PERSPEKTIV PÅ SVENSK MISSBRUKSVÅRD

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "PERSPEKTIV PÅ SVENSK MISSBRUKSVÅRD"

Transkript

1 PERSPEKTIV PÅ SVENSK MISSBRUKSVÅRD Institutionsvård i fokus, SiS-konferens, Stockholm Kerstin Stenius, THL, Finland och SoRAD, Stockholms universitet

2 Disposition 1. Missbruksvården som folkhälso- eller välfärdssystem 2. Trender i systemreformer 3. Den svenska/nordiska modellen 4. Hur väl fungerar den svenska modellen? 5. Hur svensk är den svenska tvångsvården?

3 1. Varför studera vårdsystemet? De flesta som har problem med alkohol, narkotika, eller andra beroenden tar sig ur problemen utan vård Vi vet inte mycket om vilken vård som hjälper vem Vård och behandling kan vara stigmatiserande MEN Rätt vård för rätt person kan förbättra hens situation och koordinerad, välplanerad vård kan påverka befolkningens välfärd (mindre tunga problem, mindre dödlighet, mindre marginalisering)

4 Bakgrundsfaktorer : Kultur Bruk Demografi Socialt kapital/ ANNAN VÅRD el.kontroll (Babor, Stenius, Romelsjö. 2008) Vårdpolitik: Styrning Lagstiftning Prioriteringar SYSTEM Resurser Enheter.Program. Personal Kvaliteter Jämlika Effektiva Ekonomisk Befolkningens välfärd

5 Mentalvård Socialtjänst Kriminal vård, polis Person med missbruksproblem Missbruksvård Primärhälso vård Akut sjukvård Brukarorga nisationer Annan sjukhusvård

6 Vi behöver ett helhetsperspektiv för att planera vården för alla Socialtjänst Psykiatri MH M- vård CD SU Sjukhus Skolor Boenden Primärhälsovård Självhjälp Krim.vård Arbetsplatser

7 Folkhälsoperspektivet är viktigt för planering av system Få fall, höga kostnader för systemet Flera fall, lägre kostnader

8 2. Internationella systemperspektiv I de flesta rika länder är missbruksvårdsystemet ett lapptäcke som växt fram över lång tid, ofta ur/som alternativ till psykiatrisk vård, med en mängd olika aktörer, stora lokala variationer, flytande gränser till andra system, finansierat på flera samtidiga sätt och därför svårt att styra. Behoven av vård är ofta dåligt kända av beslutsfattare, de är av olika karaktär från olika aktörers perspektiv, ibland sinsemellan motstridiga, och de varierar över tid. Planeringen styrs inte av behov, utan av förändringar i andra system, professionella maktkamper, lokala institutioner eller personer, internationella organisationsmoden etc. Sällan av innovationer I rika länder kommer idag ökande krav på helhetslösningar, koordinering för kostnadsstyrning och kostnadseffektivitet.

9 Ökat intresse för kunskap om system Ökat bruk, mindre restriktiv alkohol-/drogpolitik vården viktigare och dyrare Alltför lite forskning om goda systemlösningar. Framgångsväg fr.a. nationella, men också regionala jämförelser Ex: EU-kommissionens rapport Model of good practice in drug treatment in Europe (2008): tillgänglighet, strukturerade tjänster; behovsbedömningar; differentierat system; koordinerad vård; ökad evaluering av system och dess effekter på folkhälsa, marginalisering, kriminalitet och på specifika grupper. I fattiga länder behövs helt enkelt mera vård. (WHO 2010)

10 Internationella reformtrender Betoning på öppenvård, självhjälp/egenvård, e- vård, evidens Organisatoriskt: Centralisering Integrering Marknadsmodeller Medikalisering Recovery - självhjälpsbetoning? Transinstitutionalisering?

11 Centralisering av styrning och/eller finansiering Styrs av den stora, dyra hälsovården Från 1960-talet decentralisering av m-vården för ökad demokrati, effektivitet och ekonomi Uppdagade problem på 1990-talet: minskad jämlikhet/universalism; lokal inkompetens; bristande ekonomisering med ansvar, skatter och kostnader på olika förvaltningsnivåer Nu återcentralisering av vårdansvar (No, Fi, Sv?), eller tillsyn (UK)

12 Integrering Aktuellt från 1960-talet i USA Önskan att bygga mera omfattande system, för flera grupper (hela pyramiden), med komplexa problem: integrering med primärhälsovård, kriminalvård Idag inte minst integrering psykiatri missbruksvård (Ca, NL, Fi)

13 Marknadsstyrning Många olika modeller för tjänsternas produktion och konsumtion Olika bakgrundsmotiv: för att minska välfärdsstaten och öka privat finansiering och produktion; för att öka välfärdsstatens legitimitet och effektivitet; för att låta den ekonomiska rationaliteten (i st. f. politiska prioriteringar) styra vårdpolitiken Lite el. närmast ingen forskning om marknadens betydelse för missbruksvården, trots viktig roll i alla nordiska länder

14 Medikalisering Organisatorisk logik stora, dyra sjukvården styr integrerade enheter Informationsstyrningen den medicinska evidensen

15 Trender som skönjes Transinstitutionalisering: (offentliga) behandlingsinstitutioner läggs ner (privata) boendeenheter ersätter (jfr psykiatrin) Recovery : ökade förhoppningar (i USA, UK) på ömsesidigt stöd, klient-/brukarorganisationer i st.f. formell vård

16 Konflikter mellan trenderna Centralisering kan minska möjligheten till integrering (ex. No) Marknadsmodeller kan minska kontinuitet och hota integrering (ex. Ca) Marknadsmodeller innebär oftast en decentralisering av produktionsbeslut som kan strida mot centralisering av styrningen eller ge stor kontrollbyråkrati (ex. UK), eller en ekonomisering av besluten som strider mot medikalisering/professionalisering Transinstitutionalisering minskar insyn och inklusionsambitioner

17 3. Den nordiska modellen Socialt perspektiv på problemen inte bara missbrukarens problem, den moraliska dimensionen erkänd Lekmannainflytande /nämnder en politisk tyngd och sakkunskap Mycket vård, ekonomiskt tillgänglig Både socialtjänst och hälsovård, offentliga och icke-offentliga producenter integrering, mångfald Kommunalt el. regionalt befolkningsperspektiv, stora lokala variationer möjligheter för jämförelser

18 Bakgrundsfaktorer : Kultur Bruk Demografi Socialt kapital/samhälleliga resurser (Babor, Stenius, Romelsjö. 2008) Stark vårdpolitik: Styrning Lagstiftning Prioriteringar STORT SYSTEM Resurser Mkt enheter.flera program. Stabil, skolad personal Kvaliteter Jämlikt? Effektivt? Ekonomiskt? Befolkningens välfärd

19 Traditionellt fokus i nordiskt m-vårdsystem

20 Många utmaningar för modellen idag Ökad tillgänglighet till alkohol, droger, spel mycket vård (för pyramidens topp) är inte tillräckligt Berusningskultur plus vardagsrus, och nya bruksmönster nya problemgrupper Ökade sociala klyftor och mindre värdegemenskap utmaning för prioriteringar och normeringen Mindre solidaritetstänkande och tolerans för social exklusion inklusionsambitioner minskar Åldrande befolkning, press på välfärden vem vill betala? Nationella system med stark tradition som verkar konserverande

21

22 Jakten på det optimala systemet i Norden 2007: Dansk decentralisering (till stora kommuner), lokal marknad med goda resurser, medikalisering (?). Biprodukt av andra reformer 2004: Norsk centralisering, medikalisering och statlig marknad med goda resurser (för integrering med somatisk och psykisk vård). I kölvattnet av reform av annan hälsovård Finsk decentraliserad vård (till små kommuner), lokala marknader, mot integrering med psykiatrin (medikalisering), men passiv stat och begränsade resurser DOCK 2014 (I SÖNDAGS) centraliseringsförslag, pådrivet av problem i hälsovården 2011: Svenska missbruksutredningens förslag: regionalisering, medikalisering. Motstånd.

23 Nordisk kompetensutveckling! Gemensamt: medikalisering, centralisering (?), marknader De nordiska missbruksvårdsystemen reformeras utan systematiska utvärderingar Olika modeller i samma tradition vi kan lära av varandra, jämföra nationella lösningar och lokala variationer, för att vi förstår varandra Vi har politisk vilja att utveckla ett systemtänkande

24 4. Hur väl fungerar den svenska vården? Femårsuppföljning av personer med tungt/omfattande missbruk i Stlms län: bostads-, arbets- och försörjningssituationen förbättrats på gruppnivå, mindre psykiska problem och kriminalitet. 2/3 inte längre tungt missbruk Är det bra? Jämförelse med USA Vem når missbruksvården? Är det svenska systemet inriktat på marginaliserade och det amerikanska för socialt integrerade? Hur kommer man till vården? (Påtryckning, tvång) Vilken vård får man i de två systemen? Hur går det efter 5 år? Med konsumtion och med social integration?

25 Stockholms län Californien (Contra Costa county) Två liknande studier åren , 5- årsuppföljning av representativt urval av nya klienter, i omfattande system, inom olika välfärdsregimer, 2-4 % i befolkningen problematisk alkoholkonsumtion; mera drogbruk och flera nykterister i Californien Contra Costa: ett privat, arbetsgivarfinansierat vårdsystem och ett offentligt, skattefinansierat för dem som saknar försäkring. Ca 20 olika vårdenheter i länet. Fokus på missbruk Stockholms län: huvudsakligen skattefinansierat system, offentliga och privata vårdgivare, kommunal socialtjänst och landstingets sjukvård med viss arbetsdelning. Mer än 100 olika vårdenheter. Fokus på social integrering

26 Olika grupper nås Cal Kön 1/3 kvinnor 1/3 kvinnor Ålder Social situation 14 % över 50 år (och inga marginaliserade) 9 % marginaliserade (inget arbete, inget eget hem och inga vänner eller bara väånner med problematiskt bruk) 32 % integrerade (både arbete och eget hem) Sto 35 % över 50 år (alkohol) 17 % marginaliserade 15 % integrerade Alkoholproblem 55 % beroende (DSM-IV) 60 % beroende (76 % bland integrerade) Drogproblem 52 % beroende 33 % beroende

27 Behandlingserfarenheter olika Klienter/patienter socialt uppdelade i båda länderna: Ca privat- offentligt, Sto landsting - socialtjänst Marginaliserade i båda systemen har mera behandlingserfarenheter, särskilt av slutenvård och socialtjänst Självhjälp viktigare i Californien (Cal 87 % ; Sto 60 %) Mera formell missbruksvård i Sto (Cal 60 %; Sto 85 %)

28 Skillnader i vägar till vård 1/3 av patienterna i båda systemen upplevt stark påtryckning från familj och vänner att söka vård I Stockholm var det en mycket större andel (55 %) som kom med remiss från annan del av systemet (7 % i USA) (mera integration i svenska systemet?) Stlms marginaliserade hade oftare kommit till vård med poliseskort eller efter påtryckning från socialtjänst (myndighetspåtryckning) men också oftare med remiss och efter påtryckning från familj

29 Utfall efter 5 år Ingen alkohol senaste 30 dagar: Cal 55%, Sto 46 % ASI CS alkohol lägre i Cal, liksom alkoholvolym senaste 12 månaderna Drogfria senaste 30 dagar : Cal 40 %, Sto 80 %

30 5 års integrationsutfall Cal: Från 33% till 75 % med eget hem och arbete!! Sto: Från 15 % till 33 % I båda områdena en 2/3 minskning av gruppen marginaliserade, men en större andel i Californien flyttades upp till gruppen integrerade Drogbruk i Stockholm starkare kopplat till marginalisering och fortsatt marginalisering

31 Lärdomar - och nya frågor Båda systemen socialt tudelade Bättre alkoholutfall i Cal: mera alkoholtolerans i Sverige eller AA-ideologins inflytande i USA? Drogbrukets koppling till (fortsatt) marginalisering i Sverige ett problem beror det på att bruket är ovanligare och/eller mera stigmatiserat (och har situationen förbättrats på de senaste fem åren??) Trots mera formell behandling för marginaliserade i Sverige inte förväntad integrering. Har vi inget samhälle för omstart eller för mycket villkorande av vården? Äldre missbrukare får vård i Sverige. Vart tar de vägen i USA?

32

33 5. Det svenska tvånget I8 % av klienterna/patienterna i Stockholms-studien uppgav att de sökt vård för att undvika tvångsvård Svenskt tvång är speciellt: Integrerad del av vårdsystemet Paternalistiskt, men riktat mot personer med sociala svårigheter Politiserat Jämförelsen med Finland kan ge förståelse för särarten

34 Den sociala vårdhistorien 34 Missbruksvårdens rot i fattigvårdslagstiftningen Sverige lag 1916, finska (och norska) lagarna från talet kopierade den svenska. Stora likheter i lagen fram till 1980-talet. Stepped care där tvångsvården var det yttersta steget Vården kopplad till kommunalpolitisk fördelningsdiskussion Vissa grupper har lokalt ömsom betraktats som värdiga och ömsom som ovärdiga fattiga. (Johansson, 2010) Särskilt de som kräver dyr vård, utan garanti att problemen löses, och där man kan påstå att det egna beteendet kan orsaka problemen

35 35 Rättigheter och kontroll i socialdemokratiska välfärdsregimer Den nordiska välfärdsmodellen: gemensamma skattemedel och generella/universella rättigheter till olika tjänster (till skillnad från en liberal försäkringsmodellen). För legitimitet förutsätts gemensamma normer och social kontroll för att förhindra missbruk av de gemensamma skatteresurserna. Alla medborgare förutsätts också delta i samhällsbygget det är en social skyldighet. Jfr arbetslinjen Men välfärdsstatens utbyggnad, från 1950-talet, vidgades målgruppen för vården. Vården inskränkte inte längre de politiska rättigheterna. Inskränkningarna i de civila rättigheterna ifrågasattes alltmer under talet tvångsvården kritiserades. Vården blev alltmer en social rättighet. Men sociala rättigheter är dyra och bl.a. därför villkorade och konjunkturkänsliga

36 Från 1980-talet gick Sverige och 36 Finland skilda vägar 1987: Finland får sin nuvarande lag. Tvångsvården samhällsskydd (1 mån) och livräddning (max 10 dgr) - försvinner i praktiken. 1982: Sverige får LVM. Kortare tvångsvård, paternalism betonas. Vårdtiden förlängs och kriterierna utökas Varför?

37 Finland: tudelat system, passiv stat 37 I Finland alkoholist- och lösdrivarfrågor från 1930-talet i samma nämnd. Kriget i Finland bröt uppbyggnaden av anstaltssystemet, för få platser, kortare vårdtider A-klinikerna blev ett professionaliserat, socialt alternativ till socialtjänstens motvilliga (pga ekonomin) insatser efter kriget. A-klinikernas betoning på frivillighet och öppenvård kom att dominera vården, klinikerna fick specialiseringsstatus. Kommunerna stod för tvånget och kontrollen En passiv (fattigare) finsk stat stödde inte kommunerna, bara anstalterna. Från1987 skulle tvångsvården bekostas enbart av kommunerna. Staten upphörde att driva den enda tvångsvårdsanstalten Järvenpää år 1994

38 38 Sverige: gemensam sektor, enhetligt normsystem och stark stat I Sverige vård och normativ kontroll i samma system Aktiv svensk stat stödde både nämnderna och anstalterna, och integrerade också frivilligsektorn. Det byggdes upp ett starkt korporativt system, en gemensam sektor, som under välfärdsstatens glansdagar kunde representera det goda samhället med enhetligt normativt fundament och statligt stimulerad tvångsvård som fick legitimitet och brett försvar, trots kritiken på sextio- och sjuttiotalet. Svenska staten tar över tvångsvårdsanstalterna 1994 med delat statligt-kommunalt finansiellt ansvar för kostnaderna

39 Två relationer mellan tunga 39 missbrukare och vård idag Finland: ingen social tvångsvård, huvudproblemet för tunga missbrukare är att få vård och stöd, individen betraktas som myndig och ansvarig, också för att vara motiverad (annat tvång i Finland, psykiatri, bötesfångar) Sverige: tunga missbrukare ofta erfarenhet av LVM, fortfarande paternalistiska motiveringar

40 LVMs legitimitet 40 Ganska stor legitimitet för social tvångsvård bland svenska klienter. Har lyckats behålla legitimiteten också då eller därför att - tvångsvården satsat på evidens och metodutveckling (professionalisering) Finska klienter mera skeptiska mot tvång tänker på psykiatrisk tvång. Tror bara på livräddningseffekt Psykiatrin som alternativ? Vi saknar kunskap om det psykiatriska tvånget!

41 Utmaningar för tvångsvården Kommer missbruksvården att kvarstå som separat system? Integration Socialtjänsten blir marginaliserad medicinen tar över behandlingen? Missbruksvården avpolitiseras därmed och får mindre resurser? Vi får en ny (billig) exklusion av dem som inte behövs i produktionen?

42

43 Bakgrundslitteratur, bl.a. Babor, T., Stenius, K. & Romelsjö, A. Alcohol and drug treatment systems in public health perspective: mediators and moderators of population effects. International Journal of Methods in Psychiatric Research 17(S1): S50-S59, 17(S1), S50-S59, Johansson, Håkan: I det sociala medborgarskapets skugga Stenius, Witbrodt, Engdahl & Weisner For the marginalised or for the integrated? A comparative study of addiction treatment systems in Sweden and the United States, Contemporaray Drug Problems, Fall 2010 Stenius & Johansson (red.) Socialt medborgarskap och lokal missbrukarvård. SoRADrapport nr 55, 2009 Stenius, Ullman, Sorbjörk & Nyberg: En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård Stenius: Beskrivning och analys av missbruksvården i sju länder för Missbruksutredningen 2011, forthcoming WHO: Atlas on substance abuse, 2010

Sverige ett avvikande fall?

Sverige ett avvikande fall? Sverige ett avvikande fall? Tvångsvård av personer med missbruks- eller beroendeproblem i internationell jämförelse Magnus Israelsson Avdelningen för Socialt arbete magnus.israelsson@miun.se Arne Gerdner

Läs mer

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt?

Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende vad är nytt? Charlotta Rehnman Wigstad, samordnare ANDTS (alkohol, narkotika, dopning, tobak, spel) charlotta.rehnman-wigstad@socialstyrelsen.se

Läs mer

Screening for alkohol och droger

Screening for alkohol och droger Screening for alkohol och droger Anne H Berman, leg psykolog, leg psykoterapeut Docent och adj lektor i klinisk psykologi Institutionen för klinisk neurovetenskap Centrum för psykiatriforskning Konferens

Läs mer

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger...

Avgränsningar. Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik. Riktlinjerna ger vägledning. Men lagstiftningen säger... Varför riktlinjer? Nationella riktlinjerna avstamp för evidensbaserad praktik Nationell basutbildning i Värmland 19 april 2010 Ann-Sofie Nordenberg ann-sofie.nordenberg@karlstad.se 054 29 64 95, 070 60

Läs mer

De centrala frågeställningarna i promemorian är

De centrala frågeställningarna i promemorian är Statens offentliga utredningar Missbruksutredningen S 2008:04 17 mars 2010 Akademikerförbundet SSR har av missbrukutredningen ombetts att inkomma med synpunkter på diskussionspromemorian Bättre vård och

Läs mer

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete

FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Äldre, alkohol och äldreomsorg samarbete som utmaning och dilemma FoU Sörmland 2016-03-11 Evy Gunnarsson, professor Institutionen för socialt arbete Sociala problem upphör vid 65? Äldres liv och villkor

Läs mer

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35)

Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) S2011/4504/FST Socialdepartementet 103 33 Stockholm Stockholm 2011-10-13 Yttrande över betänkandet Bättre insatser vid missbruk och beroende (SOU 2011:35) IOGT-NTO har inbjudits att lämna synpunkter på

Läs mer

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i

Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Samverkan i missbrukar- och beroendevården En gemensam policy för missbrukarvård och specialiserad beroendevård i landstinget och kommunerna i Stockholms län Samverkan i missbrukar- och beroendevården

Läs mer

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt

Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Case manager och ACT för samsjuklighetsgruppen Nationellt och lokalt Basutbildning riskbruk, missbruk och beroende 20131112 Rosensalen Jönköping Katarina Landin CM-coach och FoU-ledare Undersköterska och

Läs mer

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY

ALKOHOL- OCH DROGPOLICY ALKOHOL- OCH DROGPOLICY Alkohol är ett stort folkhälsoproblemen i Sverige. En miljon svenskar har riskbeteenden eller alkoholproblem och 25-45 procent av all korttidsfrånvaro på arbetsplatserna orsakas

Läs mer

Screening och utredning av drogproblem

Screening och utredning av drogproblem Beroende enligt DSM-IV Screening och utredning av drogproblem Anders Håkansson Leg läkare, Beroendecentrum, Psykiatri Skåne Med dr, Klinisk alkoholforskning, Lunds universitet Minst tre av följande under

Läs mer

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet

Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Riskbruk, skadligt bruk, missbruk, beroende, samsjuklighet Vad är vad? Sven Andréasson, professor, överläkare Institutionen för folkhälsovetenskap, Karolinska institutet Centrum för psykiatriforskning,

Läs mer

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management

SAMVERKAN - organisering och utvärdering. Runo Axelsson Professor i Health Management SAMVERKAN - organisering och utvärdering Runo Axelsson Professor i Health Management Disposition Vad är samverkan och varför? Forskning om samverkan. Begrepp och distinktioner. Organisering av samverkan.

Läs mer

Behandling vid samsjuklighet

Behandling vid samsjuklighet Behandling vid samsjuklighet Beroende, missbruk psykisk sjukdom Riktlinjer för missbruk och beroende 2015 Göteborg 160831 Agneta Öjehagen Professor, socionom, leg.psykoterapeut Avdelningen psykiatri Institutionen

Läs mer

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine

SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine SNS Konjunkturrådsrapport 2014 Hur får vi råd med välfärden? Annika Sundén Torben M Andersen Jesper Roine Vår rapport Vad kännetecknar den svenska välfärdsmodellen? Vad åstadkommer den och hur ser det

Läs mer

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning.

Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. Blev grisen fetare? Informationsstyrning inom psykiatrisk vård: utvärdering, indikatorer & mätning. OBS Under arbeta: citera ej utan författarens tillstånd/n.b. Work in progress: do not quote without author

Läs mer

Vårdval i primärvården

Vårdval i primärvården Vårdval i primärvården Modeller och utvecklingsbehov 1 Anders Anell Institutet för Ekonomisk Forskning, Ekonomihögskolan, Lunds Universitet 1 Rapport kan beställas på www.kefu.se Vårdval i primärvården

Läs mer

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk

Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Samsjuklighet psykisk störning, sjukdom och samtidigt beroende, missbruk Agneta Öjehagen Definition Förekomst Samverkan Metoder Riskbruk och psykisk sjukdom Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet

Läs mer

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering

Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov. Varför samverkan välfärdsstatens organisering Samverkan Om vad? Samordnade individuella planer (SIP) vid komplexa behov Varför samverkan välfärdsstatens organisering Specialisering professioner och organisationer, bl.a. Utbildning Hälso- och sjukvård

Läs mer

Utan spaning ingen aning!

Utan spaning ingen aning! Utan spaning ingen aning! Omvärldsspaning för Psykiatri- och socialpsykiatriområdet 2015-10-23 Sektionen för vård och socialtjänst 1 Diskutera i grupp Vilka är de (max fem) viktigaste händelserna som påverkar

Läs mer

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården

Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors. Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården 2015-09-15 1(7) Nordisk tillsynskonferens 2015, Helsingfors Seminarie B1: Tillsynen i gränsområdet mellan social- och hälsovården Samverkan mellan socialtjänst och hälso- och sjukvård när det gäller personer

Läs mer

Svensk beroendeforskning vad är på gång?

Svensk beroendeforskning vad är på gång? Svensk beroendeforskning vad är på gång? Claudia Fahlke, professor vid Göteborgs universitet & Beroendekliniken, Sahlgrenska universitetssjukhuset Förståndare för CERA, centrum för beroendeforskning vid

Läs mer

6 Sammanfattning. Problemet

6 Sammanfattning. Problemet 6 Sammanfattning Oförändrad politik och oförändrat skatteuttag möjliggör ingen framtida standardhöjning av den offentliga vården, skolan och omsorgen. Det är experternas framtidsbedömning. En sådan politik

Läs mer

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län

En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län En samlad nationell strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Nya möjligheter att utveckla ANDT-arbetet i Stockholms län Foto: Richard Ryan Danderyds kommun den 17 april 2013 Nationell

Läs mer

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund

Agneta Öjehagen. Sakkunnig NR missbruk beroende. Professor, socionom, leg.psykoterapeut. Avdeln. psykiatri, Institutionen kliniska vetenskaper Lund Nationella riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende 2015 - hur kan de hjälpa oss utveckla kunskapsbaserad vård - de största förändringarna jmf tidigare version av NR Göteborg 2016-08-31 Agneta

Läs mer

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län

Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Gemensam sjukvårdspolitisk valplattform 2010 för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet i Kalmar län Jessica Rydell (MP), Anders Henriksson (S), Linda Fleetwood (V), Lena Segerberg (S) Trygg

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE

RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE RIKTLINJER FÖR ARBETET MOT MISSBRUK OCH BEROENDE Gäller från 1 januari 2010 Allmänt Innehåll Kommunens Övergripande Avgränsning Missbruksvård riktlinjer vision mål i dokument utveckling Socialnämndens

Läs mer

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver

Läs mer

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015

HANDIKAPP. Sundbyberg 26 maj 2015 HANDIKAPP Sundbyberg 26 maj 2015 Vår referens: Mia Ahlgren Referens: Fi2015/781 Mottagare: fi.registrator@regeringskansliet.se Yttrande Krav på privata aktörer i välfärden SOU 2015:7 Handikappförbunden

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården

Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4197 2015-10-23 Avdelningen för vård och omsorg Mikael Malm Anneli Jäderland Motion 14 Ny ansvarsfördelning i missbruks- och beroendevården Beslut Styrelsen föreslår kongressen

Läs mer

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se

Beroendevårdkedja Halland. Hans.Ackerot@regionhalland.se Beroendevårdkedja Halland Hans.Ackerot@regionhalland.se Ansvarsfördelning beroende/missbruk Baserat bl.a. på nationella riktlinjer från 2007 och 2014 samt regeringens missbruksutredning 2011. Socialtjänsten

Läs mer

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007

Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Stimulansmedel till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk 2007 Information Inom ramen för regeringens satsning på utveckling av vården för personer med tungt missbruk har för år 2007

Läs mer

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se

Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007. Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Föredrag för Nätverk Uppdrag Hälsa 25 oktober 2007 Anders Anell anders.anell@fek.lu.se Läkarbesöken i Sverige fördelas inte efter behov Fig. 5: Horizontal inequity (HI) indices for the annual mean number

Läs mer

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige

Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Uppföljning och beskrivning av missbruksklienter som intervjuats med ASI i Södertälje jämfört med klienter från 314 enheter i Sverige Datum för uttaget ur databasen: 2016-01-26. Grundintervjuerna är gjorda

Läs mer

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18

Definition. Definition. Ansvarsområden Sjukvården Medicinsk behandling (HSL 3 ) 2013-02-18 Definition Beroende/missbruk och samtidig diagnos av psykisk sjukdom eller personlighetsstörning Socialstyrelsen: Nationella riktlinjer 2006 Definition Beroende/missbruk och oberoende psykisk sjukdom enligt

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att beskriva problemprofiler och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen

Läs mer

Tvingad att ingå behandling?

Tvingad att ingå behandling? Internasjonal oversikt over tvangsbehandling knyttet til rus Magnus Israelsson Institutionen för socialt arbete Mittuniversitetet Östersund magnus.israelsson@miun.se www.miun.se Tvingad att ingå behandling?

Läs mer

Case management enligt ACT

Case management enligt ACT Case management enligt ACT NLL i samverkan med Luleå och Bodens kommuner. 6 utsågs att få gå Case management-utbildning. Till deras stöd och hjälp utsågs 6 specialister. Integrerad behandling missbruk

Läs mer

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne.

Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. Föredrag vid The 11th Community Mental Health (CMH)Conference Lund 3-4 juni 2013. Harald Wilhelmsson Ordförande Schizofreniföreningen i Skåne. . Några viktiga beslut av Sveriges Riksdag för allvarligt

Läs mer

Övergripande mål Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade av alkohol och med ett minskat tobaksbruk Målet innebär - en nolltolerans mot narkotika

Läs mer

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet

En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken Socialdepartementet En samlad strategi för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobakspolitiken 2016 2020 Det övergripande målet för ANDTpolitiken ligger fast Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, minskade medicinska

Läs mer

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014

Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder. Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Strukturreformer i hälso- och sjukvården erfarenheter från andra länder Frukostseminarium, Dagens Medicin 28 november 2014 Agenda 1. BAKGRUND, SYFTE OCH NÅGRA ÖVERGRIPANDE UTGÅNGSPUNKTER 2. ERFARENHETER

Läs mer

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender

Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Äldreomsorg i Norden: Liknande utmaningar, skilda trender Presentation vid konferens Eldreomsorg i Norden, Oslo 4 juni 2015 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet marta.szebehely@socarc.su.se

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från

Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från Slutsatser och rekommendationer Den svenska välfärdsstaten skiljer sig från andra typer av välfärdssystem genom att vara universell, generös och i huvudsak skattefinansierad. Systemet har fungerat väl

Läs mer

Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård

Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård Centrum för socialvetenskaplig alkoholoch drogforskning (SoRAD) En långtidsuppföljning av personer med tungt missbruk i Stockholms läns missbruksvård SoRAD Forskningsrapport nr 62 2011 SoRAD Centrum för

Läs mer

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015

Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Utsatthet för andras alkoholkonsumtion aktuella resultat från ett Nordiskt jämförande projekt Forum Ansvars Mötesplats i Köpenhamn 5 nov 2015 Mats Ramstedt Problem för omgivningen - ett återkommande perspektiv

Läs mer

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård

ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård ASI och Ubåt - ett system för att följa upp och utvärdera insatser i missbruksvård Bakgrund Forskningsprojektet Referensmaterial till ASI samlade in data från 50 enheter 2005-2008. Databasen ASI08, med

Läs mer

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar

Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Alkoholkonsumtionen i Norden - trender och utvecklingar Nordisk Rusmiddelseminar, Visby 24-27.8.2015 Nina Karlsson, Nordens Välfärdscenter Finland 1 Inledning - På ett internationellt plan har Europa det

Läs mer

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten

FÖRSLAG 27 MARS 2011. Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten 1 Länsstrategi för missbruks- och beroendevård i Norrbotten Vägledande för arbetet med att ge stöd, vård och behandling till personer med riskbruk,

Läs mer

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem

Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Screening och utredning av alkohol- och drogproblem Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog/Leg.Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken SU Sven-eric.alborn@vgregion.se Att anpassa behandling - kartläggning

Läs mer

2012-03-18. Inledning

2012-03-18. Inledning Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring

Läs mer

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst.

Tillsammans utvecklar vi beroendevården. Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. Tillsammans utvecklar vi beroendevården Egentligen ska inte vården bero på tur, utan på att man vet vilken vård som fungerar bäst. En säker och enkel väg till bättre beroendevård Svenskt Beroenderegister

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2014-2015

HANDLINGSPLAN 2014-2015 HANDLINGSPLAN 2014-2015 Mellan landstinget och kommunerna i Norrbotten Våld är en ensidig handling och inte en ömsesidig handling. Där det finns våld finns också motstånd. Omgivningens positiva respons

Läs mer

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011

Ensam är inte stark. En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 2011 inte stark En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 En undersökning om behandlingsassistenternas utsatthet november 211 Inledning Vision har många medlemmar som arbetar inom

Läs mer

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus

Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Samordnade insatser för ett självständigt gott liv - utveckling med individens fokus Gemensam strategi för framtidens stöd och vård till personer med psykisk funktionsnedsättning 2016-05-25 Maria Andersson

Läs mer

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län

Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Länsövergripande överenskommelse för missbruks- och beroendevård, Hallands län Bakgrund Hallands sex kommuner och landstinget Halland representerat av psykiatrin i Halland och Närsjukvården Landstinget

Läs mer

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning

Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Delaktighet under tvångsvård rättslig reglering, klinisk praktik och forskning Stefan Sjöström, PhD, Associate professor Department of Social Work http://www.socw.umu.se/om-institutionen/personal/stefan-sjostrom

Läs mer

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen

Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen Hälsa och barnperspektiv i samhällsplaneringen 3 mars 2010 i Ånge. ARRANGÖRER: Länsstyrelserna i Jämtlands och Västernorrlands län i samarbete med Statens folkhälsoinstitut. Välkomna! 2010-04-13 Sid 1

Läs mer

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD)

Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning (SoRAD) Vi får klara oss själva Hemtjänstens arbete med äldre som har missbruksproblem Länskonferens april 2012 Evy Gunnarsson Institutionen för socialt arbete/centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning

Läs mer

Riskbruk, missbruk och beroende

Riskbruk, missbruk och beroende Inbjudan Inbjudan Riskbruk, missbruk och beroende Datum: 12-13 april, 3-4 maj Plats: Härnösands folkhögskola, Murbergsvägen 32, Härnösand Riskbruk, missbruk och beroende - Kunskap till praktik Missa inte

Läs mer

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society

Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län. Olof Linde Sweco Society 1 Hälso- och sjukvård som regional utvecklingskraft i Uppsala län Olof Linde Sweco Society Den ständiga vårdkrisen Är detta världens dyraste sjukhus? Stor läkarbrist på länets hälsocentraler Brister inom

Läs mer

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17)

Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård, straffansvar och samhällsskydd (SOU 2012:17) Löner och yrkesvillkor Kungsgatan 28A Box 7825 103 97 Stockholm Vision Direkt 0771 44 00 00 vision@vision.se www.vision.se Fax Datum Sida 1 Yttrande över remiss av betänkandet Psykiatrin och lagen tvångsvård,

Läs mer

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete

Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Om evidensbaserad praktik i socialt arbete Riskbruk, missbruk och beroende Eva Rönnbäck 11 oktober 2010 Kort presentation av FoU Innehåll Evidensbaserad medicin & praktik vad är det? Hur tillämpar man

Läs mer

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte

PROGRAM. Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs. Vision. Målgrupp. Syfte PROGRAM Riskbruk, missbruk och beroende, Kunskap till praktik Nationell baskurs Vision Riskbruk, missbruk och beroende Kunskap till praktik är en fortbildning som ska ges kontinuerligt, vara gemensam,

Läs mer

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende

Bilaga 1. Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Bilaga 1 Bilaga 1 Ansvar för boende, sociala insatser och hälso- och sjukvård i andra boendeformer än ordinärt boende Psykiskt funktionshindrade kan ibland behöva stödinsatser i form av annat boende än

Läs mer

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik

Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Vision för en psykiatrisamverkan i Världsklass 2015 strategisk samverkan i Örnsköldsvik Antagen av Politiska samverkansledningsgruppen i Örnsköldsvik (POLSAM) och Örnsköldsviks Samordningsförbunds styrelse

Läs mer

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin

Per Anders Hultén. Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Per Anders Hultén Överläkare Specialist i psykiatri och allmänmedicin Samsjuklighet Psykisk sjukdom/störning samtidigt med missbruk/beroende Dubbeldiagnos Trippeldiagnos etc. Även samsjuklighet med en/flera

Läs mer

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015

FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 FOU VÄLFÄRD KARLSTAD 3-4 SEPTEMBER 2015 Hur påverkas välfärden av relationen mellan staten och kommunerna -vilken roll spelar politiken för vår välfärd? Hans Karlsson Kommuner, landsting och regioner 290

Läs mer

Att kritiskt granska forskningsresultat

Att kritiskt granska forskningsresultat Att kritiskt granska forskningsresultat Att bedöma forskningsresultatens relevans i ett individärende Agneta Öjehagen Evidensbaserad praktik Utredaren, klinikern har vid val av behandling för missbruket/beroendet

Läs mer

alkohol- och drogpolitiskt program

alkohol- och drogpolitiskt program alkohol- och drogpolitiskt program Särtryck ur Folkhälsopolitiska programmet för gotlands kommun 2003-2006 Alkohol- och drogpolitik en del av folkhälsopolitiken Var tredje elev röker i årskurs 9 varav

Läs mer

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK

ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK ATT BIDRA TILL JÄMLIKHET I HÄLSA - DELAKTIGHET SOM TEORI, METOD OCH PRAKTIK Delaktighetens teori: Varför? Hur? Vem? GUNILLA PRIEBE, LEG. SJUKSKÖTERSKA, FIL.DR. 1 Juridiska argument för delaktighet Delaktighet

Läs mer

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet

Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Patientsäkerhet ur ett läkarsekreterarperspektiv och patienten som en resurs i Patientsäkerhetsarbetet Landstingsjurist Lena Jönsson Landstinget Dalarna Tfn 023 490640 Patientens rätt i vården stärks Patientdatalag

Läs mer

Missbruksutredningen: bakgrund

Missbruksutredningen: bakgrund Vad blev det av Missbruksutredningen? ganska lite Missbruksutredningen: bakgrund I 24 av 27 länder i Europa har sjukvården ansvaret I Norge är beroendevården organiserad genom statlig försorg, i Danmark

Läs mer

ANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva?

ANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva? ANDT-prevention: Vilka metoder är effektiva? Pi Högberg 3 feb 2011 Sid 1 Varför är evidens viktigt? Bristande resurser riskerar att satsas på ineffektiva åtgärder Effektiva åtgärder förblir okända i brist

Läs mer

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016

Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter. 23 maj 2016 Ersättningsprinciper i primärvården svenska erfarenheter 23 maj 2016 Anders Anell, Lunds universitet Svensk primärvård Tradition av offentliga vårdcentraler med områdesansvar Introduktion av vårdval 2007-2010

Läs mer

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström

Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende. Vad vet vi? Göran Nordström Långtidsförloppet vid missbruk och beroende kännetecknas av - sociala problem (arbete, familj, relationer, kriminalitet) - ökad

Läs mer

Lagstiftning och samverkan

Lagstiftning och samverkan Lagstiftning och samverkan K O N N Y L I N D B L O M Tidsschema Grundläggande lagstiftning som styr Hälso- och sjukvården samt Socialtjänsten. Samverkan med fokus på svårigheter (egna erfarenheter). Lagstiftning

Läs mer

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll!

Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014. Vardag med möjlighet till gemenskap och innehåll! Ett gott liv i Malmö Socialdemokraternas äldrepolitiska plattform 2011-2014 Allas rätt till välfärd, delaktighet och engagemang i samhällsbygget är grunden för den socialdemokratiska politiken. Det handlar

Läs mer

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö

Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM. Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Lagstiftning inom missbrukarvården SoL, LVU och LVM Johan Dahlström Kurator Beroendecentrum, avdelning 1 Malmö Socialtjänstlagen (SoL) 1 kap. Socialtjänstens mål 1 Samhällets socialtjänst skall på demokratins

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige

Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL

Läs mer

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren

SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs socialsekreterarundersökning Tuffare klimat på socialkontoren SKTFs medlemmar inom socialtjänsten upplever en försämrad arbetsmiljö med en större arbetsbörda och mer psykiskt press. Augusti 2009

Läs mer

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet! Reservation i landstingsstyrelsen 26 maj 2008, ärende 85 Socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget 2009-2011 för Landstinget i Uppsala län En rättvis hälso- och sjukvård - i hela länet!

Läs mer

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen

Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen Förebygg.nu Göteborg 11 November 2015 Maria Renström Department of Mental Health and Substance Abuse Ett starkt folkhälsoperspektiv behövs för att minska de globala narkotikaproblemen 1 CND side event

Läs mer

Behandlingsplanering

Behandlingsplanering Behandlingsplanering Sven-Eric Alborn Leg.Psykolog, leg Psykoterapeut Kliniksamordnare Beroendekliniken Sahlgrenska Universitetssjukhuset Email:sven-eric.alborn@vgregion.se Mobil: 0707516166 Missbruk /

Läs mer

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning.

MAPS-in. Bas MAPS-in MÅL. Namn. Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod. Enhetskod. Arbete/försörjning. Bas MAPS-in MAPS-in Namn Klientkod (Personnummer) Ifyllnadsdatum (ÅÅÅÅMMDD) Landskod 7 5 2 9 4 3 2 1 Enhetskod 0 Intervjuarkod INSTRUKTIONER Lämna inga tomma svarsrutor. När så behövs, använd: X=Frågan

Läs mer

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009

Styrdokument och verksamhetsplan för PULS-gruppen 2008-2009 Styrdokument och verksamhetsplan för 2008 - STYRDOKUMENT OCH VERKSAMHETSPLAN FÖR PULS-GRUPPEN ÅREN... 1 1. INLEDNING... 2 2. STYRANDE DOKUMENT... 2 3. ÖVERGRIPANDE SYFTE FÖR PULS-GRUPPEN... 4 3.1 MÅL...

Läs mer

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år

Antal individer med vård på beroendekliniker i Stockholms län. Personer som är minst 20 år Aktörer inom vård och behandling av missbrukare i Sverige Kriminalvård Frivård Polis Socialtjänst HVB Missbruk Familj Ekonomi, försörjning Social psykiatri Hälso- och sjukvård SIS Allmän psykiatri Rättspsykiatri

Läs mer

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!.

Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009. Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Nyhetsbrev Missbruk och Socialtjänstpsykiatri Nr. 2 2009 Evidensbaserad praktik i Nordväst inte bara en fråga om metoder!. Inledning Studiecirklarna som avslutades på FoU- Nordväst i februari 2009 syftade

Läs mer

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården

Hälsa i bokslut. Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Hälsa i bokslut Indikatorer för en hälsoorientering i styrning, ledning och uppföljning av hälso- och sjukvården Ingvor Bjugård Sveriges Kommuner och Landsting Ulvhäll 26 maj 2005 Jämlik hälsa Levnadsvanor

Läs mer

Einkarekstur sjúkrahúsa

Einkarekstur sjúkrahúsa Einkarekstur sjúkrahúsa Reynslan í Svíthjód Birgir Jakobsson 1 Översikt Svenska sjukvårdssystemet Capio/S:t Görans sjukhus AB Olika driftsformer i Sverige Jämförelser mellan driftsformer Personliga reflektioner

Läs mer

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen

Innehåll. Utgångspunkterna. Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21. Vägvalen Innehåll Förord 11 Utgångspunkterna Kommunernas roll i samhället 13 Framtidens utmaningar 15 Inledning 15 Den demografiska utvecklingen 17 Det tudelade Sverige 19 Europeisk utblick 21 Vägvalen Välfärdens

Läs mer

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning 13 1.1 Utgångspunkter 13 1.2 Vetenskapliga frågeställningar 15 1.3 Normstudiens teoriram och metod 18 1.3.1 Rättsvetenskaplig metod 18 1.3.2 Fördelningspolitik

Läs mer

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk

Ansökan om stimulansbidrag till bättre vård och behandling för personer med tungt missbruk ALL-teamet Individ och Familj Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Handläggare: GudrunJohansson Tfn: 08-508 03 209 Petra Oredsson Tfn: 08-508 03 208 Tjänsteutlåtande Sid 1 (7) 2006-05-26 Spånga-Tensta stadsdelsnämnd

Läs mer

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016

Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse inom området psykisk hälsa 2016 Länsgemensam ledning i samverkan Inom socialtjänst och angränsande område Hälso- och sjukvård i Kalmar län Gemensam handlingsplan för kommunerna i Kalmar län och Landstinget i Kalmar län gällande överenskommelse

Läs mer

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken

Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken Regeringens riktlinjer 7.11.2015 Grunderna för områdesindelningen och social- och hälsovårdsreformens stegmärken I regeringsförhandlingarna beslöt regeringen att de självstyranden områdenas antal ska vara

Läs mer

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal

Folkhälsorådet december 2014. Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal Folkhälsorådet december 2014 Verksamhetsplan 2015-2017 Folkhälsorådet i Mölndal 1 Folkhälsorådet tar initiativ till insatser som främjar folkhälsan i Mölndal. Rådet inspirerar offentliga, privata och ideella

Läs mer

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika

Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika Livsvillkor och risker för personer som injicerar narkotika - hur kan vi minska utsattheten? IKMDOK konferensen 2015 Torkel Richert torkel.richert@mah.se Bakgrund Det tunga missbruket ökar i Sverige Antalet

Läs mer