Forskningsöversikt HS-området: Filosofi. 1. Varför humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är viktig

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Forskningsöversikt HS-området: Filosofi. 1. Varför humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är viktig"

Transkript

1 Forskningsöversikt HS-området: Filosofi 1. Varför humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning är viktig När man diskuterar ett forskningsområdes betydelse för samhället i stort kan man göra det utifrån flera olika perspektiv. Man kan diskutera områdets samhällsekonomiska bidrag, dess betydelse för tillväxt och BNP; man kan diskutera hur forskning inom området bidrar till att lösa specifika samhällsproblem, eller dess betydelse för en välfungerande demokrati. Man kan också diskutera i vilken utsträckning forskningen bidrar till den samhälleliga lyckan, inte mätt i tillväxt utan i termer av livskvalitet och tillfredsställelse. När det gäller humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning lyfter man ofta fram dess betydelse för det demokratiska samhället. Detta är inte orimligt. En välfungerande demokrati kräver kunskap om historiska, politiska och kulturella samband; den kräver kritisk reflektion och argumentation runt svåra värde- och fördelningsfrågor. Det är inte en tillfällighet att totalitära regimer motarbetar humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning, och är mer toleranta gentemot forskning inom matematik och naturvetenskap. Utifrån ett demokratiperspektiv är det också av största vikt att kunskapen är allmänt spridd bland medborgarna att de har den kunskap som krävs för att delta i den demokratiska processen, inklusive förmågan att kritiskt granska information och värdera argument. Inte minst gäller detta för dagens samhälle då vi översköljs av information från mer eller mindre pålitliga källor. Härvidlag finns också en viktig skillnad mellan forskning inom naturvetenskap och forskning inom HS-området. Vad gäller naturvetenskap är det viktigt att det finns ett antal experter som har den kunskap som krävs (läkare, ingenjörer, fysiker, etc.) men när det gäller HS-området är det av största vikt att kunskapen inte bara innehas enbart av experterna utan av allmänheten i stort. Av detta skäl är kopplingen mellan forskning och undervisning helt avgörande inom HS-området. På samma sätt är det av vikt att forskarna inom HS-området når utanför akademien: Samhället har ett behov av experter vilka kan användas för att belysa komplexa samhällsfrågor på ett objektivt sätt, utan att utgöra en partsinlaga. Man brukar också betona HS-forskningens betydelse när det gäller att hantera de stora samtidsproblemen: Den globala uppvärmningen, pandemier, främlingsfientlighet, terrorism, vattenbrist, massarbetslöshet, med mera. För att angripa problem av detta komplexa slag är forskning inom samhällsvetenskap och humaniora lika avgörande som forskning inom naturvetenskap och teknik. Man har länge talat om klyftan mellan de två kulturerna, den humanistiska traditionen har ställts mot den naturvetenskapliga. På senare tid har man ibland föreslagit att det finns en liknande klyfta mellan samhällsvetenskap, med dess ofta mer kvantifierande metoder, och humaniora. Beskrivningar av detta slag innefattar alltid farliga förenklingar och bör ifrågasättas. Även om de vetenskapliga metoderna skiljer sig åt, syftar all vetenskap ytterst till att öka vår kunskap om världen och människan, och att göra detta genom objektiva metoder byggda på argumentation och evidens. En och samma händelse kan studeras utifrån olika perspektiv en mänsklig handling kan till exempel förstås på ett neurofysiologiskt, medicinskt, psykologiskt och kulturellt plan, och varje sådant perspektiv bidrar till en ökad kunskap och djupare förståelse. Att inse detta är helt avgörande om vi ska klara de stora utmaningar världen står inför i dag. Det vore emellertid ett misstag att inte också betona HS-forskningens samhällsekonomiska betydelse. Sedan industrialismens genombrott har samhällsekonomin varit tydligt kopplad till 1

2 framsteg inom naturvetenskap och teknik, men när vi nu står inför en övergång till ett radikalt annorlunda samhälle, kunskaps- eller informationssamhället, finns det skäl att vidga perspektivet. I början av 2000-talet förutspådde SEC (Samhällsvetenskapligt och Ekonomiskt Center) att 75% av de nya arbeten som kommer att efterfrågas nästa sekel ännu inte är uppfunna. Ett decennium senare kan vi se hur detta redan gör ett avtryck bland arbetsgivare. Företag som Google och Apple letar inte efter människor med en utpräglad bakgrund inom teknik och naturvetenskap utan betonar betydelsen av en utbildning inom liberal arts : de söker människor som har en bred kunskap och stark analytisk förmåga, är kreativa och goda problemlösare (New York Times ). Detta gäller även svenska arbetsgivare. I en rapport från TCO, Jakten på anställningsbarhet (2007), framgår tydligt att arbetsmarknaden önskar mer bredd på utbildningarna; man efterfrågar generiska kunskaper och kritiskt tänkande och betonar betydelsen av klassisk bildning (Fokus ). Det samhälle som har en forskningspolitik vilken uppmuntrar bredd, kreativitet och analytisk förmåga står därför bättre rustat inför framtiden än det samhälle som låser fast sig vid tidigare idéer om vad som är tillämpbart och nyttigt. Det har alltid varit mycket svårt att förutspå exakt vilken grundforskning som kommer att leda till den största samhällsekonomiska nyttan (filosofen Freges forskning i logik och språkfilosofi var t ex av avgörande betydelse för datorernas utveckling), men det är i dag svårare än någonsin och det kräver forskningssatsningar på en bred front. Slutligen är HS-forskning av stor betydelse för den allmänna lyckan. För att skapa ett samhälle där människor förmår leva tillfredsställande liv krävs kunskap om människan från ett psykologiskt, filosofiskt, kulturellt och sociologiskt perspektiv. På senare tid har lyckoforskning utvecklats som ett vitalt och tvärvetenskapligt område. Bland annat har man studerat relationen mellan ekonomiskt välstånd och lycka, och funnit att sambandet är ganska komplext. Till exempel har det visat sig att fördelningen av tillgångar är mer avgörande för den allmänna lyckan än totala tillgångar, och framstående ekonomer har föreslagit att man borde fokusera inte bara på BNP utan också på Gross National Happiness (Ben Bernanke, Bloomberg Business Week ). Man har också funnit att vanliga idéer om vad som leder till lycka (av det slag man finner i självhjälpsböcker) är felaktiga och att människor är mycket dåliga på att förutse vad som kommer att göra dem lyckliga. Seriös forskning inom detta område är ytterligare en viktig uppgift för HS-området. Dessutom står det klart att ett rikt kulturellt utbud är avgörande för lyckan och här har framför allt forskning inom humaniora en viktig kulturbärande funktion. 2. Lägesbeskrivning filosofi Filosofin i Sverige befinner sig i något av en vetenskaplig guldålder. Inte en utan flera filosofiska institutioner i Sverige är internationellt framstående och inom flera områden bedrivs världsledande forskning, t ex inom språkfilosofi, kunskapsteori, metafysik och moralfilosofi. De svenska forskarna publicerar sig regelbundet i internationella, peergranskade tidskrifter, de föreläser världen över och de medverkar i en mängd viktiga internationella nätverk. Utannonserade tjänster i filosofi söks av forskare från hela världen och internationella gästforskare och doktorander besöker regelbundet våra institutioner. Nedan följer några exempel, men det ska betonas att det i detta sammanhang endast är möjligt att lyfta fram de centrala områdena. Språkfilosofi och logik. Språkfilosofin behandlar grundläggande frågor som rör språklig mening, tolkning, och sanning, och man studerar språket både som ett formellt system och 2

3 som ett redskap i komplexa kommunikativa situationer. Språkfilosofin bedrivs också i nära samarbete med medvetandefilosofi, där man bland annat studerar relationen mellan språkinnehåll och tankeinnehåll. Logikens centrala tema är giltiga slutledningars natur, och ämnet har kopplingar till språkfilosofi, matematiska grundvalsstudier, datavetenskap och kognitionsvetenskap. Inom Sverige finns en tradition av framstående forskning inom både logik och språkfilosofi, och detta har bidragit till att det för närvarande finns ett flertal internationellt ledande forskare inom dessa områden, framför allt i Göteborg, Stockholm, Uppsala och Umeå. Flera institutioner ingår i internationella nätverk. T ex deltar Stockholms universitet i ett europeiskt nätverk för språk- och medvetandefilosofi (PLM), vilket regelbundet arrangerar konferenser, workshops och doktorandkurser runt om i Europa. Ledande svenska forskare har också deltagit i flera internationella forskningsprojekt i ämnet, däribland projekt inom EU s ramverk 7. Göteborgs universitet har nyligen fått ett stort VRbidrag för rekrytering av en internationellt framstående språkfilosof från England. Kunskapsteori och metafysik. Under de senaste två decennierna har forskning inom kunskapsteori och metafysik blivit allt starkare i Sverige. Kunskapsteorin behandlar frågor som rör kunskapens natur och yttersta grunder, förhållandet mellan olika slag av kunskap, och rättfärdigandets natur. Man använder sig också av logiska redskap för att undersöka kunskapsteoretiska begrepp som evidens och koherens. Internationellt framstående forskning inom kunskapsteori bedrivs vid flera institutioner i Sverige, främst i Lund och vid KTH, ofta med kopplingar till vetenskapsteori, beslutsteori och kognitionsforskning. Metafysiken studerar verklighetens mest fundamentala struktur och egenskaper, där begrepp som tid, rum och orsak står i centrum. Det finns för närvarande flera framstående forskare inom området, framför allt i Göteborg och Stockholm, med täta internationella kontakter. Moralfilosofi. Det finns en stark tradition av forskning inom moralfilosofi i Sverige. För närvarande bedrivs internationellt framstående forskning inom ett flertal olika områden, däribland axiologi (teorier om moraliskt värde), metaetik (teorier om moralens natur och moralisk kunskap), formell etik (där man använder sig av formella metoder från ekonomi, logik, och matematik), samt tillämpad etik (framför allt bioetik). Forskare från alla landets institutioner är aktiva inom dessa områden och har en stor närvaro på den internationella scenen. Metaetik och axiologi är särskilt starkt i Göteborg, Lund, Uppsala och Stockholm, och tillämpad etik är framstående i Göteborg, Linköping, Stockholm och Umeå. Göteborg har just tilldelats ett stort bidrag från VR för rekrytering av en moralfilosof från Kanada. För att underlätta internationell samverkan har flera centrum bildats runt om i landet. I Stockholm finns ett center för bioetik CHE (ett samarbete mellan Stockholms universitet, KTH och Karolinska institutet) vilket samverkar med ett liknande center vid Oxfords universitet. Man har också nyligen startat Centre for the Ethics of War and Peace, lett av en Wallenbergstipendiat från Storbritannien. Ett internationellt projekt som för samman moralfilosofi, politisk filosofi och ekonomisk teori drivs inom ramarna för The Franco- Swedish Program in Economics and Philosophy, där man forskar runt etiska frågor rörande framtida generationer, global uppvärmning, demokratisk teori, mm. Utöver dessa centrala områden bedrivs internationellt uppmärksammad forskning inom estetik, filosofihistoria och handlingsteori. Estetisk forskning förekommer framför allt vid Uppsala och Södertörn, och man arrangerar regelbundet internationella konferenser i ämnet och deltar i stora forskningsprojekt. I Uppsala har professuren i estetik nyligen tilldelats en ledande forskare från England. Inom estetiken finns också en nära anknytning till konstlivet i Sverige, särskilt bland Södertörns forskare. 3

4 Den filosofiska forskningen generellt röner stort intresse utanför akademin, och ett flertal forskare bidrar flitigt i press, radio och TV. Det kan röra sig om tillämpad etik, där man diskuterar moraliska problem som uppstår inom medicin (t ex dödshjälp) eller sport (doping). Det kan röra sig om riskbedömningar och beslutsteori (t ex vad gäller trafikfrågor och energifrågor), om fördelningsfrågor och framtida generationer. Ett viktigt bidrag är också filosofiska perspektiv på den framväxande, ovan nämnda, lyckoforskningen, där man diskuterar vad lycka är, hur den kan mätas och hur ett samhälle bäst främjar den allmänna lyckan. Filosofer deltar också i flera sammanhang där man tangerar andra teoretiska vetenskaper, till exempel i diskussioner om medvetandets natur, fri vilja, minnets natur, språklig kommunikation och kvantfysik. Sammanfattningsvis är svensk filosofi internationellt framstående inom ett flertal centrala ämnesområden. Det är av stor vikt att upprätthålla detta, bland annat genom att se till att det fortsatt finns medel inte bara för forskningsprojekt utan också för internationella samarbeten, konferenser och nätverk. 3. Hur bör HS-forskningen se ut om 5-7 år? Man bör beakta tre centrala aspekter när man diskuterar utformningen av den framtida HSforskningen: (i) Bidragsformer. Det är önskvärt med en viss flexibilitet vad gäller bidragsformer, både avseende storlek och utformning. Utan tvekan behövs projektbidrag av det slag som VR för närvarande delar ut, där enskilda forskare söker bidrag för väl avgränsade projekt och där bedömningen avgörs av projektets kvalitet. Denna form av bidrag är särskilt viktig för yngre forskare som försöker etablera sig. Det vore dock önskvärt om det också fanns möjlighet för etablerade forskare att söka pengar under enklare former, där det inte krävs att man skriver en detaljerad och arbetskrävande projektansökan, utan där man kan hänvisa till den forskning man bedriver och de meriter man har. Seniora forskare är som regel redan involverade i ett antal stora forskningsuppgifter och behovet av nya projekt är litet. I stället är det av vikt att de ges medel att genomföra den forskning de redan påbörjat och blivit internationellt kända för. Rent generellt är det av betydelse att inte detaljstyra forskningen. Satsningar på stora projekt eller tematiska projekt är mindre fruktbart än att låta forskarna själva styra inriktningen. Det ska vara möjligt att söka medel för större projekt men det är inte givet att ett större projekt är bättre. Inom naturvetenskap finns uppenbara samarbetsfördelar, framför allt vad gäller experiment, men inom HS-området är det inte alltid fallet att större är bättre. I detta sammanhang bör det betonas att forskning inom HS-området är förhållandevis billig, och att man kan uppnå internationellt ledande forskning med ganska små medel. Ett litet land som Sverige kan inte hoppas på att vara internationellt framstående inom mer än ett fåtal områden inom naturvetenskap och teknik, men när det gäller HS-forskning är det fullt möjligt att vara framstående inom flera områden. Det är av intresse att notera att flera amerikanska universitet har utnyttjat detta för att höja sin internationella forskningsprofil. Till exempel har universitet som annars inte varit särskilt framstående (Rutgers och New York University) satsat stora medel på sina filosofiinstitutioner och som ett resultat är dessa lärosäten nu helt världsledande inom filosofi. En extra satsning på delar av HS-forskningen skulle på liknande vis kunna stärka Sveriges internationella status som forskningsnation till en rimlig kostnad. Ett steg i denna riktning är VR s särskilda satsning på rekryteringar av internationellt 4

5 framstående forskare, vilket lett till lyckade internationella rekryteringar i moralfilosofi och språkfilosofi vid Göteborgs universitet. (ii) Tvärvetenskap. Under senare tid har tvärvetenskaplig forskning uppmuntrats och projektutlysningar både på nationell och internationell nivå är ofta av tvärvetenskaplig natur. Det finns skäl att reflektera över den tvärvetenskapliga forskningens natur och hur tvärvetenskapliga projekt bör utformas. Den bästa tvärvetenskapen är inte nödvändigtvis den som är genuint tvärvetenskaplig, i bemärkelsen att två vetenskaper metod- och ämnesmässigt går samman. Den bästa tvärvetenskapen är ofta mindre genomgripande och innefattar snarare tvärvetenskapliga möten, där man tar sig an närliggande ämnen från olika vetenskapliga perspektiv. Till exempel deltog nyligen svenska filosofer i ett internationellt projekt om intersubjektiv förståelse (initierat av European Science Foundation), i samarbete med psykologer, kognitionsvetare och neurofysiologer. Projektet ledde till intressanta möten mellan disciplinerna utan att den forskning som bedrevs i sig var tvärvetenskaplig till sin natur. På samma sätt är tvärvetenskapliga möten på grund- och forskarutbildning av stor betydelse. Vad gäller forskarutbildning har detta ägt rum inom ramen för olika forskarskolor men det är slående hur ensidig den svenska högskoleutbildningen är på grundnivå. Kandidatexamen vid svenska universitet och högskolor är vanligen smalt yrkesinriktad (juristutbildning, ekonomutbildning, kulturvetarutbildning, etc.) och mycket liten möjlighet ges att införskaffa den bredd som den framtida arbetsmarknaden efterfrågar. Samverkan mellan olika ämnen inom HS-området, skulle kunna vara ett första steg i en riktning mot en flexiblare och mera givande grundutbildning. Ett intressant exempel är den kandidatutbildning i filosofi, statsvetenskap och ekonomi som nyligen startats i Lund och Stockholm (efter en modell som länge funnits i Oxford). Ett annat gott exempel är det Liberal Arts-program som sedan 2011 finns vid Göteborgs universitet. (iii) Utvärderingar. Universitet och högskolor har under senare tid tyngts av ett otal utvärderingar, där man utvärderat både grundutbildning och forskning. Arbetet med dessa utvärderingar har tagit mycket stor tid och energi från aktiva forskare både de forskare som behövt skriva diverse självvärderingar och de forskare som befunnit sig på den andra sidan och ägnat tid åt att bedöma forskning och utbildning. Sammantaget innebär detta ett omfattande slöseri med forskarresurser, särskilt i ett land som Sverige där antalet forskare är begränsat. Detta fokus på olika former av utvärderingar är en del av en internationell trend och det finns skäl att oroa sig för att svensk forskning kommer att drabbas ytterligare framöver. Till exempel undersöker man nu möjligheten att tillämpa någon version av REF-modellen från Storbritannien. Modellen har varit mycket kritiserad av ledande akademiker i England (inom filosofi har t ex forskare från Oxford nyligen sökt sig till Sverige för att slippa bördan av REF). Man bör därför vara mycket skeptisk till förslaget att införa något liknande i Sverige. Därmed inte sagt att forskning inte ska utvärderas. Målet måste dock vara att göra detta på ett sätt som är minimalt betungande för forskarna och systemet i sin helhet. Det finns väl beprövade, goda mått på forskning som kan användas (publikationer, citeringar, deltagande i internationella närverk, etc.), i stället för att uppfinna kostsamma och arbetskrävande andra modeller. Ofta innebär dessa nya modeller också en form av onödigt dubbelarbete. När en artikel accepteras för publikation i en internationell tidskrift har den bedömts av minst två oberoende forskare (samt av en redaktion bestående av ämnesexperter), vilket betyder att kvalitetsgranskning är inbyggd i processen. Att sedan använda REF-modellen och kräva att 5

6 andra forskare återigen läser och bedömer de publicerade artiklarna, är både ineffektivt och omotiverat. Sverige bör satsa på att kvalitetsgranska forskning på ett sätt som är mer effektivt och undvika modeller där själva utvärderingen i sig utgör ett hot mot forskningens kvalitet. Åsa Wikforss Filosofiska institutionen Stockholms universitet 6

Humanistiska programmet (HU)

Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) Humanistiska programmet (HU) ska utveckla elevernas kunskaper om människan i samtiden och historien utifrån kulturella och språkliga perspektiv, lokalt och globalt, nationellt

Läs mer

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

FILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet

Läs mer

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt

Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt 1 Lund 16/5 2014 Svar på frågor med anledning av Vetenskapsrådets forskningsöversikt Varför är humanistisk och samhällsvetenskaplig forskning viktig? För det första har humanistisk och samhällsvetenskaplig

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Lokal examensbeskrivning

Lokal examensbeskrivning 1 (5) Dnr SU-FV-3.2.5-1582- 15 Lokal examensbeskrivning Filosofie kandidatexamen Huvudområde: Filosofi Philosophy Filosofi är det systematiska studiet av människans och tillvarons mest grundläggande frågor.

Läs mer

Estetiska programmet (ES)

Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) Estetiska programmet (ES) ska utveckla elevernas kunskaper i och om de estetiska uttrycksformerna och om människan i samtiden, i historien och i världen utifrån konstnärliga,

Läs mer

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program

Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program SKOLFS 1999:12 Utkom från trycket den 1 februari 2000 Senaste lydelse av Förordning om särskilda programmål för gymnasieskolans nationella program utfärdad den 4 november 1999. Regeringen föreskriver följande.

Läs mer

Forskningsöversikter, yngre framgångsrika forskare

Forskningsöversikter, yngre framgångsrika forskare Forskningsöversikter, yngre framgångsrika forskare Version 140821 Vetenskapsrådets ämnesråd för humaniora och samhällsvetenskap bestämde i samband med seminariet 2 juni 2014 att be ett tjugotal yngre forskare

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI LGFI12 Filosofi för gymnasielärare 1 och 2, 30 högskolepoäng Philosophy 1 and 2 for Teachers in Upper Secondary School, 30 higher education credits

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet

TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet TEKNIKPROGRAMMET Mål för programmet Teknikprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier i teknikvetenskap och naturvetenskap men också i

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17

tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 tidskrift för politisk filosofi nr 2 2013 årgång 17 Bokförlaget thales politisk filosofi idag politisk filosofi idag intervju med martin peterson, professor i filosofi vid eindhoven university of technology

Läs mer

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde

Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde INSTITUTIONEN FÖR SPRÅK OCH LITTERATURER Anhållan om inrättande av kinesiska som huvudområde Datum: 2015-09-19 Dnr: G 2015/650 Mottagare: Humanistiska fakultetsstyrelsen Fristående kurser i kinesiska har

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet

Filosofi, ekonomi och politik. Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet Filosofi, ekonomi och politik Kandidatprogram i filosofi, ekonomi och politik vid Stockholms universitet 2 Filosofi, ekonomi och politik Filosofi, ekonomi och politik 3 Är du intresserad av grundläggande

Läs mer

Ekonomiprogrammet (EK)

Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) Ekonomiprogrammet (EK) ska utveckla elevernas kunskaper om ekonomiska samhällsförhållanden, om företagens roll och ansvar, om att starta och driva företag samt om det svenska rättssamhället.

Läs mer

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi

Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Utbildningsplan för kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi 1. Identifikation och grundläggande uppgifter Programmets namn: Kandidatprogram i Praktisk filosofi, politik och ekonomi Programmets

Läs mer

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012

Högskoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Sid 1 (8) skoleverkets granskning av magisterexamen i arbetsrätt och logopedi, jurist- och logopedexamen, våren 2012 Arbetsrätt Juristexamen Logopedexamen Logopedi Jurist- och logopedexamen samt magisterexamen

Läs mer

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium

Välkommen till Fredrikshovs gymnasium Välkommen till Fredrikshovs gymnasium I grönskan på Kungliga Djurgården finner eleverna studiero och inspiration, med stadens puls och internationella influenser på promenadavstånd. Vår metod bygger på

Läs mer

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska

Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten Engelska Kursbeskrivning utbud grundläggande kurser hösten 2016 E Engelska Undervisningen i kursen engelska inom kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå syftar till att eleven utvecklar kunskaper i engelska,

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) 246 gymnasieskola 2011 (NA) Examensmål för naturvetenskapsprogrammet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program. Efter examen från programmet ska eleverna ha kunskaper för högskolestudier

Läs mer

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund

Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund Uppvaktning av utbildningsminister Jan Björklund den 24 maj 2011 Johan Håstad, Teoretisk Datalogi, KTH Svante Linusson, Diskret Matematik, KTH Holger Rootzén, Matematisk Statistik, Chalmers och GU lärarutbildning

Läs mer

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor

Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Koppling mellan styrdokumenten på naturvetenskapsprogrammet och sju programövergripande förmågor Förmåga att Citat från examensmålen för NA-programmet Citat från kommentarerna till målen för gymnasiearbetet

Läs mer

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment:

I kurstillfällen som är förlagda till campus ingår obligatorisk bibliotekskunskap. Obligatoriska moment: Filosofi A Philosophy A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1FL052 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Filosofi Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå Betygsgrader:

Läs mer

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet

Mycket hög kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sid 1 (6) kvalitet av utbildning i sjukgymnastik vid Umeå universitet Sjukgymnastexamen Sjukgymnastik Sjukgymnastexamen och kandidat, magister- och masterexamen i sjukgymnastik vid Umeå universitet fick

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet

Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet Mål för programmet Naturvetenskapsprogrammet är ett högskoleförberedande program och utbildningen ska i första hand förbereda för vidare studier inom naturvetenskap, matematik

Läs mer

Vård- och omsorgsprogrammet (VO)

Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) Vård- och omsorgsprogrammet (VO) ska utveckla elevernas kunskaper om och färdigheter i vård och omsorg samt ge kunskaper om hälsa, ohälsa och funktionsnedsättning. Efter

Läs mer

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.

Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu. Politisk teori 1 Föreläsning 3. Den västerländska politiska teorins ursprung och natur II. Aristoteles. Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Kort om Aristoteles Föddes 384 f.kr. i Stagira i norra Grekland

Läs mer

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG

KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG KONSTEN SOM KUNSKAPSVÄG Studier av konstnärligt seende (Saks) Dokumentation och vetenskapligt seminarium SE OCH LÄRA, ELLER LÄRA ATT SE I en tid av stark målfokusering inom förskola och skola och med samhällets

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist

BILDNING en väg att skapa tilltro till utbildning. Stefan S Widqvist en väg att skapa tilltro till utbildning Stefan S Widqvist UTBILDNING FÖR VEM OCH FÖR VAD? Motiv EKONOMISKA HUMANISTISKA DEMOKRATISKA EKONOMISKA MOTIVERINGAR Utbildningens främsta funktion i samhällsutvecklingen

Läs mer

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA)

Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) Samhällsvetenskapsprogrammet (SA) ska utveckla elevernas kunskaper om samhällsförhållanden i Sverige och världen i övrigt, om samspelet mellan individ och samhälle samt

Läs mer

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013

Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter

Skola 2011. KURSPLANER Motiv- och syftestexter Skola 20 KURSPLANER Motiv- och syftestexter Innehåll BILD... 3 ENGELSKA... 3 HEM- och KONSUMENTKUNSKAP... 4 IDROTT och HÄLSA... 5 MATEMATIK... 6 MODERNA SPRÅK... 7 MODERSMÅL... 8 MUSIK... 9 Naturorienterande

Läs mer

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism

ETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk

Läs mer

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola

Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Regeringen Britta Seeger Ansökan om magisterexamensrätt med ämnesdjup i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola Högskoleverket föreslår att ansökan från Röda Korsets Högskola om rätt att utfärda magisterexamen

Läs mer

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna breddar, fördjupar och utvecklar kunskaper om människors livsvillkor med utgångspunkt i olika

Läs mer

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral

Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Hur viktigt är det att vara lycklig? Om lycka, mening och moral Bengt Brülde Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori Göteborgs Universitet Institutionen för omvårdnad, hälsa och kultur

Läs mer

PRÖVNINGSANVISNINGAR

PRÖVNINGSANVISNINGAR Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp*

Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Beslut om tilldelning av MFS-stipendier för år 2013, per lärosäte och institution Lärosäte Institution Interna Externa Totalt Stipendiebelopp* Blekinge Tekniska Högskola Studerandeavd. Förvaltningen 6

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnet samhällskunskap är till sin karaktär tvärvetenskapligt. Det har sin bas inom statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi, men även andra samhällsvetenskapliga och humanistiska discipliner

Läs mer

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.

Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se

Läs mer

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden.

Skolans uppdrag är att främja lärande där individen stimuleras att inhämta och utveckla kunskaper och värden. Författningsstöd Övergripande författningsstöd 1 kap. 4 skollagen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den ska främja alla barns

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP

GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP FRÅN TÄBY UT I VÄRLDEN FÖRR I TIDEN GEOGRAFI HISTORIA RELIGION och SAMHÄLLS- KUNSKAP LIVSFRÅGOR I SAMHÄLLET Kursplan för de samhällsorienterande ämnena År 1-5 Rösjöskolan TÄBY KOMMUN Kursplan i geografi

Läs mer

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Religionskunskap Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Människor har i alla tider och alla samhällen försökt förstå och förklara sina levnadsvillkor och de sammanhang de lever i. Religioner och

Läs mer

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH

Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH Studieplan för utbildning på forskarnivå inom Medieteknik Inom skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH 1. Ämnesbeskrivning samt mål för utbildningen 1.1 Syfte och mål för utbildningen Syftet med

Läs mer

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

KOPPLING TILL LÄROPLANEN KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som berörs i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om värden som skolan ska se

Läs mer

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:

Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning: Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,

Läs mer

Kursplan: Samhällskunskap

Kursplan: Samhällskunskap Kursplan: Samhällskunskap Ämnets syfte Undervisning i samhällkunskap ska: Förmedla kunskaper om demokrati och de mänskliga rättigheterna såväl de individuella som de kollektiva rättigheterna, samhällsfrågor,

Läs mer

2. Innehåll. Obligatoriska moment:

2. Innehåll. Obligatoriska moment: Vetenskapsteori A Philosophy of science A Högskolepoäng: 30 Kurskod: 1VE000 Ansvarig institution: Institutionen för idé- och samhällsstudier Huvudområde: Vetenskapsteori Nivå: Grundnivå Fördjupning: Högskoleexamensnivå

Läs mer

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna

Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna Att leva visionen prioriterade inriktningar för Högskolan Dalarna 2016-2019 Beslut: Högskolestyrelsen 2015-12-17 Revidering: - Dnr: DUC 2015/385/10 Gäller fr o m: 2016-01-01 Ersätter: - Relaterade dokument:

Läs mer

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa

PROGRAMFÖRKLARING Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa PROGRAMFÖRKLARING 2013-2016 Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa Fo rord Vetenskapsrådets ämnesråd för medicin och hälsa stödjer forskning inom allt från forskning på molekylär- och cellnivå

Läs mer

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet.

En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. En bibliometrisk jämförelse mellan LTU och vissa andra svenska och europeiska universitet. Terje Höiseth, överbibliotekarie, LTU. Bibliometri har de senaste åren fått en allt större uppmärksamhet inom

Läs mer

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning

Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Sid 1 (5) Universitetskanslersämbetets granskning av språkutbildning Svenska/nordiska språk Tyska Kandidatexamen i svenska/nordiska språk fick omdömet hög kvalitet i Universitetskanslersämbetets. Kandidatexamen

Läs mer

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication

Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT. Utbildningsplan. Medier och Kommunikation. Medier och kommunikation Media and Communication Fakulteten för ekonomi, kommunikation och IT Utbildningsplan Medier och Kommunikation Programkod: SGMKV Programmets benämning: Högskolepoäng/ECTS: 180 Beslut om inrättande: Medier och kommunikation Media

Läs mer

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet

Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå universitet Sid 1 (17) Blandade omdömen av utbildning i ingenjörs- och teknikvetenskap vid Umeå Civilingenjör- bioteknik energiteknik, interaktionsteknik och design teknisk datavetenskap teknisk fysik Högskoleingenjör-

Läs mer

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012

Högskoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Sid 1 (6) skoleverkets ger hög kvalitet till statsvetenskap och fredsoch konfliktstudier vid Umeå universitet, våren 2012 Statsvetenskap Freds- och konfliktstudier Utvecklingsstudier skoleverket ger Umeå

Läs mer

Den fria tidens lärande

Den fria tidens lärande Huvudämne Den fria tidens lärande Lärarutbildningen, Malmö högskola www.mah.se/lut/bus I huvudämnet Fria Tidens Lärande utbildas man till en modern fritidspedagog som arbetar både i och utanför skolan.

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution.

Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Beslut om tilldelning av MFS stipendier för år 2012, per lärosäte och institution. Lärosäte Institution Externa Interna Totalt Summa* Blekinge tekniska högskola Studerandeavdelningen, Förvaltningen 9 11

Läs mer

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte och roll i utbildningen SAMHÄLLSKUNSKAP Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i samhällskunskap skall ge grundläggande kunskaper om olika samhällen, förmedla demokratiska värden och stimulera till delaktighet i den

Läs mer

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet

Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap. Göran Larsson, Göteborgs universitet Historia, nutid och framtid för en stark svensk religionsvetenskap Göran Larsson, Göteborgs universitet Religionsvetenskap är på många sätt ett illustrativt exempel på att upprätthållandet av traditionella

Läs mer

Love Peace and Understandning

Love Peace and Understandning Love Peace and Understandning Små ämnen: samarbete, arbetsfördelning och koncentration vad kan vi göra i Norden? Vad menar vi med ett småämne? Definitionen kan variera tex < 50 studenter -2 lärare på professors/lektorsnivå

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi Humanistisk fakultet, Umeå universitet, 901 87 Umeå Telefon: 090-786 53 22 Dnr. 511-616-09 Sid 1 (7) Allmän studieplan Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi Fastställande: Studieplanen

Läs mer

Etik, försiktighet och hållbar utveckling

Etik, försiktighet och hållbar utveckling Etik, försiktighet och hållbar utveckling med havet i särskilt beaktande Christian Munthe Institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori flov.gu.se Etik, forskning, miljö- och havspolitik Varför

Läs mer

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl

Djuretik. Vetenskap, politik, strategi. moralfrågan. Indirekta vs direkta skäl Djuretik Henrik Ahlenius, Filosofiska institutionen LIME, Karolinska institutet Vetenskap, politik, strategi Vilken betydelse har djurförsök för vetenskapens framåtskridande? Vilka regler bör omgärda användningen

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser. Koppling mellan styrdokumentet HANDLINGSPLAN FÖR STUDIE- OCH YRKESORIENTERING I YSTAD KOMMUN och LGR11 årskurs 7-9 ämnesvis. Här visas exempel på hur du kan uppfylla målen för studie- och yrkesorientering,

Läs mer

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:

Examinationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar: Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift

Läs mer

Kursplan för Naturorienterande ämnen

Kursplan för Naturorienterande ämnen Kursplan för Naturorienterande ämnen Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 ÄMNEN: Biologi Fysik Kemi BIOLOGI, FYSIK, KEMI Den gemensamma kursplanetexten, utformad i ett naturorienterande perspektiv, utgör

Läs mer

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle

Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Vår vision Vi skapar öppna vägar till kunskap för ett gott samhälle Den högre utbildningen i Dalarna har långa traditioner inom ingenjörsutbildning (Fahlu Bergsskola 1822), lärarutbildning (Folkskolelärarinneseminariet

Läs mer

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014

UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 2014 Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet UTVÄRDERING AV SJUKSKÖTERSKEPROGRAMMET, JUNI 14 Syftet med denna utvärdering är att samla s åsikter om programmet. Utvärderingen gäller samtliga sex terminer.

Läs mer

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel

Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Utvecklingspaket 2012-06-14 Samverkan kring ämnen på ett högskoleförberedande program ett exempel Läroplanen för gymnasieskolan lyfter fram vikten av att eleverna ska kunna välja studie- och yrkesinriktning

Läs mer

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument?

Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Hur kopplar (O)mänskligt lärarmaterial till skolans styrdokument? Till vem riktar sig materialet? Materialet är i första hand avsett för lärare på gymnasiet, framför allt lärare i historia. Flera av övningarna

Läs mer

Konventionell moral och kritisk etik

Konventionell moral och kritisk etik Konventionell moral och kritisk etik I nutida moralfilosofi föreställer man sig gärna moralen som ett system av regler. Det överordnade målet för moralfilosofernas ansträngningar blir då att ordna reglerna

Läs mer

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets

Höga omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Sid 1 (5) a omdömen av utbildning i matematik vid Umeå universitets Matematik Matematisk statistik Umeå universitet erhåller omdömet mycket hög kvalitet på kandidatexamen i matematik. Masterexamen i matematisk

Läs mer

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi

Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi Humanistiska fakultetsnämnden www.humfak.umu.se Allmän studieplan 2016-02-11 Dnr 511-616-09 Allmän studieplan för utbildning på forskarnivå i filosofi Syllabus for the PhD programme in Philosophy Fastställande:

Läs mer

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet

Högskolan i Halmstad. Det innovationsdrivande lärosätet Högskolan i Halmstad Det innovationsdrivande lärosätet nytänkande föds i möten Ny kunskap för en bättre värld På Högskolan i Halmstad vill vi hitta nya sätt att göra världen bättre. Genom kunskap, nytänkande

Läs mer

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009

Utbildningsplanen gäller för studier påbörjade ht 2009 UTBILDNINGSPLAN 1(5) Programmets svenska namn Ekonom Online programmet, 180 högskolepoäng Programmets engelska namn Bachelor Programme in Business Administration Online, 180 higher education credits Programkod

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden

Kvalitetsutvärdering av statsvetenskap, freds- och konfliktstudier, utvecklingsstudier och närliggande huvudområden Rektorer vid berörda lärosäten Luntmakargatan 13, Box 7851, SE-103 99 Stockholm, Sweden Tfn/Phone: +46 8 563 085 00 Fax: +46 8 563 085 50 hsv@hsv.se, www.hsv.se Henrik Holmquist 08-563 086 05 henrik.holmquist@hsv.se

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

Ross Tensta gymnasium. Gymnasiet med det lokala och globala i fokus

Ross Tensta gymnasium. Gymnasiet med det lokala och globala i fokus Ross Tensta gymnasium Gymnasiet med det lokala och globala i fokus På Ross Tensta gymnasium förbereder vi eleverna för en globaliserad värld som kännetecknas av förändring och utveckling. Detta sker genom

Läs mer

A-Ö Ämnet i pdf Ämne - Fysik Fysik är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld. Fysik behandlar allt från växelverkan mellan materiens

Läs mer

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik

Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Sid 1 (11) Blandade omdömen av Umeå universitets utbildning i biologi, fysik, kemi, kostvetenskap, miljövetenskap och statistik Biologi Dietistexamen, kostvetenskap, nutrition Fysik Kemi Miljövetenskap

Läs mer

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik prövning religionskunskap grund Malmö stad Komvux Malmö Södervärn PRÖVNING Prövningsanvisning Kurs: Religionskunskap, grundläggande Kurskod: GRNREL2 Verksamhetspoäng: 150 Instruktioner och omfattning Prövningen

Läs mer

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens

Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens Digital kompetens och pedagogisk digital kompetens 1 EU:s åtta nyckelkompetenser 2 I slutet av 2006 presenterade EU 8 nyckelkompetenser som man ansåg att alla medborgare inom EU behövde för den personliga

Läs mer

Gymnasial vuxenutbildning

Gymnasial vuxenutbildning Gymnasial vuxenutbildning Kursutbud och schematider Skolan har gemensamma provtider vissa onsdagar klockan 13.00 16.00. Det innebär att skriftliga prov för en del kurser/lärare endast görs under denna

Läs mer

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI

INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI INSTITUTIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI FT1300 Teoretisk filosofi: Fördjupningskurs, 30 högskolepoäng Theoretical Philosophy: Advanced Course, Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

15SK Prefekt

15SK Prefekt Kursplan Utbildning på forskarnivå Politisk teori, 7,5 högskolepoäng Political Theory, 7,5 credits Kurskod 15SK072 Forskarutbildningsämne Statskunskap Institutionen för humaniora, utbildnings- och Institution/motsvarande

Läs mer

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp

Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Samhällsvetenskapliga tankebegrepp Vem är jag? Johan Sandahl Samhällskunskapslärare på Globala gymnasiet i Stockholm. Lärarutbildare på Stockholms universitet. Att ta sig an världen Lärare diskuterar innehåll

Läs mer

Utbildning för hållbar utveckling

Utbildning för hållbar utveckling Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.

Läs mer

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points

MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points HUMANISTISKA INSTITUTIONEN UTBILDNINGSPLAN MEDIE- OCH KOMMUNIKATIONSVETENSKAPLIGT PROGRAM MED INTERNATIONELL INRIKTNING 120/160 POÄNG International Communications Programme, 120/160 points Utbildningsplanen

Läs mer

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby

Lära matematik med datorn. Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Lära matematik med datorn Ulrika Ryan, projektledare för Matematik för den digitala generationen Byskolan, Södra Sandby Innehåll Varför undervisar jag som jag gör? Lärarens roll i det digitala klassrummet

Läs mer