla testamentet

Läs mer

Astma och allergier effekter av miljön

Astma och allergier effekter av miljön Astma och allergier effekter av miljön Eva Rönmark Luleå 18 september 2013 Yrkes-och miljömedicin, Umeå universitet OLIN-Studierna, Norrbottens läns landsting Obstruktiv Lungsjukdom i Norrbotten (OLIN)

Läs mer

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM

om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM om hur du stoppar fukt & mögel i ditt hem METRO THERM 1 Vatten är grunden för liv & mögel Vatten är grunden för allt liv. Därför söker vi människor efter dessa dyra droppar i öknar och på Mars. Men ibland

Läs mer

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003

FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 SOLNA STAD Miljökontoret RAPPORT 3/2004 FÖRSKOLORNAS INOMHUSMILJÖ Sammanställning av miljökontorets periodiska tillsyn Åren 2001-2003 MILJÖKONTORET JUNI 2004 Rapport 3/2004 Ärende: MN/2004:117 Projektet

Läs mer

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige

Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Fuktsäkerhet i projekteringsfasen - erfarenheter från Sverige Kristina Mjörnell SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Fuktskador drabbar byggbranschen Obehag och ohälsa för brukarna Stora kostnader för

Läs mer

Energianvändning i flerbostadshus och samband med astma, allergi och SBS symtom - en fördjupning av 3H- studien Ett projekt med stöd från: Formas BIC, Energicentrum Stockholms stad, Fastighetsägarna Sverige,

Läs mer

Astma och Allergipolicy

Astma och Allergipolicy Servicenämndens dnr 2012-000247 Kommunstyrelsens dnr 2013-000220 Astma och Allergipolicy avseende Laholms kommuns lokaler Antagen av kommunstyrelsen den 10 september 2013 179. 2 (5) Astma- och allergipolicy

Läs mer

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft

Innemiljö och hälsa. Varför känns luften instängd och dålig? Konsekvenser av dålig luft Innemiljö och hälsa Antalet allergiker och astmatiker har ökat stort under de senaste decennierna och innemiljön antas vara en av orsakerna till utvecklingen. Varför känns luften instängd och dålig? Dålig

Läs mer

Innemiljö i Förskolor

Innemiljö i Förskolor Innemiljö i Förskolor Guihong Cai Arbets- och miljöhygieniker, doktorand Inst. för Medicinska Vetenskaper, Arbets- och Miljömedicin, Uppsala Universitet Inomhusmiljöer för Barn Spendera tid 60% i bostaden

Läs mer

Om kloranisoler och luftanalyser

Om kloranisoler och luftanalyser Om kloranisoler och luftanalyser Johnny C. Lorentzen Med dr & docent Adjungerad lektor Arbetsmiljötoxikologi, IMM, KI johnny.lorentzen@ki.se Utbildningsansvarig & innemiljökonsult Eurofins Pegasuslab AB

Läs mer

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa

Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen. Innemiljö och hälsa 2013-02-18 13/44 OBS! Var vänlig distribuera inbjudan till berörd målgrupp inom förvaltningen Samtliga nämnder och styrelser Kommunala bolag Landstinget Länsstyrelsen Innemiljö och hälsa SYFTE/MÅL Under

Läs mer

Städning och ventilation

Städning och ventilation Städning och ventilation Varför det är viktigt med bra städrutiner och bra ventilation. Berätta om bakterier och virus och luftkvalitet. Hur påverkas barnens hälsa om detta sköts dåligt? Vilka lagkrav

Läs mer

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus.

Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. PM Synpunkter på luftprov taget med ScreenAir-metoden i samband med saneringsarbetet vid KTH Arkitekturhus. Jag har av Grontmij Barab, Bengt Lindblom, ombetts kommentera resultatet från en luftprovtagning

Läs mer

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder

Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder Bättre inomhusklimat i skolor och bostäder är det möjligt? Svensk Ventilation Britta Permats Innemiljön -Hur ser det ut idag? 1,2 miljoner (18 %) Miljonprogrammet Stockholm, Södermanland och Västmanland

Läs mer

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen?

Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Finns det något samband mellan minskad energianvändning i bebyggelsen och hälsa - vad säger forskningen? Dan Norbäck Bakgrund Under mitten av 1970 talet ökade oljepriset drastiskt ( den första energikrisen

Läs mer

Kriterier för rekommendation av målarfärg

Kriterier för rekommendation av målarfärg Kriterier för rekommendation av målarfärg Bakgrund Många frågor från medlemmar och allmänheten till handlar om luftvägsbesvär och doftöverkänslighet som uppkommit pga emissioner från målarfärger. Vi har

Läs mer

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet?

Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter. Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsakkyndige og deres rolle i svenske byggeprosjekter Hva gjør våre naboer for å oppnå god fuktsikkerhet? Fuktsikker prosjektering, kontroll og utførelse Anders Kumlin Företagsfakta 19 anställda Omsättning

Läs mer

Inomhusmiljö och hälsa

Inomhusmiljö och hälsa Inomhusmiljö och hälsa Kristina Jakobsson Arbets- och miljömedicin, Lund 2013-09-24 Med tack till yrkeshygieniker Jan-Eric Karlsson för många av bilderna! Litteratur: Socialstyrelsen (2005). Miljöhälsorapport,

Läs mer

Fukt och luktfria ventilerade golv.

Fukt och luktfria ventilerade golv. Fukt och luktfria ventilerade golv. Optivent stoppar effektivt farliga ångor och giftiga gaser från att komma ut i rumsluften och gör att Du kommer att må mycket bättre på din arbetsplats eller i ditt

Läs mer

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö

Genano Svenska AB. Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö Genano Svenska AB Genano-metoden för en bättre inomhusmiljö Bakgrund Visste du att: Det finns mer än 600 000 personer i Sverige som lider av astma Mer än 2 000 000 personer har problem med inomhusluftens

Läs mer

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört?

Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Astma och Allergi med OLIN sedan 1985 Har ökningen upphört? Eva Rönmark, professor i miljömedicin Institutionen för Folkhälsa och klinisk medicin, Yrkes- och miljömedicin, Umeå universitet & OLIN-studierna,

Läs mer

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning)

Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor (kondens, köldbryggor, låg ventilation och hög fuktbelastning) Mätmetoder för fukt, mögel och mikrobiella komponenter i innemiljön Docent Dan Norbäck (dan.norback@medsci.uu.se) Olika typer av fuktrelaterade miljöproblem i byggnader Växt av mögel/bakterier på ytor

Läs mer

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att

KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att KOMIN Kompetenscentrum för Inomhusmiljö och Hälsa som samlar ett nätverk av praktisk och forskningsmässig kompetens under ett tak med uppgift att bistå näringslivet och allmänheten med information, råd

Läs mer

PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn)

PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn) VÄSTERBOTTENS LÄNS LANDSTING PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn) Rev. 2015-06-02. Foto: Matton PM för bedömning av byggnadsrelaterad ohälsa hos barn (BRO-barn) Det är inte

Läs mer

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås

Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad. Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i byggkonstruktioner koppling till innemiljökrav i Miljöbyggnad Ingemar Samuelson Byggnadsfysik SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Borås Fukt i bygge Lite teori Var finns riskerna Kan man förebygga

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012

Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten Hälsoskyddstillsyn av lokaler för vård eller annat omhändertagande 2011-2012 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

Astma, allergi och laboratoriearbete

Astma, allergi och laboratoriearbete Astma, allergi och laboratoriearbete Jonas Brisman, Med.dr., Överläkare Arbets- och miljömedicin Sahlgrenska akademin och Universitetssjukhuset 2012-10-17 1 Åkommor allergiska eller icke-allergiska Slemhinnor

Läs mer

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning

Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Mall Fuktsäkerhetsbeskrivning Projektnamn, Projektnummer Upprättad av: Fuktsakkunnig, ort, datum Godkänd av: Byggherre, ort, datum Senast reviderad Datum Fuktsäkerhet i byggprocessen. Version 1.0. 1 Anvisning

Läs mer

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra!

Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Minska risken för vattenskador vid ombyggnad av flerfamiljshus Kvalitetssäkra! Eva Sikander eva.sikander@sp.se www.sp.se Syfte 1,4 miljoner lägenheter och 600 000 småhus har våtrum och rörinstallationer

Läs mer

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter

Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Byggherrens fuktsäkerhetskrav och krav på aktiviteter Nedan följer förslag på tekniska krav och krav på aktiviteter som byggherren kan ställa utöver samhällets krav. Byggherren gör överväganden avseende

Läs mer

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor

Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT Åtgärder för att förbättra tilluftens kvalitet på kontor Vad kan man göra när besvär i kontor misstänks bero på dålig ventilation? Pär Fjällström, Erica Bloom, Bengt Christensson,

Läs mer

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping

Socialstyrelsen. Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Socialstyrelsen Länsträff miljö- och hälsoskydd 2 september 2010, Köping Patrik Hultstrand, Utredare Socialstyrelsen Heléne Gårdebrink, Utredare Socialstyrelsen Nationellt tillsynsprojekt 2010 Fastighetsägares

Läs mer

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats

Krav och rekommendationer för bra inomhusluft. Svensk Ventilation Britta Permats Krav och rekommendationer för bra inomhusluft Svensk Ventilation Britta Permats Innehåll Inledning Vanliga föroreningar i inomhusluft Luftkvalitet kan bedömas utifrån. Luftkvalitet tillämpa dagens kunskap

Läs mer

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE

TEGEL LEVER LÄNGRE. Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE TEGEL LEVER LÄNGRE Det vill du också göra TEGELINFORMATION.SE DET GÄLLER vår hälsa När vi bygger nytt eller renoverar, tänker vi mycket på om ekonomin är hållbar. Under de senaste åren har vi även uppmärksammat

Läs mer

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker

Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Energisparande påverkan på innemiljön Möjligheter och risker Svenska Luftvårdsföreningen 2006-04-06 Eva Sikander Energiteknik, Byggnadsfysik Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut Kan man utföra energisnåla

Läs mer

Utredning av innemiljöproblem - bakgrund

Utredning av innemiljöproblem - bakgrund Utredningsmetodik 2006-10-16 1(8) Utredning av innemiljöproblem - bakgrund Att utreda orsaken till innemiljöproblem, och föreslå tillförlitliga åtgärder, är ofta svårt, främst därför att vetenskapliga

Läs mer

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar:

En text kan som du förstår inte bestå av ett antal slumpvis hoprafsade meningar: Textbyggnad Det är helt grundläggande för läsarens förståelse av en text hur den byggs upp för att hänga ihop logiskt och tydligt. Här tas grunderna till detta upp. En text kan som du förstår inte bestå

Läs mer

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje

Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer. Greta Smedje Innemiljö och hälsa fukt och mikrooganismer Greta Smedje Fukt och mikroorganismer som hälsorisk Olika typer av hälsoeffekter av inomhusmiljön Irritation i ögon, näsa, hals, tungandning, huvudvärk, trötthet

Läs mer

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR

ALLERGI- UTREDNING FRÅGEFORMULÄR Formuläret är utarbetat av docent Ulf Bengtsson, professor Olle Löwhagen och doktor Rosita Sundberg, Astma-och allergimottagningen, SU Sahlgrenska, Göteborg och docent Nils Eriksson, Lungallergimottagningen,

Läs mer

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt

Varför blir det så? Varför dessa problem? Kjell Andersson. Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Inomhusklimatproblem och dess betydelse ur hälsosynpunkt Kjell Andersson, f.d. överläkare Arbets-och miljömedicinska kliniken Universitetssjukhuset Örebro Varför dessa problem? Fukt byggfukt grundläggning

Läs mer

Fastighetsägares egenkontroll

Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll Fastighetsägares egenkontroll I Sverige tillbringar människor huvuddelen av sina liv inomhus. 18 procent av befolkningen uppger att de har hälsobesvär som de relaterar till

Läs mer

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter

Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Ett hembesök - Är inte alltid som vi tror! Birgitta Lagercrantz och Therese Sterner Allergikonsulenter Hembesöket Utförs enligt genomarbetad metod (Allergikonsulenterna) BLFa och ASTA Medicinering följsamhet

Läs mer

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen

Kursprogram. Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Uppdragsutbildning Fuktsäkerhet i byggprocessen Kursprogram Bakgrund Skärpta regler för fukt i byggnader gäller i BBR sedan 2007. Byggnader ska utformas så att fukt inte orsakar skador, elak lukt eller

Läs mer

Det är dags att skolans inomhusmiljö hamnar överst på politikernas skrivbord!

Det är dags att skolans inomhusmiljö hamnar överst på politikernas skrivbord! Varför behövs ett Barnallergiår? Alltför många barn drabbas av utanförskap på grund av kronisk sjukdom som ofta förvärras av en dålig skolmiljö. Det påverkar livet för hela familjen barn, syskon och föräldrar.

Läs mer

Cancersmärta ett folkhälsoproblem?

Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Åsa Assmundson Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap Master of Public Health MPH 2005:31 Cancersmärta ett folkhälsoproblem? Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap

Läs mer

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar

Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar Miljö- och byggnadskontoret Miljö- och hälsoskyddsenheten 2011-11-29 Birgitta Sturesson Hälsoskyddstillsyn av idrottsanläggningar 2011 Besök Postadress Telefon växel Fax reception Internet Turebergshuset

Läs mer

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess

ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess ByggaF Metod för fuktsäker byggprocess Kristina Mjörnell 2007-11-14 1 Fuktsäkerhet i byggprocessen Planering Projektering Bygg Förvaltning Byggherre Ställa fuktkrav Följa upp Hjälpmedel Fuktsäkerhetsbeskrivning

Läs mer

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson

POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT. God praxis för säker mögelsanering. Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson POPULÄRVETENSKAPLIG RAPPORT God praxis för säker mögelsanering Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo Sahlberg, Ann-Beth Antonsson IVL Svenska Miljöinstitutet 2015 Författare: Erica Bloom, Pär Fjällström, Bo

Läs mer

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig

Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Är trafikrelaterade avgaser en riskfaktor för astma hos vuxna? Lars Modig Vad vet vi om fordonsavgaser och luftvägsbesvär/sjukdomar bland vuxna? Luftföroreningar påverkar luftvägarna Experimentella studier

Läs mer

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan

T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE. Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan T ILL DIG SOM Ä R SKOLLEDA RE Egenkontroll av inomhusmiljön i skolan Egenkontroll ska förebygga ohälsa Den som driver en skola måste enligt miljöbalken bedriva ett löpande, systematiskt arbete, så kallad

Läs mer

Vägledning vid inomhusmiljöproblem

Vägledning vid inomhusmiljöproblem RÅDGIVANDE REFERENS Vägledning vid inomhusmiljöproblem I samband med att inomhusmiljörelaterade problem uppmärksammas är det av stor vikt att hantering och dokumentation sker systemetiskt för att säkerställa

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2009:2 finns regler om bland annat städning, ventilation

Läs mer

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet?

Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Källa: Andersson Kjell. Vad säger man till oroliga föräldrar när man upptäckt fukt- /mögelskador i skolan eller på daghemmet? Inomhusklimat Örebro 2003, sid.77-85. Yrkesoch miljömedicinska kliniken, Universitetssjukhuset,

Läs mer

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd

Luft, lukt och fukt. Utredning av inomhusmiljöproblem. Greta Smedje. Enheten för hälsoskydd och smittskydd Luft, lukt och fukt Utredning av inomhusmiljöproblem Greta Smedje Enheten för hälsoskydd och smittskydd Vad är syftet med en utredning av innemiljön? Hitta samband mellan en specifik innemiljö och en individs

Läs mer

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen

Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Hälsoeffekter av luftföroreningar i Stockholm Göran Pershagen Göran Pershagen 23 oktober 2013 1 PM 2,5 absorbans och PM 10 koncentrationer i olika europeiska städer Eeftens et al. 2012 NOx 1960 1970 1980

Läs mer

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut Kvalitetssäkring t i för förbättrad inomhusmiljö och energiprestanda vid renovering av flerbostadshus Pilotprojektet Brogården i Alingsås Kristina Mjörnell and Peter Kovacs SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut

Läs mer

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer?

Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Vad menas med byggnadsrelaterad ohälsa och hur kan man undersöka om sådan förekommer? Presentation vid SWESIAQs höstmöte på Högskolan i Gävle den oktober Robert Wålinder Arbets- och miljömedicin Akademiska

Läs mer

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD??????

STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? STÄDNING SOM ALLERGI- FÖREBYGGANDE ÅTGÄRD?????? Therese Sterner Samordnande Allergisjuksköterska Barn och Ungdomssjukhuset Lund 2007 Therese.sterner@skane.se Geografiskt ansvarsområde En del av Sydvästra

Läs mer

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning

Annika Ekstrand-Tobin. Sammanfattning Kvalitetssäkring av Innemiljö och Energianvändning p Annika Ekstrand-Tobin Sammanfattning God innemiljö är ett självklart mål som eftersträvas vid byggande och förvaltning men som alltför ofta inte uppfylls

Läs mer

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner

Enheten för hälsoskydd Michael Ressner Enheten för hälsoskydd Michael Ressner tel. 075-247 3146 e-post: michael.ressner@socialstyrelsen.se www.socialstyrelsen.se/halsoskydd Fastighetsägares gares egenkontroll Nationellt tillsynsprojekt under

Läs mer

Mögel inomhus och hälsorisker

Mögel inomhus och hälsorisker 1 Environmental Health Research Center Mögel inomhus och hälsorisker Ragnar Rylander, prof emeritus i miljömedicin Rapport 2/08 2 Vad är mögel? Mögel är en blandning av olika sorters svampar (fungi) som

Läs mer

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med

ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM. I samarbete med ENERGIEFFEKTIV VENTILERING MED ELEVENS HÄLSA I CENTRUM VENTILATION Varför ventilerar vi? Föra bort dålig och förbrukad luft Föra bort övertemperatur från rummet Tillförandet av ny luft är funktion av bortförandet

Läs mer

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren.

Vem bär ansvaret? Ansvaret för arbetsmiljön vilar alltid på arbetsgivaren. Denna information bygger på Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42. I Arbetsmiljöverkets regler, Arbetsplatsens utformning AFS 2000:42 finns regler om bl.a. städning, ventilation

Läs mer

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06

ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES. Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI. 1 Version09/06 ISOPA PRODUCT STEWARDSHIP PROGRAMMES Walk the Talk ANVÄNDARE AV MDI 1 Version09/06 2 Walk the Talk Användare av MDI Innehåll Viktiga data Bra rutiner När något går fel... Dialog 3 Klassificering av MDI

Läs mer

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics

Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Ergonomisektionen/LSR Hört och lärt på NES2012 Session: Visual ergonomics Frukostseminarie I samverkan med Mousetrapper 2 oktober, 2012 08.30-09.30 Susanne Glimne Leg. Optiker/Universitetsadjunkt Optikerprogrammet

Läs mer

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012

Inomhusklimatet vid Lundbyskolan, Örebro kommun. Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Inomhusklimatet vid, Örebro kommun Resultatet av en enkätundersökning genomförd senvåren 2012 Örebro 2012-05-27 Kjell Andersson, Miljömedicin Kjell Andersson Örebro Herbert Salomonsson, Previa Inger Fagerlund

Läs mer

Studiedesign och effektmått

Studiedesign och effektmått Studiedesign och effektmått Kohortstudier och randomiserade studier Disposition Mått på association Studiedesign Randomiserade kliniska/kontrollerade prövningar Kohortstudier Mått på sjukdomsförekomst

Läs mer

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier

Studiedesign MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? 2/13/2011. Disposition. Experiment. Bakgrund. Observationsstudier Studiedesign eller, hur vet vi egentligen det vi vet? MÅSTE MAN BLI FORSKARE BARA FÖR ATT MAN VILL BLI LÄKARE? Disposition Bakgrund Experiment Observationsstudier Studiedesign Experiment Observationsstudier

Läs mer

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem

Olika orsaker till fuktproblem. Olika orsaker till fuktproblem. Golv en återblick. Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall & Chalmers 4 sep 23 Golv en återblick Vanliga byggnadstekniska fuktproblem Torbjörn Hall Torpargrund Korkmattor och centralvärme Plastmattor (PVC) 5~6 Underliggande plastfolie Egenemissioner

Läs mer

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings)

Upplevt inomhusklimat ELIB-studien. Symtom och byggnadsålder- ELIB-studien. ELIB study 1991-1992 (domestic buildings) ELIB study 19911992 (domestic buildings) Upplevt inomhusklimat ELIBstudien Ofta torr luft Ofta hög rumstemperatur 22 6, 18 5,5 16 5, 14 4,5 12 4, 8 3,5 Ofta instängd "dålig" luft Ofta obehaglig lukt 13,

Läs mer

Om kloranisoler, mögellukt och stinkbomber

Om kloranisoler, mögellukt och stinkbomber -12-19 1 Miljömedicin Miljöhygieniker Arbetsmiljötoxikologi Docent, forskare Om kloranisoler, mögellukt och stinkbomber Johnny.Lorentzen@ki.se Seminarium, Hälsoskyddsnätverket.11.30, Johnny C. Lorentzen

Läs mer