Forskningsöversikt HS-området: Filosofi. 1. Varför humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är viktig
|
|
- Robert Lindberg
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Forskningsöversikt HS-området: Filosofi 1. Varför humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är viktig När man diskuterar ett forskningsområdes betydelse för samhället i stort kan man göra det utifrån flera olika perspektiv. Man kan diskutera områdets samhällsekonomiska bidrag, dess betydelse för tillväxt och BNP; man kan diskutera hur forskning inom området bidrar till att lösa specifika samhällsproblem, eller dess betydelse för en välfungerande demokrati. Man kan också diskutera i vilken utsträckning forskningen bidrar till den samhälleliga lyckan, inte mätt i tillväxt utan i termer av livskvalitet och tillfredsställelse. När det gäller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning lyfter man ofta fram dess betydelse för det demokratiska samhället. Detta är inte orimligt. En välfungerande demokrati kräver kunskap om historiska, politiska och kulturella samband; den kräver kritisk reflektion och argumentation runt svåra värde- och fördelningsfrågor. Det är inte en tillfällighet att totalitära regimer motarbetar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, och är mer toleranta gentemot forskning inom matematik och naturvetenskap. Utifrån ett demokratiperspektiv är det också av största vikt att kunskapen är allmänt spridd bland medborgarna att de har den kunskap som krävs för att delta i den demokratiska processen, inklusive förmågan att kritiskt granska information och värdera argument. Inte minst gäller detta för dagens samhälle då vi översköljs av information från mer eller mindre pålitliga källor. Härvidlag finns också en viktig skillnad mellan forskning inom naturvetenskap och forskning inom HS-området. Vad gäller naturvetenskap är det viktigt att det finns ett antal experter som har den kunskap som krävs (läkare, ingenjörer, fysiker, etc.) men när det gäller HS-området är det av största vikt att kunskapen inte bara innehas enbart av experterna utan av allmänheten i stort. Av detta skäl är kopplingen mellan forskning och undervisning helt avgörande inom HS-området. På samma sätt är det av vikt att forskarna inom HS-området når utanför akademien: Samhället har ett behov av experter vilka kan användas för att belysa komplexa samhällsfrågor på ett objektivt sätt, utan att utgöra en partsinlaga. Man brukar också betona HS-forskningens betydelse när det gäller att hantera de stora samtidsproblemen: Den globala uppvärmningen, pandemier, främlingsfientlighet, terrorism, vattenbrist, massarbetslöshet, med mera. För att angripa problem av detta komplexa slag är forskning inom samhällsvetenskap och humaniora lika avgörande som forskning inom naturvetenskap och teknik. Man har länge talat om klyftan mellan de två kulturerna, den humanistiska traditionen har ställts mot den naturvetenskapliga. På senare tid har man ibland föreslagit att det finns en liknande klyfta mellan samhällsvetenskap, med dess ofta mer kvantifierande metoder, och humaniora. Beskrivningar av detta slag innefattar alltid farliga förenklingar och bör ifrågasättas. Även om de vetenskapliga metoderna skiljer sig åt, syftar all vetenskap ytterst till att öka vår kunskap om världen och människan, och att göra detta genom objektiva metoder byggda på argumentation och evidens. En och samma händelse kan studeras utifrån olika perspektiv en mänsklig handling kan till exempel förstås på ett neurofysiologiskt, medicinskt, psykologiskt och kulturellt plan, och varje sådant perspektiv bidrar till en ökad kunskap och djupare förståelse. Att inse detta är helt avgörande om vi ska klara de stora utmaningar världen står inför i dag. Det vore emellertid ett misstag att inte också betona HS-forskningens samhällsekonomiska betydelse. Sedan industrialismens genombrott har samhällsekonomin varit tydligt kopplad till 1
2 framsteg inom naturvetenskap och teknik, men när vi nu står inför en övergång till ett radikalt annorlunda samhälle, kunskaps- eller informationssamhället, finns det skäl att vidga perspektivet. I början av 2000-talet förutspådde SEC (Samhällsvetenskapligt och Ekonomiskt Center) att 75% av de nya arbeten som kommer att efterfrågas nästa sekel ännu inte är uppfunna. Ett decennium senare kan vi se hur detta redan gör ett avtryck bland arbetsgivare. Företag som Google och Apple letar inte efter människor med en utpräglad bakgrund inom teknik och naturvetenskap utan betonar betydelsen av en utbildning inom liberal arts : de söker människor som har en bred kunskap och stark analytisk förmåga, är kreativa och goda problemlösare (New York Times ). Detta gäller även svenska arbetsgivare. I en rapport från TCO, Jakten på anställningsbarhet (2007), framgår tydligt att arbetsmarknaden önskar mer bredd på utbildningarna; man efterfrågar generiska kunskaper och kritiskt tänkande och betonar betydelsen av klassisk bildning (Fokus ). Det samhälle som har en forskningspolitik vilken uppmuntrar bredd, kreativitet och analytisk förmåga står därför bättre rustat inför framtiden än det samhälle som låser fast sig vid tidigare idéer om vad som är tillämpbart och nyttigt. Det har alltid varit mycket svårt att förutspå exakt vilken grundforskning som kommer att leda till den största samhällsekonomiska nyttan (filosofen Freges forskning i logik och språkfilosofi var t ex av avgörande betydelse för datorernas utveckling), men det är i dag svårare än någonsin och det kräver forskningssatsningar på en bred front. Slutligen är HS-forskning av stor betydelse för den allmänna lyckan. För att skapa ett samhälle där människor förmår leva tillfredsställande liv krävs kunskap om människan från ett psykologiskt, filosofiskt, kulturellt och sociologiskt perspektiv. På senare tid har lyckoforskning utvecklats som ett vitalt och tvärvetenskapligt område. Bland annat har man studerat relationen mellan ekonomiskt välstånd och lycka, och funnit att sambandet är ganska komplext. Till exempel har det visat sig att fördelningen av tillgångar är mer avgörande för den allmänna lyckan än totala tillgångar, och framstående ekonomer har föreslagit att man borde fokusera inte bara på BNP utan också på Gross National Happiness (Ben Bernanke, Bloomberg Business Week ). Man har också funnit att vanliga idéer om vad som leder till lycka (av det slag man finner i självhjälpsböcker) är felaktiga och att människor är mycket dåliga på att förutse vad som kommer att göra dem lyckliga. Seriös forskning inom detta område är ytterligare en viktig uppgift för HS-området. Dessutom står det klart att ett rikt kulturellt utbud är avgörande för lyckan och här har framför allt forskning inom humaniora en viktig kulturbärande funktion. 2. Lägesbeskrivning filosofi Filosofin i Sverige befinner sig i något av en vetenskaplig guldålder. Inte en utan flera filosofiska institutioner i Sverige är internationellt framstående och inom flera områden bedrivs världsledande forskning, t ex inom språkfilosofi, kunskapsteori, metafysik och moralfilosofi. De svenska forskarna publicerar sig regelbundet i internationella, peergranskade tidskrifter, de föreläser världen över och de medverkar i en mängd viktiga internationella nätverk. Utannonserade tjänster i filosofi söks av forskare från hela världen och internationella gästforskare och doktorander besöker regelbundet våra institutioner. Nedan följer några exempel, men det ska betonas att det i detta sammanhang endast är möjligt att lyfta fram de centrala områdena. Språkfilosofi och logik. Språkfilosofin behandlar grundläggande frågor som rör språklig mening, tolkning, och sanning, och man studerar språket både som ett formellt system och 2
3 som ett redskap i komplexa kommunikativa situationer. Språkfilosofin bedrivs också i nära samarbete med medvetandefilosofi, där man bland annat studerar relationen mellan språkinnehåll och tankeinnehåll. Logikens centrala tema är giltiga slutledningars natur, och ämnet har kopplingar till språkfilosofi, matematiska grundvalsstudier, datavetenskap och kognitionsvetenskap. Inom Sverige finns en tradition av framstående forskning inom både logik och språkfilosofi, och detta har bidragit till att det för närvarande finns ett flertal internationellt ledande forskare inom dessa områden, framför allt i Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Flera institutioner ingår i internationella nätverk. T ex deltar Stockholms universitet i ett europeiskt nätverk för språk- och medvetandefilosofi (PLM), vilket regelbundet arrangerar konferenser, workshops och doktorandkurser runt om i Europa. Ledande svenska forskare har också deltagit i flera internationella forskningsprojekt i ämnet, däribland projekt inom EU s ramverk 7. Göteborgs universitet har nyligen fått ett stort VRbidrag för rekrytering av en internationellt framstående språkfilosof från England. Kunskapsteori och metafysik. Under de senaste två decennierna har forskning inom kunskapsteori och metafysik blivit allt starkare i Sverige. Kunskapsteorin behandlar frågor som rör kunskapens natur och yttersta grunder, förhållandet mellan olika slag av kunskap, och rättfärdigandets natur. Man använder sig också av logiska redskap för att undersöka kunskapsteoretiska begrepp som evidens och koherens. Internationellt framstående forskning inom kunskapsteori bedrivs vid flera institutioner i Sverige, främst i Lund och vid KTH, ofta med kopplingar till vetenskapsteori, beslutsteori och kognitionsforskning. Metafysiken studerar verklighetens mest fundamentala struktur och egenskaper, där begrepp som tid, rum och orsak står i centrum. Det finns för närvarande flera framstående forskare inom området, framför allt i Göteborg och Stockholm, med täta internationella kontakter. Moralfilosofi. Det finns en stark tradition av forskning inom moralfilosofi i Sverige. För närvarande bedrivs internationellt framstående forskning inom ett flertal olika områden, däribland axiologi (teorier om moraliskt värde), metaetik (teorier om moralens natur och moralisk kunskap), formell etik (där man använder sig av formella metoder från ekonomi, logik, och matematik), samt tillämpad etik (framför allt bioetik). Forskare från alla landets institutioner är aktiva inom dessa områden och har en stor närvaro på den internationella scenen. Metaetik och axiologi är särskilt starkt i Göteborg, Lund, Uppsala och Stockholm, och tillämpad etik är framstående i Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå. Göteborg har just tilldelats ett stort bidrag från VR för rekrytering av en moralfilosof från Kanada. För att underlätta internationell samverkan har flera centrum bildats runt om i landet. I Stockholm finns ett center för bioetik CHE (ett samarbete mellan Stockholms universitet, KTH och Karolinska institutet) vilket samverkar med ett liknande center vid Oxfords universitet. Man har också nyligen startat Centre for the Ethics of War and Peace, lett av en Wallenbergstipendiat från Storbritannien. Ett internationellt projekt som för samman moralfilosofi, politisk filosofi och ekonomisk teori drivs inom ramarna för The Franco- Swedish Program in Economics and Philosophy, där man forskar runt etiska frågor rörande framtida generationer, global uppvärmning, demokratisk teori, mm. Utöver dessa centrala områden bedrivs internationellt uppmärksammad forskning inom estetik, filosofihistoria och handlingsteori. Estetisk forskning förekommer framför allt vid Uppsala och Södertörn, och man arrangerar regelbundet internationella konferenser i ämnet och deltar i stora forskningsprojekt. I Uppsala har professuren i estetik nyligen tilldelats en ledande forskare från England. Inom estetiken finns också en nära anknytning till konstlivet i Sverige, särskilt bland Södertörns forskare. 3
4 Den filosofiska forskningen generellt röner stort intresse utanför akademin, och ett flertal forskare bidrar flitigt i press, radio och TV. Det kan röra sig om tillämpad etik, där man diskuterar moraliska problem som uppstår inom medicin (t ex dödshjälp) eller sport (doping). Det kan röra sig om riskbedömningar och beslutsteori (t ex vad gäller trafikfrågor och energifrågor), om fördelningsfrågor och framtida generationer. Ett viktigt bidrag är också filosofiska perspektiv på den framväxande, ovan nämnda, lyckoforskningen, där man diskuterar vad lycka är, hur den kan mätas och hur ett samhälle bäst främjar den allmänna lyckan. Filosofer deltar också i flera sammanhang där man tangerar andra teoretiska vetenskaper, till exempel i diskussioner om medvetandets natur, fri vilja, minnets natur, språklig kommunikation och kvantfysik. Sammanfattningsvis är svensk filosofi internationellt framstående inom ett flertal centrala ämnesområden. Det är av stor vikt att upprätthålla detta, bland annat genom att se till att det fortsatt finns medel inte bara för forskningsprojekt utan också för internationella samarbeten, konferenser och nätverk. 3. Hur bör HS-forskningen se ut om 5-7 år? Man bör beakta tre centrala aspekter när man diskuterar utformningen av den framtida HSforskningen: (i) Bidragsformer. Det är önskvärt med en viss flexibilitet vad gäller bidragsformer, både avseende storlek och utformning. Utan tvekan behövs projektbidrag av det slag som VR för närvarande delar ut, där enskilda forskare söker bidrag för väl avgränsade projekt och där bedömningen avgörs av projektets kvalitet. Denna form av bidrag är särskilt viktig för yngre forskare som försöker etablera sig. Det vore dock önskvärt om det också fanns möjlighet för etablerade forskare att söka pengar under enklare former, där det inte krävs att man skriver en detaljerad och arbetskrävande projektansökan, utan där man kan hänvisa till den forskning man bedriver och de meriter man har. Seniora forskare är som regel redan involverade i ett antal stora forskningsuppgifter och behovet av nya projekt är litet. I stället är det av vikt att de ges medel att genomföra den forskning de redan påbörjat och blivit internationellt kända för. Rent generellt är det av betydelse att inte detaljstyra forskningen. Satsningar på stora projekt eller tematiska projekt är mindre fruktbart än att låta forskarna själva styra inriktningen. Det ska vara möjligt att söka medel för större projekt men det är inte givet att ett större projekt är bättre. Inom naturvetenskap finns uppenbara samarbetsfördelar, framför allt vad gäller experiment, men inom HS-området är det inte alltid fallet att större är bättre. I detta sammanhang bör det betonas att forskning inom HS-området är förhållandevis billig, och att man kan uppnå internationellt ledande forskning med ganska små medel. Ett litet land som Sverige kan inte hoppas på att vara internationellt framstående inom mer än ett fåtal områden inom naturvetenskap och teknik, men när det gäller HS-forskning är det fullt möjligt att vara framstående inom flera områden. Det är av intresse att notera att flera amerikanska universitet har utnyttjat detta för att höja sin internationella forskningsprofil. Till exempel har universitet som annars inte varit särskilt framstående (Rutgers och New York University) satsat stora medel på sina filosofiinstitutioner och som ett resultat är dessa lärosäten nu helt världsledande inom filosofi. En extra satsning på delar av HS-forskningen skulle på liknande vis kunna stärka Sveriges internationella status som forskningsnation till en rimlig kostnad. Ett steg i denna riktning är VR s särskilda satsning på rekryteringar av internationellt 4
5 framstående forskare, vilket lett till lyckade internationella rekryteringar i moralfilosofi och språkfilosofi vid Göteborgs universitet. (ii) Tvärvetenskap. Under senare tid har tvärvetenskaplig forskning uppmuntrats och projektutlysningar både på nationell och internationell nivå är ofta av tvärvetenskaplig natur. Det finns skäl att reflektera över den tvärvetenskapliga forskningens natur och hur tvärvetenskapliga projekt bör utformas. Den bästa tvärvetenskapen är inte nödvändigtvis den som är genuint tvärvetenskaplig, i bemärkelsen att två vetenskaper metod- och ämnesmässigt går samman. Den bästa tvärvetenskapen är ofta mindre genomgripande och innefattar snarare tvärvetenskapliga möten, där man tar sig an närliggande ämnen från olika vetenskapliga perspektiv. Till exempel deltog nyligen svenska filosofer i ett internationellt projekt om intersubjektiv förståelse (initierat av European Science Foundation), i samarbete med psykologer, kognitionsvetare och neurofysiologer. Projektet ledde till intressanta möten mellan disciplinerna utan att den forskning som bedrevs i sig var tvärvetenskaplig till sin natur. På samma sätt är tvärvetenskapliga möten på grund- och forskarutbildning av stor betydelse. Vad gäller forskarutbildning har detta ägt rum inom ramen för olika forskarskolor men det är slående hur ensidig den svenska högskoleutbildningen är på grundnivå. Kandidatexamen vid svenska universitet och högskolor är vanligen smalt yrkesinriktad (juristutbildning, ekonomutbildning, kulturvetarutbildning, etc.) och mycket liten möjlighet ges att införskaffa den bredd som den framtida arbetsmarknaden efterfrågar. Samverkan mellan olika ämnen inom HS-området, skulle kunna vara ett första steg i en riktning mot en flexiblare och mera givande grundutbildning. Ett intressant exempel är den kandidatutbildning i filosofi, statsvetenskap och ekonomi som nyligen startats i Lund och Stockholm (efter en modell som länge funnits i Oxford). Ett annat gott exempel är det Liberal Arts-program som sedan 2011 finns vid Göteborgs universitet. (iii) Utvärderingar. Universitet och högskolor har under senare tid tyngts av ett otal utvärderingar, där man utvärderat både grundutbildning och forskning. Arbetet med dessa utvärderingar har tagit mycket stor tid och energi från aktiva forskare både de forskare som behövt skriva diverse självvärderingar och de forskare som befunnit sig på den andra sidan och ägnat tid åt att bedöma forskning och utbildning. Sammantaget innebär detta ett omfattande slöseri med forskarresurser, särskilt i ett land som Sverige där antalet forskare är begränsat. Detta fokus på olika former av utvärderingar är en del av en internationell trend och det finns skäl att oroa sig för att svensk forskning kommer att drabbas ytterligare framöver. Till exempel undersöker man nu möjligheten att tillämpa någon version av REF-modellen från Storbritannien. Modellen har varit mycket kritiserad av ledande akademiker i England (inom filosofi har t ex forskare från Oxford nyligen sökt sig till Sverige för att slippa bördan av REF). Man bör därför vara mycket skeptisk till förslaget att införa något liknande i Sverige. Därmed inte sagt att forskning inte ska utvärderas. Målet måste dock vara att göra detta på ett sätt som är minimalt betungande för forskarna och systemet i sin helhet. Det finns väl beprövade, goda mått på forskning som kan användas (publikationer, citeringar, deltagande i internationella närverk, etc.), i stället för att uppfinna kostsamma och arbetskrävande andra modeller. Ofta innebär dessa nya modeller också en form av onödigt dubbelarbete. När en artikel accepteras för publikation i en internationell tidskrift har den bedömts av minst två oberoende forskare (samt av en redaktion bestående av ämnesexperter), vilket betyder att kvalitetsgranskning är inbyggd i processen. Att sedan använda REF-modellen och kräva att 5
6 andra forskare återigen läser och bedömer de publicerade artiklarna, är både ineffektivt och omotiverat. Sverige bör satsa på att kvalitetsgranska forskning på ett sätt som är mer effektivt och undvika modeller där själva utvärderingen i sig utgör ett hot mot forskningens kvalitet. Åsa Wikforss Filosofiska institutionen Stockholms universitet 6
FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merHumanistiska programmet (HU)
Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt
Läs merLokal examensbeskrivning
1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1582- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Filosofi Philosophy Filosofi är det systematiska studiet av människans och tillvarons mest grundläggande frågor.
Läs merSvar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt
1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.
Läs merEstetiska programmet (ES)
Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,
Läs merFörordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program
SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LGFI12 Filosofi för gymnasielärare 1 och 2, 30 högskolepoäng Philosophy 1 and 2 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits
Läs merTEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet
TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i
Läs merAnhållan om ändrad ersättning för vissa HST
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Martin Jacobsson Viceprefekt för utbildning på grundnivå och avancerad nivå 031-786
Läs merForskningsöversikter, yngre framgångsrika forskare
Forskningsöversikter, yngre framgångsrika forskare Version 140821 Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap bestämde i samband med seminariet 2 juni 2014 att be ett tjugotal yngre forskare
Läs merFilosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet
Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande
Läs merFilosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet
Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande
Läs merKursplan för kurs på grundnivå
Kursplan för kurs på grundnivå Teoretisk filosofi II Theoretical Philosophy II 30.0 Högskolepoäng 30.0 ECTS credits Kurskod: FITF20 Gäller från: VT 2019 Fastställd: 2018-09-12 Institution Filosofiska institutionen
Läs merAnhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde
INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merNaturvetenskapsprogrammet (NA)
246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier
Läs merHögskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012
Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen
Läs merHögskoleverkets ger hög kvalitet till biomedicinsk analytikerexamen, biomedicinsk laboratorievetenskap och genusvetenskap, våren 2012
Sid 1 (5) skoleverkets ger hög kvalitet till biomedicinsk analytikerexamen, biomedicinsk laboratorievetenskap och genusvetenskap, våren 2012 Biomedicinsk analytikerexamen Biomedicinsk laboratorievetenskap
Läs merPolitisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.
Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland
Läs merKursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska
Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merEkonomiprogrammet (EK)
Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.
Läs merUtbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
Läs merProgramkatalog. Uddevalla Öppet hus Torsdag 22 november NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL. Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap
Programkatalog Uddevalla 2019 Öppet hus Torsdag 22 november UDDEVALLA GYMNASIEUTBILDNING 2019 NATUR NATUR SAMHÄLL SAMHÄLL Natur Natur & samhälle Samhäll Beteendevetenskap Gör skillnad för världen redan
Läs merUtbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi
Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets
Läs merHur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral
Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur
Läs merKONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG
KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets
Läs meranalysera kristendomen, andra religioner och livsåskådningar samt olika tolkningar och bruk inom dessa,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Religionskunskap åk 7-9 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet religionskunskap syftar till: Länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: analysera
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merUppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund
Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning
Läs merVälkommen till Fredrikshovs gymnasium
Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merI kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:
Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:
Läs merKoppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor
Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet
Läs merVård- och omsorgsprogrammet (VO)
Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter
Läs merBILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist
en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merKoF 07. Quality and Renewal An Overall Evaluation of Research at Uppsala University
KoF 07 Quality and Renewal 2007 An Overall Evaluation of Research at Uppsala University Syfte Identifiera starka forskningsmiljöer, både specialiserade och tvärvetenskapliga Allforskning i samtliga ämnen
Läs merEtik, försiktighet och hållbar utveckling
Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför
Läs merHISTFILFAK 2016/108. Mål och strategier. Historisk-filosofiska fakulteten. Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden
HISTFILFAK 2016/108 Fastställda av Historisk-filosofiska fakultetsnämnden 2016-12-20 Innehållsförteckning Inledning 3 Utbildning 3 Mål 3 Strategier 3 Forskning 4 Mål 4 Strategier 5 Arbetsmiljö och samverkan
Läs merStudieplan för ämne på forskarnivå
Studieplan för ämne på forskarnivå Ämne Fastställd Diarienummer Ks-kod Filosofi 2017-05-10 V-2017-0545 3.2.3 1 (1) Doktorsprogram Humanistiska och samhällsvetenskapliga studier av teknik, vetenskap och
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2200 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merBeslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*
Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology
Läs merFORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGISK PLAN
FORSKNINGS- OCH UTBILDNINGSSTRATEGISK PLAN Denna forsknings- och utbildningsstrategiska plan utformades hösten 2008 av strategigruppen inom institutionens genomförandegrupp inför omorganisationen 2009.
Läs merNaturvetenskapsprogrammet Mål för programmet
Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik
Läs merUr läroplan för de frivilliga skolformerna:
Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett
Läs merMycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet
Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick
Läs merHistoria, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet
Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella
Läs merGEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP
FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merCHE ExcellenceRanking
CHE ExcellenceRanking Zeit-listan Avdelningen för analys och utvärdering PM: 2010:04 Göteborgs universitet Avdelningen för analys och utvärdering Göteborg, oktober 2010 PM: 2010:04 CHE EXCELLENCERANKING
Läs merEn bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.
En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom
Läs mer2. Innehåll. Obligatoriska moment:
Vetenskapsteori A Philosophy of science A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1VE000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Vetenskapsteori Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå
Läs merMasterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng
Masterprogram i teologi med inriktning systematisk teologi 120 högskolepoäng Master of Theology (Two Years) With Specialization in Systematic Theology 120 higher education credits Teologiska högskolan
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet (SA)
Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2300 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 3, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs merInformationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:
Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,
Läs merFakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication
Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media
Läs merStudieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH
Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med
Läs merHögskoleutbildning i regional utveckling. Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016
Högskoleutbildning i regional utveckling Presentation Reglabs styrelse 24 augusti 2016 Innehåll presentation Sammanfattning av arbetet hittills Akademi för Regional utveckling Förslag på pilot Nästa steg
Läs merDen fria tidens lärande
Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.
Läs merBeslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.
Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merForskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning
Forskningsanknytning av vårdutbildningarna, en utmaning Maria Eriksdotter Prefekt, Professor i geriatrik Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Karolinska Institutet Överläkare Tema
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FP2201 Praktisk filosofi: Avancerad litteraturkurs 2, 15 högskolepoäng Practical Philosophy: Advanced Fastställande Kursplanen är fastställd av
Läs merLove Peace and Understandning
Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå
Läs merUtbildningsplan. Samhällsvetarprogrammet. 180 högskolepoäng. Social Science Programme. 180 Higher Education Credits *)
Utbildningsplan Samhällsvetarprogrammet 180 högskolepoäng Social Science Programme 180 Higher Education Credits *) Fastställd i Utbildnings- och Forskningsnämnden 2010-11-24 Gäller fr.o.m. 2011-07-01 Reviderad
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi
Humanistisk fakultet, Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 53 22 Dnr. 511-616-09 Sid 1 (7) Allmän studieplan Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi Fastställande: Studieplanen
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merPROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa
PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå
Läs merSkola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter
Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande
Läs merAtt leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna
Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:
Läs merKunskap och intresse. Peter Gustavsson, Ph D. Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet
Kunskap och intresse Peter Gustavsson, Ph D Företagsekonomi Ekonomiska institutionen Linköpings Universitet Kunskap Fakta Insikt om samband Förståelse Fakta kommer fram som ett resultat av observationer
Läs merSAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte
SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner
Läs merSASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology of Law, 120 credits
Samhällsvetenskapliga fakulteten SASOL, Masterprogram i rättssociologi, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Sociology Program med akademiska förkunskapskrav och med slutlig examen på avancerad
Läs merINSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI
INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FT1300 Teoretisk filosofi: Fördjupningskurs, 30 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Advanced Course, Fastställande Kursplanen är fastställd
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte
Samhällskunskap SAM Samhällskunskap Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga
Läs merSamhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap
Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner ingår.
Läs merGymnasial vuxenutbildning
Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna
Läs merHur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?
Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna
Läs merKursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP
Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika
Läs merHemtentamen: Politisk Teori 2
733G36: Politisk Teori 2 2014-03-10 Hemtentamen: Politisk Teori 2 Caroline Liljegren (920513-4266) Del 1 Legalisering av aktiv dödshjälp Dödshjälp än mera känt som barmhärtighetsdöden eller eutanasi vilket
Läs merB A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M
B A C K A S K O L A N S P E D A G O G I S K A P L A T T F O R M Du läser just nu Backaskolans pedagogiska plattform - vår skolas vision och verksamhetsidé. I denna text berättar vi vad vi vill ska utmärka
Läs merDjuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl
Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merUnderlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i Mittuniversitetets visions och strategiarbete
Underlag till diskussion kring Internationalisering Referensgruppsmöte i s visions och strategiarbete 2018-01-09 Instruktion På mötet den 9 januari kommer vi att fokusera på att formulera och konkretisera
Läs merKursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.
Humanistiska och teologiska fakulteterna KOGP04, Kognitionsvetenskap: Kognition och kommunikation, 7,5 högskolepoäng Cognitive Science: Cognition and Communication, 7.5 credits Avancerad nivå / Second
Läs merVår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle
Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet
Läs merFramställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.
Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merAllmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi
Humanistiska fakultetsnämnden www.humfak.umu.se Allmän studieplan 2016-02-11 Dnr 511-616-09 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi Syllabus for the PhD programme in Philosophy Fastställande:
Läs merKurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150
Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och
Läs mer